Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivåEn väg in i klassrummet, flera vägar ut
En kvalitativ studie om upplevelser av ogiltig frånvaro under gymnasietiden
One way in to the classroom, several ways out
A qualitative study of experiences of absenteeism during high school
Charlott Einarsson
Karin Olsson
Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp
Datum för slutseminarium: 2016-06-01
Examinator: Roland Ahlstrand
Handledare: Niklas Gustafson
Fakulteten för lärande och samhälle
Sammanfattning
I denna uppsats studeras ogiltig frånvaro hos före detta gymnasieelever, då det behövs förståelse för olika anledningar till den, för att kunna öka närvaron. Ogiltig frånvaro har visat sig ha samband med senare avhopp och utanförskap, vilket resulterar i stora kostnader för samhället. Syftet med denna uppsats är att identifiera och analysera vad som har påverkat före detta gymnasieelevers ogiltiga frånvaro. Frågeställningarna som valts ut är följande: hur samverkar gymnasieelevers anledningar till ogiltig frånvaro på samhälls- social- och individnivå samt hur påverkar den ogiltiga frånvaron gymnasieelevers psykiska hälsa. Uppsatsen bygger på en kvalitativ metod med sex genomförda intervjuer. De teoretiska utgångspunkterna är Systems Theory Framework (STF) och teorin om en känsla av sammanhang (KASAM). Ett huvudresultat visar att två betydande anledningar till ogiltig frånvaro är det geografiska läget och psykisk ohälsa. Dessa anledningar samverkar i sin tur med individ- social- och samhällssystemet. Ett annat huvudresultat visar att den psykiska hälsan påverkades och blev lägre eftersom många informanter upplevde att livet kändes tufft under gymnasietiden.
Förord
Författarnas tack
Vi vill börja med att tacka våra informanter som har ställt upp med tid, mod och engagemang, utan er hade denna uppsats inte blivit till. Vi vill även rikta ett stort tack till vår handledare Niklas Gustafson för din konstruktiva feedback, tydliga handledningsstruktur och din pedagogiska ledarstil. Ett annat tack vill vi ge Tina Mathé och Julia Gabriel som har gett en konstruktiv och noggrann kamratrespons som gjort att vi utvecklats i vårt akademiska skrivande. Till sist vill vi tacka varandra för ett gott samarbete under vårt uppsatsskrivande.
Arbetsfördelning
I denna uppsats har nästan all text författats gemensamt vilket betyder att vi suttit tillsammans och diskuterat fram de flesta styckena för att skapa ett enhetligt arbete och en röd tråd. Vi har tagit gemensamma beslut om val av tidigare forskning, teorier och metod. Resultat, analys och diskussionsdelen har också författats tillsammans. Den delen av uppsatsarbetet som delats upp är bland annat utformningen av layout, vilket Charlott har gjort. Av intervjuerna har Karin gjort fyra stycken och Charlott gjort två stycken. Korrekturläsningen har båda varit en del av men Charlott har haft ett huvudansvar. Inläsningen av tidigare forskning har vi delat på och funnit ungefär lika många artiklar var.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 7 1.1 Syfte ... 8 1.2 Frågeställningar ... 8 1.3 Begreppsdefinition ... 9 1.4 Disposition av uppsatsen ... 9 2. Tidigare forskning ... 10 2.1 De sociala faktorerna ... 10 2.2 Individuella faktorer ... 112.3 Sambanden mellan skola, individ och hemförhållanden ... 12
2.4 Sammanfattning ... 13
3. Teoretiska utgångspunkter ... 14
3.1 Systems Theory Framework ... 14
3.1.1 Processinfluenser ... 15
3.1.2 Innehållsinfluenser ... 15
3.2 KASAM ... 16
3.3 Sammanfattning ... 18
4. Metod ... 19
4.1 Metodval och metoddiskussion ... 19
4.2 Urval ... 20
4.3 Datainsamling ... 21
4.4 Validitet och reliabilitet ... 22
4.5 Analysmetod ... 22
4.6 Etiska ställningstagande ... 23
5. Resultat ... 24
5.1 Vägen till frånvaro ... 24
5.2 Anledningar till ogiltig frånvaro på samhällsnivå ... 25
5.3 Anledningar till ogiltig frånvaro på social nivå ... 27
5.4 Anledningar till ogiltig frånvaro på individnivå ... 29
6. Analys ... 32
6.1 Interaktioner med geografiskt läge ... 32
6.2 Interaktioner med psykisk hälsa ... 33
6.3 Individsystemet i interaktion med det kontextuella systemet ... 34
6.4 KASAM ... 34 6.5 Sammanfattning ... 36 7. Diskussion ... 37 7.1 Resultatdiskussion ... 37 7.2 Metoddiskussion ... 39 7.3 Teoridiskussion ... 40
7.4 Förslag på vidare forskning ... 41
Referenslista ... 42
Bilaga 1 ... 45
7
1. Inledning
Ett ökande problem i samhället är att allt fler gymnasieelever har ogiltig frånvaro vilket har visat sig leda till större risk för avhopp från gymnasiet. Det blir allt viktigare att få en gymnasieexamen för att komma vidare till eftergymnasiala studier eller ut i arbetslivet (Skolverket, 2010, 6).
Ett problem på samhällsnivå är att elever som gör avhopp från gymnasiet i större utsträckning har svårigheter senare i livet. Malm Lindberg (2014, 125-133) beskriver att elever som haft mycket frånvaro och inte fått en fullgjord gymnasieutbildning ofta får problem med framtida studier och inträde på arbetsmarknaden vilket även utgör stora kostnader för samhället. En jämförelse har av Skolverket (2013) gjorts med den grupp elever som har en fullständig gymnasieutbildning och resultatet visar att elever utan fullständiga gymnasiebetyg har dubbelt så stora problem att etablera sig på arbetsmarknaden. Därav har det visat sig att en av de viktigaste faktorerna för att inte hamna i utanförskap är att fullfölja sin skolgång.
I de allmänna råden som är inskrivna i skollagen står det att skolan ska verka för att främja skolnärvaro och att det är skolans personal som har det största ansvaret (Skolverket, 2013, 38). Skolverket (2008, 37) menar att den ogiltiga frånvaron är svår att hitta statistik på eftersom det troligen finns ett stort mörkertal. Svårigheter att finna statistik beror på att skolorna inte har uppgifter insamlade på hur många som är frånvarande under en längre tid. Enligt statistik från CSN (2015) får 22 189 elever ett beslut om indraget studiemedel på grund av ogiltig frånvaro. Det innebär att skolpersonalen har meddelat till CSN att de upplever att eleven har ett mönster av upprepad frånvaro, på minst fyra timmar under en månads tid. Statistiken behöver dock inte vara helt tillförlitlig eftersom det är skolpersonalen som själv tar ställning till vad som är ogiltig frånvaro eller inte.
Karlberg & Sundell (2004, 7) skriver att det vanligtvis finns två olika synsätt på ogiltig frånvaro. Det ena synsättet beskriver hur skolan eller samhället har misslyckats i sin roll att hjälpa eleven till en meningsfull och begriplig skolgång. Det andra synsättet beskriver hur
8
ogiltig frånvaro för den enskilde individen har ett samband både med att begå regelbrott i skolan och att senare hamna i missbruk och kriminalitet. För den enskilde eleven kan ett frånvarotillfälle leda till en ond cirkel som påverkar skolundervisningen och det sociala samspelet.
Å andra sidan skriver Karlberg & Sundell (2004, 7) att frånvaro inte behöver vara ett problem utan också kan ses som en sund reaktion på en ohälsosam skolsituation eller som en protest mot ett bristande skolsystem. De olika perspektiven beskriver alltså ogiltig frånvaro antingen utifrån att det är ett problem på samhälls- eller skolnivå eller att det är individens enskilda problem. För att förstå anledningarna till ogiltig frånvaro behöver man se hela individen i dess system, för att förstå hur samhällsnivå, socialnivå och individnivå samverkar med varandra.
1.1 Syfte
Syftet med denna uppsats är att identifiera och analysera vad som har påverkat före detta gymnasieelevers ogiltiga frånvaro.
