Var är jag?: En studie om hur icke-västerländska etniciteter representeras och framställs i moderna matematikläroböcker

Var är jag?

En studie om hur icke-västerländska

etniciteter representeras och framställs i

moderna matematikläroböcker

Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

Självständigt arbete 2 för grundlärare 4-6, 15 hp

Handledare: Jonas Almqvist

Examinator: Janne Holmén

Sammanfattning

Sedan revideringen av läroplanen 2011 ställs större krav på att skolan ska förmedla kunskaper och acceptans kring olika kulturer för att främja inkludering och jämställdhet. Med lärobokens centrala roll och matematikämnets många undervisningstimmar ämnar studien att undersöka hur just bilder i matematikläroböcker representerar och framställer icke-västerländska etniciteter. Syftet med studien är således att ge en ökad kunskap om i vilken utsträckning och på vilket sätt icke-västerländska etniciteter representeras genom bilderna i moderna matematikläroböcker för att kunna göra medvetna val av matematikläroböcker i undervisningen. Analysen utfördes på tre matematikläroböcker för årskurs 5 som publicerats efter revideringen av läroplanen 2011. Matematikläroböckerna undersöktes genom en kvantitativ innehållsanalys, där representationen av icke-västerländska karaktärer undersöktes, och kvalitativ innehållsanalys, där framställningen av icke-västerländska karaktärer undersöktes. Resultatet av den kvantitativa analysen redovisas i cirkeldiagram och den kvalitativa analysens resultat redovisas i ett stapeldiagram.

I resultatet av den kvantitativa analysen framgår det att det är en tydlig underrepresentation av icke-västerländska karaktärer i alla tre matematikläroböcker. Resultatet av den kvalitativa analysen visar hur framställningen av icke-västerländska karaktärer kan variera, utifrån definitionerna överordnad, underordnad och jämlik, mellan moderna matematikläroböcker. I och med det varierade resultatet påpekar studien vikten i att lärare gör medvetna val av matematikläroböcker med avseende på de olika normer om icke-västerländska etniciteter som de kan förmedla.

Innehållsförteckning

Begreppen etnicitet och mångfald ... 7

Mångfald i läroplanen ... 8

Att känna sig representerad ... 8

Forskningsöversikt ... 9

Läroboken i skolan ... 9

Etnicitet i läroböcker ... 10

Förtryckets påverkan ... 10

Teoretiska utgångspunkter ... 12

Matematikläroboken som normskapare ... 12

Etnisk identitet ... 12

Syfte och frågeställningar ... 14

Metod ... 15

Reliabilitet och validitet ... 15

Metoddiskussion ... 16

Urval ... 17

Avgränsningar ... 17

Analysprocess ... 18

Bildexempel på västerländska, icke-västerländska och okategoriserbara karaktärer ... 19

Bildexempel på hur icke-västerländska karaktärer framställs som underordnad, överordnad och jämlik ... 20

Jämförelse ... 23

Resultat kvalitativ analys ... 23

Framställning ... 24

Jämförelse ... 24

Diskussion ... 26

Diskussion av studiens resultat i relation till tidigare forskning ... 26

Diskussion av resultatet i relation till studiens teoretiska utgångspunkter ... 27

Diskussion av studiens resultat i relation till studiens bakgrund ... 28

Didaktisk relevans ... 29

Konklusion ... 30

Inledning

Samhället blir allt mer mångfaldigt i takt med att rörligheten mellan landsgränserna ökar. Enligt statistiska centralbyrån har antalet utrikesfödda i Sverige ökat drastiskt mellan år 2000-2019. År 2000 var antalet utrikesfödda i Sverige 1 003 798 vilket fram tills 2019 ökade till 2 019 233 personer av totalt 10 338 368 personer i Sverige. Denna ökning domineras av icke-västerländska etniciteter från främst Syrien och Irak (Statistiska centralbyrån, 2020). Den drastiska ökningen innebär nödvändiga förändringar i samhället, inte minst när det gäller skolan. Dagens klassrum är mångfaldigt och allt större och fler krav ställs på läroplanen kring jämställdhet och inkludering. Enligt en undersökning gjord av Skolverket visar det sig att elever med en utländsk bakgrund känner en mindre tillhörighet i skolan än elever med inhemsk bakgrund (Skolverket, 2017). Martinsson & Reimers (2014) diskuterar begreppet norm och hur normen kan begränsa en person till att få vara (s. 21). I denna studies sammanhang blir normen en västerländsk etnicitet som bidrar till exkludering av icke-västerländska etniciteter. Vi upplever känslan av utanförskap som mycket problematiskt och vill därför undersöka vad som kan bidra till att den uppstår.

Enligt Englund (1999) utgör läroböcker en stor del av undervisningen och ger därför läroboken en central roll kring att främja eller motsätta normer (ss. 340-341). Studien kommer därför att inrikta sig på lärobokens roll i skapandet av icke-västerländska normer och hur lärarens val av lärobok kan ha betydelse för hur elever upplever icke-västerländska etniciteter. Många studier hävdar att läroböcker i allmänhet inkluderar och representerar icke-västerländska etniciteter i liten utsträckning. Att inte representera alla etniciteter i samma utsträckning kan bidra till eurocentrism där den västerländska etniciteten står högt i hierarkisk ordning (Amin, 1989, ss. 165-167).

Undervisningen fyller olika funktioner enligt Wahlström (2015, s. 132). Hon lyfter begreppet socialisation som en funktion i utbildningen vilket handlar om att ge eleverna möjlighet till att socialisera sig samt bli en del av samhället genom sociala och kulturella normer. Eleverna ska ges förutsättningar att lära sig om olika kulturer och förhålla sig till olika människor vilket kan ske både medvetet, då det uttryckligen står i läroplanen att eleverna ska kunna förhålla sig demokratiskt, men även omedvetet då vi inte vet vilka kunskaper och normer som faktiskt överförs till eleverna (ibid., s. 132). Det är upp till läraren att reflektera kring hur de omedvetna kunskaperna och normerna kan uppstå i undervisningen och hur de tas emot av eleverna. Att som lärare reflektera över lärobokens omedvetna budskap och därefter göra medvetna val av lärobok kan således motverka oönskade normativa tolkningar.

Matematik är det ämne som har näst mest schemalagd tid i skolan procentuellt sätt då ämnet har 1230 timmar sammanlagt under årskurserna 1-7 (Skolverket, 2020). Det stora antalet

Syftet med studien är att ge en ökad kunskap om i vilken utsträckning och på vilket sätt icke-västerländska etniciteter representeras genom bilderna i moderna matematikläroböcker för att kunna göra medvetna val av matematikläroböcker i undervisningen. Studien ämnar att bidra till en ökad förståelse kring matematikläroböckernas återspegling av det mångfaldiga samhället och om de bidrar eller motsäger normerna kring icke-västerländska etniciteter. Valet av de matematikläroböcker som används i denna studie grundar sig i att läroböckerna är utgivna i enlighet med den nya läroplanen som främjar inkludering och acceptans kring olika etniciteter. Genom studien hoppas vi att kunna bidra till att lärare gör medvetna val kring matematikläromedel och förhåller sig kritiskt till representation och framställning av olika etniciteter för att inte bidra till förtryck. Med studien ämnar vi även att bidra till den vetenskapliga forskningen kring läroböcker och vidare studier inom representation och framställning av etniciteter i matematikläroböcker.

Arbetsfördelning

Arbetets samtliga delar har gemensamt utformats och bearbetats textsmässigt för att uppnå en tydlig struktur och koherens. Analysen har genomförts var för sig där matematikläroböckerna har analyserats utifrån bestämda definitioner av etniciteter och framställningar, först av Ida Krantz och sedan av Bella Anfelt för att sammanställas gemensamt och diskutera eventuella skillnader i tolkningar. Texten har dock gemensamt utformats även i analysavsnittet.

