Lärande och samhälle Idrottsvetenskap
Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
Polisstudenter,
fysisk förmåga och hälsa
Police recruits, physical capacity and health
Krugly Sandra
Idrottsvetenskapligt program 180 hp (Fysisk aktivitet och hälsa)
2020-06-01
Examinator: Torbjörn Andersson Handledare: Jenny Vikman
Förord
Detta examensarbete har skrivits inom ramarna för forskningsprojektet Polisen – fysisk
förmåga och hälsa av Sandra Krugly vid Malmö universitet. Forskningsprojektet är
riktat mot polisstudenter samt poliser i södra Sverige var deras fysiska förmåga och hälsa är centralt. Projektet är i en tidig fas och detta examensarbetet bidrar främst med data till en större kartläggning av polisstudenters hälsa. Vidare sträcker sig
forskningsprojektet över tid vilket möjliggör longitudinella studier av hälsa och vana av fysisk aktivitet över tid. Jag skulle vilja rikta ett stort tack till min handledare Jenny Vikman för stort engagemang och stöttning. Vidare vill jag även tacka Alexander Jansson för stort engagemang i uppsatsen samt alla delaktiga i forskningsprojektet för möjlighet att delta i projektet.
Abstract
Police officers often suffer more often from mental- and physical illness than the average person, yet the health of police recruits remains unexamined. The aim of this study was to map how police students perceive their mental- and physical health and to investigate whether there is a relationship between self-esteemed health and their confidence in police profession ability. The theory consists of previous studies that has explored police officers as well as police trainers and different aspects of their health. Respondents studied at two different universities in southern Sweden. A total of 121 police trainees completed the questioner and were included in the study. The questioner had 60 items further divided into seven overriding categories
regarding different aspects of health. Three main variables, health, physical activity and confidence in police profession ability were constructed from the questioner. This study results indicate that police recruits have good physical activity habits and general good health. Moderate physical activity and good mental health had the most impact on the recruits confidence in future police employment.
Key words: Police Recruits, physical health, mental health, physical activity,
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 6
2. BAKGRUND ... 8
2.1 FYSISK HÄLSA ... 8
2.2 MENTAL HÄLSA OCH PSYKOSOCIALA FAKTORER ... 10
2.3 ARBETSLIV, POLISYRKET OCH HÄLSA ... 10
3. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 13
4. TIDIGARE FORSKNING ... 14
4.1 FYSISK AKTIVITET OCH FYSISK INAKTIVITET ... 14
4.2 FYSIOLOGISKA EFFEKTER AV TRÄNING ... 15
4.3 POLISYRKET OCH HÄLSA ... 16
4.3.1 Säkerhetstjänst ... 16
4.3.3 Upplevd hälsa inom polisyrket... 18
4.3.4 Hälsofrämjande interventioner ... 18
5. TEORETISKT RAMVERK ... 21
6. METOD OCH GENOMFÖRANDE ... 23
6.1 UNDERSÖKNINGSGRUPP ... 23
6.1.1 Bortfall ... 24
6.2 MATERIAL/ENKÄT ... 25
6.2.1 Samtycke och bakgrundsfrågor... 26
6.2.2 Symptom och besvär ... 26
6.2.3 Sjukdomar ... 26
6.2.4 Fysisk aktivitet ... 26
6.2.5 Mental hälsa... 26
6.2.7 Tilltro till förmåga ... 27
6.3 PROCEDUR ... 27
6.3.1 Databearbetning ... 27
7. ETIK ... 30
8. RESULTAT OCH ANALYS ... 32
8.1 POLISSTUDENTERS SJÄLVRAPPORTERADE HÄLSA ... 32
8.2 POLISSTUDENTERS UPPSKATTADE FYSISKA- OCH MENTALA HÄLSA SAMT TILLTRO TILL POLISIÄR FÖRMÅGA... 36
8.3 SAMBAND MELLAN VARIABLERNA FÖR HÄLSA, FYSISK AKTIVITET OCH TILLTRO TILL POLISIÄR
FÖRMÅGA ... 38
9. SLUTSATS OCH DISKUSSION ... 41
9.1 RESULTATDISKUSSION ... 41
9.1.1 Muskel- och ledvärk, symptom och besvär som polisstudent ... 41
9.1.2 Sjukdomar och depression ... 43
9.1.3 Stress och oro ... 43
9.1.4 Mental hälsa och betydelsen för upplevd polisiär förmåga... 44
9.1.5 Träning och betydelsen för upplevd polis kompetens ... 45
9.2 METODDISKUSSION ... 46
9.3 SLUTSATS ... 48
REFERENSER ... 50
1. Inledning
Hälsa är ett komplext begrepp med flera dimensioner. World health organization (WHO) tar avstamp i en biomedicinsk definition med en psykologisk aspekt. Definitionen belyser frånvaro av sjukdom och människokroppens funktion ur ett traditionellt biomedicinska perspektiv. Mot bakgrund av detta så kan en människa med någon typ av sjukdomstillstånd ej betraktas ha en fullgod hälsa (Balog, 2005; Andersson, 2016).
Flera faktorer påverkar hälsan, exempelvis genetiska förutsättningar, beteenden och den omgivande miljön (Aldwin & Gilmer, 2013). Utöver detta påverkar demografiska faktorer som kön, ålder och etnicitet – vilka är tydligt
relaterade till förutsättningar för att utöva olika typer av fysisk aktivitet. Slutligen har även mentala individuella aspekter, exempelvis motivation, betydelse för i vilken grad människor är fysiskt aktiva. Vissa av dessa faktorer kan individen själv påverka medan andra faktorer är mer statiska och svårare att förändra (Bouchard, et al., 2012). Fysisk aktivitet och främst moderata nivåer av fysisk aktivitet i vardagslivet har visat sig ha betydande effekter för en god hälsa och ytterligare fysisk aktivitet i högre grad kan ge bättre effekt (Buckley, et al, 2019). Flera studier visar att individer med fysiskt aktiva livsstilar minskar riskerna för att utveckla kroniska degenerativa sjukdomar (Kenney, Wilmore, & Costil, 2015; Després, 2016). De flesta personer som utför någon form fysisk aktivitet på moderat intensitet 150 min per vecka minskar risken signifikant för olika kroniska sjukdomstillstånd (Bouchard, et al., 2012).
Polisyrket är ett yrke där arbetssjukdomar är vanligt förekommande (Violanti, 2014). I Sverige är poliser den fjärde yrkesgruppen bland män och andra bland kvinnor med flest anmälningar av arbetssjukdom. Fysisk träning är en av de viktigaste faktorerna för att minska fysiska besvär. Det är tydligt att mer träning ger mindre besvär, detta samband är tydligt framträdande oberoende av vilken
träningsform poliserna ägnar sig åt (Elgmark, Larsen, Tranberg & Ramstrand, 2013). Poliser är en grupp vars hälsa har undersöks i flertal forskningsrapporter (Achim, 2018; Habersaat et al, 2015; Gerber 2013). Däremot är kunskapen om polisstudenters hälsa begränsad. Mer specifikt, det finns en begränsad kunskap om polisstudenters självskattade hälsa, både avseende mentala, fysiska och social hälsa (Orr, Pope, Peterson, Hinton & Stierli, 2016). Utöver detta finns det även en
begränsad kunskap om hur självskattad hälsa är relaterat till aspekter som är av särskild betydelse i relation till polisutbildningen och polisyrket. Mot bakgrund av detta är det av stor betydelse att undersöka polisstudenters självskattade hälsa, men även att analysera om självskattad hälsa påverkar tilltro till polisär förmåga.
2. Bakgrund
I följande avsnitt presenteras bakgrundsfakta för olika perspektiv på hälsa och fysisk aktivitet med koppling till arbetsliv, specifikt för polisyrket. Avsnittet behandlar fysisk aktivitet, dess fysiologiska effekter samt mental hälsa och psykosociala faktorer. Vidare presenteras arbetslivets och polisyrket inverkan på hälsa.
2.1 Fysisk hälsa
Forskningen visar att det finns ett positivt samband mellan regelbunden fysisk aktivitet och hälsa (Henriksson & Sundberg, 2016). För att upprätthålla en fysisk hälsa har riktlinjer för fysisk aktivitet tagits fram eftersom fysisk inaktivitet ofta är en riskfaktor för att utveckla fysik ohälsa och kroniska sjukdomstillstånd. Risken för flera tillstånd av ohälsa, såsom förtida död, oavsett orsak, hjärt-kärlsjukdom,
metabola sjukdomar, cancer, fall och benbrott samt psykisk ohälsa, kan minska med fysisk aktivitet (Folkhälsomyndigheten, 2019).
Fysisk hälsa diskuteras ofta ur ett patogent perspektiv vilket är starkt kopplat till ett biomedicinskt vetenskapligt normativt synsätt som dominerar. Fysisk hälsa förstås som frånvaro av sjukdom och att vara frisk är det naturliga tillståndet där sjukdom är avvikande. Centrala delar av fysisk hälsa kan kopplas till förståelsen om orsaker till sjukdomstillstånd, hur de botas, förebyggs eller förhindras
(Quennerstedt, 2007). Den biomedicinska förståelsen av fysisk hälsa dominerar i många olika sammanhang, framförallt inom medicinvetenskapen och till viss del inom sjukvården men även i människors vardagliga uppfattningar som frånvaro av sjukdom (Quennerstedt, 2006).
