Genusvetenskap Kandidatkurs Examensarbete
15 HP
LIDANDE, SKÖNHET & FRIGÖRELSE
En kvalitativ analys av Lana Del Reys musikvideor
Emelie Andersson
Handledare: Maria Lönn HT19
Abstract
Jag har i denna uppsats utfört en kvalitativ analys på några av artisten Lana Del Reys musikvideos utifrån ett teoretiskt ramverk grundat i sexualitet och kritiska
femininitetsstudier. Vid utförandet av analysen utformade jag två nya troper då jag inte fann några som inkluderade allt det jag tyckte mig kunna tolka mig till under analysen. De två troperna är “Det vackra lidandet” som främst utgår från kvinnligt lidande och destruktiv heterosexualitet, samt “Femmisk frigörelse” som främst utgår ifrån en queer frigörelse där gemenskap mellan kvinnor sätts framför manlig åtrå.
Syftet med uppsatsen är att införa användandet av troperna och argumentera för varför de är användbara. Materialet jag använder är Lana Del Reys musikvideos och de analyseras genom kvalitativa tillvägagångssätt som närläsningar, queera läsningar och semiotisk analys. Troperna användes vid analysen av alla videorna: antingen separata eller överlappande och kunde även förekomma som alternativa versioner av sig själva. Genom användandet av troperna vill jag visa på hur femininitet och sexualitet ter sig och hur flytande de strömningarna är med ett material som sen tidigare är omdiskuterat att följa endast en utstakad väg, nämligen då den heterosexuella. I min analys fann jag inte bara patriarkal femininitet och heterosexualitet, utan det förekom även femininitet rotad i den lesbiska femmen och queer sexualitet. Del Rey visar upp en flytande relation mellan dem och kunde skifta mellan dem under loppet av en och samma video.
1 Inledning 4
1.1 Syfte & frågeställning 6
2. Tidigare forskning 6 2.1 Musikvideoforskning 7 2.2 Troper 8 2.3 Stereotyper 10 3. Teori 11 3.1 Femininitet 11 3.1.1 Femme 12
3.1.2 Den hyper-feminina Girly Girl 13
4. Metod 14
4.1 Urval & avgränsningar 15
4.2 När/queera läsningar 16
4.4 Semiotisk analys 17
5. Analys 18
5.1 Born To Die 18
5.1.1 Patriarkal femininitet 18
5.1.2 Kvinnligt lidande & ensamheten 20
5.1.3 Destruktiv heterosexualitet 22
5.1.4 Det vackra lidandets slut 24
5.2 Music To Watch Boys To 25
5.2.1 Flytande femininitet 25
5.2.2 Heterosexuell gråskala 27
5.2.3 Den kvinnliga gemenskapen 28
5.3 Doin’ Time 30
5.3.1 Femmen med ytligt fokus 30
5.3.2 Den queera kvinnan & sökandet efter samhörighet 31
5.3.4 Heterosexulla och queera snedsteg 33
6. Slutsats 34
6.1 Avslutande diskussion 34
6.2 Vidare forskning 35
7. Källförteckning 37
8. Bilagor 42
8.1 Lana Del Rey - Born To Die 42
8.2 Lana Del Rey - Music To Watch Boys To 45
8.3 Lana Del Rey - Doin’ Time 48
1. Inledning
Den amerikanska sångerskan och låtskrivaren Lana Del Rey har sen sitt genombrott på den globala musikscenen 2011 varit en källa för debatter. Musiken i sig, alternativ pop som skiljer sig från mängden genom Del Reys röst och släpiga vis att sjunga på, var oftast inte det som låg till grund för de här debatterna, utan det var Del Reys persona och den visuella delen av hennes musicerande. 1
Feministiska skribenter yrkar på att Del Rey representerade en passiv femininitet bunden till den patriarkala samhällsstrukturen. Hon blir i deras ögon ett steg bakåt i kvinnokampen med sin romantisering av destruktiv heterosexualitet och binära presentation av kön där hon framstår som i en underordnad position till de manliga subjekten hon skriver om i sina texter och spelar emot i sina videos. Skribenten Emily Shugerman för den feministiska tidskriften 2 Ms Magazine och Lily Oberman för hemsidan Mic lyfter båda fram hur Del Rey personifierar en hjälplös, desperat kvinna som inte kan leva utan manligt godkännande och gillande. Del 3 Rey är blott ett “powerless victim of evil men”, en “damsel in distress” som vill bli räddad av rika män som egentligen inte bryr sig om henne. De ställer sig även kritiska mot hur Del Rey 4 romantiserar misshandel, både fysisk och emotionell sådan genom sina texter på ett sätt som inte belyser det verkliga problem som våld i nära relationer utgör, utan på ett sätt som får det att framstå som romantiskt och nästintill ideal inom den heterosexuella relationen. Del Rey 5 har själv på senare år tagit avstånd från de texterna som blivit mest kritiserade, men hon har även tagit avstånd från feminismen i sig då hon inte ansett att det varit ett intressant ämne. 6 Mycket av det som feministiska skribenter och kritiker kritiserar Del Rey för, är det många andra uppfattar som hennes stora dragningskraft. Stephanie Edelman för hemsidan The Federalist skriver bland annat om hur Del Rey fungerar som en frisk fläkt på den globala
1A&E Television Networks, Lana Del Rey Biography. Senast uppdaterad 30/09/19,
https://www.biography.com/musician/lana-del-rey (hämtad senast 04/01/20)
2Miljak, Ana. Medium. The Dissection of Lana Del Rey. Publicerad 23/12/15,
https://medium.com/@anamiljak/the-dissection-of-lana-del-rey-2ff5be3f5442 (hämtad senast 05/01/20); Oberman, Lily. Mic, Lana Del Rey Is A Huge Step Backwards For Women Everywhere. Publicerad 03/07/14,
https://www.mic.com/articles/92775/lana-del-rey-is-a-huge-step-backwards-for-women-everywhere#.r6OjNS5ZV (hämtad senast 05/01/20)
3Oberman, 2014; Shugerman, Emily, Ms. Magazine, Lana Del Rey: Not A Feminist. Publicerad 12/06/14,
https://msmagazine.com/2014/06/12/lana-del-rey-not-a-feminist/ (hämtad senast 05/01/20)
4Oberman, 2014; Shugerman, 2014. 5Oberman, 2014; Shugerman, 2014.
6A&E Television Networks, 2019; Oberman, 2014.
musikscenen då hon inte räds från att visa upp problem som kvinnor kan dras med på ett oförlåtande vis. Edelman hävdar att Del Rey omfamnar sin normativa femininitet med det 7 långa håret, sminket och kvinnligt kodade kläder, men som sen breddar innebörden genom att även visa upp destruktiva sidor som attraktionen till dåliga män, beroendet av droger och kopplingar till depression och mental ohälsa. Hon visar upp sitt eget lidande på ett sätt som 8 känns realistiskt och smutsigt både i sina texter och musikvideor, vilket får henne att sticka ut från mängden.
Edelman samt Miles Klee för Mel Magazine lyfter fram vikten av hur hon äger sin sexualitet till fullo. Hon räds inte från att visa upp sin desperata jakt efter kärlek och
beroendet till mäns gillande, som Edelman uttrycker det, lika lite som hon ryggar undan från “the male gaze” och i stället omfamnar och kontrollerar den, som Klee uttrycker det. 9 Med dessa två sidor och deras argument i åtanke valde jag att själva ta del av Del Reys låtar med tillhörande musikvideos för att skapa mig en egen bild av vad för sorts femininitet och sexualitet hon uttrycker. Utifrån denna analys blev jag medveten om återkommande mönster och beteenden som jag valt att konstruera till två egna, åtskilda troper som står för motstridiga aspekter av Del Reys musicerande och image: den lidande, vackra heterosexuella femininiteten som jag valt att namnge till ”Det vackra lidandet”. Denna trop innefattar det lidande kvinnan får utstå från mannens hand i jakten på kärleken, den passivitet hon uppvisar för att få hålla kärleken kvar i en destruktiv relation som kan få henne dödad. Den andra tropen hänvisar till en annan femininitet rotad i motstånd mot heterosexuell destruktivitet, en femininitet jag valt att namnge “Femmisk frigörelse” kopplad till queer frigörelse, kvinnlig gemenskap och den lebiska ideniteten femme.
Inom denna uppsats ämnar jag visa och konkretisera hur mina troper verkar i tre av Lana Del Reys musikvideos: Born To Die, Music To Watch Boys to och Doin’ Time. Jag 10 menar att det finns skäl till att använda dem i den här kontexten då det finns motstridiga element inom Del Reys verk som ger upphov till båda sidorna av spektrumet, där “Det vackra lidandet” främst kommer stå för den förtryckande, destruktiva, heterosexuellt kopplade
7Edelman, Stephanie. The Federalist, Lana Del Rey, A Conservative Icon. Publicerad 23/11/15,
https://thefederalist.com/2015/11/23/lana-del-rey-conservative-icon/ (hämtad senast 05/01/20)
8Edelman, 2015.
