Jag är utmattad!
EN KVALITATIV LITTERATURÖVERSIKT OM SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER SOM
LEDER TILL UTMATTNING
HUVUDOMRÅDE: Omvårdnad
FÖRFATTARE:Mathias Lindberg, Gustav Lundgren & Sofia Uhmeier
HANDLEDARE: Margareta Ankarberg JÖNKÖPING Juni 2020
Innehåll
Inledning ...1 Bakgrund ...1 Utmattning ...1 Utmattning – definition ... 2 Utmattning – orsaker ... 2 Utmattning – symtom ... 2 Utmattning – konsekvenser ... 2 Sjuksköterskans arbetsmiljö ... 2Coping som teoretiskt ramverk ... 3
Problemfokuserad coping och emotionell coping ... 4
Sjuksköterskans ansvar mot allmänheten och sig själv ... 4
Syfte ... 5
Metod ... 5
Design ... 5
Urval och datainsamling ... 5
Dataanalys ... 6
Forskningsetiska överväganden ... 7
Resultat ... 7
Innanför arbetsplatsens väggar ... 8
En tung arbetsbörda ... 8
Kollegors påverkan i arbetet ... 8
Stress från flera håll ... 9
Sjuksköterskans känslor ... 10
Relationen mellan sjuksköterskan och patienten ... 10
Att inte räcka till ... 10
Överväldigande känslor och osäkerhet ... 10
Diskussion ... 11
Metoddiskussion ... 11
Design ... 11
Urval och datainsamling ... 12
Dataanalys ... 13 Forskningsetiska överväganden ... 13 Resultatdiskussion ... 13 Kliniska implikationer ... 15 Slutsats ... 15 Referenser ... 17
*= artiklar som ingår i analysen ... 17 Bilagor ... 26
Sammanfattning
Bakgrund: Utmattning är en av många orsaker till att sjukfrånvaro ökar bland
sjuksköterskor. Utmattningens orsaker, symtom och konsekvenser är komplexa. Sjuksköterskans grundläggande ansvar mot sig själv och samhället kan äventyras om adekvata copingstrategier saknas. Coping är det teoretiska ramverket för att förankra fynden.
Syfte: Beskriva upplevelser i sjuksköterskans omvårdnadsarbete som leder till
utmattning.
Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ design och induktiv ansats.
Resultat: Två huvudteman och sex subteman identifierades. Huvudtemana var
inom arbetsplatsens väggar och sjuksköterskans känslor. Subtemana var en tung arbetsbörda, kollegors påverkan i arbetet, stress från flera håll, relationen mellan sjuksköterskan och patienten, att inte räcka till samt överväldigande känslor och osäkerhet.
Slutsats: Flera situationer i omvårdnadsarbetet leder till utmattning. Både arbetet i
sig och sjuksköterskans egna känslor kan relateras till utvecklingen av utmattning. Olika strategier används för att hantera utmattningen.
Title: I’m exhausted! A qualitative literature review of nurses’ experiences which lead to fatigue
Summary
Background: Fatigue is one of many causes which lead to sick leave among nurses.
The causes, symptoms and consequences of fatigue are complex. The responsibility of a nurse to itself and society could be jeopardized if there’s a lack of adequate coping strategies. To anchor the findings of this study coping was used as a theoretical framework.
Aim: To describe experiences in the nurses’ work that lead to fatigue.
Method: Literature review with a qualitative design and inductive approach. Results: Two main themes were identified followed by six subthemes. The main
themes were inside the workplace and the nurse’s emotions. The subthemes were a heavy workload, colleagues’ influence in the workplace, stress from several
directions, the relationship between nurse and patient, not being enough and finally overwhelming emotions and insecurity.
Conclusion: Many situations in nursing lead to fatigue. The development of fatigue
is related to both work itself and the nurses’ feelings. Different strategies are used to cope with fatigue.
1
Inledning
Hälso- och sjukvårdssektorn tillhör de branscherna med högst sjukfrånvaro. Frånvaron kan relateras till både psykosociala belastningar men även fysiska arbetsmiljöbelastningar i form av tunga lyft, hot/våld och särskiljer sig inte mellan manliga och kvinnliga sjuksköterskor (Försäkringskassan, 2018). Vidare har 31 % av kvinnliga sjuksköterskor rapporterat om kroppsliga besvär relaterat till arbetet varav 10,5 procentenheter ledde till sjukfrånvaro (Arbetsmiljöverket, 2016; 2018a).
Dagens arbetsmiljö för sjuksköterskor är både fysiskt och emotionellt krävande. Den individuella sjuksköterskans emotionella kapacitet och sinnesstämning kan antingen hjälpa eller stjälpa yrkesutövningen. Utmattning påverkar sjuksköterskor på flera plan och leder i slutändan till försämrat omvårdnadsarbete. Det innebär en ökad risk för patientskador (Ledoux, 2015). I en del av sjuksköterskans ansvar är det därför väsentligt att ta hand om sig själv för att kunna utföra sina uppgifter både mot samhället och patienten. Utan adekvata copingstrategier riskeras inte bara kvaliteten på omvårdnadsarbetet, men även sjuksköterskans egen hälsa. Beroende på hur långt gången utmattningen är påverkar den även det grundläggande ansvaret för patienten (Ledoux, 2015; Canadian Nurses Association, 2010).
Den här litteraturöversikten belyser ett problematiskt men aktuellt ämne. Hur upplevelsen av utmattning utvecklas och hur den ter sig är därför intressant att belysa för både blivande och nuvarande sjuksköterskor samt vårdchefer.
Bakgrund
UtmattningDagens arbetsmiljö och villkor för kliniska sjuksköterskor kan vara mycket krävande. Sjuksköterskor vittnar om sin rådande situation som lett till att deras arbetsmiljö blivit ohållbar och kan påverka patientens säkerhet (Al Ma’Mari et al., 2020), men även deras egen hälsa (Estryn-Béhar et al, 2012).
Sjukskrivningar bland sjuksköterskor kan bero på flera olika orsaker. Under perioden 2002–2010 har medelantalet sjukskrivningsdagar bland sjuksköterskor sjunkit från 20,8 % till 8,1 % för kvinnor och från 12 % till 5,1 % för män (Försäkringskassan, 2012). Under nästa decennium, under perioden 2010–2014, har medelantalet sjukskrivningsdagar återigen ökat, där siffrorna för kvinnor ökat från 8,1 % till 13,2 % och för män från 5,1 % till 7,3 % för att sedan landa på 14 % för kvinnor och 7,1 % för män år 2017 (Försäkringskassan, u.å; Försäkringskassan, 2019). Att känna sig uttömda på grund av utmattning behöver därmed belysas, definieras och erkännas för att nå djupare förståelse för fenomenet (Mendes, 2014; Kelly, 2020).