Kroniska sjukdomstillstånd, även kallat icke smittsamma sjukdomar, är sjukdomar vars förlopp utvecklas under en lång tid och leder succesivt till hälsorisker till skillnad från smittsamma sjukdomar vars påverkan är direkt (Wiesz, 2015). Det kan finnas flera orsaker till att sjukdomarna uppstår, genetiska och fysiologiska faktorer liksom beteenden samt miljön. Dessa icke smittsamma sjukdomar orsakar över 40 miljoner dödsfall i världen per år vilket står för över 70% av alla dödsfall, dessa är de mest förekommande och allvarliga problem för världens folkhälsa idag. De kroniska sjukdomstillstånd som orsakar flest dödsfall är hjärt- och kärlsjukdomar (WHO, 2018). Icke smittsamma sjukdomar anses inte orsaka kritiska problem för
länder på samma sätt som smittsamma sjukdomar vilka kan orsaka pandemier över hela världen med det moderna samhällets globalisering. Sjukdomarna utvecklas långsamt och under lång tid, samt kräver en långsiktig behandling där det ej finns några snabba lösningar. För att förändra ohälsosamma levnadsvanor krävs det att hälsosamma alternativ finns lättillgängliga.
När en persons fettmassa passerar en viss gräns klassas det som ett sjukdomstillstånd som försämrar dess hälsa. Ett positivt energiintag leder till viktökning då kaloriintaget är större än energiförbrukningen vilket lagras som fettdepåer. Övervikt och fetma bestäms med ofta med beräknat BMI (kg/m²) och/eller midjemått var referensvärdena varierar beroende på både kön och ålder. Dessa är två av de vanligaste orsakerna till för tidig död samt orsaken till flera kroniska tillstånd som försämrar livskvaliteten. Några av dessa kroniska tillstånd inkluderar typ 2 diabetes, hjärtsjukdomar, hypertoni, stroke, vissa typer av cancer, gallblåsa sjukdomar samt osteoartrit (Bouchard, et al., 2012).
Typ 2-diabetes är en endokrin störning och påverkar därför flera olika organ och kroppsfunktioner vilka kan leda till allvarliga hälsokomplikationer. Komplikationerna kan innebära njursvikt, hjärtsjukdom, nervskador, stroke och blindhet. Kroppens förmåga att reglera glukosnivåer i blodet påverkas och följden till detta blir ineffektivitet av insulinproduktion eller organs felaktiga respons på de cirkulerande glukoset. Personer som insjuknat i typ 2 diabetes lider ofta av övervikt (Bouchard, et al., 2012).
Många av de kroniska sjukdomarna orsakas av bristande fysisk aktivitet och andra livsval. För att motverka utvecklingen av ohälsa är hälsopromotion centralt där personer arbetar aktivet för att förhindra ohälsa och främja en sund livsstil
(Brangan, 2013). Ett av de kroniska sjukdomstillstånd fysisk inaktivitet kan leda till är kardiovaskulära sjukdomar. Kroniska samt degenerativa sjukdomar orsakade ungefär var tredje dödsfall i USA 2010, vilket var ca 787 000 dödsfall. Hypertoni, stroke och hjärtsvikt är exempel på tre olika typer av kardiovaskulära
sjukdomstillstånd. Dessa är bara tre av många sjukdomstillstånd som kan förebyggas och behandlas med fysisk aktivitet (Heron, 2013).
2.2 Mental hälsa och psykosociala faktorer
Mental hälsa är ett komplext begrepp då det inte enbart behandlar sjukdomstillstånd, besvär eller frånvaro av sjukdom. God (eller positiv) mental hälsa handlar likväl om ett internt tillstånd där individen känner ett egenvärde, välbefinnande och
funktionsförmåga. Förmågan att kunna balansera positiva och negativa känslor, känna tillfredställelse med livet, upprätthålla goda sociala relationer samt personlig utveckling står centralt. God mental hälsa kännetecknas av att kunna känna känslor av njutning, lust och lycka. En person med god mental hälsa kan bemöta svåra omständigheter men även bidra till samhället ur en social- och ekonomisk synvinkel (Folkhälsomyndigheten, 2020). Psykologiskt välmående påverkar förmågan att upprätthålla goda sociala relationer. Den psykosociala hälsan påverkas av faktorer i arbetet som upplevda möjligheter att påverka arbetstakt eller hur arbetet ska utföras. Brister i den psykosociala arbetsmiljön är vanliga orsaker till arbetsrelaterade besvär bland kvinnor och män (Folkhälsomyndigheten; CAMM; Högskolan Gävle;
Karolinska institutet, 2018).
Psykisk ohälsa omfattar flera olika tillstånd var allvarlighetsgrad och varaktighet varierar från mildare/övergående besvär till långvariga tillstånd med stor inverkan på individens funktionsförmåga. Begreppet innefattar lättare tillstånd av t.ex. oro till svåra psykiatriska tillstånd såsom depression eller ångestsyndrom. Psykiska besvär är ihållande till skillnad från övergående känslor som inte är så omfattande att en diagnos kan ställas. Psykiatriska diagnoser kräver flera kriterier för att en diagnos ska ställas samt att ett visst antal symptom ska vara ihållande under en tidsperiod. Tillståndet ska även orsaka lidande för att en diagnos ska kunna ställas, betraktas som avvikande i individens kulturella sammanhang och tid samt påverka individens funktionsförmåga, t.ex. förmåga att arbeta, studera eller ha relationer (Folkhälsomyndigheten, 2020).
2.3 Arbetsliv, polisyrket och hälsa
Människors hälsa är tydligt relaterade till arbete och sysselsättning (Schonfeld & Chang, 2017). Enligt institutet för stressmedicin ISM (2019) är arbetstider en faktor som tydligt påverkar hälsan. Möjligheterna till återhämtning mellan, under och efter arbetspass spelar stor roll. Övertid, skiftarbete eller ständig tillgänglighet är faktorer
som påverkar återhämtningen. Återhämtningsbehovet bestäms av den totala belastningen, både under arbetet men även i privatlivet.
Om en överbelastning sker över en kortare period kommer sannolikt inte ohälsa uppstå, men om det sker över en lång period är otillräcklig återhämtning skadligt för hälsan. Däremot kan t.ex. trötthet, som kan uppstå vid kortare perioder av överbelastning, försämra kognitiv prestationsförmåga och därav öka risken för olyckor, att fatta fel beslut eller försämra problemlösningsförmåga (Achim, 2018). Fysisk aktivitet har visat sig ge bättre sömn oavsett om det förekommer arbetsskiften eller inte. Regelbunden fysisk aktivitet kan ha en skyddande effekt för att inte
utveckla sömnproblem. Främjandet av fysisk aktivitet är därav extra viktigt för de som arbetar natt- eller skiftarbete (Gerber, et al, 2017). Skiftarbetare som kan prioritera god, sömn/återhämtning samt sunda vanor exempelvis god kost och regelbunden motion har möjligheter att undvika allvarliga hälso- och
säkerhetsproblem relaterat till yrket (Kecklund, Eriksen & Åkerstedt, 2006).
Jämfört med befolkningen i allmänhet har poliser mindre hälsosam livsstil. Fysisk träning ingår på alla polisutbildningar i Sverige men omfattningen och formen varierar mellan de olika lärosätena. Polismyndigheten erbjuder alla fastanställda medarbetare 60 minuter friskvård i veckan. Denna ska främst vara fysisk aktivitet under ordinarie arbetstid (Polisen, 2020). Det finns dock en bristande kunskap om hur det ser ut inom olika grupper för polisen samt om man jämför poliser med polisstundeter. Yrkesgruppen har sämre fysisk- och psykisk hälsa, vilket leder till större risk för livsstilsrelaterade sjukdomar, såsom hjärt-kärlsjukdom, diabetes och högre mortalitet i relation till den allmänna befolkningen. Poliser löper en högre risk för kardiovaskulära sjukdomar, drabbas oftare av depression och har dåliga
sömnvanor vilka alla påverkar deras hälsa (Hartley, Burchfiel, Fekedulegn, Andrew & Violanti, 2011; Kale & Gedik, 2020). Det visar sig att frekvent och hög
arbetsbelastning i kombination med brist på stöd var främst förknippad med fysiska och psykiska hälsoproblem. Gruppen exponeras mer ofta än allmänheten för
arbetssituationer vilka kan ha en koppling till framtida hälsoproblem (Ekeberg, Lau, Hem & Berg, 2006).
Yrkesverksamma poliser är en grupp som har i flertal rapporter visat sig vara en yrkesgrupp med sämre hälsa (Achim, 2018; Habersaat et al, 2015; Gerber 2013). Med bakgrund i ovanstående avsnitt om poliser och hälsoproblematiken kopplat till yrket finns det bristande information om hur polisers hälsa ser ut innan de
är yrkesverksamma. Det saknas kunskap om hur polisstudenter skattar sin hälsa vilket är utgångsläget i en kartläggning för vilka insatser skulle kunna behövas för att bibehålla eller förbättra gruppens hälsa (Orr, Pope, Peterson, Hinton & Stierli, 2016). Det är även av stor vikt att undersöka vilken betydelse hälsan har för tilltro till
3. Syfte och frågeställningar
Syfte: Syftet med följande undersökning är att kartlägga hur polisstudenter upplever
sin hälsa och undersöka om det finns samband mellan självskattad hälsa och tilltro till polisiär förmåga.