9Edelman, 2015; Klee, Miles, Mel Magazine, Lana Del Rey And The Straight Men Who Love Her. Publicerad någon gång
2018, https://melmagazine.com/en-us/story/lana-del-rey-and-the-straight-men-who-love-her-2 (hämtad senast 05/01/20)
10Born To Die ingår på skivan med samma namn som släpptes 2012 genom Polydor/Interscope Records; Music To Watch
Boys To ingår som ett spår på skivan Honeymoon, som släpptes 2015 genom Polydor/Interscope Records; Doin’ Time är ett av spåren på skivan Norman F**king Rockwell, som släpptes 2019 genom Polydor/Interscope Records.
femininiteten medan “Femmisk frigörelse” står för en queer och lesbisk identifierbar femininitet med fokus på kvinnlig gemenskap och frigörelse från manlig åtrå.
1.1 Syfte & frågeställning
Syftet med denna uppsats är att argumentera införandet och användandet av mina troper “Det vackra lidandet” och “Femmisk frigörelse”. Genom användandet av dem i min analys av utvalda musikvideor från Lana Del Rey ämnar jag belysa hur en och samma upphovsman kan använda sig av motstridiga troper och vissa upp flera former av femininitet grundat i
sexualitet, i detta fall då heterosexualitet och lesbisk queerhet. Jag ämnar bevisa och argumentera för hur troperna är verksamma inom verken och hur de framställs utifrån ett teoretiskt ramverk där sexualitet och kritiska femininitetsstudier är de huvudsakliga utgångspunkterna.
Med detta vill jag därmed inte kartlägga musikbranschen, utan specifikt då Del Rey och hur mina troper går att återse i hennes verk.
De frågor jag kommer utgå ifrån är följande:
● Hur konstrueras troperna “Det vackra lidandet” och “Femmisk frigörelse” inom
Lana Del Reys musikvideos utifrån ett teoretiskt ramverk rörande femininitet och sexualitet?
● Förekommer troperna separat eller överlappar dem? Hur sker överlappningen i
sådana fall?
2. Tidigare forskning
Den tidigare forskning jag valt att använda mig av då jag finner den relevant till min studie är uppdelad i tre avsnitt; ett avsnitt som berör musikvideoforskning och musikvideons
funktioner, samt två avsnitt om troper och stereotyper. I avsnittet om troper kommer jag även nämna exempel på några som legat till grund i skapandet av en av mina egna troper, “Det vackra lidandet.”
2.1 Musikvideoforskning
Musikvideon har sen uppkomsten under senare halvan av 1900-talet blivit en betydande del för musikbranschen och låtars genomslag hos publiken. Under 1980-talet var musikvideon viktig då tv-kanaler som MTV och hur frekvent de spelade en video kunde bidra stort till att bredda låtens räckvidd och popularitet. 11
Musikvideon har blivit till en egen genre som tillhandahåller egna konventioner och oftast följer vissa mönster. Anders Marner har utfört en semiotisk analys på musikvideon och kartlägger inom sin studie vilka, enligt honom, musikvideons olika funktioner är. De främsta funktionerna Marner nämner är hur musikvideon kan klassas som reklam (dock modifierad sådan) och underhållning. Som reklam anser Marner att musikvideon används för att 12
applicera positiva egenskaper till artisten både genom bild och ljud och dess varumärke, samt även sälja in själva produkten, vilket då blir låten, till konsumenterna. Det blir modifierad reklam i den utsträckning att ljudspåret, som innehar rollen som produkt, redan finns tillgänglig i musikvideon. Låten kan även skilja sig från den varianten som finns tillgänglig på albumet, till exempel som en single-edit eller radio-edit, vilket då även det bidrar till den modifierade aspekten av reklamfunktionen. 13
Marner menar att de gränser som finns mellan reklam och underhållning inom
musikvideon blivit alltmer otydliga i och med hur involverad videon är med populärkulturella element. Han syftar till en förekommande intertextuell relation där videon inte helt ovanligt hänvisar eller använder sig av andra verk, som film, konst och litteratur. Videon kan vara ett homage till ett verk, inspirerat av dem, eller även stå i opposition mot det enligt Marner, för att nämna några exempel. 14
I stora drag beskriver Marner hur videon är beroende av både musik och bild, hur de båda bör ses som en “hybrid” och i sammanslutning med varandra. Bilderna kan i sig 15 berätta en historia och delge en mening, men i samband med texten kan det förekomma att meningen helt skiftas och blir till något nytt.
11Marner, Anders. “Musikvideo och semiotik”. I
Medietexter och medietolkningar: läsningar av massmediala texter: en antologi, Claes-Göran Holmberg & Jan Svensson (red.), s. 79 - 99. Nora: Nya Doxa, 1995, s. 95.
12Marner, 1995, s. 81 - 83. 13Marner, 1995, s. 82. 14Marner, 1995, s. 91. 15Marner, 1995, s. 84.
2.2 Troper
En trop är ett begrepp främst kopplat till retoriskt berättande och ett språkligt verktyg. Det kan bland annat stå för litteraturbegrepp som “ironi” och “metafor”, men det finns även en alternativ betydelse av ordet där det refererar till återkommande teman inom berättelser; teman som blir så pass vanliga att de bygger upp konventioner och förväntningar. Inom 16 kulturell produktion kan en trop hänvisa till exempel till en situation, personlighetsdrag eller en typ av relation. Om den återkommer tillräckligt ofta så att den blir uttjatad och tråkig, då kan det klassas som en “kliché”. På hemsidan 17 Tv Tropes som blivit ett forum där en mängd olika troper kategoriseras och namnges, beskrivs trop som en nödvändighet inom den
skrivande processen; ingen historia går att berättas utan användandet av troper. De är vitala 18 medel för att få konsumenterna av verket att hänga med i historien och även känna igen sig själva i den; de blir till medel att förankra historien i något igenkänningsbart.
Troper som inspirerat utvecklingen av min trop, “Det vackra lidandet” berör främst stereotypa tolkningar av kvinnlighet och femininitet, destruktiva relationer, ensamhet och döden. “Femmisk frigörelse” bygger inte på andra troper, utan det är mest stereotyper och andra föreställningar som använts vid framställningen av den. Jag kommer gå in närmare på dem längre fram i uppsatsen.
En trop som haft av stor betydelse för det “Det vackra lidandet” är en om just kvinnligt lidande. Leslie Jamison skriver i Empatiproven om det kvinnliga lidandets roll och
fascinationen kring fenomenet. Det berör både verkliga livsöden som författaren Sylvia Plaths tragiska självmord och fiktionella iscensättningar. Enligt Jamison var det främst 19 under 1800-talet som kvinnligt lidande blev något värt att eftersträva; det adderade mystik och fick kvinnorna att framstå som mer intressanta för männen, medan den sjuka
kvinnokroppen blev den ideala. Inom litteraturen var kvinnorna som allra “vackrast” när de låg inför döden; det var genom sjukdomen - lidandet - som de fick sitt värde som personer. 20 Den lidande kvinnan visar upp sin sorg - sin smärta - öppet. Hon blir sårad och krossad av
16Literary Terms, Tropes. Publicerad 01/06/15,
https://literaryterms.net/ (hämtad senast 05/01/20)
17Literary Terms,
Tropes.
