Tjock isolering - inledande arbete

Sture Samuelsson

Tjock isolering —

Inledande arbete

TräteknikCentrum

TJOCK ISOLERING Inledande a r b e t e TräteknikCentrum, Rapport P 8702012 Nyckelord fiberboard heat transfer insulation moisture movement residential construction Stockholm f e b r u a r i 1987

FÖRORD INLEDNING 4 Bakgrund 4 I n f o r m a t i o n s i n s a m l i n g 6 Måldefinition 9 VÄGGKONSTRUKTIONER 11 Fasad 11 Utvändigt vindskydd 13 I s o l e r s k i k t och bärande k o n s t r u k t i o n 15 R e g e l k o n s t r u k t i o n e r med m i n e r a l u l l 15 U t v e c k l i n g av m a t e r i a l och arbetsmetoder 26 M i n e r a l u l l s k a s s e t t e r 31 DYNAMISKT ISOLERADE VÄGGKONSTRUKTIONER 33

VINDS- OCH BJÄLKLAGSISOLERING 37 SAMMANFATTANDE SYNPUNKTER 41 FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE 43

A r b e t e t har i n i t i e r a t s och f i n a n s i e r a t s inom ramen för s t y r g r u p p Träfiber-s k i v o r v i d TräteknikCentrum. A v Träfiber-s i k t e n med d e t t a inledande arbete har v a r i t a t t sammanställa kunskap om f u n k t i o n e n hos t j o c k a i s o l e r s k i k t och s k i s s e r a o l i k a sätt a t t öka isoleringsförmågan. Det är vår förhoppning a t t s t u d i e n ska i n s p i r e r a t i l l f o r t s a t t arbete och andra systemlösningar där skivma-t e r i a l får nya användningsområden i högisolerade k o n s skivma-t r u k skivma-t i o n e r .

Studien har genomförts av Sture Samuelsson, Candela Byggsystem HB.

Henry Westergren

o r d f s t y r g r u p p Träfiberskivor

B i r g i t Ostman

Bakgrund

Vid m i n e r a l u l l s i s o l e r a d e k o n s t r u k t i o n e r förhindras påtvingad konvektion genom utvändiga och invändiga s k i k t med tillräckligt låg p e r m e a b i l i t e t . Egenkonvektion, d v s luftrörelser inne i i s o l e r s k i k t e t orsakade av t e r -miska k r a f t e r , kan dock uppstå under ogynnsamma omständigheter. Genom egenkonvektion kan isolerförmågan hos k o n s t r u k t i o n e n s t a r k t försämras. Riskerna för a t t sådan k o n v e k t i o n s k a l l uppstå ökar med:

- ökad i s o l e r t j o c k l e k

ökad t e m p e r a t u r s k i l l n a d mellan varma och k a l l a sidan förekomsten av s p r i n g o r och s p a l t e r

- ökad p e r m e a b i l i t e t hos i s o l e r m a t e r i a l e t .

I s o l e r t j o c k l e k a r för lågenergihus s k i l j e r s i g avsevärt från den t j o c k l e k - 50 mm - som prover för A-värdesbestämning h a r . Det är k l a r l a g t a t t

X-värdena är t j o c k l e k s b e r o e n d e . I värmeisolering med hög p e r m e a b i l i t e t och med en varm och en k a l l sida kan luftrörelser uppstå. Den orsakas av a t t l u f t med o l i k a temperatur har o l i k a d e n s i t e t . Egenkonvektion uppstår då den e n e r g i som frigörs, när k a l l , tung l u f t s j u n k e r , är större än den e n e r g i som förbrukas genom strömningsfriktion och t e m p e r a t u r l e d n i n g . För-hållandet mellan dessa e f f e k t e r u t t r y c k s med d e t s k m o d i f i e r a d e Ray-l e i g h - t a Ray-l e t Rag» ökningen i värmeRay-ledningsförmåga på grund av n a t u r Ray-l i g k o n v e k t i o n b l i r större j u större R s q är (Bankwall, 1981). Kvoten mellan e t t X-värde med och utan k o n v e k t i o n k a l l a s i b l a n d Nusselts t a l .

Vid de högisolerade k o n s t r u k t i o n e r som nu används ökar r i s k e n för s k a d l i g k o n v e k t i o n jämfört med vad som t i d i g a r e gällt.

KALLT

KALLT VARMT

VARMT

F i g u r 1. N a t u r l i g k o n v e k t i o n i isolerutrymme ( e n l i g t Bankwall, 1981).

Kraven på m a t e r i a l och k o n s t r u k t i o n e r och s p e c i e l l t på arbetsutförande bör skärpas b e t y d l i g t om i n t e i s o l e r r e s u l t a t e t s k a l l äventyras. Det är därför angeläget a t t man för högisolerade byggnadsdelar f i n n e r k o n s t r u k t i o n s - och produktionsmetoder med s t o r inbyggd säkerhet mot uppkomst av k o n v e k t i o n . Vedertagna metoder bör m o d i f i e r a s och h e l t nya u t v e c k l a s för a t t g o t t i s o l e r r e s u l t a t s k a l l säkras.

a r b e t e .

Träbaserade s k i v m a t e r i a l bör ingå på e t t väsentligt sätt och s t o r hänsyn måste t a s t i l l kostnader och r a t i o n a l i t e t , såväl i f a b r i k som på byggnads-p l a t s . K o n s t r u k t i o n e r n a s k a l l vara materialsnåla och ekonomiska. S byggnads-p e c i e l l t bör man undersöka om en uppdelning av i s o l e r i n g e n i f l e r a lufttätt s k i l d a s k i k t kan leda t i l l önskvärt r e s u l t a t .

Man bör sträva e f t e r a t t utföra k o n s t r u k t i o n e r som så långt som möjligt l e d e r t i l l e t t f u l l g o t t a r b e t e där i s o l e r m a t e r i a l e t får noggrann a n l i g g -n i -n g mot begrä-ns-ni-ngsytor.

I n t r e s s e t kommer u t e s l u t a n d e a t t koncentreras t i l l s k högisolerade kon-s t r u k t i o n e r . Vad menakon-s då med en högikon-solerad k o n kon-s t r u k t i o n ?

I SBN 80 anges minimikraven för i s o l e r i n g i byggnader samt p r i n c i p e r för beräkning av värmemotstånd för o l i k a k o n s t r u k t i o n s d e l a r . I jämförelse med normföreskrifter före e n e r g i k r i s e n 1973 l e d e r de nämnda kraven t i l l avse-värt större i s o l e r t j o c k l e k a r men k o n s t r u k t i o n e r n a kan ändå i n t e k a l l a s högisolerade. I s o l e r t j o c k l e k e n i väggar med m i n e r a l u l l b l i r ca 15-19 cm beroende på k o n s t r u k t i o n s t y p .

För eluppvärmda hus gäller sedan 1982 högre krav ( s k ELAK-normen, PF5, 1982) som l e d e r t i l l t j o c k a r e i s o l e r i n g a r . I s o l e r i n g med m i n e r a l u l l b l i r för väggar minst 22-26 cm och för t a k ungefär 40 cm. I n t e h e l l e r dessa t j o c k l e k a r är tillräckliga om man v i l l uppnå kostnadsoptimal i s o l e r i n g med hänsyn t i l l förväntad f r a m t i d a e n e r g i k o s t n a d . Man f i n n e r därför exempel på b e t y d l i g t större i s o l e r t j o c k l e k a r - upp t i l l 40 cm för väggar och 70 cm i t a k . Låt oss i fortsättningen använda de t j o c k l e k a r som svarar mot ELAK-normen som undre grans för vad v i avser med "högisolering".

T a b e l l 1 . Krav e n l i g t den s k ELAK-normen e n l i g t PFS, 1982

Högsta godtagen vånnegenomgftngskoefncient (A;-virde) f5r byggnads-delar till rum i energisnåla imihus som avses att dicktelvärmas till mer I n + I S ' C .

Byggnadsdel Värmegenomgångskoefficient i samtliga temperaturzoner enligt

Grupp Beskrivnng figur 33:211. W/m^^C 1 Vägg mot det fria eller genom

jord mot det fria 0.17 2 Yttertak utan vindsbjälklag:

vindsbjälklag med o v a n f ö r

lig-gande yttertak 0,12 4 Golvbjälklag över slutet

uteluftsventilerat kryputrymme" 0.20 5 Golv på mark (se 33:247) 0.20

• V i d fläktventilation förutsätts att luftväxlingen inte överstiger 2 mVh och m^ bjälklagsarea. V i d sjilvdragsventilation förutsätts att den sammanlagda öppnings-arean inte överstiger 0.20 m^ per 100 m^ bjälklagsarea.

i n f o r m a t i o n s i n s a m l i n g

- d i s k u s s i o n och d e f i n i t i o n av problemet - generering av idéer t i l l lösningar - u r v a l , r e d o v i s n i n g samt d i s k u s s i o n

utarbetande av förslag t i l l f o r t s a t t arbete.

I n f o r m a t i o n s i n s a m l i n g

I n f o r m a t i o n insamlades dels genom s t u d i e r av l i t t e r a t u r (se b i l a g a 1 ) , dels genom d i s k u s s i o n e r med personer ( s e b i l a g a 2) med s p e c i e l l kunskap om problemområdet. Det sistnämnda skedde såväl e n s k i l t som i seminarieform. I a n s l u t n i n g t i l l a r b e t e t har också e t t examensarbete s a t t s igång på KTH. Det övergripande problemet är a t t konvektion kan uppstå i v e r t i k a l a och h o r i s o n t e l l a m i n e r a l u l l s k o n s t r u k t i o n e r med sämre isolerförmåga som följd. När man fördjupar s i g i d e t t a problem i n s e r man dock a t t d e t är mycket sammansatt med en mängd t e o r e t i s k a , p r a k t i s k a och även mättekniska svårigh e t e r . V i d svårighögisolerade svårighus är d e t mycket små energimängder som per y t e n -het går genom k o n s t r u k t i o n e n .

