Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress det första året efter yrkesexamen : En litteraturöversikt

(1)

EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ

VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID AKADEMIN FÖR VÅRD, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD

K2020:91

Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av

arbetsrelaterad stress det första året efter yrkesexamen

En litteraturöversikt

Rebecca Augustsson

Johanna Järås

(2)

Examensarbetets

titel: Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress det första året efter yrkesexamen Författare: Rebecca Augustsson & Johanna Järås

Huvudområde: Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Nivå och poäng: Kandidatnivå, 15 högskolepoäng

Utbildning: Sjuksköterskeutbildning GSJUK18V Handledare: Anders Sterner

Examinator: Thomas Eriksson

Sammanfattning

Nyutexaminerade sjuksköterskor ställs inför stora utmaningar i sitt nya yrke. Att utsättas för arbetsrelaterad stress den första tiden inom yrket ledde till att många sjuksköterskor valde att lämna vårdyrket. Sjuksköterskan har ett ansvar att främja hälsa likväl patientens säkerhet. Att gå från student till legitimerad sjuksköterska kan upplevas påfrestande samt stressande. Syftet var att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av det första

året efter yrkesexamen med fokus på arbetsrelaterad stress. Metoden som användes var

en litteraturöversikt. 10 artiklar valdes ut där både kvantitativa och kvalitativa artiklar analyserades samt sammanställdes. Resultatet presenteras i fyra huvudkategorier:

Övergången till den nya rollen som sjuksköterska, arbetsbelastning, upplevelsen av stress samt arbetskultur. Resultatet betonar olika faktorer som kan orsaka arbetsrelaterad stress för en nyutexaminerad sjuksköterska. Resultatet framhäver en känsla av otillräcklighet samt kunskapsbrist relaterat till den nya professionen. Även en bristfällig handledning för nyutexaminerade sjuksköterskor var en faktor till arbetsrelaterad stress. Diskussionen

reflekterar både positiva samt negativa händelser som nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde. Diskussionen belyser även bland annat svårigheter med ofullständig kunskap, tidsbrist, bristande stöd samt patientsäkerhet. För att nyutexaminerade sjuksköterskor ska få så bra start som möjligt i deras nya profession är det av stor vikt att tillgodose behovet av ett gott stöd.

(3)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING _________________________________________________________ 1 BAKGRUND _________________________________________________________ 1

Från novis till expert _______________________________________________________ 2 Det profesionella självförtroendet ____________________________________________ 3 Vad är stress ______________________________________________________________ 3 Stressfysiologi _____________________________________________________________ 3 Arbetsrelaterad stress ______________________________________________________ 4 Patientsäkerhet ___________________________________________________________ 4 PROBLEMFORMULERING ____________________________________________ 5 SYFTE ______________________________________________________________ 5 METOD _____________________________________________________________ 5 Datainsamling _____________________________________________________________ 5 Dataanalys _______________________________________________________________ 6 RESULTAT __________________________________________________________ 6 Tabell 1 __________________________________________________________________ 7 Övergången till den nya rollen som sjuksköterska ______________________________ 7

Känslan av otillräcklighet i den nya professionen ______________________________________ 7 Känslan av ofullständig kunskap ____________________________________________________ 8

Arbetsbelastning __________________________________________________________ 8

Patientsäkerheten påverkas av hög arbetsbelastning _____________________________________ 8

Upplevelsen av stress _______________________________________________________ 8

Tidsbrist _______________________________________________________________________ 8 Utbrändhet _____________________________________________________________________ 9

Arbetskultur ______________________________________________________________ 9

Bristande stöd från de erarna kollegorna _____________________________________________ 9 Att vilja lämna vårdyrket _________________________________________________________ 9

DISKUSSION _______________________________________________________ 10 Metoddiskussion __________________________________________________________ 10 Reultatdiskussion _________________________________________________________ 10 Ofullständig kunskap ____________________________________________________________ 11 Tidsbrist ______________________________________________________________________ 11 Bristande stöd _________________________________________________________________ 12 Patientsäkerhet _________________________________________________________________ 12 SLUTSATSER _______________________________________________________ 13 Hållbar utveckling ________________________________________________________ 13 REFERENSER ______________________________________________________ 14 Bilaga 1. Sökhistorik ______________________________________________________ 18

(4)

(5)

INLEDNING

Att examineras och ta sig in i arbetslivet kan beskrivas som en skräckblandad förtjusning. Detta säkerligen oavsett profession, men som snart nyutexaminerade sjuksköterskor väcks frågor och tankar som: Är vi beredda på vad vi har framför oss i vår kommande roll som sjuksköterskor? Har vi tillräckligt med kunskap för att utföra det arbete som krävs?

Att möta människor, viljan att lindra lidande samt att främja ett välbefinnande är några anledningar till att vi har valt att utbilda oss till sjuksköterskor. Under vår verksamhetsförlagda utbildning, där vi som studenter erbjuds en inblick och deltagande i ”verkligheten” tillsammans med erfarna sjuksköterskor, har vi själva uppmärksammat och upplevt en arbetsrelaterad stress. Denna stress härleds många gånger till underbemanning och påverkar både nyutexaminerade samt erfarna sjuksköterskor. Stressen kan även härledas till andra faktorer såsom pressen att kunna prestera som erfarna kollegor samt att vara professionell i sin yrkesroll. Sammantaget kan detta påverka sjuksköterskans välbefinnande. Sammanfattningsvis har detta gjort att vi har fattat intresse för ämnet stress, mer specifikt arbetsrelaterad stress. Genom denna litteraturstudie syftar vi att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av det första året efter yrkesexamen, med fokus på arbetsrelaterad stress.

BAKGRUND

I Sverige är sjuksköterskeutbildningen en treårig utbildning och det krävs 180 högskolepoäng för att erhålla en sjuksköterskelegitimation enligt Högskoleförordningen (SFS 1993:100). År 2019 var det närmare 4500 personer som erhöll en sjuksköterskelegitimation i Sverige (Socialstyrelsen 2020). En av grundarna till sjuksköterskeyrket var Florence Nightingale, en pionjär inom vårdhygien och den första teoretikern inom omvårdnad som förtydligade betydelsen av renlighet inom vårdmiljön (Hegge 2013). Nightingale (1860) gjorde en koppling mellan patientens hälsa och vårdmiljön runt patienten. Hälsan beskrivs som något som existerar i varje enskild människa, där ansvaret för att förebygga samt främja hälsa likväl patientens säkerhet är vårdarens ansvar (Edvardsson & Wijk 2014, s. 76). Det är av stor vikt att sjuksköterskan utgår från ett helhetsperspektiv där patienten är i fokus, allt för att optimal hälsa ska uppnås i den mån det är möjligt (Sundeep 2015).

Sjuksköterskans teoretiska grund bygger på att patienten är i fokus. För att sjuksköterskan ska kunna utföra ett vårdvetenskapligt arbete krävs det kunskaper i hur patienten upplever hälsa, lidande samt god vård. Det primära är helhetssynen på individen som patient, hur denne upplever ohälsa samt sjukdom och på vilket sätt vården kan lindra lidande samt göra det möjligt för patienten att uppnå hälsa trots sjukdom. Sjuksköterskans kompetensområde är både det medicinska området samt det vårdvetenskapliga området. Sjuksköterskans omvårdnadsarbete utgår från patientens behov, för att så god vård som möjligt ska uppnås. För att omvårdnadsarbetet ska kunna utföras så professionellt som möjligt är det av stor vikt att sjuksköterskan har goda kunskaper om hur omvårdnaden ska skapas på bästa sätt (Ekebergh 2015, ss. 16-17).

(6)

International Council of Nurses (ICN) antog sjuksköterskans första etiska kod år 1953, som innefattar fyra ansvarsområden som är grundläggande för sjuksköterskan att utgå ifrån. Ansvarsområdena betonar vikten av att förebygga sjukdom, främja hälsa, lindra lidande samt återställa hälsa. ICN:s etiska kod ska användas för att vägleda sjuksköterskan i det dagliga arbetet relaterat till behov samt samhällets värdegrund. Koden ska användas som ett levande dokument, det är då den blir meningsfull i det dagliga omvårdnadsarbetet (Svensk sjuksköterskeförening 2017).

