1
Kunskapen bakom det goda
hemmet.
-Spänningsfältet mellan det offentliga och det privata
Kunskapen bakom det goda
hemmet.
-Spänningsfältet mellan det offentliga och det privata.
Av: Gustav Håkansson Villalobos
Handledare: Andreas ÅkerlundSödertörns högskola | Institutionen för Historia Kandidat 15 HP
Ämne: Historia Höstterminen 2020
2
Abstract/sammanfattning:
Denna uppsats kommer analysera sex olika rapporter som tillhör en rapportserie framtagen av Statens institut för byggnadsforskning för att förklara den kunskapsbildning som låg till grund för 1960-talets bostadsbyggande. Uppsatsen kommer att utgå från en kvalitativ innehållsanalytisk metod för att analysera rapporternas innehåll, detta eftersom det är utsagorna från både enkäter och intervjuer som låg till grund för det fortsatta kunskapsbyggandet under rapporternas uppkomst. Undersökningen i uppsatsen kommer att fokusera på hur forskningen bedrevs för att få fram relevant information som skulle leda till en vidare utveckling av bostaden som sådan. De teoretiska ansatserna som kommer att appliceras för att sätta studien i ett större forskningssammanhang är Habermas offentlighetsteori. Analysen försöker visa att man inom det offentliga sökte svar inom hemmets privata sfär för vidare kunskapsbyggande och att det fanns en diskrepans i vissa avseenden med vad man trodde och antog från Statens institut för byggnadsforskning och vad hushållen sedan egentligen ansåg vara viktigt för att trivas i sin bostad. Men man tog samtidigt från statens sida till sig den nya informationen som blev grunden till kunskapsbildningen och utvecklade bostäder och områden utefter rapporternas faktiska resultat överlag.
Nyckelord: Offentlighet, Privat, Kunskapssyn, Rum, Sfär, Aktör, Miljonprogrammet,
Allmännyttan, Välfärdsstat.3
Innehåll
Inledning: ... 4
Syfte & frågeställningar: ... 5
Bakgrund: ... 6
Teori: ... 7
Definitioner: ... 8
Tidigare forskning: ... 10
Metod och material: ... 12
Material: ... 12
Metod: ... 13
Resultat/analys: ... 14
Bostad och Buller: ... 14
Analys: ... 17
Livsmedelsförvaring: ... 18
Analys: ... 21
Skolbarn och bostad: ... 23
Analys: ... 26
Service för förvärvsarbetande mödrar med småbarn ... 28
Analys: ... 32 Hygienutrymme: ... 34 Analys: ... 38 Sammanfattning: ... 40 Avslutande diskussion: ... 42 Källor: ... 43
4
Inledning:
När miljonprogrammet skulle börja ta form behövde man komma fram till vissa premisser kring programmets utformning, hur skulle byggnaderna se ut, var skulle dom lokaliseras, vad var det människorna ville se och ha i sitt bostadsområde. Kortfattat, vad ville man premiera för att göra boendet i miljonprogrammet attraktiv för gemene man och kvinna? För att kunna svara på frågorna behövde man skapa någon form av institution som ansvarade för insamling och analys av data. Detta blev grunden till skapandet av Statens Institut för Byggnadsforskning (eller Byggforskningsinstitutet som det hette i folkmun). S.I.B hade till uppdrag att ta fram data som skulle vara till användning för allmännyttans utformning av den generella bostadspolitiken inom den svenska välfärden. Dåvarande socialdemokrati ville alltså att bostäder inte skulle delas in efter hushållens ekonomi utan som man hör i namnet, vara generella och tillgängliga för alla. Standarden skulle därmed inte differentiera särskilt mycket beroende på om man var arbetarklass, medelklass eller överklass. Men för att få fram data som skulle leda till en generell bostadspolitik behövde man några kännetecknande egenskaper av vad som innefattades i en god bostad.1
De som arbetade inom S.I.B började rikta fokus på sina undersökningar mot flerfamiljshus och radhus inom Farsta, Nybohov, Årsta och Svedmyra och utförde sina undersökningar via postenkäter och intervjuer. Enkätundersökningen skedde mellan november och december 1962 och involverade ca. 3000 hushåll. Intervjuerna skedde mellan maj och september 1963 och involverade ca.500 hushåll.2
Man delade sedan upp all information man fick från enkäterna och intervjuerna och skapade sex tematiska rapporter som tog upp hushåll och bostad, bostad och buller, livsmedelsförvaring i hemmet, skolbarn och avståndet mellan skola och hem, service till förvärvsarbetande mödrar med småbarn och hygienutrymmen. Eftersom det är just den här rapportserien som låg till grund för formandet av dagens miljonprogram är det rimligtvis intressant att se hur man kom fram till det man gjorde då eftersom det är detta S.I.B grundade sina antaganden på kring vad den moderna människan behövde och ville ha.
1 Martin Grander: Allmännyttan och jämlikheten: Svensk bostadspolitik vid vägskäl? (Books on demand:
Tyskland, 2020), s.20.
2 Statens institut för byggnadsforskning, hyreslägenheter i Stockholm (Stockholm: Statens institut för
5
Syfte & frågeställningar:
Tidigare forskning inom detta område har oftast berört bostadsförsörjningsfrågan eller allmännyttans historiska uppkomst och fall. Men man har inte inlåtit sig forskning kring bostadssituationen ur den aspekten att man forskat kring de bakomliggande kunskapsbildningarna som låg till grund för hur bostäder skulle byggas inför miljonprogrammets påbörjan. Därmed kommer uppsatsen att försöka bidra till den forskning som redan gjorts kring bostadsfrågan genom att analysera grunden för den kunskapen som användes för att tillhandahålla goda bostäder under den givna perioden.
• Syftet med uppsatsen är att förklara hur kunskapsbildningar som låg till grund för 1960 talets bostadsbyggande utvecklade bostäder och bostadsområden.
För att uppnå uppsatsens syfte kommer följande frågeställningar att ligga till grund och besvaras:
• Hur bedrevs forskningen i rapportserien för att kunna kategorisera vilka bostadsegenskaper som ansågs relevanta för ett bättre boende?
• Vilka rekommendationer kom man fram till och låg till grund för en vidare utveckling av bostäder?
6
Bakgrund:
Sverige under 30-talet var en av de europeiska länderna med sämst bostadsförhållanden. Sett utifrån trångboddhet och tillgänglighet.3 Människor i städerna trängdes i omoderna lägenheter,
en familj med fyra-fem medlemmar kunde bo i en enrummare utan egen toalett.4 Så såg
vardagen ut för de flesta i Sverige, synnerligen storstäderna, dom som hade de dåligt hade det sämst ställt i samhället. Den socialt ohållbara situationen som låg och pyrde bland den stora massan blev även ett problem att ta itu med för den socialdemokratiska idéen om folkhemmet och välfärdsstat. På uppdrag av Socialdemokratiska arbetarpartiet skulle det akademiska paret Alva och Gunnar Myrdal skriva en text om rådande samhällsproblem och vilka åtgärder som rimligen borde vidtas. Problemet var att det fanns under denna period ingen egentlig statistik kring bostadsförhållanden, de privata aktörerna som dominerade på bostadsmarknaden under den här perioden fokuserade främst bara på den procentuella andelen lediga lägenheter och hyran.5 Något som ansågs otillfredsställande av paret Myrdal, dom efterfrågade därmed en hållning som skulle vara mer rationell, men inte bara hos aktörerna inom dåtidens bostadsmarknad utan även bland Sveriges befolkning, det var exempelvis inte rationellt att ha tre till fyra barn och bo i en etta, därmed borde inte mindre bemedlade individer skaffa så pass många barn enligt paret Myrdal.6
Paret Myrdal landade tillslut i några stora slutsatser som kom att få stora implikationer för det vi idag känner som miljonprogrammet. Slutsatserna var att staten var tvungen att komma in och reglera bostadsmarknaden för att lösa bostadsbristen, trångboddheten, en allmän satsning på välfärden och bredare stöd till barnfamiljer. Dessa slutsatser gjorda av paret Myrdal ledde till att dåvarande socialminister Gustav Möller tillsatte en utredning (Där även Gunnar Myrdal var med), det var den bostadssociala utredningen. Det var genom denna utredning som allmännyttan fick sin historiska förankring, men det skulle dröja fram till 1947 innan rapporten överlämnades till Gustav Möller. Det var då socialdemokratin kom fram till mottot ”goda bostäder för alla”, detta skulle därmed bli ledordet för dåvarande socialdemokratiska bostadspolitik som ledde till en signifikant standardhöjning för gemene man. Men hur denna standardhöjning skulle regleras och vad som borde ingå saknade vetenskapligt underlag. Dessutom skulle det dröja nästan två decennier innan man återigen uppdaterade det vetenskapliga underlaget för goda bostäder.