Bankwall (1981) har sammanfattat kunskapen om luftrörelser i i s o l e r s k i k t och sedan dess t y c k s endast några mindre arbeten ha utförts i Sverige. Bankwall v i s a r på b e t y d e l s e n av täta y t s k i k t samt på inverkan av s p r i n g o r och s p a l t e r i d e t i s o l e r a n d e s k i k t e t . Med e t t g o t t utförande är r i s k e n för s k a d l i g egenkonvektion o b e t y d l i g för de i s o l e r t j o c k l e k a r som används idag i Sverige.

En översiktlig s t u d i e av problemområdet har senare genomförts av F r i b e r g (1982, 1983). I r a p p o r t e r från d e t t a arbete redovisas l i t t e r a t u r och r e s u l t a t e n från o l i k a arbeten inom området.

Däri sägs b l a a t t "Med de r a n d v i l l k o r beträffande temperatur m m som är a k t u e l l a och med p e r f e k t utförda i s o l e r i n g a r av m i n e r a l u l l av nuvarande använd k v a l i t e t , är r i s k e n för uppkomst av n a t u r l i g konvektion försumbar även v i d t j o c k a i s o l e r i n g a r " . Där sägs dock också: "Springor och s p a l t e r i k o n s t r u k t i o n e r n a försämrar i s o l e r e f f e k t e n . Denna försämring får r e l a t i v t s e t t större betydelse v i d t j o c k a i s o l e r i n g a r . "

Rapporterna utmynnar också i rekommendationer t i l l f o r t s a t t arbete; dels föreslås en fältstudie av k o n s t r u k t i o n e r , m a t e r i a l och montagemetoder, dels beräkningar och mätningar av försämrad i s o l e r e f f e k t v i d o l i k a t y p -f a l l .

F r i b e r g ger i oktober 1985 i en kommentar följande a k t u e l l a förslag t i l l v i k t i g a f o r s k n i n g s u p p g i f t e r :

1. Studium av o l i k a m a t e r i a l p a r a m e t r a r , främst p e r m e a b i l i t e t e n s betydelse i o l i k a f a l l .

2. Studium av hur o l i k a " i m p e r f e k t i o n e r " i u t f y l l n a d påverkar makrokonvek-t i o n och skenbarmakrokonvek-t X, dvs k-värdemakrokonvek-t för k o n s makrokonvek-t r u k makrokonvek-t i o n e n , makrokonvek-t ex vindsbjälk-lag utan vindskydd, inverkan av s p r i n g o r / s p a l t e r .

arbetsutförande ( s p r i d n i n g mellan noggrann - s l a r v i g ) . U t f y l l n a d e n kan kanske mätas genom mätning av " s y s t e m p e r m e a b i l i t e t e n " för e t t i s o l e r -f a c k .

4. U t v e c k l i n g av bra k o n s t r u k t i o n och produktionsmetoder för undvikande av dålig u t f o r m n i n g .

För punkt 1 bör m a t e r i a l i n d u s t r i n t a ansvar, för punkt 23 bör f o r s k n i n g s -i n s t -i t u t -i o n e r , högskolor, BFR, e t c t a ansvar och den 4:e u p p g -i f t e n bör s l u t l i g e n utföras av någon med p r a k t i s k anknytning. Man kan alltså s k i l j a på mer t e o r e t i s k t och mer p r a k t i s k t i n r i k t a d e f o r s k n i n g s u p p g i f t e r ; det som behandlas i denna r a p p o r t hör t i l l den senare k a t e g o r i n .

En s l u t s a t s man kan dra av nämnda arbete är a t t om " p e r f e k t " utförande säkerställs uppstår ingen s k a d l i g k o n v e k t i o n . Sådant utförande är dock svårt a t t garantera i p r a k t i k e n och man bör i stället minska r i s k e r n a för s k a d l i g a e f f e k t e r av i m p e r f e k t i o n e r genom k o n s t r u k t i v a åtgärder. Detta kan t ex ske genom a t t man d e l a r upp i s o l e r i n g e n och s k i l j e r den med täta s k i k t , v i l k e t b l a föreslås av Elmroth. A t t d e t t a i n t e h e l l e r är problem-f r i t t problem-framgår av de d i s k u s s i o n e r som genomproblem-förts. En uppdelning medproblem-för nya r i s k e r för i m p e r f e k t i o n och även små sådana kan vara s k a d l i g a . Detta på-pekas också b l a av Kohonen (1986).

I F i n l a n d har man på senare år a r b e t a t i n t e n s i v t för a t t få bättre förståe l s förståe för dförståe fförståenomförståen som påvförståerkar tförståermiska förståegförståenskapförståer i förståen byggnads k l i m a t -hölje. De termiska egenskaperna påverkas också av f u k t och f u k t t r a n s p o r t . Kondenserat v a t t e n har mycket högre termisk ledningsförmåga än t o r r e l l e r f u k t i g l u f t och fasförändringar ger e x t r a värmetransporter i förhållande t i l l r e n värmeledning. Kohonen p r e s e n t e r a r en m a t e m a t i s k / f y s i k a l i s k modell för analys av problemet och har också g j o r t en d e l p r a k t i s k a experiment med k o n s t r u k t i o n e r där även f u k t t r a n s p o r t föreligger.

I a n s l u t n i n g t i l l det s k Stockholmsprojektet har en d e l fenomen observe-r a t s som t y c k s ha a t t göobserve-ra med f u k t t observe-r a n s p o observe-r t e observe-r . Däobserve-rföobserve-r ansågs d e t v i k t i g t a t t studera d e t t a problemområde l i t e närmare v i l k e t sker i e t t examens-arbete som igångsatts i samband med denna s t u d i e .

Då man s t u d e r a r luftrörelser i i s o l e r i n g s m a t e r i a l är det i n t e h e l l e r möjl i g t a t t undvika begreppet "dynamisk i s o möjl e r i n g " . Detta har s p e c i e möjl möjl t t a -g i t s upp t i l l d i s k u s s i o n här och därför är det mycket i n t r e s s a n t a t t Koho-nen även t a r upp d e t t a t i l l d i s k u s s i o n . Han påpekar a t t man i värmebehovs-beräkningar a l l t i d utgår från a t t inläckande l u f t i rum har u t s i d a n s tem-p e r a t u r . I v e r k l i g h e t e n , e n l i g t datorberäkningar, värms inläckande l u f t upp och man får en lägre t r a n s m i s s i o n än beräknat (Nusselt t a l 0,6 - 0,8). Detta l e d e r t i l l tankar om möjligheterna a t t genom lämplig v e n t i l a t i o n av huset kunna åstadkomma e t t bättre funktionssätt vad gäller värmeisolering och därmed också få e t t bättre f u k t k l i m a t .

Träfiberskivor, som har v i s s luftgenomsläpplighet, kanske kan u t n y t t j a s på e t t fördelaktigt sätt i samband med tillämpningen av e t t sådant n y t t syn-sätt.

e r f a r e n h e t . Två hus med Masonites Lättregelsystem och träbaserade fasad-s k i v o r utan l u f t fasad-s p a l t - d e t ena med Mafasad-sonitefasad-s f a fasad-s a d fasad-s k i v a och d e t andra med Swedspans f a s a d s k i v a - i n s p e k t e r a d e s . Fasadskivorna bröts l o s s för två fack på v a r j e hus. Fukt mättes och i s o l e r a r b e t e t granskades. Det visade s i g a t t i s a m t l i g a fack var i s o l e r a r b e t e t mycket otillfredsställande (se f i g u r 2 ) . I s o l e r s k i k t e t var uppdelat i två s k i v o r som var kantfrästa för a t t passa mot r e g l a r n a s l i v . I s o l e r s k i v o r n a var s l i t s a d e för a t t kunna v i k a s så a t t i s o l e r a r b e t e t underlättades. Problemet v a r a t t s l i t s e n på den y t t r e s k i v a n hamnade på f e l sida v i l k e t medförde a t t s k i v a n "hängde" s i g på r e g l a r n a s y t t r e flänsar. Därigenom uppstod breda s p a l t e r med o r e g e l -bunden form v i l k e t n a t u r l i g t v i s i n v e r k a r m e n l i g t på i s o l e r r e s u l t a t e t .

1

/'

. 1 ^

9

&

F A S A D S K I V A F i g u r 2. I s o l e r i n g av vägg med I - b a l k a r där i s o l e r i n g e n hängt upp s i g på de y t t r e flänsarna.

Detta arbete kan i n t e göra anspråk på a t t lämna något n y t t b i d r a g t i l l t e o r i b i l d n i n g e n inom området. Därför hänvisas t i l l översikter, t ex i nämnda s k r i f t e r av Bankwall (1981) och F r i b e r g (1983) samt i en senare p u b l i k a t i o n av L i n d g u i s t (1985). Den senare är dock främst i n r i k t a d på problem med påtvingad k o n v e k t i o n . För den som önskar fördjupa s i g , se litteraturförteckningen ( b i l a g a 1 ) .

Problemet kan sammanfattas på följande sätt: Risken för n a t u r l i g k o n v e k t i o n ökar med: - Ökande t j o c k l e k

" t e m p e r a t u r d i f f e r e n s " p e r m e a b i l i t e t

- sjunkande värmeledningstal " medeltemperatur.

hetens inverkan på m a t e r i a l e t s isolerförmåga. luftspalt vindskydd potvin9ad konvektion pga vmdtrycksgraditnl i luftspalten

\ 9 0 n c 9onoinb1osning vid invändigt övertryck kombinerad med fuktkonvoktion

ogenkonToktion pga temperaturskillnad ute/inne

luftgtnomsloppligt isolermaterial ongsporr

F i g u r 3. Tvärsnitt av vägg med o l i k a former av konvektion ( u r L i n d g u i s t 1985). Egenkonvektion - u t f y l l a n d e m i n e r a l u l l .