Från novis till expert

Under sjuksköterskeutbildningen erbjuds som tidigare nämnt verksamhetsförlagd utbildning (VFU), som innebär att studenten tränar på sin nya roll som sjuksköterska och får ta del av sjuksköterskans profession inom vården. Det sker under ordnade former, samt under handledning, vilket innebär att studenten endast tar hand om ett fåtal patienter (Liang, Lin & Wu 2018). VFU används för att bidra till studenternas lärande och därför också kompetens. Det är många gånger ett effektivt sätt att skapa bättre kunskap utan att riskera att patientsäkerheten påverkas (Chen, Chen, Lee, Chang & Yeh 2017). Den nyutexaminerade sjuksköterskan (NUS) ansvarar däremot för betydligt fler patienter, VFU erbjuder därför endast en glimt av verkligheten (Liang, Lin & Wu 2018). Wakefield (2018) menar att NUS står inför en svår situation när rollen som studerande ska bytas till en legitimerad sjuksköterska, denna upplevelse uttrycks i vissa fall som en övergångschock. Då rollanpassningen från student till sjuksköterska beskrivs vara den mest dramatiska och sker under det första fyra månaderna.

Benner (1993, ss. 32-50) beskriver en utvecklingsprocess som NUS genomgår. Utvecklingsprocessen kan förklaras utifrån den så kallade Dreyfusmodellen. Erhållande av kompetens samt färdighet tillsammans med utvecklingsförloppet, kan med hjälp av Dreyfusmodellen beskrivas med fem olika stadier.

Första stadiet: Novis, som novis har sjuksköterskan ingen erfarenhet av yrkesrollen samt

saknar bakgrundsförståelsen i det som är förväntat att presteras i situationen. Arbetet som görs styrs av regler och riktlinjer samt relaterat till sin osäkerhet blir allt mindre flexibel och därmed begränsad i sin yrkesroll (Benner 1993, ss. 37-38).

Andra stadiet: Avancerad nybörjare, här har sjuksköterskan goda kunskaper men

situationen gör att det blir svårt att se helheten relaterat till osäkerhet samt att regler och rutiner styr. För att komma förbi detta tar hen hjälp av erfarna kollegor som hjälper till att planera så att en bra struktur i omvårdnadsuppgifterna gentemot patienten skapas. De erfarna kollegorna har fått sin kunskap genom att de tidigare har varit i verkliga situationer, de har stött på patienter med liknande behov och på så vis fått sin erfarenhet (Benner 1993, ss. 38-40).

Tredje stadiet: Kompetent, här är sjuksköterskan medveten om sina handlingar efter två

till tre års arbete i yrkesrollen, kan nu se till helheten och i situationer agera när plötsliga händelser sker. Arbetar systematiskt, efter planering och är medveten om sitt agerande på ett effektivt, strukturerat samt organiserat sätt (Benner 1993, ss. 40-42).

Fjärde stadiet: Skicklighet, här kan sjuksköterskan agera samt tolka situationen i sin

(7)

då. På så vis kan rätt åtgärd sättas in när något från det normala avviker (Benner 1993, ss. 42-45).

Femte stadiet: Expert, här har nu sjuksköterskan lång erfarenhet som utvecklats under

åren i yrket. Uppfattar varje situation samt angriper händelsen direkt utan att behöva lägga vikt på olika alternativ som gör att tiden slösas. Här kan sjuksköterskan nu förstå samt tolka vad som ska prioriteras i en situation. Har utvecklat sina färdigheter, känner sig trygg i situationer samt kan sätta in rätt omvårdnadsåtgärd när så krävs (Benner 1993, ss. 45-48).

Det professionella självförtroendet

Ortiz (2016) beskrev professionellt självförtroende som ett viktigt begrepp för NUS, både för att kunna trivas i sin profession och för att kunna upprätthålla god patient- och omvårdnadskvalitet. Detta är något som sjuksköterskeutbildningen avser att bidra till, men också något som kommer med erfarenhet. För att uppnå samt stärka det professionella självförtroendet bör NUS få positiv feedback på arbetet som utförs samt bekräftelse från övriga professioner. Det är därför av stor vikt att god relation samt respekt mellan samtliga professioner skapas. Nyckeln till stärkt självförtroende samt trygghet i den nya yrkesrollen var att öka NUS självständighet samt erfarenhet. Levi (2013, s. 119)

beskrev genom att kunna samarbeta mellan olika professioner och både ge och ta emot positiv feedback, beröm från övriga professioner samt konstruktiv kritik ökar sjuksköterskans välbefinnande samt självförtroende.

För att NUS ska kunna utvecklas bör hen få möjlighet till att arbeta självständigt, även uppleva en trygghet om att det finns erfarna kollegor att ta hjälp av vid behov. God kunskap i kommunikation krävs för att missuppfattningar ska undvikas mellan olika professioner, gentemot patienter samt anhöriga. Misstag har en negativ effekt, att bli ifrågasatt samt ifrågasätta sig själv relaterat till den nya yrkesprofessionen kan också leda till att självförtroendet sänks (Ortiz 2016).

Vad är stress

Stress är en kroppslig reaktion samt en subjektiv upplevelse, den behöver inte vara något som upplevs som negativt, däremot om stressreaktionen är långvarig och om det saknas tid för återhämtning kan belastningen på kroppen bli för stor. Stress kan utspela sig genom en känsla av obalans i vardagen samt en känsla av minskad kontroll, detta kan leda till nedsatt självförtroende. När en person upplever stress kommer det ske en mobilisering i kroppen då personen ställs inför ett hot eller en utmaning (Skärsäter 2014, s. 614). Begreppet stress kan vara ett tecken på att en individs arbets- eller livssituation inte är gynnsam. Känslan av att inte räcka till kan upplevas plågsamt för sjuksköterskan, att känna en känsla av hopplöshet och hjälplöshet kan leda till bland annat ångest och depression. Det är därför av stor vikt att sjuksköterskan får den hjälp samt det stöd som behövs för att förhindra upplevelsen av negativ stress. Detta då stressen kan leda till att sjuksköterskan inte orkar arbeta (Endresen Reme, Oden, Eriksen & Ursin 2013, ss. 194-195).

Stressfysiologi

Vid en stressreaktion kommer alarmreaktionen aktiveras, detta är en försvarsreaktion som är människans vanligaste och viktigaste stressreaktion. Reaktionen sätter igång kroppens

(8)

sympatiska nervsystem, som gör att kroppen snabbt kan ta sig ur en livshotande situation. Detta sker med hjälp av att kroppens hjärnvolym, hjärtmuskulatur, skelettmuskulatur samt att hjärnans genomblödning ökar, däremot minskar blodförsörjningen till mag-tarmkanalen samt njurarna (Jonsdotter & Folkow 2013, ss. 19-20). En stressreaktion startar i det limbiska systemet (Arnetz & Ekman 2013, s. 50). Det limbiska systemet omfattar bland annat hippocampus, hypotalamus samt amygdala som startar en aktivering av HPA-axeln (Jonsdotter & Folkow 2013, s. 15). HPA-axel (hypotalamus, hypofysen och binjurebarken) består av immunsystemet, nervsystemet samt andra endokrina system av hormoner som samspelar med varandra. Kortikotropinfrisättande hormon insöndras från hypotalamus, som påverkar hypofysen att skapa adrenokortikotropt hormon som i sin tur frisätts ut i blodbanan. Adrenokortikotropt hormon skapar en bildning samt frisättning av kortisol i binjurebarken. Det finns ett inflöde av detta system från olika delar i hjärnan, speciellt från hippocampus och hjärnbarken. Kortisol har en förmåga att nästintill kunna binda sig till alla kroppens celler. Efter en stressreaktion kommer den ökade kortisolhalten avkännas i hypofysen, eftersom hypofysen har ett stort antal receptorer för kortisol. Denna mekanism kallas för negativ feedback (Olsson 2013, s. 81).