Utmattning inom omvårdnadsforskning benämns bland annat som alarm fatigue, mental fatigue, physical fatigue och compassion fatigue. Hädanefter särskiljs dessa inte utan förklaras istället under ett gemensamt paraplybegrepp, utmattning.
2
Utmattning – definition
Utmattning är ett tillstånd som innebär att en människa upplever sig ha ökade svårigheter att utföra fysiska och/eller mentala aktiviteter, som föreligger till följd av otillräcklig återhämtning och/eller sömn (Asp & Ekstedt, 2015).
Närbesläktat med utmattning (fatigue) är utmattningssyndrom och -depression vilket oftast relateras till arbetsrelaterade stressorer, men numera också till förhållanden i hemmet och fritiden (Karlsson, 2017a).
Utmattning – orsaker
Att sjuksköterskor drabbas av utmattning kan bero på olika faktorer som är hänförliga antingen till arbetsmiljön eller privatlivet. När det gäller sjuksköterskans arbetsmiljö har det visat sig att långa perioder med fysiskt tung arbetsbelastning leder till utmattning (Barker & Nussbaum, 2011). Även perioder då sjuksköterskor utsätts för kognitivt krävande arbetsuppgifter och kognitivt störande moment samt emotionella påfrestningar har visat sig mynna ut i utmattning (Desmond & Hanckock, 2001; Job & Dalziel, 2001). Exempel på kognitivt störande moment som finns i sjuksköterskans dagliga arbetsmiljö är ljud från teknisk utrustning och larm (Horkan, 2014). Personliga orsaker till utmattning hos sjuksköterskor kan vara sjuka anhöriga eller livssituationer som leder till sömnlöshet och otillräcklig återhämtning (Clendon & Walker, 2016).
Utmattning – symtom
Sjuksköterskor som drabbas av utmattning uppvisar olika symtom. Symtomen kan vara både psykiska och fysiska. Psykiska symtom kan visa sig i form av nedstämdhet, kognitiv nedsättning, ångestproblematik och sömnstörningar. Även tillstånd som apati, emotionell distansering och ointresse av självreflektion förekommer (Coetzee & Klopper, 2010). Fysiska symtom kan vara minskad kroppslig energi (Tavella et al, 2020).
Van cutsem et al (2017) menar även på att trötthet, minskad motivation, brist på energi och sämre reaktionsförmåga är symtom på utmattning.
Utmattning – konsekvenser
Många sjuksköterskor som är drabbade av utmattning kan till stor del arbeta som vanligt. Men att arbeta utmattad har visat sig ha negativa konsekvenser. Utmattade sjuksköterskor får ett försämrat beslutsfattande samt försämrad vaksamhet och vakenhet vilket bland annat medför svårigheter att reagera på nödsituationer. Försämring av dessa egenskaper är således allvarligt och riskerar att leda till brister i säkerheten och kan dessutom påverka sjuksköterskans professionella förhållningssätt (Asp & Ekstedt, 2015).
Ledoux (2015) menar att när sjuksköterskor är drabbade av utmattning ökar risken för misstag i vårdarbetet. Det har även visat sig i vissa fall att utmattningen gör att sjuksköterskor bestämmer sig för att lämna yrket (Coetzee & Klopper, 2010; Sorenson et al., 2017; Yoder, 2010).
Sjuksköterskans arbetsmiljö
Arbetsmiljön påverkas av olika faktorer. Politiska beslut kan påverka belastningen på en avdelning. Den mänskliga kontakten, som är en stor del av sjuksköterskans vardag,
3 spelar också en roll för arbetsmiljön där den både kan ge tillfredsställelse och innebära psykiska och fysiska påfrestningar (Arbetsmiljöverket 2018b).
Det förekommer att sjuksköterskor utsätts för hot och våld i sitt arbete. Den vanligaste orsaken är alkohol- eller drogpåverkade patienter, men även dementa och psykiskt sjuka patienter kan utgöra en risk (Avander et al., 2016; Gillespie et al., 2010; Arbetsmiljöverket 2011). Exempel på hot kan vara att patienterna ringer anhöriga och uttalar sig hotfullt om sjuksköterskorna, men det förekommer också direkta hot mot personalen såsom att de ska dödas eller misshandlas. Våldet består i regel av slag, sparkar eller att patienterna kastar saker mot sjuksköterskorna. Hot och våld brukar uppstå när patienterna blir missnöjda med att de inte får läkemedel eller inte får röka och äta (Avander et al.,2016).
Belastningsskador och arbetsskador ökar inom alla yrken och den mest drabbade gruppen är personal inom vård och omsorg. Belastningsskador är något som har ökat sedan 2012 och det beror på tungt arbete och arbetsställningar som är påfrestande på grund utav tidsbrist, ensamarbete och brist på kunskap om lyftteknik eller att det saknas hjälpmedel. Faktorer som stress, att ha kontroll över arbetet och arbetstillfredsställelse leder till psykosociala skador för sjuksköterskor (Arbetsmiljöverket, 2015). Mellan 2008 och 2013 angav 30 % av vård och omsorgspersonalen att belastningen i jobbet var orsaken till anmäld arbetssjukdom. 28 % angav även att organisatoriska och sociala aspekter ledde till sjukdom inom arbetet. Det var även 28 % som nämnde att biologiska faktorer spelade roll. Som att bli smittad på arbetsplatsen (Arbetsmiljöverket 2018b). Även lokal och miljön skapade risker för att bli psykiskt sjuk eller skadas fysiskt. Bra ljus gör att ansträngningen för att se saker minskar och risken att förväxla saker med färgkoder eller texter minskar. Ljud och dofter kan öka risken för negativ stress. Genom att minska på buller och ha en fräsch doftmiljö så skapas det ett lugn för omvårdnadspersonalen (Edvardsson & Wijk 2014; Wingler & Keys 2019).
Coping som teoretiskt ramverk
Coping är en engelsk term inom psykologisk stressforskning och definieras som hantering av problem, ofta grundade i stressiga situationer, på ett adekvat och konstruktivt sätt (Lazarus & Folkman, 1984). I medicinsk och omvårdnadsmässig kontext används begreppet coping för att beskriva personers fysiska, psykiska och/eller sociala förmågor att hantera sjukdomar och funktionshinder.