H e l t k l a r t är a t t arbetsutförandets k v a l i t e t är h e l t avgörande för värme-i s o l e r värme-i n g e n s f u n k t värme-i o n . A t t uppnå e t t " p e r f e k t " r e s u l t a t är omöjlvärme-igt. Även i laboratorieförsök där man är mycket noggrann kan man observera s t a r k a r e k o n v e k t i o n , orsakad av i m p e r f e k t i o n e r , än man med beräkningar som i n k l u -derar konvektion kan komma fram t i l l . Detta k o n s t a t e r a r t ex Kohonen, 1986, och v i s a r d e t i en n y l i g e n genomförd, ännu e j p u b l i c e r a d undersök-ning av o l i k a väggsystem (TräteknikCentrum, Harrysson).

Måldefinition

Som framgår av ovanstående d i s k u s s i o n är problemet mycket komplext och kunskapen om de f y s i k a l i s k a fenomen som påverkar isolerförmågan hos t j o c k i s o l e r i n g ännu ofullständig. Därför är d e t v i k t i g t a t t d e l s ha e t t k o r t -s i k t i g t , d e l -s e t t lång-siktigt p e r -s p e k t i v . K o r t -s i k t i g t är målet a t t f i n n a idéer och ge förslag t i l l lösningar som kan förbättra isolerförmågan hos högisolerade m i n e r a l u l l s k o n s t r u k t i o n e r baserade på nuvarande k o n s t r u k -t i o n s p r i n c i p e r . Långsik-tig-t mås-te man arbe-ta på en högre sys-temnivå. Bättre kunskap om funktionssättet hos t j o c k a i s o l e r i n g a r kan leda t i l l

annan k o n s t r u k t i v uppbyggnad e l l e r t o m t i l l e t t annat synsätt på bygg-nadens t o t a l a f u n k t i o n , i n k l u s i v e t ex v e n t i l a t i o n . Detta kan också leda t i l l a t t andra m a t e r i a l används där förutsättningarna för träbaserade s k i v o r h e l t förändras. I båda dessa f a l l s k a l l förutsättningarna för an-vändning av träfiberskivor uppmärksammas.

VÄGGKONSTRUKTIONER

I b i l a g a 3 ges en översikt över de krav som måste ställas på en yttervägg samt en k o r t f a t t a d d i s k u s s i o n av de krav som i n t e har med energi a t t göra. Energikrav d i s k u t e r a s här nedan. Det är en mängd krav som måste upp-f y l l a s och därupp-för sätts en modern ytterväggskonstruktion samman av upp-f l e r a o l i k a k o n s t r u k t i o n s e l e m e n t som v a r t och e t t svarar för en e l l e r f l e r a t e k n i s k a f u n k t i o n e r . Sådana k o n s t r u k t i o n s e l e m e n t är: fasad - utvändigt vindskydd i s o l e r s k i k t - bärande k o n s t r u k t i o n - tätskikt.

Denna uppställning kan t a s som utgångspunkt för e t t resonemang k r i n g träf i b e r s k i v o r s möjligheter a t t på e t t bättre sätt kunna b i d r a t i l l en y t t e r -väggs värmeisolerande f u n k t i o n . Här görs också e t t försök t i l l utvärdering av träbaserade s k i v o r s egenskaper, f u n k t i o n och kostnader gentemot andra på marknaden e x i s t e r a n d e a l t e r n a t i v .

Fasad

Under senare år har man börjat använda f a s a d s k i v o r av träbaserade m a t e r i -a l , o f t -a med pål-agd träläkt för -a t t e f t e r l i k n -a v -a n l i g träp-anel. Genom -a t t

ta b o r t l u f t s p a l t e n f y l l e r f a s a d s k i k t e t y t t e r l i g a r e en f u n k t i o n , nämligen a t t även vara vindskydd.

Väggar utan l u f t s p a l t är n a t u r l i g t v i s b i l l i g a r e a t t utföra men hur de f u n g e r a r ur f u k t - och värmeisoleringssynpunkt är i n t e h e l t k l a r l a g t . En l u f t s p a l t som är rätt utförd - sammanhängande över hörn så a t t den funge-rar tryckutjämnande - medför a t t misstag och skador på tätskikt e l l e r beträffande värmeisoleringens utförande e v e n t u e l l t b l i r mindre. Man får en tvåstegstätning som s k a l l k l a r a regn och t r y c k s k i l l n a d e r och s p r i d e r där-med r i s k e r n a . Kunskapen om sådana f a s a d s k i k t s f u n k t i o n är ännu ofullstän-dig och bör u t r e d a s y t t e r l i g a r e .

Begränsade mätningar utförda i samband med o l i k a p r o j e k t v i s a r a t t man v i n t e r t i d får höga f u k t k v o t e r i f a s a d m a t e r i a l e t - h e l t i överensstämmelse med rådande r e l a t i v f u k t i g h e t i u t e l u f t e n . Även Bergström (1984) har

kon-s t a t e r a t a t t i högikon-solerade väggar b l i r f u k t k v o t e n hög under fakon-saden. M a t e r i a l i såväl s k i v o r som läkt måste ha tillräcklig beständighet och s k i v f o g a r n a s k a l l vara väl utformade.

Hög f u k t i g h e t i f a s a d m a t e r i a l e t överförs också t i l l underliggande r e g l a r och i s o l e r i n g . Hur d e t t a i n v e r k a r på väggens isolerförmåga är i n t e k a r t -l a g t . Kohonen, 1986, nämner a t t f u k t och f u k t t r a n s p o r t har inverkan på värmeisolerande f u n k t i o n på t r e sätt:

stillastående f u k t e l l e r i s har högre ledningsförmåga än t o r r och f u k t i g l u f t ,

fuktrörelser i vätska e l l e r gasform medför k o n v e k t i v värmetransport, fasförändringar orsakar e x t r a värmetransport jämfört med ren l e d n i n g .

Av f i g u r 4 ser man a t t m i n e r a l u l l s f u k t u p p t a g n i n g s t i g e r d r a s t i s k t v i d nära 100 % r e l a t i v f u k t i g h e t . Den upptagna fuktmängden är dock l i t e n men når s i n topp när isolerförmågan bäst behövs. Här f i n n s f l e r a i n t r e s s a n t a frågeställningar:

- Medför en vägg utan l u f t s p a l t i en högisolerad k o n s t r u k t i o n större r i s k e r u r fuktsynpunkt än en med?

- B l i r en sådan vägg f u k t i g a r e under fasadskivan och därmed sämre u r värmeisoleringssynpunkt genom a t t en d e l av värmeflödet genom väggen används t i l l u t t o r k n i n g ?

Har i äldre t y p e r av k o n s t r u k t i o n e r den a s f a l t i m p r e g n e r a d e boarden en fuktutjämnande e f f e k t , som är gynnsam för isolerförmågan?

I (kg/m») _w 1,0 0.5 (kg/m'}

j

kg/m^ 50 100(p(%)

Mineralull, glasfiber, densitet 18

kg/m^

50 100q)(%)

Mineralull, stenull, densitet 42

F i g u r 4. S o r p t i o n s k u r v o r för m i n e r a l u l l . (Ur Nevander, Elmersson, 1981.)

Mätningar pågår på väggar med och utan l u f t s p a l t och med fasadskiva av board. De l e d s av TräteknikCentrum och en d e l svar på frågorna kanske man

får då dessa mätningar är utvärderade. Problemområdet är mycket a k t u e l l t och det är mycket v i k t i g t a t t få svar innan konstruktionssättet s p r i d s för mycket.

Utvändigt vindskydd

För utvändigt vindskydd f i n n s följande s k i v m a t e r i a l : F a b r i k s p r i s - g i p s 9 mm v i n d s k y d d s s k i v o r 11:25 kr/m2 - hård board 3,2 mm 9:00 "

porös board 13 mm "Grön s p e c i a l " 10:95 " - a s f a l t b o a r d 13 mm 10:95 "

Vindskyddet kan också lösas med pappersbélagda m i n e r a l u l l s s k i v o r . Pappers-kostnaden är ca 2-3 kr/m2 men m i n e r a l u l l s s k i v a n måste ha högre v o l y m v i k t än v a n l i g m i n e r a l u l l för hålrumsisolering och k o s t a r ca 500-600 kr/m^ ( v a n l i g m i n e r a l u l l ca 200 kr/m^).

Det är också möjligt a t t använda o l i k a t y p e r av f o l i e r som är vindtäta men ånggenomsläppliga. En t y p består av p l a s t b e l a g t papper som är p e r f o r e r a t och förstärkt med polyetennät. En annan ny t y p består av s y n t e t f i b e r , s k "non woven"-material. Kostnaden för båda är 3-5 kr/m2.

Bankwall (1981) r e d o v i s a r undersökningen beträffande vindskyddets f u n k t i o n samt o l i k a m a t e r i a l s och utförandes e f f e k t i v i t e t . V i förutsätter a t t de

T a b e l l 2. Utvärdering av vindskydd mot k r a v . M a t e r i a l t y p Energi Vatten Bärig. Brand*

& fukt hållf.

Prod. System- Ekon krav krav krav

Gips 9 mm Hård board Porös "grön board" e l l e r Asfaboard 13 Vindskyddad m i n e r a l u l l Vindtäta f o l i e r S t y r e n c e l l -p l a s t + (+) + O +++ O O ++ +++ (+) (+) +++ +(+)

* Ej väsentligt krav för v a n l i g a användningar i småhus. A l l a a l t e r n a t i v e n förutsätter k l a r t ställda täthetskrav.

+ u p p f y l l e r krav, ++ u p p f y l l e r krav bra, +++ u p p f y l l e r krav mycket b r a O " e j krav

behandlade m a t e r i a l e n f y l l e r kraven beträffande permeans och gör e t t för-sök a t t t e s t a de o l i k a m a t e r i a l t y p e r n a mot övriga krav som måste ställas på en yttervägg. R e s u l t a t e t avser a t t tjäna som underlag för e t t resone-mang om träfiberskivors ställning gentemot m a t e r i a l a l t e r n a t i v och syn-punkter på möjligheterna a t t förbättra denna.