Arbetsrelaterad stress

Arbetsrelaterad stress är en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivningar på grund av utbrändhet samt ohälsa inom vården och drabbar oftast sjuksköterskor (Arbetsmiljöverket 2013).Enligt Happell et al. (2013) varierar stressen från olika arbetsplatser och kan bero på hur arbetsmiljön på arbetsplatsen ser ut. Fortsättningsvis beskrevs det att sjuksköterskans fysiska och psykiska hälsa kan påverkas negativt på grund av arbetsrelaterad stress. Vanliga konsekvenser av arbetsrelaterad stress är depression, fysisk sjukdom samt posttraumatiskt stressyndrom. Sjukskrivningar kan leda till stor personalomsättning samt ekonomiska bekymmer för verksamheterna, vilket i sin tur kan påverka den hållbara utvecklingen. NUS stressnivåer mättes och 75% ansåg att deras stressnivåer var extremt höga. För att kunna undvika arbetsrelaterad stress är första steget att förstå vilka stressfaktorer som finns på arbetsplatsen. Enligt Statistiska centralbyrån (2017) råder det brist på sjuksköterskor samt utbildad personal inom vård och omsorg samtidigt som sjuksköterskor väljer att lämna yrket. Arbetsrelaterad stress är en känd faktor till att sjuksköterskor upplever ohälsa, vilket kan leda till både utbrändhet samt återkommande sjukskrivningar.

Patientsäkerhet

Begreppet patientsäkerhet innebär ett skydd mot vårdskador, så som obefogade skador och risker som i sin tur kan leda till både höga kostnader för verksamheterna samt ett lidande för patienten. Vårdgivaren har en skyldighet att bedriva ett organiserat patientsäkert arbete (Elmqvist, Johansson & Tiger Axelsson 2015, s. 141). Enligt

Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) ska sjuksköterskan visa empati samt ta hänsyn till patienten och dennes vilja. All personal inom hälso- och sjukvården är skyldiga att säkerhetsställa en god patientsäkerhet samt skyldighet att rapportera vårdskador som har inträffat och vårdskador som kunde ha inträffat till vårdgivaren. Patienten har rätt att respekteras och rätt till att känna sig trygg i sin egen vård. Enligt Socialstyrelsen (2020) har patienten enastående kunskap om sina behov samt sitt mående. Genom att göra patienten delaktig i sin vård blir resultatet av både behandlingar samt undersökningar säkrare. Det är därför av stor vikt att vården genomförs i samråd med patienten i så stor

(9)

utsträckning som möjligt. Både patienter samt närstående ska även få chans att medverka i patientsäkerhetsarbetet, vilket ökar chansen till ett omsorgsfullt vårdförlopp.

PROBLEMFORMULERING

Trots en gedigen sjuksköterskeutbildning med både teoretiska- och praktiska moment för att erhålla sin sjuksköterskelegitimation, står NUS inför en utmanande tid i sin nya profession. Enligt Svensk sjuksköterskeförening (2017) är kravställningen många gånger hög, då arbetet som sjuksköterska innefattar ansvar att förebygga sjukdom, lindra lidande men också främja samt återställa hälsa, detta för att kunna bedriva en god och patientsäker vård. För att öka chansen till ett välfungerande vårdförlopp ska patienten få delta i patientsäkerhetsarbetet. Genom att göra patienten delaktig i vården, ökar även patientsäkerheten. I dag råder det en stor brist på sjuksköterskor samt utbildad personal inom vård och omsorg, samtidigt som sjuksköterskor väljer att lämna sitt yrke. Arbetsrelaterad stress är en nämnd orsak till att sjuksköterskor upplever en ohälsa som kan leda till utbrändhet samt återkommande sjukskrivningar, vilket kan leda till stora ekonomiska bekymmer för verksamheterna samt en stor personalomsättning. Sjukskrivningar kan också påverka den hållbara utvecklingen. Det finns en ökad risk att påverkas av arbetsrelaterad stress det första året som sjuksköterska. Genom att öka kunskapen om arbetsrelaterad stress, ökar chansen att den värdefulla arbetskraften NUS har behålls.

SYFTE

Syftet var att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av det första året efter yrkesexamen med fokus på arbetsrelaterad stress.

METOD

Metoden som valts för studien är en litteraturöversikt, som används för att få en överblick av ett kunskapsläge, över tidigare befintlig forskning som i sin tur ska leda till en ökad förståelse om vad som studerats tidigare. Genom att strukturera samt kartlägga befintlig forskning samlas aktuell kunskap om det valda området (Friberg 2017, ss. 141-142). Både kvalitativa, kvantitativa samt artiklar med mixad metod har använts i arbetet för att få ett så brett resultat som möjligt.

Datainsamling

Artiklarna som valdes till den aktuella litteraturstudien är sökta från databasen Cinahl, vilket är en databas som är inriktad på omvårdnadsområdet. Databaserna Medline och PubMed användes också men mest för utfyllnad då databasen Cinahl användes främst vid sökningen. Först identifierades sökord som ansågs relevanta för arbetet utifrån syftet, sökorden som användes i första sökningen var “new nurses” samt “stress”. Att endast använda sig av de sökorden gav enbart ett fåtal träffar. För att få en bättre översikt, behövdes upprepade sökningar. De slutliga sökorden som användes var “work related stress”, “job related stress”, “newly graduated nurses”, “new nurse”, “novice nurse”, “beginner nurse”, “nurse” samt “nursing care”. Genom att använda sig av så kallad boolesk söklogik, uppstod ett bra urval i litteratursökningen. Boolesk söklogik används för att kombinera sökorden samt fördela data genom att använda sig av operatorerna

(10)

“AND”, “NOT” och “OR”. För att koppla samman de olika sökorden användes operatorn ”AND” och när synonymer skulle användas, användes operatorn “OR”. Operatorn “NOT” användes när enbart den ena termen ska användas, men när den andra termen ska uteslutas (Östlundh 2017, ss. 72-73). I arbetet användes enbart “AND” och “OR” för att få fram artiklarna som har valts i resultatet. Sökorden resulterade i 112 sökträffar som redovisas i bilaga 1. Inklusionskriterier som tillämpades under sökningen var att årtalen på artiklarna var mellan 2010-2020 samt skrivna på engelska. Artiklarna skulle även vara peer reviewed granskade, vilket innebär att de genomgått en process och granskats (Östlundh 2017, s. 79).

Rubrikerna på artiklarna granskades och de artiklar som var relevanta med hänsyn till studiens syfte sparades och sammanfattningen granskades initialt. 13 artiklar valdes för att genomgå en analys samt att kvalitetsgranskning tillämpades, vilket baseras på granskningsfrågor berörande allt kring artiklarnas reliabilitet samt validitet (Friberg 2017, ss. 187-188). När dessa 13 artiklar bearbetades kunde ytterligare 3 artiklar plockas bort då dessa inte stämde överens med syftet. Slutligen återstod 10 artiklar som presenteras i resultatet. Två kvantitativa studier, fem kvalitativa studier samt tre studier som var både kvalitativa och kvantitativa. Studierna var genomförda i USA, Storbritannien, Turkiet, Taiwan, Irland, Sverige, Australien samt Kina.

Dataanalys

Analysen av artiklarna började genom en fördjupad granskning av artiklarnas innehåll. Alla artiklar som har valts var på engelska och därför har ett lexikon från engelska till svenska använts. Det utvalda artiklarna granskades samt sammanfattades först enskilt, för att sedan gemensamt kunna finna likheter samt skillnader. För att få en struktur på granskningen av artiklarna markerades likheter och skillnader med olika färgkoder. Artiklarna lästes igenom på nytt för att helheten skulle bli tydligare. För att få en likvärdig uppfattning diskuterades, jämfördes samt sammanfattades artiklarna gemensamt av båda författarna (Friberg 2017, ss. 148-150). Med hjälp av färgkoderna kunde ett resultat formas samt att både subkategorier och huvudkategorier kunde bildas. Artiklarna som valdes ut och presenteras i resultatet sammanfattades med syfte, metod, samt resultat och redovisas i bilaga 2.

RESULTAT

Resultatet skapades utifrån genomarbetning av artiklarna, där det framkom fyra huvudkategorier med sju subkategorier som belyser NUS upplevelse av arbetsrelaterad stress i olika sammanhang. Se tabell 1.

(11)

Tabell 1.