18Tv Tropes, Tropes. Senast ändrad 12/10/19, https://tvtropes.org/pmwiki/pmwiki.php/Main/Tropes
(hämtad senast 05/07/20)
19Jamison, Leslie, Empatiproven: essäer. Stockholm: Weyler, 2016, s. 257, 258. 20Jamison, 2016, s. 257, 258.
männen hon varit tillsammans med, vilket även tyder på en tydlig, återkommande heterosexualitet - hon är sjuk, trasig inför allmänhetens beskådan och gillande. 21
Jamison hävdar att det finns en fetischism kring det kvinnliga lidandet som gör det svårt för verkliga kvinnor att dela sitt lidande på ett sätt som inte romantiserar det; hon menar att för den moderna kvinnan så hör det öppna lidandet till det förgångna. Lidandet blir något 22 som vederbörlig bör skämmas över, men som ändå florerar flitigt i medierna. Jamison
understryker vikten av för varje porträttering av en sårad kvinna, den som beter sig
självdestruktivt på diverse vis inom medierna, finns det en riktig kvinna som lider på precis samma sätt. 23
Det kvinnliga lidandet kan i värsta fall leda till en annan trop, nämligen“Beautiful Dead Girl”. Denna trop syftar till hur en ung, vacker kvinnas död ofta ligger till grund för deckare och mysterier som manliga poliser/detektiver ska lösa. Enligt Clare Clarke som skrivit en artikel om fenomenet porträtteras kvinnor ofta som om de förtjänar att gå detta horribla öde till mötes om de inte följer rätt form av femininitet: de måste vara “good girls”. Clarke 24 menar att det är viktigt att gå ifrån den användningen och istället fokusera på att använda den i ett syfte att belysa förövarna som dödat kvinnan och mäns våld mot kvinnor som
samhällsproblem. Andra fördomsfulla troper om kvinnor relevanta till “Det vackra 25 lidandet” är tropen “All Women Want Bad Boys” som syftar på hur unga kvinnor föredrar “bad boys” som behandlar dem dåligt och utnyttjar dem för sin egna vinnings skull, men som kvinnor ändå stannar kvar hos för de attraheras till hans mystisk; de egenskaper som tillskrivs uppdelningen av kön i binära motsatspar i form av den aktiva mannen och passiva kvinnan, tropen “Men Are Strong, Women Are Pretty”. 26
Två andra viktiga troper är “Love Martyr” och “Destructive Romance” som båda handlar om dåliga relationer, oftast med inslag av misshandel. “Love Martyr” är när ena parten tror att hens kärlek kan stoppa den som misshandlar och beter sig dåligt i relationen
21Jamison, 2016, s.259, 260. 22Jamison, 2016, s. 276. 23Jamison, 2016, s. 295.
24Clarke, Clare. The Irish Times. Our Culture is obsessed with beautiful dead girls. Publicerad 11/06/2018.
https://www.irishtimes.com/culture/books/our-culture-is-obsessed-with-beautiful-dead-girls-1.3512783 (hämtad senast 05/01/20)
25Clarke, 2018.
26Tv Tropes, All Women Want Bad Boys. Senast ändrad 12/07/19,
https://tvtropes.org/pmwiki/pmwiki.php/Main/AllGirlsWantBadBoys (hämtad senast 05/01/20); Tv Tropes, Men Are Strong, Women Are Pretty. Senast ändrad 16/12/19,
https://tvtropes.org/pmwiki/article_history.php?article=Main.MenAreStrongWomenArePretty (hämtad senast 05/01/20) 8
från att fortsätta på det spåret; hen är så hängiven till personen att hen är villig att stå ut med allt det dåliga, mycket likt “Destructive Romance” som kan handla om att en av parterna i relationen far illa, men det kan också handla om att båda parterna behandlar varandra illa, oftast kan det då förekomma misshandel i någon form för att den ena parten vill få den andra parten att stanna kvar i relationen. 27
Troper är användbara verktyg och byggstenar i en text och den historia som den
förmedlar. Genom att skapa två egna troper som till viss del bygger på sådana jag nämnt som exempel, men som även tar upp egenskaper och funktioner jag inte funnit en rådande trop för, vill jag visa på funktionerna de har inom mitt utvalda material och vilka budskap de sen förmedlar.
2.3 Stereotyper
Ett mänskligt beteende är att kategorisera och namnge ting. Genom att utföra den process skapas förståelse för tingen vi kategoriserar, och då tillkommer även vissa förväntningar på hur dessa ting ska vara och vilka konventioner som det bör uppfylla. Linda Fagerström och Maria Nilsson i Genus, medier och masskultur menar att kategorisering blir till en
stereotypisering när ett ting eller person tillskrivs eller får ett fåtal egenskaper förstorade utan att ta hänsyn till den komplexa helheten. 28
När det kommer till människor finns det många stereotypa föreställningar kopplade till ras, etnicitet och genus, bland annat. Lana F. Rakow lyfter i Feminist Approaches to Popular culture fram Michèle Barretts tankar om att stereotypa framställningar av kön kan vara värdefulla och gynna en grupp, oftast då männen genom att måla upp kvinnor som moraliskt sämre och besitta mindre värda egenskaper. Genom att fortsätta använda stereotyper 29
upprätthålls normativa mönster och gör det svårare för alternativa föreställningar att befästas, då en stereotyp huvudsakligen används för att förenkla förståelsen för något. Det tar dock inte bort stereotypers förmåga att bidra till skapandet av normer och värderingar och kan även leda till olika former av objektifiering.
27Tv Tropes, Love Martyr. Senast ändrad 02/01/20, https://tvtropes.org/pmwiki/pmwiki.php/Main/LoveMartyr (hämtad
senast 05/01/20); Tv Tropes, Destructive Romance. Senast ändrad 29/10/20,
https://tvtropes.org/pmwiki/pmwiki.php/Main/DestructiveRomance (hämtad senast 05/01/20)
28Fagerström, Linda, Nilsson, Maria.Genus, medier och masskultur. Malmö: Gleerup, 2008, s. 125. 29Rakow, F. Lana. “Feminist approaches to popular culture: giving patriarchy its due”. I
Cultural Theory and Popular Culture: A Reader, John Storey (red.), 4. Ed., 183 - 198. Harlow: Longman, 2009, s. 195.
3. Teori
3.1 Femininitet
I Sverige finns för tillfället ett flertal kritiska femininitetsstudier som ämnar till att
omförhandla konventionella föreställningar om kvinnlighet och femininitet; det är inom detta ramverk jag kommer verka. Två forskare verksamma inom det svenska fältet är Maria
Margareta Österholm och Maria Lönn. Österholms studie, Ett flicklabratorium i valda bitar: skeva flickor i svenskspråkig prosa från 1980 till 2005, behandlar flickighet och skevhet, bland annat genom begreppet “gurlesque”. Begreppet syftar till en blandning av femininitet, feminism, “det söta”, “det äckliga” och “det groteska”. Lönns studie, 30 Bruten vithet: om den ryska femininitetens sinnliga och temporala villkor om vit femininitet kopplad till en
geografisk plats, i detta fall Ryssland, klass och temporalitet. Lönn menar på att det finns en hierarkisk rangordning inom gruppen vit femininitet där vissa blir privilegierade och ansedda som ideal, medan andra framstår som “trasiga”. 31
Till skillnad från kön, som i mer traditionella sammanhang klassas som något biologiskt angivet, syftar femininitet kring genus som något socialt angivet och ankrat i kulturella aspekter. Femininitet ställs ofta mot maskulinitet i en binär uppdelning; forskare som Toril Moi, Katherine Mason och Joanne Hollows lyfter alla upp hur femininitet har blivit till att stå för egenskaper, ideal och beteenden kopplat till kvinnlighet, medan maskulinitet är kopplat till egenskaper, ideal och beteenden som utgår från manlighet. Professorn Sharon 32 Mavin menar också att maskulinitet och femininitet inte är fasta, utan de förändras när kulturella och sociala uppfattningar om vad det innebär att utföra dessa könade uttryck skiftar. De kan också se olika ut beroende på vilken kultur någon tillhör och därmed värdera
30Österholm, Maria Margareta,
Ett flicklaboratorium i valda bitar: Skeva flickor i svenskspråkig prosa från 1980 till 2005, Diss. Uppsala: Uppsala Universitet, Årsta: Rosenlarv, 2012; Uppsala Universitet, Ett flicklaboratorium i valda bitar: Skeva
flickor i svenskspråkig prosa från 1980 till 2005. Senast uppdaterad 08/01/13,
http://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A567855&dswid=3278
31 Lönn, Maria. Bruten vithet: om den ryska femininitetens sinnliga & temporala villkor, Diss. Huddinge: Södertörns
högskola, Stockholm: Leopard förlag, 2018; Södertörn högskola, Bruten vithet,
https://bibl.sh.se/skriftserier/hogskolans_skriftserier/Bruten_vithet/diva2_1201341.aspx (hämtad 04/01/20)
32Fagerström, Nilsson, 2008, s. 7; Hollows, Joanne, Feminism, femininity, and popular culture. New York : Manchester
Univ. Press, 2000, s. 10; Mason, Katherine. “Gendered Embodiment”. I Handbook of the Sociology of Gender, Barbara J. Risman, Carissa M. Froyum och William J. Scarborough (red.), 95 - 107. Cham: Springer, 2018, s. 95; Moi, Toril. “Feminst, Female, Feminine”. I The Feminist Reader: Essays in Gender and the Politics of Literary Criticism, Catherine Belsey och Jane Moore, 2.ed., 117 - 132. Basingstoke: Macmillan, 1997, s. 122.