Luftgenomströmning vid 10 Pa m V h 5 -4 4 3 A 2 A O o O a. 2: o Q-•- O — u-i <: _{— I} Q. - t > CD 1/1

F i g u r 5. Luftgenomströmning i o l i k a m a t e r i a l s k i k t (per m^) och skarv (per längdmeter e n k e l s i d i g s k a r v ) . E n l i g t Bankwall, 1981.

F i g u r 5 v i s a r luftgenomströmningen genom o l i k a m a t e r i a l v i d 10 Pa. 1 board är mer luftgenomsläpplig än g i p s s k i v o r . När d e t gäller ånga äi

Asfaär g i p s -s k i v o r något mer genom-släppliga än a-sfaboard v i l k e n dock ab-sorberar mer f u k t . Under d i s k u s s i o n e r n a har synpunkten f r a m k a s t a t s a t t dessa s k i l l n a d e r i materialegenskaper kan betyda mer för m i k r o k l i m a t e t i k o n s t r u k t i o n e r n a än man h i t t i l l s har o b s e r v e r a t . Så t ex har mängden trämaterial k o n t i n u e r -l i g t minskat i småhus och e r s a t t s med m a t e r i a -l som har mindre förmåga a t t absorbera f u k t .

Asfaboardens tillbakagång på marknaden kan i n t e förklaras av t e k n i s k a e l l e r ekonomiska skäl. G i p s s k i v o r kan vara något lättare a t t arbeta med men är å andra s i d a n i n t e l i k a oömma som träfiberskivor. Träfiberskivor har bättre isolerförmåga och är e n l i g t p r i s l i s t o r n a något b i l l i g a r e .

Bättre mögelskydd är önskvärt. V i d v i s s användning, t ex i krypgrunder, är i n t e träfiberskivans mögelbeständighet tillräcklig men d e t t a är i allmän-het i n g e t problem i väggkonstruktioner.

Om en f o l i e är skadad e l l e r har dåligt utförda skarvar kan man få s k pumpeffekt, d v s l u f t kan dras i n i k o n s t r u k t i o n e n och de värmeisolerande egenskaperna försämras på s t o r a y t o r . Hur s t o r denna e f f e k t är f i n n s d e t ingen fullständig kunskap om. Undersökningar i Norge t y d e r på a t t den i n t e är så s t o r som man t i d i g a r e t r o t t . Även här f i n n s s t o r t behov av f o r s k n i n g . Man bör undersöka p r a k t i s k t utförda k o n s t r u k t i o n e r . Vissa e r f a r e n -heter t y d e r också på a t t f o l i e r / p a p p kan buckla u t och därmed reducera l u f t s p a l t e n under fasad. F o l i e r bÖr användas klämda mellan o l i k a m a t e r i a l -s k i k t för a t t fungera väl. De nya typerna av f o l i e r bör vara i n t r e -s -s a n t a för a t t öka säkerheten mot otätheter då man använder elementsystem med många f o g a r .

Förbättrad användning av impregnerade porösa träfiberskivor som vindskydd t y c k s främst vara e t t i n f o r m a t i o n s - och marknadsföringsproblem. Man kanske bör välja u t v i s s a k o n s t r u k t i o n s t y p e r , som genomarbetas och lanseras som typlösningar (se nästa a v s n i t t ) .

I s o l e r s k i k t och bärande k o n s t r u k t i o n

I s o l e r m a t e r i a l e t s t y p och de bärande elementen bestämmer i s t o r t s e t t de o l i k a väggkonstruktionernas utförande. I huvudsak täcker följande i n d e l ning i n a k t u e l l a k o n s t r u k t i o n s t y p e r . En mer komplett r e d o v i s n i n g av y t t e r -väggars p r i n c i p i e l l a uppbyggnad kan man f i n n a hos Harrysson, 1985.

* R e g e l k o n s t r u k t i o n e r med m i n e r a l u l l : - med två i s o l e r s k i k t och v a n l i g t trä - " t r e " " " "

" e t t " " lättreglar. * Ramkonstruktioner med lättreglar

* M i n e r a l u l l s k a s s e t t e r : - v e r t i k a l a

- h o r i s o n t e l l a

- övriga t ex bärande element med m i n e r a l u l l .

* Dynamiskt i s o l e r a d e k o n s t r u k t i o n e r behandlas s e p a r a t .

En växande andel ytterväggar utförs också med c e l l p l a s t e r av p o l y u r e t a n och p o l y s t y r e n - expanderad och e x t r u d e r a d , men d e t t a behandlas i n t e här.

R e g e l k o n s t r u k t i o n e r med m i n e r a l u l l

F i g u r 6 v i s a r f y r a r e g e l k o n s t r u k t i o n e r som är v a n l i g a och som kan göras s k "högisolerade". I f i g u r e r n a har markerats var en e x t r a s k i v a s k u l l e kunna sättas i n . I en k o n s t r u k t i o n s t y p ( t y p b) fungerar denna s k i v a även som vindskydd under en tung m i n e r a l u l l s s k i v a .

Den dubbla regelstommen ( t y p c ) är v a n l i g för högisolerade k o n s t r u k t i o n e r som används i Nordamerika. Figur 7 v i s a r den p r i n c i p i e l l a uppbyggnaden. Som framgår används en s k i v a på den i n r e regelstommens u t s i d a mot v i l k e n diffusionsspärren läggs.

Lättregelkonstruktioner b l i r a l l t v a n l i g a r e i Sverige då det gäller a t t åstadkomma t j o c k a i s o l e r i n g a r .

Figur 8 v i s a r a l t e r n a t i v a lättregelutföranden. De t r e v a n l i g a s t e är Maso-n i t e s , Rockwools och K a r t r o s - de två första med l i v av träfiberskiva och den s i s t a med m e t a l l b e s l a g som k r a f t u p p t a g a n d e element. Det s i s t a kon-struktionssättet gör d e t lätt a t t v a r i e r a r e g e l n s s t y r k a och en b i l l i g a r e i c k e bärande v a r i a n t f i n n s a t t använda där d e t i n t e f i n n s v e r t i k a l a punkt-l a s t e r från t a k .

Figur 8 v i s a r en v a r i a n t där man endast använder r e g l a r med c-avstånd 1200 cm. Man får då använda t j o c k a r e s k i v m a t e r i a l och förstyvade fasad-s k i v o r . Syfasad-stemet binder planlöfasad-sningen en d e l och därför kan d e t vara för-d e l a k t i g a r e a t t arbeta meför-d o l i k a s t a r k a r e g l a r - bäranför-de och i c k e bäranför-de. För a t t underlätta jämförelsen av väggarna genomförs här nedan en förenkl a d kostnadsjämföreförenklse. Så när som på i s o förenkl e r m a t e r i a förenkl e t och bärande r e g e förenkl -k o n s t r u -k t i o n e r antas de ha samma uppbyggnad:

fasadpanel 22 mm - l u f t s p a l t - asfaboard 12 mm i s o l e r m a t e r i a l och regelstomme e v e n t u e l l p l a s t f o l i e - byggboard 12 mm

Tre väggtyper ( b , c och d) väljs och dimensioneras för a t t motsvara kraven i ELAK-normen, dvs k = 0,17 w/m2 °C (PFS, 1982:3). X-värden e n l i g t kommen-t a r kommen-t i l l 5BN (1977:3). Värmemotstånd: Panel X " 0,14 L u f t s p a l t O Asfaboard 0^012 I s o l e r s k i k t , se nedan 0,065 0,185 P l a s t f o l i e O Byggboard = 0,150 övergångsmotstånd w^+My = 0,250 Exkl i s o l e r s k i k t t o t a l t 0,742 T o t a l t krävs av i s o l e r s k i k t e t e t t värmemotstånd av: ^-jj - 0^742 = 5 , 1 4 m2oc/w

t—rrTT HTv t^p rrr' rm-\

a) Stående regelstomme ev. s k i v a på i n s i d a Liggande r e g l a r på i n s i d a e l l e r u t s i d a b) Tung m i n e r a l u l l Papp e l l e r s k i v a på regelstomme

fa I T T

c)

= 1

! / /• (

•L.-UU.-J

Ev. s k i v a på i n r e regelstommens u t s i d a d) Ev. delad i s o l e r i n g

^ SPACING OF STUDS

DEPENDS ON SIDING USED

treated cardboard

insulation stop RSI 10.6 (R60)

acoustical sealant

150 urn (6 mil) vapour barrier

38 X 89mm ( 2 X 4 in) stud600mm (24 in) O.C RSI 2.1 (R12)

RSI 4.9 (R28) RSI 1.4 (R8)

building paper

and siding 38 X 89 mm (2 X 4 in) stud 400 mm (16 in) O.C.

RSI 2.1 (R12) RSI 4.9 (R28) RSI 1.4 (R8) RSI 4.9 (R28)

600 mm crav\H space (24 in ) min

150 um (6 mil) moisture barrier 2 in ngid styrofoam >^ RSI 1.8 \ 7.5 mm (5/16 in) plywood sheathing * 38 X 64 mm (2X3 in) stud 400 mm (16 in) O.C.

7.5 mm (5/16 in) plywood 38 X 64 mm (2 X 3 in)

blocking 12.7 mm (1/2 in) plywood

38 X 64 mm (2 X 3 in stud 400 mm (16 in) O.C.

12.7 mm (1/2 in) plywood

NOTE: All wood within 225 mm of the earth should be pressure treated

F i g u r 7. Vägg av nordamerikansk t y p med dubbla r e g l a r . ( E l m r o t h , L e v i n , 1983)

US.

I

Med board l i v Med s t y v i s o l e r i n g

'On

m

O/J

Vi

Exempel på s y l l k o n s t r u k t i o n e r

F i g u r 8a. Tvärsnitt genom o l i k a t y p e r av lättreglar.

Med "beslag" av stål

iiiiiiiiiiii>iiniiiiijii*»^'>inii|Hniiiif|iif|iiuiiiini

a) Normal fasad

{ Fasadskiva av träfiber med läkt 300 m i n e r a l u l l , 0,2 mm p o l y e t y l e n -f i I m , 16 spånskiva b) V e n t i l e r a d fasad för hårt k l i m a t l u f t s p a l t I ) (3,2 hård t råfibers kiva

Tre o l i k a m i n e r a l u l l s k o n s t r u k t i o n e r s t u d e r a s : 1. Med massiva träreglar

ELAK-normens krav är svåra a t t u p p f y l l a med enkel regelstomme. Därför förutsätts följande k o n s t r u k t i o n .