3 Alva Myrdal & Gunnar Myrdal: Kris i befolkningsfrågan (Albert Bonniers förlag: Stockholm, 1935), s.149. 4 Ibid; s.153.
5 Myrdal, 1935, s.149. 6 Myrdal, 1935, s.153.
7
Teori:
De historiska analyser och forskning som finns inom bostadsområdet brukar oftast landa i allmännyttan, miljonprogrammet, dess mekanismer och om dess för- och nackdelar starkt kopplat till invandring. Men eftersom jag vill analysera hur man från S.I.B kom fram till de slutsatserna dom gjorde när de skulle påbörja moderniseringsarbetet utav bostadsbyggandet behöver jag en teori som på ett strukturellt plan dels förklarar bakgrunden hur man från S.I.B arbetade för att komma fram till de slutsatser och rekommendationer som gjordes i mitt källmaterial. Men även vad som kunde ske när man från en myndighet utgick från individen och hens behov.
Offentlighetsteorin är en strukturorienterad kritisk teori framtagen utav Jürgen Habermas.7 Habermas talar om två olika offentligheter inom sin teori, dels de fria samtalen som verkar inom det offentliga rummet, men han använde också det offentliga som en form av beteckning för statliga och kommunala myndigheter, institutioner också för den delen. Jag kommer i min uppsats att fokusera på den senare av definitionerna för att i likhet med Habermas påvisa hur förekomsten av en offentlighet som verkar generellt är nödvändig för ett organiserande samhälle. Därmed behöver vi först och främst förstå och fördjupa oss i skillnaden mellan det offentliga och det privata då dessa har olika syften att spela inom uppsatsen. Genom offentlighetsteorin gör Habermas en uppdelning mellan det som han kallar för det offentliga och det privata. Dessa binära indelningar av samhällets sfärer är levande då de uttrycker faktiska förhållanden i våra samhällen enligt Habermas.8
Det offentliga kan förstås som en myndighet, stat, eller institution och det privata kan förstås som familj och hem, men dessa kategorier kan även utöver att vara fenomen inom vår sociala verklighet också verka inom människans medvetande.9 Dualiteten i Habermas offentlighetsteori ligger alltså i att modellen existerar inte bara på ett abstrakt plan, utan också i det sätt på vilket samhällsförhållandena ordnas och blir ordnade.10 Eftersom S.I.B verkade åt det offentliga betyder det att en konsekvens av den modernisering som bostäder och bostadsområde genomgick först förutsatte en kunskapsbildning från den privata sfären. Det betyder i sin tur att erfarenheter, viljor och tankar från de privata även politiserades av det offentliga genom att
7 Jürgen Habermas: borgerlig offentlighet – kategorierna ”privat” och ”offentligt” i det moderna samhället
(Grahns Tryckeri,2003), s.9.
8 Habermas, 2003, s.ii. 9 Habermas, 2003, s.xvii.
10 Mats Franzén & Eva Sandstedt välfärdsstat och byggande. Om efterkrigstidens nya stadsmönster i Sverige
8
ställningstaganden som gjordes från den privata sfären blev det mest logiska och rationella man kunde göra inom moderniseringen utav bostadsbyggande. Därmed blev också relationen mellan det offentliga och privata mer politiserat eftersom ställningstaganden och problemlösningar utgick ifrån statens prioriteringar. På så vis kan vi bättre förstå genom teorin som ska användas i uppsatsen hur staten som reglerande makt kom fram till de slutsatser och resultat S.I.B gjorde för att ändra bostädernas utformning och modernisera bostadsområden.
För att kunna besvara uppsatsen syfte och frågeställningar kommer jag applicera och använda mig av offentlighetsteorin för att presentera resultat som rapporterna landade i och för att analysera resultaten efter varje rapport. Detta för att på ett strukturellt plan förklara hur man från S.I.B som representerar offentligheten, sökte efter information som kunde leda till ett kunskapsbildande ifrån den privata familjesfärens erfarenheter, livsvillkor och preferenser. Därmed för att läsaren ska förstå vad samspelet mellan en offentlig myndighet och den privata familjesfären kan leda till i ett större samhälleligt sammanhang är det min förhoppning att teorin kan påvisa hur uppkomsten av ny information resulterade i en ny form utav kunskapsbildning. Därigenom kan vi positionera oss teoretisk i ett spänningsfält utav en strukturell analys, där vi förankrar oss inom moderniseringsprocessen utav bostäder och bostadsområde. Och vad som uppstår när stat och individ samspelar med varandra för att generera ny kunskap som utvecklar samhället.11 Därför anser jag detta är av relevans då precis som Habermas poängterar så utvecklas offentligheten i spänningsfältet mellan stat och samhälle.12
Definitioner:
Offentlighet: Om vi utgår från Habermas definition av offentlighet kan den appliceras på flera
sätt och betyda många olika saker beroende inom vilket sammanhang den omnämns. Offentlighet kan vara ett begrepp som innefattar det offentliga livet, vilket är en form av socialt område, men den kan även förklara aktörer som verkar för och representerar det offentliga, såsom en myndighet eller institution, för att använda Habermas egna ord kan vi delvis förklara offentlighet som en form av ” Integration av sociologiska och ekonomiska, statsrättsliga och statsvetenskapliga, social- och idéhistoriska aspekter”.13
11 Habermas, 2003, s.ii. 12 Habermas, 2003, s.139. 13 Habermas, 2003, s.9.
9
Privat: Här kommer vi också luta oss mot Habermas begreppsdefinition eftersom detta är den
andra hälften av Habermas teori. Det privata kan delas upp i två sfärer. Det ekonomiska livet och familjelivet. Dessa två sfärer utgör grunden för det Habermas såg som det privata.14
Generell bostadspolitik: Den generella bostadspolitiken etablerades 1945 efter att paret
Myrdal kom med sin bostadssociala utredning. Det som är typiskt för den generella bostadspolitiken är att den delar inte in de boende efter klass eller andra former av levnadsvillkor, det är som man hör i namnet, den ska följaktligen verka generellt sett mot alla som är i behov av en god bostad. Detta för att samma bostadspolitik ska gälla till den breda befolkningen.15
Rum: Inom samhällsteorin och samhällsvetenskapen ser man rummet och det rumsliga som en
dimension av mänskligt agerande där det mänskliga livet tar plats och formas, med det sagt så kan och är rummet fortfarande högst verkligt och fysiskt. Men rummet är på ett annat sätt en arena för människors sociala praktik.16 Rummet kan även vara en stadsdel eller för den delen
även ett samhälle där man istället riktar fokus mot de verksamma mekanismerna som formar det rumsliga. Detta kan man definiera som det socialt levda rummet också om man vill.17
Sfär: Kan förstås som en form av fält där olika normer reglerar bärande strukturer och
funktioner för de aktörer som verkar inom den.18
Aktör: Människor med ibland målmedvetet handlande och agerande, det kan betyda även
utifrån denna definition att aktörer såldes är med och konstruerar och reproducerar de förutsättningar som går att finna inom sociala värden och den mellanmänskliga sociala aktiviteten.19
Kunskap: Kunskap existerar i många olika former och kan ta sig uttryck på många olika sätt.
Innan kunskap uppstår och blir användbar kräver den någon form av grundläggande information som gör att den kan omvandlas och appliceras praktiskt. Därmed är det den formen av kunskap som uppsatsen kommer att utgå från när vi talar om kunskapsbildning.
14 Habermas, 2003, s.XIII. 15 Grander, 2020, s.11.
16 Tomas Wikströms: Mellan hemmet och världen – om och möten i 40- och 50-talens hyreshus (Symposion
Graduale: Stockholm, 1994), s.81.
17 Wikström, 1994, s.79. 18 Habermas, 2003, s.IV-X. 19 Wikström, 1994, s.85.
10
Tidigare forskning:
Tidigare forskning har inte tagit upp kunskapsbildningen som låg till grund för själva utformandet av miljonprogrammet genom rapportserien. Men dessa böcker tar ändå med expertkunskapens formativa funktioner och utformandet av bostadsområden, eftereffekterna av socialstatens formativa funktion men understödjer även våra frågeställningar teoretiskt när det kommer till att sätta S.I.B´s rekommendationer i en större samhällelig kontext. Genom att bättre förstå hur man inom det offentliga sökte svar inom det privata ges läsaren en bredare förståelse för hur man inom S.I.B kom fram till vad man ansåg var relevant kunskap för att uppnå rekommenderade förbättringar av bostaden som sådan.