attribut annorlunda. Det finns inte en enhetlig femininitet eller maskulinitet; inom vardera gruppering finns ett flertal olika där olika attribut och egenskaper värdesätts högst. 33 Femininitet anses som underordnad maskulinitet, men även inom femininitet
förekommer hierarkiska ordningar. Inom feministisk forskning tenderar femininiteter som 34 är typiskt “kvinnliga” med fokus på utseende och egenskaper traditionellt kopplade till binära könsroller, som moderlighet och attraktionen till mannen, bli kritiserade och värderas lägre gentemot femininiteter som utgår från manliga drag och beteenden som även förespråkar alternativt leverne, frikopplade från männen. Anja Hirdman i 35 Tilltalande Bilder lyfter även fram hur färg kan spela in: bilder på kvinnor är oftast i färg för att de ska framstå som levande och tillgängliga, medan bilder på män är i svartvitt för att bibehålla en seriös, avskärmad framtoning. 36
Femininitet är inte något som skapas av sig självt, utan det konstrueras i relation till andra faktorer, som klass, sexualitet och etnicitet. Det behövs förstås utifrån ett
intersektionellt perspektiv. Det som intresserar mig i min studie är femininitet utifrån
sexuailtet; hur femininitet kan kroppsligt följa liknande ideal men grundas i olika sexualiteter. Jag har valt att fokusera på två femininiteter med fokus på kroppslig yta som grundar sig i två olika sexualiteter: hyper-femininitet i form av bland annat “Girly Girl” beteckningen som grundar sig främst inom en heterosexull ram och femmen som främst grundar sig inom en lesbisk eller queer ram.
3.1.1 Femme
Enligt forskarna Ulrika Dahl och Rhea Ashley Hoskin är ‘femme’ ett begrepp som inte har en enhetlig betydelse när det kommer till identitet och uttryck, utan flera olika. Historiskt vis har dock femmen mest kommit att handla om en lesbisk identitet som tar tillvara på traditionellt feminina ideal, som fokuseringen på utseendet i form av smink, kläder och hår. Hoskin menar
33Mavin, Sharon, Gender Stereotypes and Assumptions: Popular Culture Constructions of Women Leaders. Northumbria:
Northumbria University, 2009, s. 3.
34Rakow, 2008, s. 195.
35Archer, Louise, Francis, Becky, Moote, Julie, de Witt, Jen, Yeomans, Lucy. “Femininity, science, and the denigration of
the girly girl”. British Journal of Sociology of Education. Vol. 38, nr. 8, 1097 - 1110, 2017, s. 1098, 1099; Mason, 2018, s. 103; Weedon, Chris. Feminism, theory and the politics of difference. Malden, Mass.: Blackwell Publishers, 1999, s. 6; Wood, T. Julia. Gendered lives: communication, gender, and culture. Belmont, Calif.: Wadsworth, cop. 1994, s. 32.
36Hirdman, Anja, Tilltalande Bilder: genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib aktuellt. Stockholm: Atlas, 2001,
s. 253. 11
dock att femme inte är kopplat till en sorts kropp eller en sorts identitet, utan det är inte nödvändigtvis förkroppsligat. 37
Femme skiljer sig från den “hegemoniska” femininitet och normativa
hyper-femininiteten som jag kommer gå in på närmare härnäst genom att den inte finns till för att få en mans acceptans och attraktion. En femme tillhör queer-spektrumet; i det lesbiska fallet är hon inte ute efter manlig attraktion, utan kvinnlig. Det blir till en form av politiskt ståndstagande mot normen; en femininitet som omfamnar allt det som gör den traditionellt “kvinnlig”, men som på samma gång tar avstånd från patriarkalt förtryck genom
distanseringen till den heterosexuella relationen; som Hoskin hävdar blir femmen en femininitet som män inte har tillgång till. Femme blir ett sätt för de på HBTQ+ skalan att 38 använda sig av patriarkal femininitet och visa att det går att följa normen, men bryta den på samma gång eller skapa helt ny tolkningar av den. Det handlar även om att skapa ett aktivt subjekt av femininitet som inom förtryckande strukturer förblivit passivt och underordnat: femmen blir ett sätt att slå tillbaka mot det. 39
Det finns flera andra sätt att se på femme och använda sig av begreppet, men det är främst i form av ett lesbiskt uttryck/identitet och som motstånd mot patriarkal femininitet som det kommer användas inom denna studie.
3.1.2 Den hyper-feminina Girly Girl
‘Girly Girl’ är en femininitet som kan utvecklas hos flickor under deras uppväxt. Likt den lesbiska femmen, klassas Girly Girl som hyper-feminin med fokus på utseende. De skiljer sig från varandra då Girly Girl strävar efter en heterosexuliaserad femininitet där det viktiga är att betona sin kvinnlighet genom utseendet och beteendet för att få manlig uppmärksamhet. 40 I två studier utfärdade av Carrie Paechter, Julie Harpin och Samantha Holland om Girly Girl och motsvarigheten Tomboy visade det sig att pressen till att omfamna en normativ femininitet, som hegemonisk hyper-femininitet, ökade desto äldre flickorna blev. Vikten vid att sminka sig, bry sig om sitt utseende, visa upp sin sexuella tillgänglighet men inte agera på
37Dahl, Ulrika. “Surface Tensions: Feminism, femininities, femme figurations”. Tidskrift för genusvetenskap. Nr 1, 5 - 27.
2011, s. 9; Hoskin, Ashley Rhea. “Femme Theory: Refoucing the Intersectional Lens”. Atlantis, vol. 38, no. 8, 95 - 109, 2017, s. 99.
38Dahl, 2011, s. 18; Hoskin, 2017, s. 99, 100.
39Hoskin, 2017, s. 100; Ambjörnsson, Fanny. Vad Är Queer? Stockholm: Natur och kultur, 2016, s. 122, 123.
40Paechter, Carrie. “Tomboys and girly-girls: embodied femininities in primary school.” Discourse: Studies in Cultural
Politics of Education, vol. 21, no. 2, 221 - 235, 2010, s. 299, 300; Harpin, Julie, Holland, Samantha. “Who is the ‘girly’ girl? Tomboys, hyper-femininity and gender.” Journal of Gender Studies, vol. 24, no. 3, 293 - 309, 2015, s. 295.
den samt aktivt söka efter en heterosexuell relation blev alltmer betydande; även behovet att ta avstånd från en manligt kodad femininitet som de tillfrågade ungdomarna haft som yngre ökade då den kunde få dem att framstå som lesbiska i det normativa samhällets ögon. 41 Attribut som tillskrivits en Girly Girl och hyper-femininitet är bland annat att hon ska personifiera stereotypa kvinnliga utseendeideal: hon ska vara smal, ha långt hår, sminka sig, ha löshår och lösnaglar, använda kvinnligt kodade kläder som klänningar och kjolar i ljusa färger (till exempel tillskrivs oftast färgen rosa en Girly Girl) samt visa upp egenskaper som lugn, snällhet och ömhet. Hon förväntas inte söka en karriär inom forskning eller yrken med höga studiekrav, utan anses vara intellektuellt okapabel till att klara av och utföra den typen av jobb; istället anses hon söka karriär inom mode och mer socialt anpassade yrken. 42 En Girly Girl finner sig i sin underordning, hon står för passivitet och till viss del även kraftlöshet och hjälplöshet i motsats till männen som de strävar efter att få. Det är dock inte en femininitet som går att “födas in i”, utan den kräver konstant arbete och är svår att uppfylla till punkt och pricka då den är snäv och kräver mycket från de kvinnor som den appliceras på. Den avspeglar sällan verkligheten, men blir ändå det ideal som kvinnor bör sträva efter även fast den är svår att uppfylla. Forskaren Susan Bordo som studerat kring skönhetsnormer, bland annat med fokus på vikt, menar att de svåruppnåeliga idealen blir ett sätt att kontrollera kvinnan och hämma hennes “hunger”, i vilken form den än må vara. 43 Femininitet blir till ett verktyg för ett patriarkalt system att förtrycka och kontrollera kvinnor ytterligare genom. För feministisk forskning blir speciellt den här sortens femininitet, som Girly Girl personan och hyper-femininitet står för, som anses vara utdaterad och negativ; en femininitet grundad på väldigt stereotypa förväntningar på hur en kvinna bör vara. 44
4. Metod
Inom denna studie används metoder av den kvalitativ sorten. Med kvalitativ metod menas då en metod som utgår från en snävare forskningsfråga där forskaren själv och dess bakgrund har betydelse i hur resultatet blir; en metod som utgår från att skapa en djupare förståelse för
41Allan, Jane Alexandra. “The importance of being a ‘lady’: hyper-femininity and heterosexuality in the private, single-sex
primary school”. Gender and Education, vol. 21, no. 2, 145 - 158, 2009, s. 151, 153.