, " 1/1/

TT^

F i g u r 9. M i n e r a l u l l s k o n s t r u k t i o n med dubbla regelstommar

Regelandel med r e g l a r c 600 b l i r ca 10 % men med hänsyn t i l l v a r i e r a n d e c-avstånd k o r t l i n g a r , hörn, e t c sätts den schablonmässigt t i l l 15 %.

^medel = ' + ' = 0 4 9 0 d

0,055 O, )40 • ^^^^

d ~7 cm,d v s t o t a l t j o c k l e k 260 mm.

2. Med e t t l a g e r träreglar och fasadskiva utanpå asfaboard

b

^ r y ^

r r ^ rr^

L.

. .

1 n

?

Figur 10. Regelstomme med f a s a d s k i v a av m i n e r a l u l l

O l l I O d

0,055 ^ 0,040 " ^'-^

d = 0,040 (5,14 - 3,09) = 0,082 ~8 cm, d v s t o t a l t j o c k l e k 250 mm.

3. Med lättreglar

Antag " r e g e l a n d e l e n " över flänsar är 15 % och över l i v e t ca 2 % v i l k e t ger

^medel = * = 0,042 ^ — - ^ ' -[Ar •

1

r:

'VA.

0,090 d 0,055 0,042 " '-^ d = 0,042 . 3,50 = 0,147 d v s -15 cm e l l e r t o t a l t 240 mm F i g u r 1 1 . Lättregelkonstruktion med m i n e r a l u l l . Kostnad för endast i s o l e r i n g s m a t e r i a l .

Ungefärliga p r i s e r tagna u r SIND-utredning (1985) samt ur S e k t i o n s f a k t a . 1. M i n e r a l u l l 19 cm ä 2 k r + 7 cm ä 3:- = 59 k r

2. M i n e r a l u l l 17 cm & 2 k r + 8 cm ä 5:50 = 78 k r 3. M i n e r a l u l l 24 cm ä 2 k r r 48 k r

Här föreligger som synes s t o r s k i l l n a d men om även m a t e r i a l k o s t n a d och a r b e t s k o s t n a d för bärande stomme samt diffusionsspärr i n k l u d e r a s förändras b i l d e n . 1. Dubbel r e g e l k o n s t r u k t i o n 2 s t 45 X _{95 ä 6:50 kr/m och 3,3 m = 2} x _{3, 3} x _6:50 Diffspärr 6:- i n k l u s i v e arbete Arbete r e g l a r 2 x 16 x 1,82 = I s o l e r i n g 3 s k i k t (2 x 4:50 + 6:90) 1,82 43 k r 6 k r 58 k r 29 k r 136 k r

2. Träreglar och fasadskiva

1 s t 170 X 95 h 12 kr/m och 3,3 m/m2 = 40 k r Extra beslag för fasadpanel 15 k r Diffspärr ca 6 k r 6 k r Arbete r e g l a r 16 x 1,82 29 k r I s o l e r i n g två s k i k t (4:50 + 6:90) 1,81 21 k r 111 k r 3. Lättreglar 1 s t 240 ca 20 kr/m och 3,3 m/m2 = 66 k r Diffspärr ca 6 k r 6 k r Arbete r e g l a r ca 17:50 x 1,82 32 k r I s o l e r i n g e t t s k i k t ca 10 k r 10 k r 114 k r T o t a l t : 1. 59 + 135 = 195 k r 2. 78 + 111 = 185 k r 3. 48 + 114 = 162 k r

Observera a t t s i f f r o r n a endast ger kostnad för i s o l e r i n g och bärande kon-s t r u k t i o n .

Man f i n n e r inte. oväntat a t t lättregelkonstruktionen är b i l l i g a s t men a t t s k i l l n a d e r n a i n t e är så s t o r a ( d e t kan nämnas a t t även kostnaden för i s o l e r m a t e r i a l och bärande k o n s t r u k t i o n för cellplastväggar PUR och XPS -l i g g e r på samma nivå).

Lättregelkonstruktionen b l i r b i l l i g a r e främst genom a t t i s o l e r i n g e n kan läggas i e t t s k i k t . En s k i v a som sätts i n i f a c k e t s m i t t för a t t h i n d r a n a t u r l i g k o n v e k t i o n fördubblar ungefär kostnaden för i s o l e r a r b e t e t . T i l l d e t t a kommer m a t e r i a l , arbete och s p e c i e l l a arrangemang för a t t fästa i n s k i v a n . Med en porös träfiberskiva kan för lättregelsystem extrakostnaden uppskattas t i l l ca 30-40 kr/m2 medan den för de andra väggtyperna stannar v i d ca 20-25 k r .

Figur 12 v i s a r också a t t d e t är svårt a t t f i n n a enkla och b i l l i g a lösningar a t t fästa i n s k i v a n i lättregllösningar. Lättlösningare är d e t för r e g l a r med I p r o -f i l . Man kan -f y l l a u t l i v e n med t ex c e l l p l a s t på sådant sätt a t t man -får e t t spår v a r i s k i v a n kan placeras ( s e f i g u r 1 3 ) .

Det verkar l i t e k r y s t a t a t t använda träfiberskivor a t t dela upp i s o l e r -s k i k t e n . Det är mycket e n k l a r e och b i l l i g a r e a t t använda papper-sbelagd m i n e r a l u l l . För lättregelsystem är d e t s a n n o l i k t lämpligare a t t t ex arbeta på a t t utreda arbetsmetoderna för a t t minska r i s k e r n a för konvek-t i o n .

1/

= 1

_{l J}

•

\ I

— 1

1

i

y

i

Skiva med papper i f o g Papper som häftas e l l e r limmas S t y r l i s t monterad | lättregel F i g u r 12. Möjlig uppdelning av i s o l e r s k i k t

1 J

r

J = = f

^ J

i G

i — \

F i g u r 13. Uppdelning av i s o l e r s k i k t i en lättregelkonstruktion med I f o r -made r e g l a r .

Det råder också delade meningar om huruvida en e x t r a uppdelning av i s o l e r -s k i k t e t v e r k l i g e n förbättrar k o n -s t r u k t i o n e n . Kan-ske får man i -stället f l e r i m p e r f e k t i o n e r ( j f r t ex Kohonen, 1986).

Det l i g g e r nära t i l l hands a t t endast införa en s k i v a där den har förutsättningar a t t även på annat sätt förbättra k o n s t r u k t i o n e n och a t t då p l a -cera den där i s o l e r i n g e n ändå är delad.

Av k o n s t r u k t i o n s t y p e r n a a och b bör man - av b l a kostnadsskäl - satsa på a t t u t v e c k l a b med förslagsvis en impregnerad porös board utanpå de stå-ende r e g l a r n a . Därmed får man en k o n s t r u k t i o n som fungerar väl även v i d a n s l u t n i n g a r av vägg och t a k (se f i g u r 1 4 ) . Tillsammans med i s o l e r m a t e -r i a l t i l l v e -r k a -r e bo-rde man konsekvent satsa på u t -r e d n i n g och systema-rbete för denna k o n s t r u k t i o n s t y p v i d sidan av lättregelkonstruktionerna. På senare t i d har man ifrågasatt om en tung m i n e r a l u l l s s k i v a , använd på d e t t a sätt utan vindtätt s k i k t utanpå, v e r k l i g e n får f u l l i s o l e r e f f e k t . Den s k "mopedhuvsanalogin" ifrågasätts. För a t t uppnå en ännu säkrare k o n s t r u k t i o n kan man förse väggen med e t t vindskydd i form av t ex en f o l i e . Volymvikten på i s o l e r i n g s m a t e r i a l e t kan då e v e n t u e l l t sänkas.

Ev v i n d s k y d d i form av f o l i e ^ "non woven"- m a t e r i a l e t c .

F i g u r 14. Väggkonstruktion med träfiberskiva under f a s a d s k i v a av tung m i n e r a l u l l .

Man bör också satsa på en f o r t s a t t u t v e c k l i n g av lättregelsystem mot större säkerhet. Av de föreslagna a l t e r n a t i v e n bör en uppdelning av i s o -l e r s k i k t e t med en pappersbe-lagd m i n e r a -l u -l -l ( e v e n t u e -l -l t pappersbe-lagd porös träfiberskiva) ha störst förutsättningar a t t leda t i l l e t t p o s i t i v t r e s u l -t a -t .

A t t avgränsa i s o l e r u t r y m m e t h o r i s o n t e l l t i s y f t e a t t därmed h i n d r a konvektionsflödet har m o t s a t t e f f e k t eftersom konvektionens s t o r l e k står i p r o -p o r t i o n t i l l förhållandet mellan i s o l e r u t r y m m e t s höjd och d j u -p . Det f i n n s enkla i s o l e r k a s s e t t e r som monteras h o r i s o n t e l l t (de s k Besta-blocken) där förhållandet mellan i s o l e r u t r y m m e t s höjd och djup är ungefär 1 . Detta

U t v e c k l i n g av m a t e r i a l och arbetsmetoder

För a t t v i d i s o l e r a r b e t e t göra d e t lättare a t t åstadkomma e t t bra i s o l e r -r e s u l t a t s k u l l e man kunna m o d i f i e -r a i s o l e -r m a t e -r i a l e l l e -r s k i v m a t e -r i a l . Hä-r nedan b e s k r i v s några idéer som i n t e har utvärderats och som därför kan vara p r a k t i s k t - e k o n o m i s k t ogenomförbara.