Bakgrund

I följande avsnitt presenteras bakgrund till de olika delar som studien behandlar för att skapa en förförståelse samt för att sätta studien i en samhälls- och skolkontext. Avsnittet ämnar att ge en grundläggande förståelse kring matematikläroböcker, begreppen etnicitet och mångfald, mångfald i läroplanen samt att känna sig representerad.

Matematikläroböcker

Johansson (2011) diskuterar hur läroböcker i matematik har en central roll i undervisningen då många lärare använder sig av dem och låter sin undervisning styras utifrån läroboken (s. 149). Vid valet av matematiklärobok har lärare många alternativ att välja bland och det är lärarens ansvar att välja vilken bok som ska användas i klassrummet. Det finns vissa aspekter som läraren bör ta hänsyn till vid valet av matematiklärobok där bland annat yttre faktorer spelar in, såsom layout och antalet sidor men även inre faktorer som innefattar innehållet i boken och hur det presenteras. Vidare nämner författaren att matematikläroböcker också kan analyseras och väljas ut utifrån social bakgrund och med frågor som handlar om etnicitet och kön (ibid. ss. 149-150). Johansson (2011) menar att en lärare bör vara kritisk i sitt val av matematiklärobok och reflektera kring om det finns dolda budskap, som karaktärer i läroboken, som får betydelse för elevens lärande (ss. 149-150).

Begreppen etnicitet och mångfald

Samhället blir allt mer mångkulturellt och befolkningen består i allt större utsträckning av flera etniska grupper. Detta bidrar till ett behov av att synliggöra mångfalden av etniska grupper genom forskning och debatt (Wikström, 2009, ss. 17-18). Begreppet etnicitet definieras enligt Kalonaityté (2014) som en grupptillhörighet bland individer baserad på geografiskt ursprung, kulturell identitet, språk och bakgrund (s. 85). Det kan även handla om utseende och yttre attribut som kännetecknar en viss grupptillhörighet. Begreppet etnicitet kan användas som oönskad och önskad grupptillhörighet i både stora och små sammanhang där de kan syfta till olika nationer och religioner men även mindre grupper som lever ihop. Där av används etnicitet ibland för att beskriva en sorts motsats i form av till exempel utlänningar i förhållande till svenskhet vilket representerar ett utanförskap snarare än en tillhörighet (ibid. s. 85). Vidare redogör även Sernhede (2016) för komplexiteten i begreppet etnicitet där det är svårt att definiera betydelsen (ss. 74-75). Författaren menar dock också att det handlar om tillhörighet baserat på olika vanor, traditioner, bakgrunder och att det kan användas för att särskilja olika grupper i ”vi” och ”dem” (ibid. s. 75).

Mångfald i läroplanen

Läroplanen, precis som samhället, är under ständig förändring och kan enligt Englund (2005) ses som en kompromiss mellan olika krafter i samhället (ss. 106-108). Enligt detta perspektiv kan innehållet i läroplanen tolkas som en representation av ideologier och kunskapers värden i förhållande till det utrymme de ges i läroplanen. De kunskaper som ges utrymme är de som anses viktiga för just den tidsepok vi lever i (ibid. ss. 106-108). Den svenska skolan vilar alltså på en demokratisk värdegrund som i takt med samhället utvecklas där mångfald och jämställdhet är två centrala begrepp i dagens läroplan. Eleverna ämnas att utveckla förståelse och acceptans för de värden som det svenska samhället vill se hos individen. Detta innebär krav och riktlinjer kring elevers kunskap om olika kulturer, mänskliga rättigheter, integritet och jämställdhet. Eleverna ska enligt läroplanens riktlinjer lära sig att förstå och leva sig in i andras kulturer för att främja trygg identitet hos alla individer oavsett bakgrund och kultur. Krav ställs även på eleven att förstå sin egna delaktighet i utvecklingen kring dessa värden som en medlem i det mångfaldiga samhället (Skolverket, 2019).

Att känna sig representerad

Martinsson (2014) nämner hur den vita normen hela tiden upprepas i samhället och bidrar till att världen föreställs som en vit hegemoni (s. 119). Den vita hegemonin syns bland annat i bilderböcker där barn som har en annan hudfärg än vit inte känner sig representerade. Martinsson (2014) lyfter vikten av att bli erkänd, att det skapar en social existens och delaktighet (s. 119). De som inte kan känna igen sig till normaliteten som finns i samhället blir där av förminskade, de får svårt att identifiera sig till olika objekt och känner sig inte sedda (ibid. s. 118). I enlighet med detta skriver Kohli & Solóranzo (2012) om mikroagressioner i skolan som är små dagliga, rasistiska, förolämpningar som sker, oftast omedvetet, upprepade gånger mot minoriteter i samhället (s. 441). Ett exempel på en mikroaggression författarna tar upp är att lärare uttalar en elevs namn fel. Detta riskerar att bli en förolämpning ifall det sker vid ett flertal tillfällen och mot vad som anses vara en minoritet och kan resultera i att eleven känner sig exkluderad då läraren/lärarna inte kan anstränga sig för att säga rätt namn (ibid. ss. 444-448). En mikroagression kan även vara icke-verbala förolämpningar som är riktade mot utsatta etniska grupper (ibid. s. 447).

Forskningsöversikt

Det finns ett stort utbud av forskningsstudier kring lärobokens centrala roll i skolan samt vilket utrymme etnicitet ges i läroböcker. I detta avsnitt presenteras tidigare studier som redogör relevanta resultat för denna studies syfte. Avsnittet delas upp under följande rubriker: Läroboken i skolan,

etnicitet i läroböcker och förtryckets påverkan.

Läroboken i skolan

Englund (1999) redogör för användandet av läroböcker i skolan och menar på att det utgör en central del inom undervisningen då många lärare väljer att använda sig av det. Författaren problematiserar det genom att belysa att läroböcker kan få för stort fokus, att undervisningen blir styrd utifrån läroboken, och att vissa läroböcker innehållsmässigt inte alltid är relevanta för kunskapskraven. Vidare diskuterar författaren om att användandet av läroböcker är vanligare inom specifika ämnen där matematik är ett ämne där läroboken används flitigt. Wikman (2004) menar på att läroboken kan vara den enda litteratur som en elev läser och därför bör läroboken granskas. Precis som Englund (1999) så menar även Wikman (2004) på att läroböcker används mycket och har en viktig roll i skolan. Han nämner att en fördel med läroboken är att elever kan arbeta självständigt och gå vidare i sin takt men att det också kan bli problematiskt då eleverna lämnas själva med läroboken och får tolka den själv. Johansson (2009) styrker också att läroboken används till stor del i matematikundervisningen och anser att läroboken kan vara bra att ha som hjälpmedel men att det finns risk för att lärare förlitar sig för mycket på läroboken. Johansson (2009) menar alltså på att det finns fördelar med att använda läroböcker i matematikundervisningen men att läraren samtidigt behöver vara medveten om vilka begränsningar läroboken kan ge.

Mattlar (2008) skriver i sin studie att läroböcker behöver kritiskt granskas utifrån vilka värderingar som synliggörs i boken och hur det kan bli problematiskt. Det är viktigt hos läraren att ha ett kritiskt förhållningssätt till valet av lärobok men just läroboksanalys är något som ges alltför lite utrymme till i dagens lärarutbildning. Mattlar (2008) menar på att det är viktigt att använda sig av kompletterande material till läroboken som lyfter fram olika perspektiv som läroboken inte belyser. Att använda kompletterande material brukar de flesta lärare göra enligt Mattlar (2008) men problematiken är att lärarna oftast använder kompletterande material som berör själva inlärningen snarare än att fokusera på lärobokens ideologiska brister. Vidare skriver han att det är svårt att en lärobok ska belysa eller lyfta fram alla ideologiska perspektiv rättvist, så som religioner, minoriteter och samhällsgrupper, och det är därför viktigt att läraren kompletterar och problematiserar läroboken utifrån olika perspektiv.