42Archer, m.fl, 2017, s. 1103, 1004; Paechter, 2010, s. 225, 230; Harpin, Holland, 2015, s. 298, 299. 43Mason, 2018, s. 103.
44Allan, 2009, s. 150.
det område som valt att forskas kring, förståelse skapat genom till exempel tolkning av material eller intervjuer. 45
Extra viktigt vid användandet av kvalitativ metod är att vara medveten om den kunskapen och de egenskaperna man redan besitter vid starten av arbetet. Forskarens
bakgrund spelar in i hur hen kommer analysera och tolka de valda materialet i studien, vilket gör hens tolkning till en av många och inte en som gör anspråk på att vara någon enhetlig eller generell tolkning av materialet. Den egna positionen kommer med vissa begränsningar som gör att det lättare skapas förståelse och tillgång till vissa fält än andra. Jag som vit, ung, heterosexuell kvinna kommer tolka Lana Del Rey på ett sätt som en svart, äldre, homosexuell man nödvändigtvis inte skulle göra. Att jag identifierar mig som vit, heterosexuell och 46 kvinna har bidragit till valet av Lana Del Rey som material för studien, då hon representerar alla dessa aspekter och även gör det på ett sätt som väckt diskussioner. Min situation kommer med privilegier och erfarenheter som jag tagit hänsyn till under arbetet med uppsatsen, speciellt när det kommer till de tolkningar som ligger till grund för hela analysen.
4.1 Urval & avgränsningar
Det material som denna uppsats kommer undersöka och analysera är tre av Lana Del Reys musikvideor. Både texten och bilden i videorna är av intresse, likaså relationen dem emellan. Låtarna som jag valt ut är Born To Die, Music To Watch Boys To och Doin’ Time. Texterna hämtade jag ursprungligen från hemsidan Genius och finns även tillgängliga som bilagor i slutet av uppsatsen, medan musikvideorna är hämtade från Del Reys kanal på Youtube. 47 När det kom till valet av vad som skulle fungera som material fann jag det intressant att analysera låtar från olika skivor och därmed även olika år med förhoppningen att på så sätt skapa ett mer varierat resultat. När det kom till videorna i sig har Del Rey ett flertal där det endast är bilder på henne själv och diverse inklippsbilder, därav blev det en snäv samling att välja ifrån med videor där det förekom mer än bara dessa två företeelser. Texterna bidrog med ny information eller drygade ut det som förekom i bild. I slutändan blev det tre videos
45Barnombudsmannen,
Intervju: “Kvalitativ metod skapar större förståelse”,
https://www.barnombudsmannen.se/unga-direkt/files/Global/Unga-direkt/Kodning%20och%20analys/Intervju%20Kvalitativ %20metod%20skapar%20st%C3%B6rre%20f%C3%B6rst%C3%A5else%20OK%20mall.pdf (hämtad 05/01/20)
46Lundqvist, Åsa, Davies, Karen & Mulinari, Diana (red.), Att utmana vetandets gränser, 1. Uppl, Malmö: Liber, 2005, s.
116, 132.
47Genius Media Group Inc, Lana Del Rey. Senast ändrad 05/01/20, https://genius.com/artists/Lana-del-rey (hämtad senast
05/01/20); Del Rey, Lana. Youtube, Lana Del Rey. Publicerad 05/05/11, https://www.youtube.com/user/LanaDelRey (hämtad senast 05/01/20)
som jag finner högst relevanta och intressanta som underlag till mina troper, men som även visar på att det finns en mångsidighet hos Del Rey som jag fann oväntad.
Då det är begränsat omfång på denna uppsats har jag ingen möjlighet till att analysera fler än tre av Del Reys videos, även om det hade varit högst intressant att inkludera flera musikvideor från resterande album som då inte får utrymme inom denna text. Jag väljer även medvetet bort videon och texten till låten Ultraviolence från skivan med samma namn då den redan är omskriven och debatterad kring, för att istället lyfta fram andra musikvideor från Del Rey som i vissa fall inte alls fått samma uppmärksamhet som den videon har fått. 48
4.2 När/queera läsningar
Första steget i analysen var att jag utförde så kallade “närläsningar” på det utvalda materialet, vilket då betyder att jag studerade videorna från början till slut ett flertal gånger för att plocka ut de element som var intressant för min studie. Närläsningarna utfärdades utifrån de
teoretiska utgångspunkterna jag valt att använda mig av och var till för att hitta de delar av videorna som underbygger och visar på de perspektiven jag ämnar studera, till exempel då tecken och symboler som pekar mot de troperna och stereotyperna jag hävdar finns i materialet.
Efter närläsningen utförde jag en queer läsning av materialen. Fanny Ambjörnsson beskriver i boken Vad Är Queer? Att en queer läsning utförs för att undersöka mer svårsedda företeelser. En närläsning uppfattar konkreta och tydliga budskap i texter, medan en queer läsning fångar upp sådant som faller mellan stolarna. Detta kan då handla om att 49
uppmärksamma queera företeelser i vad som framställs som en annars heteronormativ text och annat som kan vara svårt att se vid första läsningen. Ett medel för att komma åt dessa alternativa läsningar var att jag använde mig av Tiina Rosenbergs begrepp “queert läckage”, vilket hänvisar till hur det förekommer queera “läckor” inom vad tycks vara heterosexuella verk. Det kan klassas som en del av queera läsningar i syftet, då det är dessa läckor jag 50 uppmärksammar i materialet och sen bygger vissa delar av min analys kring. Begreppet
48Ultraviolence är den låt som har textraden “he hit me and it felt like a kiss” som legat till grund för mycket av den
negativa kritiken från feministiskt håll kring Lana Del Rey. De skivorna jag inte får plats med är då Ultraviolence som släpptes via Polydor/Interscope Records 2014 och Lust For Life som släpptes 2017 genom samma bolag.
49Ambjörnsson, 2016, s. 132, 138.
50Rosenberg, Tiina. Queerfeministisk agenda. Stockholm: Atlas, 2006, s. 112, 113.
används ofta som en egen teoretisk utgångspunkt, men här är det en del av min metod då det blir till ett verktyg vid mina queera läsningar av Del Reys musikvideos.
Utifrån dessa två läsningar tolkar jag materialet och bygger sen vidare på analysen utifrån mina tolkningar kring materialet. Det är inte bara queera läckage som analysen bygger på, utan även andra symboler och teman som jag kan se i materialet utifrån mina läsningar.
4.4 Semiotisk analys
Simon Lindgren beskriver i boken Populärkultur semiotisk analys som en metod för att dekonstruera texter (bland annat då bilder) genom att belysa och plocka ut symboler och koder i dem som tolkas laddade med betydelser. Metoden som Stuart Hall förespråkade 51 handlar om tecken, deras tillhörande teckensystem och betydelser, då alla tecken har
betydelse. Enligt Lindgren består en text av tecken. De fungerar som textens byggstenar och 52 då används semiotik för att ta isär byggstenarna och tolka dem separat och sen den helhet de utgör tillsammans. 53
Tecken är inte endast verktyg i att bära och berätta mening, utan de producerar det också. De har även ofta fler än en betydelse då det finns inte en sann, enhetlig betydelse. 54 Semiotik används för att tolka dessa olika betydelser, utifrån den utgångspunkt som forskaren är intresserad av att studera. Jag använde semiotik för att jag skulle få möjlighet att plocka ut symboler och tecken inom materialet för att analysera dem utifrån mina valda teoretiska perspektiv. Dessa symboler och tecken plockade jag ut genom mina olika läsningar av materialet. De fungerar som grunderna för analyserna och är det jag diskuterar utifrån. Den semiotiska metoden ligger även till grund för den intertextuella analysen av texten till låten och bilden i videon. I majoriteten av låtarna var historien i texterna i linje med det som pågick i deras respektive videos, men det förekom ett fall där budskapet skiljde sig en del mellan video och text.
51Lindgren, Simon. Populärkultur: teorier, metoder och analyser, 2., [rev.] uppl. Stockholm: Liber, 2009, s. 85. 52Lindgren, 2009, s. 62, 63.
53Lindgren, 2009, s. 63, 65. 54Lindgren, 2009, s. 64.
5. Analys
Analysen är uppdelad i tre delar: en för varje video. I varje del inleder jag först med en kortare introduktion av den aktuella videon, för att sen presentera och använda mig av mina troper utifrån de tematiker jag hävdar uttrycker dem och som finns närvarande i materialet. Texterna till låtarna som ingår i analysen finns tillgängliga som bilagor längst bak i
uppsatsen.
