Examensarbete
Grundnivå
”Tyst Ko!” sa Kråkan till Mamma Mu
En studie av fem bilderböcker med djur och icke-mänskliga
karaktärer ur ett genusperspektiv
Författare: Jessica Malmkvist och Julia Risberg Handledare: Ida Byhlin
Examinator: Åsa Pettersson
Ämne/huvudområde: Pedagogiskt arbete Kurskod: PG2062
Poäng: 15 hp
Examinationsdatum: 200612
Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera examensarbetet i fulltext i DiVA. Publiceringen sker open access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av examensarbetet.
Open access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet. Högskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten open access. Jag/vi medger publicering i fulltext (fritt tillgänglig på nätet, open access):
Ja ☒ Nej ☐
Abstract:
Syftet med denna kvalitativa forskningsstudie är att analysera hur genus framställs i några utvalda bilderböcker som har djur och icke-mänskliga karaktärer. En bakgrund till genomförandet av studien är läroplanen för förskolans (2018, s. 7) skrivningar om att motverka könsmönster bland barnen i förskolan. I denna studie skildras hur genus synliggörs genom att undersöka hur flickor och pojkars egenskaper framställs, hur traditionella könsroller skildras eller utmanas, och om det finns detaljer i bilderboken som synliggör eller bryter könsstereotyper. Studien grundas på en text- och bildanalys där framförallt Nikolajevas (2017) egenskapsschema är centralt och har vidgats med Josefson (2005), Davies (2003) och Connells (2009) arbeten. Vår teoretiska utgångspunkt i analysen är Hirdmans (2001) teori om genuskontraktet och isärhållande-principen. Studiens resultat visar att traditionella egenskaper för hur flickor och pojkar förväntas vara skildras i majoriteten av de valda bilderböckerna. Vidare visar analysen att stora delar av samtliga bilderböcker synliggör traditionella könsroller. Detaljer som synliggör könsstereotyper är karaktärernas namn och attribut. En slutsats som vi drar av studiens bilderböcker är att de kan bidra till ett förstärkt genusskapande genom att visa traditionella egenskaper, könsroller och könsstereotyper. Ytterligare en slutsats för delar av studiens bilderböcker är att egenskaper, könsroller och könsstereotyper utmanas, men i liten skala. I analysen har vi dock funnit aspekter som den tidigare forskningen inte har belyst.
Nyckelord:
Kön, genus, genusperspektiv, bilderbok, könsstereotyp, bild- och textanalys, könsroll, children’s literature, children's books, gender, gender roles.
Förord
Det finns ett talspråk som lyder; ”Man ser inte skogen för alla träd” det är något som vi kan relatera till när det handlar om att skriva ett examensarbete. De första veckorna in i processen var vi vandrande frågetecken som upplevde diverse panik- och skräckkänslor inför det stundande arbetet. Vi förstod att det skulle krävas mycket av oss för att kunna lämna in ett examensarbete att vara stolta över.
Som tur är har vi inte famlat i blindo under denna process. Vår handledare, Ida, som har följt oss under de 3,5 åren på förskollärarprogrammet har guidat, hjälpt och stöttat oss genom hela arbetets gång. Från djupet av våra hjärtan vill vi tacka dig Ida för din handledning och stöttning. Du har fått oss att växa, tack!
Självklart vill vi även tacka våra familjer, och framförallt våra sambor som har stått ut med oss under den här intensiva perioden, tack!
Vi önskar er en trevlig läsning,
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Bakgrund ... 2
Barnlitteraturens plats i samhället och i förskolan... 2
Genus och kön i bilderböcker ... 3
Sammanfattning av problembild ... 5
Syfte och frågeställningar ... 6
Tidigare forskning ... 7
Hur barn skapar genus tillsammans ... 7
Hur genus konstrueras i förskolan ... 8
Hur genus framställs i barnlitteratur ...10
Teori och analytiskt verktyg ... 13
Det stereotypa genuskontraktet ... 13
Analytiskt verktyg ...15
Metod ... 17
Kvalitativ metod ... 17
Hermeneutik ...17
Bild- och textanalysmodell ...18
Genomförande av analys ... 18
Urval och avgränsningar...19
Tillförlitlighet ...19
Etiska aspekter ... 20
Presentation av bilderböcker ...21
Analys ... 23
Skildras karaktärerna som flickor eller pojkar genom egenskaperna i bilderböckerna? ... 23
När traditionella egenskaper utmanas...26
Avslutande reflektion ...27
Hur skildras traditionella könsroller i böckerna eller utmanas de? ... 28
Yrken, aktiviteter och sysslor som skildrar traditionella könsroller ...29
Avslutande reflektion ...30
Finns det detaljer i bilderbokens illustrationer och miljöer som synliggör könstereotyper eller som bryter med dem? ... 30
Avslutande reflektion ...32
Diskussion ... 34
Metoddiskussion ... 34
Slutdiskussion ...35
Förslag på vidare forskning ...41
Källförteckning ... 43
Bilaga 1 – Analysverktyg ... 47
1
Inledning
Barn möter ständigt miljöer och situationer i samhället som vi vuxna har konstruerat efter värderingar, föreställningar, förväntningar och normer. Lynch (2016, s. 422) poängterar att barnlitteratur i förskolan påverkar och formar samhällets värderingar om kön och genus. I ett nummer av tidningen Förskolan lyfter Svaleryd (2005) miljön som möjlighet eller begränsning för genusskapandet mellan könen. Det framhålls att genus skapas genom vuxnas bemötande utifrån barns könstillhörighet, men även genom kulturella normer och värderingar som formas i samhället. Vidare menar Svaleryd (2005) att i förskolan möbleras kön in och olika platser skapas för flickor och pojkar, vilket leder till att barnen ser tydligt de möjligheter och begränsningar som finns för respektive kön. Det bidrar till att skapa genus. Under våra VFU perioder har vi mött en del barns uppfattningar om hur flickor och pojkar ska vara och vilka förutsättningar de har, som överensstämmer med debattartikeln. Vi har mött det i uttryck som; pojkar kan inte ha klänning, pappa är stark, alla tjejer
gillar unicorns, alla tjejer gillar rosa och lila och en pojke sa till annan pojke; har du rosa på dig?
Vi har under vår studietid tagit del av föreläsningar, litteratur och kurser där olika förväntningar på flickor och pojkar har belysts och vi har fått ett intresse för detta ämne och vill fördjupa oss i det. Ett sätt att möta intresset var genom bilderböcker eftersom det är en stor del av förskolans utbildning och finns nära barnen. Bilderboken är ett redskap för barnen att lära sig om normer, värden och kulturarv. Barnlitteratur influerar även barnen i deras lek och språk, och gör verkligheten greppbar (Kåreland & Lind-Munther, 2005, s. 96). Kåreland och Lindh-Munther (2005, s. 126) beskriver att barn i förskolan genom bilderböcker får representationer för hur de förväntas vara och bete sig och även hur de ska vara eller bli som vuxna. Det som kan uppfattas problematiskt är vad som synliggörs i bilderböckerna och vilka representationer som barnen får. Då engagemanget har vuxit hos oss båda för att studera de förväntningar som finns på flickor och pojkar har vi valt att göra en bilderboksanalys. Bilderböcker är som tidigare nämnts en stor del av förskolans utbildning och barnens vardag. Det har fört oss in på att studera vad som synliggörs och uttrycks genom illustration och text.
2
Bakgrund
Följande kapitel innehåller en bakgrund till det område vi ska studera. Inledningsvis lyfter vi barnlitteraturens plats i samhället genom ett historiskt perspektiv och bilderbokens roll i förskolan. Sedan ger vi en bakgrund om genus och kön i bilderböcker. Avslutningsvis redogör vi för studiens sammanfattning av problembilden.
Barnlitteraturens plats i samhället och i förskolan
Under 1800-talet och in på tidigt 1900-tal utvecklades separata flick- och pojkböcker som var avsedda för uppfostring. Den moraliserande barnlitteraturen dominerade och syftet var en önskan om att fostra barnen baserat på det goda exemplets makt. De separata böckerna skildrades genom att flickböckerna belyste sociala problem och pojkböckerna handlade om äventyr (Kåreland, 2001, s. 30, 101). Det var även i början på 1900-talet i Sverige som det för första gången planerades sagostunder i Fröbelstugorna (Tallberg Broman, 1991 se Simonsson, 2004, s. 38–39). I samhället arbetades det då för att försöka ge alla barn, oavsett föräldrarnas ställning, förmånen att ta del av böcker och kultur. Det påverkade bland annat barnkulturen genom att bilderboksutgivningen ökade. Under 60-talet i Sverige publicerades litteratur med fördjupad verklighets- och människoskildring som tog upp tabubelagda ämnen som hur barn blev till och könsroller. På 70-talet blev barnlitteratur mer aktuellt inom akademin då det blev ett obligatoriskt universitetsämne på lärarutbildningen (Kåreland, 2001, s. 11).