1.2 Frågeställningar
• Hur samverkar gymnasieelevers anledningar till ogiltig frånvaro utifrån samhälls- social- och individnivå?
9
1.3 Begreppsdefinition
Ogiltig frånvaro beskrivs på många sätt och definitionen som är mest använd i tidigare forskning och som även vi kommer att använda oss av är att en elev gör ett aktivt val att välja bort att vara på en lektion. Detta val sker utan skolans vetskap eller vårdnadshavarens kännedom, i de fall då eleven är under 18 år (Sutphen, Ford & Flahert, 2010). Ogiltig frånvaro kännetecknas i vår uppsats också av att eleven är frånvarande över en länge tid, vilket leder till att skolan har som ansvar att höra av sig till elev, CSN och eventuell vårdnadshavare. Det är också svårt att definiera vad frånvaro är då det kan vara allt ifrån enskilda lektioner till långtidsfrånvaro. I denna uppsats kommer vi fokusera på långtidsfrånvaron där eleven är borta mer än 20 procent av sin skoltid.
1.4 Disposition av uppsatsen
Kapitel två innehåller tidigare forskning som behandlar anledningar till ogiltig frånvaro på social nivå och på individnivå. Sambanden mellan nivåerna beskrivs också. I kapitel tre beskrivs Systems Theory Framework (STF) och KASAM-teorin. Vidare tas metoddelen upp i kapitel fyra, vilket beskriver tillvägagångssättet för inhämtning av det empiriska materialet. Kapitel fem redovisar resultatet tematiskt. I kapitel sex kopplas teorin samman med empirin från intervjuerna, och analyseras. I det sista kapitlet diskuteras vårt resultat under följande underrubriker: analysdiskussion, metoddiskussion samt teoridiskussion. Avslutningsvis ges förslag på vidare forskning.
10
2. Tidigare forskning
I denna del kommer vi att behandla tidigare forskning som har både internationell och nationell relevans. Först kommer de sociala faktorerna till ogiltig frånvaro att beskrivas varefter de individuella faktorerna beskrivs. Därefter kommer sambandet mellan skola, individ och hemförhållanden beskrivas.
2.1 De sociala faktorerna
De sociala faktorerna beskriver sambandet mellan skolpersonalens, vänners och vårdnadshavares relation och elevernas frånvaro. Strand, Anbäck & Granlund (2015) beskriver ett samband mellan elevernas framgång i skolan och det sociala stödet. I deras forskning undersöktes elever med hög frånvaro för att studera om de erbjudits socialt stöd i skolan, med utgångspunkt i intervjuer med skolpersonal. Studien visar att en förutsättning för att minska skolfrånvaro hos en omotiverad elev är att en vuxen engagerar sig och visar tilltro till eleven. Ett sådant stöd kan enligt dem, i bästa fall, leda till att eleven får en positiv syn på skolarbetet igen.
Enligt Strand (2013, 34-38) beskriver elevhälsoteam i svenska skolor ofta elevernas problem som individuella eller orsakade av vårdnadshavare, utan att ifrågasätta skolans eller samhällets roll i att skapa motivation hos eleverna. Ekstrand (2015, 473) understryker att skolan måste genomgå omfattande strukturella förändringar för att få eleverna mer motiverade. Författaren menar att hela skolkulturen måste förändras till att fokusera på skolans och samhällets ansvar istället för på den enskilde elevens. Ett sätt att göra detta på är att arbeta med elevernas styrkor istället för svagheter och involvera eleverna i planeringsprocessen av skolarbetet på ett mer aktivt sätt än vad som görs i skolan idag.
Ekstrand menar (2015, 473) att de aspekter som får eleverna motiverade att gå till skolan är om skolklimatet är positivt med vuxna som bryr sig om eleverna. Ytterligare perspektiv
11
som kan ses i studien är att om lärarna har höga förväntningar på elevernas prestationer och utmanar dem i skolarbetet, leder det till bättre skolresultat. Lärarnas förväntningar visar sig alltså vara motiverande för elever och påverkar om de tycker skolan är meningsfull eller inte. Även att låta eleverna ha inflytande över undervisningen har visat sig vara värdefullt för att få eleverna att vara i skolan och undvika ogiltig frånvaro.
Strand (2014) har till skillnad från ovanstående studier genomfört en kvalitativ studie om ogiltig frånvaro, med femton elever som urval. Syftet med studien var att intervjua gymnasieelever om deras ursäkter eller motiveringar till att de har haft ogiltig frånvaro under högstadietiden. Strand (2014, 271) kopplar ursäkter till externa förklaringar och motiveringar till interna förklaringar. Exempelvis beskrivs hur en intern motivering kan vara att ens pappa är sjuk medan en extern ursäkt kan vara att relationen med skolpersonal inte fungerade. Resultatet visar att de flesta ursäkterna till ogiltig frånvaro var relaterade till att eleverna inte gillade att gå i skolan. Det berodde främst på att de hade problem med klasskompisar eller skolpersonal.
2.2 Individuella faktorer
De individuella faktorerna innefattar exempelvis psykosociala orsaker som om en person missbrukar alkohol eller droger samt elever som inte får tillräckligt med stimulans och utmaningar. Ogiltig frånvaro kan enligt Baker (2001) bero på att eleven lever ett liv med många risker och svåra omständigheter, exempelvis social isolering eller skolmisslyckande. Flertalet studier påvisar ett samband mellan ogiltig frånvaro, alkoholmissbruk, drogproblem och kriminalitet (ex. Strand, 2013, Karlberg & Sundell, 2004).
I en litteraturstudie gjord av Karlberg & Sundell (2004, 4) har elever i årskurs två på gymnasiet med ogiltig frånvaro jämförts med elever med hög skolnärvaro. Det fanns fler elever som använde droger och hade ett påbörjat missbruk i gruppen som frekvent hade ogiltig frånvaro. Slutsatsen i deras studie är att ogiltig frånvaro därmed inte kan ses som en konstruktiv eller sund protest på skolsituationen utan som ett riskbeteende. Till skillnad från exempelvis Strand (2013) beskrivs i Karlberg & Sundells studie (2004) att den individuella situationen är mer avgörande för ogiltig frånvaro än vad skolsituationen är.
12
Liljedahl (2014, 16-17) berättar om att de elever som är särskilt begåvade och som inte får tillräckligt utmanande undervisning riskerar att förlora motivationen. Detta kan i sin tur leda till att eleverna inte finner det meningsfullt att gå till skolan då de känner att de redan behärskar den kunskap som förmedlas på lektionerna. Deras frånvaro kan på sikt leda till att dessa elever blir “hemmasittare” vilket mynnar ut i ett utanförskap. Dessa elever kan ibland misstolkas som stökiga och bråkiga i klassrummet. Persson (2015, 4-6) beskriver ett problem i den svenska skolkulturen där den begåvade eleven ofta hamnar mellan stolarna. Det anses inte rätt att hjälpa dessa elever framför de som har svårigheter i skolan vilket missgynnar de särskilt begåvade eleverna. Oavsett begåvningsnivå kan elever behöva extra stöd på olika sätt och undervisningen bör anpassas efter den enskilda individens behov.
Ekstrand (2015, 462) beskriver att en annan orsak som leder till frånvaro är pedagogisk frånvaro, med vilket menas när en elev är borta från en lektion för att studera till ett prov i ett annat ämne. En annan form av pedagogisk frånvaro är när det i elevens schema finns en håltimme och eleven väljer bort lektionen efter på grund av det.