5.1 Born To Die
Born To Die är den tidigaste av musikvideorna och är en av de låtar Lana Del Rey slog igenom med 2011. Den är regisserad av Woodkid (som även går under namnet Yoann Lemoine) och är baserad på ett koncept påkommet av Del Rey själv. 55
Efter att ha noggrant studerat bilderna och texten under ett flertal tillfällen plockade jag ut ett flertal tematiker som alla är delar av min trop, “Det vackra lidandet”. Dessa tematiker är “patriarkal femininitet”, “kvinnligt lidande”, “ensamheten”, “destruktiv heterosexualitet” och en möjlig slutpunkt för “Det vackra lidandet” som går in under avsnittet “Det vackra
lidandets slut” som rundar av första delen av analysen.
5.1.1 Patriarkal femininitet
Den feminina grund för tropen “Det vackra lidandet” är en femininitet sprungen ur
patriarkala föreställningar, mer bestämt hyper-feminina ideal. Hyper-femininitet, likt “Girly Girl” begreppet, är tydligt kopplat till yta och traditionella konventioner kring vad femininitet innebär: den smala kroppen, långa håret, smink och kvinnligt kodade kläder, som klänningar och kjolar. Dessa ideal får sitt värde genom att den kroppsliga ytan blir verktyget för att få 56 uppmärksamhet från män och på så sätt uppnå heterosexuell samhörighet; det är inte för kvinnans egna skull som hon bör uppnå den ideala kvinnokroppen och uppfylla alla konventioner för normativ femininitet, utan för mannens skull. 57
55IMDB. Lana Del Rey: Born To Die, https://www.imdb.com/title/tt7078332/?ref_=fn_al_tt_3
(hämtad senast 05/01/20); Del Rey, Lana, Lana Del Rey - Born To Die (Official Music Video), [video], Youtube. Publicerad 11/12/11,
https://www.youtube.com/watch?v=Bag1gUxuU0g (hämtad senast 05/01/20)
56Harpin, Holland, 2015, s. 298, 307; Paechter, 2010, s. 225.
57Allan, 2009, s. 147, 149, 152; Harpin, Holland, 2015, s. 307; Paechter, 2010, s. 225.
“Det vackra lidandet” hävdar jag får sin användning när subjektet uppfyller antingen alla eller en majoritet av de idealen kring vad hyper-femininitet innebär, vilket jag även hävdar att femininiteten som uttrycks i musikvideon till Born To Die gör.
I öppningsscenen av videon blir åskådaren mött av två barbröstade personer som håller om varandra: en tatuerad man, och en kvinna som först blundar innan hon med stadig blick möter kameran. Kvinnan är Lana Del Rey själv; håret hänger i vågiga lockar ner på ryggen, ansiktet diskret sminkat. Sminket utifrån ett hyper-feminint ideal ska inte vara för mycket, utan det ska fånga en “naturlighet” som inte får ses som konstruerad även fast det är det den egentligen är. Denna konstruerade “naturlighet” visar Del Rey upp i stor del av videon; de 58 enda scenerna där det med extra tydlighet framgår att hon bär smink är de scenerna när hon iklädd lång, vit klänning och blomsterkrona sitter på en tron i ett kapell med ett lysande, rött läppstift. Hon uppfyller många av de konventioner kopplade till yta som jag tidigare nämnt: de kläderna hon bär är kvinnligt kodade, antingen klänningar i varierande längder eller korta shorts och synliga underkläder; håret är långt, utsläppt och vågigt; det sminkade ansiktet som jag redan nämnt, samt att hon sen kroppsligt även faller innanför ramen för smalhetsidealet. 59 Det finns skillnader mellan den kroppsliga ytan Del Rey visar upp med de som studierna kring “Girly Girl” begreppet visar på; då “Girly Girl” främst är ett begrepp kopplat till tjejer under deras uppväxter och har extra fokus på färgen rosa och en nästintill överdriven
flickighet i sitt uttryck, blir Del Reys föreställning en mognare, mer dämpad utveckling av de idealen med samma fokus på utseendet. 60
Det är inte bara ytan och kroppen som jag anser ingår i “Det vackra lidandet”, utan det är även egenskaper hämtade från patriarkal femininitet som har betydelse. Den
konventionella och stereotypa uppfattningen kring vad femininitet innebär är underordningen som den är i relation till maskulinitet. Passivitet, emotionellt styrd, en “good girl” som är 61 mjuk, omtänksam, snäll och hjälpsam, det är några av de dragen som stereotypt tillskrivs kvinnor. Även att attraheras av män är något som förväntas utav kvinnan i ett 62
58Paechter, 2010, s. 225, 228, 230; Hollows, 2000, s. 142. 59Wood, 1994, s. 31, 33; Mason, 2018, s. 103.
60Harpin, Holland, 2015, s. 298; Paechter, 2010, s. 232. 61Wood, 1994, s. 36.
62Wood, 1994, s. 32, 33.
heteronormativt samhälle; kvinnan ska vara hängiven mannen, följa hans kommandon och finna sig i sin egen underordning. 63
Jag anser inte att alla dessa drag passar in med “Det vackra lidandet”, men egenskaper som attraktion till det manliga könet och en synlig passivitet är två av de dragen inom tropen som har främst betydelse. I sin hängivelse till mannen blir kvinnan då passiv, även fast relationen kan vara skadlig för henne och bidrar till hennes lidande, eller helt enkelt är skälet till hennes lidande. Den förblindande kärleken gör kvinnan passiv, medan mannen blir den aktiva som fattar besluten åt henne.
Lana Del Rey visar upp passivitet i musikvideon Born To Die. Hon förblir mest
sittande under videons gång, ett vackert ansikte med en sorgsen blick. Det finns ett ögonblick av motstånd när hon vänder bort huvudet lätt för att få mannen att sluta kyssa henne, men annars viker hon sig för hans närmanden och gör inget synligt motstånd mot honom när han har handen runt hennes hals i en sekvens när de ligger på en säng i sovrummet. Hon ser ut som hon finner sig i situationerna; i vissa fall en aktiv del av dem som när de röker och kysser varandra både på och i bilen. Det jag tolkar är att det inte är hon som är i kontroll, utan det är mannen; han kör iväg med henne i bilen, han är skälet till varför hon dör i slutet. Del Rey förminskas till att vara ett vackert ansikte under mannens kontroll; skälet till hennes lidande, men som hon förblir hängiven till hela vägen in i döden.
5.1.2 Kvinnligt lidande & ensamheten
Kvinnligt lidande har inom kulturell produktion reducerats till att fylla en markant funktion, oftast inte för att stärka den kvinnliga karaktärens egna utveckling, utan för att emotionellt utveckla den manliga motparten. Hennes lidande blir romantiserat till den grad att det framstår som det ideala tillståndet, vilket var väldigt vanligt under kulturell produktion i slutet av 1800-talet. Användandet av kvinnligt lidande har blivit så pass vanligt att de finns 64 de som hävdar att det blivit till en del av själva skapandet av kvinnan som kön; att det ger henne autencitet och värde. Det är inte65 ett fenomen som försvunnit med åren, utan det
förekommer fortfarande flitigt inom kulturella medier i varierade former.
63Jones, Braxton, Rutter, E. Virgina. “The Sexuality of Gender.” Handbook of the Sociology of Gender, Barbara J. Risman,
Carissa M. Froyum och William J. Scarborough (red.), 285 - 299. Cham: Springer, 2018, s. 286; Wood, 1994, s. 33.
64Jamison, 2016, s. 257, 259. 65Jamison, 2016, s. 260.
“Det vackra lidandet” som trops viktigaste beståndsdel är just detta kvinnliga lidande. Kvinnan som har allt: uppfyllt alla krav på att idka en accepterad och eftersträvad femininitet med den smala kroppen och andra ytliga markörer kopplade till rådande skönhetshetsideal, befinner sig i en romantisk relation tillsammans med en man och rör sig i de övre klasserna i samhället; hon som ändå lider och visar tecken på olycka, det är hon som är grunden till “Det vackra lidandet”. Det är en trop som visar på att även fast man uppfyllt normativa
föreställningar om framgångar som det ultimata sättet att uppnå lycka på, så behöver det inte betyda att allt automatiskt blir bra. Den ämnar visa upp de sprickor som finns bakom den polerade fasaden, hur det kvinnliga lidandet förlorar sin riktiga tyngd när det är ett vackert ansikte som lider. Jamison uttrycker att kvinnligt lidande inte blir taget på allvar gentemot manligt lidande då det går att bortförklara grunderna till kvinnligt lidande som trivialt, sprungen ur emotionalitet eller rent utav psykotiska tillstånd. 66
Även ensamheten går att räkna in i lidandet. Det jag hävdar är att kvinnan isoleras från omvärlden, främst gemenskapen från andra kvinnor, och får inte något socialt utlopp. Oftast träffar hon ingen alls förutom sin partner, vilket tenderar att vara av manligt kön, och blir mer eller beroende av honom för att få tillgång till ett socialt umgänge. Denna isolering från resten av världen hävdar jag kan tillföra till det kvinnliga lidandet, då hon inte har möjligt att dela med sig av det till någon som vill höra och kan hjälpa henne.