Huvudkategorier Subkategorier

Övergången till den nya rollen som sjuksköterska

• Känslan av otillräcklighet i den nya professionen

• Känslan av ofullständig kunskap Arbetsbelastning • Patientsäkerheten påverkas av hög arbetsbelastning Upplevelsen av stress •• TidsbristUtbrändhet

Arbetskultur • Bristande stöd från de erfarna _kollegorna • Att vilja lämna vårdyrket

Övergången till den nya rollen som sjuksköterska

Känslan av otillräcklighet i den nya professionen

Övergången från sjuksköterskestudent till legitimerad sjuksköterska beskrevs som en överväldigande samt stressande situation. NUS upplevde känslor av otillräcklighet samt svårigheter med kommunikationen (Tong & Epeneter 2018). NUS upplevde känslor av otillräcklighet då de kliniska färdigheterna samt kliniska erfarenheterna i yrkesrollen saknades (Halpin, Terry & Curzio 2017). Erfarna kollegor tvivlade på att NUS inte utförde arbetsuppgifterna på ett korrekt sätt, vilket ledde till en känsla av otillräcklighet samt en ökad arbetsrelaterad stress (Suresh, Matthews & Coyne 2012). Att komma direkt från skolbänken till att sedan förväntas kunna allt, upplevdes som en rädsla för NUS (Tong & Epeneter 2018). Rädsla för att göra misstag samt komma i konflikt med kollegor och läkare har belysts den första tiden i den nya professionen som sjuksköterska (Qiao, Li & Hu 2011).

I Tong och Epeneters (2018) artikel presenterades två studier, där NUS jämfördes med varandra från år 2003 och 2015. Resultatet visade att de arbetsrelaterade stressfaktorer som identifierades av grupperna var olika. Gruppen som intervjuades år 2003 hade mer stressfaktorer jämfört med de deltagare som intervjuades år 2015. Dock visades det en tydlig skillnad mellan grupperna, NUS som deltog i studien år 2003 upplevde även instabilitet bland personalen samt att arbetet var utmanande och orealistiskt. Halpin, Terry och Curzio (2017) beskrev att arbetsrelaterade stressituationer har många negativa konsekvenser, därför bör arbetsplatserna utreda vad som orsakar stressen. Under det första 12 månaderna var den arbetsrelaterade stressen som störst, detta på grund av att gå från student till legitimerad sjuksköterska. Enligt Cheng, Liou, Tsai och Chang (2015); Wu, Fox Porretta, Stokes och Adam (2012) tog det ungefär 3-12 månader innan NUS

(12)

upplevde känslan av bekvämlighet samt att självsäkerhet i yrket skapades. Efter det 12 månaderna minskades oftast den arbetsrelaterade stressen.

Känslan av ofullständig kunskap

NUS upplevde tidigt att tillräckligt med kunskap och kompetens saknades, för att ta hand om patienter som var svårt sjuka. Det upplevdes som svårt att våga lita på sin förvärvade kunskap, vilket resulterade i bristande självförtroende samt en arbetsrelaterad stress (Tong & Epeneter 2018). Bristande självförtroende har ett samband med de höga förväntningar samt känslan av ofullständig kunskap NUS upplevde (Tastan, Unver & Hatipoglu 2013). Ringa en läkare och vidarebefordra information om patienter upplevdes som svårt samt stressande, då det saknade kunskaper samt klinisk erfarenhet. NUS visste inte hur samtalet skulle läggas upp och vad som förväntades av hen (Tong & Epeneter 2018). Ofullständig kunskap ledde till att NUS upplevde att det behövde lära sig mycket på kort tid (Halpin, Terry & Curzio 2017). Chen et al. (2017) beskrev att

sjuksköterskeutbildningen var en viktig hörnsten för att NUS ska kunna uppleva samt förbättra sin kunskap och kompetens.

Arbetsbelastning

Patientsäkerheten påverkas av hög arbetsbelastning

Hög arbetsbelastning för sjuksköterskor bör omedelbart uppmärksammas, eftersom det kan leda till utbrändhet och sjukskrivningar. Hög arbetsbelastning var en stor orsak till utvecklingen av arbetsrelaterad stress och förekom tidigt i den nya professionen som sjuksköterska. Även en minskad personaltäthet tillsammans med hög arbetsbelastning påverkade oron över patientsäkerheten (Suresh, Matthews & Coyne 2012). Halpin, Terry och Curzio (2017) beskrev att för få antal anställda per skift samt höga arbetskrav ledde till hög arbetsbelastning, då även patientsäkerheten påverkades. Ytterligare beskrevs det att NUS upplevde en rädsla över att utsätta patienterna för skada när arbetsbelastningen blev för hög.

Upplevelsen av att det fanns många arbetsuppgifter som inte var sjuksköterskans ansvar belystes, vilket ledde till att arbetsbelastningen ökade och kvaliteten på patientsäkerheten minskade (Suresh, Matthews & Coyne 2012). Hög arbetsbelastning samt arbetsrelaterad stress hade negativa effekter på patientsäkerhetens kvalitet (Chen et al. 2017). Enligt Halpin, Terry och Curzio (2017) var arbetsbelastningen genomgående den högsta rapporterade stressfaktorn. Otillräcklig bemanning samt hantering av olika roller i yrket var förklaringen.

Upplevelsen av stress

Tidsbrist

Tidsbrist var ständigt återkommande inom sjuksköterskearbetet. Sjuksköterskor upplevde en ökad tidsbrist då det fanns arbetsuppgifter som ansågs vara “icke omvårdnad”, detta upplevdes som tid som hade kunnat tillägnas åt patienten. Speciellt NUS upplevde en enorm stress för att hinna alla arbetsuppgifter som skulle åstadkommas under deras arbetspass (Suresh, Matthews & Coyne 2012). Att hitta tid för dokumentation var svårt samt en stressande faktor då arbetsdagarna ofta blev längre än förväntat. Även för få raster

(13)

under ett arbetspass har lett till att NUS egen hälsa och välbefinnande har påverkats (Halpin, Terry & Curzio 2017; Blomberg et al. 2016).

Utbrändhet

Redan under 1980-talet var utbrändhet vanligt förekommande inom vårdyrket. Arbetsrelaterad stress orsakade ofta att balansen mellan privatliv och arbete blev drabbad, vilket kunde leda till att risken för utbrändhet ökade. För att arbetsmiljön skulle bli så gynnsam som möjligt behövde arbetsrelaterad stress samt utbrändhet undvikas (Singh, Cross, Munro & Jackson 2019). Tong och Epeneter (2018) beskrev begreppet utbrändhet som en känsla som upplevdes av många NUS tidigt in i den nya arbetsrollen. Negativa arbetsplatsförhållanden tillsammans med arbetsrelaterad stress ökade risken för utbrändhet och därmed minskade välbefinnandet för NUS. Sjuksköterskor som arbetade 12 timmar skift upplevde mindre arbetsrelaterad stress samt att arbetstillfredsställelsen ökade. Enligt Blomberg et al. (2016) var det en signifikant skillnad på utbrändhet beroende på var NUS arbetade och vilka rutiner om grupphandledning som fanns på arbetsplatsen. Resultatet av studien visade att det sjuksköterskor som fått ta del av grupphandledning, rapporterade betydligt mindre påfrestningar som kan leda till utbrändhet.

Arbetskultur

Bristande stöd från de erfarna kollegorna

NUS upplevde att relationerna med de erfarna sjuksköterskorna var svår. En upplevelse av utnyttjande belystes, då många NUS kände sig ignorerade samt upplevde att det enbart var “en hjälpande hand” till de erfarna sjuksköterskorna. Även en känsla av maktlöshet belystes eftersom NUS var tvungna att ta ett steg tillbaka i diskussioner, för att behålla en god relation med de nya kollegorna (Suresh, Matthews & Coyne 2012). Tastan, Unver och Hatipoglu (2013) beskrev att NUS upplevde svåra arbetsförhållanden när de erfarna kollegorna inte ville hjälpa till i de situationer där hjälp behövdes. I ett flertal studier belystes även missnöjdhet samt saknad av introduktion, handledning, feedback och mentorskap (Tong & Epeneter 2018; Blomberg et al. 2016; Suresh, Matthews & Coyne 2012). Fortsättningsvis beskrev Cheng et al. (2015) att vid bristande kommunikation samt vid ett bristande emotionellt stöd från arbetskollegor, ökade den arbetsrelaterade stressen.