Åsa Lundqvist & Klaus Petersen. In experts we trust – Knowledge, Politics and Bureaucracy in Nordic Welfare States: Boken har som syfte att klargöra och peka mot historiska kontinuiteter av de nordiska välfärdsstaternas användande av expertiskunskap i det växande informationssamhälle som uppkom mellan 1910 – 1970. Eftersom de nordiska välfärdsstaternas politiska statsapparater vilade mycket av sina problemformuleringar mot vetenskapens och expertisens råd och lösningar blir boken användbar för att förstå hur experter och rationell vetenskap influerade stadsplaneringen. Boken tar upp välfärdsstater i samtliga nordiska länder. Vi kommer dock enbart använda oss av det som innefattar svensk välfärdspolitik för att kunna kontextualisera de inflytande som gavs till S.I.B när det kom till den vidare moderniseringen utav bostadsbyggandet i det svenska samhället. Därmed kommer endast Carl Marklunds kapitel att vara användbar för uppsatsen. För att kunna stärka sin samhälleliga position som en reglerande socialstat behövde man luta sig starkt mot undersökningar och rapporter inom det socialvetenskapliga men även det arkitektoniska. Detta gjorde man enligt Marklund inte bara för att formulera problemen bättre, men man använde även dessa för den praktiska implikationen av att uppnå sina mål, vilket var att reglera och styra från det offentliga genom det privata. Därmed kommer boken genom sin historiska analys av välfärdsstaten socialpolitik förklara den nödvändiga relationen mellan politiker, experter och vetenskap i dess mål att reformera och modernisera samhället.
Wikström, Tomas. Mellan hemmet och världen – om rum och möten i 40- och 50-talens hyreshus: Boken har exceptionellt teoretiska inslag som kommer vara centralt för uppsatsens teoretiska upplägg i att försöka förklara boendets rumsliga dimensioner ur ett fenomenologiskt perspektiv. Han går vidare in på hur betydelsefulla relationerna i ens lokalsamhälle är när det kommer till påverkan av livsmönster och förankring till de samhälleliga förhållandena som vi
11
alla behöver förhålla oss till på ett eller annat sätt. Med andra ord, kan man säga att Wikström ämnar till att förklara hur vi assimilerar och ackommoderar vår sociala verklighet genom våra handlingar och handlingarna vår verklighet. Boken kommer därmed användas i syfte att förklara aktörers preferenser och mål inom rummets rumslighet.
Grander, Martin. Allmännyttan och jämlikheten: Svensk bostadspolitik vid vägskäl? – forskningsrapportens utgångspunkt är sätta allmännyttans betydelse i centrum för frågorna kring jämställdhet och ojämlikhet i bostadsförsörjningsfrågan. En del i rapporten analyserar och granskar hur staten gick från riktade selektiva insatser emot mer universella lösningar som skulle resultera i bättre boenden för alla som var i behov av en bostad. Därmed skulle den generella bostadspolitiken grunda sig i idéen om bostäder som inte bara skulle vara tillgängliga för alla som var i behov av en bostad, utan även ha en viss standard som skulle vara utmärkande. Författaren har en bred historisk överblick och insikt i allmännyttans roll för folkhemsbyggandet, vidare tar författaren upp i rapporten den dualitet som allmännyttan senare kom att präglas av. De filosofiska frågorna som rapporten berör rör sig kring hur det kunde bli på ett sådant sätt att tanken om en god bostad (delvis) slutligen resulterade i segregation, segmentering och stigmatisering. Det kommer bli genom Granders forskningsrapport som vi kan sätta utvecklandet av bostadsförhållandena i ett större kontextuellt tolkande av hur idéen om en generell bostadspolitik i allmännyttan dels kom att påverka levnadsstandarden för de svenska hushållen men även vilka implikationer detta hade för den geografiska omstruktureringen som kom att verka i flera decennier framöver.
Franzén, Mats & Sandstedt Eva, Välfärdsstat och byggande. Om efterkrigstidens nya stadsmönster i Sverige: Författarna går främst in på byggandet av miljonprogrammet och de rumsliga aspekterna som uppkom av att byggandet präglades av rationalism under efterkrigstiden. Grannskapsenheter är något som författarna utgår från i sin analys av grannskapsideologin. Grannskapsenheter var något enligt författarna som den moderna statstaten ville och behövde sätta i centrum för att öka de demokratiska förutsättningarna inom samhällets rationalisering. Författarna använder sig av Jürgen Habermas definition av offentlighetsteorin för att kunna operationalisera betydelsen och begreppet av grannskap inom det offentliga rummet. Men även för att kunna förklara åtskillnaden och den förändrade rollen som staten tog på sig när den gick från en klassisk liberal stat till en socialstat där staten åtar sig flera samhällsreglerande uppgifter i syfte att ge statsapparaten ett större inflytande. Därmed för att resultaten som presenteras i slutet av uppsatsen ska bli tillfredställande för läsaren kommer jag behöva ta till hjälp av författarnas analys och applicering av Habermas
12
offentlighetsteori för att se vilken typ av information man premierade hos S.I.B för att skapa sig en kunskapsbildning till att börja med. Detta för att kunna teoretisera inverkan av det yttre rummet som ska förstås som det offentliga och rumsligheten som ska förstås som det privata. Därmed kommer vi förhoppningsvis kunna sammanfläta det som betraktas som det privata och det offentliga genom att denna forsknings delvis går in på detta uppsatsområde.
Metod och material:
Material:
Studiens källmaterial är en rapportserie från Statens Institut för Byggnadsforskning från 1964, det är den här rapportserien som delvis låg till grund för utformandet av Stockholms miljonprogram genom både kvalitativa och kvantitativa forskningsansatser i form av enkäter och intervjuer. Det finns sex rapporter totalt som var och en går in på olika aspekter/dimensioner av boende och hushållens önskningar kring förbättring och förståelse av bostad. Rapporterna är efter numerisk redovisning Buller och Bostad, Livsmedelsförvaring, Skolbarn och Bostad, Service för förvärvsarbetande mödrar och Hygienutrymmen. Avgränsningen som kommer ligga till grund för studiens syfte är att analysera och förklara de olika kategoriseringarna inom de olika rapporterna. Detta för att förstå den bakomliggande kunskapsbildningen under denna period av bostadsbyggande.
Hushåll och Bostad är huvudrapporten som presenterar hur den stora forskningsstudien genomfördes och låg därmed även till grund för presentation av vad som värderades högt respektive lågt under denna period. Rapporten hade vidare till syfte att belysa hur olika bostäder med olika egenskaper utnyttjades och värderades av de boende för att man sedan skulle kunna bygga tillfredställande bostäder inom miljonprogrammets ramar. De stora hindren som kan tänkas uppstå i och med användandet av rapportserien som empirisk källa är att rapporternas intervjuer som delvis ligger till grund för studiens empiri utgår från kvinnan, det vill säga inga män har varit delaktiga i själva intervjudelarna i studien. Detta kan ha att göra med fler olika anledningar än vad som presenteras i rapporten, det hade kunnat exempelvis vara p.g.a. att männen oftare än kvinnan var tillgänglig men man rapporterade det annorlunda för att inte skada rapportens kredibilitet, något vi inte kan säga med säkerhet. Dessutom vet vi inte huruvida flera individer kan ha deltagit i mer än en rapport, något vi inte kan veta med säkerhet då rapporterna redan är processade och informationen redan bearbetat. Vi kan också anta att människan som sådan alltid kommer att söka sig till att presentera sig som bättre än vad hen är. Återigen är detta inget man kan veta med säkerhet när det kommer till respondenternas
13
sanningshalt inom rapporten. Jag kan enbart konstatera att vad som framgår från respondenterna även låg till grund för ett bredare kunskapsunderlag och det kommer att vara utifrån det kunskapsunderlaget som jag kommer att försöka analysera rapporterna.