2.3 Sambanden mellan skola, individ och hemförhållanden
Strand (2013, 26) uttrycker att elever i lärandesvårigheter kan uppleva det svårare att få tillräckligt med pedagogiskt stöd, vilket i sin tur kan leda till ogiltig frånvaro. Lärandesvårigheter kan innebära att en elev under en tid, eller alltid, upplever svårigheter i att läsa, skriva eller räkna. Ett exempel som ges är matematiksvårigheter, som är vanligt förekommande i Sveriges skolor. Var fjärde elev i årskurs tre presterar på samma nivå som en elev i årskurs ett, enligt de uppställda målen. Av den anledningen är dessa elever utestängda, då de inte förstår matematikens innehåll. Författaren betonar därmed vikten av att anpassa undervisningen till rätt nivå, för att inte riskera ogiltig frånvaro.Strand (2014, 273) menar att det verkar finnas ett tydligt samband mellan elever som inte gillar skolan och skolpersonal som har bristande relation till eleverna. Det fanns även ett samband med bristande kontakt med skolkompisar i vissa av elevernas berättelser. I Ekstrands (2015, 469-470) studie framkom även att skolpersonalens välmående samt det psykosociala skolklimatet har betydelse för hur eleverna mår psykiskt och det kan sättas i
13
relation till hur mycket de är borta från skolan. Vidare kunde även ett samband ses mellan frånvaro hos lärarna, i form av sjukskrivningar, och ogiltig frånvaro bland eleverna. Ju mer lärarna var borta desto mer skolkade alltså eleverna.
Det finns olika studier som resonerar om hur pass betydelsefulla vårdnadshavare, är för elever som har ogiltig frånvaro. Strand, Anbäck & Granlund (2015, 307) menar att elever som får hjälp av vårdnadshavare, i samband med frånvaro, har större möjligheter att återvända och få en ökad skolnärvaro. Ekstrand (2015, 471) menar dock dess motsats, då hon redogör för att det visat sig att skolans sociala stöd i många fall är viktigare än föräldrarnas.
Karlberg & Sundell (2004, 27) beskriver att föräldrar till elever med hög frånvaro oftare bjöd på alkohol än föräldrar till elever med låg frånvaro. Resultatet visar också att elever med ogiltig frånvaro ofta själva fick bestämma när de skulle komma hem på kvällen. Eleverna brukade också mer sällan än andra, umgås med eller dela med sig av sitt liv till sina föräldrar. Föräldrarna i sin tur uppger att de inte hade kontroll över vem deras barn umgicks med eller var deras barn var under kvällar och helger.
2.4 Sammanfattning
Tidigare forskning visar att anledningarna till ogiltig frånvaro ofta beror på skolans miljö, som på ett eller annat sätt utestänger elever som inte passar in. Ett annat samband som kan ses är att elever med alkohol- och drogproblem ofta har hög ogiltig frånvaro. Forskning visar att oavsett begåvningsnivå kan elever behöva extra stöd på olika sätt och undervisningen bör anpassas efter den enskilda individens behov för att på sikt hålla kvar eleverna i skolan.Denna uppsats kommer att belysa liknande områden som ovanstående studier och studera om det finns en interaktion mellan flera anledningar till den ogiltiga frånvaron. Denna uppsats skiljer sig från tidigare forskning genom att den studerar gymnasieelever. Tidigare studier har främst fokuserat på högstadieelever och vi anser därför att det kan vara betydelsefullt att studera de äldre elevernas frånvaro närmare.
14
3. Teoretiska utgångspunkter
I detta avsnitt kommer vi behandla Systems Theory Framework av Patton & McMahon (2006) samt den teoretiska utgångspunkten KASAM av Antonovsky (2005). Dessa teorier kommer sedan användas för att analysera resultatet. Slutligen följer en sammanfattning av teorierna.
3.1 Systems Theory Framework
Patton & McMahon (2006) har skapat en metateori för individers karriärutveckling med den engelska benämningen Systems Theory Framework (STF). Den svenska översättningen av STF är systemteoretiskt ramverk men den engelska förkortningen STF är benämningen som vi hädanefter kommer använda oss av. Teorin är en metakarriär teori med vilket menas att den innehåller olika karriärteorier. Ett system kan enligt Patton & McMahon (2014, 79) definieras som ett: ”complex of elements standing in interaction”. Det som STF (Patton & McMahon, 2006, 196-197) bidrar med är att alla handlingar som människor gör påverkar de olika system som individerna ingår i.
Teorin beskriver att det finns tre olika system där interaktion sker, dessa är: samhällssystemet, sociala systemet och individsystemet (Patton & McMahon, 2006, 196-197). Samhällssystemet är ett brett system som även omfattar den miljö som en individ befinner sig i. Det sociala systemet, i sin tur, omfattar alla personer som individen möter. Det samhälleliga systemet och det sociala systemet bildar tillsammans ett kontextsystem. Ett kontextsystem är det system där individen ingår och interagerar.
15
3.1.1 Processinfluenser
Det finns tre olika processinfluenser, varav den första är återkommande interaktioner mellan de olika systemen, vilket på engelska heter ”recursiveness” men hädanefter kommer benämnas med det svenska ordet ”interaktion”. Interaktionerna sker inom individsystemet, inom kontextsystemet samt mellan individ och kontextsystemet, systemen är alltså öppna och påverkas av varandra. Den andra processinfluensen pågår när förändringar sker över tid, en individ kan alltså påverkas av olika influenser beroende på vilket sammanhang den befinner sig i. Den tredje processinfluensen är när tillfälligheter sker, slumpen kan på så sätt styra vad som sker i en individs liv och på så sätt hur de olika systemen kommer till att påverka varandra (Patton & McMahon, 2006, 196-197).
3.1.2 Innehållsinfluenser
Inom de tre systemen finns olika innehållsinfluenser, vilket är olika delar i en persons livs som den kommer i kontakt med. De innehållsinfluenser som beskrivs i samhällssystemet är geografiskt läge, arbetsmarknad, politiska beslut, socioekonomisk status, historiska trender och globalisering. I det sociala systemet ingår familj, skola, vänner, intressegrupper, medier och arbetsplats. Det sista systemet, individsystemet, omfattar en mängd innehållsinfluenser, så som kön, ålder, värderingar, begränsningar, förmåga, etnicitet, självuppfattning, psykisk och fysisk hälsa, arbetslivskunskap, sexuell läggning, personlighet, intressen, färdigheter, övertygelser, fysiska attribut och anlag.
STF kan på samhällsnivå konkretiseras genom två olika exempel, i utgångspunkt från Patton & McMahon (2006, 204). En av delarna är geografiskt läge, där det spelar roll var eleven bor, exempelvis om hen bor i stad, förort eller på landet. Det spelar roll eftersom möjligheterna att få en bra skolgång är olika beroende på var individen bor. Ett annat exempel är politiska beslut som resulterar i hur mycket ekonomiska resurser som tilldelas till en kommun eller skola. Det har även visat sig att hur hög arbetslöshet det är i samhället under en viss tid påverkar elevernas inställning till avhopp i skolan. Det innebär alltså att fler värderar skolan högre när arbetslösheten är låg.
16
uppsats, då det är av relevans för studiens syfte. Strand (2013, 45) beskriver skolan som ett hierarkiskt system där man kan se en påverkan av alla som ingår i skolsystemet, som exempelvis elever, lärare och annan skolpersonal. Dessa olika delar kan ses som krafter som drar eleven till att vilja närvara i skolundervisningen eller drar eleven mot att ha frånvaro från undervisningen. I ett systemteoretiskt skolperspektiv studeras hur eleven påverkas av skolsystemets olika delar. På så sätt flyttas alltså fokus från individnivå till skolnivå.
På en individnivå menar Patton & McMahon (2006, 198-199) att alla handlingar som individen gör, påverkar andra individer, samhället och också individen själv. Det leder i sin tur till en interaktion mellan individsystemet och det kontextuella systemet. En del av individsystemet är hälsa. Ett exempel utifrån vår uppsats är att vi kommer undersöka om det finns en upplevelse av psykisk ohälsa som kan kopplas till ogiltig frånvaro. Vidare i nästa teori kommer ett hälsoperspektiv att belysas.
3.2 KASAM
Antonovskys (2005) teoretiska utgångspunkt är ett salutogent perspektiv, vilket studerar var den psykiska hälsan kommer ifrån. Istället för att fokusera på att besvara vad som leder till psykisk ohälsa vände författaren på begreppen och frågade sig vad som kännetecknar personer med psykiskt god hälsa. Tidigare studier har studerat hur fångar i koncentrationsläger bevarat sin psykiska hälsa trots de tuffa omständigheter de levt under. Resultatet som uppkom av studierna var vad Antonovsky (2005, 42-46) kallar teorin KASAM, vilket står för en känsla av sammanhang. I uppsatsen kommer både KASAM och en känsla av sammanhang att användas. Inom KASAM finns det tre begrepp, vilka är: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Dessa begrepp har ofta ett samband med varandra på så sätt att en person med hög känsla av meningsfullhet ofta också har en hög känsla av begriplighet och hanterbarhet.