Lazarus & Folkman (1984) förklarar coping som människors förändrade kognitiva och beteendemässiga ansträngningar genom att tillföra ytterligare insatser eller åtgärder för att försöka hantera svårigheter som överstiger deras normala förmåga.
Alla personer har olika copingstrategier som tillämpas i olika situationer. Valet av strategi, förklarar Lazarus & Folkman (1987), beror på vårt välmående som styrs av de aktuella känslorna för just det tillfället. Det som skiljer copingstrategierna åt mellan individer styrs av känslor, personlighetsskillnader och uppfattning av situationen. Även ålder spelar en viktig roll i hur valet av copingstrategi ser ut då stresshanteringen skiljer sig åt mellan åldrarna. Copingstrategiernas karaktär kan vara av problemfokuserad (extern) eller emotionell (intern) variant.
4
Problemfokuserad coping och emotionell coping
Extraordinära strategier som används för att hantera eller förändra det eländiga problemet eller situationen kallas för problemfokuserad (Lazarus & Folkman, 1984; Karlsson, 2017a). Problemfokuserad coping används när man funnit att problemet går att lösa genom att definiera, hitta alternativ och väga för- och nackdelar med lösningarna på problemet (Lyon, 2012; Karlsson 2017a). Personer som tillämpar problemfokuserad coping tenderar att vara mindre depressiva än andra (Karlsson, 2017a).
Emotionell eller intern coping innebär att man skiftar fokus från situationen eller problemet till att hantera sina känslor (Lazarus & Folkman, 1984; Lyon, 2012). Det kan innefatta beteendemässiga strategier som att dränka sina problem genom att dricka alkohol eller att gå ut och springa för att rensa tankarna. Här faller även kognitiv strategi in, vilket innebär att man försöker omdirigera tankebanorna eller omtolkar situationen för att göra den mindre svår (Lyon, 2012; Karlsson, 2017a). Av emotionella copingstrategier finns det tre olika typer: grubbleri, distraktion och negativt undvikande. Grubbleri innebär att man fastnar och gräver ner sig i negativa tankar. Det kan vara att man oroar, tjatar och beklagar sig över situationer eller problem utan att göra något åt saken. Distraktion innebär att utöva aktiviteter som får en att må bra, såsom att söka sig till situationer och beteenden som genererar välmående och tillfredsställelse som exempelvis att sporta, äta god mat, umgås med vänner med mera. Negativt undvikande innebär att man tillämpar strategier som till exempel alkoholmissbruk, spänningssökande eller risktagande beteende för att skapa andrum från problemet eller situationen. Dessa strategier, både psykologiska och sociala, ger en viss typ av distraktion men har en negativ effekt på personen (Karlsson, 2017a). Emotionell coping har ingen direkt verkan på grundproblemet eller situationen och tillämpas när situationen inte går att förändra (Lazarus & Folkman, 1984; Lyon, 2012).
Sjuksköterskans ansvar mot allmänheten och sig själv
Sjuksköterskan har ett grundläggande ansvar mot samhället. Att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa samt lindra lidande är fyra grundläggande ansvarsområden som tillhör yrket (Svensk sjuksköterskeförening, 2017a).
Sjuksköterskan har en ledande roll inom vården och ska vägleda samt stödja kollegor. Det främsta ansvaret är riktat till personer i behov av vård, men att främja mänskliga rättigheter, ge korrekt och tillräcklig information, behandla personlig information och undvika att bryta sekretess ingår också i sjuksköterskans ansvarsområde. Det är även viktigt att inom hälso- och sjukvård verka för en social och jämlik rättvisa vid fördelning av resurser.
Härutöver ska sjuksköterskorna alltid vara självkritiska för att kunna bedöma sin egen men även andras kompetens, arbeta evidensbaserat och känna till ny beprövad forskning samt utveckla och upprätthålla omvårdnadens värdegrund (Svensk sjuksköterskeförening, 2017a).
För patientens hälsa är det centralt att sjuksköterskan ger en god omvårdnad under vårdtiden. Det medför bland annat att sjuksköterskan har ett övergripande ansvar för att se förändringar i patientens hälsostatus och att kunna ingripa därefter (Smith, 2019). För att kunna optimera vårdresultatet finns det följaktligen kärnkompetenser
5 för sjuksköterskan samt lagar och riktlinjer som kan främja omvårdnadsarbetet (Svensk sjuksköterskeförening 2017b). Sjuksköterskans kärnkompetenser är: personcentrerad vård, samverkan i team, evidensbaserad vård, informatik, säker vård och förbättringskunskap. Kortfattat berör kärnkompetenserna att se hela människan, bedriva säker vård genom att använda beprövade metoder, informationsöverföring, samarbeta mellan professioner och driva förbättringsarbete som gagnar vården och allmänheten (Forsberg, 2016; Sherwood & Barnsteiner, 2013). En lag är till exempel hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30), som styr bland annat hur sjukdomar och skador ska förebyggas, utredas och medicinskt behandlas. I 3 kap. 1 § första stycket anges också att målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en god vård på lika villkor för hela befolkningen (SFS 2017:30). Oberoende av sexuella läggning, socioekonomisk bakgrund, ålder, etnicitet, religiös tillhörighet, funktionshinder eller politiska åsikter ska omvårdnaden ges med respekt, lyhördhet, trovärdighet, medkänsla och vara integritetsbevarande (Svensk sjuksköterskeförening, 2017a). Riktlinjer är framtagna av myndigheter, till exempel Socialstyrelsen, och är till hjälp för sjuksköterskorna. Syftet är att underlätta prioriteringar och vägleda sjuksköterskor till vilka behandlingar och metoder som kan användas inom olika verksamheter (Socialstyrelsen, 2020).
Sjuksköterskan ska ansvara för sin egen hälsa så att inte patientsäkerheten äventyras. Det gäller att sjuksköterskan själv efterlever det man lär ut gällande hälsosamma levnadsvanor. Alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och intag av frukt och grönsaker är typiska ämnen som tas upp vid hälsofrämjande samtal. Heidke et al (2020) förklarar att råden om hälsosamma vanor som sjuksköterskan lär ut i sitt arbete inom hälsopromotion sällan efterlevs av de själva. Långa arbetsdagar och för lite tid är återkommande anledningar som försvårar möjligheten att leva som man lär. Det förtydligas också av Sarafis et al (2016) och Samur & Seren Intepeler (2019) att sjuksköterskans försämrade hälsa kan direkt kopplas till arbetet och miljön.
Syfte
Att beskriva upplevelser i sjuksköterskans omvårdnadsarbete som leder till utmattning.