Kåreland (2001, s. 25) betonar att det dröjde länge innan det gavs ut böcker som var direkt tänkta till barn. Den moderna barnboken fick sitt genombrott 1945 i Sverige. Barnbokskonceptet byggde då på intresset för individen (barnet) och en stärkande
jag-känsla (Kåreland, 2001, s. 35–36). Den moderna bilderboken i samtiden speglar
sociala förändringar i samhället, verklighetens förhållanden, humor och fortfarande ett identitetsskapande (Kåreland, 2001, s. 36). Kåreland och Lindh-Munther (2005, s. 126) menar att barn i förskolan genom bilderböcker får representationer som skildrar förväntningar för båda kön om hur de förväntas bete sig som barn och även i framtiden som vuxna. Vidare beskriver Kåreland och Lind-Munther (2005, s. 81) att i förskolemiljö är barnlitteratur ofta placerad lättillgänglig för barnen, genom
3
exempelvis boklådor på golvet eller lågt placerade bokhyllor. Det leder till att barnen själva kan ta fram en bok när de önskar och boken får då ett egenvärde för barnet.
Genus och kön i bilderböcker
Miljön och illustrationerna i bilderböcker handlar om människans förhållande till omgivningen, både fysiskt och samhällsmässigt. De är nära förknippade med tidsepoken då boken skrevs eftersom tiden rör sig och utvecklas. Bilderböcker med kvinnor/flickor som huvudrollsinnehavare gestaltas ofta genom inomhusmiljö, eller illustrationer som är kopplade till hemmet. Bilderböcker med män/pojkar som huvudrollsinnehavare skildras vanligtvis i utomhusmiljöer med äventyr och faror (Nikolajeva, 2017, s. 119–121). Karaktären i barnlitteratur, menar Nikolajeva (2017, s. 145, 147) framställs utifrån vad de är och vad de representerar, som till exempel språkrör, eller att en karaktär har en viss egenskap som representerar en grupp människor, som exempelvis flickor och pojkar. Återkommande egenskaper som kan kopplas till ett specifikt kön gör karaktärerna könsstereotypa. Illustrationer återger inte alltid karaktärens kön. Det är samtidigt enkelt att porträttera karaktären som en pojke eller flicka utifrån visuella könsstereotyper. Som exempelvis att flickor har långt hår och klänning, pojkar har kort hår och byxor, eller att karaktärens personliga pronomina syftar på könet som exempelvis han eller hon. Det är viktigt att bilderna illustreras utifrån författarens intention eftersom illustrationerna kan fylla ett pedagogiskt syfte då mottagaren1 inte alltid förstår den verbala texten. Abstrakta adjektiv i texten behöver illustreras i bilden för att det ska bli förståeligt och fylla ett pedagogiskt syfte för mottagaren (Nikolajeva, 2000, s. 143–144). Illustrationen kan med andra ord innehålla ny kunskap för mottagaren som utökar deras erfarenheter om omvärlden. Illustrationen bidrar till personkarakteriseringen, det vill säga de uppfattningar som mottagaren skapar genom illustrationen och miljön. Det kan vara symbolbärare för exempelvis samhälleliga skillnader, orättvisor och familjeförhållanden (Nikolajeva, 2017, s. 123–125).
I barnlitteraturen formas världen med text och bild, vilket kan skapa representationer för den samtida världen utifrån mottagarens tidigare erfarenheter. Det kan bidra till
4
förutsättningar att förstå omvärlden (Nikolajeva, 2017, s. 130–131). Den verbala berättaren får lyssnaren att uppmärksamma och se vissa detaljer i miljön och illustrationen. Den visuella miljö- och illustrationsskildringen som är utan text tillåter lyssnaren en stor frihet i förståelsen och tolkningen av illustrationen. I bilderböcker är det vanligtvis begränsat med skriftliga beskrivningar av miljön. Miljön och illustrationerna kan förstärka handlingen och lyfta fram bokens underliggande attityder och budskap (Nikolajeva, 2000, s. 119, 129).
Kåreland (2005, s. 26) menar att det finns en tradition inom barnlitteraturen att ha med djur i bilderböcker och att det härstammar från antikens fabeldiktning, vilket kan innebära att många bilderböcker innehåller karaktärer som är djur. I svenska böcker menar Kåreland (2005, s. 26) att det finns exempel där djur används som huvudkaraktärer och som framställs som människor mer eller mindre genom kläder, namn, vanor och beteenden. Nikolajeva (2000, s. 167) poängterar att författare använder djur som huvudkaraktärer för att få en mer könsneutral bild av karaktärerna. Det för att inte behöva namnge dem eller illusterara karaktärerna med antingen långt eller kort hår och andra typiska könsskildringar. Problemet blir då enligt Nikolajeva (2000, s. 143, 167) att bilderna i boken istället förstärker könstillhörigheten ännu mer, som exempelvis att bakgrunden är rosa när en kvinnlig karaktär skildras och blå när en manlig karaktär skildras. För förskolan kan det uppstå svårigheter när bilderbokskaraktärerna i form av djur illustreras könstereotypt i form av beteende och utseende kopplat till en viss könstillhörighet som barn får ta del av. Eller att illustrationerna och miljöerna i bilderböckerna görs extra könsstereotypa, samtidigt som läroplanen framhåller att förskolan medvetet ska främja alla barns lika rättigheter och möjligheter oberoende av könstillhörighet. Det ligger ett ansvar på förskolan att motverka könsmönster som begränsar barnen. Det är av stor vikt hur förskolan organiserar utbildningen, hur barnen bemöts samt vilka krav och förväntningar som ställs på barnen. Det bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som anses kvinnligt och manligt (Lpfö18, 2018, s. 7). Samtidigt betonar Skolverket (2020a; 2020b) i två artiklar att det i förskolan finns ett bristande systematiskt kvalitetsarbete gällande genus.
5
Sammanfattning av problembild
Böcker har funnits länge men de har inte alltid funnits särskilda som riktar sig specifikt mot barn. I den tidiga barnlitteraturen handlade böckerna främst om uppfostran eller hade ett lärandesyfte och böckerna var uppdelade efter kön. En del forskare menar exempelvis att i barnlitteratur används djur för att mer eller mindre framställas som människor genom attribut och beteenden, vilket kan ge en fundering hur det kan yttra sig. Om karaktärerna görs stereotypa efter könstillhörighet genom sättet de illustreras i form av utseende och sätt att vara och bete sig. Andra forskare menar att djur eller icke-mänskliga karaktärer används för att skapa könsneutralitet av karaktärerna i bilderböckerna, men att könstillhörigheten kan istället förstärkas genom illustrationen och miljön. Båda aspekterna kan uppfattas som problematiska då den moderna bilderboken beskrivs som identitetsskapande där barnen får förebilder och representationer för hur de förväntas vara och bete sig samt hur de ska bli som vuxna. Det kan även vara svårt för barnet att skilja på förväntningar från samhället och egna värderingar om hur barnet ska eller vill vara som flicka eller pojke. Läroplanen för förskolan (2018, s. 7) betonar att förskolan har ett ansvar att motverka könsmönster som begränsar barnets utveckling och lärande, samt hur förskolan organiserar sin utbildning påverkar barnens uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Bilderböcker är en stor del av förskolans utbildning och de är lättillgängliga för barnen och många bilderböcker har djur som karaktärer, vilka, som tidigare nämnts, kan framställas könsstereotypt och kan vara en del av barnens identitetsskapande. Det har lett oss in på att studera bilderböcker med djur och icke-mänskliga karaktärer och undersöka vilken bild av traditionella könsroller och könsstereotyper som barnen får ta del av genom karaktärerna i några utvalda bilderböcker.
6
Syfte och frågeställningar
Syftet med den här studien är att undersöka hur genus synliggörs i några utvalda bilderböcker med djur och icke-mänskliga karaktärer. Frågeställningarna i studien är följande:
• Skildras karaktärerna som flickor eller pojkar genom egenskaperna i bilderböckerna?