Etnicitet i läroböcker

Eilard (2008) undersöker i sin studie hur etnicitet representeras i läseböcker som används i den svenska skolan mellan åren 1962-2007. Av studiens resultat framgår att personer med icke-västerländsk etnicitet representeras men att de ofta förekommer i bakgrunden och med stereotypiska drag som Eilard (2008) definierar som ”den svarte machopojken” och ”den beslöjade muslimska flickan”. Vad gäller förändringen över tid visar studien att den västerländska diskursen förblir genom läseböckerna i skolan från 1962-2007 relativt oförändrad. Även Asplund Carlsson & Lunneblad (2008) påpekar i enlighet med deras studie om hur olika grupper i en barnbokserie framställs att föreställningar och representationer i böcker för barn bidrar till stereotypiska kopplingar mellan karaktärens etnicitet och dess egenskaper. De diskuterar således hur böckerna inte bidrar till att förändra samhället och bryta normen utan att återigen fastställa stereotyperna. Ytterligare en studie som styrker dessa slutsatser är en studie om barnböcker som används i skolans tidigare åldrar och huruvida dessa representerar icke-dominanta etniciteter eller inte, samt på vilket sätt de framställs. Studien visar att icke-dominanta etniciteter representeras i en liten utsträckning och framställs, precis som i Eilards (2008) studie, stereotypiskt (Adam, 2020). Adam (2020) menar därpå att böckerna som används i utbildningssyfte inte representerar eller inkluderar dagens mångfaldiga samhälle och ger inte de unga barnen en chans att utveckla ett bredare perspektiv på samhället. Detta går emot vad Holmén (2006) menar på då han redogör för att läromedel ska följa den politiska förändringen i samhället och där av utvecklas i takt med samhällsförändringarna.

Förtryckets påverkan

Hur förtryck påverkar de som känner sig icke-representerade varierar menar Kumashiro (2000) i sin studie om olika sätt att hantera och förändra synen på de icke-representerade. Vissa elever visar tecken på överprestationer och engagemang inom sociala sammanhang för att kompensera för det förtryck de upplever medan andra presterar för att klara sig igenom skolan men drar sig tillbaka till sin etniska grupp rent socialt. Vidare undersöker Van der Burgt (2008) hur barn i åldern 11-15 reagerar på förtrycket och hur deras bostadsområde påverkar synen på deras etnicitet. Studien visar att barnen upplever vissa områden som farliga och problematiska medan andra områden anses lugna baserat på de etniciteter som bor där. Anledningen till detta förtryck mot etniciteter konstateras komma från både de utsatta och de icke-utsatta som genom medias representation påverkas att tycka och tro på ett visst sätt.

Brantefors (2015) studerar hur den svenska läroplanen bidrar till förtryck mot andrafierade etniciteter och kulturer. Av studien framgår den svenska läroplanens andrafieringen genom ett tydligt definierat ”vi” och ”dem” även om Brantefors (2015) menar att detta inte innebär att

läroplanen är rasistisk eller att Sverige är främlighetsfientligt. Den svenska läroplanen vilar på demokratiska värden och ämnar inte att medvetet främja rasism eller främligfientlighet. Sammanfattningsvis redogör tidigare forskning för lärobokens centrala del i undervisningen och hur den framförallt inom ämnet matematik får en stor betydelse. Där av poängteras vikten i att ha ett kritiskt förhållningssätt till innehållet i läroböckerna samt att tillföra kompletterande material som belyser de ideologiska perspektiven rättvist så att eleverna inte lämnas själva att tolka dem. Vidare visar tidigare forskning att det mångfaldiga samhället sällan speglas i läroböcker även om vikten av att inkludera olika etniciteter påpekas. I det fall icke-västerländska etniciteter förekommer menar flera studier på att de framställs stereotypiskt och oftast i bakgrunden. Tidigare forskning kring förtryck visar på att de icke-representerade grupperna även påverkas utanför skolans miljö och att förtrycket resulterar i att barnen antingen kompenserar eller undviker de förtryck de utsätts för. Få studier undersöker olika etniciteters utrymme i just matematikläroböcker men påpekar att läroböcker generellt representerar icke-västerländsk etnicitet i en liten utsträckning. Studier som anser att läroböcker i lagom eller stor utsträckning representerar olika etniciteter har inte hittats inför denna studie.

Vår studie bidrar till denna forskning genom att belysa utrymmet som olika etniciteter ges i matematikläroböcker för att se om framställningen av dessa stämmer överens med vad tidigare forskning redovisat.

Teoretiska utgångspunkter

I detta avsnitt presenteras de teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för analysen av matematikläroböcker. Analysen utgår ifrån följande teorier: Matematikläroboken som normskapare samt

etnisk identitet.

Matematikläroboken som normskapare

Brugeilles & Cromer (2009) skriver att varje lärobok är fylld av intentioner som innehåller olika normer och representationer, att detta kan synas bland annat hos de karaktärer som finns i läroboken och att de framställs på olika sätt (ss. 13, 17). Författarna menar att karaktärerna oftast har olika roller i läroboken, vissa tar mycket plats och står i centrum medan andra karaktärer göms i bakgrunden. Hur karaktärer framställs i läroboken kan antingen undersökas genom att se vad som kännetecknar dem utseendemässigt men även genom karaktärernas handlingar. De menar att beroende på vilka attribut som karaktärerna framställs med i läroboken kan ge positiva eller negativa konsekvenser för hur elever uppfattar karaktärerna (ibid. s. 17).

Bishop (2001) diskuterar hur normer uttrycks i ämnet matematik, hur lärarna förmedlar dessa normer samt hur eleverna uppfattar dem. Bishop (2001) menar på att normer oftast är implicita, att de finns där men är oftast inte något lärarna eller eleverna tänker medvetet på. Han skriver att många lärare inte reflekterar kring hur eleverna tar till sig normer som de stöter på i undervisningen eller läroboken. Att få större förståelse av hur olika normer uttrycks i matematikundervisningen kan förbättra det matematiska lärandet menar Bishop (2001).

Etnisk identitet

Bland de normer som matematikläroboken kan skapa blir det för denna studie relevant att titta närmre på normen kring den etniska identiteten i matematikläroböckerna. Stier (2016) menar att identiteten skapas genom delvis förbestämda genetiska koder men även yttre faktorers påverkan där individen tvingas handla och reagera mot olika händelser genom livet (s. 83). Enligt Stier (2016) är det av människan en vanlig benägenhet att koppla samman identitet och etnicitet baserat på stereotypiska föreställningar av egenskaper kopplat till etniciteten (ss. 83-84). Detta kommer att påverka synen på identiteten som en etnisk identitet snarare än en individuell identitet vilket resulterar i att identiteten blir en konstruktion av andra baserad på föreställningar om olika etniciteter och deras egenskaper (ibid. s. 84). Den etniska identiteten talar där av om för den berörda personen och andra varifrån den kommer och vilka egenskaper den besitter baserat på historia och geografiskt ursprung. Dessa föreställningar kan vara oönskvärda och mycket forskning ifrågasätter

huruvida det är nödvändigt med dessa kategoriseringar av identiteter. Vad är en etnicitet?, är svensk en etnicitet eller är svensk en svensk men alla icke-svenskar etniciteter? Dessa frågor uppmärksammas mer och mer inom svensk politik (ibid. ss. 84-85). Identiteten är viktig för att människan ska kunna placera sig i omvärlden och skapa en känsla av meningsfullhet och gemenskap men den etniska identiteten kan också innebära begränsningar i detta skapande av gemenskap då förbestämda värderingar och val följer det etniska ursprunget (ibid. s. 85).