Att vilja lämna vårdyrket

Tong och Epeneter (2018) beskrev viljan av att lämna vårdyrket grundades i att förväntningarna som skapades på arbetsplatsen var orealistiska och utmanande samt att det inte fanns något stöd från övrig personal. I studien intervjuades två grupper år 2003 och 2015, som resulterade i att de sjuksköterskor som deltog år 2015 inte hade några

planer på att lämna sjuksköterskeyrket, utan det upplevde att arbetsmiljön var stödjande. Medan mer än hälften av de sjuksköterskor som deltog år 2003 planerade att lämna sin arbetsplats. Även den icke-stödjande miljön samt ostadigheten som fanns på arbetsplatsen resulterade i att sjuksköterskor valde att lämna vårdyrket. Enligt Wu et al. (2012) identifierades olika stressfaktorer, resultatet visade att hanteringen av medicinsk utrustning gjorde att fler sjuksköterskor ville lämna yrket. I studien av Blomberg et al. (2016) var det 49% av deltagarna som hade bytt arbetsplats minst en gång efter sin examen. Medan i Tastan, Unver och Hatipoglus (2013) studie resulterade det att mer än hälften av NUS hade en vilja att lämna arbetsplatsen eftersom upplevelsen av arbetet var en besvikelse och den arbetsrelaterade stressen hade en negativ påverkande faktor.

(14)

DISKUSSION

Metoddiskussion

En litteraturöversikt innebär en sammanställning av tidigare forskning inom området. Vid en kandidatuppsats passar en litteraturöversikt bra, genom en empirisk studie kan arbetet utvecklas vidare på en magisternivå (Friberg 2017, ss. 141-144). Vi ville undersöka hur arbetsrelaterad stress påverkar NUS under första året inom yrket. Arbetsrelaterad stress är ett återkommande problem i vården och det finns mycket publicerat om ämnet, vilket gör det lämpligt för en litteraturstudie. Under arbetet med att skriva problemformuleringen tillämpades reflektion mellan författarna. Ekebergh (2015, s. 27) beskrev att reflektion innebär en dialog mellan människor. Under reflektionen öppnar vi upp tankar om vårt eget tänkande, där en eftertanke om känslor samt erfarenhet uppstår. Med hjälp av reflektionen utvecklades en förståelse om olika händelser eller sammanhang, där ny kunskap om vårdandet samt kunskapen som är bunden till sjuksköterskans kompetens- och ansvarsområden uppstod.

När problemformuleringen var klar, valdes artiklar ut som ansågs relevanta till syftet i uppsatsen. Den huvudsakliga artikelsökningen gjordes i databasen Cinahl, då även en avgränsning gjordes. Östlundh (2017, s. 79) beskrev att i nästintill alla databaser finns så kallad avgränsning. Avgränsning används när artiklar ska sökas enbart ur vetenskapliga tidskrifter, denna avgränsning kallas för Peer Reviewed. Vid artikelsökningarna hade

författarna hjälp av artiklarnas sammanfattning, för att få en uppfattning om artiklarnas innehåll. Östlundh (2017, s. 66) förklarade genom att ta hjälp av sammanfattningen av en artikel uppstår en överblick om vad artikeln vill introducera. De valda artiklarna var enbart skrivna på engelska, eftersom engelska artiklar medför att fler människor kan ta del av ämnet samt att risken för feltolkningar i språket minimerades. Artiklarna var från olika länder, vilket resulterade i att arbetsrelaterad stress är ett internationellt fenomen och problem för sjuksköterskor i många länder i världen. Arbetsrelaterad stress och stress i sig kan dock skilja sig från länderna emellan, då de ekonomiska, kulturella samt politiska villkoren ser olika ut i världen. Genom att enbart granska ny forskning tidsbegränsades artiklarna på 10 år. Tack vare att artiklarna granskades både gemensamt och enskilt ett flertal gånger samt att artiklarna var etiskt godkända, ökade kvaliteten på data som har analyserats.

Våra egna erfarenheter av arbetsrelaterad stress är inte bara positivt eftersom tolkningen av artiklarna kan påverkas i slutet av resultatet. Upplevelsen av arbetsrelaterad stress var olika för alla människor, det var därför av stor vikt att analysfasen bearbetades utan förutfattade meningar, samt en stark medvetenhet om sina egna personliga begränsningar och egna tankar om ämnet.

Resultatdiskussion

Sammanfattningsvis visade artiklarna som analyserats i resultatet att det fanns flera olika faktorer till att NUS upplevde arbetsrelaterad stress, i början av den nya yrkesrollen. Bland annat var det ofullständig kunskap relaterat till den nya professionen (Tong & Epeneter 2018; Tastan, Unver & Hatipoglu 2013; Halpin, Terry & Curzio 2017; Chen et al. 2017), tidsbrist relaterat till hög arbetsbelastning (Halpin, Terry & Curzio 2017; Blomberg et al. 2016; Suresh, Matthews & Coyne 2012) samt bristande stöd relaterat till

(15)

Blomberg et al. 2016; Cheng et al. 2015; Tong & Epeneter 2018). För att arbetsrelaterad stress skulle undvikas och att en god arbetsmiljö skulle skapas behövde NUS bland annat få ett gott stöd från både vårdenhetschefen och arbetskollegor, handledning samt att det skulle finnas tillräckligt med anställda per arbetsskift (Blomberg et al. 2016; Halpin, Terry & Curzio 2017). Eftersom vi själva har uppmärksammat samt upplevt arbetsrelaterad stress både under vår VFU och privat förvånas vi inte över studiens resultat. Diskussionen kommer belysa ofullständig kunskap, tidsbrist, bristande stöd samt patientsäkerhet.

Ofullständig kunskap

Resultatet av studien har belyst att NUS behövde lära sig mycket på kort tid, eftersom en del av kunskapen som krävdes i sjuksköterskerollen saknades (Tong & Epeneter 2018; Halpin, Terry & Curzio 2017). Liang, Lin och Wu (2018) bekräftar att många NUS saknade kunskap samt praktisk erfarenhet vid övergången från student till legitimerad sjuksköterska, vilket ökade risken för misstag i arbetet. Även Thomas, Bertram och Allen (2012) instämmer med resultatet, då NUS upplevde ofullständig kunskap kring vårdandet av patienter som led av både svåra hälsoproblem och främmande sjukdomar. Att uppleva en ofullständig kunskap anser vi är något skrämmande eftersom vi inom en kort tid kommer befinna oss i rollen som NUS.

Det belystes även att NUS upplevde en känsla av att enbart vara en arbetskraft för att fylla ut sjukluckor, utan att hänsyn visades till NUS ofullständiga kunskap samt erfarenhet (Cheng et al. 2015; Parker, Giles, Lantry & McMillan 2014). Genom att utgå från Benners (1993, ss. 32-50) utvecklingsprocess fick NUS en översikt om olika stadier som kan

passeras som sjuksköterska. Även en förståelse om att ökad kunskap och erfarenhet kommer med tiden belystes. Vi själva anser att kvaliteten och den nya kunskapen NUS har är en dyrbar arbetskraft, en arbetskraft som inte får förloras.

Tidsbrist

Studiens resultat synliggjorde att tidsbrist kan vara en faktor till att NUS upplevde

arbetsrelaterad stress (Blomberg et al. 2016). Vilket även Halpin, Terry och Curzio (2017); Blomberg et al. (2016) bekräftar, då dokumentationen påverkades på grund av tidsbrist. För få raster under ett arbetspass har lett till att NUS egen hälsa och välbefinnande påverkades. Tidsbrist relaterat till hög arbetsbelastning bekräftades även av Parker et al. (2014) som beskrev att NUS har svårt att hinna göra klart arbetsuppgifterna i tid under arbetspasset. Tidsbrist är något vi själv har upplevt under vår VFU, där vi ofta uppmärksammade att sjuksköterskorna fick arbeta längre än vad arbetspasset var, för att hinna med alla sina arbetsuppgifter. Levi (2013, ss. 215-225) beskrev för att kunna förebygga skadlig arbetsrelaterad stress samt stärka den hållbara utvecklingen är det av stor vikt att NUS får tillräckligt med tid samt får genomföra arbetet i lugn och ro på ett tillfredsställande sätt. En tydlig arbetsbeskrivning gör att NUS känner sig trygg i den nya professionen och kan då lägga upp arbetsuppgifterna på ett sätt så att tidsbrist undviks.