• Skildras traditionella könsroller i böckerna eller utmanas de? • Finns det detaljer i bilderbokens illustrationer och miljöer som
7
Tidigare forskning
I detta kapitel kommer vi att ta upp tidigare forskning om genus och genus i barnlitteratur. Vi har använt databaserna Libris, Summon, ERIC och avhandlingar.se för att söka efter tidigare forskning. Vi har delat upp forskningen under rubrikerna; Hur barn skapar genus tillsammans, Hur genus konstrueras i
förskolan och till sist Hur genus framställs i barnlitteratur. Orden kön och genus
används olika av forskarna. En del använder ordet kön och genus likvärdigt, andra menar att kön är det biologiska könet och att genus är det socialt skapta. I den framskrivna forskningen nedan används de begrepp som forskaren själv använder i sin studie.
Hur barn skapar genus tillsammans
Samhällsforskaren Davies (2003) har gjort studier som utfördes på 80-talet i Australien. Hon observerade exempelvis hur förskolebarn reagerade efter högläsning av ett antal feministiska sagor. Davies svensköversatta bok Hur flickor
och pojkar gör kön är en studie om det komplicerade arbete som pågår när barnen
konstruerar sin egen könsidentitet. Davies (2003, s. 65) betonar i sin studie att barn lär sig social ordning genom begräsningar och möjligheter i berättelser. Den manliga och kvinnliga världen delas upp genom ständigt närvarande mönster i berättelserna. Genom dessa traditionella berättelser lär sig barnen att se på sig själva och andra ur den egna könsuppdelade tillvaron. Genom sagornas metaforer, egenskaper och representationer av verkligheten, får barnen hjälp att tolka sin tillvaro och position i den sociala världen (Davies, 2003, s. 66). Vidare framhåller Davies (2003, s. 66) att sagor som är skrivna för barn erbjuder en annan bild av den vardagliga könsuppdelade världen. Kvinnan kan i fantasisagor framställas som aktiv och mäktig, men då i relation till osjälviska handlingar gentemot en man eller barn för att bli accepterad. Mannen däremot har fler möjligheter än kvinnan att leva ut, där makt, styrka och skicklighet hyllas. Barnen i studien reagerade på en av sagorna som handlade om en pojke som tycker om att göra flicksaker som att dansa, och inte det som förväntas av pojkar (Davies, 2003, s. 71–72). Davies (2003, s. 152) argumenterar för att när barn konstruerar sin könsidentitet utgår de från stereotypt kvinnligt och manligt utseende tillhörande respektive kön. Hellman (2010, s. 185) skriver att barn och deras kroppar tillskrivs olika kön vid födseln, och allt eftersom
8
barn växer skildras den kvinnliga och manliga attributen utifrån olika förväntningar på vad som anses manligt eller kvinnligt.
Kåreland (2005, s. 10) understryker att könstillhörighet är en grundläggande del av barns identitetsutveckling där familj, förskola och skola är betydande faktorer. Inom sociala institutioner som hemmet och skolan intar flickor och pojkar olika positioner. Barn lär sig snabbt att anpassa sitt beteende till de könsmönster som råder, och de blir medvetna om könskoder som existerar. Barn är aktörer som har möjlighet att inta olika positioner inom eller utanför genusordningen. I vilken utsträckning beror på samhällets möjliggörande eller begränsande, hur föreställningar om kön, om kvinnligt och manligt möjliggör eller begränsar flickor och pojkars utveckling (Kåreland, 2005, s. 11–12). Månsson (2000, s. 198) som har gjort en observations- och intervjustudie betonar att genus ingår i ett rangordningssystem. Samtliga individer i ett samhälle växer upp med dessa rangordningssystem och det påverkar ens tankevärld och rådande tankemönster kring kön och genus, samt att det för många blir oreflekterat. Vidare menar Hellman (2010, s. 150–151) och Turner-Bowker (1996, s. 462) att barns kunskap om genus startar i tidig ålder. Vid tre till fem års ålder är barn kapabla att uppfatta skillnaden mellan sitt biologiskt givna kön och en individ med det motsatta könet. Barn skapar tidigt sina egna uppfattningar om vad som är könsstereotypiskt, och de utformar en egen förståelse för att vissa behov och aktiviteter är kopplade till könsnormer och könsroller.
Hur genus konstrueras i förskolan
I sin avhandling Kan Batman vara rosa, problematiserar Hellman (2010) genom deltagande observationer, hur genus kopplas till flera aspekter som förekommer i förskolans verksamhet och barngrupp. Det handlar exempelvis om rådande normer, sociala- och fysiska rum, ålder samt status och hierarkier i barngruppen. I Hellmans (2010, s. 120) resultat framkommer det att de pojkar som befinner sig i rummet som är stillasittande och pratar lågmält, inte blir förstådda som riktiga pojkar. Flickorna i studien som agerar genom att springa runt och är högljudda blir synliga, men riskerar att ses som avvikande mot förväntningarna om riktiga flickor.
9
Normer om hur flickor och pojkar ska vara tillämpas ständigt genom barns praktiker. För att markera och förhandla om könstillhörighet använder barn hår, rörelser, rösten, kläder och färger för att upprätthålla normer, och markerar skillnader mellan flickor och pojkars kroppsliga skillnader. När barn konstruerar kön, får det konsekvenser beroende på de rådande könsnormerna, vilka som deltar och i vilka sammanhang och situationer det sker. Vuxna och andra barns respons påverkar barnets förståelse för betydelsen av könstillhörighet och för barnets intressen och möjliggörande att pröva nya könsmönster (Hellman, 2010, s. 186). Odenbring (2012, s. 453) betonar att kategoriseringar i språk och kommunikation är en del i hur vuxna och barn konstruerar genus. I ett exempel från Odenbrings (2012, s. 458, 461) studie där hon utfört videoobservationer blir en flicka tilltalad som fröken av en manlig lärare, vilket markerar hennes könstillhörighet och stärker segregeringen av könen som skapar hierarkier i barngruppen. Även Eidevald (2009, s. 161–162) framhåller att språk och kommunikation är en del av genusskapande. I resultatet för avhandlingen Det finns inga tjejbestämmare, poängterar han att det är komplicerat att dra en allt för generell bild av vilket kön som får utveckla sitt språk mest i samtal tillsammans med en pedagog. Dock kunde Eidevald (2009, s. 161–162) observera att flickor fick längre och mer komplicerade samtal med pedagogerna medan pojkarna fick korta konversationer och svar som inte bidrog till reflektion.
Hellman (2010, s. 120) finner att de handlingar som utförs av barn i förskolan och som uppmärksammas är de som hörs och syns, samt klassificeras som normbrytande. De pojkar som passar in under subjektet pojkar är de som utför handlingar som kopplas till karakteristisk pojkighet, som exempelvis rörlighet, aktivitet, bråkighet, aggressivitet och dominans. Månsson (2000, s. 168) skriver att pedagoger i förskolan är en del av genusformandet som äger rum. Vad som är tillåtet för flickor respektive pojkar konstrueras i samspelet mellan barnen, samt mellan barn och pedagoger. Det innebär att kön till viss del är förhandlingsbart mellan barn och pedagoger och att det ständigt pågår förhandlingar där kön är en aktiv del. Det omgivningen definierar som manligt respektive kvinnligt, kan resultera i att barns handlingsutrymme begränsas (Odenbring, 2012, s. 461). I Eidevalds (2009) avhandling observerar han situationer där barn och pedagoger samspelar i förskolan. Ett av resultaten visar att barn utifrån kön positionerar sig olika utifrån
10
den rådande situationen. Flickor som utmanar de rådande diskurserna för hur en flicka ska vara fick hårdare tillsägelser och korrigeringar för sitt beteende, gentemot pojkarna som vanligtvis hade detta beteende. Pedagogerna uttryckte att de inte ansåg att de behandlade flickor och pojkar olika, men Eidevalds (2009, s. 115) observationer visade motsatsen. Eidevald (2009, s. 144) tar upp en påklädnadssituation där pedagogerna instinktivt och oreflekterat hjälpte att klä på pojkarna ytterkläder, trots att de inte signalerat efter hjälp. Till största del fick flickorna klara sig själva även om de kunde komma ut på gården med öppen jacka och skorna på fel fot. Genom situationer som denna betonar Eidevald (2009, s. 144) att flickor som tidigare och oftare får träna sig i att själva ta ansvar för sina kläder, kommer på sikt att förstå det som en del i sin könsidentitet, att vara ansvarstagande som flicka. Även Månsson (2000, s. 197) påpekar att det i pedagogernas interaktion med barnen går att se spår av ett icke-reflekterande förhållningssätt i relation till kön i vardagssammanhang. I interaktionsmönstren mellan barn och vuxna ges flickor och pojkar olika möjligheter att uppfatta sig själva och omvärlden. Pojkar uppmuntras både medvetet- och omedvetet genom den bekräftande interaktionen att uppfatta sig själva som individualister medan flickor skapas till kollektivister.