Antonovsky (2005, 140-147) skriver att det händer mycket i en persons liv och att det påverkar känslan av sammanhang. Det är därför vanligt att ha lägre KASAM och alltså ha en mindre begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet under vissa perioder i tonåren.
17
Begriplighet innebär att en person känner att det den upplever är förståeligt, förutsägbart och strukturerat. Informationen och upplevelserna för en person ska alltså vara tydliga. En person med en hög känsla av begriplighet upplever därmed att informationen går att förklara och ordna (Antonovsky 2005, 44). Ett exempel på låg känsla av begriplighet är om en elev inte förstår vad läraren går igenom på en lektion för att det är på en för svår nivå. Ett annat exempel kan vara en elev som behöver en mycket tydlig struktur på exakt vad som ska göras. Uppnås inte begriplighet kan det leda till att eleven väljer att inte närvara.
Det andra begreppet, hanterbarhet, beskriver vilka resurser en person har för att hantera händelser som sker runtomkring. Resurserna som finns kan dels vara det personen själv kan styra över, men också resurser som andra har makt att fördela. En person med hög hanterbarhet har lättare att hantera motgångar eftersom personen kan få hjälp av sin omgivning (Antonovsky 2005, 45). Ett exempel på hanterbarhet kan vara en elev som får ut mycket av sin skolgång tack vare stöttning från skolpersonal, vårdnadshavare och vänner.
Meningsfullhet beskriver hur mycket engagemang och investeringsförmåga en person har till att hantera utmaningar och krav som den ställs inför. Begreppet beskriver även den känslomässiga innebörden, alltså om personen känner mening i sin tillvaro och har förmåga att engagera sig känslomässigt (Antonovsky 2005, 45-46). I en skolsituation kan ett exempel vara att eleverna behöver se en användbarhet i det de lär sig, för att bli motiverade att vilja lära sig. Eleverna ska även kunna känna att deras ansträngning gynnar dem längre fram, för att få en hög känsla av meningsfullhet.
Antonovsky (2005, 47-50) menar att det finns en relation mellan begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Denna relation ser olika ut beroende på vilket begrepp som är högt, respektive lågt. Om alla tre begrepp visar på ett högt eller lågt KASAM, kommer det troligen vara stabilt. Om däremot meningsfullhet är högt finns det stora chanser att hanterbarhet och begriplighet också blir höga. Är meningsfullhet låg finns det en risk att även hanterbarhet och begriplighet minskar. Meningsfullheten är alltså drivande på så sätt att den har större verkan än de andra begreppen.
I KASAM ingår även ett gränsbegrepp som innebär att en person i vissa delar av livet kan ha högt KASAM, men i andra inte. Inom de viktiga delarna i en persons liv har KASAM en större påverkan. Det finns också en flexibilitet som innebär att fokus kan skifta mellan olika områden i personens liv (Antonovsky 2005, 50-51). Ett exempel som kan ses
18
utifrån vår uppsats är att en elev kan ha lågt KASAM i skolmiljön men högt i sitt privata liv på grund av att fritiden upplevs vara mer begriplig, hanterbar och meningsfull.
3.3 Sammanfattning
Under rubriken teoretiska utgångspunkter har STF och KASAM-teorin beskrivits, efterföljt av en mer detaljerad beskrivning av de teoretiska utgångspunkterna. STF beskriver ett system som definieras med olika komplexa delar som i sin tur interagerar med varandra. De olika systemen är samhällsystemet som omfattar miljön som en individ befinner sig i, det sociala systemet och individsystemet. De olika innehållsinfluenserna som kommer att användas i analyskapitlet är i samhällssystemet geografiskt läge, arbetsmarknad, historiska trender och politiska beslut. I det sociala systemet kommer innehållsinfluenserna familj, skola, och vänner analyseras. Vi har dock valt att endast fokusera på föräldrar inom innehållsinfluensen familj och skolpersonal inom innehållsinfluensen skola. Slutligen kommer innehållsinfluenserna psykisk hälsa, färdigheter och intresse att analyseras inom individsystemet. Dock kommer inte den fysiska hälsan att belysas utan endast den psykiska hälsan. Teorin KASAM förklarar känslan av sammanhang inom olika områden i en persons liv. Samtliga beskrivna begrepp som kommer att analyseras är begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. När vi använder oss av KASAM kommer vi endast att studera det i relation till ogiltig frånvaro.
19
4. Metod
I följande kapitel sker en redogörelse över metodval samt vilket tillvägagångssätt som använts för att genomföra undersökningen.
4.1 Metodval och metoddiskussion
Undersökningen bygger på en kvalitativ metod som enligt Larsen (2009, 22-23) innebär att data utgår från att noggrant studera människors upplevelser. Anledningen till metodvalet är att den kvalitativa metoden möjliggör insamlingen av djupgående information och data samt att få så utförliga berättelser från informanterna som möjligt. Detta stämmer överens med undersökningens som är att identifiera och analysera vad som påverkat gymnasieelevers ogiltiga frånvaro.
I den kvalitativa metoden samlas data enligt Larsen (2009) in på ett mer informellt sätt än i den kvantitativa. Det beskrivs också att vid kvalitativa studier användes ett icke-sannolikhetsurval eftersom målet inte är att generalisera utan att få en så utförlig beskrivning som möjligt. Målet har varit att få fram så djupgående kunskap som möjligt om ämnet och resultatet behöver inte tvunget beröra andra förutom de informanter som intervjuats för uppsatsen. Det finns både för- och nackdelar med en kvalitativ metod. En fördel som nämnts ovan är att informationen som samlats in blir djupgående och utförlig. En nackdel med metodvalet kan vara att informanterna inte vågar vara ärliga under intervjun vilket de kanske skulle vågat vara vid en kvantitativ enkätstudie.Dock kommer vi att sträva efter ett öppet och tryggt samtalsklimat för att förhoppningsvis öka djupet i informanternas svar. När det gäller frågor om känsliga ämnen kan en förtroendefull intervjusituation ge eleven mod och mening att berätta sånt som hen aldrig skulle ha skrivit i en anonym enkät, relationen kan möjliggöra ett ärligt svar som annars inte hade getts.
20
4.2 Urval
Urvalet av deltagare utgick från godtyckligt urval, vilken enligt Larsen (2009, 78- 84) innebär att en förfrågan har sänts ut till personer i målgruppen. De informanter som sedan anmälde sitt intresse fick mer information om intervjuerna. De fick även läsa igenom intervjuguiden innan intervjuerna för att ta ställning till om de ville vara med.
Intervjuerna var semistrukturerade vilket Dalen (2007, 31) menar är bra att använda sig av för att undvika alltför styrda intervjuer. En fördel med semistrukturerade intervjuer är enligt författaren att informanterna har möjlighet att tala relativt fritt runt de frågor som ställs samt att forskaren har chans att ställa följdfrågor. En intervjuguide (se bilaga 1) användes varefter frågorna tematiserades i syfte att täcka in uppsatsens frågeställningar och begrepp men även de teorier vi valt samt den tidigare forskningen.
Totalt genomfördes sex intervjuer med före detta gymnasieelever som tidigare haft en långvarig ogiltig frånvaro på mer än 20 procent, vilket fram till 2012 var CSN:s krav för att få tillägna sig studiemedel (CSN, 2015). I urvalet tog vi endast hänsyn till att informanterna stämde överens med vår problemformulering, alltså att de haft en frånvaro på minst 20 procent och var före detta elever på gymnasiet. Vi tog därmed inte hänsyn till andra faktorer såsom exempelvis könsfördelning eller etnicitet. Om vi hade tagit beaktat dessa faktorer hade resultatet kunnat se annorlunda ut.