Man kan förstyva i s o l e r i n g e n s k a n t e r så a t t den b l i r lättare a t t pressa ner i utrymmet. I f i g u r a har e t t papper l a g t s på i s o l e r i n g e n s ena s i d a . På kanterna kan d e t t a e v e n t u e l l t förstyvas med l i n j a l e r av t ex hård board som t a s b o r t då i s o l e r i n g e n är på p l a t s . Man s k u l l e kunna spraya en förstyvande vätska på kanterna ( f i g u r b) e l l e r man kan tvärställa u l l i i s o -l e r i n g e n s y t t e r k a n t e r ( f i g u r c ) . Det mest r e a -l i s t i s k a a -l t e r n a t i v e t visas i f i g u r d. I s o l e r i n g e n kan förses med e t t y t s k i k t av t ex "non woven"-mate-r i a l som gewoven"-mate-r den mewoven"-mate-r s t y v h e t och däwoven"-mate-rmed göwoven"-mate-r a t t den f y l l e woven"-mate-r u t bättwoven"-mate-re. Man s k u l l e också som i f i g u r e kunna göra e t t mjukare y t s k i k t och s t y v a r e m i t t s k i k t v i l k e t också borde kunna ge bättre möjligheter t i l l u t f y l l n a d .

V i k t i g t är också a t t få b o r t de r i l l o r som kan f i n n a s på m i n e r a l u l l och som d e t har v i s a t s i g skapar l u f t s p a l t e r .

Även andra idéer t i l l förbättringar kan nämnas, t ex a t t skära i s o l e r i n g e n d i a g o n a l t i v e r t i k a l l e d så a t t man s k j u t e r samman delarna t i l l bättre tät-het. Man får dock andra problem, t ex s p r i n g o r v i d i s o l e r m a t e r i a l e t s än-dar.

Även s k i v m a t e r i a l s k u l l e kunna förbättras. Med slätare s k i v o r är d e t lättare a t t s k j u t a s k i v o r n a på p l a t s . Skivorna kan förses med tvärgående limsträngar som man t r y c k e r i s o l e r i n g e n mot och därmed får bättre kon-t a k kon-t . De s k u l l e också kunna beläggas med e kon-t kon-t mjukkon-t ( e l l e r svällande) s k i k kon-t som ger bra k o n t a k t mot i s o l e r m a t e r i a l e t .

Även arbetsmetoderna kan u t v e c k l a s . Så t ex kan man på f a b r i k föra ner i s o l e r i n g e n i facken genom a t t l y f t a i den med långa plåtar - e t t system som för övrigt redan tillämpas. Man kan också ömsom lägga i i s o l e r i n g och r e g l a r så a t t de sistnämnda kan föras på p l a t s i e f t e r h a n d ( f i g u r 1 6 ) .

a) b) c) TT e)

- " w :

F i g u r 15. Idéer t i l l m o d i f i e r i n g av m i n e r a l u l l för bättre f u n k t i o n .

Plåtar T

F i g u r 16. Sätt a t t förbättra och underlätta i s o l e r a r b e t e t i e l e m e n t f a b r i k

Lättregelkonstruktionerna har som nämnts s i n s t y r k a i e t t förenklat i s o l e r a r b e t e . Man bör därför för dem främst u t v e c k l a arbetsmetoderna för i s o l e r -a r b e t e t så -a t t större säkerhet uppnås. För lättb-alk-ar med slät-a s i d o r - an-vänds redan nu i f a b r i k som nämnts plåtar för a t t föra ner i s o l e r i n g e n i hela f a c k e t s d j u p . För i s o l e r a r b e t e på byggnadsplatsen bör man u t v e c k l a manuella metoder.

Figur 17 v i s a r e t t sätt som dock förutsätter pappersbelagd m i n e r a l u l l . En annan idé är a t t u t v e c k l a t r y c k l u f t s m u n s t y c k e n som kan användas för a t t blåsa ned i s o l e r i n g e n t i l l f u l l u t f y l l n a d (se f i g u r 1 8 ) .

U t s i d a

Pappersbelagd i s o l e r s k i v a

Verktyg a t t använda för a t t t r y c k a ner i s o l e r i n g e n s k a n t e r

Kan vara av hård board

F i g u r 17. Sätt a t t förbättra i s o l e r a r b e t e t på byggnadsplatsen ^ L u f t

Dålig u t f y l l n a d

L u f t a t t blåsa ned i s o l e r i n g e n med

F i g u r 18. Idé t i l l e t t sätt a t t förbättra i s o l e r a r b e t e t på byggnadsplatsen med hjälp av l u f t .

Iformade lättbalkar e r b j u d e r som nämnts en d e l svårigheter eftersom i s o -l e r i n g e n kan hänga s i g på y t t r e f-länsen. Bäst vore d e t dock om man redan på f a b r i k kunde ha f y l l t u t l i v e n så a t t i s o l e r a r b e t e t kunde utföras som för lättbalkar med släta s i d o r (se f i g u r 1 3 ) . Det kan f i n n a s ekonomiska invänd-ningar mot d e t t a .

Lösfyllnadsisolering har börjat användas i a l l t högre utsträckning, främst för v i n d a r men det har också prövats för väggar. Fördelen är j u a t t man kan f y l l a u t fack med oregelbunden form och a t t det i n t e krävs samma måttole-ranser för den bärande stommen.

Ev. s k i v a för a t t förhindra k o n v e k t i o n p g a s k o r s t e n s v e r k a n .

F i g u r 19. I s o l e r i n g av lättbalksram med lösfiber.

E t t sätt a t t u t n y t t j a lättreglar är a t t göra ramar av dem och göra förban-det mellan väggreglar och t a k b a l k a r momentstyvt. Därmed har man lättare a t t k l a r a l i t e udda takformer s a m t i d i g t som man löser byggnadens s t a b i l i t e t på e t t e n k e l t sätt. För e t t sådant byggnadssätt lämpar s i g lösfyllnadsisoler i n g fölösfyllnadsisolertlösfyllnadsisoleräffligt. Man måste dock hålla en hög v o l y m v i k t på i s o l e lösfyllnadsisoler m a t e lösfyllnadsisoler i a -l e t för a t t d e t i n t e s k a -l -l sjunka samman e -l -l e r a t t d e t s k a -l -l b -l i så -lÖst a t t man kommer ned i så låga strömningsmotstånd a t t k o n v e k t i o n kan komma igång. Om i s o l e r u t r y m m e t står i förbindelse med t a k e t s isolerutrymme kan man k o n t r o l l e r a sättning och f y l l a på i s o l e r i n g om så behövs.

Om t a k i s o l e r i n g e n är öppen uppåt kan man få en skorstensverkan och konvek-t i o n . Man s k u l l e därför h e l s konvek-t s k i l j a av i s o l e r i n g e n i väggens övre d e l men då missar man möjligheten a t t f y l l a på efteråt. Tekniken a t t i s o l e r a väggar med lösfiber är ännu långt ifrån u t v e c k l a d .

M i n e r a l u l l s k a s s e t t e r

I n d u s t r i e l l t t i l l v e r k a d e k a s s e t t e r , som f y l l e r bärande och i s o l e r a n d e funk-t i o n och som byggs upp av hård board, har prövafunk-ts av ASSI. Som framgår av f i g u r 20 a kan man v i d t i l l v e r k n i n g e n g a r a n t e r a a t t i s o l e r a r b e t e t i kasset-t e r n a b l i r p e r f e k kasset-t efkasset-tersom a l l a kasset-täckande y kasset-t o r limmas samman så a kasset-t kasset-t de om-s l u t e r i om-s o l e r i n g e n . Fogarna mellan elementen måom-ste löom-saom-s, t ex med monter i n g s l i m på byggnadsplatsen. Elementen kan i s o l e monter a s även i facken på i n -och u t s i d a -och man får då en automatisk uppdelning av i s o l e r s k i k t e t .

En liknande k a s s e t t v i s a s i f i g u r b. I s o l e r s k i k t e t är i n t e uppdelat men man får möjlighet t i l l samma goda i s o l e r r e s u l t a t om d e t görs på f a b r i k . Fogen kan utföras med en s t y r l i s t som kan göras tätande och i s o l e r a n d e . Man kan också där sätta e x t r a bärande r e g l a r i mån av behov. Elementet kan också göras färdigt på åtminstone u t s i d a n . Det danska n o l l e n e r g i e l e m e n t e t är s n a r l i k t .

I f i g u r c v i s a s en liknande v a r i a n t som också kan förses med en y t t r e s k i v a som utgör fasad. Man får i n t e e t t r i k t i g t l i k a e n k e l t i s o l e r a r b e t e genom a t t i s o l e r i n g e n måste delas i två s k i k t .

Figur d v i s a r en ytbärande v a r i a n t . Detta element är mycket m a t e r i a l -snålt. Eftersom s k i v o r n a är bärande måste man dock lösa brandproblematik-en. Skivorna måste ges tillräcklig t j o c k l e k e l l e r man måste på annat sätt ge väggen tillräcklig s t y r k a v i d brandpåverkan.

Figur c är mest med för fullständighetens s k u l l eftersom i s o l e r m a t e r i a l e t i den består av porös träfiberskiva ( H u l t s f r e d s - H u s f i b e r p l a n k ) .

I v a n l i g a r e g e l k o n s t r u k t i o n e r och i lättregelkonstruktioner f i n n s d e t t ex v i d fönster och i hörn en d e l svårlösta d e t a l j e r som kan s t a n d a r d i s e r a s och p r e f a b r i c e r a s . I möjligaste mån borde man använda s i g av fönsterelement som är f a b r i k s t i l l v e r k a d e under bättre omständigheter än de man har på en bygg-n a d s p l a t s . Vissa d e l a r kabygg-n abygg-nbygg-nars p r e f a b r i c e r a s . Figur 20 f v i s a r ebygg-n balk över fönster som kan utföras som en ytbärande k o n s t r u k t i o n med s k i v m a t e r i a l i flänsar och l i v . Hörn kan göras l i k a r t a d e i många system och p r e f a b r i c e ras på d e t sätt som v i s a s i f i g u r g. I s o l e r m a t e r i a l e t är med fördel c e l l -p l a s t av något s l a g .