Frågeställningar:
1: Hur ser polisstudenters självrapporterade fysiska och mentala hälsa ut? 2: Hur upplever polisstudenter sin tilltro till förmåga som polis?
3: Finns det ett samband mellan variablerna hälsa, fysisk aktivitet och tilltro till polisiär förmåga?
4. Tidigare forskning
I följande avsnitt redovisas forskning om fysisk aktivitet och dess fysiologiska inverkan på kroppen. De fysiologiska aspekter som redovisas har visat sig vara betydande faktorer som påverkar polisers hälsotillstånd och kan kopplas till deras fysiska förmåga samt skaderisk. Avslutningsvis belyser avsnittet polisers upplevda hälsa och hur hälsofrämjande interventioner bör genomföras med gynnsamma resultat. Artiklarna har valts ut om dem ansetts lämpliga för studien syfte och problemområde. Begrepp för denna undersökningen är hur polisyrket hälsa är kopplat till: Polis, polisstudenter, fysisk- och mental hälsa, fysisk aktivitet,
arbetsmiljö och sjukdomsprevention. Sökorden användes även på engelska. Dessa är
nyckelbegrepp som används vid sökning av tidigare forskning. De databaser som genomsöktes var medicinska databaser som studenter har tillgång till genom Malmö universitet, dessa var följande: BMJ Journals, Cochrane library, Karger, Medline, PubMed och SveMed+. Utifrån alla träffar valdes artiklarna ut i tre steg 1) titel 2) abtract 3) hela artikeln. Artiklarna granskades i första steget utifrån om titeln behandlar målgrupp för säkerhetstjänst och kopplar samman fysisk och/eller mental hälsa till målgruppen. De artiklar som valts ut utifrån titel kom sedan att reduceras till artiklar var om abstract behandlar målgruppens hälsa och är kopplat till
hälsofrämjande arbete/insatser. I det sista steget av artikelgranskningen lästes dem i sin helhet och används i arbetet om de var relevanta och aktuella för undersökningen.
4.1 Fysisk aktivitet och fysisk inaktivitet
Det är väl etablerat att kroniska degenerativa sjukdomar kan utvecklas på grund av en fysiskt inaktiv livsstil men risken minskar genom fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet har en positiv inverkan på hälsan och kroppens kardiovaskulära system,
energibalans, hormonell påverkan (glukagon och insulin) samt främjar kognitiva funktioner (Kenney, et al., 2015). Den fysiska aktivitetens karaktär, exempelvis aktivitetstyp, intensitet, frekvens, duration och mängd bör anpassas utifrån
individuella karaktärsdrag som kön, ålder, tidigare hälsa, träningsvana och genetik (Bouchard, et al., 2012).
Flera studier visar att de flesta icke smittsamma sjukdomstillstånd resulterar främst till följd av ohälsosam livsstil, konsumtion av för mycket eller
ohälsosam mat och otillräcklig fysisk aktivitet (Dishman, Heath & Lee, 2013; Chai et al, 2010; WHO, 2009; Astrup, Dyerberg, Selleck & Stender, 2008). Flera kroniska sjukdomar kan kopplas till varandra eftersom t.ex. personer som insjuknat i typ 2-diabetes o ofta lider av övervikt (Stephenson, Smiles & Hawley, 2014). Mer specifikt är otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor förknippade med
viktökning, övervikt och fetma som i sin tur är de vanligaste bakomliggande orsakerna till icke smittsamma sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar eller typ 2-diabetes (Benjamin, et al, 2017). Sjukdomarna orsakas ofta av fysisk inaktivitet men kan även förebyggas och behandlas med fysisk aktivitet. Komponenter som är relaterade till hälsotillståndet, morfologiska-, kardiorespiratoriska-, muskulära-, motoriska- och metaboliska delar kan påverkas med fysisk aktivitet. Forskning visar att fysisk aktivitet minskar riskerna för att utveckla kroniska degenerativa sjukdomar. Några av dem vanligaste dödsorsakerna är kroniska sjukdomar som exempelvis: kardiovaskulära sjukdomar, övervikt och fetma samt hög blodglukos (Kashihara, Maruyama, Murota & Nakahara, 2009).
4.2 Fysiologiska effekter av träning
Kroppens syreupptagningsförmåga, hjärtfrekvens och slagvolym påverkas av arbetsbelastning och vilan under träning. Direkta effekter av träningen är att hjärtfrekvensen ökar i takt med en högre arbetsbelastning och sympatiska nervpåslag. Slagvolymen ökar vilket i sin tur påverkar den totala minutvolymen. Under träning riktas blodtillförseln till skelettmusklerna som främst belastas bort från organen vilka för stunden inte behöver samma blodtillförsel som under arbete
(Sørensen, Wroblewski, Galatius, Haunsø & Kastrup, 1999). Aerob träning förbättrar den kardiorespiratoriska uthålligheten, maximal och submaximal
syreupptagningsförmåga ökar. Några kardiovaskulära förändringar som sker till följd av aerob träning är ökad hjärtstorlek och slagvolym samt en längre hjärtfrekvens (Dickhuth, Scharhag, Rcker och Knig, 2012).
Näringsämnena kolhydrater, fett och proteiner tillgodoser kroppen med energi. Kemiska reaktioner i kroppen som kallas metabolism och energi i biologiska system mäts i kalorier. Förbrukning av energi sker i kemiska reaktioner, mekaniskt arbete eller upprätthållande av livsnödvändiga funktioner (Watson & Benelam, 2015). Om ett energiintag är positivt betyder det att mer kalorier konsumeras än
förbruka vilket leder till viktökning då energin lagras som fett i kroppen. Fysisk aktivitet leder till ökad energiförbrukning vilket kan leda till viktminskning om energiintaget inte överstiger den förbrukade energin (Hall, et al, 2011).
Kroppens förmåga att reglera blodsocker kan förbättras med fysisk aktivitet eftersom insulinutsöndringen stimuleras av träning. Träningen ökar
insulinkänsligheten och därmed minskar behovet av insulin. Stimuleringen av
insulinutsöndringen är en akut träningseffekt vilket innebär att effekten förvinner om träningen inte utförs regelbundet (Hawley & Holloszy, 2012).
Utöver en skyddande effekt mot olika sjukdomstillstånd har fysisk aktivitet likaså hälsofrämjande funktioner för t.ex. hjärnaktivitet och kognition. Kognitiva processer som arbetsminne, episodiskt minne, selektiv uppmärksamhet, underhåll av mål och att kunna växla uppmärksamhet mellan flera olika uppgifter som pågår samtidigt kan förbättras med fysisk aktivitet. Andra verkställande funktioner som är de underliggande processerna för perception, minne och handling visar sig vara de mest märkbara förändringar i både volym och funktion genom fysisk aktivitet (Kashihara, et al, 2009).
4.3 Polisyrket och hälsa
4.3.1
Säkerhetstjänst
I en systematisk granskning och metaanalys testa konditionen för att förutsäga skaderisk under initial taktisk träning. Säkerhetstjänster kan definieras som de individer vars svurna skyldighet är att skydda sitt land och/eller samhälle och som kan placera sig i riskzonen för detta ändamål. Oavsett deras specifika roll inom en organisation kräver all personal tillräcklig fysisk skicklighet för att kunna utföra arbetsuppgifter på ett säkert och effektivt sätt. Vanliga uppgifter kan innefatta att t.ex. arbeta vid frontlinjen vid katastrofer, förhandla under svåra förhållanden, minska mänskliga hot och arbeta vid olyckor. För att arbeta under dessa varierande och ofta extrema fysiska krav utvärderar många taktiska organisationer personalens fysiska kondition mot avdelningsstandarder innan antagning, under utbildningen och med regelbundna intervall under tjänsten (Tomes, Sawyer, Orr & Schram, 2020).
Polisyrket beskrivs av polismyndigheten som ett varierande arbete med många tänkbara uppgifter där det är vanligast att arbeta i yttre tjänst.
arbeta skiftarbete, sliter på kroppen och därför är det ett krav för att poliser har en god hälsa. Polisers arbetssituation kräver god fysik och hälsa. Genom att upprätthålla goda vanor vad gäller träning, sömn, kost bidras till en god förmåga att hantera de komplexa situationerna i arbetet och motverkas skadlig stress. Vidare beskrivs tung utrustning, stillasittande arbete, skaderisker och tunga lyft som fyra punkter vilka kan betraktas som en del av arbetets natur (Polismyndigheten, 2019).