Metod
DesignStudien genomfördes som en litteraturöversikt med vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats. Designen används i syfte att förstå ett visst fenomen i dess naturliga miljö. Sammanställda data av de vetenskapliga artiklarna användes för att skapa förståelse om och insikt i vårt syfte (Henricson & Billhult, 2017). En induktiv ansats har använts för att förutsättningslöst analysera det valda fenomenet (Friberg, 2017a).
Urval och datainsamling
Urvalskriterierna fastställde artiklarnas relevans för arbetets syfte. Med välavgränsade kriterier kunde därför artiklar med information relevant för arbetets omfattning hittas utan att inkludera oväsentligt data (Karlsson, 2017b). Innan sökningen diskuterades
6 vilka sökord som var relevanta för arbetes syfte. Sedan gjordes sökningarna gemensamt i samma rum.
Booleska termer som AND, OR och NOT användes för att expandera och begränsa sökningen. Trunkering användes för att få fler böjningar på ord och frassökning med citationstecken för att få ihop begrepp (Östlund, 2017; Karlsson, 2017b). En fritextsökning har gjorts. Följande specifika sökord användes till fritextsökningen: ”nurs*”, “fatigue” och “patient care”. För fortsatt djupare sökning med bättre relevans korrigerades sökorden och booleska termer användes. Fyra specialiserade sökningar gjordes med kombinationer av sökorden compassion fatigue AND nurs* AND
experience, nurs* fatigue NOT review NOT patient, nurs* experience fatigue NOT patient, nurs* fatigue AND experience NOT patient (Karlsson, 2017b).
Kombinationen av de sökord som användes samt antalet träffar i de använda databaserna redovisas i Bilaga 1.
Inklusionskriterier var vetenskapliga artiklar med kvalitativ design i utförandet. I artiklar med mixad metod inkluderades enbart den kvalitativa delen. Artiklarna skulle enbart vara engelskspråkiga, research article, publicerade mellan 2010–2020 samt vara vetenskaplig granskade. Ytterligare inklusionskriterier var både erfarna och nyexaminerade allmänsjuksköterskor inom slutenvård, primärvård och kommunala vårdenheter. Genom att avgränsa sökningen och använda inklusionskriterier ökade relevansen att hitta artiklar riktade till arbetets syfte (Henricsson & Billhult, 2017). Tre vetenskapliga databaser har använts i syfte att hitta relevanta artiklar för litteraturstudien, CINAHL, psycINFO och MEDLINE. CINAHL är en databas med material inom omvårdnad, arbetsterapi och fysioterapi. PsycINFO innehåller information inom psykologi och beteendevetenskap. MEDLINE innehåller information om omvårdnad, medicin, tandvård med mera (Karlsson, 2017b).
Totalt har 17 artiklar valts som är relaterade till syftet för att analyseras till resultatet, varav en var mixad metod. Fem föll bort efter att de granskats enligt kvalitetsgranskningsprotokollet från Avdelningen för Omvårdnad, Hälsohögskolan i Jönköping, var god se Bilaga 2.
För att artiklarna ska bli godkända så behövdes det 4/4 poäng i del 1 och minst 7/8 poäng i del 2 för att vara tillräckligt tillförlitlig. Alla 12 artiklar i resultatet uppnådde poängen för att bli godkända.
Dataanalys
Litteraturöversikten av kvalitativa artiklar bearbetades och analyserades enligt Fribergs (2017a) fem olika steg. Motivet är att bryta ner artiklarna i sin helhet till mindre delar. Genom att kontinuerligt ha litteraturöversiktens syfte i bakgrunden vid analysarbetet kan en ny helhet skapas.
För att underlätta analysarbetet skrevs samtliga artiklar ut och delades upp så att varje gruppmedlem fick fyra artiklar var. I enlighet med steg ett i analysarbetet ska artiklarna läsas flera gånger. Sedan har artiklarna diskuterats och återigen lästs igenom flertalet gånger, denna gång med fokus i resultaten. I steg två har nyckelfynd från resultaten tagits ut relaterat till arbetets syfte. Dessa fynd har varje gruppmedlem ordagrant skrivit ner i var sitt dokument i Word. Sedan har dokumenten skrivits ut och
7 fynden klippts ut i separata remsor. I det tredje steget har nyckelfynden i artiklarnas resultatdel diskuterats för att underlätta steg fyra. I det fjärde steget har likheter och skillnader identifierats och uppdelats. Utifrån det har första förslag på huvudteman och subteman skapats. När analyseringen av huvudteman och subteman blivit klart i det femte och sista steget har arbetets resultat slutligen tagits fram (Friberg, 2017a). Ur analysen framträdde två huvudteman och sex subteman (figur 2).
Forskningsetiska överväganden
I Helsingforsdeklarationen (2018) anges att all forskning involverande människor samt tillhörande identifierbara data och material bör följa etiska principer. Avsikten med deklarationen är att skydda människans rättigheter och inte sätta samhällets intressen framför den enskilda människans hälsa. Forskning som bedrivs med människor ska därför alltid beakta de etiska principernas fyra huvudkrav: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet innebär att deltagarna får information om forskningens syfte. Samtyckeskravet innebär deltagarens självbestämmanderätt i forskningen. Konfidentialitetskravet kan likställas med tystnadsplikt och innebär att känslig information inte ska kunna spridas till obehöriga. Nyttjandekravet innebär att insamlad data får användas endast i forskningsändamål (Vetenskapsrådet, 2002). Forskningsetik är något alla personer som bedriver forskning av olika slag bör förhålla sig till. Följaktligen ska vetenskapligt arbete beakta etiska överväganden både inför och under arbetets gång. För att kunna hantera dessa krav på etiska överväganden när ett examensarbete skrivs krävs det kännedom kring normer, principer och värderingar som forskarsamhället har kommit fram till och formulerat. Motivet till att skapa en litteraturöversikt är att nytta ska erhållas för personen, samhället och professionen (Kjellström 2017).
För att säkerställa att alla granskade studier genomförts på ett lämpligt sätt har samtliga skribenter noga kontrollerat att artiklarna blivit godkända av etiska kommittéer i respektive ursprungsländer.
Det innebär att en etisk granskning har utförts av de artiklar som valts ut för att säkerställa att de personer som medverkat i studierna inte har utsatts för några risker under tiden samt att data från forskningen har blivit behandlad utifrån lagen om etikprövning av forskning som avser människor (SFS, 2003:460) och offentlighets- och sekretesslagen (SFS, 2009:400).