Born To Die visar upp lidandet i form av Lana Del Reys olycka; isoleringen från
omvärlden där den manliga partnern är den enda andra hon integrerar med. Relationen mellan dem är inte av det hälsosamma slaget, då det förekommer tidigt hur mannen kan bli hotfull i sitt agerande mot henne; han tvingar henne att kyssa honom under en sekvens, även fast hon visar att hon inte vill genom att försöka vända bort huvudet; en händelse jag redan nämnt när det kommer till Del Reys passiva agerande under majoriteten av videon. Hennes agerande går att tolka som att hon både lider och njuter av relationen; att det är värt att utstå allt det dåliga för den kärleken hon får i gengäld, även fast det sen i texten blir tydligt att hon ändå inte tror att relationen kommer att hålla.
De scener där lidandet blir som mest tydligt förutom de som utspelar sig i bilen i slutet när hon stirrar rakt ut i luften med sorgsen blick, är de som utspelar sig inne i det stora huset. Hon ligger på sängen i ett nattlinne på en stor säng; först själv, sen med mannen bredvid sig. Han rör vid henne, håller handen kring hennes strupe, och Del Rey ligger stilla med ögonen
66Jamison, 2016, s. 261.
slutna och låter det hända; lite som om hon har accepterat sitt öde. Detta förstärks sen i de efterföljande scenerna när hon själv sitter på sängen och stirrar tomt framför sig, när hon inte visar någon större emotionell reaktion över att bli hotad mer än att acceptera det.
Texten innehåller rader som lyfter upp lidandet och desperationen hos henne; hur ensam hon känner sig vissa kvällar och bara vill ha något som känns som ett hem; att hon ber textens “you” om att inte göra henne ledsen mer och få henne att gråta, samt hur hon anspelar på hur hen hon sjunger till ändå gillar när tjejerna är galna. Hon får inte det hon vill ha i den 67 relationen hon befinner sig i, vilket då leder till ensamhet, emotionellt och fysiskt lidande, som främst då tar form i hur mannen hotar henne i musikvideon och sen även hur hon dör i kraschen på slutet. Grunden till hennes lidande blir då i detta fallet den destruktiva,
heterosexuella kärleksrelationen hon befinner sig, vilket är nästa del av tropen “Det vackra lidandet” jag kommer ta upp.
En annan punkt värd att ta upp är också det som Stephanie Edelman nämner om hur en del av Lana Del Reys popularitet är rotad i hur hon ofiltrerat visar upp destruktiva sidor och det kvinnliga lidandet, vilket då i sin tur även går i linje med de gamla idealen som Jamison nämner förekom under 1800-talet då lidande framstod som det kvinnor skulle sträva efter. 68 Det bidrar till en seriös, autentisk framtoning, samtidigt som det sänder ut skadlig budskap om hur en relation ska vara.
5.1.3 Destruktiv heterosexualitet
Heterosexualitet hänvisar till en sexuell/romantisk relation mellan någon som identifierar sig som man och någon som identifierar sig som kvinna. Det är en sexualitet som klassas till normen och alla andra sexualiteter anses som avvikande i jämförelse med den. Definitionen av heterosexualitet är även ytterst snäv och begränsande i sig självt, vilket leder in till hur feministisk forskning anser att heterosexualitet är ännu ett sätt för män att utöva makt över kvinnor. Feministisk forskning ser heterosexualitet som en källa till ojämlikhet och förtryck: det finns en tydlig hierarkisk ordning mellan män och kvinnor där män är i en ledande, mer privilegierade position; en sexuell eller romantisk relationen mellan dem kan då inte gynna dem båda på lika villkor. Relationen är i grunden rotad i ett förtryckande system. 69
67Se bilaga 1 för texten till Born To Die. 68Edelman, 2015; Jamison, 2016, s. 259.
69Ambjörnsson, 2016, s. 53; Rosenberg, 2006, s. 82, 87; Weedon, 1999, s. 44, 45.
Den respektabla heterosexualiteten som bör strävas efter är då den med grund i
kärnfamiljen: giftermål, barn, ett stabilt hem. Det är den normativa heterosexualiteten som 70 uppmålas som ideal där tvåsamheten är det som framstår som allra viktigast; som
heterosexuell om man då skulle leva på ett annorlunda vis och inte strävar efter de här idealen, skulle man hamna längre ner inom den heterosexuella hierarkin. 71
Det är denna avvikande heterosexualitet som är av betydelse och ingår i tropen “Det vackra lidandet”, där sexualiteten är roten till mycket av det negativa och lidandet som den vackra kvinnan får utstå. En heterosexualitet som rotar sig i ett ohälsosamt förhållande med inslag av misshandel, missbruk, ojämlikhet; en relation som kvinnan inte mår bra av att vara en del av. Detta fenomen finns med i musikvideon till Born To Die; relationen som
porträtteras mellan Del Rey och hennes partner tolkar jag inte vara av den hälsosamma sorten. Han hotar henne vid ett flertal gånger, bland annat genom att ha ett strypgreppet kring hennes hals, att göra en pistolliknande gest som om han skulle skjuta mot hennes huvud plus att tvinga in henne i en kyss. Det finns en klar obalans mellan dem, även fast Del Rey även visar upp att hon är attraherad av sin partner; det finns klart en sexuell laddning mellan dem, men i det stora hela framstår relationen som ytterst tveksam.
Som jag nämnt tidigare så finner sig Del Rey till stor del i mannens behandling av henne, något Lana F. Rakow lyfter fram som en del av vad som förväntas av normativ femininitet. Det visar på hängivenhet hos henne som gör att allt det dåliga är sådant hon 72 behöver utstå för att ändå få uppleva tvåsamheten och en romantisk relation, men även stereotypa föreställningar som bland annat Julia T. Wood nämner om hur kvinnorna ska följa männens vilja; att de tillsammans med en man går in i en underordnad position, men att det är värt det så länge de får uppleva heterosexull tvåsamhet. Speciellt textraden “can you make it 73 feel like home, if I tell you you’re mine?” tolkar jag ändå visar på ett behov av att skapa ett hem; en närhet till någon annan. Hela texten genomsyras av detta sökande efter kärlek i en 74 relation som inte fungerar, där hon ber partnern att inte såra henne mer och få henne att skratta. Texten i sig är möjlig att tolka utifrån ett annat perspektiv än heterosexuellt då Del Rey inte använder sig av något pronomen kring personen hon tilltalar, men då det är en man
70Ambjörnsson, 2016, s. 74. 71Ambjörnsson, 2016, s. 76. 72Rakow, 2008, s. 195. 73Wood, 1994, s. 33, 34, 36. 74Se bilaga 1. 22
som hon porträtteras ha en relation med i videon blir det att jag även i min tolkning utgår ifrån att den hon tilltalar är en man. Denna sökan efter romantisk kärlek, vilket Hollows tar upp genom Kate Milletts och Shulamith Firestones idéer, är det som utgör grunden till upprätthållningen av heterosexualitet som i grunden är en korrupt relation; den bidrar till att förtryckande system fortsätter, endast för att få slut på sökandet efter tvåsamhet. 75
5.1.4 Det vackra lidandets slut
En av utvägarna och den vanligaste utvägen för “Det vackra lidandet” är döden. Döda kvinnor är långt ifrån ett ovanligt fenomen inom kulturmediet. Jamison som skrivit ett helt kapitel om kvinnligt lidande och död i Empatiproven lyfter fram hur det finns något
tilldragande, på gränsen till fetischistiskt, kring fenomenet; en känsla som även kvinnor själva kan känna igen sig i, som den kvinnliga läsar- och lyssnarkretsen av true crime genren som Clare Clarke hänvisar till i diskussion kring “Beautiful Dead Girl” tropen. Att det ens finns 76 en trop som namngetts “Beautiful Dead Girl” är bevis nog för att fascinationen kring
kvinnans död är stor, något som blivit så pass återkommande att det blir allt mer lättsmält och förlorar sin tragiska effekt.
Kvinnor som dödas av sina män, oftast efter en längre tids misshandel; kvinnor som dör för att spä på den känslomässiga utvecklingen hos manliga karaktärer för att sen glömmas bort helt; kvinnor som dör endast för att vara den grund som historien bygger på. Det jag 77 hävdar representerar “Det vackra lidandet” är hur den normativt vackra kvinnans lidande inom den destruktiva, heterosexuella relationen är att detta lidande oftast slutar på det värsta tänkbara viset: med hennes död. Antingen genom sin egen hand, sjukdom eller genom den manliga partnerns våld.