4.3.2
Fysisk förmåga, hälsa och skaderisk
I en tvärsnittsstudie undersöktes om det finns en korrelation mellan självrapporterad fysiska aktivitetsnivå, hälsotillstånd och skador från Minneapolis departement. I en enkät rapporterade dem fysisk aktivitet, hälsoparmaterat exempelvis BMI, skador och kronisk smärta. Det visade sig att det poliser som skattade högst aktiva löpte en mindre risk för stukningar, ryggsmärtor och kronisk smärta än de som rapporterade sig vara mindre aktiva. Dock så är upplever poliser ofta olika belastningssymtom, där ländryggen är det vanligaste rapporterade besväret (Nabeel, Baker, McGrail &
Flottemesch, 2007; Jahani, Motevalian & Asgari, 2002). Det finns flera tänkbara förklaringar till varför poliser i större grad upplever smärtorna däremot är orsaken ej klarlagd (Burton, Tillotson, Symonds, Burke & Mathewson, 1996). I en
undersökning var syftet att undersöka vilka variabler och kombinationer av variabler som påverkar svensk polis hälsa besvarade 4244 uniformerade poliser i yttre tjänst en enkät. Av svenska poliser rapporterade 43 % att de upplever ländryggssmärtor en dag per vecka eller mer (Elgmark, Larsen, Tranberg & Ramstrand, 2013). Detta skall ses i perspektivet att 29 % av den svenska arbetande befolkningen rapporterar
ländryggssmärta en dag eller mer per vecka (Arbetsmilöverket, 2012).
I Schweiz deltog 960 poliser i en undersökning där den kardiorespiratoriska kapaciteten undersöktes i relation till arbetsrelaterad stress, kardiovaskulära risker och mental hälsa hos poliser. Det visade sig att polisyrkets kroniska exponering för arbetsbelastning kan leda till negativa hälsokonsekvenser. Att skapa mindre stressig arbetsmiljö samt göra anställda fysiskt och mentalt mer motståndskraftiga mot stress är därför centralt för god hälsa. Att öka kardiovaskulär hälsa, inklusive regelbundna konditionstest i rutinmässiga hälsokontroller och att främja fysisk aktivitet för att ytterligare öka kardiorespiratorisk kondition verkar ha god effekt för att minska ohälsa (Schilling, et al, 2019).
I en systematisk litteraturundersökning och metaanalys undersöks hur fysisk status kan påverka förmågan att utöva yrken för taktisk personal. Vid utbildning för taktisk personal (militär, brottsbekämpning, nödsituationer) krävs en viss fysisk nivå som är tillräcklig för övningar och det framtida yrkets arbetsuppgifter. Om olämpliga aspiranter deltar i övningar och yrkesutbildningen utan att uppfylla de fysiska
konditionskrav de ställs inför, kan det utgöra en ökad skaderisk för sig själva eller andra. Det fanns ett signifikant samband mellan de grupper som hade lägre fysisk status och skador om man jämför med de grupper som hade bättre fysik (Tomes, et al, 2020; Robinson et al, 2016). I en tolv veckors studie mättes vertikalhopp som en indikator för att mäta benstyrka bland 1021 australienska polisaspiranter. Vidare följdes aspiranterna upp gällande skador eller sjukdomar som uppkom efter
programmet för att undersöka om det finns ett samband mellan muskelstyrka i benen och eventuella skador/sjukdomstillstånd. Aspiranter med lägst resultat på testerna hade en tre gånger så hög risk för att råka ut för en skada under utbildningen än aspiranterna med högst resultat på testerna (Orr et al, 2016).
4.3.3
Upplevd hälsa inom polisyrket
I en enkätstudie med 460 yrkesverksamma schweiziska poliser undersöktes hur fysisk aktivitet, mentalt hälsotillstånd och sömn påverkar polisers upplevda stress. Resultaten visade att de poliser som upplever hög stress skattade sitt fysiska och mentala hälsotillstånd lägre men även överrepresenterade den grupp med sämst sömnvanor. De poliser som upplevde sig ha god fysisk hälsa i kombination med goda sömnvanor visade sig vara den gruppen som hanterade stress bäst och kunde även ses som mer stresståliga, om de även rapporterade vanor av god sömn. Resultaten i studien antyder att multimodala program som behandlar stresshanteringsstrategi, sömn och fysisk träning är väsentliga komponenter för att främja arbetsplatshälsa i polisstyrkan (Gerber, et al., 2013).
4.3.4
Hälsofrämjande interventioner
I en systematisk litteraturundersökning menar MacMillan (2017) beskriver att konditionen försämras kontinuerligt för varje år inom yrket. I studien har 21 artiklar från fyra databaser med syfte att utvärdera hälsofrämjande interventioners
insatser har visat kunna förbättra hälsan. Bedömningar av dessa hälsofrämjande insatser och strategier är dock ovanliga. Hälsoproblematiken är ansluten till organisatoriska och kulturella frågor inom polisen. Därför är utbildning och aktivt stöd för att upprätthålla en god hälsa också avgörande för att kunna möta arbetskrav och den kravprofil yrket ställer (MacMillan, et al, 2017).
Brottsbekämpning är ett stressande yrke förknippat med betydande hälsoproblem. I en enkätundersökning undersöktes riskfaktorer för ohälsa var 84 schweiziska poliser från olika avdelningar deltog i studien. Det visade sig att personliga faktorer och individens uppfattning om sina egna arbetsförhållanden spelar större roll än avdelningsspecifika arbetsmiljöer inom polisyrket. Att ha en inverkan på sin arbetsmiljö visar sig vara mer betydande än själva arbetsuppgifterna kopplat till de olika avdelningarna inom yrket. Interventioner för stressminskning som inte riktar sig till jobbrelaterade källor har en begränsad effektivitet när det gäller att minska hälsoriskerna i samband med polisarbetet (Habersaat, Abdellaoui, Geiger, & Wolf, 2015).
I en litteraturundersökning undersöktes utbildning gällande interventioner vad gäller hälsofrämjande insatser är nödvändiga för att bli effektiva och användbara. I undersökningen visade sig planeringen av dessa interventioner bör vara
behovsbaserade och evidensbaserade, fokuserade på utveckling med hjälp av professionella kompetenser som är lämpliga för den miljön interventionerna avses verka i. Planering och förstärkning av folkhälsa måste inkludera en vision för alla inblandade i en verksamhet, allt från den enskilda tjänstemannen till högsta ledningen (Pacific Health & Development Sciences Inc, et al, 2013).
Sammanfattningsvis pekar studierna som redovisas i avsnittet alla på att poliser med en högre fysisk status och fysiska aktivitetsnivåer minskar risken för kroniska sjukdomstillstånd, kronisk smärta och risken för skador (Tomes, Sawyer, Orr & Schram, 2020;Nabeel, Baker, McGrail & Flottemesch, 2007; Jahani,
Motevalian & Asgari, 2002; Tomes, et al, 2020; Robinson et al, 2016; Orr et al, 2016). Tidigare forskning visar likväl att den fysiska aktiviteten och hälsan påverkar stress som är nära kopplat till yrken som verkar för brottsbekämpning. Poliser som är fysiskt aktiva kan upprätthålla bättre sömnvanor och hantera stress bättre än de som rapporterar mindre aktiva nivåer (Polismyndigheten, 2019;Schilling, et al, 2019; Gerber, et al., 2013; Habersaat, Abdellaoui, Geiger, & Wolf, 2015) Med bakgrund i poliser är en grupp som uppvisar ohälsa i ovanstående studier obundet till
geografiska platser verkar det som att det är svårt att upprätthålla en god hälsa som polis. Det finns få studier som gjorts i svensk kontext på poliser och hur deras fysiska status påverkar hälsan. Polisstudenter är en grupp som står inför yrkets framtida utmaningar, inte bara vad gäller arbetsuppgifter men även möjligheter till att
upprätthålla en god hälsa. Med en bristande kunskap om hur polisstudenters hälsa ser ut samt påverkar deras yrkesroll finns en stor vikt i att undersöka variabler för och korrelationer mellan fysiska aktivitetsnivåer, hälsa och tilltro till förmåga.
5. Teoretiskt ramverk
Uppsatsens teoretiska ramverk kommer utgå från föregående bakgrundsavsnitt samt tidigare forskning för att tolka resultatet. Det finns fyra centrala delar för det
teoretiska ramverket vilka är fysisk och mental hälsa, polisyrket och hälsofrämjande interventioner. Enkäten tar avstamp i en biomedicinsk syn på hälsa då symptom och
besvär samt sjukdomar används som indikatorer för hälsotillstånd vilket är ett
patogent synsätt. Det patogena synsättet på hälsa är kopplat till biomedicinsk hälsa där den fysiologiska kliniska statusen är en indikator på närvaro eller frånvaro av hälsa. Ju sämre klinisk status en person har, ju sämre hälsa, därav handlar
hälsobegreppet om avsaknad av sjukdom respektive sjukdomstillstånd. Här finns en tydlig dikotomi mellan hälsa och ohälsa (Mittelmark, Bull, 2013). Vidare besvarar undersökningsgruppen frågor om mental hälsa samt stress och oro. Dessa två kategorier bidrar till perspektiv på hälsa där hälsa bedöms utifrån mentalt välbefinnande, självkänsla, relationer och mer subjektiva parametrar än den fysiologiska kliniska statusen (Steptoe, Deaton, & Stone 2015).