Intervjuer med informanterna genomfördes via Skype eller telefon och intervjuerna tog mellan 24 till 46 minuter. Slutsatserna som går att dra utifrån tabellen var att samtliga informanter var kvinnor mellan 24-29 år som gick på samhällsvetenskapliga, naturvetenskapliga och estetiska programmet med varierande inriktningar. För att få en tydligare bild av undersökningsgruppen till resultatdelen så presenteras en översikt av informanterna på nästa sida.
21
Tabell 1 informanter, gymnasieprogram och ålder
4.3 Datainsamling
Den första kontakten togs genom att skicka ut en förfrågan via sociala medier. Därefter anmälde till slut sex frivilliga sitt intresse. De fick tillhandahålla intervjuguiden för att ta ställning till om de kände att de kunde besvara frågorna och mindes tillräckligt mycket från sin gymnasietid. En pilotintervju genomfördes innan de andra intervjuerna för att därefter justera intervjuguiden och se om frågorna uppfattades på ett korrekt sätt. Det empiriska materialet samlades sedan in under år 2016 mellan den 14 april till den 21 april med hjälp av semistrukturerade intervjuer och en intervjuguide. Samtliga intervjuer spelades in. Frågorna i intervjuguiden var gjorda för att besvara uppsatsens syfte och frågeställningar. Frågorna hämtade även inspiration från tidigare forskning och teoretiska begrepp.
Vi valde att genomföra en intervju om dagen för att få tid för reflektion och eftertanke mellan de olika tillfällena. Det ledde till att vi kunde se arbetet som en process. I
Informant Gymnasieprogram Ålder
Charlie Naturvetenskapliga programmet – inriktning friskvård
27 år
Michelle Estetiska programmet – inriktning textil 29 år Lee Samhällsvetenskapliga programmet –
internationell inriktning
28 år
Kim Samhällsvetenskapliga programmet 28 år
Robin Samhällsvetenskapliga programmet – inriktning kultur
24 år
22
intervjuerna använde vi oss av Egans (2010) samtalsmetodik innehållande olika samtalsfärdigheter. Den samtalsmetodik som vi anser är extra betydelsefull i intervjuerna är att skapa en god relation tidigt i intervjun och visa respekt inför berättelsen. Vidare tror vi att samtalsfärdigheterna i aktivt, icke dömande lyssnande och att fånga upp följdfrågor bidragit till mer djupgående svar.
4.4 Validitet och reliabilitet
Enligt Dalen (2008, 114) kan det vara problematiskt att använda sig av validitet och reliabilitet i en kvalitativ studie. Larsen (2009, 81) menar att informanterna kan påverkas av intervjusituationen och att det därför är svårt att säkerställa att svaren är helt tillförlitliga. Validitet fås enligt Larsen (2009, 40-41) om en studie mäter det som den sagt att den ska mäta. Vi har försökt uppnå hög validitet genom att ställa öppna frågor och behandla informanternas berättelser på ett noggrant sätt genom att transkribera och tematisera intervjumaterialet. Vi har även gjort en intervjuguide utifrån frågeställningarna och prövat den i en pilotintervju, för att undersöka att frågorna har relevans för syfte och frågeställningar.
Reliabilitet beskriver Larsen (2009, 41) handlar om att mäta en studie så exakt som möjligt. Enligt författaren kan reliabiliteten i uppsatsen bli lägre än i kvantitativa studier. Thurén (2007, 26) menar att hög reliabilitet skapas om studien kan göras om och få samma resultat, utifrån pålitlighet och noggrannhet. I en kvalitativ studie som denna, är syftet att undersöka informanternas upplevelser istället för att få ett mätbart och exakt resultat. Vi menar att det är svårt att uppnå reliabilitet eftersom att varje berättelse är unik och samspelet mellan informant och intervjuperson påverkar resultatet.
4.5 Analysmetod
23
innehållsanalys, med vilket menas att urskilja möjliga samband i det insamlade materialet. Analysen startade redan direkt efter intervjuerna, genom att vi satt ned och diskuterade tillsammans vad som hade framkommit och hur det kunde tolkas. Intervjuerna spelades in och transkriberades därefter, för att sedan studera det transkriberade materialet mer detaljerat. Sedan färgmarkerades olika områden och ämnen som framkommit, där vissa av dem fetmarkerades då de verkade vara en extra betydande orsak. Med hjälp av de olika klassificeringarna så tematiserade vi sedan det empiriska materialet. Därpå arbetades rubriker fram utifrån de teorier samt tidigare forskning som använts. De rubriker som kommer användas i resultatet är: Vägen till frånvaro, Anledningar på samhällsnivå, Anledningar på social nivå samt Anledningar på individnivå.
4.6 Etiska ställningstagande
I våra intervjuer tog vi hänsyn till forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning, genom att uppfylla informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2002, 7-14). Informationskravet tog vi hänsyn till genom att informera om studiens syfte och genom att informera informanterna om deras roll i studien. På så sätt kunde de med hjälp av intervjuguiden ta ställning till om de ville vara med. Informanterna fick alltså själva välja om de ville vara med eller inte och att de hade rätt till att avbryta medverkan, vilket är i enlighet med samtyckeskravet. Konfidentialitetskravet tillgodosåg vi genom att ha fiktiva namn på eleverna och genom att radera allt insamlat material efter transkriberingen. Nyttjandekravet innebär att det insamlade materialet endast får användas i forskningssyfte och vår uppsats kommer endast att göra det. Allt insamlat material såsom ljudinspelningar och anteckningar slängdes efter intervjuerna.
24
5. Resultat
I resultatet kommer först vägen till frånvaro att beskrivas, därefter bearbetas resultatet på samhälls- social- respektive individnivå. På samhällsnivå beskrivs intervjumaterialet med hjälp av geografiskt läge, politiska beslut och historiska trender. På socialnivå bearbetas skolpersonal, föräldrar och vänner. Slutligen på individnivå behandlas psykisk hälsa, intressen och förmåga.
5.1 Vägen till frånvaro
För några av informanterna började frånvaron på högstadiet och för några började den under gymnasietiden. Michelles frånvaro började i 6:an då hon till och från uteblev från lektionerna, vilket enligt henne berodde på mobbing. Michelle talar om att det var svårt att vara borta utan att det märktes då de hade en och samma lärare hela tiden och ett hemklassrum. Michelle berättar att under gymnasiet var hon mycket deprimerad och under vissa perioder gick hon inte till skolan mer än varannan dag. Det sista året var hon mest i skolan för att träffa vänner och dricka kaffe.
Robin berättar att den ogiltiga frånvaron började i åttonde klass och berättar att hon i början lyckades lura sina lärare genom att säga att hon var sjuk. Frånvaron stegrades sedan varje termin och som mest uppgick den till 60 procent. Efter fem års frånvaro fick Robin diagnosen djup depression och då blev det lättare att förstå vad som gjorde livet jobbigt.
Kim berättar om hur den ogiltiga frånvaron började under högstadiet men att det var först på gymnasiet som den eskalerade. Kim talar om hur frånvaron i en period uppgick till 75 procent och att hon då valde att hoppa av. När Kim hade hoppat av fick hon en praktikplats och där hade hon nästan alltid närvaro. Efter det började hon på en ny skola och där beskriver Kim att hon i början hade en högre närvaro men att den senare sjönk och frånvaron till sist hamnade på runt 25-30 procent.
25
Charlies frånvaro började tidigt under andra året på gymnasiet. Innan dess talar Charlie om att hon inte hade någon frånvaro. Till en början visste Charlie inte hur hög frånvaro hon hade, men efter en tid ringde läraren hem till Charlies föräldrar och berättade att frånvaron uppgick till 40 procent, men att de hade varit snälla och inte rapporterat in underlaget om den ogiltiga frånvaron till CSN. Under sista året på gymnasiet kände Charlie att motivationen var låg vilket resulterade i ännu högre frånvaro och avhopp. Det som sedan hände var att Charlie påbörjade ett gymnasieprogram på en annan ort, som hon hade mer intresse av.