Sammanfattningsvis blir dessa teorier, om matematiklärobokens förmåga att skapa normer och styrka stereotypiska drag hos olika etniciteter samt hur den etniska identiteten konstrueras och tolkas, centrala för analysen av matematikläroböckerna i denna studie. De två teoretiska utgångspunkterna får sin relevans i analysen av materialet utifrån hur normer kring de olika etniska identiterna återskapas eller inte genom de moderna matematikläroböckerna.

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att ge en ökad kunskap om i vilken utsträckning och på vilket sätt icke-västerländska etniciteter representeras genom bilderna i moderna matematikläroböcker för att kunna göra medvetna val av matematikläroböcker i undervisningen.

Studien ämnar att belysa följande frågeställningar:

1. I vilken utsträckning förekommer icke- västerländska etniciteter i moderna matematikläroböcker?

Metod

Tre olika matematikläroböcker har jämförts för att hitta likheter och skillnader i vilken utsträckning icke-västerländska etniciteter representeras och hur de framställs. Dessa matematikläroböcker,

Matte Direkt Borgen 5A, Matte Eldorado 5A samt Favorit Matematik 5A har analyserats utifrån en

kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys.

En innehållsanalys innefattar att delar av innehållet plockas ut för att analyseras utifrån förbestämda kategorier (Bryman, 2016, ss. 357-359). En kvantitativ analysmetod innebär enligt Eggeby & Söderberg (1999) att kunna sammanställa och mäta variabler på ett produktivt sätt och är ett hjälpmedel till att framföra olika aspekter (ss. 20-21). Författarna menar på att en kvantitativ metod gärna ska användas med både tabeller/diagram där redogörelse för enstaka fall också ska finnas med för att skapa ett tydligt resultat. När en kvantitativ metod används kan presentationen av resultatet ske i olika diagram, så som cirkeldiagram och stapeldiagram (ibid. ss. 207, 211). I denna studie har båda dessa diagram använts vid presentation av resultatet samt redogörelser och exempel för enstaka fall.

En kvalitativ analysmetod innebär att innehållet ska analyseras systematiskt för att sedan kunna presentera ett resultat (Fejes & Thornberg, 2015, ss. 34-35). I den kvalitativa analysmetoden behöver forskaren analysera sin data för att kunna hitta betydelsefulla mönster av olika fall där det antingen går att hitta skillnader eller vad fallen har gemensamt. Författarna menar att en kvalitativ analysmetod kan användas för att analysera föreställningar och/eller uppfattningar (ibid. s. 35).

Reliabilitet och validitet

Valet av att utföra både en kvalitativ och en kvantitativ innehållsanalys grundar sig i Bergströms & Boreus (2012) resonemang om att en kvantitativ analys på egen hand kan brista i reliabiliteten då det underförstådda inte räknas in (s. 80). Där av kan en kvalitativ del komplettera den kvantitativa genom att tillföra en granskning av variablerna för att tydligt förklara det underförstådda (ibid. ss. 80-82). God reliabilitet i en innehållsanalys uppnås genom att studien utgår ifrån definitioner som kodar innehållet på ett tydligt och begripligt sätt (ibid. s. 81). I denna studie granskas det underförstådda genom att utöver inräkning av variablerna även analysera dessa utifrån deras framställning med tydliga definitioner. God validitet innebär att analysen undersöker den betänkta forskningsfrågan och inte svävar utanför syftet (ibid. s. 82). För att uppnå så hög validitet som möjligt för denna studie har innehållet i matematikläroböckerna analyserats enskilt av båda författarna för att sedan jämföra och sammanställa resultatet. Genom att låta studiens båda författare enskilt tolka och implementera definitionerna på materialet för att sedan jämföra, ämnas

Metoddiskussion

Denna studies analys har utgått ifrån Hübinettes m.fl. (2012) definition om vad som anses vara stereotypiskt västerländskt, eller icke-västerländskt (ss. 17-20). De menar att många i Sveriges samhälle idag blir diskriminerade för att de skiljer sig från det som räknas som svenskt på grund av deras icke-vita kroppar, där hud- och hårfärg är det centrala (ibid. s. 17). Utifrån denna definition har analysen alltså utgått från vilken hud- och hårfärg personerna har och kategoriserat utifrån det. Ljus hud samt ljust/brunt hår anses vara västerländskt och mörk hud samt/eller mörkt/svart hår anses vara icke-västerländskt. I det fall hår eller hud inte syns kommer karaktären att kategoriseras som okategoriserbar.

Björkvall (2012) skriver om hur bilder kan analyseras utifrån den symboliska interaktionen och den ideationella funktionen (s. 311). Den symboliska interaktionen handlar om hur läsaren tar emot innehållet av det som avbildas i en texts visuella delar. Denna analysingång tyder på frågor gällande inkludering och exkludering genom olika maktförhållanden där visuella karaktärer kan framställas underordnad, överordnad eller jämlik i sin roll utifrån den sociala gemenskapen. Vidare kan textens visuella innehåll analyseras utifrån den ideationella funktionen som avser karaktärens handling och hur den är passiv eller aktiv. Karaktärens handling speglar således en överordnad eller underordnad maktposition genom att antingen vara passiv eller aktiv i handlingen och relationen (ibid. s. 113). Tolkningar av icke-västerländska karaktärers framställning i de tre matematikläroböckerna utgår från Björkvalls (2012) förklaring, om hur olika framställningar kan tolkas i visuella delar, och kategoriseras där av i underordnad, överordnad och jämlik. En underordnad icke-västerländsk karaktär kan till exempel vara i det fall karaktären endast är med i bakgrunden eller framför ett felaktigt svar i relation till en västerländsk karaktär. Kategorin överordnad avser den framställningen av icke-västerländska karaktärer som tolkats överordnade andra då de tillhandahåller ett korrekt svar eller får ett eget uppslag där de är centrala. Kategorin jämlik innebär att den icke-västerländska karaktären varken tolkas underordnad eller överordnad då den till exempel, som en del i en grupp karaktärer, är lika delaktig i att lösa en uppgift eller framställs som en karaktär med ett jämlikt värde.

Det är viktigt att poängtera hur studien bygger på tolkningar utifrån definitioner och begrepps betydelse och att dessa tolkningar inte nödvändigtvis är lika ifall studien genomförs av andra författare. För konkreta exempel kring tolkningar som utförts på studiens material se bild 1-7 i avsnittet analysprocess här nedan. Studien är inriktad på årskurs 5 och tre matematikläroböcker som används i dagens undervisning i samverkan med Lgr11. I det fall fler eller andra matematikläroböcker analyseras kan resultatet variera.

Urval

Studien utgår ifrån tre matematikläroböcker som publicerats efter den reviderade läroplanen 2011. Här nedan presenteras böckernas titel, förlag, utgivelseår samt redaktörer. Den första boken heter

Matte Direkt Borgen 5A och är utgiven år 2012 av förlaget Sanoma Utbildning med redaktörerna

Lars Alberthson, Jeker Bengtsson och Eva Johansson. Läroboken är enligt Sanoma utbildnings hemsida reviderad i samband med den nya läroplanen Lgr11. De stora förändringarna är att de introducerar matematiska begrepp i början på varje kapitel samt att de integrerat miniräknaruppgifter bland vanliga uppgifter utan miniräknare (Sanoma Utbildning, 2020).

Den andra boken vid namn Favorit matematik Mera 5A utgavs år 2018 av förlaget Studentlitteratur AB och redaktörerna Katariina Asikainen, Kimmo Nyrhinen Pekka Rokka och Päivi Vehmas. Läroboken är ett basläromedel från Finland som anpassats till Lgr11. Det är enligt Studentlitteratur AB:s hemsida en uppskattad lärobok med sin tydliga struktur och de positiva resultat elever som testat fått. Den syftar till att göra matematik till en favorit genom att utgå från elevernas vardagliga situationer (Studenlitteratur, 2020).