När man a r b e t a r med u t v e c k l i n g av nya k o n s t r u k t i o n e r för ytterväggar f i n n e r man a t t c e l l p l a s t e r b l i r a l l t i n t r e s s a n t a r e . Dels har dessa b l i v i t prismäs-s i g t i n t r e prismäs-s prismäs-s a n t a r e jämfört med m i n e r a l u l l ( j f r Samuelprismäs-sprismäs-son, 1985), delprismäs-s ger de möjligheter t i l l andra mer materialsnåla lösningar. Där f i n n s dock också k o n s t r u k t i v a svårigheter förorsakade t ex av brand-, f u k t - och l j u d k r a v och av långtidseffekter vad gäller b e l a s t n i n g och isolerförmåga. Detta kan

lösas genom kombinationer mellan t ex sandwichelement av s k i v o r och c e l l -p l a s t e r samt m i n e r a l u l l e l l e r a t t bärande och i s o l e r a n d e f u n k t i o n e r s k i l j s åt. På senare t i d har f r e o n - d e b a t t e n g j o r t f r a m t i d e n osäker för de m a t e r i a l som har sådan i c e l l e r n a , d v s p o l y u r e t a n och e x t r u d e r a d polystyrén. En d i s k u s s i o n om c e l l p l a s t e r n a s möjligheter l i g g e r dock utanför ramen för denna uppsats.

ra

1

_1/

NI

dl

a) ^

m

b)

m w

c) ev. färdigt y t s k i k t d) f ) e)

F i g u r 20. O l i k a t y p e r av i s o l e r a n d e och bärande i s o l e r k a s s e t t e r samt andra d e t a l j e r .

DYNAMISKT ISOLERADE VÄGGKONSTRUKTIONER

K o n v e n t i o n e l l i s o l e r i n g , t ex m i n e r a l u l l och c e l l p l a s t , innebär i p r i n c i p a t t man mellan täta s k i k t i n n e s l u t e r i s o l e r i n g s m a t e r i a l e t så a t t l u f t e n i m a t e r i a l e t s många små hålrum står s t i l l a . Thorén ( s e t ex Bohman, Matsson, 1981) har länge a r b e t a t med a t t u t v e c k l a vad som k a l l a s dynamisk i s o l e -r i n g . Denna s k i l j e -r s i g f-rån k o n v e n t i o n e l l i s o l e -r i n g genom a t t man h e l t frångått p r i n c i p e n med stillastående l u f t . I s o l e r i n g s s k i k t e t påtvingas i stället en s t y r d , laminär luftström genom m a t e r i a l e t ( f i g u r 2 1 ) .

Vid motflödesisolering går den påtvingade luftströmmen i m o t s a t t r i k t n i n g t i l l värmeflödet och t a r då upp den utgående värmen genom a t t själv värmas på s i n väg genom i s o l e r i n g e n . Om flödet ska ökas något över e t t v i s s t

minsta värde, går mera k a l l l u f t i n i i s o l e r i n g s s k i k t e t än vad som mot-svarar värmeflödet u t genom s k i k t e t och i s o l e r i n g e n b l i r vad Thorén k a l l a r värmetät, d v s a l l värme återförs t i l l i s o l e r i n g e n s i n s i d a . ( I p r a k t i s k a tillämpningar kan värmetäthet anses ha nåtts när k^jy^ u n d e r s k r i d e r

0,01 W/m2K.) UTE _INNE Varmluft frSn den tfynamiska isoleringen Kalluft Transmissions värmet återförs rrted luftflödet

lr}g%ende värme till isoleringen

Figur 2 1 . P r i n c i p i e l l t funktionssätt för dynamisk i s o l e r i n g (motflöde)

Tekniken påverkar i r e g e l i n t e bara värmeflödet ner t i l l värmetäthet om så önskas, utan ger även andra i n t r e s s a n t a e f f e k t e r . Så kan t ex luftflödet v i d i s o l e r i n g av byggnader även användas som förvärmd t i l l u f t . S a m t i d i g t b l i r denna t i l l u f t på s i n väg genom i s o l e r i n g s m a t e r i a l e t mycket välfiltre-rad. Vidare kan y t t e r y t o r i byggnaderna fungera som passiva solfångare, v a r v i d upptagen solvärme kan ledas i n genom den dynamiska i s o l e r i n g e n av i s o l e r i n g s l u f t e n .

lufthastighet _m/h

Figur 22. Kdynv*ardet*) som f u n k t i o n av l u f t h a s t i g h e t och o l i k a i s o l e -r i n g s t j o c k l e k a -r .

**^dyn = den nettovärmeförlust som uppstår v i d o l i k a luftflöden genom en dynamiskt i s o l e r a d k o n s t r u k t i o n .

En annan v a r i a n t , s k medflödesisolering, tillämpas huvudsakligen endast för t a k och bjälklag.

Motflödesisolering har använts i några provhus som också noggrant utvärde-r a t s . I n t e utvärde-r v j u e utvärde-r med utvärde-r e p utvärde-r e s e n t a n t e utvärde-r föutvärde-r föutvärde-retag som använt systemet v i s a utvärde-r a t t d e t f u n g e r a t väl. Den rena i n n e l u f t e n anses vara d e t största plusvärdet medan man låter mer tveksam beträffande värmeekonomin. A t t systemet är l i t e k o m p l i c e r a t framhålls också.

Det är svårt a t t konkurrera med e n k l a r e lösningar även om dessa har t j o c k -are i s o l e r s k i k t och d e t framhålls a t t värmeväxling kan ske på e n k l a r e sätt. I andra anläggningar har, e n l i g t utsago, också en d e l m i n e r a l u l l s -f i b r e r -förekommit i t i l l u -f t e n . Detta måste noggrant undersökas innan sy-stemet b l i r föremål för utökad tillämpning.

Synsättet bakom motflödesisolering är dock i n t r e s s a n t eftersom den utöver e t t bättre k-värde och b r a l u f t även borde ge andra fördelar. I sådana k o n s t r u k t i o n e r bör t ex r i s k e n för f u k t - och mögelskador vara mindre, r i s k e n för s k a d l i g k o n v e k t i o n är h e l t b o r t a och värme från s o l på väggen t i l l v a r a t a s . Därför borde man y t t e r l i g a r e fundera på möjligheter a t t för-enkla systemet.

De t e k n i s k a problemen måste lösas h e l t på f a b r i k så a t t endast enkla mon-tagemoment återstår. E t t försök a t t a p p l i c e r a systemet på en byggkassett v i s a s i f i g u r 23. Aven denna lösning b l i r dock l i t e k o m p l i c e r a d .

Det a l l r a e n k l a s t e sättet a t t u t n y t t j a systemet vore a t t u t n y t t j a träbase-rade s k i v o r s luftgenomsläpplighet. Genom a t t slopa diffusionsspärrar och sätta hela k o n s t r u k t i o n e n under u n d e r t r y c k kunde lämplig mängd l u f t sugas i n genom s k i v o r n a . Mot d e t t a kan man invända a t t l u f t v i d u n d e r t r y c k o r sakar drag genom otätheter, a t t y t t r e tryckförhållanden påverkar v e n t i l a -t i o n e n , a -t -t s k i v m a -t e r i a l e n sådana de -t i l l v e r k a s är för -tä-ta, a -t -t målning och t a p e t s e r i n g gör dem ännu tätare, a t t radon dras i n från mark e t c . En förutsättningslös d i s k u s s i o n om systemets möjligheter vore dock i n t r e s s a n t a t t genomföra.

Nämnda invändningar gör a t t d e t l i g g e r närmast t i l l hands a t t tillämpa p r i n c i p e n för t a k v i l k e t också har s k e t t i r e l a t i v t s t o r skala i h a l l b y g g -nader. Inom lantbruksbyggandet f i n n s t ex i Österrike nya lösningar som är k l a r t ekonomiskt i n t r e s s a n t a . Man använder där v i s s e r l i g e n träullsplattor men med y t t e r l i g a r e u t v e c k l i n g s a r b e t e borde även träfiberskivor kunna an-vändas i k o n s t r u k t i o n e r n a .

F i g u r 23. Kassett anpassad t i l l dynamisk i s o l e r i n g .

En med motflödeskonstruktioner s n a r l i k idé, den s k " v e n t i s o l e r i n g e n " , har p r o v a t s ( C a r l s s o n , Sjölund, Södergren, 1986). P r i n c i p e n är a t t l u f t sugs i n v i a en s p a l t i ytterväggen ( f i g u r 2 4 ) . Såväl utanför som innanför denna s p a l t f i n n s en i s o l e r a d d e l av väggen. L u f t e n t a s från utrymme under y t t e r

-Uteluftslntag

mm

F i g u r 24. K o n s t r u k t i o n s p r i n c i p för " v e n t i s o l e r i n g " .

t a k e t , passerar väggens s p a l t som även går mellan två av fönstrets r u t o r , och förs sedan, e v e n t u e l l t v i a kanalvarmare i bjälklaget, i n i huset. L u f t e n t i l l v a r a t a r , på s i n väg genom k o n s t r u k t i o n e n , värme som passerat genom d e t i n r e s k i k t e t och för denna med t i l l u f t e n i n i huset. E v e n t u e l l solvärme från t a k e t e l l e r väggens y t t r e d e l t i l l v a r a t a s också. Mätningar i p r o t o t y p e r och beräkningar v i s a r a t t man på d e t t a sätt får en avsevärd för-bättring av väggens k-värde.

K o n s t r u k t i o n e n är i n t e färdigutvecklad e l l e r tillämpad i f u l l s k a l a . Den borde dock vara i n t r e s s a n t a t t studera v i d a r e . S p e c i e l l t i n t r e s s a n t borde den vara för t i l l v e r k a r e av s k i v m a t e r i a l eftersom den innehåller f l e r a s k i k t där t ex träfiberskivor borde lämpa s i g väl.