Sams frånvaro började under höstterminen i ettan på gymnasiet och berodde på att Sam kände att hon valt fel program vilket bidrog till att hon tappade självförtroendet och inte upplevde någon mening med att gå till skolan. Lees frånvaro började i trean på gymnasiet då hon tog hand om sin vän som hade borderline och anorexi. Vännen hade ingenstans att bo då han hade brutit upp ur ett förhållande och mådde dåligt på grund av detta. Lee uttrycker det så här:
“Så basicly så spenderade jag ett gäng månader med att ta hand om en suicidal
och självskadande anorektiker, som jag bodde med på en väldigt liten yta”. Lee.
Lee berättar att när det var som värst var hon borta 50 procent av tiden. Innan denna händelse skötte Lee dock skolan bra och hade låg frånvaro.
5.2 Anledningar till ogiltig frånvaro på samhällsnivå
De anledningar till ogiltig frånvaro på samhällsnivå som kommer att bearbetas under denna rubrik utifrån de genomförda intervjuerna är geografiskt läge, politiska beslut och en historisk trend. En del av informanterna berättar om hur de i perioder bodde eller flyttade
hemifrån under gymnasietiden, vilket kan sammankopplas med geografiskt läge. Anledningarna till att vissa informanter flyttade hemifrån berodde antingen på att
26
programmet som de önskade läsa inte fanns på närmre plats eller på att de bodde långt ifrån en stad där gymnasieskola fanns. På den andra orten där gymnasieskolan låg bodde de flesta själva, vilket resulterade i att ingen hade kännedom om frånvaron, mer än hos den informanten som bodde med en vän. Detta ledde i sin tur för de flesta av informanterna till att föräldrarna inte hade kännedom om frånvaron, vilket en av informanterna berättar om på följande sätt:
“Dom visste inte om det. Grejen var att när jag började på denna skolan fick jag flytta hemifrån för jag är uppvuxen ganska långt utanför en storstad och då fick jag flytta hemifrån och de förväntade sig utav mig att jag skulle sköta det här och jag såg ju till att sköta det utåt, men eh, så jag tror att dom nog inte vet.”
Kim.
Några av informanternas berättelser visar även hur politiska beslut i samhället har bidragit till ett skolsystem som de upplever att de inte passar in i, utan snarare straffas av. Informanterna berättar att de hade olika strategier för att komma undan med den ogiltiga frånvaron, varav en vanligt förekommande var att försöka hålla sig under 20 procent. Detta för att inte föräldrarna skulle tillkallas och CSN inte skulle dras in. Michelle berättar om att när hon försov sig räknades de lektionerna hon missade till den sammanlagda potten. Om hon låg nära 20 procent var det smartare att ringa in och sjukanmäla sig för då räknades hela dagen som giltig frånvaro. Michelle berättar följande:
”Jag hade antagligen gått på fler lektioner om det systemet inte hade straffat mig för det. Att bli straffad för att man inte orkar gör inte saken bättre.”
Michelle.
Av den anledningen menar hon alltså att frånvaron kanske varit lägre om hon kunnat välja någon annan väg än att sjukanmäla sig under hela dagen. Kim berättar även hon hur skolan inte passade henne:
“framförallt att försöka få personen (elever) i fråga att få förståelse för varför
man behöver gå igenom den här skiten för jag kan tycka att skolan generellt sätt är ganska pissdålig.” Kim.
27
Det som Kim alltså beskriver är hur hon upplever hur skolan inte gav henne något och att hon inte förstod dess syfte.
En annan anledning till ogiltig frånvaro som har framkommit är ekonomiska resurser, inom både skolan och vården. Informanterna berättar om olika diagnoser som inte upptäcktes av vården eller skolan och var odiagnostiserade vid tiden för den ogiltiga frånvaron. Dessa diagnoser berodde på psykisk ohälsa eller neuropsykiatriska funktionshinder hos antingen informanterna själva eller hos nära anhöriga. Att informanterna inte fick rätt hjälp resulterade enligt dem i ogiltig frånvaro, till exempel beskrev Robin hur den felaktiga medicinen ledde till att hon blev aggressiv och mådde ännu sämre. Vidare reflekterar Michelle kring hur hon tror att om hon hade fått sin diagnos tidigare så hade hon gått ut gymnasiet med slutbetyg. Lee beskriver att hon bar på ett stort ansvar då hon tog hand om sin sjuka vän. Lee menar att ett så stort ansvar inte bör ligga på en 19-åring, men hon ansåg inte att vården kunde ta hand om hennes vän.
En historisk trend som kan sammankopplas med några av informanternas berättelse är hur deras val till gymnasiet påverkat dem. Robin menar att hennes val grundade sig på hennes pappas beslut, då han tyckte det var bättre att läsa högskoleförberedande program. Hon uttrycker det såhär: “Han var ju inte närvarande så när han väl var det ville jag göra
honom glad.“ Om Robin hade känt att hon hade fått välja själv hade hon valt ett praktiskt
program som hotell och restaurang eller drama istället. Charlie berättar något liknande, då hon menar att valet till gymnasiet grundade sig i status och i att inte hamna utanför. I efterhand menar Charlie att ett yrkesförberedande program vore bättre, då hon är mer praktiskt än teoretiskt lagd.
5.3 Anledningar till ogiltig frånvaro på social nivå
På den sociala nivån finns de olika anledningarna till ogiltig frånvaro som framkommer, vilka är skolpersonal, föräldrar och vänner.
När det gäller skolan berättar informanterna mycket om stöd från skolpersonal. Ett framkommande tema som en del av informanterna berättar om är att de saknade olika
28
sorters stöd, i form av vuxna att prata med eller ett större pedagogiskt stöd. Informanterna berättar att när de trots allt närvarade på lektionerna berodde det oftast på att läraren var engagerad i undervisningen. Vidare menar informanterna att om någon skolpersonal hade uppmärksammat frånvaron i ett tidigt skede och visat stöd och engagemang hade det kunnat bidra till att de var i skolan mer. Lee nämner dock att hennes lärarkontakt var positiv, med många stöttande och förstående lärare som arbetade i team med att fånga upp elever som behövde extra stöd.
Några av informanterna berättar om det skiftande lärarstödet som var beroende av relationen mellan elev och lärare. Den ogiltiga frånvaron berodde på om de kände sig sedda och respekterade av läraren och hur dessa hanterade informanternas beteende och ogiltiga frånvaro. Michelle säger att hon kunde gå från VG till IG på en termin om läraren byttes ut. Med egna ord beskriver Michelle det såhär: “de såg mig som en person och lyssnade på
mina argument och såg vad som var bakom min trotsiga attityd.”. Den trotsiga attityden
var något som Michelle tyckte gjorde att vissa lärare gav upp, vilket i sin tur resulterade i att Michelle också gav upp. Robin berättar att på dramalektionerna hade hon alltid 100 procent närvaro medan den ogiltiga frånvaron användes som en protest mot lärare som hon ogillade. Robin berättar om hur hon önskar att vuxna på skolan skulle göra med följande ord:
“Jag tror att om vuxna försöker förstå att de tonåringar som sticker ut mer, är
något jobbigare och så, det är de som behöver ros när de dyker upp på lektionerna snarare än ris för att de varit borta.” Robin.
Vännerna har påverkat informanterna på olika sätt, dels genom att försöka öka närvaron men också genom att bidra till den ogiltiga frånvaron. Vissa av informanterna hade stöttande vänner som mestadels var närvarande medan andra informanter hade vänner som själva hade hög ogiltig frånvaro. Charlie hade stöttande vänner som försökte locka dit henne med roliga saker som hände. Sam berättar att hon hade vänner som var äldre och arbetslösa, som hon umgicks med under skoltid.
29
skolan, även om de inte var närvarande på själv lektionerna. Robin drack sprit med en vän under skoltid vilket också påverkade frånvaron. Exempelvis beskriver Robin hur de kunde börja dagen på skolans toaletter med att dricka vodka. Lee i sin tur hade en vän som mådde dåligt vilket var den största orsaken till hennes ogiltiga frånvaro. Nästan alla vännerna till Lee gick på en annan skola i närheten och av den anledningen spenderade hon de flesta av rasterna där.