Den tredje och sista boken har titeln Matte Eldorado 5A och utgavs år 2011 av förlaget Natur & Kultur med redaktörerna Margareta Forsbäck och Ingrid Olsson. Läroboken ämnar enligt Natur & Kulturs hemsida att göra matematik roligt genom sina varierande uppgifter. Eleverna får kommunicera matematik, tänka logiskt och dra egna slutsatser genom lärobokens innehåll (Natur & Kultur, 2020).

Avgränsningar

Valet av läroböcker i just matematik grundar sig i den stora andel undervisningstimmar ämnet står för i skolan (Skolverket, 2020). De specifika läroböcker i matematik som valts ut är de böcker som publicerats i samband med den nya läroplanen som reviderades 2011 där nya krav och riktlinjer ställs på skolans uppdrag att främja mångfald, inkludering och kunskap kring olika etniciteter (Skolverket, 2019). Valet av matematikläroböckerna baseras på dess popularitet hos LäroMedia Bokhandel, som är en distributör av läromedel, där de matematikläroböcker som ligger till grund för denna studie låg bland de mest sålda inom ämnet matematik för årskurs 4-6 (LäroMedia Bokhandel, 2020). Valet av de tre matematikläroböckerna avgjordes sedan av dess tillgång i universitetsbiblioteket. Läroböckerna som valts ut är inriktade mot den första terminen i årskurs 5 för att begränsa studiens omfång och kunna undersöka endast en årskurs noggrannare.

Analysprocess

Matematikläroböckerna har analyserats utifrån en innehållsanalys där hela böckerna har granskats. Utifrån definitioner och tolkningar har analysen utförts först individuellt av författarna för att sedan sammanställas gemensamt. Anledningen till det är för att få en så korrekt tolkning som möjligt av innehållet i läroböckerna. Vid olika tolkningar eller skilda resultat av framställningen har diskussion förts för att gemensamt komma fram till ett så korrekt resultat som möjligt. Analysen är uppdelad i en kvantitativ och kvalitativ del för att tydligt presentera resultatet för studiens båda frågeställningar tydligt. Sammanställning sker i jämförelsen efter presenterat resultat för både den kvantitativa och kvalitativa delen.

Den kvantitativa analysen genomfördes först där antalet icke-västerländska, västerländska och okategoriserade karaktärer räknades i varje matematiklärobok separat. Resultatet fördes sedan in i ett cirkeldiagram per lärobok för att få en procentuell fördelning. Därefter genomfördes den kvalitativa analysen där de icke-västerländska karaktärer analyserades utifrån dess framställning. Framställningarna av karaktärerna kategoriserades utifrån underordnad, överordnad eller jämlik.

Resultatet av den kvalitativa analaysen sammanställdes i ett gemensamt stapeldiagram uppdelat mellan varje matematiklärobok. Valet av att redovisa den kvalitativa analysens resultat i form av ett stapeldiagram motiveras genom att detta blir tydligt och kortfattat för läsaren, en redovisning av alla enskilda karaktärer för varje kategori hade blivit en allt för lång analys på grund av för många karaktärer. För att förtydliga värdena i stapeldiagrammet tillhandahålls exempel som presenteras i stycket nedan. Resultatet för den kvalitativa delen presenteras utifrån antal och inte procentuell fördelning.

Här nedan presenteras några exempel på hur innehållet i matematikläroböckerna har tolkats när det gäller kategorisering av karaktärerna. Exemplen ämnar att tydliggöra hur analysen har genomförts och för att poängtera att det är just dessa tolkningar som ger denna studies resultat. Exemplen är hämtade ur alla tre matematikläroböcker som analyserades. Bild 1 & 2 föreställer icke-västerländska karaktärer utifrån definitionen av mörk hud och/eller mörkt/svart hår. Bild 3 visar exempel på västerländska karaktärer utifrån definitionen ljus hud och ljust hår/brunt hår. Bild 4 är exempel på en okategoriserbar karaktär då håret inte syns och där av inte går att definiera. Bild 5 representerar en framställning av en icke-västerländsk karaktär som tolkats underordnad då karaktären får sämst resultat i uppgiften. Bild 6 visar en framställning av en icke-västerländsk karaktär som överordnad då denna rättar den västerländska karaktären. Bild 7 visar en jämlik framställning av en icke-västerländsk karaktär då inget tyder på skillnad i värde eller handling.

Bildexempel på västerländska, icke-västerländska och okategoriserbara

karaktärer

Bild 1. Exempel på en Bild 2. Exempel på en

icke-västerländsk karaktär baserat icke-västerländsk karaktär baserat på mörk hud- och hårfärg på den mörka hårfärgen

ur Matte Eldorado 5A ur Matte Eldorado 5A

Bild 3. Exempel på två västerlänska Bild 4. Exempel på en

karaktärer baserat på ljus hud- och hårfärg okategoriserbar karaktär ur Matte Direkt Borgen 5A då håret inte syns

Bildexempel på hur icke-västerländska karaktärer framställs som

underordnad, överordnad och jämlik

Bild 5. Exempel på en icke-västerländsk karaktär (karaktären längst till vänster) som framställs underordnad,

då karaktären springer kortast, ur Matte Direkt Borgen 5A

Bild 6. Exempel på en icke-västerländsk karaktär (karaktären till höger) som framställs överordnad, då

karaktären är i centrum och rättar karaktären till vänster, ur Matte Eldorado 5A

Bild 7. Exempel på en icke-västerländsk karaktär (karaktären till höger) som framställs jämlik, då inget tyder

Analys

I detta avsnitt presenteras analysens resultat. Analysen är uppdelad i två delar, en kvantitativ del som redovisar resultatet utifrån studiens första frågeställning och en kvalitativ del som redovisar resultatet utifrån studiens andra frågeställning. Resultaten sammanställs i en jämförelse i slutet av varje del.

Resultat av kvantitativ analys

Här nedan presenteras den kvantitativa delens resultat i form av ett cirkeldiagram per matematiklärobok. I diagrammet redovisas andelen icke-västerländska, västerländska och okategoriserbara karaktärer procentuellt och värdet på antalet karaktärer i matematikläroböckerna. Antalet karaktärer för de olika kategorierna avläses till vänster om semikolonet och till höger avlses det procentuella värdet. Till exempel i cirekldiagrammet för Favorit Matematik Mera 5A (se diagram 1) innebär 16; 14% att det finns 16 stycken icke-västerländska karaktärer vilket representerar en procentuell fördelning på 14%.

Procentuell fördelning

16; 14%

100; 85% 1; 1%

Favorit Matematik Mera 5A

Diagram 2. Procentuell fördelning av Matte Eldorado 5A mellan icke-västerländsk, västerländsk och okategoriserad etnicitet 21; 25% 62; 74% 1; 1%

Matte Eldorado 5A

Diagram 3. Procentuell fördelning av Matte Direkt Borgen 5A mellan icke-västerländsk, västerländsk och

okategoriserad etnicitet

Jämförelse

Av resultatet går att avläsa en sammantagen underrepresentation av icke-västerländska karaktärer i samtliga matematikläroböcker. Matte Direkt Borgen 5A har störst procentuell andel icke-västerländska karaktärer med 28 % och ett antal på 36 stycken av totalt 128 karaktärer. En mindre procentuell andel icke-västerländska karaktärer har Matte Eldorado 5A med 25 % och ett antal på 21 stycken av totalt 84 karaktärer varav en är okategoriserbar. Minst procentuell andel icke-västerländska karaktärer har matematikläroboken Favorit Matematik Mera 5A med andelen 14 % och antalet 16 stycken av totalt 117 karaktärer varav en är okategoriserbar. Icke-västerländska etniciteter representeras alltså i störst utsträckning i Matte Direkt Borgen 5A och i minst utsträckning i Matematik Favorit Mera 5A.