Människors hälsa är tydligt relaterade till arbete och sysselsättning. Möjligheterna till återhämtning mellan, under och efter under arbetspass spelar stor roll. Övertid och skiftarbete är två faktorer av flera som påverkar återhämtningen och återhämtningsbehovet mellan arbetspassen som bestäms av den totala belastningen, både under arbetet men även i privatlivet (Schonfeld & Chang, 2017). Utbildning och aktivt stöd för att upprätthålla en god hälsa har också en avgörande roll för att kunna möta arbetskrav och den kravprofil yrket ställer (MacMillan, et al, 2017). Vidare spelar personliga faktorer och individens uppfattning om sina egna arbetsförhållanden större roll än avdelningsspecifika arbetsmiljöer inom yrket. Planering av interventioner bör därav involvera individer och individens behov (Habersaat, Abdellaoui, Geiger, & Wolf, 2015). Planeringen av dessa interventioner bör även vara behovsbaserade och evidensbaserade, fokuserade på utveckling med hjälp av professionella och att alla inblandade i en verksamhet, allt från den enskilda tjänstemannen till högsta ledningen är delaktiga i interventionen (Pacific Health & Development Sciences Inc, et al, 2013).
För en god och hållbar hälsa inom en verksamhet är det centralt att skapa en mindre stressig arbetsmiljö vilket bidrar till att göra anställda fysiskt och mentalt mer motståndskraftiga mot stress. Att öka kardiovaskulär hälsa, hålla regelbundna
konditionstest i rutinmässiga hälsokontroller samt att främja fysisk aktivitet har god effekt för att minska ohälsa (Schilling, et al, 2019. En lägre fysisk status korrelerar oftare med skador om man jämför med de grupper som hade bättre fysik (Tomes, et al, 2020; Robinson et al, 2016; Orr, Pope, Peterson, Hinton & Stierli, 2016).
Ovanstående vetenskapliga belägg och tidigare forskning pekar allt mot samma håll, att fysisk aktivitet inte bara hämmar och motverkar ohälsa utan även främjar hälsa. Poliser är en yrkesgrupp som påvisar ohälsa på flera plan, inte bara ur ett individuellt perspektiv utifrån fysisk och mental ohälsa, men även på ett
strukturellt plan där problem som kan kopplas till yrkesverksamheten bidrar. För att interventioner som avser motverka ohälsa ska bli effektiva och användbara behöver dessa vara behovsbaserade och evidensbaserade (Pacific Health & Development Sciences Inc, et al, 2013).
För att analysera enkätresultaten utifrån angivna frågeställningar kommer det teoretiska ramverket användas för diskussion. Det teoretiska ramverket avser att tillsammans med resultaten kunna ge en bild av angivna problem men även tänkbara förslag vad gäller vidare forskning.
6. Metod och genomförande
Utifrån valt problemområde, frågeställningar samt syfte för studien bestäms metoden för att kartlägga problemområdet vilket i detta fallet är polisstudenters hälsa. Nedan beskrivs vilken typ av metod som använts i studien och processen. Detta är en pilotstudie som genomförs inom ramen för forskningsprojektet Polisen – fysisk
förmåga och hälsa.
6.1 Undersökningsgrupp
För denna undersökningen tillfrågades polisstudenter vid två universitet i Sverige. Antal tillfrågade studenter vid universitet 1 var 318 studenter varav 66 besvarade enkäten (externt bortfall 79%). Samtliga studenter i undersökning (n = 66) var antagna vid polisutbildningen när undersökningen genomfördes och var mellan 20– 45 år (M = 28.8). Studenterna gick i respektive termin 1, 2 och 3 på utbildningen, varav 49 (74%) var män och 17 (26%) kvinnor. Lärosäte för undersökningens genomförande valdes strategiskt eftersom det avser att kopplas till fortsatt forskning (Bryman, 2018). Studenterna var ett totalurval vid universitet 1 eftersom de studenter som vill delta i studien fick möjlighet att besvara enkäten, studenter exkluderades om de ej medgav sitt samtycke för att delta i undersökningen.
Antal tillfrågade studenter vid universitet 2 var 521 studenter varav 55 besvarade enkäten (bortfall 89 %). Samtliga studenter (n =55) var antagna vid polisutbildningen när undersökningen genomfördes och var mellan 20–49 år (M=0,32 år). Studenterna gick i respektive termin 1, 2, 3 och 4 på utbildningen, varav 36 (65%) män, 18 (33%) kvinnor och 1 student (2%) identifierade sig som annan könsidentitet.
Lärosätena för undersökningens genomförande valdes genom ett strategiskt urval (Bryman, 2011). Studenterna var inte ett totalurval eftersom kontaktuppgifter fattades till studenter vid universitet 2:s polisutbildning. Detta resulterade i att studenter som angivit kontaktuppgifter (e-mail) på ladokplattform där studenter rekryterades för undersökningen, samt gav sitt samtycke, fick möjlighet att besvara enkäten. Studenter exkluderades om de ej medgav sitt samtycke för att delta i undersökningen eller om kontaktuppgifter fattades på ladok.
För att delta i studien måste man studera på polisutbildningen vid
universitet 1 eller 2. Urvalet kommer representera universitetens polisstudenter som population och är bundet till lärosätena samt utbildningen och därför uppvisa bias (Bryman, 2018). Populationens representativitet kommer inte vara representativt för alla polisstudenter i Sverige men representera två av fem lärosäten för Sveriges polisutbildningar. Det fanns ingen kompensation för deltagande i studien.
Tabell 1: Undersökningsgrupp Antal tillfrågade studenter Antal besvarade enkäter Bortfall, procent Antal män (%) Antal kvinnor (%) Annan Könsidentitet (%) Medelålder Universitet 1 318 66 79% 49 (74%) 17 (26%) - 28,8 år Universitet 2 521 55 89% 36 (65%) 18 (33%) 1 (2%) 30,3 år Total: 839 121 86% 85 (70,25%) 35 (28,93%) 1 (0,82%) 29,56 år
6.1.1
Bortfall
Totalt antal tillfrågade studenter vid båda universiteten var 839 studenter varav 121 besvarade enkäten (bortfall 86 %). Samtliga studenter (N =121) var antagna vid polisutbildningen när undersökningen genomfördes och var mellan 20–49 år (M=29,56 år). Studenterna gick i respektive termin 1, 2, 3 och 4 på utbildningen, varav 85 (70%) män, 35 (29%) kvinnor och 1 student (1%) identifierade sig som annan könsidentitet. Studenterna var inte ett totalurval då kontaktuppgifter fattades till studenter vid universitet 2:s polisutbildning. Detta resulterade i ett systematiskt urval eftersom studenter som angivit kontaktuppgifter (e-mail) på ladok där studenter rekryterades för undersökningen och ville delta i studien fick möjlighet att besvara enkäten (Djurfeldt & Stjärnhagen, 2018). Studenter exkluderades om de ej medgav sitt samtycke för att delta i undersökningen eller om kontaktuppgifter fattades i ladok.
Respondenterna i betraktas som en grupp och det görs inga djupare analyser inom gruppen. Detta med motiv att ge en bättre helhetsbild av alla deltagande polisstudenters hälsa. Det skulle kunna vara intressant att i vidare forskning undersöka hur hälsa skiljer sig grupper inom gruppen för polisstudenter.
På universitet 1 var de externa bortfallet 80% och vid universitet 2 89%. Dessa polisstudenter valde att inte besvara enkäten av okända anledningar. Det fanns inget internt bortfall för båda universiteten. Det finns flera tänkbara förklaringar till det externa bortfallet. Undersökningen genomfördes under Corona-pandemin vilket lett till distansutbildning och begränsat möjligheten att kommunicera med
undersökningsgruppen. En annan tänkbar anledning är att tiden som enkäten var möjlig att besvara inte passade deltagarna. Enkäten i sin tur består av vissa känsliga uppgifter och kan upplevas som utlämnande vilket skulle kunna vara en anledning till varför vissa polisstudenter väljer att avstå. Vidare består enkäten av 60 frågor vilket kräver engagemang från undersökningsgruppen.
6.2 Material/Enkät
Datainsamlingen sker genom Malmö universitets digitala enkätundersökningsverktyg
sunet survey. Enkätverktyget sunet survey är Malmö universitets enkätverktyg för
studenter och personal. Enkäten är en omkonstruktion av Folkhälsomyndighetens enkät där enkäten omarbetats för forskningsprojektet Polisen - fysisk förmåga och
hälsa i samråd med den forskningsansvariga samt ytterligare två medverkande i
projektet. Responsformatet för enkäten var enbart digitalt. Enkäten är uppbyggd av totalt 60 frågor och är vidare konstruerad av sju större kategorier. Första kategorin föregår ett informationsbrev deltagarna tar del av och ett samtycke de måste
godkänna för att fortsätta enkäten, därefter följer första kategorin som är kopplad till bakgrundsinformation om deltagaren. Enkäten är vidare konstruerad utifrån
kategorierna för symptom och besvär; sjukdomar; fysisk aktivitet; mental hälsa; stress och oro; och slutligen tilltro till polisiär förmåga. Nedan följer en utförlig beskrivning av respektive kategori:
Enkäten, Polisen – fysisk förmåga (se bilaga 1), samlades in och tog cirka 15 minuter för respondenterna att besvara. Polisen – fysisk förmåga och hälsa frågeformulär består av 60 items uppdelat i sju dimensioner. Frågeformuläret bygger på̊ folkhälsoenkätens frågor tillsammans med en revidering och komplettering av vissa frågor i enkäten i samråd med ansvariga forskare för forskningsprojektet
Polisen - fysisk förmåga och hälsa. Alternativ, antal och typ varierar för
svarsalternativen i enkäten och redogörs tydligare nedan. Det empiriska materialet som samlades in användes endast i enlighet med undersökningens syfte.
