En longitudinell studie om lagervärdering: En studie ur ett samhällsperspektiv

Örebro universitet Handelshögskolan C-uppsats 15hp Per-Ola Maneschiöld Johanna Thyrén HT 2012

En longitudinell studie om lagervärdering

En studie ur ett samhällsperspektiv

Philip Ahlbin (900917) Oscar Björklund (840218) Niclas Rasmusson (890728)

Abstract

The measurement and valuation problems within the accounting field have always been a source of discussion. Subject to these problems, one of the most difficult accounting assets is the inventories. How this asset may be valued differ between countries but in Sweden the accounting is principle-based. This means that the Swedish society has an effect on how the accounting develops. With this in mind the study targeted its object to describe the longitudinal Swedish accounting inventory valuation discussion between the years 1975-2012 and explain the discussion by identifying common factors in the Swedish society. To review the discussion articles where collected from the magazine Balans. The study used a discourse method to analyze the empirical data collected. The theories that where integrated into discourse analysis to illuminate the Swedish society were: Swedish social economic history, cycle theory and postmodern theory of evolution. Those common factors that existed between Swedish society and inventory valuation discussion during the period were: change, openness, innovation, development, willingness to dissolve institutions and boundaries, renewal, international integration, internationalization, standardization and environment. The factors:

internationalization, standardization and environmental focus shows distinctive connections

Innehåll

1. Inledning ... 1 1.1 Bakgrund ... 1 1.2 Problemdiskussion ... 3 1.3 Syfte ... 6 1.3.1 Arbetets syfte ... 7 1.3.2 Frågeställningar ... 7 1.3.3 Avgränsningar ... 7

1.3.4 Studiens avsikt och bidrag ... 8

1.3.5 Disposition för att uppnå arbetets syfte ... 8

2. Diskursmetod och Teoretisk referensram ... 9

2.1 Diskursmetod ... 9

2.2 Social praktik ... 11

2.2.1 Svensk socialekonomisk historia 1975-2012 ... 11

2.2.2 Cykelteori ... 14

2.2.3 Postmodern utvecklingsteori ... 16

2.2.4 Den sociala praktiken – sammanfattning av svensk socialekonomisk historia, cykelteori och postmodern utvecklingsteori... 17

2.2.5 Teoretisk analysmodell – Studiens sociala praktik ... 20

3. Metod ... 21 3.1 Vetenskapligt arbetssätt ... 21 3.2 Tillvägagångssätt ... 23 3.2.1 Val av ämne ... 23 3.2.2 Urval ... 24 3.2.3 Datainsamling ... 25

3.2.4 Behandling och presentation av empiri ... 26

3.2.5 Kodning och indelning av empiri ... 27

3.2.6 Analys av empiri ... 27

3.3 Trovärdighetsdiskussion ... 29

4. Empiri ... 32

4.1 Antal artiklar om lagervärdering i tidsskriften Balans per år ... 32

4.2 Antal artiklar per period ... 32

4.4 1981-1990 ... 37

4.5 1991-2000 ... 41

4.6 2001-2012 ... 45

5. Analys ... 47

5.1 Hur har svensk redovisnings lagervärdesdiskussion sett ut mellan 1975-2012? ... 47

5.1.1 1975-1980 ... 47

5.1.2 1980-1990 ... 48

5.1.3 1990-2000 ... 50

5.1.4 2000-2012 ... 53

5.2 Varför har lagervärderingsdiskussionen i Sverige mellan 1975-2012 sett ut som den gjort och vilka gemensamma faktorer finns det mellan diskussionen och den svenska samhällsutvecklingen? ... 54 5.2.1 1975-1980 ... 54 5.2.2 1980-1990 ... 55 5.2.3 1990-2000 ... 56 5.2.4 2000-2012 ... 57 6. Resultat ... 59

6.1 Hur svensk redovisnings lagervärderingsdiskussion har sett ut mellan 1975-2012 ... 59

6.2 Varför lagervärderingsdiskussionen i Sverige mellan 1975-2012 har sett ut som den gjort och vilka gemensamma faktorer som finns mellan diskussionen och den svenska samhällsutvecklingen ... 60

6.3 Avslutande reflektioner ... 63

Referenslista ... 65

1

1. Inledning

Under detta avsnitt presenteras en bakgrund till studien följt av en problematisering och en avslutande syftesbeskrivning.

1.1 Bakgrund

Så tidigt som på 1000-talet kan man finna spår utav externredovisning i sin mest simpla form. Vid den tidpunkten handlade bokföringen om att presentera och memorera fordringar och skulder. Köpare och säljare i handelsstäder runtomkring medelhavet använde sig kontinuerligt av olika bokföringstekniker för att enklare ha koll på externa affärers innehåll och löptid. Under denna tid fanns inga större problem när det gällde rena värderingsfrågor. Allteftersom åren har fortlöpt har också handelsmönster och företagsverksamhet överlag utvecklats. Detta har skapat större krav på den externa redovisningen. Nu för tiden har den ekonomiska informationen ett större behov av att kunna presentera mer än bara fordringsförhållanden, den måste även kunna ta i beaktande ett flertal andra faktorer (Artsberg, 2003). Dagens organisationer har ett allt större intressentsomfång som kräver publicering av fler och mer komplexa redovisningsdokument. Anspråken varierar från organisation till organisation och generellt kan sägas att alla företag har mer eller mindre förväntningar av att ge ut ekonomisk information (Grönlund m.fl, 2010).

Eftersom företag idag växer, och även dess investerade kapital, blir resultatberäkningen en allt viktigare komponent. Investerare är intresserade av utdelningsfrekvens och volym av företagets kapital. Detta ger investerare ett bra mått på den räntabilitet de får av det investerade kapitalet. När företagen i slutet av året ska bestämma hur mycket av dess kapital som är utdelningsbart baserar de beslutet på det konstaterade resultatet över året och det övriga fria kapitalet. Eftersom svensk redovisning utgår från ett fortlevnadsperspektiv och därmed anser att företag verkar över längre tid uppkommer ett behov av att periodisera inkomster och utgifter till specifika perioder. Företagen måste även fatta beslut om värderingar av tillgångar och skulder för att uppnå en rättvis redovisning. Dessa periodiseringar och värderingar, som får direkt effekt på årets resultat, kan skapa konflikt mellan olika intressenter och kan i sig innehålla ett flertal subjektiva ingredienser. Denna subjektivitet innebär att osäkerhetsfaktorer uppkommer i redovisningen. Med detta i åtanke kan man förstå att mät- och värderingsproblemen inom redovisningen alltid har varit en källa till diskussion (Artsberg, 1992).

2

Gällande värderingsproblem är en av de mest svårbedömda och kontrollerade balansposterna i företagen lagret. Posten kan anses vara problematisk ur ett flertal olika perspektiv, exempelvis: värderingstekniskt, volymmässigt, kontrolleringsmässigt och inkuransmässigt. Sammantaget kan posten anses komplicerad och från företagets sida vara en möjlighet till resultatkorrigering, även om det sistnämnda ibland inte riktigt faller inom god redovisningssed (Westermark, 1996). Lager har i och med ovanstående argument, samt det faktum att lagret ofta står för en betydande del av företagens tillgångar, kommit att frekvent diskuteras inom redovisningsområdet (Westermark, 1996). Lagerposten har även ur ett nationalekonomiskt perspektiv varit en viktig del av den ekonomiska samhällsfunktionen i Sverige. Konjunkturinstitutet (2006) skriver att lagret för många företag fungerar som ett stöd för produktionen och således är viktig. De menar att lagret är en viktig del av svensk ekonomi även om det inte står för en betydande del av BNP. Vidare menar de att lagret kan ses som en viktig post då den för många företag omsätts snabbt och måste finnas för att tillverkning samt för att efterföljande försäljning skall kunna ske.

Hur lagret värderas skiljer sig självklart mellan länder men i Sverige utgår man ifrån en principbaserad redovisning. Detta innebär att mål och inriktning av redovisning styrs av allmänna principer, medan detaljformuleringar i lag styrs av praxis på området. God etik och moral är en ständig utgångspunkt för utveckling inom redovisningsområdet. Att redovisningens utveckling till mångt och mycket influeras av externa åsikter gör att den också utvecklas i den riktning samhället går emot (Grönlund m.fl, 2010).

