Forskningscirklar och skolutveckling - ett lärarperspektiv

Full text

(1)Förord Denna rapport, samtidigt en C/D uppsats i Pedagogik, kan ses som ett försök att sammanfoga och utveckla tankar som genom åren sysselsatt mig och som direkt eller indirekt har rört temat forskningscirklar. Att jag väljer ett sådant tillvägagångssätt får ses som en strävan att ”binda ihop” tidigare erfarenheter och kunskaper till en syntes där verkligheten, för mig själv och förhoppningsvis även för läsaren, i några avseenden blir mera begriplig. Detta är om man så vill ett uttryck för den kunskapssyn som jag valt att ansluta mig till. Jag menar att kunskap måste erövras genom att nuvarande tankar prövas mot tidigare tankar, vilka i sin tur kan ha en mängd olika källor som sitt ursprung, för att därigenom i en slags hermeneutisk process utveckla en allt mera nyanserad förståelse, i en ständig samverkan mellan del och helhet. Jag har velat använda detta uppsatsarbete för att pröva om detta är möjligt att göra detta genom att bl a utgå från tankegångar som jag formulerade i en PM inom ramen för Pedagogik B. Jag har även återvänt till min doktorsavhandling i Sociologi (Lundgren, 1999) där några principiella frågeställningar som nära ansluter till forskningscirkeln fungerat som utgångspunkter. Att intressera lärare för att arbeta i forskningscirklar kan, enligt min mening, ses som ett försök att påverka personalens kompetens och därmed samtidigt skolans verksamhet. Forskningscirklar förekommer emellertid i dag i en mycket begränsad omfattning i skolan och saknar därför i det närmaste praktisk betydelse för skolan i stort. Poängen är i stället att arbetet skulle kunna utgöra ett underlag för att diskutera huruvida forskningscirkeln har några effekter på de deltagare och de skolor där de trots allt används och vad det i så fall skulle kunna tänkas betyda om forskningscirklar användes i större omfattning än vad som nu sker. Något motsägelsefullt menar jag att forskningscirkeln kan bidra till att minska respekten för experter och att ifrågasätta dessa, men samtidigt även bidra till att skapa respekt för kunskap när forskningscirkeldeltagaren själva genom att bilda sin egen kunskap också upptäcka att detta är en ytterst komplicerad process. Forskningscirkeln är därför, som jag förstår det, en arena för reflektion över det sammanhang som man själv befinner sig i, där. I.

(2) möjligheterna att göra nya upptäckter är tämligen goda. Det gör forskningscirkeln till en intressant företeelse. Det skall förvisso också framhållas att jag generellt sett har en positiv syn på att forskningscirklar används i skolan, men detta skall förhoppningsvis inte leda till en okritisk inställning. Genom att redovisa mina utgångspunkter hoppas jag att den kritiske läsaren kan upptäcka när jag blir alltför okritisk, välvillig, onyanserad eller drar för långtgående slutsatser och att läsaren i så fall gör sina egna alternativa tolkningar. Detta svarar också mot en kunskapssyn som säger att verkligheten är komplex och bakom varje upptäckt finns nya att göra. En sådan hållning innebär att nya insikter ständigt måste omprövas. Sist, men inte minst, vill jag tacka Docent Christer Stensmo och min kollega Markus Arvidson inom Pedagogiskt utvecklingscentrum Dalarna (PuD) för att Ni tog Er tid och gav mig värdefulla råd under detta arbete. Självfallet svarar jag ensam för innehållet i dess helhet och där därmed faller kritik på mig.. Mats Lundgren. II.

(3) Innehåll Förord I Innehållsförteckning II SAMMANFATTNING 1 1. ETT SAMHÄLLE I FÖRÄNDRING 3 1.1 Introduktion 3 Studiens uppläggning 6 1.2 Bakgrund 7 1.2.1 Skolan inför nya krav och möjligheter 7 1.2.2 Universitetens och högskolans partnerskapsuppgift - den s k ”tredje uppgiften” 10 1.2.3 Forskningscirkeln som företeelse 13 När praktik och teori möts 13 Ett försök att ringa in forskningscirkelbegreppet 14 Från studiecirkel till forskningscirkel 17 Forskningscirkeln som ett forum för ett möte mellan forskare och praktiker 19 1.2.4 Forskning om forskningscirklar 21 Sammanfattning 23 2. SYFTE OCH AVGRÄNSNINGAR 25 2.1 Syfte 25 2.2 Avgränsningar 26 Sammanfattning 28 3. METOD 29 3.1 Kvalitativa metoders användning i fallstudier med en tolkande och förståelseskapande ansats 29 3.2 Studiens genomförande 34 3.2.1 En analys av tidigare utförda fallstudier om forskningscirklar 34 3.2.2 Brevmetoden 38 Valet av fall 38 Brevmetodens användningsområde 38 För- och nackdelar 39 3.2.3 Observatör och ”insider” 40. III.

(4) Observatörsrollen 40 ”Insiderrollen” 41 3.2 4 Alternativa undersökningsstrategier 42 3.2.5 Något om urvalsproblematik 43 3.2.6 Etiska överväganden 43 Sammanfattning 44 4. NÅGRA TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER 45 4.1 Organisationers behov av kompetent personal 45 4.2 Ett preliminärt analysschema för att analysera forskningscirkelns upplevda effekter 47 Sammanfattning 55 5. FORSKNINGSCIRKLAR I SKOLAN - UPPLEVDA EFFEKTER 56 5.1 Motiv och förväntningar hos lärare som deltar i forskningscirklar 57 5.2 Hur uppfattas forskningscirkeln som arbetsform? 58 5.3 Hur uppfattar lärare att deras kunskaper påverkas av att de deltar i en forskningscirkel? 64 5.3.1 Ger forskningscirkeln lärare verktyg för att studera sin egen vardag? 64 5.3.2 Påverkas lärares ämneskunskaper i en forskningscirkel? 69 5.3.3 Didaktiska frågeställningar 71 5.3.4 Lärares reflexioner kring den egna vardagen 74 5.3.5 Nytänkande och pedagogiskt utvecklingsarbete 77 5.4 Hur uppfattas forskningscirkelarbetet påverka det kollegiala samarbetet? 81 5.4.1 Påverkar lärares deltagande i forskningscirklar möjligheterna att utvärdera resultatet av den löpande verksamheten? 81 5.4. 2 Diskussioner om läro- och arbetsplaner 82 5.4.3 Tillämpning av pedagogiska teorier och metoder 82 5.4.4 Kollegiala pedagogiska samtal 84 5.4.5 Pedagogiskt utvecklingsarbete 85 5.5 Har forskningscirklar i skolan generellt sett någon inverkan på verksamheten i skolan? - Några infallsvinklar 87 5.5.1 Understödjer forskningscirklar skolans kvalitetsarbete? 87 5.5.2 Påverkas skolans verksamhetsplanering? 88 5.5.3 Påverkas synen på kunskap 89 5.5.4 Double-loop learning 90. IV.

(5) 5.5.5 Gemensamma visioner? 90 5.6 Några generella problem i forskningscirkelarbetet 92 Frivilligheten 92 Bristen på tid 93 Sammanfattning 96 6. DISKUSSION OCH SAMMANFATTANDE SLUTSATSER 99 6.1 Studiens frågeställningar 99 6.2 Avslutning 111 REFERENSER 114 NOTER 121 BILAGA. V.

(6)

No results found