Innan författandet av arbetet har förförståelsen kring begreppet utmattning diskuterats öppet inom gruppen. Avseende begreppet i sig fanns en viss förförståelse hos samtliga gruppmedlemmar. Men satt i kontext, sjuksköterskans utmattning, hade ingen av medlemmarna tidigare förförståelse som kan färga arbetet.
Resultat
Av resultatet framkom två huvudteman. Det första huvudtema som identifierades var innanför arbetsplatsen väggar med tre subteman: en tung arbetsbörda, kollegors påverkan i arbetet och stress från flera håll. Det andra huvudtemat är sjuksköterskans känslor med subteman: relationen mellan sjuksköterskan och patienten, att inte räcka till samt överväldigande känslor och osäkerhet.
8
Figur 1.
Innanför arbetsplatsens väggar En tung arbetsbörda
Sjuksköterskors arbetsuppgifter är snarlika vare sig de utförs inom sjukhus eller hemma hos en patient och kan likställas med varandra. En viktig positiv upplevelse i arbetet är att känna stöttning. Sjuksköterskor upplever att avsaknad av hjälp eller stöd från ledning, sjuksköterskekollegor eller administratörer leder till både stress och utmattning (Powell, 2012; Perry et al., 2011). De upplever även att arbetsbördan blir för tung på grund av mycket kvarlämnade uppgifter från andra kollegor som slutat för dagen (Wolf et al., 2016; Giarelli et al., 2016). För att hantera arbetsbördan upplever sjuksköterskor att kontinuerlig omprioritering hjälper mot utmattningen, även att försöka påverka sitt schema och mer utrymme för återhämtning hjälper (Epstein et al., 2019).
Vidare upplever sjuksköterskor sig obekväma med att utföra vissa åtgärder de inte känner sig kompententa nog för eller som känns onödiga (Grech et al, 2018; Sun et al, 2020; Dekeseredy et al, 2019). De upplever även orättvisa och tyngre arbetsbörda på grund av skev fördelning av resurser och kompetensutveckling mellan personalen (Powell, 2012).
Sjuksköterskor upplever långa arbetspass i särskilt tuffa situationer (Sun et al, 2020), otillräckligt med personal eller skev personalläggning (Dekeseredy et al, 2019), som isolerande och ensamt (Powell, 2012).
Kollegors påverkan i arbetet
Viktigt på arbetsplatsen är kollegorna som sjuksköterskorna arbetar med. Eftersom sjuksköterskor sällan arbetar helt ensamma gäller det att samarbetet mellan kollegor
Innanför
arbetsplatsen
väggar
En tung arbetsbörda Kollegors påverkan i arbetet Stress från flera hållSjuksköterskans
känslor
Relationen mellan sjuksköterskan och patientenAtt inte räcka till
Överväldigande känslor och
9 fungerar för trivseln och samarbetets skull. Sjuksköterskor upplever att ett onödigt tävlande i vem som har det värst har lett till negativ påverkan på samarbetet inom arbetsgruppen (Wolf et al., 2016).
Kommunikation bedrivs aktivt mellan vårdpersonalen. Den är a och o för att patientens vård ska fungera. Sjuksköterskor upplever utmattning när patientens röst vid upprepande tillfällen inte blir hörd eller när dennes åsikter nonchaleras (Grech et al., 2018). När sjuksköterskor själva försöker verka för patientens vilja och hälsa händer samma sak. De kan uppleva att de inte blir inte hörda, tagna på allvar eller att deras åsikter inte spelar någon roll (Finley & Sheppard, 2016; Koh et al., 2019). Sjuksköterskor upplever ofta frustration på grund av att de känner att läkare inte lyssnar på dem (Giarelli et al., 2015). Sjuksköterskor upplever det också utmattande när de inte blir hörda gällande behandlingar och ordinationer som fortsätts trots att de ifrågasatts (Grech et al., 2018). Det har lett till att sjuksköterskor inte vågar fråga eller ta upp information på grund av rädsla för mobbning, som i sin tur lett till utmattning (Wolf et al., 2016). Att inte få samma rätt till utbildning eller personalstöttning som kollegor får har sjuksköterskor upplevt som mobbande och utmattande på grund av att de inte får den hjälp som behövs (Powell, 2012).
Sjuksköterskor upplever att relationen till kollegor spelar viktig roll i hantering av utmattning (Hutti et al., 2015; Finley & Sheppard, 2016; Dekeseredy et al., 2019). När ett gott samarbete och trivsel på arbetsplatsen finns upplever sjuksköterskor att utmattningen kan minskas på grund av stöd från kollegor (Perry et al., 2011; Koh et al., 2019). Sjuksköterskan upplever även att bra kommunikation och förståelse för vad yrket innebär kommer hjälpa sjuksköterskan att hantera utmattningen (Hutti et al., 2015). När sjuksköterskor upplevde att de kände tillit till kollegorna kunde de slappna av vid hemgång och lättare återhämta sig (Epstein et al., 2019).
Stress från flera håll
Sjuksköterskor upplever stress på grund av mängden arbetsuppgifter, fördelningen av uppgifterna samt patientflödet (Wolf et al., 2016). Upplevelsen av stress och utmattning stärks ytterligare av för få personal blandat med hur tung arbetsbelastningen var i föregående pass (Epstein et al., 2019; Wolf et al., 2016). För att hantera stressen upplever sjuksköterskor att spendera tid med familj och vänner hjälper (Finley & Sheppard, 2016; Dekeseredy et al., 2019), medan andra upplever att dra sig undan familjen för att få andrum och egentid hjälper (Dekeseredy et al., 2019). En del känner att de hanterar sin stress genom att träna (Koh et al., 2019; Sun et al., 2020), titta på roliga filmer och lyssna på bra musik (Sun et al., 2020), medan andra tar till alkohol eller fest för att slappna av efter tuffa arbetspass (Finley & Sheppard, 2016; Dekeseredy et al., 2019; Sun et al., 2020; Hutti et al., 2015).
Andra situationer när sjuksköterskor upplever stress är när de känner en överdriven ansvarskänsla för sina patienter (Melvin, 2012) och när patientsäkerheten riskeras på grund av brist på material (Dekeseredy, 2019). Sjuksköterskor upplever stress när de inte får tid till återhämtning och rast på grund av situationer som kräver flera sammanhängande arbetstimmar (Dekeseredy, 2019). Sjuksköterskor upplever att först varva ner efter ett arbetspass istället för att direkt gå och lägga sig för att sova hjälper mot utmattning (Epstein et al., 2019). Utöver sina arbetsuppgifter gentemot patienter finns andra uppgifter att hinna med. De upplever stress på grund av att behöva gå på möten och ha överrapportering men även personligt inriktade aktiviteter
10 som att hinna äta och ta hand om sin hälsa upplever de ökar stressen (Finley & Sheppard, 2016; Perry et al., 2011; Koh et al., 2019; Sun et al., 2020). För att hantera stress upplever sjuksköterskor att det hjälper att finna sig i sin nya situation och acceptera den (Koh et al., 2019). Sedan upplever sjuksköterskor förvärrad stress och svårighet att varva ner på grund av ältande inför kommande pass (Epstein et al., 2019). De upplever att stressen är person- och situationsberoende och upplever även att stressen försvinner eller förbättras ju längre de arbetar (Hutti et al., 2015).