Bristande stöd

Resultatet av studien har påvisat att instabilitet bland personalen samt svårigheter att bli accepterad av kollegor ledde till arbetsrelaterad stress för NUS (Blomberg et al. 2016; Suresh, Matthews & Coyne 2012). Vilket även Tong och Epeneter (2018) beskrev i sin

(16)

studie, dock visade resultatet i artikeln att relationen mellan kollegorna förbättras mellan åren 2003-2015. Förbättringen ledde till att färre sjuksköterskor valde att lämna yrket. Enligt Svensk sjuksköterskeförening (2009) skulle sjuksköterskan samarbeta samt kommunicera mellan olika professioner och yrken. Ebrahimi, Hassankhani, Negarandeh, Gillespie och Azizi (2016) belyser att grunden till att NUS upplevde sig ensamma och isolerade i den nya arbetsmiljön var att tillgången till studiekamrater, vänner samt lärare hade minskats. För att undvika att NUS upplevde sig ensamma samt isolerade behövde de erfarna kollegorna visa empati, acceptans samt ha ett respektfullt beteende.

Upplevelsen av brist på stöd samt en känsla av utsatthet belystes, då NUS tvingades göra svåra bedömningar av patienter. NUS upplevde att stöd från kollegor saknades (Parker et al. 2014). Dock finns det forskning som belyste det motsatta, där NUS kände sig redo och nöjda med arbetsplatsen och att det fanns tillräckligt med stöd från arbetskollegorna (Tong & Epeneter 2018). Vilket påvisar att gå från student till legitimerad sjuksköterska var en individuell upplevelse och att det finns många olika sätta att uppleva denna transition. Eftersom artiklarna inte belyste tidigare erfarenhet inom vården samt åldersskillnader, visade inte resultatet eventuella skillnader i upplevelsen. I tidigare forskning rådde det även meningsskiljaktigheter om vilken avdelning som hade högst stressnivåer. Wu et al. (2012) beskrev att de högsta stressnivåerna fanns inom akutsjukvården. Vilket Blomberg et al. (2016) motsatte sig då den högsta nivån av stress påträffades inom kirurgin.

Patientsäkerhet

Studiens resultat har bland annat visat att patientsäkerheten påverkades då det inte fanns någon tid för dokumentation för sjuksköterskorna (Halpin, Terry & Curzio (2017); Blomberg et al. 2016). Även en minskad personaltäthet påverkade patientsäkerheten, bekräftar Suresh, Matthews och Coyne (2012) samt att hög arbetsbelastning påverkade patientsäkerhetens kvalitet negativt (Chen et al. 2017). Vi har själva upplevt under vår VFU att mycket tid går till dokumentation samt delning av mediciner. Själva mötet med patienten blev bortprioriterat. Vilket Happell et al. (2013); Suresh, Matthews och Coyne (2012) instämmer med då viktiga rutiner och arbetsuppgifter blev påverkade och inte prioriterade, detta kunde påverka vården samt patientsäkerheten.

Ekebergh (2015, s. 16) beskrev för att sjuksköterskan ska kunna bedriva både en god och säker vård är det av stor vikt att erhålla olika kunskaper, bland annat vårdvetenskap, som både är ett viktigt område samt har en stor betydelse på kvaliteten på vårdandet. Vidare beskrev Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) att sjuksköterskan har ett ansvar att konstant bedriva ett patientsäkert arbete. Vid risk för allvarlig vårdskada eller om en allvarlig vårdskada har uppstått har vårdgivaren en anmälningsskyldighet till Inspektion för vård och omsorg.

Hållbar utveckling

Trots att det finns forskning om hur NUS upplever arbetsrelaterad stress den första tiden efter yrkesexamen, är det mycket bekymmersamt att problemet kvarstår. Enligt Sandman och Kjellström (2013, s. 338) innebär hållbar utveckling att framtida generationers välbefinnande samt hälsa ska vara på samma nivå som de nu levandes. Därför anser vi att genom att ta fram ett noggrant genomtänkt samt lärdomsrikt introduktionsprogram för

(17)

stannar kvar i yrket. För att den hållbara utvecklingen ska fortsätta i rätt riktigt anser vi att det är av stor vikt att alla sjuksköterskor får ta del av introduktionsprogram alternativt kliniskt basår, för att vara så trygg som möjligt i den nya professionen som sjuksköterska. Vi har valt sjuksköterskeyrket för olika anledningar, vilket är att förebygga sjukdom, främja hälsa, lindra lidande samt återställa hälsa. Då vi också vill ha möjlighet att kunna stanna kvar i yrket en längre tid.

SLUTSATSER

Arbetsrelaterad stress är ett fortsatt stort problem för NUS i ett flertal länder. Den här studien visar att arbetsrelaterad stress kan ha en negativ påverkan på både NUS samt omvårdnaden av patienten, där patientsäkerheten kan äventyras. I litteraturstudien synliggjordes bland annat att NUS upplevde en ofullständig kunskap, hög arbetsbelastning samt otillräcklighet i den nya professionen. Slutsatsen resulterade även i att den låga bemanningen, tidsbristen samt den ohälsosamma arbetsmiljön ökade risken för utbrändhet och sjukskrivningar. Författarna önskar att en fortsatt forskning om ämnet bör utföras, för att kunna behålla samt skapa en hållbar utveckling så att NUS får en trygg och god start i sin nya yrkesprofession.

(18)

REFERENSER

Arbetsmiljöverket (2013). Stress och tung arbetsbelastning inom vården skapar ohälsa,

Pressmeddelande 2013-04-26.

https://www.av.se/press/stress-och-tung-arbetsbelastning-inom-varden-skapar-ohalsa/ Arnetz, B. & Ekman, R. (2013). Stressortolerans – ett nytt synsätt inom stressforskning. I Arnetz, B. & Ekman, R. (red.) Stress gen individ samhälle. Liber. Stockholm. ss. 45- 51.

Benner, P. (1993). Från novis till expert – mästerskap och talang i omvårdnadsarbetet. Lund: Studentlitteratur.

Blomberg, K., Isaksson, A.-K., Allvin, R., Bisholt, B., Ewertsson, M., Kullén Engström, A., Ohlsson, U., Sundler Johansson, A. & Gustafsson, M. (2016). Work stress among newly graduated nurses in relation to workplace and clinical group supervision. Journal of Nursing Management 24, ss. 80-87. doi: 10.1111/jonm.12274.

Chen, S.-H., Chen, S.-C., Lee, S.-C., Chang, Y.-L. & Yeh, K.-Y. (2017). Impact of interactive situated and simulated teaching program on novice nursing practitioners clinical competence, confidence, and stress. Nurse Education Today, 55, ss. 11-16. doi: 10.1016/j.nedt.2017.04.025.

Cheng, C.-Y., Liou, S.-R., Tsai, H.-M. & Chang, C.-H. (2015). Job stress and job satisfaction among new graduate nurses during the first year of employment in Taiwan. International Journal of Nursing Practice, 21(4), ss. 410-418. doi: 10.1111/ijn.12281. Ebrahimi, H., Hassankhani, H., Negarandeh, R., Gillespie, M. & Azizi, A. (2016). Emotional support for new graduated nurses in clinical setting: a qualitative study. Journal of Caring Sciences, 5(1), ss. 11-21. doi: 10.15171/jcs.2016.002.

Edvardsson, D. & Wijk, H. (2014). Omgivningens betydelse för hälsa och vård. I Edberg, A.-K. & Wijk, H. (red.) Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa. Lund: Studentlitteratur, ss. 75-103.

Ekebergh, M. (2015). Reflexion och lärande. I Berglund, M. & Ekebergh, M. (red.) Reflektion i lärande och vård- en utmaning för sjuksköterskan. Lund: Studentlitteratur AB, ss. 21-44.

Ekebergh, M. (2015). Vårdvetenskap som kunskap och perspektiv. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 16-24.

Elmqvist, C., Johansson, C. & Tiger Axelsson, M. ( 2015). Kliniskt träningscentrum - en miljö som främjar ett reflekterat lärande. I Berglund, M. & Ekebergh, M. (red.) Reflektion i lärande och vård- en utmaning för sjuksköterskan. Lund: Studentlitteratur AB, ss. 129-143.

(19)

Endresen Reme, S., Odeen, M,, Eriksen, H.-R. & Ursin, H. (2013). Behandling av

kognitiva stressåkommor. I Arnetz, B. & Ekman, R. (red.) Stress gen individ samhälle. Liber. Stockholm. ss. 194-201.

Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I Friberg, F. (red.) Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. 3. uppl., Lund: Studentlitteratur. ss. 141-151.

Friberg, F. (2017). Bilaga III granskningsfrågor för kvalitativa respektive kvantitativa studier. I Friberg, F. (red.) Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. 3. uppl., Lund: Studentlitteratur, ss. 187-188.

Halpin, Y., Terry, L.-M. & Curzio, J. (2017). A longitudinal, mixed methods investigation of newly qualified nurses, workplace stressors and stress experiences during transition. Journal of Advanced Nursing, 73(11), ss. 2577-2586. doi: 10.1111/jan.13344.

Happell, B., Dwyer, T., Reid Searl, K., Burke, K., Caperchione, C. & Gaskin, C. (2013). Nurses and stress: Recognizing causes and seeking solutions. Journal of Nursing Management, 21(4), ss. 638-647. doi: 10.1111/jonm.12037.

Hegge, M. (2013). Nightingale´s enviormental theory. Nursing Science Quarterly, 26(3), ss. 211-219. doi: 10.1177/0894318413489255.

Holm, R. & Morell, V. (2017). Sjuksköterskor utanför yrket. (Rapport 2017:3).

Stockholm: Statistiska Centralbyrån. https://www.scb.se/contentassets/a5ea39c65d9b49748834329da112581f/

uf0549_2016a01_br_a40br1703.pdf

Jonsdotter, I.-H. & Folkow, B. (2013). Stressfysiologiska mekanismer i evolutionärt och historiskt perspektiv. I Arnetz, B. & Ekman, R. (red.) Stress gen individ samhälle. Liber. Stockholm. ss. 15-24.

Levi, L. (2013). Stress internationellt och i folkhälsoperspektiv – en översikt. I Arnetz, B. & Ekman, R. (red.) Stress gen individ samhälle. Liber. Stockholm. ss. 215-225. Liang, H.-F., Lin, C.-C. & Wu, K.-M. (2018). Breaking through the dilemma of whether to continue nursing: Newly graduated nurses experiences of work challenges. Nurse Education Today, 67, ss. 72-76. doi: 10.1016/j.nedt.2018.04.025.

Olsson, T. (2013). Kortisol och stressrelaterad ohälsa. I Arnetz, B. & Ekman, R. (red.) Stress gen individ samhälle. Liber. Stockholm. ss. 81- 86.

Ortiz, J. (2016). New graduate nurses’ experiences about lack of professional confidence. Nurse Education in Practice, 19, ss. 19-24. doi: 10.1016/j.nepr.2016.04.001.

Parker, V., Giles, M., Lantry, G. & McMillan, M. (2014). New graduate nurses’ experiences in their first year of practice. Nurse Education Today, 34(1), ss. 150-156. doi:10.1016/j.nedt.2012.07.003

(20)

Qiao, G., Li, S. & Hu, J. (2011). Stress, coping, and psychological well-being among new graduate nurses in china. Home Health Care Management & Practice, 23(6), ss. 398-403. doi: 10.1177/1084822311405828.

Sandman, L. & Kjellström, S. (2017). Etikboken: etik för vårdande yrken. Lund: Studentlitteratur.

SFS 1993:100. Högskoleförordningen. Stockholm: Utbildningsdepartementet. SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Stockholm: Socialdepartementet.

Singh, C., Cross, W., Munro, I. & Jackson, D. (2019). Occupational stress facing nurse academics - A mixed‐methods systematic review. Journal of Clinical Nursing, 29(5/6), ss. 720-735. doi: 10.1111/jocn.15150.

Skärsäter, I. (2014). Psykisk ohälsa. I Edberg, A.-K. & Wijk, H. (red.) Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa. Lund: Studentlitteratur. ss. 611-642.

Socialstyrelsen (2020). Patientens delaktighet. Stockholm: Socialstyrelsen. https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/arbeta-sakert/patientens-delaktighet/

Socialstyrelsen (2020). Statistikdatabas för legitimerad hälso- och sjukvårdpersonal – Utfärdade legitimationer.

https://sdb.socialstyrelsen.se/if_utfleg/val.aspx

Sundeep, M. (2015). Respect for nursing professional: Silence must be heard. Indian Heart Journal, 67(5), ss. 413-415. doi:10.1016/j.ihj.2015.07.003

Suresh, P., Matthews, A. & Coyne, I. (2012). Stress and stressors in the clinical environment: a comparative study of fourth-year student nurses and newly qualified general nurses in Ireland. Journal of Clinical Nursing, 22(5–6), ss. 770-779. doi: 10.1111/j.1365-2702.2012.04145.x.

Svensk sjuksköterskeförening (2017). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. https://beta.swenurse.se/download/18.9f73344170c0030623146a/1584003553081/icns Svensk sjuksköterskeförening (2009). Sjuksköterskans profession. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.

https://www.swenurse.se/download/18.21c1e38d17597745926153c6/1605101079996/S juksk%C3%B6terskans%20profession.pdf

Tastan, S., Unver, V. & Hatipoglu, S. (2013). An analysis of the factors affecting the transition period to professional roles for newly graduated nurses in Turkey. International Nursing Review, 60(3), ss. 405-412. doi: 10.1111/inr.12026.

Thomas, C.-M., Bertram, E. & Allen, R L. (2012). The transition from student to new registered nurse in professional practice. Journal for Nurses in Staff, 28(5), ss. 243-249. doi:10.1097/NND.0b013e31826a009c

(21)

Tong, V. & Epeneter, B.-J. (2018). A comparative study of newly licensed registered nurses. Stressors: 2003 and 2015. Journal of Continuing Education in Nursing, 49(3), ss. 132-140. doi: 10.3928/00220124-20180219-08.

Wakefield, E. (2018). Is your graduate nurse suffering from transition shock? Journal of Perioperative Nursing, 31(1), ss. 47-50. doi: 10.26550/311/47-50.

Wu, T.-Y., Fox Porretta, D., Stokes, C. & Adam, C. (2012). Work-related stress and intention to quit in newly graduated nurses. Nurse Education Today, 32(6), ss. 669-674. doi: 10.1016/j.nedt.2011.09.002.

Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I Friberg, F. (red.) Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. 3. uppl., Lund: Studentlitteratur. ss. 59-82.

(22)

Bilaga 1. Sökhistorik

Databas

Cinahl

Sökord Antal

träffar Antal lästa sammanfattningar Urval till resultatet

#1 ”work related stress” OR

”job related stress” 4920 #2 AND (new graduate

nurses OR new nurse OR novice nurse OR beginner nurse)

112

#3 AND (nurs OR nurse OR nursing OR nurses OR nursing care)

(23)

Bilaga 2. Sammanställning av artiklar

Författare, Årtal & Land,

Titel, Tidskrift Syfte

Metod, Urval, Datainsamling och Dataanalys Resultat Författare: Blomberg, K., Isaksson, A.-K., Alvin, R., Bisholt, B., Ewertsson, M., Kullen Engström, A., Ohlsson, U., Sundler Johansson, A. & Gustavsson, M.

Årtal & Land:

2016, Sverige. Titel: Work stress among newly graduated nurses in relation to workplace and clinical group supervision. Tidskrift: Journal of Nursing Management.

Syftet med studien var

att undersöka arbetsrelaterad stress hos nyutexaminerade sjuksköterskor i förhållande till arbetsplatsen samt klinisk gruppövervakning. Tvärsnittsstudie med jämförande design. Datainsamling Frågeformulär som de nyutexaminerade sjuksköterskorna fick svara på hemma och sedan skicka tillbaka det i ett bifogat kuvert. Dataanalys Frågeformulären analyserades med hjälp av beskrivande statistik. Kruskal-Wallis- test användes vid analyseringen av skillnader av stress på arbetsplatser.

Resultatet av denna studie

visade att stressen var hög hos de nyutexaminerade sjuksköterskorna. Det var en signifikant skillnad mellan olika arbetsplatser och avdelningar. Kirurgiska avdelningar resulterade i högre stress jämfört med andra avdelningar.

Sjuksköterskorna som hade fått klinisk

gruppövervakning rapporterade betydligt mindre påfrestning.