Metod:
Uppsatsen kommer att utgå från en kvalitativ innehållsanalytisk metod för att analysera varje rapports innehåll och resultat, detta eftersom det är utsagorna från både enkäter och intervjuer som låg till grund för det fortsatta kunskapsbyggandet under perioden för rapporternas uppkomst. Jag kommer inte att göra fortsatta uträkningar mer än att presentera redan bearbetade kvantitativa data. Analysmetoden som uppsatsen kommer använda för att ordna empirin är såldes innehållsanalytisk. För att något ska bli innehållsanalytiskt betyder det att man först läser alla rapporter med någon form av relevant kategori som bärande ram för kategoriseringen utav insamlingen av relevant data.20 Kategorierna i det här fallet är dels de uppdelningar som rapporterna representerar var för sig, men även Hushållens erfarenheter inom brukandet utav lägenheten och hur man upplevde sitt bostadsområde gav upphov till ett förtydligande av den privata sfärens viljor och tankar kring olika förbättringsområden. Förbättringar som det offentliga hoppades skulle resultera åt en mer generell bostadsförsörjning. Således är vi ute efter att kategorisera det som kan härledas till hushållens erfarenheter, viljor och tankar som är kopplat till bostaden och området.
Allt som har gett mening åt uppsatsens syfte har därmed kategoriserats separat utifrån hur forskningen bedrevs i rapportserien framtagen av S.I.B och vilka rekommendationer som skulle ligga till grund för en vidare utveckling utav bostad och område. Detta för att sedan definiera spänningsfältet mellan det privata och det offentliga utifrån vår offentlighetsteori. I det här stadiet av uppsatsen har rapporterna tolkats och kategoriserats utifrån mina frågeställningar för att sist förhoppningsvis kunna svara på uppsatsen syfte. Den kvalitativa innehållsanalysen ges betydelse i den mån hur respondenterna värderade och premierade sina bostäder och område. Därmed har jag först behövt läsa alla rapporter för att få en helhetsbild av den samlade empirin och sedan gjort en uppdelning mellan vad som ansetts intressant att ta med i moderniseringsprocessen från S.I.B´s sida och sen se vad man inom det privata har velat lyfta fram som viktigt att ha i sin bostad och bostadsområde utifrån rationella ställningstaganden. Detta har gjorts innan vi kan applicera de analytiska resultaten i en större kontext av hur
20 Nationalencyklopedin, innehållsanalys, u.å.,
14
forskningen bedrevs av S.I.B och hur de olika rekommendationer man fick från det privata användes för att utveckla bostad och område.
Problematiken som uppstår för uppsatsens metod att analysera är att teorin som ska användas och appliceras befinner sig och verkar till stor del på ett abstrakt plan. Det innebär i det här fallet att den är väldigt teoretisk och vandrar ibland på det kognitiva planet där tankegångarna inte säkerställer att resultaten alltid är reproducerbara och där tolkningar kan skilja sig åt. Poängen med användandet av teorin är dock att sätta fokus på formandet av det offentliga genom den privata sfären. Även fast teorin är abstrakta ger den ändå underlag till att förklara vad som händer i det offentliga när offentligheten omvandlas genom det privatas önskningar och en ökad förståelse av den privata sfärens biograficitet.
Resultat/analys:
I detta avsnitt kommer de analyserade rapporterna att presenteras utefter rapportstudiens tema och sedan analyseras utefter uppsatsen två frågeställningar. Dock kommer rapport nr.1 att undantas då den är en summativ rapport som på ett summerande sätt presenterar samtliga rapporters analys och resultat. Det den första rapporten kommer användas till istället är att fungera som en sorts överbryggande rapport som bidrar med mer information från varje rapports resultat när det behövs, detta eftersom inte alla resultaten redovisas fullständigt i varje rapport, utan ibland hänvisar till den första rapporten. Vid analysdelen efter varje rapports resultat kommer offentlighetsteorin att appliceras vid varje rapport för att tolka och jämföra empirins tematiska uppdelning. Men också för att sätta struktur och aktör i relation till varandra.
Bostad och Buller:
Under perioden då rapporten togs fram började man forska mer kring individers besvärsreaktioner då man parallellt även hade börjat bygga ut flyg- och vägtrafiknätet runt om i Stockholm. Metoder hade börjat utvecklas för bullermätningar och tillämpats inom olika områden. Det man saknade var dock reaktionerna från de boende i områden som utsattes för ”bullerljud”.21 S.I.B ville se vilka ljud som var till besvär för de boende och se hur ljud utifrån
verkade parallellt mot ljud som alstrades från den egna lägenheten.22 Det ska dock tilläggas att metoderna som hade börjat utvecklas för att mäta buller användes inte i denna rapport, det man
21 Statens institut för byggnadsforskning, Bo och bedöma: Bostad och buller (Stockholm: Statens institut för
byggnadsforskning, 1964), s.1. (B)
15
fokuserade på var de boendes reaktioner på ljud, därmed är rapporten deskriptivt kvalitativ i den mån att de boende beskriver vad och vilka ljud de störde sig på under den givna perioden. Det kvantitativa i rapporten är dock de boendes reaktioner på olika ljud, men även hustyper, d.v.s. man tog i beaktning höjden på lägenhetshuset och vilket material den var byggd av för att försöka se om reaktionerna skiljde sig av samma typ av ljud kring olika hustyper och hushåll.23
Man inledde studien med att skicka ut enkäter i december 1962 till hushåll i de fem studieområdena för att året efter mellan maj och september 1963 utföra intervjuer inom ett mindre klusterurval. Enkäten avsåg att ge S.I.B möjligheter till att kategorisera dom boende inom de olika områdena för att sedan värdera vilka typer av bullerstörningar de ansåg vara till besvär, för att göra detta ville man relatera de boendes värderingar inom bullerstörningar till tre uppsättningar av data.24
Bostaden – Område, hustyp, våningsplan, lägenhetsplan, rumsantal. De boende – hushållsstruktur, socialgrupp, intervjupersonens ålder. De boendes värderingar av andra bostads- och områdesegenskaper.
Enkäten skickades till 2.997 hushåll men besvarades av 2.893 hushåll (3,5% Bortfall). I enkäten ombads hushållen att bedöma utefter en sjugradig skala, tio lägenhets- och områdesegenskaper samt att avge ett helhetsomdöme om sin lägenhet och om området där de bodde.25 Man ville på
detta sätt se ett orsakssamband mellan bostadens kännetecken och de boendes värderingar till kännetecknen. Från detta fortsatte S.I.B studera sambandet mellan bedömning av bullerstörningar och bedömning av andra bostads- och områdesegenskaper. Enkäterna hade därmed som syfte till att generera en allmän uppfattning om de boendes reaktioner på störande ljud beroende på hustyp och hushåll.
När det kom till bedömning av ljudisolering i bostadsområden och hustyp, framgick det i enkäten att i samtliga bostadsområden hade mer än 25% av de boende gett det sämsta tänkbara betyget, förutom Svedmyra där samtliga hushåll hade gett mer än 30% istället.26 För att sedan fortsätta indelning kring varför missnöjet var så brett som den var delade man hustyperna
23 Ibid. 24 Ibid.
25 Statens institut för byggnadsforskning, 1964, s.2. (B) 26 Statens institut för byggnadsforskning, 1964, s.3. (B)
16
punkthus och lamellhus för att sedan se vilka samband och skiljaktigheter som fanns mellan dessa hustyper. Det man märkte var en tendens inom hustypen lamell, vilket motsvarade en högre grad av tillfredställelse ju högre upp hushållet bodde.27 Vid en senare bedömning av ljudisolering och hushållskaraktärer visade resultaten från enkäten att det fanns ingen ökad benägenhet att ge dåligt omdöme ang. bullerstörningar p.g.a. ökad trångboddhet. Det viktiga enligt bedömarna var rätten till avskildhet. När man senare i undersökningen ville se om det fanns något samband hos respondenterna/hushållen kring den negativa upplevelsen av ljudisolering och negativt helhetsintrycket av sitt område och bostad, rent allmänt. Fann man att så var fallet. Detta tolkade man som att upplevelsen av ljudisolering spelar en viktig roll för den totala bedömningen för hushållen.28
När det sedan kom till att komma och intervjua hushållen närmare ett år senare visade sig resultaten skifta något. Hushållen var mer positiva vid intervjutillfällena än vad som tidigare hade registrerats vid enkäten.29 Husmodern (oavsett civiltillstånd) var alltid intervjupersonen i
rapportstudien.30 När man senare skulle utföra intervjun och fråga husmodern om det fanns
några särskilda ljud man la extra märke till, visade det sig att tre vånings punkthusen, där betygen för ljudisolering låg allra lägst, gav uttryck för hög grad av missnöje när det kom till ljud som skapades av det egna huset. Dvs grannljuden hördes mer i punkthusen än i lamellhusen enligt intervjupersonerna egna utsagor.31 Vidare när det kom till ljud från gatan var det mopedljud som var överlägset mest störande, mer än motorcyklar konstigt nog.32 När det kom till antal ljud man ville slippa höra var det märkbart att punkthusen hade fler ljud överlag som de ville slippa höra (107st) medan i lamellhusen var det nästan hälften så mycket (55st). Detta kan tolkas som att i lamellhusen la man inte märke till lika mycket ljud som man gjorde i punkthus.33
Sammanfattat kom rapportens studie fram till att av 2.893 hyreslägenheter inom de givna områdena var ljudisolering det område som hushållen hade störst problem med och hade därmed störst efterfråga när det kom till att gilla sitt boendeområde. Bullret påverkade alltså
27 Statens institut för byggnadsforskning, 1964, s.4. (B) 28 Statens institut för byggnadsforskning, 1964, s.7. (B) 29 Statens institut för byggnadsforskning, 1964, s.9. (B) 30 Ibid.