Samhällets utveckling kan alltså träget användas som en, av många, förklarande faktorer för hur redovisningstekniska lösningar konstrueras i tid (Artsberg, 1992). Eftersom lagret är en av de mest omdiskuterade posterna i balansräkningen och samhället ständigt utvecklas bör lagrets redovisningsvärdering skifta över tid i takt med samhället. Följaktligen bör det vara intressant att granska hur diskussionerna kring lagervärdering har skiftat historiskt och med hjälp av den kunskapen möjligen prediktera framtida justeringar i redovisningstekniska problem med fokus på lager.

3

1.2 Problemdiskussion

I bakgrunden diskuterades redovisningen ur ett historiskt perspektiv, men på ett mer övergripande plan är dess syfte att ge intressenter den information de behöver för att fatta rätt framåtskridande ekonomiska beslut. För att uppnå syftet med redovisning finns ett antal grundläggande principer i svensk redovisning. Dessa finns för att samma redovisningsinformation ska spridas ifrån olika företag och för att kvaliteten där emellan ska vara god. Uppnås detta mål kan man beskriva det med att redovisningen för en insatt person blir begriplig i sin utformning. Bland de viktigaste kvalitativa kraven som finns inom redovisningen kan nämnas relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet. Med detta menas att informationen måste vara väsentlig för intressenterna i deras ekonomiska beslut. Informationen måste också vara neutral, gå att verifiera i efterhand och vara jämförbar, kvalitets- och tidsmässigt, mellan företag. I Sverige står god redovisningssed överordnad alla andra principer. Denna huvudprincip kan beskrivas med att även om olika underprinciper motsäger varandra så kommer ändå den goda redovisningen att stå i fokus. Att ett företag ska följa god redovisningssed innebär att de först och främst ska följa lagar och rekommendationer som gäller och sekundärt gå efter gällande praxis (Grönlund m.fl, 2010). Men vilka är intressenterna av den ekonomiska redovisningen? Har dessa skiftat över tid och vad får de olika intressenterna för inverkan på den ekonomiska redovisningen? Grönlund (2010) skriver att de intressenter som redovisningen ämnar upplysa är: ägare, företagsledare, anställda, kunder, leverantörer, samhället och finansiärer. Vidare poängterar han att ägarna är den viktigaste intressentgruppen i nutid. Rohdin & Wetterberg (2007) skriver även de att förändringar har skett gällande vilka intressenter som informationen ämnar redovisas för. Numera är sålunda ägarna den viktigaste intressentgruppen som kan förklaras med att lagändringar har skett samt att företag i nutid har ett allt större eget kapital. När företags soliditet ökar och deras kapital på så sätt växer i jämförelse med deras skulder så ökar också kraven på informationen som måste publiceras till ägarna av kapitalet. Eftersom företag i allt större grad ägs av aktieägare än andra finansiärer såsom långivare kommer också informationen anpassas till denna intressentgrupp. En annan anledning som framförs av Rohdin & Wetterberg (2007) är att en effektiv marknadshypotes kan stå som grund för att redovisningen anpassar sig efter dess intressenter. Denna hypotes handlar om att informationen redovisas som en effekt av det pris som betalas för den. Eftersom de senaste åren har visat på en tydlig ökning av aktieägande på den svenska börsen så redovisas också informationen till denna grupp.

4

I bakgrundsavsnittet nämns att företagen vanligen står inför ett flertal olika ställningstaganden angående lager och dess värdering. Dessa beslut tar sin utgångspunkt i god redovisningssed. Företagen försöker på bästa möjliga sätt uppnå en neutral redovisning som ska kunna jämföras mellan företag och spegla företagens lagervärde på bästa sätt. Lagervärdering har i litteratur diskuterats frekvent och har behandlats på ett flertal olika sätt med olika förslag på värderingsprinciper som följd. Oenighet över värderingsprinciper har inom lagerposten funnits under längre tid och beror på att lagerposten har ett stort ekonomisk värde för många företag. En korrigering av lagerposten får således en stor inverkan på företagets redovisade resultat (Westermark, 1996).

När det gäller de lagar och principer som företagen måste följa vid värderingen utvecklas dessa till stor del av dess samhälle och människor. Samhället i sin tur utvecklas ständigt och dess invånare påverkar och styr i vilken riktning utvecklingen går. Samhället styrs i sin tur av pengar för att kunna konsumera, således går ekonomin i samma riktning som dess samhälle. I institutionaliseringsteorin står dessa tankar som utgångspunkt. Teorin utgår ifrån att sociala faktorer, lagar, tankar och idéer styr människors handlande. Då samhället styrs av människor kommer också deras tankar att påverka de lagar och rekommendationer som följs (Hedenborg & Morell, 2006). Forskning inom redovisningsområdet har konstaterat att redovisningsämnet är ett samhällsfenomen som påverkas av de förändringar och fluktuationer som sker i samhället. Problemet inom redovisningsforskningen är att finna vilka rörelser och förändringar i samhället som får effekt på redovisningens lagar och praxis. Detta är inom forskningen intressant att granska då det är en avgörande faktor för på vilka områden som rent tekniskt kan och får förändras över tid utan motstånd från samhället. Komplexiteten i identifieringen av påverkansfaktorer grundar sig i att redovisningen påverkas av samhällets förändringar när det gäller exempelvis kultur och andra svårtolkade samhällsprocesser (Artsberg, 1992). Vidare kan komplexiteten påvisas när sakkunniga inom redovisningsområdet lägger förslag på korrigeringar i lag och det faktum att det krävs samhällets positiva attityd för att legitimering av förslaget skall uppnås. Normbildningen kan vara en förklarande del till det faktum att samhället och redovisningens utveckling vanligtvis går hand i hand (Artsberg, 2003).

Utöver denna vetskap om att samhällets och redovisningens utveckling till stor del följer varandra behövs även kunskap om samhällets utveckling över tid för att kunna analysera redovisningsutvecklingen. När det gäller den svenska socialekonomiska utvecklingen har det

5

hänt mycket de senaste 50 åren som således får effekt på redovisningens utformning och utveckling (Schön, 2006;Artsberg, 1992).

Vad kan man egentligen lära och förstå av redovisningen genom att granska samhällets utveckling? Vi har tidigare konstaterat att redovisningens lagar och praxis påverkas av samhället och att de till viss del kan sägas följa varandras mönster. Man kan dock se att utvecklingen i samhället går i cykler med perioder som tenderar att innehålla vissa återkommande faktorer som kontinuerligt återskapas inom varje enskild cykel. Varje cykel sägs innehålla tre faser: omvandling, rationalisering och kris. Själva kretsloppet kan identifieras, men svårigheten uppstår när man i sin analys önskar urskilja var i processen samhället för tillfället befinner sig. Det finns dock en möjlighet att försöka granska processen ur ett beteendemässigt synsätt och på så sätt se tendenser till var i cykeln samhället är. Om cyklerna kan urskiljas och predikteras kan kunskapen användas till att förutse utveckling på redovisningsområdet, då samhället och redovisningen i vissa avseenden följer varandra. Nyckeln är sålunda att finna de beteendemässiga faktorer som avslöjar var i cykeln samhället befinner sig (Schön, 2006).

Det som nu i problematiseringen diskuterats finns sedan tidigare till viss del granskat i en avhandling skriven av Kristina Artsberg med namnet: ”Normbildning och

redovisningsförändring” (Artsberg, 1992). Studien genomfördes mellan åren 1983- 1992 i

Sverige. Författaren tar sikte på de normer som finns inom redovisning och hur dessa har förändrats över tid. Hon menar att normutvecklingen har sin grund i rationalitet och nytänkande. Författaren vill granska valet av tekniska redovisningslösningar och de samhällsförhållanden som råder vid tidpunkten. Artsberg tar sin utgångspunkt i redovisning som ett samhälligt fenomen och ser på de tekniska aspekterna som rimliga korrigeringar utifrån de rörelser som sker i samhället. Syfte med studien var: ”[…] att bidra med kunskap

om redovisningens natur och syfte genom att identifiera redovisningsförändringar och de faktorer som leder till redovisningsförändringar.” Resultatet som framkom av studien var att

författaren lyckas dela upp normbildningen i olika historiska faser. I den första fasen propageras i samhället för öppenhet och informationsgivning (1957- 1970). I den andra fasen för försiktighetsprincipen (1971- 1982) och slutligen i den tredje fasen, som tar sin start år 1983, för acceptans av matchningsprincipen och dess periodiseringar. I studiens bidrag konstateras att politiska och ekonomiska faktorer inverkar på redovisning och dess förändring. Artsberg (1992) menar också att utvecklingen inom redovisning sker revolutionärt och inte

6

evolutionärt. Med det menas att förändringar i redovisning ter sig som en effekt av de förändringar som sker i samhället och inte vice versa (Artsberg, 1992).