Hur genus framställs i barnlitteratur
Kåreland och Lindh-Munther (2005, s. 125) har utfört enkätundersökningar och intervjuer av pedagoger på förskolor om hur flickor och pojkars beteenden framställs i böcker och hur könsstereotypt agerandet är. Barnböckerna uttrycker sociala mönster och kulturella värderingar, och i och med det förmedlas samhällets syn på vad som anses som kvinnligt och manligt (Kåreland & Lindh-Munther, 2005, s. 126). Vidare menar Kåreland och Lindh-Munther (2005, s. 126) att barn i förskolan kan ges föreställningar för hur de förväntas vara och även hur de ska bli som vuxna genom bilderböcker. I böckerna som de har studerat ges en traditionell bild av manlighet och kvinnlighet. Pojkarnas aktivitet och beteende kopplas till styrka och rörelse medan flickornas aktivitet och beteende kännetecknas av anpasslighet och passivitet. Kåreland (2005, s. 44) lyfter andra traditionella egenskaper i böckerna som tolkas som kvinnliga och det är uttryck för olika känslor, som att vara mån om andra och att läsa av omgivningen. Kåreland och Lindh-Munther (2005, s. 127) menar dock att det finns undantag i några av böckerna.
11
Lynch (2016) som har gjort en kvantitativ studie har mottagit statistik från förskolor om vilken bok som väljs av barn vid högläsning. Resultatet visade att pojkar valde bilderböcker med manliga huvudkaraktärer och flickor valde bilderböcker med kvinnliga huvudkaraktärer (Lynch, 2016, s. 422). Hon betonar att barnlitteratur i förskolan påverkar och formar samhällets värderingar om kön och genus. Det i sin tur influerar barnen som lyssnar till böcker om vad som anses kvinnligt och manligt i den rådande kulturen. Lynch (2016, s. 422) menar att flickor och kvinnor underordnas pojkar och män, samt att de anses mindre viktiga då de underrepresenteras i bilderböcker (Lynch, 2016, s. 422). Bilderböcker är ett viktigt verktyg för att ge barnen förutsättningar att utveckla kunskap om genus, medan de är aktiva i att bilda en uppfattning om könsstereotyper (Lynch, 2016, s. 423).
Det finns en tradition inom barnlitteraturen att ha djur som karaktärer i böckerna istället för människor och genus skildras då istället genom djurens sätt att framställas (Kåreland, 2005, s. 26). I en bilderboksanalys av Kåreland (2005, s. 37) presenteras grisarna Benny och Malla. Benny är oberoende av mamman och är självständig, han har initiativrikedom och visar handlingskraft. Malla skildras att vara mer beroende av sin mormor. Kåreland (2005, s. 44) framhåller att i boken om Benny lämnar han hemmet och beger sig ut i en mansdominerad värld. I motsats till Benny rör sig Malla till största del i en privat sfär där vardagstillvaron, hemlivet och tillhörande problem är det centrala. I exemplet ovan används djur som huvudkaraktärer och som framställs människolikt genom kläder, namn, vanor och beteenden.
Studier som har utförts på 90-talet fram tills idag visar på liknande resultat. Turner-Bowker (1996, s. 463) har gjort en bilderboksanalys om hur genus och könsstereotyper skapas i barnlitteratur, och hur de fungerar som ett verktyg för att lära barn om könsstereotyper. I barnlitteratur framställs kvinnliga karaktärer enligt Turner-Bowker (1996, s. 464) efter stereotypa könsroller. De är i beroendeposition till mannen, de behöver räddas och de tar hand om hem och barn. Liknande resultat om skildringar av könsstereotyper i bilderböcker har Axell och Boströms (2019, s. 9) studie resulterat i. I deras bilderboksanalys framhäver de att bilderböcker har ett större fokus på traditionellt maskulint kodade teknikföremål. De teknikföremål som är feminint kodade är underrepresenterade. I bilderböckerna för studien skildras yrkesmässiga roller och tekniska artefakter som förknippas med könsstereotypa
12
roller och yrken (Axell & Boström, 2019, s. 9). Redan år 1996 betonade Turner-Bowker (1996, s. 477) att kvinnor och flickor världen över bryter mot könsstereotyper, men att det skildras för lite i barnlitteratur vilket även Axell och Boström (2019, s. 9) poängterar. Det kan innebära att det inte visas en reell bild av samhället i barnlitteruren.
13
Teori och analytiskt verktyg
I detta kapitel presenteras Hirdmans genusteori. En stor del av teorin baseras på ett osynligt kontrakt mellan män och kvinnor som handlar om olika förutsättningar. Över- och underordning och isärhållandet mellan könen är centrala begrepp. Sedan presenteras Nikolajevas egenskapsschema som är bakgrunden för studiens analysverktyg. Till sist introduceras studiens analysverktyg.
Det stereotypa genuskontraktet
Hirdman (2001, s. 11) framhåller att genus är ett begrepp som ska synliggöra hur människor formas och formar sig till man och kvinna, samt hur dessa formationer bildar samhälleliga, kulturella, politiska och ekonomiska normer. Hirdman (2001, s. 15) har flertalet beskrivningar av kön, och hon förklarar det som könsorgan synonymt för man och kvinna och som könsmärkning. Skillnaden mellan kön och genus är diffus framhåller Hirdman (2001, s. 15). I hennes försök att definiera genus framgår det att det inte går att frångå kön helt då människor har ett biologiskt kön med kropp och blodomlopp (Hirdman, 2001, s. 14). Genus beskrivs att handla om allt runt omkring det biologiska könet som exempelvis sociokulturella villkor, arbeten, hur individer pratar och detta generar att gamla sociala skillnader fortskrider mellan könen (Hirdman, 2001, s 14, 24–25). Hirdman (2001, s. 15) beskriverordet
stereotypt genuskontrakt och det anses som en idealtyp där starka och styrande
begrepp har fått sitt innehåll från verkligheten, men det är inte verkligheten utan situationernas spegelbild. Nikolajeva (2017, s. 191–192) beskriver könsstereotyper på följande sätt:
Könsstereotyper innebär att pojkar och flickor, män och kvinnor i böcker beter sig så som de förväntas göra utifrån de rådande normerna: flickor är snälla och väluppfostrade och duktiga, som systrarna March; pojkar är busiga och äventyrliga, som Tom Sawyer eller Emil i Lönneberga. Annika i Pippi Långstrump kan uppfattas som stereotypisk, med sina fina klänningar och sin ängsliga försiktighet.
Kontrakt används i Hirdmans genusforskning med betydelser som kulturellt
nedärvd, styrd överenskommelse av könens gemensamma sammandragande, med åtskilda förpliktelser samt skyldigheter och rättigheter. Det huvudsakliga som kontraktet vill betona är det strukturella tvång som båda könen styrs av, och att det antyder till förhandling, men även förståelse av upplevda fördelar av den rådande
14
överenskommelsen (Hirdman, 2001, s. 84). Det grundläggande innehållet i det stereotypa genuskontraktet är den manliga förpliktelsen som innebär att ta hand om och skydda kvinnan, medan kvinnan tar hand om hemmet och barnafödandet. Det betydelsefulla med att skapa ett begrepp som genuskontrakt är att generera en grund att teoretisera utifrån som inte är rörlig. Den orörliga grunden har genom historien präglat könens villkor och konsekvenser. Det stereotypa och- idealtypiska genuskontrakt där mannen har det ekonomiska ansvaret och beskyddet, medan kvinnan tar hand om hem, barn och är i beroendeposition till mannen, markerar tydligt könens skilda positioner och kontrasterande förutsättningar. Kontraktet medför olika förutsättningar för mannen och kvinnan som kan utgöra både begränsningar och möjligheter men det har aldrig handlat om samma möjligheter eller begränsningar. Just dessa skilda villkor vill det stereotypa genuskontraktet fånga (Hirdman, 2001, s. 88). De skilda åtagandena för mannen och kvinnan beskriver Hirdman (2001, s. 13) som könsroller:
Att det som begreppet könsroll ständigt belyser och fasthåller, är det osynliga bindestrecket mellan kön – och roll. Det blir en mer eller mindre ofrånkomlig uppdelning mellan kön, kön som i kropp, könsorgan, biologi, natur och roll, roll som i social/kulturell överbyggnad, konstruktion. Både könsroll, eller den något klumpiga översättningen av gender till ”socialt (konstruerat) kön”, riskerar därmed att hela tiden ses som en enkel formel av komponenterna ”socialt + kön”.