31 Statens institut för byggnadsforskning, 1964, s.10-11. (B) 32 Ibid.
17
helhetsintrycket av grannskapet och närområdet.34 Därmed efterfrågade rapporten vidare utredningsarbete som borde riktat in sig på att bekräfta resultaten med andra studier inom samma område, se om boende är villiga att betala mer för att leva i ostörda lägenheter och utveckla konstruktionsområdet där man ändrar på byggnormerna för att reducera oljud.
Analys:
Genom kategorisering av bostaden i form av hustyp och våning kombinerat med hushållet och dess medlemmar kunde S.I.B ges bättre underlag till att precisera vilka typer av bullerljud som störde och inte störde de boende. Rapporten tjänade även till att skapa underlag till vidare produktionsteknikforskning av bostäders ljudisolering på ett mer kostnadseffektivt sätt. Kostnadskalkyler var något typiskt inom det rationella välfärdssamhället där de ekonomiska aspekterna hade en viktig roll i styrningen utav de politiska besluten som skulle styra vilken riktning det moderna samhället skulle ta. Således blev det ett av dom många sammanflätningarna som teknologi och ideologi skulle ta under den här perioden.35 Om man nu ska applicera offentlighetsteorin för att analysera detta kan man konstatera att studien hade en inverkan på dels det materiellt rumsliga aspekterna men även en inverkan från det offentliga mellan dom intima privatsfärerna.36 Franzén och Sandstedt tar upp detta när dom analyserar byggrationaliseringen ur en historisk kontext. Författarna konstaterade att byggindustrin var underutvecklad och man grundade från det offentliga sina byggantaganden på förlegade modeller.37 Genom att man från statens sida ändrade byggnormerna kunde man förstärka
industrialiseringen av bostadsbyggandet, men man kunde också skapa förutsättningar för en högre grad av tillfredsställelse bland hushållen inom olika bostadsområden.38 Detta visar att när
man från det offentliga utgår och tydligt redogör vad man inom det privata efterfrågar utifrån deras erfarenheter och livsvillkor kunde man alltså från statens sida omstrukturera och förbättra bostaden.39
Rapporten producerade därmed ett underlag för en ny typ av planeringsform för bostadens utformning genom en ökad förståelse ifrån det offentliga hur man borde bygga för att dels
34 Statens institut för byggnadsforskning, 1964, s.15. (A)
35 Carl Marklund, ”Communication as control: Infra-politics, social diplomacy, and social engineering”, i In
experts we trust – Knowledge, politics and bureaucracy in Nordic welfare states, red. Åsa Lundqvist & Klaus
Petersen. ( Press of Southern Denmark, 2010), s.59.
36 Statens institut för byggnadsforskning, 1964, s.14. 37 Franzén & Sandstedt, 1993, s. 253.
38 Franzén & Sandstedt, 1993, s. 107;253-254. 39 Habermas, 2003, s.II-III.
18
isolera ljud, men även skapa en bättre grannsämja då grannars oljud var en del av själva upphovet till missnöje. Detta är något som den politiska offentligheten har i nyckelroll att skapa som Franzén och Sandstedt pekar på när de pratar om det förmedlande förhållandet mellan privatsfären och staten, som är en del av den offentliga sfären enligt Habermas.40
En annan variabel som var anmärkningsvärd var det faktum att man enbart utförde intervjuerna med kvinnorna i hemmet, detta oavsett social eller civil status.41 Det kan samtidigt betyda ingenting, att kvinnor helt enkelt var mer tillgängliga än männen under denna period då det var vanligare att kvinnor var hemma än just männen. Valet av någon som är förbunden till hemmet kan alltså ha påverkat resultaten av rapporten, men även påverkat den rumsliga utformningen av hur vägar skulle planeras gentemot bostäder och synsättet dels kring vilka behov som skulle prioriteras, men även synen på sitt grannskap och dess aktörer.42 Wikströms analys av
grannskapet pekar mot att rumslighet är något som förstärks och förändras genom omstrukturering av redan existerande fysiska och sociala rum. Det innebär att när offentligheten driver på en statsförnyelse är det inte bara hemmet som sfär som förändras, utan också grannskapet och statens självbild.43 Något som är viktigt om för staten om den är social istället för liberal. För att citera Habermas ”Privathet är inte boendets givna medium utan något som först måste skapas”.44
Livsmedelsförvaring:
Rapporten togs fram på uppdrag av statens institut för konsumentfrågor i anslutning till rapportserien. Precis som med bostad och buller rapporten var det 2.893 hushåll som deltog i enkätundersökningen, men eftersom rapporten hade som mål att intervjua hushåll med 3-4 medlemmar och av 151 utföra slumpmässiga stickprov var det 75 hushåll som valdes ut till studien.45 Syftet med rapporten kring livsmedelsförvaring var att skapa en ökad kunskap kring hushållens vanor kring hur de strukturerade råvaror i olika matförråd såsom skafferi osv. Man ansåg att hur man värderade hushållens strukturering var av vikt för bostadsplanerare, producenter och för de som arbetar med rådgivning till hushållen.46 Således blev icke friskluftventilerade matförvaringsutrymmen extra intressanta att studera enligt rapporten
40 Franzén & Sandstedt, 1993, s.107;297; Habermas, 2003, s. XX. 41 Statens institut för byggnadsforskning, 1964, s.8. (A)
42 Franzén & Sandstedt, 1993, s.83;137; Wikström, 1994, s.29. 43 Wikström, 1994, s.82.
44 Habermas, 2013, s.153.
45 Statens institut för byggnadsforskning, Bo och bedöma: Livsmedelsförvaring (Stockholm: Statens institut för
byggnadsforskning, 1964), s.2-3. (C)
19
eftersom dessa medförde större frihet vid utformade av planlösningar.47 Något man även hade märkt blivit mer vanligare som komplement till kylskåp under denna period.48 Det man ville få svar på utöver hur livsmedel förvarades ville man också veta mer om vad husmödrarna ansåg om rådande förvaringsutrymmen, vilka slags livsmedel och hur mycket av varje livsmedel som hushållen förvarade.49
För att sedan gå tillväga och samla in resultat inleddes intervjuer med husmödrarna samt att man inventerade deras olika livsmedelsförråd. De som utförde studien hade enligt rapporten akademiska betyg och ”erfarenhet från detaljhandeln med livsmedel och sålunda var förtrogen med varuslag och emballagetyper”.50 , man ville samla in data i maj månad men det problem
som uppstod kopplat till intervjudelen av undersökningen härrör från smittkoppsfall i Nybohov. Därmed blev data från Nybohov insamlat vid augusti-september istället, något som man antog skulle påverkade undersökningen i den mån att man hade andra sorters livsmedel förvarat under den månaden.51 Dock fann man att det förelåg ingen större skillnad i förrådens storlek när det
kom till förvaring av livsmedel, enbart när det kom till socker, öl och läsk verkade hushållen ha haft mer av dessa under augusti månad än i maj.52 När det kom till bortfall av intervjuobjekt var det bara fyra som inte kunde medverka i undersökningen främst p.g.a. att man inte var anträffbar. I alla övriga fall var husmödrarna positivt inställda och samarbetsvilliga enligt rapportens egna utsaga.53
Senare efter intervjuerna när man skulle bearbeta den data som hade samlats in av husmödrarna var man särskilt intresserad av att se hur stora mängder av varje enskilt livsmedel som fanns i kombination med andra livsmedel inom hushållet, därmed hade man en fyrgradig kategorisering som gick från mycket till inget av ett livsmedel.54 För att ha en tydlig definition av vad som ansågs mycket respektive lite så använde man sig av Konsumentinstitutets värden under denna period. Detta blev senare omnämnt som standardförråd.55 Detta gjorde att data som samlades in lätta kunde bearbetas då hushållens förråd testades mot Konsumentinstitutets standardförråd. Man hade alltså data om inkomst, yrkesgrupp vad och hur mycket man brukade