Resultat kvalitativ analys

Här nedan presenteras den kvalitativa delens resultat i form av ett stapeldiagram där

36; 28%

92; 72%

0; 0%

Matte Direkt Borgen 5A

matematikläroböckerna. I diagrammet har matematikläroböckerna delats upp och presenteras separat.

Framställning

Diagram 4. Fördelning mellan de tre analyserade matematikläroböckernas framställning av icke-västerländska

etniciteter utifrån kategorierna jämlik, underordnad och överordnad

Jämförelse

Av den kvalitativa analysen framgår att den jämlika framställningen av icke-västerländska karaktärer är överrepresenterad i samtliga tre matematikläroböcker. Av de jämlika framställningarna förekommer icke-västerländska karaktärer som varken utför en passiv eller aktiv handling och tyder inte på någon form av exkludering eller inkludering i den sociala gemenskapen.

Överordnade icke-västerländska karaktärer förekommer i alla tre matematikläroböckerna där Matte

Eldorado 5A har den största andelen i förhållande till det totala antalet icke-västerländska karaktärer

i boken. Vidare har både Favori Matematik Mera 5A och Matte Direkt Borgen 5A fyra stycken överordnade icke- västerländska karaktärer, dock har Favorit Matematik Mera 5A en större andel överordnade icke-västerländska karaktärer i förhållande till totalt antal icke-västerländska karaktärer. De överordnade icke-västerländska karaktärerna framställs i en hög maktposition

12 23 14 0 9 0 4 4 7 0 5 10 15 20 25

Favorit Matematik Mera 5A Matte Direkt Borgen 5A Matte Eldorado 5A

Framställning av icke-västerländska etniciteter

genom att vara aktiva och inkluderade i olika handlingar där de till exempel tillrättavisar andra karaktärer och/eller blir centrala för handlingen och den sociala gemenskapen.

Antalet underordnade icke-västerländska karaktärer framställs enbart i Matte Direkt Borgen 5A med nio stycken vilket är en större andel än de överordnade icke-västerländska karaktärerna men en mindre andel än de jämlika. De underordnade icke-västerländska karaktärernas handling speglar en underordnad maktposition genom att vara passiva i handlingen och/eller exkluderade i den sociala gemenskapen till exempel genom att den icke-västerländska karaktären får fel svar, sämst resultat eller förblir ouppmärksammad i uppgiften med flera andra uppmärksammade västerländska karaktärer.

Sammantaget för analysen i sin helhet visar resultatet för den kvantitativa och kvalitativa delen att

Matte Direkt Borgen 5A har störst procentuell andel icke-västerländska karaktärer men är den enda

matematiklärobok av de tre som framställer de icke-västerländska karaktärerna som underordnade.

Matte Direkt Borgen 5A har även i förhållande till sin totala andel icke-västerländska karaktärer minst

andel överordnade.

Matte Eldorado 5A har näst störst procentuell andel icke-västerländska karaktärer av de tre

matematikläroböckerna men har störst andel överordnade framställningar av icke-västerländska karaktärer i förhållande till totalen.

Favorit Matematik Mera 5A har den minsta procentuella andelen icke-västerländska karaktärer men

näst största andelen överordnade framställningar i förhållande till totalen icke-västerländska karaktärer i boken.

Diskussion

Syftet med den här studien är att ge en ökad kunskap om i vilken utsträckning och på vilket sätt icke-västerländska etniciteter representeras genom bilderna i moderna matematikläroböcker för att kunna göra medvetna val av matematikläroböcker i undervisningen. Diskussionen bildar en förlängning av analysen och syftar till att uppmärksamma studiens frågeställningar, i vilken utsträckning förekommer icke-västerländska etniciteter i moderna matematikläroböcker? Samt hur icke-västerländska etniciteter framställs i moderna matematikläroböcker? Diskussionen fokuserar på att belysa resultatets mest intressanta och utstickande delar i relation till tidigare forskning, bakgrund och de teoretiska utgångspunkterna. Viktigt att poängtera är att resultatet diskuteras utifrån de icke-västerländska karaktärerna vilket innebär att representation och framställning av västerländska karaktärer inte diskuteras i relation till resultatet. Diskussionen sammanfattas i slutet av avsnittet.

Diskussion av studiens resultat i relation till tidigare forskning

Studiens resultat visar på en tydlig underrepresentation av icke-västerländska karaktärer vilket är i enlighet med vad Adam (2020) påvisat i tidigare forskning där han redogör för en underrepresentation av icke-dominanta etniciteter i läroböcker. Det kan diskuteras huruvida denna underrepresentation är rimlig utifrån den ökning och fördelning av icke-västerländska och västerländska etniciteter som råder i det svenska samhället. Holmén (2006) menar på att läroboken ska spegla samhället och utvecklas i takt med samhällets förändringar, vilket innebär att fördelningen av icke-västerländska och västerländska etniciteter i de tre matematikläroböckerna inte är allt för orimlig i förhållande till dagens 2 019 233 utrikesfödda i Sverige av totalt 10 338 368 personer (Statistiska centralbyrån, 2020). Den bok som har minst andel icke-västerländska etniciteter är Favorit Matematik Mera 5A på 14% vilket är den enda matematiklärobok av de tre undersökta som kan ses som låg i förhållande till den representation som råder i det svenska samhället. Den matematiklärobok som har flest antal icke-västerländska karaktärer är Matte Direkt

Borgen 5A på 28% och nära därefter ligger Matte Eldorado 5A på 25% icke-västerländska karaktärer

av totalen.

Vad gäller framställningen av de icke-västerländska karaktärer bidrar studien till ett inte så beforskat fält. Studien visar ett varierat resultat mellan de tre moderna matematikläroböckerna som publicerats efter revideringen av läroplanen 2011. Resultatet visar att det i två, Matte Eldorado 5A samt Favorit Matematik 5A, av tre matematikläroböcker förekommer icke-västerländska karaktärer som antingen är jämlika eller överordnade de västerländska karaktärerna och alltså aktiva och inkluderade i gemenskapen och handlingen. Detta motsäger vad Eilard (2008) fastställer i sin studie där han menar på att de icke-västerländska karaktärerna som representeras är stereotypiskt

framställda och i bakgrunden vilket kan tolkas som underordnad enligt Björkvalls (2012) definition. Dock har studien ett utstickande resultat vad gäller en av de tre moderna matematikläroböckerna,

Matte Borgen Direkt 5A. Här framställs de icke-västerländska karaktärerna som underordnade och i

större utsträckning än de som framställs överordnade. Resultatet för Matte Borgen Direkt 5A styrker således Eilards (2008) resultat om att de icke-västerländska karaktärerna framställs stereotypiskt och i bakgrunden vilket enligt Björkvalls (2012) definition kan tolkas som underordnade.