Genom kontraktet går det att få förståelser för genusbunden rationalitet. Med genusbunden rationalitet kommer även snedvridningen och stereotyperna för båda könen fram och underordningen blir både självklar, eftersträvansvärd, oftast osynlig och fortsatt (Hirdman, 2001, s. 89, 91). Hirdman (2001, s. 91) menar att detta genuskontrakt fortlöper på grund av att den underordnade kvinnan som finns längst ner i hierarkin har störst kraft att upprätthålla underordningen, på grund av att kvinnan inte gör motstånd mot den manliga överordningen. Hirdman (2001, s. 93) beskriver att den så kallade naturliga ordningen onekligen är segregering mellan könen. Det ger dock nya insikter över den genuskonstruerande processen, skapandet av det manliga och kvinnliga. Hirdman (2001, s. 93) framhäver att skapandet av genus sker i olika situationer och sammanhang, där det av olika anledningar handlar
15
om att kategorisera individer efter sort och art, som exempelvis vad är en kvinna? Eller ska det där föreställa en man? Det mönster som formas utifrån genuskontraktets skrivningar handlar inte om oklarheter som ovan. Tvärtom förstärker det mönstret kring genusstereotyperna. Det stereotypa genuskontraktet är de situationerna som skapar förutsättningar för genusbunden rationalitet och bekräftelse av den naturliga ordningen (Hirdman, s. 94). Den enorma produktionen av genus, av att markera, skapa, och forma olikheter mellan könen i samtiden, beror på att situationerna ständigt förändras och är sociala företeelser (Hirdman, 2001, s. 96).
Studiens bilderböcker är djur och icke-mänskliga karaktärer som har givits ett kön av författare eller illustratör. Vi kommer utifrån bilderböckernas karaktärer inte att göra markanta skillnader mellan begreppen kön och genus. Vi menar att karaktärerna skapas och ges ett kön i boken. För studien används Hirdmans (2001, s. 13) beskrivning av stereotypt, att det är en idealtyp för hur kvinnor och män ska vara. Vi använder oss av Nikolajeva (2017, s. 191–192) för att förtydliga begreppet könsstereotyp då hon framhåller att flickor och pojkar förväntas vara- och se ut på ett specifikt sätt kopplat till kön. Hirdmans (2001, s. 13) beskrivning av könsroll är den beskrivning som vi kommer att använda oss av i denna studie för att betona vad som förväntas att respektive kön gör samt vilken relation och roll som uppstår mellan könen.
Analytiskt verktyg
Nikolajeva (2017, s. 191–192) beskriver att i tidiga studier av bilderböcker ur ett genusperspektiv var de tillfreds med att beskriva könsstereotyper. Det vill säga litteraturens sätt att skildra kvinnor/flickor och män/pojkar att flickor är snälla, väluppfostrade och duktiga och pojkar är busiga och äventyrliga. Nikolajeva (2017, s. 191–192) framhåller att dessa skildringar av könen benämns genom bilderboken som könsstereotypiskt. Nikolajeva (2017, s. 192) menar att manliga och kvinnliga egenskaper bygger på varandras motsatser och utifrån den slutsatsen har hon konstruerat ett schema för manliga respektive kvinnliga egenskaper. Egenskapsschemat medför inte att samtliga manliga och kvinnliga karaktärer följer schemat, men det underlättar för en analys och granskning av hur könsstereotyper
16
och karaktärer framställs. I dagens samhälle och kultur är det manliga normer som outtalat är det dominerande. Kvinnliga bilderbokskaraktärer som har ett fåtal manliga drag och bryter de rådande könsstereotyperna, drivs ofta tillbaka till kvinnliga beteendenormer. En ofta förekommande kritik mot barnlitteraturen är att pojkar ges större utrymme medan flickor ges mindre utrymme. En del lyhörda författare som ser problematiken som nämnts ovan byter kön på sin nästa huvudperson, men det förändrar inte författarens syn på genus (Nikolajeva, 2017, s. 192). Det kan innebära att genusproblematiken går längre än att det räcker med att byta kön på nästa huvudkaraktär. För att en förändring ska ske bör författaren ändra framställningen av de traditionella egenskaper som ses i samband med en flicka och en pojke.
Här följer exempel från Nikolajevas (2017, s, 193) egenskapsschema som skildrar olika egenskaper: Män/pojkar Kvinnor/flickor Stark Sårbar Självständig Beroende Känslokall Emotionell Aktiv Passiv
Schemat2 för studien, studiens analysverktyg, grundas på Nikolajevas egenskapsschema. Det vidgas med Josefson (2005, s. 8), Connell (2009, s. 15) och Davies (2003, s. 30–31) skildringar om hur män/pojkar, kvinnor/flickor framställs genom exempelvis traditionella egenskaper, yrken, attribut och platser och det är dessa skildringar och motsatser mellan könen som vi studerar. Vi kommer att använda orden i studiens analysverktyg synonymt, exempelvis tolkar vi att ordet
stark kan innebära att vara fysiskt stark eller att en karaktär framtonas som mäktig.
17
Metod
I kapitlet nedan kommer vi att beskriva hur vi genomfört studien för att uppnå syfte- och frågeställningar. Det tydliggörs vilken typ av studie vi har valt att göra och vilken metod och vilket tillvägagångssätt som används. Vi redogör för vårt urval och våra avgränsningar, studiens tillförlitlighet och etiska principer. Avslutningsvis presenteras studiens valda bilderböcker.
Kvalitativ metod
Det som avgör vilken metod som används i studier är vad det frågas om och vad som ska undersökas. Kvalitativa sakfrågor handlar om att identifiera det ännu okända eller otillräckliga redan kända företeelser, egenskaper, karaktär, eller innebörden hos ett fenomen (Starrin, 1994, s. 21 se Malmqvist, 2007, s. 123). Fejes och Thornberg (2019, s. 36) beskriver att den kvalitativa metoden svarar på frågor rörande vad, hur, varför och på vilket sätt. Som till exempel; vad kännetecknar denna företeelse, vad betyder detta fenomen, samt hur skildras ett fenomen. Denna studie söker svar på företeelsen om hur bilderböcker skildrar traditionella egenskaper, könsroller och könsstereotyper. Vi har valt att studera bilderböckernas fenomen vilka är text och illustration, och därför har vi valt att göra en studie av kvalitativ form.
Hermeneutik
Hermeneutik handlar om att förstå, tolka, och förmedla olika upplevelser av fenomen. Viktigt att poängtera är att det inte finns någon enhetsmetod för den hermeneutiska tolkningsprocessen (Westlund, 2019, s. 72). Thurén (2019, s. 116) belyser att den hermeneutiska tolkningsprocessen, den hermeneutiska cirkeln, är ett växelspel mellan förförståelse, erfarenhet, teori och praktik. Den hermeneutiska cirkeln har varit en grund för denna studie då vi behöver göra tolkningar och vi har använt oss av samtliga begrepp som Thurén nämner genom processen och de har samspelat med varandra. Två andra riktningar inom den hermeneutiska teorin är
misstankens hermeneutik och allmän tolkningslära som kan samspela när det
kommer till analys (Westerlund, 2019, s. 72–75). I vår studie kommer vi att ta stöd av dessa två. I misstankens hermeneutik handlar det om att i första hand förstå fenomenet som texten handlar om, i vårt fall handlar det om bilderbokens text. En
18
tolkning av en bilderbok kan exempelvis innefatta textens olika delar som ord, satser och tecken, vilka kan vara betydelsefulla för författarens sätt att använda språket (Westerlund, 2019, s. 74). Den allmänna tolkningsläran är bred och kan användas oavsett vilket empiriskt material som samlats in. Vanligtvis används inriktningen för att göra tolkningar av texten som går att ställa i relation till helheten, som i vårt fall blir illustrationen, karaktärerna, miljön och berättelsen (Westerlund, 2019, s. 75).
Bild- och textanalysmodell
För att analysera bilderböckernas bild och text använde vi oss av Hallbergs (2008, s. 9) begrepp ikonotext. Begreppet ikonotext bygger på bilderbokens två berättande medier: bild och text. Termen ikonotext innefattar den berättelse som skapas genom interaktionen mellan bilderbokens båda estetiska uttrycksmedel, och deras berättartekniska möjligheter (Hallberg, 2008, s. 9). På grund av det är interaktionen mellan bild och text viktig att belysa i en bilderboksanalys. Vi har valt att utifrån det ovannämnda att först titta på bild och text tillsammans, sedan i separata delar, för att slutligen sammanfatta bild och text i en helhet. Till exempel när vi studerar en karaktärs egenskaper, ser vi först till hur karaktären framställs i illustrationen, vad texten säger, och sedan sammanställer vi vad illustrationen samt texten förmedlar ur ett helhetsperspektiv från bilderboken. För att analysera både bild och text har vi valt att utgå från Nikolajevas (2017, s. 193) egenskapsschema och vidgat det med valda delar från Josefson (2005, s. 8), Davis (2003, 30–31) och Connell (2009, s. 15). Att ta in fler forskare och författare bidrar till en mer nyanserad bild av genus och könsstereotyper, samt ger ett bredare verktyg att analysera detaljer utifrån.