47 Ibid.
48 Statens institut för byggnadsforskning, 1964, s.2. (C) 49 Ibid.
50 Statens institut för byggnadsforskning, 1964, s.3. (C) 51 Ibid.
52 Ibid. 53 Ibid.
54 Statens institut för byggnadsforskning, 1964, s.4. (C) 55 Ibid.
20
förvara hemma.56 Vid resultatdelen av hushållsdata framgick det att av de 71 hushållen som ingick i studien fanns inga större signifikanta skillnader mellan hushållen. Detta trots att det fanns en bakomliggande aspekt av klasstillhörighet inom studien. Det man dock märkte via intervjuerna var att flertalet av hushållen hade fått ett ökat bostadsutrymme i förhållande till sin tidigare bostad.57
De enda trenderna man la märke till när det kom till att upptäcka och kategorisera nyare varor inom hushållen var pulvermos, det var tydligen tämligen vanligt att samtliga av hushållen som ingick i undersökning hade just en högre frekvens pulvermos hemma än färsk potatis. Vidare verkade man baka mer under denna period då bakpulver, pärlsocker och mandel var relativt högfrekventa enligt rapportens undersökning.58 När man senare skulle undersöka var olika livsmedel förvaras märkte man att det rådde en relativ osäkerhet kring vad som borde vara i torrförråden, ur ett hållbarhetsperspektiv. Kaffet var ibland i torrförrådet och ibland i kylskåpet, likaså mjukt bröd. Däremot när det kom till andra sorter av kolonialvaror såsom pulvermos och malda kryddor rådde det ingen större osäkerhet att dessa var bättre lämpade i torrförrådet än i kylskåpet.59
För att bättre förstå det vi tidigare nämnt som standardförråd fanns det ett behov att förstå hur mycket som förvarades av varje enskilt livsmedel, man ville även då se om det fanns någon aspekt av klass kopplat till just denna kategori. Det man kategoriserade efter var således mjölk, smör, ägg, potatis, vetemjöl, strösocker, öl och läskedrycker och sist djupfryst. Sedan ville man alltså veta mängden av varje livsmedel och dra en gräns mellan stor och liten mängd. Gränsen mot en stor mängd blev enligt Konsumentinstitutionen
Mjölk 2 L Smör 1,5 kg Ägg 0,5 kg Potatis 3,0 kg Vetemjöl 2,0 kg Strösocker 1,0 kg Öl och läsk 3 flaskor 56 Ibid.
57 Statens institut för byggnadsforskning, 1964, s.5. (C) 58 Ibid.
21
När det kom till djupfrysta varor ville man endast se om det fanns, då blev det således kategoriserat som ”stor mängd”.60 Det vi kan konstatera i hur konsumentinstitutet uppskattade
hushållens ”standardförråd” var att i princip allt uppskattades någorlunda nära gränsen, förutom potatis, där man utöver den antagna stora gränsen på 3.0 kg trodde att varje hushåll skulle ha 10 kg potatis liggandes hemma. Det visade sig dock att medelvärdet landade på 2,1 kg per hushåll.61 I övrigt konstaterade man att hushållen var likartade med hänsyn till socio-ekonomiska faktorer och användning och värdering av lägenheterna i andra avseenden än beträffande matförvaring”.62 Det kan tolkas som att det fanns ingen större skillnad mellan
hushållens preferenser av livsmedel och mängd även fast vissa hushåll hade det bättre ställt. Dessutom var konsumentinstitutet väldigt nära i sin uppskattning, något som kan ses som bra i den bemärkelsen att man hade en tämligen metodisk insikt i hur mycket och vad för sorters livsmedel medelhushållet ville ha hemma. Rapporten sammanfattades med en avslutande kommentar kring att de typer av matförråd som redan fanns inte behövdes förbättras eller bli mer rationella då nästan alla hushållen som medverkade i studien var nöjda.63
Analys
:
Det man kan se är att det fanns en osäkerhet hos bostadsaktörerna när det kom till att vara säker på hur hushållens vanor såg ut när det kom till att strukturera sina inbyggda förråd mer rationellt. Det kan kännas vid första tanken lite stelt att utreda hushållens skafferivanor, men studien var en del i något större. Under hela studien ville man komma fram till det mest rationella ställningstaganden som fanns tillgängligt. Rationalismen blev återigen en tankebana som genomsyrade rapportens frågor och upplägg i och med att man behövde främja och uppnå dom bostadspolitiska målen.64 Socialstaten gjorde detta i syfte utav samhällets bästa som helhet, rationalismen blev på många sätt ett medel för aktörerna inom välfärdsstaten att positionera sig som det mest logiska alternativet eftersom man ville göra allt till en vetenskap. På så vis kan vi anta genom Carl Marlunds analys att rationaliseringen fungerade som en del i att politisera vetenskapen som sådan, fördelarna med att politisera vetenskapliga antaganden var att man positionerade sig inom ett fält som var svårt att motsätta till om man tillhörde oppositionen. Man kunde alltså genom rationalistiska ställningstaganden stärka sin position inom
60 Statens institut för byggnadsforskning, 1964, s.8. (C) 61 Ibid.
62 Statens institut för byggnadsforskning, 1964, s.9. (C) 63 Statens institut för byggnadsforskning, 1964, s.10. (C) 64 Franzén & Sandstedt, 1994, s.250;266.
22
offentligheten.65 Precis som Habermas också poängterar när han reflekterade kring socialstatens universalistiska sanningar som banade väg för det som kunde uppfattas som rättvisa. Här konstateras det alltså att rationalismen var just ett sådant verktyg för offentligheten att kunna påverka det privata.66
Detta tar även Franzén och Sandstedt upp i sin forskning när dom beskriver hur rationalismen blev en viktig tankegång för att rättfärdiga investeringar in i det moderna samhället och även sänka samhällets kostnader så långt som möjligt när man skulle planera produktionen av nya bostäder.67 Således hade S.I.B försökt att rationalisera köket utifrån vetenskapliga principer som skulle sänka samhällskostnaderna kopplade till bostadsbyggandet. Det handlade kanske inte så mycket om antal liter mjölk såsom det kanske handlade om insikten att färdiga produkter som sparade tid åt husmodern var på intåg och det skulle få någon form av eftereffekt för de svenska hemmen i en allt mer globaliserande tid där allt skulle arbetas efter rationella principer och tankegångar.
Grander pekar i sin forskningsrapport på hur köket som sfär tidigt skulle bli ett expertområde för den välfärdspolitik som dåvarande stat ämnade till att utveckla. Köket skulle således studeras och rationaliseras från dåvarande fastställda vetenskapliga metoder.68 Men det man missade när man fastställde de vetenskapliga principerna för ett mer rationellt kök var att köken skulle formas efter kvinnan och inte efter kvinnan och mannen.69 Genusaspekten var så att säga inte i fokus av undersökningen. Vilket man självfallet inte alltid behöver ta med om det inte finns en rimlig anledning att göra så. Men staten hade som mål genom rationaliseringen av kökets sfär att kvinnan skulle genom detta ges möjlighet att gå ut i ett arbetsliv och på så vis även frigöra sig från köket.70 Därför kan det uppfattas lite besynnerligt när man återigen inte redovisar varför just kvinnan valdes för att redovisa i vilka utrymmen olika livsmedlen förvarades.71 Man gör just från S.I.B´s sida (som återigen representerar det offentliga) ett antagande som uppfattas som logiskt utan stöd för sådant val. Därmed hade det kanske varit
65 Marlund, 2010, s.61. 66 Habermas, 2003, s.215.
67 Franzén & Sandstedt, 1994, s.224. 68 Grander, 2020, s.186.
69 Orsi Husz & Karin Carlsson,”Kökskunskap: Svenska kök mellan social ingenjörskonst och global
kommersialism” i Köket: rum för drömmar, ideal och vardagsliv under det långa 1900-talet, red. Ulrika Torell, Jenny Lee och Roger Qvarsell.(Stockholm: Nordiska museets förlag, 2018) s. 286
70 Bergman, 2018, s.271.
23
rimligt om syftet var att frigöra kvinnan och ges möjlighet att kombinera familjeliv och arbetsliv, att även ha med variabler i kökets utformning som varit manligt kodade, t.ex. hur hade en man velat använda köket och vad hade en man värderat högre än en kvinna, detta för således att göra kökets sfär mer manligt kodat och indirekt uppmuntra mannen att träda in i köket.