Föräldrarna interagerade i vissa av informanternas berättelse med skolsystemet. Några av de informanter som bodde hemma hos sina föräldrar berättar om att de ställde klockan och låtsades att de skulle gå till skolan. Charlie var en av dem och berättar om det nedan:
“Det var inte så att jag gick till skolan, jag kunde bara helt, gå runt på stan, jag gjorde ju inget, jag bara gick.” Charlie.
Om föräldrarna var på jobbet stannade Charlie dock hemma istället för att gå runt på stan, eftersom de då inte märkte att hon var borta från skolan. Michelle berättar om hur hon övertalade sina föräldrar att få stanna hemma från skolan. De informanter som bodde på annan ort verkade i flera av fallen ha en mindre tät kontakt med föräldrarna och av den anledningen kände inte föräldrarna till frånvaron. Vidare berättar Robin att föräldrarna var skilda vilket resulterade i att mamman var den som stöttade medan pappan var frånvarande.
5.4 Anledningar till ogiltig frånvaro på individnivå
På individnivå behandlas psykisk hälsa, intressen och förmåga. Informanterna berättar om att de inte mådde bra på olika sätt vilket ledde till att de hade ogiltig frånvaro, vilket kan kopplas till psykisk hälsa. Informanterna berättar om att livet i allmänhet kändes tufft och att de egentligen visste att deras frånvaro inte var något bra, något som resulterade i ständigt dåligt samvete. Exempel som informanterna tar upp är att det blev för tufft då frånvaron ledde till en ond cirkel och de halkade efter allt mer. Robin berättar om att hon
30
redan i elva- eller tolvårsåldern skrev sitt första självmordsbrev. Lee berättar att händelserna utanför skolan gjorde att hon inte kunde prestera med sin fulla kapacitet. Den ogiltiga frånvaron pendlade beroende på när det var som jobbigast. Ett exempel som Lee nämner är att förmiddagen efter att hon hade varit hos psykologen ofta var så jobbig att hon inte orkade gå till skolan. Det skilde sig också mellan ämnen, vilket Lee beskriver:
“Bitvis också för att jag bara inte orkade, jag läste psykologi och skolkade konsekvent under perioderna då vi läste om det här krisreaktioner och trauma för att det var liksom bara för ”close-to-home”. Lee.
Informanterna beskriver engagemanget för skolan på olika sätt, alltså hur stort intresse de hade för skolan. De lektioner som Sam gick på var sådana som gav henne någonting, ett intressant ämne eller att det hände något speciellt i skolan just den dagen. Michelle upplevde att hon hade svårt att lära sig saker som inte intresserade henne. Charlie beskriver hur hon inte förstod själva syftet med varför man skulle lära sig vissa saker, vilket gjorde att hon blev väldigt omotiverad. Utöver det berättar Charlie också om en osäkerhet kring vem hon var och vad framtiden skulle leda till. Hon beskriver det i följande citat:
”Nä jag tror det var nog lite att man var osäker på sig själv litegrann, identitetskris, att man inte visste riktigt vem man själv var eller vad man liksom ville göra med sin framtid, vilka problem man ville lösa.” Charlie.
Kim berättar att hon tyckte skolan var tråkig, att den inte gav någonting och att stor del av tiden la hon därför på att jobba istället.
Nästa del som beskrivs är förmåga som i informanternas svar ibland sammankopplas med hur stort intresse de hade för ämnena. Några av informanterna berättar om hur de hade lätt för skolan och några av dem hur de hade svårt för skolan. Vissa berättar om hur betygen inte förändrades till följd av den ogiltiga frånvaron, eller till följd av ansträngning vilket ledde till att det inte gjorde någon skillnad att närvara på lektionerna. Kim märkte inte någon skillnad på hennes höga betyg oavsett om hon var i skolan eller inte, vilket
31
resulterade i att det inte kändes meningsfullt för Kim att vara där, vilket hon uttrycker med följande ord:
“För den personligheten som jag har, så var det inte tillräckligt mycket utmaningar och det var inte tillräckligt mycket, eh, ja, jag behöver mer helt enkelt.” Kim.
Kim berättar att inga krav eller utmaningar ställdes på henne, hade hon fått mer utmaningar i skolan tror hon att skolan hade känts mer meningsfull.
5.5 Sammanfattning
Anledningarna till den ogiltiga frånvaron i resultatet handlar på samhällsnivå om innehållsinfluenserna geografiskt läge, politiska beslut och ekonomiska resurser. På den sociala nivån berättar informanterna om skolpersonal, vänners påverkan och föräldrarna. Informanterna berättade om lärarstödet och hur relationen och det pedagogiska stödet påverkade den ogiltiga frånvaron. Vännerna påverkade informanterna olika beroende på var de befann sig, hur de mådde och hur mycket frånvaro vännerna hade. Föräldrarna var ofta ovetandes om den ogiltiga frånvaron, men hade större inverkan på informanterna i de fall då de bodde hemma. På individnivå upplevde många informanter att livet kändes tufft under gymnasietiden, vilket kan kopplas samman med psykisk hälsa. Intresset för skolarbetet var olika stort; några beskrev att de inte förstod syftet med att gå i skolan medan andra hade andra mer framträdande anledningar. Förmågan att genomföra skolarbetet varierade då vissa behövde mer utmaningar medan andra upplevde skolarbetet som svårt och att de halkade efter gjorde det ännu svårare.
32
6. Analys
Analysen utgår först från Systems Theory Framework (Patton & McMahon, 2006) för att besvara frågeställning om hur elevers anledningar till ogiltig frånvaro interagerar. Inom STF kommer det centrala begreppet att vara interaktion, då interaktionen mellan de olika innehållsinfluenserna kommer att analyseras. Det har framkommit två centrala innehållsinfluenser i vår analys vilka är geografiskt läge och psykisk hälsa. Först beskrivs interaktioner som kan kopplas till det geografiska läget, vilket är föräldrar, vänner och skolsystemet. Därefter beskrivs interaktionen mellan innehållsinfluenserna ekonomiska resurser, skolpersonal, förmåga, politiska beslut och intresse som samtliga kan kopplas till den psykiska hälsan. Slutligen inom STF kommer individens interaktion med det kontextuella systemet att analyseras. För att besvara frågan om hur den ogiltiga frånvaron påverkas i koppling till psykisk hälsa kommer informanternas svar sammankopplas med teorin KASAM och begreppen; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet
6.1 Interaktioner med geografiskt läge
Inom samhällsnivån är ett av begreppen geografiskt läge, vilket interagerar med innehållsinfluenserna föräldrar, vänner och skolpersonal. Informanterna som flyttade till en annan ort har alltså ändrat sitt geografiska läge och den ogiltiga frånvaron kan ha påverkat informanternas sociala system eftersom de bodde själva eller tillsammans med pojkvän istället för att bo med sina föräldrar som de gjort innan. Anledningarna till att informanterna ändrade sitt geografiska läge var exempelvis eftersom utbildningarna de sökte till inte fanns inom pendlingsavstånd. Ett annat exempel på hur det sociala systemet påverkades var hos den informant som bodde med en vän som mådde dåligt, vilket hon beskrev som den främsta anledningen till hennes ogiltiga frånvaro.
33
hon gick iväg för att föräldrarna inte skulle märka att hon inte var i skolan. I en egen lägenhet, som några av informanterna hade, kan det möjligen bli lättare att själv bestämma över sina dagar, utan föräldrarnas kännedom. Föräldrar interagerade i vissa av informanternas berättelse med skolpersonal och i andra inte. Det kan bero på att skolpersonalen är tvungna att kontakta föräldrarna i de fall då eleverna är omyndiga och hade över 20 procent ogiltig frånvaro. Innan föräldrarna kontaktades via telefon verkade det som att många av dem inte hade någon kännedom om barnens ogiltiga frånvaro, vilket i flera av berättelserna kan bero på att de inte bodde hemma. Det innebär alltså att var informanterna bodde någonstans kan ha påverkat deras skolsituation, framförallt i de fallen då eleven bodde själv. Informanternas berättelser visar alltså att det geografiska läget interagerar med föräldrar eller andra som eleven bodde med.