Genomförande av analys
Till genomförandet av analysen valde vi att enskilt analysera varje bok. Vi valde att först läsa hela boken utan att föra anteckningar för att få en uppfattning om bokens handling och karaktärerna i boken. Vid vidare läsning analyserade vi bokens olika delar, både i illustration och text. I analysen utgick vi från Hirdmans genusteori. Vi använde vårt schema för att titta på egenskaper, utseende, aktivitet och miljö. Sedan sammanställde vi våra tolkningar för en gemensam helhet och analys av bilderboken.
19
Urval och avgränsningar
Med denna studie ville vi undersöka och analysera de mest utlånade bilderböckerna där karaktärerna är djur eller icke-mänskliga karaktärer som kan framställas människolikt, för att få en mer genusneutral bild av karaktären, eller skildras könsstereotypt genom illustrationer och miljö. I förskolan möter barn olika typer av litteratur som till stor del är lånad från biblioteket, lånen är kostnadsfria vilket gör biblioteket till en lämplig plats för urvalet av bilderböcker. Till en början sökte vi kontaktat med två mindre bibliotek men där var det väldigt få utlån. Vi kom då fram till att urvalet av bilderböcker skulle komma från en större stad. Detta för att kunna säga någonting om de bilderböcker som många barn eller vuxna har lånat och förmodligen läst. Böckerna är från en lista med de hundra mest utlånade bilderböckerna 2019. Vi valde bilderböcker för att vi vill studera samspelet mellan text och bild. För att begränsa urvalet utgick vi från de bilderböcker som riktar sig till åldersgruppen tre till sex år, då det är en åldersgrupp som bland annat finns representerad på förskolor. Vi har inte haft ett fokus på att välja böcker där karaktärerna framställs könsneutralt. Vi utgick istället från att hitta de fem första böckerna med djur eller icke-mänskliga karaktärer. Om flera böcker dök upp från samma bokserie valde vi den första utav dem. 3 Det medförde att vi hamnade långt ner på bilderbokslistan för att finna de fem första böckerna som passade till studien.
Tillförlitlighet
Thurén (2019, s. 58) betonar att studien enbart ska undersöka det som framgår i syfte och frågeställningar, det vill säga att studien är valid. Vi har därför under hela processen gått tillbaka till studiens syfte och frågeställningar för att kontrollera att studien följer rätt spår. Studiens trovärdighet handlar om att material har samlats in på ett noggrant sätt. I denna studie har materialet samlats in genom en offentlig bilderbokslista från ett stadsbibliotek. Trovärdighet är att noggrant strukturera arbetet för att undvika att egna åsikter eller eget tyckande hindrar utföraren av arbetet att få svar på sitt syfte (Roos, 2014, s. 51). För trovärdigheten i denna studie är det betydelsefullt att ha en god källhantering som minskar egna åsikter och eget tyckande, vilket Roos (2014, s. 51) belyser. I valet av källor har vi bedömt
20
trovärdigheten som god, då vi både har fått med internationella- och nationella forskare inom området. Thurén (2019, s. 48–49, 58) beskriver att trovärdigheten handlar om att samtliga delar av undersökningen är korrekt och noggrant utförd. Vidare betonar han att de personer som analyserar och tolkar materialet måste arbeta efter samma principer och metoder för att komma till samma resultat. Vi har fortlöpande under studiens gång fört dialoger mellan oss för att säkerställa att vi arbetar utifrån samma metod och dess tillhörande principer. För vår studies trovärdighet har det varit viktigt att jämföra den aktuella studien med tidigare forskning om samma fenomen, vilket även Thurén (2019, s. 48–49) påpekar. Vi har beskrivit samtliga steg i studien så att möjligheten för någon annan att göra om samma undersökning finns. Det är dock vår tolkning som är grunden till resultatet i denna undersökning och resultatet kommer då att variera.
Generaliserbarhet handlar om i vilken utsträckning som studiens resultat kan generaliseras med andras resultat, om det går att säga någonting generellt om det undersökta (Dimenäs, 2007, s. 86). Kihlström (2007, s. 226) skriver att kvalitativa studier utgår från varje människa och hens erfarenheter och uppfattningar, vilket inte går att generalisera i sig, dock ses generaliseringsprocessen som betydelsefull. Thornberg och Fejes (2019, s. 276) förklarar begreppet kvalitet som en väl utförd studie som har utförts noggrant och systematiskt. För att nå hög kvalitet i kvalitativ forskning bör studien få läsaren att reagera, vilja veta mer, få en större förståelse för kunskapsområdet tillhörande studien och som bidrar med kreativ och kritisk analys (Corbin, 2008 se Fejes & Thornberg, 2019, s. 276). För studien valde vi inte själva vilka bilderböcker som skulle analyseras, då det hade kunnat påverka resultatet genom den tidigare uppfattning som finns om boken. Vi valde fem bilderböcker och det har till följd å ena sidan att vårt resultat blir mindre generaliserbart. Men å andra sidan tillför det kvalitet till studien som innebär att vi kan gå djupare in i våra analyser.
Etiska aspekter
Det vi har tagit hänsyn till under vår forskning är uppförandekraven som Vetenskapsrådet (2017, s. 8) menar hör till forskarrollen. Det handlar om: att tala sanning om sin forskning, medvetet granska och redovisa utgångspunkterna för
21
studierna, öppet redovisa metoder och resultat, inte stjäla forskningsresultat från andra, hålla god ordning i forskningen genom dokumentation, sträva efter att bedriva forskningen utan att skada människor eller omgivningen, samt att vara rättvis i bedömningen av andras forskning. Vår intention har varit att visa respekt till författarna av bilderböckerna, och vara tydliga med att analysen enbart har studerats ur ett genusperspektiv. Vi är medvetna om att författarnas intentioner med böckerna kan ha syftat till andra aspekter och frågor. Vi försöker att återge en rättvis bild av tidigare forskning, studier och litterära verk som författare och forskare har tagit fram.
Presentation av bilderböcker
Nedan presenteras de bilderböcker som analyserats i studien. Presentationen innehåller titel, år, författare, om det finns en svensk översättare och illustratör samt en kortare beskrivning av boken. Bilderböckernas presentationsordning följer listan från Stadsbiblioteket.
Mera fart Mamma Mu! 2016
Text: Jujja Wieslander, illustration: Sven Nordkvist.
I boken får läsaren följa Mamma Mu och Kråkan. Det är en sommardag och Mamma Mu prövar ett cyklopöga och leker med småbåtarna. Det tycker Kråkan är tråkigt, han vill ha mera fart och spänning. Kråkan som tycker om racerbåtar får en idé. Han vill göra sig en egen racerbåt av bland annat Mamma Mus cykelslang.
Bockarna Bruse börjar skolan 2017
Text: Bjørn F Rørvik, svensk översättning: Pija Lindenbaum, illustration: Gry Moursund.
Boken handlar om de tre bockarna Bruse. En dag får de ett brev att de ska börja skolan. Den minsta bocken förstår inte varför, men den stora bocken förklarar att alla måste gå i skolan nu för tiden och att det är bra att lära sig läsa. I skolan finns det två lärare, Harianne som är jättesnäll, fröken Älgblom som är sträng, och rektorn som mest är på sitt kontor, där det hörs underliga ljud ner till bockarnas klassrum. Med nervösa steg kliver bockarna in i skolan. Bockarna har svårt att
22
följa instruktioner som till exempel att kissa på toaletten och inte ute på gården - då blir det en marsch till rektorn.
Sagan om den underbara familjen Kanin och monstret i skogen 2007
Text: Jonna Björnstjerna, illustration: Jonna Björnstjerna.
Lillebror Kanin bor med sin underbara familj i den underbara delen av skogen. Dock finns det en annan sida av den underbara skogen, en fruktansvärd del. De som bor där vill varandra illa och minst ett stort monster finns det där! Lillebror och hans syskon har blivit varnade av sina föräldrar att aldrig någonsin gå in i den fruktansvärda delen av skogen. En dag följer Lillebror efter en fantastiskt vacker fjäril, och plötsligt har han hamnat i den fruktansvärda delen.
Pudlar och Pommes 2016
Text: Pija Lindenbaum, illustration: Pija Lindenbaum.