1.3 Syfte

Under detta avsnitt presenteras studiens syfte. Avsnittet inleds med ett stycke som presenterar problemdiskussionens koppling till syftet och framtida teoretisk referensram. Efterföljande stycken har för avsikt att presentera studiens syfte och på vilket sätt detta skall uppnås.

Under inledningen av denna studie har vi pragmatiskt belyst olika delar av det problem studien ämnar undersöka. Om man ser till det resultat Artsberg fann i sin studie och återkopplar det till de olika områden som sedan tidigare nämnts i inledningen, så finner man att det finns områden som Artsbergs studie har resultat på men inte granskat ur det teoretiska perspektiv som problematiserats i denna studie (Artsberg, 1992). Vi kan konstatera, utifrån den litteratur vi funnit och det Artsberg påvisat, att samhället och redovisningsförändringar kan se liknande ut och till viss del följa samma mönster. Då Artsbergs studie antog ett samhällsperspektiv utgår vi ifrån att redovisningstekniska lösningar blir en effekt av de omställningar som sker i samhället. Dock kan vi inte utesluta att effekterna kan gå i motsatt riktning men kan inte heller uttala oss om en sådan påverkansriktning. Till skillnad från Artsberg ämnar denna studie plocka med fler och vidare faktorer som kan ha inverkan på utvecklingen i samhället och således redovisningen. Till studien kommer resonemang kring cyklers påverkan på samhället adderas och då framförallt på redovisningen, samt hur man med den vetskapen möjligen kan prediktera framtida utveckling. Kopplat till detta kommer också teori läggas till om utvecklingsteori och svensk socialekonomisk historia som troligen kan bidra med fylligare analysmöjligheter när det gäller kopplingar och liknelser mellan svensk redovisning och det svenska samhällets utveckling. För avgränsning finns i problemdiskussionen resonemang om balansposten lager som inom svensk redovisning varit en väldiskuterad post då denna ideligen innefattar ett stort ekonomiskt värde och påverkar företagens resultat väsentligt. Studien har för avsikt att med delar av Artsbergs teoretiska bidrag och ytterligare teori redogöra för en longitudinell studie över lagervärderingsdiskussionen inom det svenska redovisningsområdet och på så sätt finna liknande faktorer mellan svensk samhällsutveckling och de diskussioner som förs om lagervärdering inom redovisningen över tid. Studien ämnar på ett annat sätt än Artsberg angripa problemet med kopplingen mellan samhället och redovisning. För det första så avgränsas studien till lagervärderingsproblematiken, för det andra kompletteras det teoretiska ramverket med ytterligare teori och till sist ämnar studien att förutom de första åren av

7

Artsbergs studie även granska åren efter fram till nutid. För att finna empiri till denna studie skall tidskriften Balans granskas. Balans är en fackskrift för redovisningsområdet och stor del av opinionsbildningen inom redovisningsområdet i Sverige utgår från artiklar publicerade i denna tidsskrift (Artsberg, 1992). I Balans kommer vi, inom tidsspannet för studien, leta efter artiklar som berör lagervärdering. Dessa artiklar kommer sedan att analyseras med hjälp av den framtagna teoretiska referensramen.

1.3.1 Arbetets syfte

Att longitudinellt beskriva svensk redovisnings lagervärderingsdiskussion mellan åren 1975-2012 och förklara diskussionen genom att identifiera gemensamma faktorer till den svenska samhällsutvecklingen.

1.3.2 Frågeställningar

1. Hur har svensk redovisnings lagervärdesdiskussion sett ut mellan 1975-2012?

2. Varför har lagervärderingsdiskussionen i Sverige mellan 1975-2012 sett ut som den gjort och vilka gemensamma faktorer finns det mellan diskussionen och den svenska samhällsutvecklingen?

1.3.3 Avgränsningar

Studien inriktas mot lagervärderingsdiskussionen inom redovisning och utelämnar på detta sätt andra balansposter och dess värderingar. Motivering till valet av lagerposten är att den ideligen innebär en betydande del av företags tillgångar och har varit ett väl diskuterat ämne inom svensk redovisning. Vi väljer även att inrikta oss mot svensk redovisning och dess samhälle. Anledningen till den svenska avgränsningen är att lagervärdering och dess regler kan skilja sig mellan länder och därför väljs ett land för att uppnå ett mer stringent syfte. Tidsmässigt avgränsas studien till tidsperioden 1975-2012 och utelämnar därmed diskussioner som förts innan perioden. Detta innebär alltså att åren mellan 1975–1983 kommer överlappa Artsbergs studie. Efterkommande år fram till år 2012 blir dock en historisk granskning fristående Artsbergs tidigare forskning. När det gäller framtida konsekvenser avgränsas inte studien utan lämnar möjligheten öppen att, om möjligt, prediktera framtida händelser. Studien avgränsas också till ett samhällsperspektiv eftersom redovisningen klassificeras som ett samhälleligt fenomen. Empiriinhämtning avgränsas till tidskriften Balans.

8

1

• Ta fram en teoretisk referensram som utreder svensk samhällsutveckling.

2

• Utveckla en analysmodell utifrån den teoretiska referensramens olika delar för att kunna tolka och analysera empirin.

3

• Inhämta empiri från tidsskriften Balans gällande lagervärdering.

4

• Ställa inhämtad empiri mot den utvecklade teoretiska

analysmodellen och dra slutsatser om dess kopplingar och liknelser.

1.3.4 Studiens avsikt och bidrag

Avsikten med studien är att bidra med kunskap om hur lagervärderingsdiskussionen inom det svenska redovisningsområdet har sett ut mellan åren 1975- 2012 och förklara varför med hjälp av svensk socialekonomisk historia, cykelteori och utvecklingsteori. Studien ämnar fylla det longitudinella tomrum som finns på området och utöka kunskapen gällande kopplingarna och liknelserna mellan redovisningens lagervärderingsdiskussion och svensk samhällsutveckling.

1.3.5 Disposition för att uppnå arbetets syfte

9

2. Diskursmetod och Teoretisk referensram

I den teoretiska referensramen presenteras de teorier som arbetet sedan kommer att bygga sin analys på. Avsnittet inleds med en förklaring av diskursmetod som är den metodologiska grund som studien kommer vila på. Diskursmetoden är det redskap som kommer användas när de teorier som presenterats skall användas för analys av det empiriska materialet. Diskursmetoden delas in i tre delar varav de inledande två delarna kommer användas för att beskriva den svenska lagervärderingsdiskussionen (frågeställning 1) och den sista delen kommer användas för att förklara lagervärderingsdiskussionen kopplat till den svenska samhällsutvecklingen (frågeställning 2).

För att beskriva svensk samhällsutveckling (studiens sociala praktik) används svensk socialekonomisk historia, cykelteori och postmodern utvecklingsteori. Den teoretiska referensramen avslutas med en teoretisk analysmodell som redogör för den sociala praktik som råder under studiens tidsperiod.

2.1 Diskursmetod

Diskursmetod handlar om att granska språk i text för att särskilja det verkliga syftet med den skrivna texten. På detta sätt utkristalliseras de ord, som inom diskurs är studieobjektet, vilka syftar till att förklara den rådande verkligheten för det granskade tidsspannet. Diskursmetoden vill avgränsa och belysa berättelser och skrifter till vad som egentligen är sant och riktigt. Metoden försöker skapa ett sammanhang till vem, i vilken situation och tid som skriften är skriven i samt vad den avser att berätta. Att finna vad som kvalificerar sig som rätt och riktigt i den tid och plats som skriften är skriven i är vad metoden avser att förklara. Avsikten är inte att beskriva en exakt suverän bild över verkligheten utan istället avser metoden att förklara vad som vid den givna tidsepoken kan anses korrekt. De faktorer som diskursmetoden tar in som påverkande vid granskning av texter är: tid, avsändare, mottagare, miljö och rådande omständigheter i samhället (Börjesson & Almblad, 2007).