Den interna reliabiliteten (Cronbachs α) beräknades för tre nya variabler sammanslagna av enkätens separata frågor.
6.2.1
Samtycke och bakgrundsfrågor
Enkätens första avsnitt innefattar informationsbrev, samtycke och bakgrundsfrågor som totalt är 17 frågor. Den första frågan i enkäten är ett digitalt samtycke som forskningsdeltagaren måste bekräfta för att kunna vidare besvara enkätens frågor. Fråga 1–16 behandlar bakgrundsinformation om individen.
6.2.2
Symptom och besvär
Avsnittet symptom och besvär avser att undersöka om och i så fall i vilken grad individen upplever angivet symptom eller besvär. Dessa frågor har nummer 17–26 i enkäten. Alla tio frågor har tre följande svarsalternativ: (1) Nej (2) Ja, lätta besvär och (3) Ja, svåra besvär.
6.2.3
Sjukdomar
I enkäten ingår fem frågor (27–31) gällande följande sjukdomar: Diabetes; allergi; astma; högt blodtryck; och depression. Skalan för alla sjukdomar förutom depression har fyra alternativ vilka är följande: (1) Nej (2) Ja, men inga besvär (3) Ja, lätta besvär och (4) Ja, svåra besvär. Depression har alternativ för om man har haft diagnosen eller inte och om detta varit inom det senaste året.
6.2.4
Fysisk aktivitet
Denna kategori behandlar hur aktiva forskningsdeltagarna är. Kategorin består av totalt tre frågor, 32–34, där deltagarna ska skatta hur mycket tid de ägnar åt moderat (eller vigurös) fysisk aktivitet, vardagsmotion och stillasittande tid per dag. Detta behandlar fysisk aktivitet även på polisutbildningen.
6.2.5
Mental hälsa
Kategorin för mental hälsa består av tolv frågor (fråga 35–46) och rör framtidstro, synen på sig själv, relationer och handlingsförmåga. Dessa tolv frågor har alla samma skala och består av följande fem svarsalternativ: (1) alltid; (2) oftast; (3) ibland; (4) sällan; och (5) Aldrig.
6.2.6
Stress och oro
Elva frågor avser att undersöka deltagarnas självskattade känsla av stress och oro. I denna kategorin förkommer även frågor gällande kränkande behandling.
Svarsalternativen för frågorna 47–57 skiljer sig åt för varje fråga samt att svarsalternativen både är öppna och stängda.
6.2.7
Tilltro till förmåga
Den sista kategorin (fråga 58–60) avser att undersöka tilltro till sin förmåga som polis utifrån en fysiologisk, mental och social dimension. Dessa har alla följande svarsalternativ (1) Stämmer mycket bra, (2) stämmer ganska bra (3) stämmer varken bra eller dåligt (4) stämmer ganska dåligt och (5) stämmer mycket dåligt. Dessa frågorna utformades i samråd med forskningsgruppen för Polisen - fysisk förmåga
och hälsa för att möjliggöra analyser av upplevd specifik polisär kompetens och
hälsa.
6.3 Procedur
Enkäten togs fram i samråd med forskagruppen för projektet Polisen - fysisk förmåga och skickades vidare för granskning av etiknämnden i Lund. Efter godkännande skickades enkäten ut den 16 april 2020 till universitet 1, som kunde besvara enkäten under två veckors tid (till 30 april 2020). Enkäten fanns bara tillgänglig för
polisstudenterna vid universitet 2 perioden 6 maj 2020 – 11 maj 2020 pga.
tidsbegränsningar för examensarbetet. Formuläret kunde fyllas i digitalt via en länk som skickats till deras mailadress registrerad i ladok. För att fylla i enkäten tog deltagarna del av informationsbrevet och gav sitt samtycke att vara med i
undersökningen. I denna undersökningen är studenterna anonyma. Sättet att hantera datan på är godkänd av etikprövningsnämnden samt hela projektet, däribland även enkäten.
6.3.1
Databearbetning
De statistiska beräkningarna genomfördes i Statistical Packages for the Social Sciences (SPSS, version 25). Bearbetningen av empirin kommer ske med
kvantitativa metoder i SPSS utifrån enkätens 60 frågor och 7 övergripande kategorier.
I den första delen av databearbetningen kommer deskriptiv statistik presenteras i text, tabell och diagramform för en överblick av polisstudenternas svar utifrån enkäten. Vidare kommer nya variabler skapas utifrån enkätens 60 frågor för att mäta
mental hälsa, fysisk hälsa och tilltro till polisiär förmåga. Variabeln mental hälsa har
konstruerats utifrån frågorna 35–46 och skalan för variabeln mental hälsa är 1–5.
Fysisk hälsa är en ny variabel konstruerarad av tre frågor 17, 18 och 22 vilka
behandlar olika typer av värk samt smärtor i muskler och/eller i vävnader. Variabeln
tilltro till polisiär förmåga har konstruerats utifrån frågorna 58–60.
För att analysera de tre nya variablerna: Mental hälsa; fysisk hälsa; och tilltro till polisiär förmåga beräknas Cronbachs alfa. Vidare kommer forskningsdeltagarnas medelvärde, median, standardavvikelse och CI 95% presenteras för de nya variablerna (se figur 1).
Figur 1: De nya variablerna fysisk hälsa, mental hälsa och tilltro till polisiär förmåga. Fysisk aktivitet är en variabel konstruerad av uppskattad aktivitetsnivå för både träning och vardagsmotion.
Analysen kommer att behandla de korrelationer som anses vara signifikanta (p0.05) mellan de olika variablerna (se figur 2). Korrelationerna undersöks med icke
parametriskt test, spermans rho (rangkorrelation), eftersom datan inte uppfyller kraven för parametriskt test. Bakomliggande variabler kontrolleras för de signifikanta korrelationerna (Field, 2018; Djurfeldt & Stjärnhagen, 2018).
Figur 2: De korrelationsanalyser som kommer att göras mellan de olika variablerna.
Dataanalysen kan ge ny information om polisstudenters upplevda hälsa och representerar två av fem lärosäten i Sverige för utbildningen. Detta kan göra datan relevant för framtida forskning och kartläggning av polisstudenters hälsa.
Datans trovärdighet kommer att vara beroende av andelen respondenter av populationen samt tolkning av enkätens frågor. Replikationen av studien anses vara hög då det är en enkät som besvaras med stängda frågor och som har utformats för syftet att kunna användas i vidare forskning. Arbetets transparens skrivs fram i databearbetningen gällande vilka variabler som jämförts och visualiseras i Figur 2. Giltigheten för studien kan komma att påverkas då urvalet inte är slumpmässigt och representativt för gruppen ‘’polisstudenter’’ men kan ge en bild av de studenter som studerar vid två universitet (Bryman, 2018).
7. Etik
Detta är en pilotstudie som genomförs inom ramen för ett forskningsprojekt Polisen -
fysisk förmåga och hälsa. Pilotstudien avser att bidra med data och information till
projektet om polisstudenterna samt bepröva enkäten. Hela projektet inklusive insamlingen av empirisk materiel är etiskt granskat och godkänt av
etikgranskningsnämnden i Lund. Uppsatsens empiriska underlag utgörs av enkäter som besvarats via Sunet survey av svenska polisstudenter. Enkätverktyget Sunet survey är Malmö universitets egna verktyg för enkätundersökningar. Vidare har enkäten och dess frågor bestämts i samråd med flertal forskare som bedriver forskning om polisstudenter.
I arbetets olika faser har de allmänna etiska huvudkraven som
rekommenderas av Vetenskapsrådet (2002) varit genomgående. Dessa fyra etiska principer som tillsammans utgör det grundläggande individskyddskravet inom forskning är, informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och
nyttjandekravet (Bryman, 2018).
För att informera deltagarna om uppsatsens syfte, vem som får tillgång till och hur data samt resultat hanteras används ett informationsbrev. Informationsbrevet fanns i skriftlig form men även en kort muntlig informationsfilm spelades in som gick att tillgå via länk i informationsbrevet. Deltagarna informeras om att det är frivilligt att delta samt hur deras personliga uppgifter hanteras. Vidare presenterades alla forskningens moment då det är viktigt för deltagarna att informeras om vilka moment som ingår. För att kunna deltaga i enkätstudien var deltagarna tvungna att godkänna informationen med ett samtycke. Samtyckeskravet är det andra
forskningsetiska krav som tillgodosågs genom att deltagarna fick godkänna ett elektroniskt samtycke kopplat till deras mail via universitetets datasystem. Om samtycket ej godkändes kunde deltagarna ej genomföra enkäten (Bryman, 2018).