Tre hundar, Ullis, Ludde och Katta bor på ett bra ställe, de har både leksaker, mat och allt de kan tänkas behöva. Men en dag blir förhållandena sämre, det ligger en bumling i poolen, vädret gör att ingenting växer och leksaker och material är slut. I en liten båt ger de sig ut på öppet hav för att hitta en ny plats. Efter en mödosam resa kommer de fram till en strand där det bor tre pudlar. Hundarna frågar sig nu om det här möjligtvis kan bli deras nya ställe tillsammans med pudlarna som redan bor där.
Ett tryntroll flyttar in 2016
Text: Charlotte Habersack, svensk översättare: Sara Jonasson, illustration: Sabine Büchner.
Boken handlar om fem djur som bor på Hemmeltoppen. Djuren blir förskräckta då ett tryntroll vill flytta upp till dem på berget. De har redan föreställningar om hur Tryntrollet är och ser ut, trots att de aldrig har träffat honom, en sådan ryslig en som de inte vill ha som granne. Men Tryntrollet flyttar in och bjuder djuren på en inflyttningsfest. Endast ett av djuren väljer att gå på festen, Partyharen, och de andra djuren väntar med spänning utanför.
23
Analys
Studiens resultat är analyserna av de valda bilderböckerna som presenterades i föregående kapitel. Analyskapitlets underrubriker består av studiens frågeställningar samt avsnittsrubriker för att förtydliga de mönster vi har funnit. Varje underrubrik avslutas med en reflektion av de mest framträdande resultaten från bilderböckerna.
Skildras karaktärerna som flickor eller pojkar genom egenskaperna i bilderböckerna?
Att bilderböckerna väljer att skildra flickor och pojkars egenskaper på olika sätt bidrar till att forma de genus som förväntas av respektive kön (Hirdman, 2001, s. 11). I tre av bilderböckerna finns det exempel som till stora delar skildrar flickor och pojkars egenskaper på traditionellt vis. Bockarna Bruse börjar skolan handlar om att bockarna ska börja i skolan, deras förväntningar och farhågor samt deras svårigheter att anpassa sig till skolans värld. Huvudkaraktärerna illustreras som bockdjur med skägg och horn. Utseendeaspekterna skapar bockarna till handjur. Den största bocken framställs som den som bestämmer över de mindre bockarna och han är en allvetare som kan det mesta. Till exempel kan han köra bil, mecka med bilen, samt skolkunskaper som att räkna, läsa och skriva. Att den största bocken bestämmer över de mindre bockarna kan även ses som en kvinnlig egenskap som att vara omsorgsfull (Nikolajeva, 2017, s. 193). När bockarna ska börja i skolan benämns lärarna som fröken och med ordet hon, vilket gör karaktärerna till kvinnor. Egenskaper som en av fröknarna beskrivs med är snäll, bäst, smart och perfekt vilket stämmer överens med studiens analysverktyg (Josefson, 2005, s. 8; Nikolajeva, 2017, s. 93; Nikolajeva, 2000, 143, 170–171). Ett exempel som skildrar de kvinnliga egenskaperna är;” Ni kommer säkert att få Harianne som lärare, sa en pojke. Hon är jättesnäll.” Den andra fröken i boken benämns som sträng vilket syns i exemplen; ”-Tänk om dom får fröken Älgblom! sa en annan. HON är sträng! Alla kallar henne Älgkon”. I boken hålls de manliga och kvinnliga karaktärerna isär genom dess egenskaper vilket segregerar könen. Vi kan se det i våra exempel genom att de manliga karaktärerna framställs enligt de traditionella egenskaperna som framgår i studiens analysverktyg, förutom att den största bocken kan skildras som omsorgsfull. De kvinnliga karaktärernas egenskaper är motsatsen till männens, men
24
med undantag hos exempelvis fröken Älgblom. Sagan om den underbara familjen
Kanin och monstret i skogen handlar om Lillebror Kanins äventyr i den
fruktansvärda delen av den underbara skogen. Majoriteten av karaktärerna framställs med könsstereotypa egenskaper. Det exemplifieras genom att Monstret som han möter i skogen pratar om känslor och är sårbar vilket analysverktyget skildrar som kvinnliga egenskaper. Monstret benämns i texten med pronomenet hon (Nikolajeva, 2017, s. 193; 2000, s. 143, 170–171; Josefson, 2005, s. 8). Lillebror Kanin möter en Tomte i den fruktansvärda delen av skogen. Tomten görs till en man genom egenskaper där han beskrivs som tuff, hård, självständig (Nikolajeva, 2017, s. 193; 2000, s. 143, 170–171; Josefson, 2005, s. 8) samt att Tomten benämns med pronomenet han. I exemplen skildras segregeringen mellan könen genom karaktärernas skilda egenskaper som medför olika förutsättningar för mannen och kvinnan. De skilda egenskaperna genererar olika förutsättningar mellan könen som kan bidra till både begräsningar och möjligheter. En betydande faktor är att förutsättningarna mellan könen inte handlar om samma möjligheter eller begränsningar (Hirdman, 2001, s. 88). Vi ser samband med det nämnda till Tomtens självständighet som kan ge honom mer möjligheter medan Monstret är sårbart vilket kan begränsar hennes möjligheter. En aspekt utifrån exemplet ovan är att Monstret och Tomten bryter mot de egenskaper som vanligtvis beskriver monster och tomtar. Monster beskrivs ofta som tuffa och läskiga, medan Tomtar skildras som snälla och omtänksamma.
I Ett tryntroll flyttar in presenteras karaktärernas kön tidigt. Könen skapas genom traditionella egenskaper, som exempelvis Partyharen och Den blyga Hönan. Hönan görs till ett hondjur med hjälp av den kvinnliga egenskapen blyg (Josefson, 2005, s. 8). Partyharen beskrivs med pronomenet han och han framställs som aktiv och utåtriktad (Nikolajeva, 2017, s. 193; 2000, s. 143, 170–171). I boken framställs ofta hönan som blyg och rädd, då hon gömmer sig bakom hjorten och de andra manliga karaktärerna och är i behov av deras skydd. I samband med detta illustreras hon längst bak eller längst bort i bild. Att hönan ständigt illustreras långt bort från faran, nära eller gömd bakom en man tolkar vi att hon är underordnad mannen och det placerar henne i en beroendeposition. Kvinnans beroendesituation gör henne svag, passiv och blir en representant för det sekundära könet och att det är de manliga
25
normerna som är rådande (Hirdman, 2001, s. 84, 91). Det går att se karaktärerna i bokens handling ur ett annat perspektiv som inte är könsstereotypt och det är att Tryntrollet flyttar in på berget och ska ha inflyttningsfest. De flesta karaktärer framställs med traditionella egenskaper för män respektive kvinnor vilket borde generera i att männen bör vara modiga och går på inflyttningsfesten, men det gör de inte. Det är bara Partyharen som vågar gå på festen. I boken fantiserar de boende djuren på Hemmeltoppen ihop en bild av Tryntrollet. De förutfattade egenskaperna djuren ger Tryntrollet är exempelvis ”lika tufsig som en gammal tandborste”, gnällde Stengeten, ”och dessutom stinker han våt hund” och Tryntrollet illustreras som ett gigantiskt monster. När djuren till slut får se Tryntrollet visar det sig att han är liten, snäll och rädd vilket utmanar de traditionella egenskaperna för studiens analysverktyg (Josefson, 2005, s. 8; Nikolajeva, 2017, s. 193; 2000; 143, 170–171).