Diskurs kan ses som en analys av social praktik som både konstruerar och konstrueras av den sociala verklighet där texterna produceras. Diskursmetod kan ses som en återspegling av den sociala strukturen och en bidragande faktor till omstrukturering av den. I denna studie väljs diskursmetod som ett verktyg för att visa på historiska och sociala påverkansfaktors inverkan på hur texter formuleras och inriktas i tidskriften Balans (Jørgensen & Phillips, 2000).

10

Det finns ett flertal olika tillvägagångssätt för diskursmetod. Den som väljs i denna studie utgår ifrån ett exempel av författaren Fairclough och hans: ”Discourse and Social Change” (Fairclough, 1992). Analysen med hjälp av Faircloughs diskursmetod delas upp i tre steg. Först kommer diskursen sättas i ett sammanhang tillsammans med den diskursiva praktik där den är skriven. Produktion av text kommer här att stå i fokus. Vidare undersöks hur texten framställs, alltså hur många led texten går igenom innan den går till tryck. Vi kommer även under denna del analysera vilka förändringar texten kan tänkas utstått innan publicering och av vem (produktionsförhållanden) (Jørgensen & Phillips, 2000).

Nästkommande steg i processen blir att textanalysera artiklarna. Under detta steg läggs fokus på transitivitet och modalitet. Med detta menas att vi kommer fokusera på kopplingar mellan processer och händelser till olika subjekt och objekt (transitivitet). Här är själva framställningsformen av texten viktig och hur denna då kopplar olika fokusgrupper till varandra och vad detta får för konsekvenser. Förhållanden såsom mottagare – sändare, språk – förståelse och ordval – uppfattning är alla omständigheter som används vid analys av texterna. Efter detta analyseras producentens instämmandegrad till den text denne skriver, exempelvis skiljer sig formuleringarna: ”Jag gillar sol”, ”vissa tycker sol är bra” och ”sol är bra” (modalitet). Beroende på grad av modalitet får textens innebörd olika stor effekt på den sociala och betydelseriktiga påföljd som uppstår för konsumenten av den producerade texten. Fokus under denna studie kommer ligga på artiklarnas transitivitet, och modaliteten får därmed stå som bakomliggande stöd utan större analysvärde (Jørgensen & Phillips, 2000). Det sista steget i diskursmetoden är att förutom text- och den diskursiva analysen granska den

sociala praktiken. Med detta menas att en granskning sker av den sociala verklighet som råder

vid empirins tillkomst. Det är i denna fas som den framskridande teoretiska analysmodellen över svensk samhällsutveckling kopplas till diskursmetoden (Jørgensen & Phillips, 2000). Sammanfattningsvis kommer därmed den diskursiva praktiken ställas i paritet till den miljö vilket texten kämpar om att övertyga. Sedan följer en kartläggning över de påverkansfaktorer som ej är diskursiva utan hänger ihop med den sociala tillvaro som råder vid textproduceringen. Slutfasen av analysen innehåller sedan en koppling mellan den sociala praktiken och de områden som diskursmetoden sedan tidigare har belyst (Jørgensen & Phillips, 2000).

11

2.2 Social praktik

Efterföljande del av den teoretiska referensramen har för avsikt att beskriva den sociala praktiken (diskursmetodens tredje del) som förelåg under den tidsepok som studien avser studera. Först redogörs för svensk socialekonomisk historia, sedan för cykelteori och sist för postmodern utvecklingsteori. Den sociala praktiken kommer avslutningsvis att sammanfattas i en sammantagen text med en egenframtagen tillhörande teoretisk analysmodell.

2.2.1 Svensk socialekonomisk historia 1975-2012

I institutionaliseringsteorier utgår forskare ifrån det faktum att ekonomin påverkas av sociala faktorer i samhället såsom lagar, tankar och idéer. Vilka sociala faktorer som råder i olika tider har forskare alltid varit intresserade av att veta samt vilka omständigheter som existerar i olika perioder. För att identifiera faktorer delar historiker vanligtvis in historien och rörelser i samhället i olika tidsspann. Beroende på bredden av den information forskare söker skiftar längden på tidsspannen som perioderna indelas i, så är även fallet i Sverige – en social och ekonomisk historia (Hedenborg & Morell, 2006). I vår studie kommer tidsspannen delas in i 10-års perioder för att beskriva de longitudinella förändringar som skett i svensk samhällsutveckling.

1970-1980

Enligt Hedenborg & Morell (2006) uppstod det under 1970-talet ett strukturskifte där det svenska samhället började gå från att vara ett industrisamhälle till ett kunskaps- och tjänsteinriktat samhälle (postindustriellt samhälle). Detta strukturskifte har kommit att kallas den tredje industriella revolutionen. Strukturskiftet skapade en kris i samhället som härstammade ifrån det faktum att det svenska samhället under de tidigare 20 åren hade tillverkat och levt under ovanligt goda förhållanden med god efterfrågan och bra tillväxt. Under 1970-talet gick det svenska samhället tillbaka till en mer normal nivå även om det för medborgarna upplevdes som en kris. Under denna tioårsperiod rådde mera restriktiva arbetsmarknadsförhållanden. Exempelvis ökade deltids- och vikariatsanställningar samt att arbetsgivare minskade antal arbetstimmar per dag för dem med fast anställning. Under 1970-talet uppstod inte bara hög arbetslöshet i Sverige utan i hela Europa. Hedenborg & Morell (2006) motiverar detta med att högre krav på kunskap i samband med snabba förändringar av efterfrågad arbetskraft ledde till ett gap mellan arbetsgivare och dess arbetssökare. Massarbetslöshet i europaområdet uppstod delvis på grund av det första skedet av en industriell revolution. För att motverka massarbetslösheten i Sverige utfärdades en

12

devalvering för anpassning av reallöner och utbyggnationer av den offentliga sektorn samt en aktiv arbetsmarknadspolitik. De politiska aktionerna under perioden kan beskrivas med att politikerna agera såsom att Sverige befann sig i en konjunkturkris. 1970-talet kan sammanfattas med att tillväxten sjönk, såväl ekonomiskt som produktivitetsmässigt, och ledde till att kostnadsåtstramningar utfördes bland företagen. Åtstramningarna i samhället ledde till minskade löner vilket gjorde att fackföreningar växte sig starkare i samhället för att försvara den enskildes intressen. Effekten av framväxten av fackföreningar var att krav om lika lön för lika arbete blev allt starkare. Jämställdheten i lönefrågan gjorde att företagen sänkte samtliga löner och skapade sig ”lönevinster”, något som blev en stor debatt om på 1970-talet. Dessa vinster krävde arbetsrörelsen utdelning på, vilket i slutändan gjorde att kravet på information ifrån företagen ökade (Hedenborg & Morell, 2006).

1980-1990

Redan under slutet på 1970-talet men framförallt under 1980-talet skiftade inställningen till sparande i samhället. På grund av den höga inflationen, som emellanåt var upp mot 10 procent, frångick befolkningen i Sverige sparandet och började istället i högre grad att konsumera. Detta berodde på en låg räntesats och förmånliga skattemässiga avdrag som ledde till att lån blev mer fördelaktiga under perioden. En omreglering av finansmarknaden skedde under mitten av 1980-talet och innebar att ränte- och lånetaken togs bort. De svenska bankerna fick därmed fritt spelrum när det gällde konkurrens och fick själva bestämma räntenivåer samt mängden man önskade låna ut. Den existerande högkonjunkturen utökades ytterligare genom avskaffandet av valutaregleringen. Att låna och investera utomlands för svenska banker blev desto mer vanligt under perioden med anledning av att utlandsräntan ofta var lägre än den svenska. Den sviktande svenska kronan och de gynnsamma låneförhållandena innebar att den svenska befolkningen inriktade sig mot konsumtion och spekulation i investeringsobjekt såsom fastigheter istället för vanligt banksparande med hög belåning som följd (Hedenborg & Morell, 2006).

Den tekniska utvecklingen som fick sin start under 1970-talet, med tyngdpunkt inom elektronikområdet, nådde under 1980-talet i högre utsträckning ut till allmänheten med persondatorn och mobiltelefonens framväxt. Mikroelektroniken innebar både ett utökat utbud gällande nya produkter, organisationsförändring och ett möjliggörande av förbättrad kommunikation över landsgränser (Schön, 2006). Sverige var under denna tidpunkt i framkant bland europeiska länder gällande att standardisera ny teknik såsom exempelvis IP-teknik (Hedenborg & Morell, 2006).

