• No results found

BBÖ-provsträckor på väg E4 i E-län vid Norsholm : Lägesrapport 1991-10 efter tre års trafik

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "BBÖ-provsträckor på väg E4 i E-län vid Norsholm : Lägesrapport 1991-10 efter tre års trafik"

Copied!
9
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

VTInotat

Nummer: V 160

Datum: 1991-12-12

Titel: BBÖ-provsträckor på väg E4 i E-län vid Norsholm

Lägesrapport 1991-10 efter tre års trafik.

Författare: Krister Ydrevik

Avdelning:

Projektnummer: 4237906-5

Vägavdelningen (Vägkonstruktionssektionen)

Projektnamn: BBÖ-provsträcka E4 och E18

Uppdragsgivare: Vägverket

Distribution: Fri

s

Pa:58101Linköping.

Tel:_013-2(_)4Q_0(_). Telex 50125 VTISGIS. Telefax 013-14 1436

I Sf/tutaf Besök: Olaus Magnus väg 37 Linköping i

(2)

VTI

Vägavdelningen Krister Ydrevik

Ingen av de tre provsträckoma uppvisar efter tre års trafik några tecken på bärighetsmässig utmattning, inga skador ñnns som kan härledas till bristande bärighet. De hittills utförda fallviktsmätningarna visar att de tre konstruktionema är mycket styva och töjningarna i underkant på beläggningen vid belastning är mycket små.

Provsträckoma är utförda som motorväg, vilket innebär att trafiken är mycket spårbunden och att därmed problemet med spårbildning p.g.a. dubbslitage och plastiska deformationer blir större än på t.ex. en l3-metersväg.

Det totala spårdjupet på provsträckoma uppgick hösten 1991 till i medeltal ca 12-14 mm. Emellertid kunde redan vid vägens öppnande spårdjup på ca 4 mm konstateras, varför spårdjupstillväxten efter trañkpåsläpp kan uppskattas till ca 8-10 mm. Några slitagemätningar har ej utförts vid Norshohnsprovvägen, men med tanke på de med fallvikten konstaterade mycket styva överbyggnadskonstruktionema samt spårens utseende, finns det skäl att anta att spårbildningen till övervägande del består av slitage och till någon del av deformation i beläggningen.

Förändringen av provsträckomas jämnhet i längdled, mätt med CHLOE-proñlometer, är under perioden praktiskt taget försumbar. PSI-värdet för alla tre sträckor låg hösten 1991 mellan 3.4 och 3.8.

Wang..

Samtliga tre sträckor består av 100 cm okrossad sprängsten (lätt bergbank), därefter minimum 12 cm bergkross av mellanfraktion 0-70 mm, och sedan 3-5 cm bergkross fmfraktion 8-25 mm indränkt med asfaltlösning 3.0 kg/mz. Bärlagret består på sträcka 1 och 2 av lSOkg/m2 AG, medan på sträcka 3 AG-lagrets tjocklek ökats till 230 kg/mz. Slitlagret består på samtliga sträckor (i långsamkörfåltet Kl där mätningar och

observationer görs) av 90 kg/m2 HAB + BCS.

Sträcka 2 och 3 ligger i bank medan sträcka 1 har terrass i marknivä. Sträcka 1 och 3 är 200 meter långa medan sträcka 2 är 100 meter lång.

I 1"'

M |

Egllvä'smätningar.

Resultatet av hittills utförda fallviktsmätningar redovisas i tabell som krökningsvärden

(10-d60 samt dO-dgo och de härur inverterade värdena. Dessa inverterade värden för dO-dgo

redovisas även som linjediagram.

(3)

VTI

Vägavdelningen Krister Ydrevik

Spädjgpsmgm'' ggg.

Spårdjupsmätningama redovisas i två linjediagram, dels som totalt spårdjup och dels som spârdjupstillvagt". I diagrammet med det totala spärdjupet redovisas samtliga mätningar medan i diagrammet över spârdjups-tillväxt redovisas endast höstmätningar. Spårdjupsökningen är relativt lika på alla tre sträckor med en liten övervikt för sträcka 3. Skillnaden beror sannolikt på en större efterpackning i det tjockare AG-lagret på sträcka 3. Jam;smätning i lan"gdlgd.

Jämnhetsmätningar i längdled utförda med CHLOE-proñlometer redovisas i linjediagram där endast höstmätningar tagits med. Som framgår ligger PSI-värdet på en oförändrad nivå sedan trañkpåsläppet.

(4)

\QQI-40 i' 3 HJ

2:'

77

13

Ä* :>

u

ct

U

Z

2

2:

2:32

2

E

va

0,

1-(J El 21 i;

:1

$

<

1-14 11 .