Återigen kan Habermas teori applicera offentlighetens självförståelse i den mån att offentligheten måste fortsätta härleda sina resonemang från de privata sfärernas erfarenheter för att skapa ett informationsunderlag som kan leda till en dels ökad kunskapsbildning men också vetenskapliga underlag.72 Den kunskapen som avses att bilda en rationell uppfattning kommer att uppstå ur de offentligas principer men offentligheten måste dock alltid säkerställa de resonemang och antaganden den kan tänkas ha från just det privata, d.v.s. familjen och dess sfär.
Skolbarn och bostad:
Hur passar skilda bostadstyper för olika slags hushåll? Genom hela rapportserien har man inriktat sig på olika former av kategoriseringar av boenden för att i slutändan landa i bättre boenden åt alla. Den här rapporten togs fram av de kommunala bostadsbolagen i syfte att öka en förståelse kring barnen och deras behov i bostaden.73 Det man redan visste sen innan var att många familjer bodde trångt och man fick inte riktigt ihop det med utrymmens användning och privatliv. Således var det denna rapports syfte att först och främst förstå barnens behov kring hur de ska ges utrymme till att studera i hemmet, sova enskilt och ostört och hur dom senare gick tillväga på sin egna fritid när de ville leka med andra barn. Inget av det som nu nämnts hade man särskild mycket information eller kunskap om.74 Huvudresultaten presenterades i huvudrapporten hyreslägenheter i Stockholm.75 2.893 svarade på enkätfrågorna som tidigare
hade skickats till samtliga hushåll. Rörande hushållens sammansättning uppstod de kriterier som var tvunget att uppfyllas för att få vara med i studien. Detta var att man hade minst ett barn som var fött mellan 1946-1957. Urvalspopulationen som var med i undersökningen var blandad
72 Habermas, 2003, s.36.
73 Statens institut för byggnadsforskning, Bo och bedöma: skolbarn och bostad (Stockholm: Statens institut för
byggnadsforskning, 1964), s.1. (D)
74 Ibid. 75 Ibid.
24
ifrån samtliga fem områden, och man valde helt enkelt hushåll systematiskt ifrån vart tjugonde hus som hade en barnfamilj.76
Antal hushåll i population Antal hushåll i urval Farsta – 251 13 Årsta (ÅS) - 157 9 Nybohov - 380 22 Årsta (ÅF) - 223 13 Svedmyra - 454 24 Svar 1465 81
Det fanns två bortfall p.g.a. vägran att delta i studien och ett bortfall p.g.a. flytt därmed var det i slutskedet 77 hushåll som medverkade i studien. 77 Återigen var kvinnan i centrum för studien.
Man valde här att de personliga intervjuerna skulle ske med modern till barnen, här tar man åtminstone upp att man hade som mål att vilja intervjua barnen, men det låg utanför tids- och kostnadsramen för studien tydligen.78 Den största gruppen som kom att ingå i studien var hushåll med fyra medlemmar (44%), man kan härmed anta att det således handlar om tvåbarnsfamiljer även fast de inte benämndes som sådana. Även fast majoriteten av de intervjuade hushållen totalt sett hade fått en bättre standard genom att flytta till en bättre bostad uppgav 62% att de ändå ville flytta. 32% av dessa till något ännu större och bättre.79
Vidare när man riktade fokus mot barnens skolförhållanden såg man att av de 140 barnen och ungdomarna som var med i studien (genom sin mamma) var det 118 barn och ungdomar som gick i någon form av skola, varför dessa 12 barn och ungdomar som inte gick i skolan inte gavs mer utrymme i studien framgår inte.80
När det kom till att granska hur barnen och föräldrarna organiserade sina sovplatser kunde man notera att dom som hade störst trångboddhet hade hushållsmedlemmar som sov i köket. En anomali i sammanhanget var ett hushåll där föräldrarna delade sitt sovrum med tre av sina
76 Statens institut för byggnadsforskning, 1964, s.2. (D) 77 Ibid.
78 Ibid.
79 Statens institut för byggnadsforskning, 1964, s.3. (D) 80 Ibid.
25
barn.81 Normen verkade vara tvårumslägenheter, därmed blir det intressant att se i två-rumslägenheterna förekom mer än två personer per rum i 28% av hushållen, i trerumslägenheterna i 8% och i fyra rumslägenheterna i 4% av hushållen. Av samtliga 118 skolbarn hade 27 stycken (23%) eget rum. Som komplettering till underlag av hur barnen hade det sovplatsmässigt ville man även samla information om vilka typer av sängar barnen hade. 66% av barnen hade en enkelsäng till förfogande medan 34% av barnen hade en ”kombinationsbädd”(detta borde uppfattas som en bäddsoffa), troligtvis hade barnen som sov i en kombinationsbädd en sådan p.g.a. utrymmesskäl.82
Det som nu kan bli lite humoristiskt i sammanhanget är att det var modern som ombads uppskatta hur mycket barnen tyckte om sin sovplats. Flertalet barn (67%) var tydligen nöjda med hur dom sov enligt modern. Det var även i två-rumslägenheterna som barnen var missnöjda i större utsträckning (40%) än barn som bodde i större lägenheter (27%).83 När det kom till att
motivera varför man var missnöjd ombads modern att ange motivet, som vi precis resonerat var dåligt utrymme för sängarna den viktigaste anledningen. Men i nästan en femtedel av fallen grundade sig missnöjet i att barnen störde varandra, återigen troligtvis p.g.a. trångboddhet.84 För att bättre förstå och sätta sovplats och sängmöjlighet i kontext ville man veta hur man organiserade barnens studietid och studie ro. Tydligen så var köket tämligen vanligt att studera i (31%), däremot så studerade barnen nästan aldrig i vardagsrummet. Detta kan sättas i relation till att 66% av alla barnen boende i två rumslägenheter var missnöjda med sina läxläsningsplatser (enligt modern då).85
Köket verkade återigen vara en central del för stockholmarnas användning utav bostaden, även när det kom till att leka. Tydligen utnyttjades vardagsrummet i väldigt liten utsträckning när barnen hade kompisar över, då var det vanligare att man umgicks i köket. Det verkade dock inte förekommit särskilt ofta att barnen hade vänner över. Mer än 1/3 av barnen hade inte haft vänner över på hela veckan (som modern kände till). Det verkade dock som att barn som bodde i större lägenheter tog över vänner oftare (5,2 besök i veckan) förutom de som bodde i fyra rumslägenheter (största i studien), dom tog hem kompisar färre gånger än vad barn som bodde
81 Ibid.
82 Statens institut för byggnadsforskning, 1964, s.4. (D) 83 Ibid.
84 Ibid.
26
i 2-rumslägenheterna gjorde.86 Men det är omöjligt för oss idag att förstå eller förklara varför det tedde sig just på det sättet mellan barnens lekvanor.
Något som S.I.B ville koppla ihop med barnens lekvanor var behovet och tillgängligheten av lekplatser, bollplaner och hobbylokaler. Mödrarna var i denna studie i stor utsträckning missnöjda med i fråga om hobbylokaler, idrottsplaner och bollplaner. 34-50 % uppgav omdömet dåligt (i varierande grad), däremot var de betydligt mer nöjda med lekplatserna, 38% tyckte de var bra och bara 15% tycker att det är dåligt. Man verkar ha tänkt mer på småbarn än skolbarn i detta avseende när man byggde bostadsområdena.