Sjuksköterskans känslor
Relationen mellan sjuksköterskan och patienten
Sjuksköterskor upplever att de snabbt behöver ändra på sina känslor när de träffar olika patienter. Det snabba skiftet mellan känslor upplever sjuksköterskan som dränerande och det leder till att de blir utmattade (Hutti et al., 2015). Att vårda samma patienter i flera veckor leder till att sjuksköterskorna bygger upp relationer till patienter och anhöriga. De relationerna bygger upp sjuksköterskors känslor för patienten. När patienter går bort vid upprepade tillfällen upplever sjuksköterskor att de förlorar någon närstående vilket i sin tur leder till utmattning (Koh et al., 2019; Perry et al., 2011; Finley & Sheppard, 2016; Hutti et al., 2015). Genom att skapa en meningsfull fritid upplever sjuksköterskor att de får hjälp mot utmattningen (Perry et al., 2011).
Sjuksköterskor upplever att känslorna från patienterna smittar av sig till de själva. När patienterna är glada blir sjuksköterskorna glada och när de är ledsna upplever de också sorg. När de negativa känslorna blir för stora har sjuksköterskorna svårt att hantera dem (Hutti et al., 2015).
När känslorna blir överväldigande hos sjuksköterskor riskerar de att stänga av sina känslor och bli empatilösa. Sjuksköterskor upplever det som ett svek mot patienten vilket ger negativa känslor som utmattar dem. För att motverka utmattningen tar de semester för att få möjlighet att samla nya krafter och energi (Finley & Sheppard, 2016).
Att inte räcka till
Sjuksköterskor strävar efter att göra det bästa för sina patienter och alltid finnas där. Ibland blir det för mycket runt om som dyker upp och tiden att umgås med patienterna prioriteras bort. Sjuksköterskorna upplever utmattning när de känner att de inte finns tillräckligt för patienten som stöd (Hutti et al., 2015; Giarelli et al., 2015; Perry et al., 2011). Tillika upplever sjuksköterskor en hopplöshet och utmattning när patienten ger upp (Giarelli et al., 2015), eller när de återupplever situationer med dålig utgång (Dekeseredy, 2019). För att hantera känslan av att inte räcka till söker sjuksköterskor professionell hjälp för att bearbeta situationerna som medförde känslorna (Finley & Sheppard, 2016).
Överväldigande känslor och osäkerhet
Det finns många situationer i sjuksköterskans arbete där de känner sig känslomässiga. Sjuksköterskor upplever utmattning och trötthet på grund av kontinuerlig exponering av trauma, död och oändligt lidande i deras arbete (Dekeseredy, 2019; Hutti et al., 2015; Melvin, 2012; Finley & Sheppard, 2016). Sjuksköterskor upplever en sådan
11 trötthet efter jobbet på grund av känslorna som tillkommer i omvårdnadsarbetet att de inte orkar ta hand om sig själva (Finley & Sheppard, 2016). De upplever också att de saknar copingstrategier för att hantera tröttheten (Epstein et al., 2019), trötthet som de upplever att den inte i tillräcklig utsträckning går att vila bort (Perry et al., 2011). Sedan upplever sjuksköterskorna ibland att de blir osäkra på sin arbetsprestation och sin roll som sjuksköterska på grund av press och krav från anhöriga (Hutti et al., 2015). De upplever också ett misslyckande med att vara den perfekta sjuksköterskan på grund av outtalad tävling mellan kollegor om att hinna/orka/kunna mer (Wolf et al., 2016). Den kravbilden upplever sjuksköterskor leder till utmattning (Perry et al., 2011; Koh et al., 2019; Finley & Sheppard, 2016; Giarelli et al., 2015). Vidare upplever sjuksköterskor ökande utmattning på grund av motvillighet att be om hjälp (Perry et al., 2011).
Diskussion
Metoddiskussion DesignSyftet var att beskriva upplevelser i sjuksköterskans omvårdnadsarbete som leder till utmattning. Den valda designen för arbetet är litteraturöversikt med kvalitativa artiklar som ska ge en övergripande bild av aktuellt kunskapsläge. Artiklar med kvalitativ metod användes eftersom de åsyftar att förklara forskningsdeltagarnas upplevelse på ett visst område (Friberg, 2017a). Eftersom upplevelser är subjektiva och därmed inte går att kategorisera eller rangordna efter någon hierarkisk ordning då alla upplevelser är sanningar (Henricsson & Billhult, 2017), anses den valda designen vara en styrka till resultatet. Insikt i och förståelse kring upplevelser kan uppnås med kvalitativ metod, därmed passade den valda metoden in på litteraturöversiktens syfte utifrån den angiva tiden och direktiv. För att få en helhetsbild av fenomenet utmattning valdes en induktiv ansats. Det innebär att gruppen erhöll artiklar och analyserade helt förutsättningslöst utifrån det formulerade problemområdet. Sedan ställdes coping mot resultatet i diskussionen (Forsberg & Wengström, 2016).
Begreppet utmattning var ett självklart val som huvudämne i studien då ämnet kändes högaktuellt med vårt kommande yrke som sjuksköterskor. Förförståelsen och förkunskapen var begränsad och omfattade enbart fysisk utmattning. Kvaliteten i studien hade riskerats eller kunnat få ensidig vinkel i ämnet om förförståelsen inte diskuterades uppriktigt. Eftersom gruppens föreställning kring ämnet var att upplevelsen av utmattning till stor del skulle bero på fysiskt tunga arbetsuppgifter och att psykisk utmattning inte upplevdes i lika stor utsträckning, hjälpte diskussionen om förförståelsen att lyfta kvaliteten i studien. Vidare för att minimera risken för att dataanalysen och resultatet skulle färgas av förförståelsen fördes diskussioner med öppenhet inom gruppen under arbetets gång. Dock kan det inte garanteras att påverkan ej har inträffat (Henricsson, 2017).