Konfidentialitetskravet är ett krav om att deltagarna i studien ska ges
största möjliga konfidentialitet. I denna studien är det enbart den forskningsansvariga som har tillgång till deltagarnas uppgifter vilka kodas om för att ej kunna läsas av någon förutom den forskningsansvariga. All data sparas på Malmö universitets egen hemkatalog för största säkerhet och enbart den omkodade datan används i uppsatsen och därav blir deltagandet anonymiserat. Personuppgifterna bevaras på ett sätt att ingen obehörig kan ta del av dem. Uppgifter insamlade om enskilda personer får
endast användas för forskningsändamål och detta kallas nyttjandekravet (Bryman, 2018). Deltagare ska tilldelas information avseende syftet med materialet och dess användning. För att säkerställa att de etiska kraven uppfylls har en informationsfilm spelats in, informationsbrev skickats ut om samtycke för deltagande och användning av data. Informationsfilmen spelades in som ett muntligt komplement till det
skriftliga informationsbrevet. Det ursprungliga empiriska materialet bearbetades först av den forskningsansvarige för omkodning av personliga uppgifter för att säkra anonymitet i databearbetningen (Vetenskapsrådet, 2002).
8. Resultat och analys
I följande resultatdel presenteras först deskriptiv statistik för självrapporterade svar från enkätens respektive frågor. Vidare presenteras de statistiska analyserna för frågeställning 2 och 3. Resultatet presenteras i tre övergripande delar: 1) deskriptiv statistik; 2) Variabel och intern reliabilitet; 3) korrelationer med icke parametriska test spermans rho (rangkorrelation) och signifikant skillnad (p0.05).
8.1 Polisstudenters självrapporterade hälsa
Utifrån enkätens frågor gällande symptom och besvär svarade majoriteten polisstudenter att de inte har några. De tre symptom som är vanligast bland studenterna visar sig vara värk och smärtor i muskler, leder och/eller olika kroppsdelar. Över 30% av studenterna upplever värk eller smärtor i händer,
armbågar, ben eller knän; 24% i skuldror, nacke eller axlar; och 16,5% har ryggvärk, ryggsmärtor, höftsmärtor eller ischias. Dessa tre frågor är konstruerade till en ny variabel kallad fysisk hälsa. Andra typer av symptom är mindre vanliga då färre än 13% upplever någon form av andra problem än ovannämnda (se figur 3).
Polisstudenternas svar vad gäller sjukdomar visade sig vara till största del positiva eftersom en minoritet uppgav att de drabbats av någon av sjukdomarna som uppgavs. Över 97,5% besvarade att de ej hade någon av följande sjukdomar: högt blodtryck, astma eller diabetes. Däremot skiljer sig allergi från de andra kategorierna då nästan 30% uppgav att de har någon typ av allergi där enbart hälften av dessa upplever lätta besvär, annars inga (se figur 4). Av alla studenter som deltog i studien har
majoriteten 97,5% aldrig haft depression och endast tre studenter svarar att de fått diagnosen depression varav en inom de senaste tolv månaderna.
Figur 4: Sjukdomar och grad av besvär bland polisstudenter.
Fysisk aktivitet är uppdelad i två kategorier som representerar moderat till vigorös fysisk aktivitet, vidare kallat för träning (se blåa staplar i figur 5) och lågintensiv fysisk aktivitet vilket vidare kallas vardagsmotion (se orangea staplar för figur 5). Den fysiska aktivitetsnivån är högst för moderat till vigorös träning. Över 60% av studenterna uppger att de tränar två timmar eller mer en vanlig vecka. Nästan 55% uppger att de spenderar mer än två timmar per vecka åt vardagsaktiviteter, till exempel promenader, cykling, trädgårdsarbete eller annan vardagsmotion. Endast 5% uppger sig utföra mindre fysisk aktivitet (både träning och vardagsmotion) än 30
minuter eller inget alls i veckan. Den fysiska aktiviteten kan både vara på utbildningen eller fritiden.
Figur 5: Fysisk aktivitetsnivå- och typ bland polisstudenter.
Frågorna för mental hälsa har tillsammans blivit en ny variabel kallad mental hälsa. Svarsfrekvensens var genomsnittligt 92% för positiva svar för respektive frågor, exempelvis: (1) att de aldrig eller sällan upplever att de förlorat tron på sig själva eller (2) att de alltid eller oftast har en god syn på livet. Endast en av tolv frågor skiljde sig från denna tendensen. Påstående/fråga 44: Har ständigt känt mig spänd de
senaste veckorna visade sig ha en större spridning för svarsalternativen. Ungefär
70% upplever att de aldrig eller sällan är spända medan 30% uppgav att de ibland eller ofta känner sig spända.
Stress och oro är en del i enkäten med stängda svar där svarsalternativen
för denna kategori inte följer en skala. Frågorna behandlar olika typer av stress och oro, rädslor, våld och kränkningar men även relationer till andra människor. Av polisstudenterna som deltog i undersökningen upplever 28% frånvaro av någon typ av stress medan 65% uppger att de i viss mån upplever stress och 7% ganska eller väldigt mycket stress. Hela 75% uppger att de inte behövt stanna hemma på grund av
dålig hälsa från utbildningen eller arbetet, 23% har inte stannat hemma mer än en vecka och endast 2% mer än en vecka. Nästan inga polisstudenter avstår från att gå ut ensamma av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad. Av 121 studenter uppgav endast 7% att de ibland avstår från att gå ut ensamma och
resterande svarade att de aldrig avstår att gå ut ensamma av dessa anledningar. Under det senaste året uppger 7% av deltagarna att de har blivit utsatta för någon typ av våld under det senaste året. Våldet har utförts aningen på skola, i arbete, på
arbetsplatsen eller allmän plats (detta inkluderar inte fysisk förberedelse/självskydd på polisutbildningen). Två studenter har utsatts för någon typ av hot eller våld så att de blivit rädda. Ungefär 16% har blivit behandlade på ett kränkande sätt på grund av antingen/och/eller kön, sexuell identitet, hudfärg, utseende, yrkesroll, annat eller okänd anledning. Den orsak med högst svarsfrekvens är att de blivit kränkta pga. yrkesroll eller okänd anledning. De allra flesta uppgav att de har någon att dela sina innersta känslor med och att anförtro sig åt (97%). Däremot uppger hela 25% att de i allmänhet inte litar på de flesta människor. 99% av studenterna känner att de har någon person att vända sig till om de har praktiska problem eller skulle blir sjuka.
I figur 6 kan vi se hur polisstudenterna skattar sin fysiska, mentala och sociala förmåga för polisyrket. Majoriteten av studenterna upplever att påståendena stämmer mycket eller ganska bra. Dessa tre frågor bildar tillsammans den nya variabel tilltro till polisiär förmåga.
Figur 6: Diagramfigur för hur polisstudenterna anser deras mentala- och sociala färdigheter samt fysiska förmåga vara tillräcklig för polisyrket.
8.2 Polisstudenters uppskattade fysiska- och mentala
hälsa samt tilltro till polisiär förmåga
Utifrån 121 insamlade svar har medelvärde, median, standardavvikelse och konfidensintervall för de nya variablerna mental hälsa, fysisk hälsa och tilltro till polisiär förmåga beräknats. För de nya variablerna har Cronbachs alfa (α) beräknats för att uppskatta den interna konsistensen för de nya variablerna. Cronbachs (α) beskrivet som ett tal mellan 0 och 1 där 0.7 anses vara ett värde för att intern
konsistens mäter samma bakomliggande koncept (Field, 2018). För variabeln tilltro till polisiär förmåga var (α) 0.59, mental hälsa (α) 0,8 och fysisk hälsa (α) 0,36. Skalan för mental hälsa löper mellan 1–5 där 1 anses vara det mest
eftersträvansvärda värdet på skalan där respondenten upplever mest hälsa. Skalan för Fysisk hälsa löper mellan 1–3 där 1 likväl är mest positivt. Skalan för tilltro till polisiär förmåga är mellan 1–5 och 1 är även här mest hälsosamt.
Tabell 2: Visar skalan för respektive variabel var värdet 1 alltid ses som det mest eftersträvansvärda, medelvärdet, median, standardavvikelse, 95% CI
(konfidensintervall) och Cronbachs alfa.
Skala Medelvär de (M) Media n (Md) Standard-avvikelse (SD) 95% CI Cron-bachs alfa (α) Mental hälsa 1–5 1,75 1,75 0,38 1,68–1,81 0,8 Fysisk hälsa 1–3 1,24 1,33 0,29 1,19 – 1,29 0,36 Tilltro till polisiär förmåga 1–5 1,6 1,67 0,48 1,51–1,69 0,59
Utifrån figur 7 kan vi se värdet för intern reliabilitet (Cronbachs alfa) för de nya variablerna men även respondenternas medelvärde, median, standardavvikelse och konfidensintervall för respektive variabel. Studenterna skattar sin mentala hälsa generellt till 1,75 på en 5 skala. Värdet 1 anses var det bästa och representerar god mental hälsa och värdet 5 motsvarar det sämsta värdet. Värdet 1 innebär exempelvis att studenterna alltid har en positiv framtidstro den senaste tiden medan värde 5 skulle innebära att de aldrig har en positiv framtidstro den senaste tiden.