Studiens resultat påpekar variationen mellan de olika matematikläroböckerna i representation och framställning av icke-västerländska karaktärer. Detta styrker vad Mattlar (2008) säger om att läroboken kan ha olika ideologiska perspektiv och det är viktigt att kritiskt granska och synliggöra dem för att som lärare kunna komplettera matematiklärobokens ideologiska brister med kompletterande material. En matematiklärobok som Matte Direkt Borgen 5A med underordnade framställningar av icke-västerländska karaktärer kan alltså behöva granskas kritiskt utifrån vilka värderingar och förtryck matematikläroboken förmedlar samt uppmärksamma de ideologiska bristerna. Vid användning av Matte Direkt Borgen 5A kan kompletterande material behöva användas som belyser de ideologiska perspektiven mer rättvist för att inte lämna eleven själv att tolka dessa. Med lärobokens centrala roll i skolan enligt Englund (1999) och Wikmans (2004) uppmaning om att det kan vara den enda litteratur eleven läser får läroboken ett stort ansvar i att motarbeta förtryck. Genom en underrepresentation och en stereotypisk framställning av icke-västerländska etniciteter kan användandet av en matematiklärobok som Matte Direkt Borgen 5A bidra till det förtryck som redan finns i samhället. Van der Burgt (2008) menar på att förtryck även skapas utanför skolan i media genom framställningen av olika etniciteter kopplade till utsatta bostadsområden. Brantefors (2015) diskuterar hur läroplanen omedvetet också kan bidra till förtryck genom en uppdelning av ”vi” och ”dem”. Förtrycket existerar alltså redan innan eleven möter matematikläroboken i skolan vilket lägger ett stort ansvar på att den med sin centrala roll behöver motarbeta förtrycket. Matematikläroböcker som Matte Direkt Borgen 5A kan där av bli problematiska att använda i undervisningen då det förekommer underordnade icke-västerländska etniciteter. Matte Eldorado 5A och Favorit Matematik Mera 5A kan därför vara ett bättre alternativ att använda sig av i undervisningen för att inte bidra till det förtryck mot icke-västerländska etniciteter som redan råder i samhället.

Diskussion av resultatet i relation till studiens teoretiska utgångspunkter

matematikläroboken som normskapare, enligt Brugeilles & Cromer (2009), kan de underordnade framställningarna av icke-västerländska karaktärer och överordnade västerländska karaktärer resultera i negativa uppfattningar om olika icke-västerländska etniciteter. Matematikläroboken kan således skapa och/eller främja rådande normer kring olika etniciteter i samhället vilket gör att en matematiklärobok som Matte Direkt Borgen 5A bör undvikas i det fall dessa konsekvenser inte är önskvärda. Matte Eldorado 5A och Favorit Matematik Mera 5A kan utifrån teorin om matematikläroboken som normskapare vara ett mer lämpligt val för att främja positiva normer kring de icke-västerländska etniciteterna då de framställs jämlika eller överordnade. När det gäller studiens andra teoretiska utgångspunkt, etnisk identitet, blir även här Matte Direkt Borgen 5A problematisk för elevens möjlighet att skapa sig en individuell identitet i det fall eleven identifierar sig med en icke-västerländsk identitet. Enligt teorin kopplar människan samman identitet och etnicitet utifrån stereotypiska föreställningar om egenskaper som återspeglats i normskapande material (Stier, 2016). Matte Direkt Borgen 5A som framställer icke-västerländska etniciteter underordnade kan därmed påverka föreställningar hos elever kring olika etniciteter och resultera i begränsningar kring känslan av gemenskap och en negativ bild kring den etniska identiteten. I förhållande till teorin om den etniska identiteten kan även här Favorit Matematik Mera 5A och Matte

Eldorado 5A vara ett bättre val i undervisningen då dessa matematikläroböcker inte framställer en

icke-västerländsk etnicitet underordnad och därmed inte begränsar känslan av gemenskap genom att påverka den etniska identiteten negativt.

Diskussion av studiens resultat i relation till studiens bakgrund

I relation till studiens bakgrund visar resultatet på att Favorit Matematik Mera 5A och Matte Eldorado

5A arbetar enligt den svenska läroplanen för att inkludera och främja det mångfaldiga och

jämnställda samhället. Genom att representera och framställa olika icke-västerländska etniska grupper jämlikt eller överordnat bidrar de två matematikläroböckerna till att främja samhällets visioner kring undervisning om att skolan ska vila på demokratiska värderingar som inkluderar och främjar mångfald samt acceptans kring olika kulturer (Skolverket, 2019). Det som kan ses som problematiskt med dessa två matematikläroböcker är Favorit Matematik Mera 5A som representerar få icke-västerländska karaktärer i förhållande till antalet totala karaktärer. Däremot framställs de icke-västerländska karaktärerna inte underordnat vilket inte vidare ger en negativ bild av underrepresentationen. I de två matematikläroböckerna förekommer alltså ingen exkludering eller förtryck i form av underordnade icke-västerländska etniciteter till skillnad från Matte Direkt Borgen

5A. I Matte Direkt Borgen 5A är mer än dubbelt så många icke-västerländska karaktärer

underordnade än överordnade, vilket motarbetar läroplanens visioner och kan bidra till förtryck mot icke-västerländska etniciteter. Att bli representerad på ett underordnat sätt kan enligt Martinsson (2014) få konsekvenser för människans behov av att kunna identifiera sig och skapa en social tillhörighet samt känna sig delaktig i samhället. De underordnade framställningarna av

icke-västerländska etniciteter, som finns i Matte Direkt Borgen 5A, kan i relation till vad Kohli & Solóranzo (2012) kallar för mikro-aggressioner tolkas som dolda rasistiska förolämpningar mot minoritetsgrupper i samhället.

Sammanfattningsvis visar studiens resultat att Matte Direkt Borgen 5A kan vara problematisk att använda i undervisningen då den har ideologiska brister som kan leda till ett omedvetet förtryck mot icke-västerländska etniska grupper. Matte Direkt Borgen 5A kan även bidra till ett negativt normskapande om icke-västerländska etniciteter och en negativ bild av den etniska identiteten då de har fler icke-västerländska karaktärer som framställs underordnade än överordnade. Om Matte

Direkt Borgen 5A används i undervisningen kan kompletterande material behövas som motarbetar

de ideologiska bristerna. För att undvika förtryck och ett negativt normskapande kan Matte Eldorado

5A eller Favorit Matematik Mera 5A vara ett lämpligare alternativ då de inte framställer

västerländska karaktärer underordnade. Favorit Matematik Mera 5A representerar däremot icke-västerländska karaktärer i minst utsträckning vilket kan leda till att vissa elever inte känner sig representerade. Matte Eldorado 5A har en större representation av icke-västerländska karaktärer vilket innebär att fler elever kan känna sig representerade och därför kan den matematikläroboken anses bli mer lämplig i undervisningen.

Didaktisk relevans

Denna studie blir didaktisk relevant genom att synliggöra representationen och framställningen av icke-västerländska etniciteter för att bidra till lärares medvetna val av matematikläroböcker. Enligt Wahlström (2015) kan läroboken förmedla dolda budskap om olika kulturella normer vilket studien vill synliggöra ur ett didaktiskt perspektiv. Sedan revideringen av den svenska läroplanen 2011 ställs nya krav på skolan att förmedla kunskap och medvetenhet kring det mångfaldiga samhället. I enlighet med att läroböckerna utgör en stor del av undervisningen och att ämnet matematik har flest antal schemalagda undervisningstimmar innebär detta att matematikläroboken får en central roll i att skapa eller motverka förtryck. Denna studie ämnar att bidra till medvetna val kring matematikläroböcker för att främja elevers känsla av inkludering och representation oavsett etnisk tillhörighet.

Konklusion

Studiens resultat visar slutligen på att representationen och framställningen av icke-västerländska etniciteter varierar mellan de tre moderna matematikläroböckerna för årskurs 5. Representationen av icke-västerländska etniciteter är mindre än den västerländska representationen i samtliga böcker. Dock skiljer sig antalet icke-västerländska etniciteter i förhållande till totalen där Favorit Matematik

Mera 5A har minst antal och Matte Direkt Borgen 5A flest, men endast 3% mer än Matte Eldorado 5A

som har näst flest icke-västerländska karaktärer i förhållande till totalt antal karaktärer i matematikläroboken. Framställningen av de icke-västerländska karaktärerna i Favorit Matematik

Mera 5A och Matte Eldorado 5A är främst jämlik. Båda matematiklärobökerna har en tredjedel av

de icke-västerländska karaktärerna överordnade i förhållande till de jämlika. Det utstickande resultatet i framställningen av icke-västerländska karaktärer är Matte Direkt Borgen 5A, som utöver majoriteten jämlika framställningar och en niondel överordnade, även är den enda av de tre matematikläroböcker som framställer icke-västerländska karaktärer som underordnade. En fjärdedel av de icke-västerländska karaktärerna i Matte Direkt Borgen 5A är underordnade.