13

1990-2000

I Sverige under 1990-talet var arbetsmarknaden överhettad och turbulent på grund av de tidigare perioderna. Sverige stod inför en djup kris som härstammade ifrån europaområdet men som också förstärktes av svensk ekonomisk politik. Som tidigare nämnts spekulerades det mycket i svenska fastigheter under 1980-talet. De dåvarande skattereglerna var väldigt förmånliga i det spekulationsavseendet, något som svenskt samhälle fick lida för under 1990-talet. Eftersom bankerna krävde tillbaka kapital under 1990-talet som lånats ut för fastighetsspekulation under det tidigare årtiondet uppstod en samhällskris när hushållen inte hade täckning för de lån de tagit. Denna kris drabbade bankerna enormt och kom senare att kallas för 1990-talets ”bankkris”. Osäkerheten som uppstod i och med detta gjorde att samhället minskade sin konsumtion drastiskt. Samtidigt som medborgare reagerade med utebliven konsumtion försvarade svenska politiker den svenska kronan febrilt. Sammantaget ledde dessa huvudkomponenter till en recession i det svenska samhället under 1990-talet. Nedgången ledde till att de svenska företagen reagerade med att platta till organisationerna och minskade hierarkin. Effektivisering blev ett ledord för de svenska företagen gällande kapitalanvändningen. Effektiviseringsmetoder som utfördes var att flytta produktionen utomlands till mer förmånliga produktionsländer med avseende på löner och skifta produktionen till kundstyrd produktion. Med kundstyrdhet inom produktionen syftas på att produktion sker efter förfrågan från kund och på så sätt kan lagerkostnader hållas nere. Företag sänkte även lagerkostnaden genom att fasa in råvaror till produktionen allt eftersom de behövdes samt att skicka färdiga produkter direkt från underleverantören och vidare till kund. Mitt i krisen under 1990-talet ökade antalet tillfälliga anställningar något som fyllde samhället med förhoppningar om att arbetsförhållandena skulle återgå till det normala, detta tog dock längre tid än väntat. En faktor som gjorde att omväxlingen till en mer normal arbetsmarknad tog tid var att viktiga institutioner såsom lagar och regler hade anpassats till de svåra tiderna och politikerna fick en komplex framtid framför sig för att lösa rådande lagförhållanden. En stor och viktig händelse under 1990-talet var att Sverige gick med i Europeiska unionen. Inträdet i unionen inträffade den 1 januari 1995 och krävde att Sverige anpassade lagstiftningen efter den europeiska. Dessa lagkorrigeringar fick inverkan på svensk sysselsättningsstrategi och på många andra områden. En annan effekt av Sveriges inträdande i EU-samarbetet var att samtidigt som den europeiska integrationen ökade så ökade även behovet av internationell konkurrenskraft. Sverige har sedan lång tid tillbaka varit beroende av internationell handel på grund av dess stora betydelse för svensk industri. För Sverige och

14

dess företag var det därmed vitalt att vara konkurrenskraftiga och att kostnadsminimera produktionen (Hedenborg & Morell, 2006).

Internets framväxt under perioden var ännu ett steg framåt i den elektroniska utvecklingen och bar med sig utveckling inom bland annat industriområdet. Denna utveckling förde med sig att miljöfrågor började diskuteras i allt större grad (Andersson & Elsässer, 1997). Internets nya möjligheter innebar också att många nya företag startades upp med stora förhoppningar om god tillväxt. Denna utveckling skapade även kostnadsfördelar genom att det blev enklare och billigare att hantera information för företag (Schön, 2006).

2000-2012

Under 2000-talet fortsatte diskussionen om samhällsutvecklingens påverkan på miljön, med ämnen såsom exempelvis växthuseffekten och dess klimatpåverkan (Schön, 2006). Internets fortsatta framväxt tog tekniken upp på en högre nivå men fick också många nya investerare att omdömeslöst skjuta in pengar i företag som inte påvisat vinster sedan tidigare. Företagen tillsköt kapital i hopp om att den nya IT-vågen skulle vara en mycket god investering. Det var just möjligheterna med att kunna kommunicera dubbelriktat mellan köpare och säljare samt sprida information på ett snabbare sätt som var attraktivt. Detta gjorde att handlandet med IT-företagens aktier ökade markant under perioden. Den framtida tron på internet visade sig dock vara orealistiskt hög. I början av 2000-talet gick många IT-företag i konkurs, börsen föll kraftigt och den såkallade ”IT-bubblan” sprack (Lindstedt, 2001). Under perioden gick också samhället mot att i större grad globalisera institutioner och kommunikationsverktyg som således ledde till att Sverige i allt större grad måste anpassas till andra länder (Schön, 2006;Andersson & Elsässer, 1997).

Under 2008 drabbades världen av en vidsträckt finanskris med initialläge i den amerikanska fastighetsmarknaden och dess tillhörande lån med låg säkerhetsgrad. I och med en allt mer globaliserad och integrerad omvärld fick den amerikanska krisen utfall världen över. Sverige var naturligtvis inget undantag men klarade sig relativt väl i jämförelse med andra länder. En förklaring kan finnas i de erfarenheter man fick från krisen under 1990-talet och var därmed mer restriktiva vad gäller lånegivning (Wissén & Wissén, 2011).

2.2.2 Cykelteori

Cykler är skiftningar mellan olika skeden som senare i tiden återkommer i sammanhängande intervall. Exempel på perioder som återkommer över tid kan vara: kris-, omvälvnings- och stabilitetsperioder. Inom cykeln spelar tillväxtens instabila bärkraft stor roll på de olika

15

perioderna eftersom dessa beror på de långsiktiga svårigheterna att handskas med efterfrågans och utbudets svängningar. Cykler kan delas in i olika längder med olika faktorer som särskiljer dem. Nedan beskrivs långa cykler följt av en beskrivning över kortare cykler (Schön, 2006).

Strukturcykeln, 40-50 år, lång cykel

Strukturcykeln startar alltid under industriella revolutioner med dess nyskapelser och utvecklingen av infrastrukturer i samhället som karaktäristika. Omvandling, rationalisering och kris påverkar under denna period tillväxtens sammansättning. Under omvandlingsskedet i strukturcykeln börjar politiska förnyelser, ökade investeringar, nya innovationer i form av produkter och tjänster ta form i olika riktningar. Dessa skeenden bryter gamla barriärer och skapar oreda i förutsättningarna för många marknader och branscher. Vissa marknader försvinner på grund av förlorad efterfrågan medan andra växer tack vare nyinnovationens framfart. Detta leder även till att sysselsättningen fördelas annorlunda på de nya branschområdena som växt fram (Schön, 2006).

När omvandlingsfasen tar slut har investeringar dalat och rationaliseringarna tar vid. Samhället ska under denna period komma ikapp de tekniska möjligheterna som uppkommit under omvandlingsfasen. Anpassning sker genom stegvis kompetensutveckling men också genom standardisering av nytillkommen teknik. Kompetensutveckling är en process som är tidskrävande för samhället och som således tar tid att implementera mellan de revolutionära nyheterna. Under rationaliseringsfaserna har samhället följaktligen sakta men säkert kommit att bli mer förstående för de nya teknikerna (Schön, 2006).

Slutligen tar krisdelen av strukturcykeln vid. Här inleds nya omvandlingsfaser och samhället går emot ny utveckling. I krisfasen kan inte längre samhället dra nytta av de rationaliserade omvandlingarna som tidigare bidrog till tillväxt. Nu utvecklas nya tekniker och innovationer som samhället inte klarar av att hantera. Detta bidrar till att stora kostnader präglar samhället under denna period med kris som resultat. Storleken på den efterföljande omvandlingsperioden och dess rationalisering påverkar längden på den kris som uppstår dess för innan. Det går att se denna period som en inledningsfas av en ny strukturcykel men också slutet på den tidigare (Schön, 2012).

Förutom de tre olika perioderna som kan identifieras i strukturcykeln så går det också att finna kortare cykler med andra sorters påverkansfaktorer. Dessa cykler har benägenhet att röra sig i 3-5 års perioder och beskrivs i efterföljande stycke.