§

Q 3

.3

:5

5 . #6 '9 BL 'Q bI' l 88 '8 0"] var I CDC0 ...5an 60' 001 ' 33' 811 ' 01 #1' 88 '8 1 Z1' 81 '9 [1' 8 891 ' (W' ) 06 0-08 /1 09 P-0P /1 06 0-08 88 18 11' 881 ' I. 910 ' 891 ' 211 ' (00 ) 09 0-08 6'# 88 '9 #03 ' 19 '? 60 '9 613 ' 98 '9 SZ '9 81' 88 '9 9l '9 [1' 18' # 88 '9 803 ' 58 '? 59 '9 EZ' (WW ) OB P-OP /I O9 P-OF /I OG P-OP 38 18 891 ' 66 '9 §8 '6 891 ' #91 ' 66 '9 SQ 'B 801 ' 91' 63 '1 60 '6 81' 801 ' §8 '9 81 '8 991 ' 891 ' Il' Q 91' 9 911 ' 811 ' 88' ? QZ '9 903 ' (mm ) (mm ) 09 P-0P 06 P-OP /I 09 0-00 /1 06 0-00 H1 8H SH ON #3 HU QN IN lY HS lX I^ 11 UJ 9N IN 11 §1 8N UH HU S [01 ' 111 ' 11' 831 ' 801 ' 91' (WW ) O9 P-OD famn-ka HN NL YH 10 -0 1-16 30 -9 0-16 60 -0 1-06 0Z -0 1-68 11 -9 0-68 08 -6 0-88 8 10 0 .. ._..___._. __ _. -.._.h _

(5)

9.. _5 5. 3_ > 8 5 m f _

ä

|.._.l

77

+-M > 014:

är

§2

? 0 3 5 , 2

-:

g

å

2%

?

ä

;r

m

f

Vä -øclr

Dafik-[ülInsgitutet 1

W

H

L

V

G

[_

O-Ol

-L

ö

90

-9

0-16

60

-0

L-06

OZ

-O

L-68

LL

-Q

O-BQ

09

-6

0-88

L 1 l 1 l 1 0 -9 3 \ C) .

D

0

I % O _

(0o

* 9 CE LL S _ X -Z öl S -B -ta ls -+ -L 6

EN

S)

N

INL

Y'

W

SL

M

IA

WW

VJ

0

N

IN

TI

YJ

S

N

V

W

W

V

S

W'

IO

HS

HO

N

17:3

(6)

] 1 0 ,r

2:.

513

3

ä

2:

X :> M <1 U'

I

E

4.5

O r d : 5 I

01

3

0 3

2

8

M I o (

1

35

T Vä -øch

Paf/'lr-{ 'Ins'ltlitutet

]

UEO

DLU

-HY

'

O L -L S 9 0 -L 6 O l -O G 9 0 -0 6 O L -6 8 9 0 -6 8 6 0 -8 8 L 1 l l J 1 O 0 § /' 3 -3 9

a

3

_O L

Ä

mus

-x-"

ZB LS -B -lH lS -- +- L-QL

9q+

9^

^w

am

ma

de

W

I

O

H

S

H

O

N

?H

IL

LX

HF

EI

O

LV

JI

HS

HH

]

(7)

K.\/DEEU1\<

VTI_ mm »xo

E H NORSHOLM

SpâR-DauPSHÄTNNQAK

IG-müñmü=

(i:Insgitutet q

Wa

x-Ey

O L -L ö O L -O B O L -B Q 6 0 -8 8 L I 1 . O -Z r ? "-9 ' P 8 ? äüå-âe -Z äüS -ái -R H S -+ -*O L

lxym

MS

dn

ma

yd

s

W

T

O

H

S

H

O

N

?

H

E

X

H

F

H

O

.L

VL

TD

SH

EJ

(8)

E4

N

O

R

S

H

O

L

M

Sa

mm

an

st

äl

ln

in

g

CH

LO

E-

möt

ni

ng

or

-+

-E

W

R

1

1

-5

-ST

R2

-* -* SH R 3 0 I 8 8 -1 0 -0 7 8 9 -1 0 -1 9 I j

90

-1

0-09

91

-1

0-08

u

JÄMNHET \ LAN GDLED

Fä?

Väg-och Dali/ri]

Institutet

E H NORS HOkH

K . VDREV \ \<

(9)

References

Related documents

Resultatet visade också att eleverna med annat modersmål än svenska visar goda resultat inom naturvetenskap trots att de inte undervisats i naturkunskap på

Genom ökad medvetenhet angående de äldre personerna med demenssjukdoms upplevelser kan vårdpersonalen påtala att de behöver mer kunskap, vilket bidrar till att de kan utföra en

Artikelns informerande om hur en individ går från att vara ohälsosam till att bli hälsosam syftar även till att utbilda läsaren om vad hälsa är och hur det uppnås, vilket ju

Västerås, Örebro och Uppsala har alla förstått innebörden av att marknadsföra sina städer som destinationer för att locka till sig fler turister och på så sätt öka

Det kan bara leda till höjningen av studiemotivation (Imsen, 2006). Nedan följer svar på frågan vilken betydelse anser elever har lärare som person för att väcka deras intresse

Vänstersväng sekundärväg - primärväg (sväng 6) är framkomlig för samtliga kombinationer medan sväng från primär- väg till sekundärväg (sväng 5) inte är

Att dela kunskap, och tillägna sig nya perspektiv för att skapa innovation är aktiviteter som den här studien visat att kreativa organisationer aktivt arbetar med, delvis internt

med någon speciell fjäder- eller dämputrustning.. 9) Med detta menas lastfördelningen mellan främre och bakre axel i boggin vid vertikal förflyttning av.flaket.