Med avseende på de negativa konsekvenser som följer med förtrycket som den underordnade framställningen av icke-västerländska etniciteter kan få, blir den kritiska granskning av läroböcker som Mattlar (2008) förespråkar viktig för att synliggöra och komplettera de ideologiska brister som läroboken förmedlar. Studien ger således sitt didaktiska bidrag som visar på hur viktigt det är som lärare att göra medvetna val av matematikläroböcker då dessa kan ha dolda budskap av förtryck. Studien ger ett vetenskapligt bidrag till ett ämne som än inte är särskilt beforskat. Studien kan byggas vidare genom att undersöka de västerländska etniciteternas framställningar för att jämföra och undersöka utsträckningen på skillnader mellan icke-västerländska och västerländska framställningar i matematikläroböcker. För att vidare undersöka ämnet kan fler matematikläroböcker undersökas för att ge ett mer generellt resultat då denna studies resultat visar på variation i representation och framställning av icke-västerländska etniciteter mellan de moderna matematikläroböckerna. För att undersöka om matematikläroböckerna följer samhällsförändringarna kan matematikläroböcker som publicerats innan revideringen av den nya läroplanen 2011 undersökas.

Referenslista

Adam, Helene & Barratt-Pugh, Caroline (2020). The challenge of monoculturalism: what books are educators

sharing with children and what messages do they send? The Australien Educational Researcher.

Amin, Samir (1989). Eurocentrism. London: Zed

Asplund Carlsson, Maj & Lunneblad, Johannes (2008). ”När han är arg är han turkisk”: Identitetsskapande i Lin Hallbergs kompisbokstrilogi. Göteborg: Göteborgs univeristet

Bergström, Göran & Boréus, Kristina (2012). Textens mening och makt – metodbok i samhällsvetenskaplig

text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur

Bishop, Alan (2001). What values do you teach when you teach mathematics? I Gates, Peter (red.), Issues in mathematics teaching. London: Routledge Falmer

Björkvall, Anders (2012). Visuell textanalys. I Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.), Textens

mening och makt – metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur

Brantefors, Lotta (2015). Between culture and cultural heritage: curriculum historical preconditions as constitutive

for cultural relations – the Swedish case”, Pedagogy, Culture & Society. England: Taylor & Francis

Brugeilles, Carole & Cromer, Sylvie (2009). Analysing gender representations in school textbooks. Paris: Centre de population et développement, Université Paris Descartes

Bryman, Alan (2016). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber

Eggeby, Eva & Söderberg, Johan (1999). Kvantitatida metoder. Lund: Studentlitteratur

Eilard, Angerd (2008). Modern, svensk och jämställd: om barn, familj och omvärld i grundskolans läseböcker

1962-2007. Diss. Lund: Lunds universitet

Englund, Tomas (2005). Läroplanens och skolkunskapens politiska dimension. Göteborg: Daidalos Fejes, Anderas & Thornberg, Robert (2015). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I Fejes,

Andreas & Thornberg, Robert (red.), Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber

Holmén, Janne (2006). Den politiska läroboken – bilden av USA och Sovjetunionen i norska, svenska och

finländska läroböcker under kalla kriget. Uppsala : Acta Universitatis Upsaliensis.

Hübinette, Tobias & Hörnfeldt, Helena & Farahani, Fataneh & León Rosales, René (2012). Om

ras och vithet i det samtida Sverige. Tumba: Mångkulturellt centrum

Johansson, Monica (2009). Om läroböcker och matematikundervisning. I Brandell, Gerd & Grevholm, Barbro & Wallby, Karin & Wallin, Hans (red.), Matematikdidaktiska frågor – resultat

från en forskarskola. Göteborg: NCM.

Johansson, Monica (2011). ”Tänk så här”: didaktiska perspektiv på läroböcker i matematik. I Brandell, Gerd & Petterson, Astrid (red.), Matematikundervisning – Vetenskapliga perspektiv. Stockholm: Stockholms universitetsförlag

Kalonaityté, Viktorija (2014). Normkritisk pedagogik- för den högre utbildningen. Lund: Studentlitteratur AB

Kohli, Rita & Solórzano, Daniel G, Teachers, please learn our names!: racial microagressions and the K-12

classroom. Race Ethnicity and Education, Vol 15, No 4

Kumashiro, Kevin (2000). Toward a theory of anti-oppressive education. Review of Educational Research LäroMedia Bokhandel (2020). Läromedel mellanstadie 4-6: matematik.

https://www.laromedia.se/start.php?site=sok&kategori=5356 [2020-04-23]

Martinsson, Lena (2014). Värdegruner – normeras till frigörelse. I Martinsson, Lena & Reimers, Eva (red.), Skola i normer. Malmö: Gleerups

Martinsson, Lena & Reimers, Eva (2014). Skola i normer. Malmö: Gleerups

Mattlar, Jörgen (2008). Skolbokspropaganda?: En ideologianalys av läroböcker i svenska som andraspråk

(1995-2005). Västerås: Edita Västra Aros

Natur & Kultur (2020). Eldorado Matte 5A läs mer. https://www.nok.se/titlar/laromedel-b1/eldorado-matte-eldorado-matte-ak-5/ [2020-04-14]

Sanoma Utbildning (2020). Matte Direkt Borgen 5A information.

https://www.sanomautbildning.se/sv/produkter/matte-direkt-borgen-upplaga-2-S3174027/mer-information/ [2020-04-14]

Sernhede, Ove (2016). Etnicitet. I Edling, Christofer & Liljeros, Fredrik (red.), Ett delat samhället –

makt, intersektionalitet och sociak skiktning. Stockholm: Liber

Skolverket (2017). PISA: Var femte 15-åring känner sig ensam i skolan.

https://www.skolverket.se/om-oss/press/pressmeddelanden/pressmeddelanden/2017-04-19-pisa-var-femte-15-aring-kanner-sig-ensam-i-skolan [2020-04-14]

Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket

Skolverket (2020). Timplan för grundskolan. Stockholm: Skolverket

Statistiska centralbyrån (2020). Människorna i Sverige. https://scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/ [2020-04-27]

Stier, Jonas (2016). Etnisk identitet. I Darvishpour, Mehrdad & Westin, Charles (red.), Migration

och etnicitet- perspektiv på ett mångkulturellt Sverige. Lund: Studentlitteratur AB

Studentlitteratur AB (2020). Mera Favorit matematik 5A beskrivning.

https://www.studentlitteratur.se/serier/favorit-matematik/favorit-matematik-4-6/ak-5---elevpaket-i-ny-upplaga/mera-favorit-matematik-5a-elevpaket---digitalt--tryckt/

Van der Burgt, Danielle (2008). ”How children place themselves and others in local space”. England: Taylor & Francis

Wahlström, Ninni (2015). Läroplansteori och didaktik. Malmö: Gleerups Utbildning AB

Wikman, Tom (2004). På spaning efter den goda läroboken: om pedagogiska texters lärande potential. Åbo: Åbo Akademi

Wikström, Hanna (2009). Etnicitet. Malmö: Liber

Analyserat material

Asikainen, Katariina & Nyrhinen, Kimmo & Rokka, Pekka & Vehmas, Päivi (2018). Favorit

Matematik Mera 5A. Lund: Studentlitteratur AB

Falck, Pernilla & Picetti, Margareta (2012) Matte Direkt Borgen 5A, Stockholm: Sanoma utbildning Olsson, Ingrid & Forsbäck, Margareta (2011). Matte Eldorado 5A. Stockholm: Natur & Kultur.