16

Konjunkturcykler, 3-5 år, kort cykel

Konjunkturcykeln kan identifieras av att nyttjandekapacitetsgraden för företags resurser kan skifta över tid. Detta kan förklaras med att rörelser i dessa konjunkturer karaktäriseras av att de följer utbud och efterfrågan på marknaden samt de längre cyklernas utformning. Konjunkturcyklerna reagerar efterföljdsamt utifrån tron om de framtida längre cyklernas utveckling. Svårigheten med de korta cyklerna är att förstå att de inte enbart reagerar på utbud och efterfrågan kortsiktigt utan även är effekter av vad som tidigare har förutspåtts om framtiden. På detta sätt kan en konjunkturcykel gå nedåt även om efterfrågan just då indikerar på en eventuell konjunkturuppgång. Beroende på om det är omvandlingsfas eller rationaliseringsfas som råder i den längre cykeln används olika mycket av företagens resurskapacitet. Detta får en direkt effekt på lagerhållningen hos företagen (Schön, 2006). Under omvandlingsfasen är det inte ovanligt att försäljningsförväntningarna tilltar och då ökar även lagerhållningen. Om försäljningsförväntningarna sedan infrias kommer lagret minska och det finns plats att öka upp lagret igen för fortsatt hög försäljning. Lagret hos företag står under denna period för en stor del av resursmassan och omsättningstakten är hög (Schön, 2006).

Under en rationaliseringsfas kommer lagerhållningen att hållas på en mer stabil nivå. Utbudet på marknaden har ökat vilket innebär att fler konkurrenter tillkommer och minskad försäljning blir därmed en direkteffekt. Denna fas skapar nedskärningar bland företag och minskar kapacitetsutnyttjandet. Lagret är under denna period av mindre betydelse än innan och omsättningstakten avtar (Schön, 2006).

2.2.3 Postmodern utvecklingsteori

I denna studie kommer postmodern utvecklingsteori att stå som en delkomponent i den framskridande analysmodellen över den sociala praktiken. Begreppet ”postmodern” placerade 1900-talets början på kartan som starten för det postmoderna samhället. Dock myntades begreppet 50-år tidigare av Arnold Toynbee och C. Wright Mills där de menar att en ny tidsera är på ingång (Smart, 1993). Det postmoderna samhället karaktäriseras av I-länders framväxt under de senaste 200 åren. Utifrån tidigare utvecklingsteorier skapar det postmoderna en utveckling av faktorer såsom samhällig: integration, identitet, moral och gemenskap. En grundläggande förståelse som den postmoderna teorin utgår ifrån är att samhället idag fokuserar sin integrering till konsumtion snarare än arbete. Teorin frångår också tanken om samhället som struktur- och systemmässigt och väljer snarare att beskriva

17

dagens samhälle som ett uppehållsrum där aktörer agerar utifrån bestämda mål och resurser för att uppnå olika syften. Samhället beskrivs alltså här som ett spelrum för aktörer snarare än ett bestämt ramverk vilket aktörerna måste följa. Möjligheter och öppenhet präglar dagens samhälle och det kan beskrivas med att marknaden är tillfällig och föränderlig i sin utformning (Andersen & Kaspersen, 2005).

Utvecklingen under det postmoderna samhället går emot att upplösa institutioner och gränser. Detta för att istället gå emot en mer insiktsfull fas där misstag får stå som lärdom inför framtiden. Ansvarsnivån förskjuts således från samhällsnivå till individnivå där dennes handlande får direkt effekt på ansvaret. Moralen i samhället går ifrån att luta sig emot gruppers gemensamma ansvar och inriktar sig istället emot varje enskild individs handlande i specifika situationer. När det gäller frågor kring olika professioner överlåts dessa i större grad till experter på området och ger även här större utrymme för individers konkurerande och maktsökande. Tvetydighet och oordning får under det postmoderna samhället accepteras och ses mer som förklaringsfaktorer till varför saker och ting sker. Pluralism tenderar att stå som en av de mest påtagliga förändringar under den postmoderna utvecklingen. Med detta menas att olika sociologiska åskådningar finns och att ett flertal olika aktörer och organisationer ständigt kämpar för att få sin röst hörd i mängden. Även om samhället på många plan utvecklas i och med den postmoderna eran finns dock påverkansfaktorer kvar från tidigare perioder. Samhället kommer fortfarande påverkas av praxis från ekonomi och administrationshåll då dessa byråkratier är mer beständiga i sin karaktär och fortfarande har stor påverkan på samhällsutvecklingens riktning (Andersen & Kaspersen, 2005).

2.2.4 Den sociala praktiken – sammanfattning av svensk socialekonomisk historia, cykelteori och postmodern utvecklingsteori

Utifrån tidigare presenterade teorier sammanfattas här dessa för att på ett bättre sätt förstå svensk samhällsutveckling (studiens sociala praktik) mellan 1975-2012 kopplat till svensk socialekonomisk historia, cykelteori och postmodern utvecklingsteori. Stycket avslutas med en sammanfattande longitudinell teoretisk analysmodell som illustrerar denna utveckling.

Mellan 1970 till 1980 uppstod ett strukturskifte i det svenska samhället. Samhället under denna tioårsperiod gick emot att utvecklas till ett kunskaps- och tjänstesamhälle (Hedenborg & Morell, 2006). Detta strukturskifte med utveckling på ett antal olika områden kan enligt cykelteorin förklaras med att samhället under denna period gick in i en ny lång strukturcykel med en inledande omvandlingsfas som följd (Schön, 2006). 1970-talet kan beskrivas som en

18

period för slutskedet av den andra industriella revolutionen och starten för den tredje. Efter 1975 präglas det svenska samhället av konjunkturcykelns korta omvandlings- och rationaliseringsfaser som återspeglas av en mer restriktiv arbetsmarknad, en mer aktiv arbetsmarknadspolitik samt utökade kostnadsåtstramningsprogram bland företag. Ett minskat spelrum för individerna i samhället uppstod då resurserna, i form av arbetsmöjligheter och ekonomisk kapacitet, blev knappa och företagens mål i vissa hänseenden skiljde sig ifrån vad individerna önskade. Ett svar på denna turbulens var att individer gick ihop och förstärkte befintliga fackföreningars påverkansmöjligheter, något som kan knytas an till ett behov av gemenskap som tenderar att öka vid samhällsförändringar. Under rationaliseringsfasen sjönk också efterfrågan samtidigt som utbudet på marknaden under 1970-talet stabiliserades. Detta ledde till att företag under perioden höll nere lagerhållningen och således blev lagerfrågor av mindre betydelse och omsättningstakten sjönk. Den sista halvan av 1970-talet präglas av nya politiska inriktningar och innovationstänk inom företagsvärlden. Under slutskedet av perioden utökas också teknikintresset i Sverige och nya tekniska möjligheter dyker upp (Hedenborg & Morell, 2006;Schön, 2006).

Under 1980-talet präglas samhället av en omvänd inställning till sparande, och konsumtion fick istället stå som främsta fokus. Enligt den postmoderna utvecklingsteorin är denna skiftning naturlig och handlar i första hand om att samhället inriktas mot en anpassning utifrån efterfrågad konsumtionsnivå snarare än att sänka utbudet och pressa den stora massan till olika sparandemönster. Utvecklingsteorin menar även att det bristande sparandemönstret handlar om att individansvaret under perioden fick ett allt för stort utrymme som utmynnade i en okontrollerad låneefterfrågan som låneinstitut inte klarade av att hantera (Andersen & Kaspersen, 2005). Under 1980-talet pågick fortfarande en omvandlingsfas i samhällets struktur med datorns och telefonens utveckling som de främsta riktmärkena. I och med den låga räntenivån, höga lånefrekvensen och avskaffandet av valutaregleringen fanns det en stor mängd kapital på den svenska marknaden som användes till att spekulera i fastigheter. Under 1980-talet ökade kännedomen om den nytillkomna tekniken, något som gjorde att den i mångt och mycket blev mer integrerad i människors vardag. Teknikens framväxt, med bland annat persondatorns och mobiltelefonens uppkomst, möjliggjorde för ytterligare internationell integrering (Hedenborg & Morell, 2006).

På grund av de tidigare fastighetsspekulationerna under 1980-talet stod Sverige inför en nationell kris under början av 1990-talet, där bankerna drabbades hårdast. Under krisperioden svarade de svenska företagen med att effektivisera kapitalanvändningen och förbättra

19

lagerhållningen. De aktioner som utfördes av företag under denna period kan visa på att Sverige under början av 1990-talet befann sig i konjunkturens rationaliseringsfas vilket innebar att minskad försäljning var att vänta. Ett annat viktigt skeende var att Sverige gick med i europeiska unionen vilket krävde anpassning av lagstiftning och ökade konkurrensförhållanden för de svenska företagen. Detta ökade motstånd krävde att de svenska företagen i ännu större grad än tidigare effektiviserade sina processer och kapitalanvändningsområden. Marknadsförändringen som uppkom i och med ingången i EU-samarbetet är en präglande faktor för det postmoderna samhället och kan kopplas till den önskan som fanns om nationell integration (Hedenborg & Morell, 2006).