I Mera fart Mamma Mu! är Mamma Mu en ko och hon konstrueras som det kvinnliga könet genom sitt namn. Hon framställs på flera sätt könsstereotypt med kvinnliga egenskaper som exempelvis snäll, omtänksam, samt att bry sig om personer och djur i omgivningen (Josefson, 2005, s. 8; Nikolajeva 2017, s. 193; 2000, s. 143, 170–171). Hennes egenskaper skildras bland annat i texten genom att Kråkan frågar vad Mamma Mu gör och varför båtarna inte har någon motor, då svarar hon; ”Mu! Barnen har gjort dem alldeles själva. Är de inte fina!” Vilket Kråkan svarar med: ”Jag tycker de är fula”. Kråkan beskrivs könsstereotypt i både illustration och text, då han framställs som tuff och självständig (Josefson, 2005, s. 8; Nikolajeva 2017, s. 193; 2000, s. 143, 170–171). Kråkan benämns med ordet han i texten, vilket gör honom till en manlig karaktär. Kråkan tycker om fart och fläkt vilket är återkommande i illustration och text. Kråkan uppfattas som hård och känslokall och Mamma Mu som mjuk och emotionell (Nikolajeva 2017, s. 193; 2000, s. 143, 170–171). Boken handlar i stort om Kråkans byggande av racerbåten och Mamma Mu som passivt leker själv med barkbåtar vid strandkanten medan Kråkan konstruerar racerbåten. Som tidigare nämnts framställs Kråkan som självständig och tuff men i slutet av boken misslyckas han med racerbåten och kraschar och han uttrycker sitt nederlag med; ”Krax, jag ska hem. Hej då Mamma Mu!”. Hur karaktärerna framställs överlag i boken tolkar vi som att det stärker de könsnormer och ideal som finns i samhället. Dessa normer och ideal är kulturellt
26
nedärvda och blir en osynlig överenskommelse mellan könens åtskilda förpliktelser, skyldigheter och rättigheter. Den osynliga överenskommelsen och förståelsen som finns i samhället om genus bidrar till att upprätthålla könsstereotyperna. Mamma Mu och Kråkan håller könsstereotyperna levande genom sina skilda egenskaper. Med det menar vi att de genererar i en förvrängd bild av könsstereotyperna som fortlöpande existerar i samhället utan att bli ifrågasatta (Hirdman, 2001, s. 89, 91). Dock går det att skildra Mamma Mu och Kråkans egenskaper utifrån andra aspekter som relationen mellan vuxen och barn. Att Mamma Mu heter just Mamma Mu kan ifrågasättas när det inte går att se några kalvar i boken. Tolkas hennes namn utifrån att hon är en mamma går det att skildra att hon är mamma till Kråkan. Hennes egenskaper belyser en omhändertagande och avvaktande mamma, och Kråkan kan likställas med ett barns egenskaper som testar sina gränser.
När traditionella egenskaper utmanas
I Sagan om den underbara familjen Kanin och monstret i skogen, framställs Lillebror som utmanande mot de traditionella manliga egenskaperna. Till exempel i både text och illustration beskrivs han som rädd, ängslig, och använder uttryck som ”det är riktigt trevligt i den gläntan”, ”vilken underbar glänta”, och ”fantastiska fjärilar”. Boken handlar om Lillebror Kanins äventyr och resa genom den underbara och fruktansvärda delen av skogen. Boken Pudlar och Pommes handlar om att hudarna tvingas lämna sitt hem då maten har tagit slut och de måste ge sig ut på öppet hav för att finna ett nytt hem. I boken finns det exempel som utmanar de traditionella egenskaperna. Hundarna i boken heter Ullis, Ludde och Katta. Ullis och Katta skapas till sitt kvinnliga kön genom namnen, medannamnet Ludde gör honom till en representant för det manliga könet. Ullis utmanar uppdelningen av egenskaperna för kvinnlighet när hon skrivs fram som drivande, bestämd och händig som är traditionella manliga egenskaper (Josefson, 2005, s. 8). Exempelvis framkommer det i texten att Ullis spikar på huset och det är hon som menar att de måste ge sig av och hitta ett nytt hem. De manliga egenskaperna utmanas när Ludde går emot könsstereotypen att mannen ska ta hand om och skydda kvinnan, det vill säga vara den modiga. Det ser vi i situationen när de tältar på natten och det är Ludde som blir rädd (Hirdman, 2001, s. 84; Josefson, 2005, s. 8). Om Ullis istället tolkas som hundarnas mamma framställs hennes egenskaper som tillhörande föräldrarollen
27
att ta hand om- och ansvara över sina barn. Utifrån denna aspekt tolkas Luddes agerande mer som ett barns reaktion på situationen. Pudlarna i boken skrivs aldrig med namn eller könstillhörighet, varken som han eller hon som exempelvis ”Men dumma pudeln känner sej ensam och ledsen. Kanske ångrar den sig”. Den dumma
pudelnframställs som bestämd och aggressiv vilket är typiskt manliga egenskaper. Dock i slutet framställs pudeln med motsatta egenskaper i form av att den är ångerfull, ensam och ledsen (Josefson, 2005, s. 8; Nikolajeva 2017, s. 193; 2000, s. 143, 170–171). Två av pudlarna kallas snälla pudlarna och de är omhändertagande av hundarna och vill dem väl, vilket är typiskt kvinnliga egenskaper. Deras egenskaper framställs på olika sätt vilka kan tolkas både som typiskt manliga och kvinnliga egenskaper. Vi menar att pudlarnas utseende tolkas av oss som kvinnliga, då de har stora frisyrer. Frisyrerna kan även tolkas som klassiska för pudlar. I ytterligare en illustration i slutet av boken när den dumma pudeln illustreras ser det ut som att pudeln bär en kvinnlig kappa. I boken finns det flertalet exempel som inte tydliggör genus genom att markera, skapa, och forma olikheter mellan könen. Genom att de traditionella egenskaperna för respektive kön utmanas kan vi inte urskilja ett mönster som skulle stärka olikheterna i genusskapandet mellan könen. Detta är till skillnad från de tidigare nämnda bilderböckerna där det sker tydliga skildringar av ett traditionellt sätt att se på genus där mottagaren får representationer för olika förväntningar som finns för män och kvinnor (Hirdman, 2001, s. 88).
Avslutande reflektion
Vi ser exempel i flertalet av bilderböckerna som till största del skildrar traditionella egenskaper för hur en flicka och en pojke förväntas vara. Under tidigare kapitel har vi skrivit om hur genus skapas socialt genom kultur, normer och värden i samhället. Turner-Bowker (1996, s. 462) menar att när barn är mellan tre till fem år är de formbara för förståelsen av vad som anses kvinnligt och manligt. Eftersom majoriteten av böckerna för studien beskriver traditionella egenskaper, är det även den representation av samhällets normer och värderingar som barnen får ta del av (Kåreland & Lindh-Munther, 2005, s. 126)
I minoriteten av bilderböckerna finns det exempel där traditionella egenskaper länkat till kön utmanas. Eftersom mindre än hälften av studiens bilderböcker visar
28
exempel som utmanar traditionella egenskaper, visas det för lite i denna studie att flickor och pojkar har möjlighet att välja sina egenskaper själva. Bilderböcker som utmanar de traditionella egenskaperna visar att en flicka exempelvis både kan tycka om att snickra och vara omsorgsfull, eller att en pojke kan vara äventyrlig och samtidigt ängslig.
Skildras traditionella könsroller i böckerna eller utmanas de?
Överlag kan vi se exempel där traditionella könsroller skildras samt att manlig överordning och kvinnlig underordning synliggörs. Män och kvinnor har separata positioner och åtaganden i samhället, där mannen har en framträdande och oberoende ställning jämfört med kvinnan. Under ett långt tidsskede har mannen varit familjeförsörjare och kvinnan har tagit hand om hem och barn. De traditionella könsrollerna skapar en asymmetrisk maktstruktur mellan könen där mannen är överordnad kvinnan (Hirdman, 2001, s. 88). I Mera fart Mamma Mu! ser vi å ena sidan de segregerande positionerna med över- och underordning och vi tolkar det bland annat utifrån att Mamma Mu underordnar sig Kråkan och låter honom ta stor plats och bestämma. Andra sätt som synliggör manlig överordning och kvinnlig underordning är när Kråkan har flugit iväg och Mamma Mu säger; ”Mu vad synd att Kråkan flög hem. Det brukar alltid hända något skoj när han är här”. Kråkan upprätthåller sin överordning genom att han inte har tid med henne och tystar ner henne: ”Tyst ko!”, när han är upptagen med att uppfinna. Å andra sidan är Mamma Mu betydligt mycket större än Kråkan men underordnar sig trots sin storlek. I slutet av boken visar Kråkan ett misslyckande i konstruktionen av båten vilket gör att han inte längre är den framstående och starka karaktären. Det ger Mamma Mu möjlighet att bryta den kvinnliga underordningen då hon kan ta plats som den starkare aktören. Hon gör dock inte något av möjligheten utan behåller sin underordning genom att säga; ”Hej då Kråkan! sa Mamma Mu. Vi ses i morrn!” när Kråkan nedstämt flyger sin väg. Hirdman (2001, s. 91) understryker att kvinnan som är underordnad mannen och är längst ned i hierarkin har störst möjlighet och kraft att upprätthålla underordningen. I Sagan om den underbara familjen Kanin och monstret i skogen, skildras Pappa Kanin å ena sidan besitta en traditionell könsroll genom att han vill ha det sista ordet när Mamma Kanin har pratat först. Det exemplifieras när Monstret frågar om hon får bo hos familjen Kanin; ”Det är klart att du får, säger Mamma