6.2 Interaktioner med psykisk hälsa
Psykisk hälsa som orsak interagerar med ekonomiska resurser, skolpersonal, förmåga, politiska beslut och intresse. Den psykiska hälsan påverkas av hur skolpersonalen hanterar och bemöter eleven och ger stöd eller inte har möjlighet att göra det. Till exempel var det några av informanterna som fick mycket stöd med anpassade studieplaner och förståelse för deras situation. Andra upplevde att de inte blev förstådda i att de mådde dåligt och de upplevde att skolpersonalen la ansvaret för den ogiltiga frånvaron endast på dem själva. Hur bra relationen med skolpersonal är verkar vara en viktig innehållsinfluens för hur väl eleven lyckas. Det framkom exempelvis hur informanterna gick på de lektioner där läraren var engagerad och hade skapat en god relation med eleverna.
Den psykiska hälsan interagerar i sin tur med de ekonomiska resurserna som bestämmer hur mycket hjälp informanterna kan få av skolan, men också av vården. I informanternas berättelser har det framgått hur skolsystemet och vården upplevts som bristfällig, exempelvis genom diagnoser som inte upptäcktes under gymnasietiden. Det kan kopplas samman med politiska beslut över hur mycket pengar som tillägnas vården och skolan.
Om hjälp inte fås påverkas elevernas förmåga att prestera i skolan, vilket i sin tur påverkar den ogiltiga frånvaron. Några av informanterna förstod inte syftet med sin
34
skolgång och det kan också ha berott på att intresset minskade i samband med att förmågan inte matchade undervisningen. Informanternas intresse för olika ämne i skolan interagerade i sin tur med skolpersonalen och deras skiftande engagemang.
6.3 Individsystemet i interaktion med det kontextuella
systemet
Som tidigare beskrivits i teoridelen så kan historiska trender påverka hur informanterna ser på sin skolgång och hur viktig den är. Några av informanterna berättade att de egentligen hade önskat att välja ett yrkesförberedande program, men att det inte var populärt enligt vännerna eller föräldrarna. Den historiska trenden kan i sig hänga samman med arbetsmarknaden och vad som efterfrågas i samhället, vilket också i enlighet med STF varierar med tid. Å andra sidan kan gymnasievalet även hänga samman med intresse och i detta fall att några av informanterna visade ett lågt intresse för sitt val.
Förmåga kan kopplas samman med ekonomiska resurser och skolpersonal. Det berodde på att informanterna inte fick det pedagogiska stödet de behövde i skolan. Exempelvis behövdes mer utmaningar i undervisningen för vissa informanter medan andra informanter behövde mera hjälp från skolpersonalen. Att skolpersonalen inte räckte till kan i sin tur bero på att skolan inte tilldelats tillräckligt med ekonomiska resurser.
Intresse och vänner har visat sig ha ett samband på så sätt att de informanter som hade vänner som själva hade ogiltig frånvaro också själva var frånvarande. Exempelvis berättade en informant om hur hon drack alkohol tillsammans med en vän. Ett annat samband kan ses mellan intresse och förmåga, där flera informanter berättade att de hade lätt för de ämnena som intresserade dem.
6.4 KASAM
35
hände mycket i informanternas liv som påverkade känslan av sammanhang. Den ogiltiga frånvaron kan alltså ha ett samband med att informanterna hade lägre KASAM i tonåren och alltså hade mindre begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.
Ett tema som framkom var att några informanter inte förstod syftet med skolan och varför de skulle närvara på lektionerna. Det berodde i vissa fall på felval och bristande intresse, men även på att arbetsmarknaden eller vännerna var mer lockande än skolan. Att förstå syftet med skolan kan sammankopplas med begreppet meningsfullhet eftersom informanterna i dessa fall inte upplevde att de kunde engagera sig i skolans utmaningar. De upplevde alltså att det inte gav dem något att anstränga sig i skolan utan sökte därför meningsfullhet i andra sammanhang än i skolan. Det i sin tur kan kopplas samman med begriplighet, då informanterna inte kände att skolan var tillräckligt strukturerad eller förståelig. Ett exempel var att flera av informanterna berättade om hur de försökte hålla sig under 20 procent frånvaro, på grund av föräldrar eller av ekonomiska anledningar. De var alltså inte i skolan för att det kändes meningsfullt, utan snarare för att exempelvis träffa andra vänner.
Begripligheten påverkades i första hand hos de informanter som hade svårigheter med att förstå lektionerna i skolan. Att inte förstå sammanhang och struktur ledde i sin tur till att hanterbarheten minskade vilket kan ha resulterat i att skolan och lektionerna inte kändes meningsfulla. De informanter som i sin tur upplevde att skolan gav få utmaningar, hade också behövt mer stöd i form av utmaningar för att känna att skolan var meningsfull trots att de hade begriplighet och hanterbarhet.
En faktor som ökade alternativt minskade en känsla av sammanhang hos informanterna var hur stöttande det sociala systemet med vänner, föräldrar och skolpersonal var. Ett exempel var hur en informant hade vänner som försökte locka henne till skolan, vilket kan leda till att meningsfullheten ökade. Detta kan sättas i kontrast till de informanter som inte hade så många vänner i klassen. De som saknade stöd från sina föräldrar påverkades istället av minskad hanterbarhet i jämförelse med de som hade stöttande föräldrar som möjligen kan ha stärkt KASAM något.
36
6.5 Sammanfattning
Det som framkommer i analysen är hur olika anledningar till ogiltig frånvaro interagerar med geografiskt läge och även med psykisk hälsa. Det geografiska läget interagerar främst med föräldrar men även med vänner och skolpersonal. Flera av informanterna berättade om en psykisk ohälsa som resulterade i ogiltig frånvaro. Det mest framträdande var hur skolpersonalen hanterade den psykiska ohälsan som framkom i flera av informanternas berättelser. Psykisk hälsa kan även sammankopplas med innehållsinfluenser så som ekonomiska resurser och politiska beslut. Även intresset och förmågan interagerar och påverkar den psykiska hälsan. Det som hände i informanternas liv under gymnasietiden kan även sammankopplas med deras känsla av sammanhang. Känslan av sammanhang är en del av innehållsinfluensen psykisk hälsa som i analyskapitlet beskrevs mer ingående. Den psykiska ohälsan påverkade den ogiltiga frånvaron och informanternas känsla av sammanhang. Meningsfullheten i informanternas berättelser var i många fall låg vilket ledde till att begripligheten och hanterbarheten också blev lägre.
37
7. Diskussion
I detta kapitel diskuteras först resultatets betydelse med hjälp av tidigare forskning. Sedan förs en diskussion i relation till metoden och teorierna. Slutligen presenteras även förslag till vidare forskning.
7.1 Resultatdiskussion
Syftet med denna uppsats är att identifiera och analysera vad som har påverkat före detta gymnasieelevers ogiltiga frånvaro. Uppsatsen behandlar endast sex informanter och av den anledningen kan inga representativa slutsatser dras men däremot kan liknelser göras till tidigare forskning.
Enligt namnet på uppsatsen menar vi att det endast finns en dörr in till klassrummet, då tidigare forskning av Malm Lindberg (2014, 125-133) menar att även om gymnasieskolan inte är obligatorisk så finns det få andra alternativ. Däremot finns det flera vägar ut ur klassrummet, vilket denna uppsats visar på då resultatet visar att anledningarna till ogiltig frånvaro är relaterade till både samhälls-, social- och individsystemet samt interagerar med varandra i enlighet med teorin STF.
Tidigare forskning av Ekstrand (2015) har funnit olika anledningar till ogiltig frånvaro på antingen individnivå eller social nivå. Till skillnad från Karlberg & Sundell (2004) finns det alltså anledningar till ogiltig frånvaro som är mer än individrelaterade enligt vårt resultat. Vi har i vår uppsats även sett interaktion mellan de olika innehållsinfluenserna, utöver det har vi också funnit anledningar till ogiltig frånvaro på samhällsnivå. En del av vårt huvudresultat visar att det geografiska läget är en bidragande faktor till den ogiltiga frånvaron, vilket skiljer sig från tidigare studier som inte har studerat denna influens. En slutsats utifrån vår uppsats är att elever som bor själva kan behöva mer uppföljning och extra stöd från samhället.