Internets framväxt innebar delvis helt nya förutsättningar för de redan befintliga företagen och medförde dessutom en utökad marknad med nystartade företag. Barriärer bröts och innovationen skapade höga förväntningar om ökad försäljning för många företag världen över. Den globala kommunikationsförbättringen tog tekniksamhället till en högre nivå och gjorde det både lättare samt snabbare att interagera över landsgränserna (Hedenborg & Morell, 2006;Kaspersen & Andersen, 2005). En ny konjunkturvåg bildades och en ny omvandlingsfas inledes (Schön, 2006).

När investeringarna så småningom började stagnera och antalet nystartade it-företag minskade var detta en signal på att samhället också börjat inse nymodigheternas begränsningar. När den så kallade it-bubblan sprack våren 2000 inleddes en fas av rationaliseringar såväl i strukturen som i konjunkturen. Många företag som startades under konjunkturcykelns omvandlingsfas fick därmed ge vika. Den nya tekniken blev allt mer standardiserad i samhället i samband med att förståelsen och kompetens i samhället ökade. Detta var en naturlig anpassning av det institutionella samhället (Schön, 2006;Andersson & Elsässer, 1997).

Insikten om industrisamhällets miljöpåverkan har sakta vuxit fram över den senaste tiden, med tyngdpunkt under inledningen av 2000-talet. Enligt den postmoderna samhällsteorin är lärdom av denna påverkan nödvändigt inför framtiden för att kunna se varför händelseförlopp har skett. Individuellt ansvar från samtliga, såväl personer som företag, är vad samhället måste luta sig emot för att finna en lösning i framtiden. Precis som tidigare diskuterat har globaliseringen blivit alltmer påtaglig och genomsyrar numera samhället (Andersson & Elsässer, 1997;Andersen & Kaspersen, 2005). Samma situation uppstod i och med finanskrisen 2008 där en globaliserad värld blev påverkad av den amerikanska finanskrisen. Sverige stod sig förhållandevis bra i paritet till många andra länder under denna period.

20

Förklaringen till Sveriges, jämförelsevis, goda utfall i finanskrisen kan förklaras med den postmoderna utvecklingsteorin. Sverige hade efter tidigare kriser lärt sig av misstagen och hade därför varit mer restriktiva med låneutgivande och klarade sig på så sätt bättre. Mindre kapital hamnade helt enkelt i riskzonen för ekonomiskt fall (Wissén & Wissén, 2011;Andersen & Kaspersen, 2005).

2.2.5 Teoretisk analysmodell – Studiens sociala praktik

21

3. Metod

Under metodavsnittet presenteras studiens metod. Först inleds stycket med en beskrivning över det vetenskapliga arbetssättet sedan följer ett stycke om studiens tillvägagångssätt och avslutningsvis presenteras ett diskussionsstycke om studiens trovärdighet.

3.1 Vetenskapligt arbetssätt

Under denna del av metodavsnittet presenteras de vetenskapliga arbetssätt och utgångspunkter som använts i denna studie.

Denna studie väljer att börja i tidigare teori på området. Det kan klassificeras som en deduktiv ansats där vi till viss del börjar i den teoribildning som finns (Bryman & Bell, 2005). Vi vill alltså i studien börja i befintlig teori och med hjälp av denna komma fram till frågeställningar som sedan skall undersökas och förhoppningsvis besvaras med hjälp av nyinsamlad empiri (Bryman & Bell, 2005). Vår studie tar till viss del utgångspunkt i Artsbergs tidigare studie där redovisningen ses som ett samhällsfenomen. I Artsbergs studie konstateras det att händelser och förändringar i samhället påverkar normbildningen inom redovisningen. Dock skiljer sig vår studie gällande både insamling av empiri och teoretisk referensram. Gällande empirin så kan man finna en skillnad mellan vår studie och Artsbergs tidigare då vi studerar skrivna artiklar i tidsskriften Balans medan Artsberg intervjuar personer inom Redovisningskommittén som är inblandade i normbildningen. Gällande själva analysen av empirin kommer detta ske genom en kvalitativ metod (forskningsstrategi) som kallas diskursmetod, vad det är och hur vi har tänkt göra framkommer senare i metodavsnittet. Artsberg motiverar sitt val, med intervjuer, med att metoden är enkel och att den tilltalar författaren som person. Anledningen till att vi istället väljer att utföra artikelstudier grundar sig i att informationen är mer lättillgänglig och till viss kan upplevas mer påtaglig i sin form. Empirin har också gått i fler steg mellan det att den har blivit skriven till att den är producerad. I och med studiens val av artikelstudiemetod undanröjer vi intervjuareffekt och får istället fundera över vår subjektivitet i valet av artiklar. Subjektiviteten har vi försökt röja undan genom att granska alla artiklar inom den givna tidsperioden och lämnar på så sätt ingen artikel därhän. Man bör dock fundera om inte subjektiviteten istället uppkommer vid sökningen av artiklar, något som kan läsas vidare om under ”Urval”.

Vår utgångspunkt för studien är att det finns en koppling mellan samhället och redovisningen. Vi väljer denna syn efter att det konstaterats i Artsberg avhandling. Artsberg skriver att det är

22

just samhället som styr hur redovisningen utformas och inte tvärtom, något som kan ses som vår studies epistemologiska utgångspunkt (Bryman & Bell, 2005; Artsberg, 1992). Man kan dock se på redovisningen ur två alternativa perspektiv, antingen som en produkt av redovisningsteknisk utveckling eller som en produkt av samhällsutvecklingen. Valet av syn påverkar sedan valet av teori och metod för studien. När det gäller den tekniska aspekten så handlar det om ofta om att försöka finna bättre tekniska lösningar gällande redovisningsfrågor, exempelvis mer korrekt värdering av specifika poster. Det är alltså inte frågan om något politiskt eller institutionellt samhällskrav, utan handlar om att på ett bättre sätt uppnå redovisningens syfte. Om man istället ser redovisningen som en produkt av samhället är det de gällande normerna som säger vad som är rätt och fel. På detta sätt styrs redovisningen i olika riktningar. Vad och hur redovisningen ska uppnås blir en följd av vad som gäller i samhället just vid den specifika tidpunkten. Väljer man att se på den tekniska aspekten hamnar utgångspunkten och fokus gällande teori på den aktuella praxisen inom redovisningen. Kontentan av att välja mellan det tekniska perspektivet och samhällsperspektivet blir att den valda ansatsen också blir den som måste förklaras mer utförligt. Eftersom denna studie väljer en samhällsansats (epistemologiska utgångspunkt) blir också samhället det som måste förklaras mer detaljerat (Bryman & Bell, 2005).

Tidigare i metodavsnittet har nämnts att vi väljer en kvalitativ forskningsstrategi något som gör valet av granskning av samhället mer självklart. Enligt Bryman & Bell (2005) brukar nämligen kvalitativa studier och granskning av sociala verkligheter gå hand i hand. Man kan se det som att samhället står som en grund vilket studien lutar sig emot. Det är viktigt att denna grund är utförligt definierad och inte kan missförstås då detta skulle kunna leda till att efterföljande analyser kan anses tvetydiga. I problemdiskussionen lägger vi fokus till att förklara perspektiv på redovisningen och kopplingen till samhället. Det finns också ett teoretiskt ramverk som behandlar samhället såsom vi ser på det. Det samhälle denna studie lutar sig emot kallas för social praktik och kan läsas mer utförligt om i: ”2.2.4 Den sociala praktiken – sammanfattning av svensk socialekonomisk historia, cykelteori och postmodern utvecklingsteori”.