Sammanfattningsvis verkade majoriteten av mödrarna missnöjda och 62% uppgav att de tänkte flytta till en större bostad när chansen skulle uppstå, detta även fast en tredjedel av hushåll i studien flyttat från enrumslägenheter till något större under studiens utformning.87 I fråga om
barnens läxläsningsplats läste ungefär två tredjedelar läxorna i sovrummet och en tredjedel i köket och barnen hade kamrater hemma i mycket liten utsträckning. Vardagsrummet användes praktiskt taget inte alls för barnens sovplatser, läxläsning eller kamratsamvaro. Utan verkade mest användas av föräldrarna.88 Mödrar till skolbarn verkade i högre utsträckning även vara mer missnöjda kring lekplatser till sina barn än mödrar med småbarn. Slutligen gav rapportstudien ett underlag mot en bredare förståelse kring att man borde ta mer hänsyn till barn och skolbarn när man organiserar områden och bostäder.89
Analys
:
Man behövde alltså komplettera bostadsstudierna från S.I.B´s sida med en ökad kunskapsgrund och förståelse för barnens användning och upplevelser av bostaden. Därmed blev skolbarn en egen kategori man behövde skapa och förstå bättre som ett led inom den familjepolitik som välfärdsstater behöver förstå.90 Att köket återigen blev en central del för användandet av bostaden har sina logiska förklaringar när man ser på trångboddhet och neutrala utrymmen att vistas i. Det som dock verkar anmärkningsvärt är att barnen utöver att studera i köket även lekte i köket, om detta hade att göra med att föräldrarna ville använda vardagsrummet eller om det
86 Statens institut för byggnadsforskning, 1964, s.6 .(D) 87 Statens institut för byggnadsforskning, 1964, s.7. (D) 88 Ibid.
89 Statens institut för byggnadsforskning, 1964, s.8. (D)
27
var en dåtidens norm uppdagas inte i rapporten, utan kunde enbart konstateras i rapportens resultat.
Om vi nu ser på barn och skolbarn som en kategori och applicerar deras yttre och inre behov inom det offentliga kan vi se vikten att socialstaten först skapar sig en förståelse att barn finns och att dessa har behov. Med det menas exempelvis plats för studie ro och plats för lek. Detta skulle rimligtvis påverka utformningen av grannskapet och det offentliga skulle återigen börja inverka på det privata genom familjelivet. Det fanns ett antagande under denna period att det moderna samhället behöver en inbördes förbindelse med dess befolkning och även
befolkningen sinsemellan enligt Marklund i syfte att stärka välfärdsstatens organiserande.91
Därmed blir kontakter mellan människor viktigt, inte bara för socialstaten som en offentlig aktör
utan även för grannskapet eftersom det kan ge upphov till individens integration i vidare sociala
sammanhang. Något som även Wikström gör antaganden till när han analyserar Hur man som individ behöver förhålla sig till sitt grannskap och område.92
Detta blir således ett spänningsfält mellan statens ordningsfunktioner och statens formningsfunktioner. I och med befästandet av en socialstat under denna period överbryggade man sina tidigare uppgifter från skydd till att utjämna de sociala skillnader som var tydliga, åtminstone mildra missnöjet som fanns genom att bygga fler lekplatser och ta barn som egen kategori i beaktning inom framtida byggande.93
Genom uppkomsten av en ny kategorisering inom bostadsforskning skapades alltså underlag till större förståelse av dels familjepolitiken, men även hur man kan utveckla bostäder och utveckla stadens strukturering.94 Det som verkar mest anmärkningsvärt är att i slutet av rapporten underströk man vikten av att barn ska ha vänner och fritidssysslor och att staten som en del av det offentliga skulle stödja barn att uppnå dessa sociala mål.95 Därmed blir detta ett led i en strukturomvandling inom det offentliga då förståelsen av barnens behov förstärker den familjepolitik som en socialstat behöver för att kunna ses som en reglerande och stödjande stat.96
91 Marklund, 2010, s.65. 92 Wikström, 1994, s.133. 93 Habermas, 2003, s.143-144. 94 Franzén & Sandstedt, 1993, s.295.
95 Statens institut för byggnadsforskning, 1964, s.8. (D) 96 Habermas, 2003, s. XV.
28
Service för förvärvsarbetande mödrar med småbarn
I detta kapitel av rapportserien utlyser man särskilda åtgärder som skulle syfta till att stödja arbetande kvinnor med småbarn framtaget av Stockholms kommunala bostadsbolag. Man har således sett behovet och ringat in arbetande mödrar med barn som en egen form av familjegrupp som behövde olika former av stöd från samhället.97 Stödformerna som rapporten lägger fram i inledningen börjar med de samhälleliga initiativen, såsom utökning av daghems- och lekskoleresurser, ekonomiskt stöd och skattelättnader som skulle förbättra familjens förutsättningar att anlita hemhjälp.98 Senare går man in på aspekten av hushållsorganisationens rationalisering, d.v.s. ökade kontakter med serviceinstitutioner, gemensamt utnyttjande av teknisk utrustning och diverse inköp.99 Man går dock inte in mer specifikt med vad man menar med dessa saker men framhäver ändå att dessa saker är något man borde ta i beaktning när man utformar nya bostadsområden.100 Sedan tidigare har man haft en inriktning på service, men detta
har främst handlar om service inom kollektivhus mot familjer där paren inte har skiljt sig. Något man även poängterar senare att behoven och efterfrågorna på service skiftade mycket starkt med just rådande familjesammansättning, familjens olika utvecklingsstadier och med husmoderns arbetsförhållanden inom och utanför hemmet.101 För att det ekonomiska skulle gå
ihop för samhället, kommunerna och för de ensamstående ville man undersöka om det fanns en vilja hos samtliga att betala för dessa olika former av service. Det saknades såldes forskningsunderlag för denna typ av fråga. Därmed ville man med denna undersökning mäta intressegraden utav, och behandla olika serviceformer riktade mot just förvärvsarbetande småbarnsmödrar. Därmed ville Stockholms kommunala bostadsbolag åtminstone bidra till en fortsatt diskussion och planeringsarbete inom detta område.102 Resultaten av denna undersökning kommer att redovisas i den första stora rapporten Hushåll och bostad.
Vid datainsamlingen tog man upp olika faktorer som man ansåg kunde påverka hushållens intresse mot service. Några av dessa var socioekonomiska förhållanden, husmoderns personliga bakgrund, vilka arbetsförhållanden man hade och hur hushållet fördelade arbetsuppgifter sinsemellan och sist hur bostaden var utformad. För att gå tillväga med insamling av data så
97 Statens institut för byggnadsforskning, Bo och bedöma: Service för förvärvsarbetande mödrar med småbarn
(Stockholm: Statens institut för byggnadsforskning, 1964), s. 1. (E)
98 Ibid. 99 Ibid. 100 Ibid. 101 Ibid. 102 Ibid.
29
valde man återigen att endast ha husmodern som intervjuobjekt. Premissen var dock att hon var tvungen att ha ett barn under sju år för att delta.103
Återigen hänvisar man till de 2.893 boende inom de fem bostadsområdena som ingick i huvudundersökningen. När man senare bearbetade enkätmaterialet visade det sig att endast 76 hushåll uppfyllde kriteriet. Senare skulle elva hushåll hoppa av undersökningen av olika anledningar men främst p.g.a. flytt. Således återstod endast 65 hushåll.104 Det framgår i rapporten (tabell 1.) att endast ett av de 65 hushållen består av en ensamstående mamma medans i övrigt är till största del tre-personers hushåll (61,5%). I övrigt kan tilläggas att mödrarnas ålder var mellan 24-33 år under denna period.105
Hushållen fördelning:
Antal boende Antal hushåll Procent
2 1 1,5
3 40 61,5
4 18 27,7
5 6 9,2
Något som återigen poängteras som väsentligt i sammanhanget är att alla utom sju hushåll har genomgått en standardhöjning sett till bostadsform. Men ändå vill två tredjedelar av hushållen som är med i undersökningen flytta.106 Bland anledningarna varför man ville flytta svarade 45% att lägenheten var för liten för rådande familjekonstellation. Medan 15% var missnöjda med rummens dimensioner.107 Resterande anledningar är en myriad av anledningar med så små
procentuppvisande att vi anser att de saknar relevans sett till uppsatsens syfte. Återigen visar man på intresse mot köket och hur den användes av hushållen. 67% av hushållen som deltog i denna rapport angav att man utnyttjade köket som en lekplats för barnen.108 Om man riktar
fokus mot området som sådan så var de hela 62% som ansåg att området de bodde i var förmånligt planerat.109
103 Statens institut för byggnadsforskning, 1964, s.2. (E) 104 Ibid.
105 Statens institut för byggnadsforskning, 1964, s.3. (E) 106 Ibid.
107 Ibid. 108 Ibid. 109 Ibid.