(24)

Författare:

Chen, S.-H., Chen, S.-C., Lee, S.-C., Chang, Y.-L. & Yeh, K.-Y. Årtal & Land:

2017, Taiwan. Titel: Impact of interactive situated and simulated teaching program on novice nursing practitioners' clinical competence, confidence, and stress. Tidskrift: Nurse Education Today.

att förbättra den kliniska kompetensen, öka självförtroendet samt minska den arbetsrelaterade stressen för nyutexaminerade sjuksköterskor. Randomiserad kontrolldesign. Datainsamling Frågeformulär som sjuksköterskorna besvarade. Det bestod av två olika grupper. Dataanalys Frågeformulären analyserades med hjälp av Statistical Package for Social Sciences (SPSS).

visade att i slutet av

studieperioden visade sig att experimentgruppen

rapporterade lägre stressnivåer samt högre förtroende för sin professionella kompetens än kontrollgruppen. Författare: Cheng, C.-Y., Liou, S.-R., Tsai, H.-M. & Chang, C.-H.

Årtal & Land:

2013, Taiwan.

Titel: Job stress

and job satisfaction among new graduate nurses during the first year of

employment in Taiwan.

att utforska

förhållanden mellan arbetsrelaterad stress, trivsel och relaterade faktorer bland sjuksköterskor. Kvantitativ deskriptiv metod med korrelations och longitudinell design. Datainsamling Frågeformulär som sjuksköterskorna besvarade. Dataanalys Frågeformulären analyserades med hjälp av en skala som kallas Likert skalan (poängskala 1-4).

visade att de deltagare som arbetade 12 timmar skift upplevde mindre

arbetsrelaterad stress och arbetstillfredsställelsen ökade under den tolfte månaden. Deltagare som arbetade 12 timmars skift var mer nöjda med arbetet.

(25)

Tidskrift: International Journal of Nursing Practice. Författare: Halpin, Y.,Terry, L.-M., & Curzio, J.

Årtal & Land:

2017, Storbritannien Titel: A longitudinal, mixed methods investigation of newly qualified nurses’ workplace stressors and stress experiences during transition. Tidskrift: Journal of Advanced Nursing.

att undersöka övergången för nyutexaminerade sjuksköterskor genom en utforskning av deras stressfaktorer och stressupplevelser under de första 12 månaderna efter examen Mixad metoddesign. Datainsamling Under den Kvantitativa fasen mättes frågeformulär med skalan Nursing stress (NNS), som sedan efterträdes med den kvalitativa fasen där halvstrukturerade intervjuer gjordes. Dataanalys Datan analyserades separat, siffror för kvantitativa data och ord för kvalitativa data.

visade att arbetsbelastningen var genomgående den högsta rapporterade stressfaktorn. Otillräcklig bemanning samt hantering av olika roller är

förklaringen. Oartigheten är en vanlig orsak till stress. Att vara en del av teamet i en arbetsgrupp, ledde till en stödjande samt

underlättande arbetsmiljö.

Författare:

Qiao, G., Li, S. & Hu, J.

Årtal & Land:

2011, Kina. Titel: Stress, Coping, and Psychological Well-Being Among New

att undersöka förhållandet mellan brister i stressen, demografiska egenskaper samt hanteringen av stress går till. Även undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors välbefinnande. Kvantitativ tvärsnittsstudie med korrelationsdesign. Datainsamling

Fyra sjukhus i Kina användes för att samla in data.

Dataanalys

NSS (Nurse stress

visade att faktorer som ledde till stress för den

nyutexaminerade

sjuksköterskan var konflikt med läkare och andra sjuksköterskor.

Förberedelserna var inte tillräckliga samt att

arbetsbelastningen hade en negativ inverkan.

(26)

Graduate Nurses in China. Tidskrift: Home Health Care Management & Practice. scale) användes för att analysera de stressorer som identifierades. Författare: Singh, C., Cross, W., Monro, I. & Jackson, D.

Årtal & Land:

2018, Australien. Titel: Occupational stress facing nurse academics - A mixed-methods systematic review. Tidskrift: Journal of Clinical Nursing.

att få en bättre förståelse om arbetsrelaterade stress, som en sjuksköterska står inför. Mixad metoddesign. Datainsamling Frågeformulär användes för att mäta stressnivåer och olika typer av insamlad data. Dataanalys Frågeformulären analyserades med hjälp av JBI-QARI- verktyg.

visade att sjuksköterskor upplever arbetsrelaterad stress samt

utbrändhet. Arbetsrelaterade stressen är ofta en orsak till att balansen mellan arbete och privatliv är drabbad.

(27)

Författare:

Suresh, P., Matthews, A., & Coyne, I.

Årtal & Land:

2012, Irland.

Titel: Stress and

stressors in the clinical environment: a comparative study of fourth-year student nurses and newly qualified general nurses in Ireland. Tidskrift: Journal of Clinical Nursing.

att mäta och jämföra de upplevelsen av arbetsrelaterad stress hos nyutexaminerade sjuksköterskor och fjärde-års sjuksköterskestudenter. Studien ska utforska deltagarnas syn på stress och stressfaktorer. Blandad tvärsnittsstudie. Datainsamling Självrapporterade frågeformulär. Användes för att kunna jämföra samt mäta nivåer av stress i två olika grupper. Dataanalys Kvantitativa data analyserades med den beskrivande statistiken med hjälp av programmet Statistical Package for Social Sciences (SPSS). Den kvantitativa datan analyserades med hjälp av koder samt kategorier som bildades i teman.

visade att nivåerna av både stress och stressfaktorer var höga i båda grupperna. Resultatet visade också att kombinationen mellan det akademiska och det kliniska var en stressfaktor.

Grupperna hade ingen signifikant skillnad.

Författare:

Tastan, S., Unver, V., & Hatipoglu, S.

Årtal & Land:

2013, Turkiet. Titel: An analysis of the factors affecting the transition period to professional roles for newly graduated nurses in Turkey.

att identifiera de faktorer som påverkar övergångsperioden för nyutexaminerade sjuksköterskor. En deskriptiv kvantitativ tvärsnittsstudie. Datainsamling Frågeformulär som de nyutexaminerade sjuksköterskorna besvarade. Det bestod av tre olika grupper.

Dataanalys

Frågeformulären analyserades med hjälp av en visuell analog skala (VAS).

visade att 54,7% av de nyutexaminerade

sjuksköterskorna som deltog har avsikt att lämna yrket. 58,73% av deltagarna upplevde att deras

förväntningar var uppfyllda. Däremot upplevde samt uttryckte nästan hälften av de nyutexaminerade

sjuksköterskor en besvikelse deras första yrkessamma år.

(28)

Tidskrift: International Nursing Review. Författare: Tong, V., & Epeneter, B.-J.

Årtal & Land:

2018, USA. Titel: A Comparative Study of Newly Licensed Registered Nurses’ Stressors: 2003 and 2015. Tidskrift: Journal of Continuing Education in Nursing.

att jämföra två olika grupper av nyutexaminerade sjuksköterskor från två olika perioder, 2003 och 2015, för att identifiera de vanligaste stressfaktorerna från varje grupp. Kvalitativ forskningsmetod Datainsamling Gruppintervjuer genomfördes inom cirka 12 månader efter examen. Dataanalys Det två olika grupperna jämfördes och analyserades och stressfaktorerna noterades.

Resultat av denna studie

visade att de arbetsrelaterade stressfaktorer som

identifierades av grupperna var olika. Gruppen som intervjuades 2003 hade mer stressfaktorer jämfört med de deltagare som

intervjuades 2015.

Författare:

Wu, T.-Y., Fox, D., Stokes, C. & Adam, C. Årtal & Land:

2011, USA. Titel: Work-related stress and intention to quit in newly graduated nurses.

att undersöka de nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av stress samt identifiera faktorer som påverkar stressnivåerna. Syftet med denna studie är också att identifiera varför avsikten att avsluta inom yrket är.

Kvantitativ studie. Datainsamling

Frågeformulär för att mäta stress hos de nyutexaminerade sjuksköterskorna. Dataanalys Frågeformulären analyserades, frågorna var besvarade med en likertskala 0-6.

visade att de nyutexaminerade

sjuksköterskorna som var yngre till åldern upplevde mer stress. Av stressorerna som identifierades var hanteringen av medicinsk utrustning som gjorde att fler ville lämna yrket.

(29)

Tidskrift:

Nurse Education