Utmattning är ett brett begrepp och kan användas som synonym till andra psykiska tillstånd, till exempel utbrändhet, därför beslutade gruppen att definiering av begreppet i bakgrunden var nödvändigt för unison förståelse av litteraturöversikten. Sedan har studien ingått i en handledningsgrupp med totalt tre studentgrupper med tre personer i varje grupp. Inför varje handledningstillfälle har studien bearbetats av
12 handledaren och en tilldelad studentgrupp. Det ledde till att kvaliteten i studiens helhet ökade då granskarna kunde ge nya synvinklar på arbetets innehåll och struktur.
Urval och datainsamling
Innan sökningen diskuterades vilka sökord som var relevanta för syftet. Eftersom litteraturöversikten avsåg att få inblick i sjuksköterskors upplevelse användes enbart kvalitativa artiklar. Med hjälp av booleska termer, trunkering och frassökning gjordes sökningar mot syftet. Det har hjälpt till att avgränsa sökningarna men riskerar att smalna av mot det aktuella ämnet för mycket. Då finns risken att stärkande artiklar undgås och resultatet får sänkt kvalitet och trovärdighet. Datainsamlingen gjordes tillsammans i de förbestämda databaserna CINAHL och MEDLINE, totalt gjordes 5 sökningar tillsammans. Genom att använda två databaser ökas trovärdigheten och därmed kvaliteten i den här studien. Trovärdigheten hade ökat ytterligare om fler databaser användes (Henricsson, 2017). Eftersom vi hade provat söka i PsycINFO men inte hittat relevanta artiklar trots samma sökord som i de andra databaserna beslutade vi att inte använda fler databaser. Det innebär att studiens kvalitet gick miste om möjligheten att höjas ytterligare än om vi hade valt att bredda sökningen med modifierade sökord. Enbart vetenskapligt granskade artiklar är inkluderade och ökar ytterligare studiens trovärdighet och kvaliteten i resultatets innehåll (Mårtensson & Fridlund, 2017). Sensitiviteten är hög eftersom sökträffarna inom vald frågeställning genererade många artiklar. Däremot var specificiteten låg då författarna fick sålla igenom många irrelevanta artiklar innan artiklar relevanta för vårt syfte valdes ut (Henricson, 2017). Kvalitetsgranskningsprotokollet (Bilaga 2) användes till samtliga artiklar i resultatdelen, vilket innebär att varje enskild artikel har genomgått en noggrann granskning och därmed lett till ökad pålitlighet för studien (Mårtensson & Fridlund, 2017). Däremot sänks trovärdigheten och kvaliteten i studien av att skribenterna inte har läst igenom varandras artiklar och feltolkningar av artiklarna kan ha skett (Henricson, 2017).
Kontinuerlig diskussion fördes under sökningarnas gång för att hålla oss inom det valda området mot syftet. Gruppen har inte differentierat mellan typer av utmattning utan samlat alla varianter under ett gemensamt paraplybegrepp. På så vis har vi kunnat höja kvaliteten och omfattningen i studiens resultat genom att få flera perspektiv på upplevelsen av utmattning. En tidigare artikelsökning utfördes med sökorden
Compassion fatigue and nurs* and experience*. Den sökningen föll in under
paraplybegreppet som användes i senare artikelsökningar. Anledningen till sökningen berodde på att den gjordes mot ett annat syfte än det nuvarande. Genom att behålla den sökningen kan studien fått en viss vinkling och därmed kan kvaliteten riskeras. Men eftersom upplevelser av utmattning kan vara relaterade till både fysiska och psykiska anledningar valde vi att inkludera den. De artiklar som framkom under den sökningen passade in till det nya syftet och kunde därför fortsatt användas till ett nytt resultat.
En artikel med mixad metod inkluderades i dataanalysen. Eftersom artikeln innefattade både kvantitativ och kvalitativ design har den kvalitativa delen i resultatet analyserats och använt i litteraturöversikten.
13
Dataanalys
Att artiklarna delades upp och lästes separat kan ha lett till att trovärdigheten av resultatet och kvaliteten i studiens helhet har sänkts. Vid ett senare skede i
analysprocessen har dock samtliga artiklar granskats av varje deltagare vilket har höjt trovärdigheten. För att säkerställa kvaliteten och trovärdigheten har diskussion kring uppfattning och förståelse av varje artikel genomförts kontinuerligt (Henricson, 2017). Då artiklarna lästes var för sig användes Fribergs metod i fem steg för att ha en enhetlig analysmetod för att öka trovärdigheten (Friberg, 2017b). De viktigaste
fynden i artiklarna skrevs ner ordagrant och skrevs ut. Sedan klipptes de ut i remsor och sorterades ut efter likheter. Det har underlättat analysarbetet där vi kunnat urskilja att flera artiklar hade snarlika nyckelfynd. För att öka kvaliteten och trovärdigheten ytterligare har diskussion kring varje fynd förts för att rätta till missförstånd. Därefter för att förtydliga likheter och skillnader sorterades de ut, och efter analysprocessen identifierades två huvudteman och sex subteman. Den här analysmetoden anses ha ökat kvaliteten av resultatinnehållet. Sedan med hjälp av identifierade subteman kunde gruppen tillsammans formulera ett helhetsperspektiv på ämnet vilket stärkt trovärdigheten ytterligare (Henricson, 2017). Vid oklarheter diskuterades frågeställningarna i gruppen. Kunskapen i det engelska språket skilde sig mellan gruppmedlemmarna vilket kan sänka trovärdigheten och kvaliteten i studien då artiklarna kan ha feltolkats i översättningen. Men för att kompensera det har engelska lexikon använts i översättningssyfte (Henricsson, 2017).
De 12 resultatartiklarna var på engelska och författades av forskare från USA, Malta, Australien, Kanada, Sverige, Singapore och Kina. Det ger en internationell bredd i studien och överförbarheten är stor då litteraturöversikten kan appliceras i flera länder (Henricson, 2017).
Forskningsetiska överväganden
Alla granskade artiklar hade ett tydligt och etiskt förhållningssätt i genomförande av studierna. Kvalitetsgranskningen underlättades då forskarna tydligt förklarat deras metod och etiska hantering av informationen.
För gruppen innebar det att pålitligheten för valda artiklar stärktes och forskningsresultatet var trovärdigt (Henricson, 2017; Mårtensson & Fridlund, 2017).
Resultatdiskussion
Resultatet i den här litteraturöversikten påvisade att det fanns flera upplevelser i omvårdnadsarbetet som ledde till utmattning hos sjuksköterskor. Två huvudteman urskildes: Innanför arbetsplatsens väggar och sjuksköterskans känslor. Det första huvudtemat förklarade arbetsplatsens påverkan på utmattning, det andra huvudtemat förklarade sjuksköterskans känslors påverkan på utmattning.