VINDS- OCH BJÄLKLAGSISOLERING

Konvektion i t j o c k a i s o l e r i n g a r med hög p e r m e a b i l i t e t kan endast uppstå där man har varm undersida och k a l l ovansida. De luftrörelser som uppstår ser ut så som v i s a s i f i g u r 1 . V a n l i g t v i s har vindar i s o l e r a t s med s k i v o r och mattor av m i n e r a l u l l ; mattorna har h a f t en pappersbeläggning på ovansidan. På senare t i d har.s k lösfyllnadsisolering av m i n e r a l u l l s e l l e r c e l l u l o s a -f i b e r -fått a l l t större tillämpning, -först -för tilläggsisolering i äldre hus men senare också för nybyggnader. Metoden är ekonomisk, r a t i o n e l l och l i t e arbetskrävande och man får god u t f y l l n a d där man normalt har svårt a t t kunna komma åt med andra i s o l e r i n g s m a t e r i a l . Man försöker av m a t e r i a l -ekonomiska skäl - a t t s p r u t a i s o l e r i n g e n med en v o l y m v i k t som l i g g e r så nära de e n l i g t typgodkännande tillåtna värdena som möjligt. Med de s t o r a i s o l e r t j o c k l e k a r som nu gäller kan d e t dock vara svårt a t t s t y r a d e n s i t e -t e n . I lä-t-t i s o l e r i n g med hög p e r m e a b i l i -t e -t upps-tår lä-t-tare s k a d l i g konvek-t i o n .

Av mätningar som man g j o r t i p r a k t i k e n ( S t o c k h o l m s p r o j e k t e t ) kan man f i n n a a t t värmegenomgången kan vara b e t y d l i g t högre än den förväntade. Det kan dock f i n n a s andra förklaringar t i l l d e t t a än k o n v e k t i o n , t ex f u k t och f u k t e n s rörelser, köldbryggeeffekter e l l e r mättekniska problem. F n pågår e t t a r b e t e med a t t u t r e d a d e t t a (KTH). Lösfyllnadsisolering har också en v i s s sättning e f t e r utläggning ( s e Svennerstedt, 1986). Av a r b e t s t e k n i s k a skäl är d e t svårt a t t lägga e t t vindskydd ovanpå i s o l e r i n g e n v i l k e t gör d e t än v i k t i g a r e a t t rätt d e n s i t e t uppnås.

Att införa e t t vindskyddande s k i k t av träfiberskivor s k u l l e vara e f f e k -t i v -t . De-t borde i så f a l l vara p l a c e r a -t någons-tans i m i -t -t e n av i s o l e r i n g e n , förslagsvis ovanpå t a k s t o l a r n a s undre ramstång (se f i g u r 25). Det måste dock bevisas a t t en sådan åtgärd är så e f f e k t i v a t t den m o t i v e r a r den be-tydande e x t r a k o s t n a d den innebär. T r o l i g e n lönar d e t s i g bättre a t t utföra s p r u t a r b e t e t noggrannare och a t t k o n t r o l l e r a r e s u l t a t e t bättre.

Figur 25. E v e n t u e l l t k o n v e k t i o n s h i n d e r av träfiberskiva bör placeras ovan-på t a k s t o l a r s underram.

Man bör också i n r i k t a s i g på a t t utföra d e t a l j e r bättre för a t t hindra genomblåsning, framför a l l t v i d a n s l u t n i n g a r mellan t a k och vägg. Figur 26 v i s a r en d e t a l j som kan p r e f a b r i c e r a s med t ex hård board och k r a f t i g t papper. Liknande d e t a l j e r har även de företag som a r b e t a r med i s o l e r m a t e -r i a l . Möjligen s k u l l e man kunna utfö-ra d e t a l j e n på d e t sätt som v i s a s i f i g u r 27. De pappersbelagda s k i v o r n a sätts på p l a t s innan i s o l e r i n g s m a t e -r i a l e t läggs på p l a t s och fästs upp i t a k s t o l a -r n a . E f t e -r d e t a t t a -r b e t e t har a v s l u t a t s lossas skivorna och läggs ned på i s o l e r i n g s m a t e r i a l e t . På så sätt täcker man i n en större d e l av i s o l e r i n g e n på ställen där den är mest u t s a t t för anblåsning.

Undertak med g l e s p a n e l kan skapa problem om i n t e i s o l e r i n g e n f y l l e r u t mellan panelbrädorna. Sådana k o n s t r u k t i o n e r bör undvikas och man bör i stället använda fribärande s k i v o r , t y p T-kassett e l l e r l i k n a n d e .

E t t sätt a t t e f f e k t i v t förbättra tätheten v i d t a k f o t e n är a t t som i f i -gur 28 dra upp väggen t i l l v i n d i s o l e r i n g e n s överkant.

T i l l v e r k a s av pappersbelagd board som spårats för v i k n i n g

F i g u r 26. Skydd mot genomblåsning v i d t a k f o t t i l l v e r k a d av pappersbelagd board. Pappersbelagd board på t a k s t o l a r . Fälles e f t e r a t t i s o l e r a r b e t Fribärande s k i v o r e l l e r t ex T-kassetter

7 ^

Undvik s k g l e s panel! Figur 27. A l t e r n a t i v t utförande som skyddar större y t a .

fl

fl

_{— >}

1

( \

F i g u r 28. Väggen kan dras upp för a t t e f f e k t i v t h i n d r a genomblåsning av i s o l e r i n g .

SAMMANFATTANDE SYNPUNKTER

Det återstår mycket t e o r e t i s k t och e x p e r i m e n t e l l t a r b e t e f o r a t t f u n k t i o n e n hos t j o c k a i s o l e r i n g a r s k a l l vara h e l t k l a r l a g d . Värmeledningsförmågan

påverkas på e t t komplext sätt av påtvingad e l l e r n a t u r l i g k o n v e k t i o n och av f u k t och fuktrörelser. M a t e r i a l p a r a m e t r a r , k o n s t r u k t i o n e r n a s a r t och a r -betsutförandets k v a l i t e t har s t o r inverkan på i s o l e r i n g s r e s u l t a t e t . I hög-i s o l e r a d e k o n s t r u k t hög-i o n e r av hög-idag s k a l l t e o r e t hög-i s k t s e t t r hög-i s k e n för egenkon-v e k t i o n egenkon-vara l i t e n men redan små ofullständigheter ökar r i s k e n påtagligt. En genomgång av förekommande k o n s t r u k t i o n s t y p e r v i s a r a t t man med nuvarande kunskap och k o n s t r u k t i o n e r endast m a r g i n e l l t på e t t ekonomiskt sätt kan förbättra k o n s t r u k t i o n e r n a med en mer u t v i d g a d användning av träfiberski-vor. A t t med hjälp av träfiberskivor dela upp i s o l e r i n g e n i väggkonstruk-t i o n e r är ekonomiskväggkonstruk-t försvarbarväggkonstruk-t endasväggkonstruk-t där dessa s k i v o r även f y l l e r någon annan v i k t i g f u n k t i o n , t ex s t a b i l i s e r a n d e och vindskyddande. En k o n s t r u k -t i o n med e -t -t r e g e l s k i k -t och med u-tvändig i s o l e r i n g av -tung m i n e r a l u l l är j u s t en sådan k o n s t r u k t i o n . M i n e r a l u l l s i n d u s t r i n bör satsa på a t t t i l l s a m -mans med m i n e r a l u l l s t i l l v e r k a r e genomföra s y s t e m u t v e c k l i n g för en sådan k o n s t r u k t i o n , e v e n t u e l l t m o d i f i e r a d med e x t r a vindskydd. Man bör t i l l h a n d a hålla i n s t r u k t i o n e r , tillbehör och hjälpmedel för a t t främja en sådan u t -v e c k l i n g .

Det är arbetsutförandet som har den största inverkan på i s o l e r r e s u l t a t e t . Arbetets s t a t u s bör höjas, t ex genom a u k t o r i s a t i o n , och metoder bör s t u -deras så a t t man kan få e t t fullvärdigt r e s u l t a t på såväl a r b e t s p l a t s som i f a b r i k . K o n s t r u k t i o n e r n a bör förenklas och göras så f r i a som möjligt från störande d e t a l j e r , t ex k o r t l i n g a r . Svårisolerade d e t a l j e r , t ex fönster-element, överblock över fönster, s y l l a r , hörn e t c , bör kunna s t a n d a r d i s e r a s och utföras på f a b r i k . Exempel ges också på bärande i s o l e r k a s s e t t e r som är enkla a t t i s o l e r a och a t t montera på byggnadsplatsen.

När d e t gäller m a t e r i a l u t v e c k l i n g t y c k s i s o l e r m a t e r i a l e n vara det mest lön-samma. Ytorna måste vara släta och ha sådan karaktär a t t de kan s l u t a s i g h e l t i n t i l l omgivande m a t e r i a l . Genom pappersbelagda m i n e r a l u l l s s k i v o r kan i s o l e r s k i k t e n uppdelas men också lättare föras på p l a t s i isolerutrymmena. A t t s k i v m a t e r i a l e n har släta y t o r ger också fördelar. Om de s k a l l användas för e x t r a uppdelning av i s o l e r i n g e n bör man v i d t a e x t r a åtgärder, t ex

pappersbelägga dem, för a t t man lättare s k a l l kunna åstadkomma e t t f u l l g o t t utförande. En uppdelning kan, om den i n t e görs noggrant, medföra nya r i s k e r för i m p e r f e k t i o n e r . Även lättregelsystem bör b l i föremål för f o r t s a t t u t -v e c k l i n g s a r b e t e . Så t ex bör r e g l a r n a om möjligt ha släta s i d o r så a t t i s o l e r i n g e n lätt kan föras på p l a t s .

Lösfyllnadsisolering används i a l l t större utsträckning för t a k i s o l e r i n g -a r . A t t här inför-a e t t e x t r -a s k i v s k i k t påverk-ar ekonomin b e t y d l i g t och måste vara väl m o t i v e r a t för a t t accepteras. Man bör koncentrera s i g på a t t utforma d e t a l j e r som h i n d r a r genomblåsning. En sådan är takfotsinklädnad som kan utföras p r e f a b r i c e r a d av pappersbelagd board. Dessutom bör glespa-n e l ersättas med heltäckaglespa-nde s k i v o r e l l e r k a s s e t t e r .