Undersökningsdesignen är vad studien lutar sig emot och kan ses som ett ramverk där empiriinsamling och analys sker. Beroende på val av design kan man som läsare av en studie utläsa mycket av forskarna. Det kan gå att exempelvis utläsa: prioriteringar, infallsvinklar och synsätt (Bryman & Bell, 2005). I denna studie väljs en longitudinell forskningsdesign där vi under ett valt tidsspann kommer granska empiri. Fördelen med en longitudinell studie är att

23

man vanligtvis kan kartlägga förändringar (Bryman & Bell, 2005). Enligt Pettigrew (1990) kan sedan dessa härledas till olika faktorer och processer. Även om det vanligtvis handlar om att dra kausala samband över tid med denna sorts studie är inte det vår avsikt. Utan denna studie inriktar sig istället mot att försöka se likheter över tid mellan redovisningens lagervärderingsdiskussion och samhällets utveckling (Bryman & Bell, 2005). Trots metodens många fördelar finns det tyvärr även ett antal nackdelar. En av nackdelarna i vårt fall är att artiklarna skrivs av olika personer och att vilka som tillåtits skriva i tidningen har skiftat över tid. Detta kan leda till att det kan ske en viss snedvridning och tolkningsproblematik i empirimaterialet. Man kan sammanfatta problemet med att representativiteten i gruppen över tid kan få en viss negativ påverkan (Bryman & Bell, 2005). Ett annat problem som finns är det faktum att vi i vår datainsamling måste fundera över vilka tidsintervall vi ska inhämta empirin och om vi ska dela in den i olika tidsspann och på så sätt klumpa ihop empirin. Vi har i denna studie valt att dela upp studiens tidsintervall i mindre delperioder i vilka vi har samlat empirin för att på så sätt kunna analysera materialet över tid (Bryman & Bell, 2005). Gällande representativiteten i empirimaterialet så har vi försökt bearbeta detta problem med att använda oss av diskursmetodens två första delar. Dessa delar handlar om att analysera empiri med fokus på dess diskursiva praktik och sedan textanalys. Detta betyder att vi först analyserade empirin med fokus på vilka som skrev texten och hur produktionen av texten såg ut och i efterföljande steg försökte vi analysera texten utifrån dess egentliga innebörd. Problemet med tidsintervallen försökte vi minimera genom att dela upp åren i tidsspann som vi sedan träget använde oss av genom arbetet för att sedan i resultatdelen försöka sammansätta åren för att möjliggöra för faktorer och liknelser som låg dolda över tidsspannen.

3.2 Tillvägagångssätt

Under denna del av metodavsnittet kommer det redogöras för de väsentliga val och metoder som har använts under arbetet samt förklaringar till dessa.

3.2.1 Val av ämne

Anledningen till att vi i studien vill granska och beskriva svensk lagervärderingsdiskussion mellan åren 1975-2012 kopplat till det svenska samhället utveckling är att det i nuläget både råder ett longitudinellt tomrum efter Artsbergs tidigare studie och att det inte har granskats utifrån vår teoretiska referensram och med avgränsning mot lager. Vidare kan denna studie tänkas vidarearbetas mot andra områden och med ett annat tidsperspektiv, något som för redovisningsområdet kan vara intressant. Inom redovisningen är det bra att få inblick i vilka

24

faktorer som styr dess utveckling för att möjligen kunna prediktera framtida händelser. Vi vill också i studien försöka oss på att eventuellt kunna säga något om hur det kommer se ut inom de närmsta åren gällande redovisningens utveckling kopplat till samhällets utveckling med fokus på lagervärdering.

3.2.2 Urval

När det gäller urval har empirin inhämtats ifrån tidsskriften Balans. Varför tidsskriften väljs och vad det får för effekt på studien kan läsas om in ”Datainsamling”. Under detta stycke diskuteras istället själva urvalen av artiklar som görs och vilken påverkan vår subjektivitet får i valet. I en kvantitativ studie skulle man under detta stycke diskutera exempelvis population och sannolikhet samt försöka koppla det till någon sorts generalisering. Vår studie är dock mer av en kvalitativ sort vilket leder till att vi istället här kommer diskutera vilka sökord vi gjorde när vi gjorde urval av empiri, vad det får för effekt och hur vi har försökt minimera de negativa konsekvenserna (Bryman & Bell, 2005) .

I detta fall valdes sökordet: ”lagervärdering” för att vi avsåg med sökordet att avgränsa antal artiklar och specificera det område vi önskade granska. Anledningen till att vi inte söker på exempelvis: ”lager” är för att detta skulle utöka antalet artiklar och skulle inte på samma sätt avgränsa och inrikta empirin. Nackdelen med att inte granska alla artiklar inom sökordet: ”lager” är att vi eventuellt kan missa viktiga samhällsdiskussioner som sedan förts vidare till redovisningen. Denna risk menar vi ändå måste uppstå då arbetet annars skulle riskera att bli för ospecificerat och inte uppnå det önskade målet med studien. Enligt Lewis, Saunders & Thornhill (2009) är det selektiva momentet ett nödvändigt ont för att uppnå ett specifikt syfte. Ordet ”lagervärdering” menar vi preciserar det vi vill söka och kommer visa på de viktigaste diskussionerna i ämnet under perioden. Kvantitetsmässigt hamnade antalet artiklar vid sökordet ”lagervärdering” på 44st för en period på 37 år, något som av oss ansågs som en accepterbar mängd artiklar. Hade vi istället sökt på ”lager” hade antalet artiklar utökats till totalt 309 st. Gällande själva avgränsningen i vad vi plockade med för information in i ”Empiri”-avsnittet så försökte vi ta med så mycket information som möjligt. Allt inom artiklarna plockades med till bilagorna i arbetet medan de viktigaste citaten och informationen placerades under ”Empiri”. Anledningen till att artiklarna inte visas i fulltext i arbetet är att det skulle uppta en allt för stor plats i studien och det skulle vara svårt för läsaren att veta vad artiklarna handlade om samt vara tidskrävande att läsa.

25

3.2.3 Datainsamling

Anledningen till att vi väljer en undersökningsmetod som hämtar sin empiri ifrån tidskriften Balans kommer här presenteras. Ett viktigt ledord i val av empirikälla var att vi önskade fånga de viktiga aktörerna inom området (Bryman & Bell, 2005). Under intervjuerna som Artsberg genomförde i samband med sin studie framkom uppfattningen av att det är i tidskriften Balans som normbildningen inom redovisningsområdet sker i form av artikelskrivande (Artsberg, 1992). Valet att studera dessa artiklar sker därför med förklaringen av att diskussionen i denna tidskrift har ett högt legitimt värde. Denna legitimitet fann vi i Artsbergs bok ifrån 2003 där det framkommer att FAR (som publicerar Balans) sedan 1980 har varit ansedd som en av de mest betydelsefulla normgivarna. Ett av deras mest betydelsefulla kommunikationsverktyg finns i tidningen Balans genom vilken redovisningen ständigt debatteras av sakkunniga revisorer i Sverige. Debatterna har stor institutionell betydelse för redovisningens utveckling då omvärlden gärna vill efterlikna det goda inflytelserika sättet att handla (Artsberg, 2003). Man bör dock observera att Balans inte främst publicerar vetenskapliga artiklar. Vi har dock med vetskap om detta ändå ansett att informationen har varit tillräcklig utifrån studiens syfte. Man kan också utläsa att diskursmetod inte lider av att artiklar inte är vetenskapliga i sin utformning då metoden har utformats för att behandla just sådan sorts information (Bryman & Bell, 2005).

En fråga som uppkom längst vägen under insamling av empirin var vilket syfte Balans har med sina artiklar och vilka som egentligen tillåts publicera artiklar i tidningen. Det går att utläsa på FAR:s hemsida att: ”Balans är FAR:s tidning för fri och obunden debatt om redovisning och revision, affärsjuridik och andra frågor inom revisions- och rådgivningsbranschens intresseområden. […] Innehåller också reportage, nyheter och kommentarer.” (www.far.se). Med denna formulering upplevs syftet för tidningen vara att agera informationsgivare och möjliggöra för debatt samt redovisa problemområden inom redovisningen. Men att denna debatt och informationsgivning är helt öppen är svårt att tänka sig. Vi kan här tänka oss att viss information kan bli riktad och vara publicerad för att skapa opinion och så vidare. I vårt fall kan detta betyda att vissa av artiklarna som finns med i vår empiri i själva verket är av mer framåtblickande karaktär och således kanske inte visar hur det såg ut på området vid det givna tidstillfället vi granskar. Som tidigare skrivet så minskar vi detta problem genom att det i vår analysmetod finns delar som belyser diskursiva sidor av texten såsom exempelvis produktionsförhållanden men även en textanalysdel där vi granskar artiklarna utifrån tanken om deras egentliga syfte. När det gäller vilka som får skriva i