Born To Die går redan på titeln att förstå att den handlar om döden. Hur bokstavligt man sen ska ta det är upp till var och en och skapa sin egen uppfattning kring, men i
kontexten av musikvideon och historien den porträtterar är det svårt att inte tolka det som just bokstavligt. Ett återkommande tecken genom videon är hur både Del Rey själv och hennes manliga motspelare gör gester som anspelar på att dödas; mannen som gör en gest mot hennes huvud som om han tänkt skjuta henne; hans hand runt hennes hals när de båda ligger
75Hollows, 2000, s. 72, 73.
76Clarke, 2018; Jamison, 2016, s. 260, 295. 77Clarke, 2018.
på sängen; hur de båda drar fingrarna över sina halsar som för att markera hur halsen blir avskuren.
Döden är ständigt närvarande, både explicit i bild och i låttexten med den upprepade raden “‘cause you and I, we were born to die”. Det är inte bara anspelningar till döden 78 genom gester som det bildligt uttrycks, utan musikvideon slutar med att mannen står med Del Reys döda kropp i armarna. Mannen själv är knappt skadad förutom ett sår på huvudet som blöder, medan Del Rey är blodig över majoriteten av sin överkropp, även då ansiktet. Hennes näsa tycks vara bruten, men annars är det inga större förvrängningar av hennes utseende. Även in i döden tycks det komma med viss vikt att belysa hennes utseende, att hon
fortfarande bibehåller statusen som vacker och lever upp till föreställningen inte bara inom min egna trop, “Det vackra lidandet”, utan även tropen Carrie Clarke skriver om, “Beautiful Dead Girl”. 79
5.2 Music To Watch Boys To
Music to Watch Boys To släpptes på Youtube den 30 september, 2015 och är regisserad av Kinga Burza. 80
Videon och texten har jag noggrant studerat och valt ut förekommande teman, men till skillnad från Born To Die där det endast förekom tydliga tecken på en av troperna, finns det tecken till både “Det vackra lidandet” och “Femmisk frigörelse” i videon till Music To Watch Boys To. De teman jag valt ut är “Flytande femininitet”, “Heterosexuell gråskala” samt “Den kvinnliga gemenskapen” som avrundar denna del av analysen.
5.2.1 Flytande femininitet
Music To Watch Boys To har likt Born To Die även främst en femininitet som kan klassas som hyper-feminin. Del Rey själv klär sig i kvinnligt kodade kläder som badkläder och klänningar; de andra kvinnorna som medverkar är även de klädda likt Del Rey med tunna blusar och ljusa färger som vitt och nyanser av blå pastell; ljusa färger, som jag nämnt tidigare, kopplas ofta tillsammans till en normativ femininitet. Främst under scenerna i 81
78Se bilaga 1. 79Clarke, 2018.
80IMDB. Lana Del Rey: Music To Watch Boys To, https://www.imdb.com/title/tt7077934/?ref_=nv_sr_srsg_0 (hämtad
senast 06/01/20); Del Rey, Lana, Lana Del Rey - Music To Watch Boys To (Official Music Video), [video], Youtube. Publicerad 30/09/15, https://www.youtube.com/watch?v=5kYsxoWfjCg (hämtad senast 06/01/20)
81Archer, m.fl, 2017, s. 1103, 1004; Paechter, 2010, s. 225, 230; Harpin, Holland, 2015, s. 298, 299.
poolen inger kläderna och de ljusa färgerna i samband med det öppna och lekfulla beteendet som kvinnorna uppvisar en känsla av oskyldighet; de är glada, obekymrade i sin gemenskap till varandra. Detta kommer jag gå in närmare på i ett senare avsnitt där gemenskapen och de explicit queera läckorna är huvudfokuset, medan deras beteenden kommer analyseras
närmare utifrån troperna “Det vackra lidandet” och “Femmisk frigörelse” i den avslutande halvan av den här delen.
Det som blir tydligt i den här videon är hur troperna går in i varandra; i detta fall även kan leda in i varandra, där “Det vackra lidandet” leder till “Femmisk frigörelse” som en alternativ utväg istället för den som slutade med död i analysen av videon till Born To Die. När de överlappar på det här viset blir det då möjligt att de kan leda in i varandra, som en form av orsakssamband. Med det menar jag då att “Det vackra lidandet” som är rotat i en bristande heterosexualitet som inte uppfyller de heteronormativa kraven och idealen, i samband med “Femmisk frigörelse”, som utgår från en friare, queer sexualitet, fungerar som ett motstånd och utväg; “Femmisk frigörelse” kan användas i samband med den andra tropen som ett sätt för kvinnan i fråga att bli fri från heterosexuella strukturer och istället finna frihet och lycka i en specifikt kvinnlig gemenskap.
Den flytande relationen mellan troperna kan återspeglas även hos Lana Del Rey själv och hennes agerande i videon. Hon pendlar mellan en femininitet rotad i patriarkala
strukturer, den bunden till heterosexualitet och ojämlika strukturer, och den snarlika femmen i det ytliga uttrycket, men som grundar sig i en queer, främst lebisk sexualitet, som blir till ett motstånd mot den patriarkala tappningen. Vissa beteende Del Rey uppvisar passar in med 82 det passiva som uttrycker “Det vackra lidandet”, hur hon ligger på en solstol och mest bara existerar framför kameran täckt i glitter och med smycken och accessoarer med blommor på. Hennes främsta uppgift tycks vara att hon ska se bra ut; vara något fint att titta på, och framstår passiv i sitt agerande. Männen som finns med i videon spelar basket och blir en 83 stark kontrast mot Del Rey när hon ligger på solstolen; de filmas även oftast när de är i rörelse, med vinklar på baksidan av deras huvuden eller från sidan, medan kvinnorna filmas främst framifrån där ansiktet syns tydligt. Männen framstår på så sätt att det är deras
82Hoskin, 2017, s. 99, 100. 83Wood, 1994, s. 33, 34.
kroppsliga förmåga som står i fokus, deras aktivitet, medan kvinnorna framstår som passiva med uppgiften att vara vackra i jämförelse. 84
När Del Rey sen integrerar med de andra kvinnorna, för att inte säga de andra kvinnornas femininiteter överlag, ändras den till att bli ett motstånd. De uppfyller samma ytliga ideal som den patriarkala femininiteten, med smink, kläder, långt hår, smala kroppar och ingen övrig, synlig kroppsbehåring; det som nämns som grunder inom hyper-femininitet.
Skillnaden blir dock att tillsammans i grupp blir kvinnorna aktiva aktörer, och då blir deras 85
femininitet ett motstånd. Tillsammans behöver de inte vänta på att mannen ska komma och ta med dem ut, utan de fungerar perfekt utan mannens medverkan.
5.2.2 Heterosexuell gråskala
Som en del av tropen “Det vackra lidandet” förekom heterosexualiteten och den ensamheten som den innefattar när relationen inte är riktigt bra. Denna ensamhet där mannen hamnar i fokus och den kvinnliga gemenskapen hamnar i skymundan hävdar jag det finns element som tyder på det i Music To Watch Boys To; element som går att återse främst i texten till låten, men även förekommer i ett flertal scener i videon. Jag börjar med att gå igenom scenerna i videon där jag hävdar att det förekommer, för att sen gå in på vad som går att utläsa i texten. Scenerna i musikvideon med heterosexuella kopplingar är alla i gråskala. Redan här blir det en distinkt skillnad mot scenerna där alla kvinnor är tillsammans i poolen då de är klara, distinkta färger i främst blått. Skillnader i färg gör att de scenerna med heterosexuella inslag, de som är i gråskala, framstår som nedslående och inte lika tilltalande som de i färg med utrymme för queera inslag. Som Hirdman menar i Tilltalande Bilder så har färgerna betydelse: att männen porträtteras främst i gråskala är ett medvetet val för att avskärma männen; skapa distans till dem, så de framstår som seriösa och ouppnåeliga. Männen ska 86 inte betraktas, utan de är de som ska betrakta. Kvinnorna däremot, ska vara i färg för att göra dem mer tillgängliga; Hirdman menar att färgen bidrar till att göra dem mer levande för betraktaren; göra dem mer till objekt att betraktas än subjekt som betraktar. Att kvinnan 87 framstår mer som ett objekt än ett subjekt gentemot mannen är något Mason också lyfter
84Mason, 2018, s. 97; Wood, 1994, s. 33.
85Mason, 2018, s. 103; Harpin, Holland, 2015 s. 298; Wood, 1994, s. 32. 86Hirdman, 2001, s. 253.
87Hirdman, 2001, s. 253.