Standardavvikelsen för denna variabeln är 0,38 och konfidensintervallet för 95% mellan 1,68–1,81. Den upplevda tilltron till polisiär förmåga bedöms även på en skala med fem poäng. Medelvärdet för studenterna var 1,6 och standardavvikelsen 0,48. Av alla svar låg 95% inom konfidensintervallet 1,51–169. Variabeln fysisk hälsa bedöms utifrån skalan 1–3 och medelvärdet beräknas till 1,24 med en standardavvikelse på 0,29. Konfidensintervallet för 95% av resultaten låg inom spridningen 1,19–1,29.
Figur 7: Faktoranalys (Cronbachs alfa) för variablerna fysisk hälsa, mental hälsa
och tilltro till polisiär förmåga. Resultat för hur polisstudenter skattar sin fysiska och
mentala hälsa samt upplevda poliskompeten utifrån medelvärde (M), median (Md), standarddeviation (SD) och konfidensintervall (95% CI).
8.3 Samband mellan variablerna för hälsa, fysisk
aktivitet och tilltro till polisiär förmåga
För att undersöka vilka samband som finns för de olika variablerna har det icke parametriska testet spermans rho (ρ) gjorts mellan alla kategorier samt om
korrelationen anses vara statistiskt signifikant om p0.05 (se tabell 3). Denna analys bidrar till ämnesområdet polisvetenskap med ny kunskap om hur de olika variablerna korrelerar med varandra.
Tabell 3: Den undersökta korrelationer med det icke parametriska testet spermans
rho (ρ) och om korrelationen anses vara statistiskt signifikant om p0.05.
Träning Vardagsmotion Mental
hälsa Fysisk hälsa Tilltro till polisiär förmåga Träning spermans rho ρ p= 0,164 0,072 -0,45 0,62 -0,004 0,966 0,272** 0,003 Vardagsmotion spermans rho ρ p= 0,164 0,72 0,115 0,208 -1,72 0,06 0,04 0,664 Mental hälsa spermans rho ρ p= 0,620 -0,045 0,115 0,208 -0,068 0,456 0,228* 0,012 Fysisk hälsa spermans rho ρ p= -0,004 0,966 -1,72 0,06 -0,068 0,456 0,026 0,774 Tilltro till polisiär förmåga spermans rho ρ p= 0,272** 0,003 0,04 0,664 0,228* 0,012 0,026 0,774 Kommentar *p0.05 **p0.01
Det fanns två samband som ansågs vara statistiskt signifikanta vilka var följande (1) det finns ett samband mellan tilltro till polisiär förmåga och mental hälsa (ρ=0,23,
p=0,012). Det var nästan lika starkt (ρ=0,22, p=0,017) även efter att korrelationen
kontrollerats för fysisk aktivitetsnivå. Korrelationen för tilltro till polisiär förmåga och mental hälsa innebär att god mental hälsa visar sig vara betydande för tilltro till polisiär förmåga. Den andra korrelationen som visat sig signifikant var (2) det finns ett samband mellan tilltro till polisiär förmåga och fysisk aktivitetsnivå för träning (ρ=0,27, p=0,003). Det signifikanta sambandet antyder att de studenter som rapporterar högre fysisk aktivitet har en större tilltro till sin polisiära förmåga. Sambandet mellan tilltro till polisiär förmåga och självskattad fysisk aktivitetsnivå för träning var nästintill lika starkt (ρ=0,25, p=0,006) även efter att korrelationen kontrollerats för variabeln fysisk hälsa, vardagsmotion och långvarig sjukdom, besvär efter olycksfall eller annat långvarigt hälsoproblem. Alla andra samband som undersöktes visade sig inte vara signifikanta (p≥0.05).
Figur 8: Korrelationsanalys mellan variablerna med spermans rho (rangkorrelation) och statistisk signifikans (p0.05). *=p0.05 **=0.01
9. Slutsats och diskussion
9.1 Resultatdiskussion
Poliser är en grupp människor som har visat sig vara den fjärde yrkesgruppen bland män och andra bland kvinnor med flest anmälningar av arbetssjukdom i Sverige (Elgmark, Larsen, Tranberg & Ramstrand, 2013). Yrkesgruppen har sämre fysisk- och mental hälsa och löper en högre risk för ohälsa kroniska sjukdomstillstånd så som kardiovaskulära sjukdomar, diabetes och fetma men även annan ohälsa, exempelvis depression och dåliga sömnvanor vilka alla påverkar deras hälsa
(Hartley, Burchfiel, Fekedulegn, Andrew & Violanti, 2011). Bristande forskning och kunskap om polisstudenters hälsa i Sverige låg till grund för undersökningen. Med syfte att kartlägga polisstudenter upplevda hälsa har separata frågor från den
framtagen enkäten analyserats med hjälp av deskriptiv statistisk. Studien görs ur ett hälsa- och polisperspektiv vilket är anledningen till att jämföra polisstudenter med poliser och inte någon annan grupp. Nya variabler har konstruerats för tre
övergripande kategorier: fysisk hälsa; mental hälsa; och tilltro till polisiär förmåga för att ge en bredare bild av hur polisstudenter upplever olika typer av hälsa samt tilltro till sin förmåga som framtida polis genom tilltro till polisiär förmåga.
Slutligen presenteras de statistiskt signifikanta korrelationer som upptäckts vid icke parametriska test mellan upplevd hälsa, självskattad fysisk aktivitet och tilltro till polisiär förmåga. Dessa bidrar alla med ny kunskap inom ämnesområdet och data för vidare forskning.
9.1.1
Muskel- och ledvärk, symptom och besvär som polisstudent
Utifrån enkätens frågor gällande symptom och besvär (se figur 3) svarar majoriteten polisstudenter att de inte har några av de angivna symptomen eller besvären. Dock så är de tre symptom som är vanligast bland polisstudenter kopplade till värk och smärtor i muskler, leder och/eller olika kroppsdelar. Frågorna är relaterade till flera av kroppens fysiologiska komponenter men här är de tre vanligaste symptomen kopplade till morfologiska delar av hälsotillståndet som kan påverkas med fysisk aktivitet (Kashihara, Maruyama, Murota & Nakahara, 2009). De vanligaste belastningssymtom kopplat till belastningsskador bland svenska poliser är
29 % av den svenska arbetande befolkningen (Elgmark, Larsen, Tranberg &
Ramstrand, 2013; Arbetsmiljöverket, 2012). Bland tillfrågade polisstudenter är dock ryggvärk, ryggsmärtor, höftsmärtor eller ischias mindre vanligt än för både poliser och den arbetande svenska befolkningen då 16,5% upplever någon form av besvär. Hela 30% av deltagande upplever däremot värk eller smärtor i händer, armbågar, ben eller knän och 24% i skuldror, nacke eller axlar. Dock bör man ha i beaktning att deltagande polisstudenterna är en yngre grupp om man ser deras medelålder till den svenska arbetande befolkningen. Däremot i svensk polisforsknings kontext upplever polisstudenterna liknande besvär, anledningarna till besvären kan vara olika. Oavsett anledning till besvär är fysisk träning är en av de viktigaste faktorerna för att minska fysiska besvär och det är tydligt att mer träning ger mindre besvär. Sambandet är tydligt framträdande oberoende av vilken träningsform poliserna ägnar sig åt (Elgmark, Larsen, Tranberg & Ramstrand, 2013).
Skiftarbetare drabbas mer ofta av sämre sömnvanor och de som utför regelbunden fysisk aktivitet rapporterar bättre sömn oavsett om skiftarbete förekommer eller inte (Quennerstedt, 2007; Gerber, et al, 2017). Deltagande polisstudenter i undersökningen visar sig vara en grupp där majoriteten rapporterar att de inte drabbas av sömnsvårigheter vilket skulle kunna förklaras av att de inte börjat arbeta skift än. Arbete och sysselsättning kopplas tydligt till hälsa och arbetstider är en betydande faktor (Schonfeld & Chang, 2017; ISM 2019). Av studenterna rapporterade 10% att de upplever lättare besvär vad gäller
sömnsvårigheter och 13% lättare besvär av trötthet. Poliser har sämre sömnvanor än allmänheten vilket alla påverkar deras hälsa men polisstudenter verkar inte drabbas av samma problem (Hartley, Burchfiel, Fekedulegn, Andrew & Violanti, 2011). Däremot kan trötthet vid kortare perioder av överbelastning dock försämra kognitiv prestationsförmåga och därav öka risken för olyckor, att fatta fel beslut eller
försämra problemlösningsförmåga (Achim, 2018). För bättre sömn, oavsett om det förekommer arbetsskiften eller inte har regelbunden fysisk aktivitet en skyddande effekt för att inte utveckla sömnproblem (Gerber, et al, 2017). Skiftarbetare som kan prioritera god, sömn/återhämtning samt sunda vanor exempelvis god kost och regelbunden motion har möjligheter att undvika allvarliga hälso- och
säkerhetsproblem relaterat till yrket (Kecklund, Eriksen & Åkerstedt, 2006). Färre än 12% av studenterna rapporterade någon typ av symptom eller besvär för öronsus