I resultatet framkom det att sjuksköterskor upplever hög arbetsbelastning som leder till utmattning. Copingstrategier kan hjälpa sjuksköterskor att hantera upplevelser som framkallar utmattningssymtom.
Sjuksköterskor upplevde att flera organisatoriska anledningar bidrog till att utmattningen förvärrades hos dem. Bland annat var brist på personal som i sin tur ledde till tung arbetsbelastning och längre arbetspass en anledning till utvecklingen av utmattning hos sjuksköterskorna. Det stärks av Steege & Rainbow (2017) som menar
14 att sjuksköterskor upplever utmattning på grund av att arbetsbelastning blir tyngre när schemaläggningen är bristfällig.
Andra orsaker som sjuksköterskor upplevde bidrog till utmattning var brist på stöd från kollegor och ledning. Att ledningen hade orimliga krav på sjuksköterskans arbetsförmåga och effektivitet stämmer överens med fynd från Morrison & Korols (2014) studie. Situationer som tvingade sjuksköterskor att utföra åtgärder som inte kändes bra stämmer överens med studier av Wingler & Keys (2019) och Dury et al (2013), där deras fynd förklarade att upplevelsen av utmattning var på grund av att de kände sig tvungna att utföra åtgärder som inte kändes bra.
Utmattning uppstod när kommunikationen och samarbetet inte fungerade mellan sjuksköterskan, patienten och andra kollegor. Fukumori et al (2018) studie stödjer fyndet som menar att kollegor, både sjuksköterskor och läkare, nonchalerar patientens vilja och känslor. Även att fortsätta med behandling trots ifrågasättande från sjuksköterskor leder till utmattning, vilket stöds av Morrison & Korol (2014) medan MacKusick & Minick (2020) stödjer fyndet att dålig kommunikation och dåligt samarbete gällande patientens vård leder till att sjuksköterskor känner sig utmattade. Det kan upplevas som oetiskt att fortsätta behandlingar mot patientens vilja och strider mot sjuksköterskans grundläggande ansvar att lindra lidande. Det stöds av Fernandez-Parsons (2013), Aghabarary & Nayeri (2016) och Kim et al (2018) som återger sjuksköterskors berättelser om att vårda i livet slutskede. Sjuksköterskor beskriver att de får ordinationer eller åtgärder från läkare som inte alls känns relevanta för patienten och kommer bidra till onödigt lidande.
När sjuksköterskor blev utmattade på grund av överväldigande känslor som uppstått vid vårdande av patienter har somliga valt att stänga av sina känslor eller åka på semester för att samla nya krafter. Det stöds av Johal & Mounsey (2016) där sjuksköterskor stänger av sin empati eller åker på semester för att ge sig själv utrymme att samla sig. Den här typ av hantering kan kopplas till Lazarus & Folkman (1984) emotionella coping som syftar till att hantera känslorna som uppstår av situationer. Resa för att ge sig själv tid för återhämtning är därmed en distraherande copingstrategi.
Olika situationer som sjuksköterskor möter dagligen leder till stress. Upplevelser som leder till utmattning orsakas bland annat av stora patientflöden, patienter som kräver mycket vård, för få personal och ojämn arbetsfördelning har framkommit i resultatet. Det stärks av en studie i två olika akutmottagningar utförd av Abraham et al. (2018) där tillfrågade sjuksköterskor nämnde att tung arbetsbörda, patienter som kräver ständig vård och för många patienter på avdelningen var orsaker som bidrog till deras ökade stress.
Resultat har visat att brist på återhämtning, kollegor och tung arbetsbelastning leder till utmattning. Det har lett till att sjuksköterskor funderat på att byta arbetsplats som en copingstrategi. Liknande fynd stärks av MacKusick & Minick (2010) vars resultat visade bland annat att tuff arbetsmiljö och utmattning var ledande orsaker till att sjuksköterskor slutade på arbetsplatsen. Den copingstrategin som används här kan kopplas till negativt undvikande (Lazarus & Folkman 1984), eftersom strategin ger viss distraktion från grundproblemet men kan ha negativ effekt på personen i längden. Det har även framkommit att sjuksköterskor hanterade utmattning genom samtal och reflektion med kollegor eller familj och vänner. Det stärks av Hassan & Tumah (2019),
15 Partlak GunuAen et al. (2019) och Elsayed et al., (2017) som även bekräftar vikten av samtal som copingstrategi. Vid tillämpning av emotionell coping i form av samtal är det då väsentligt att samtalen inte leder in i ett grubbleri av negativa tankegångar (Lazarus & Folkman, 1984).
Kliniska implikationer
Litteraturöversikten kan ge större kunskap om vilka upplevelser i omvårdnadsarbetet som leder till utmattning för sjuksköterskan. Genom att känna till upplevelserna som leder till utmattning blir det lättare att förebygga riskerna för utmattning. Oavsett om det beror på tung arbetsbörda eller osäkerhet i sin roll kan utmattningen ha en påverkan i det kliniska arbetet om den inte hanteras på ett adekvat sätt. Till exempel kan patientupplevelsen påverkas negativt om stressen från tung arbetsbörda gör att sjuksköterskor måste prioritera bort patientens emotionella behov. Därmed försvåras relationsskapandet och viktig information om patientens hälsa kan missas.
Idag är det brist på sjuksköterskor inom flera av Sveriges regioner och kommuner, antalet sjuksköterskor täcker alltså inte efterfrågan som finns på arbetsmarknaden (Statiska centralbyrån, 2019). Det finns överhängande risker att nyexaminerade sjuksköterskor lämnar yrket under de första åren på grund av utmattning och depressiva symtom (Sung et al., 2012; Rudman & Gustavsson, 2011). Det ligger i både sjuksköterskan och arbetsgivarens intresse att ta tag i dessa problem så att sjukvården inte riskerar att tappa fler sjuksköterskor. Som vårdchefer och högre ledning inom vården är det av stor vikt att fånga upp tidiga tecken så interventioner kan sättas in. Annars riskeras samhället belastas av ökade sjukskrivningar och bristen på sjuksköterskor. Ur ett samhällsnyttigt perspektiv är det därför viktigt för vården att ha eller erbjuda strategier, både organisatoriska och personliga, som minskar utmattning. Organisatoriska strategier kan innebära anställning av flera vårdpersonal eller annorlunda schemaläggningar som ska underlätta återhämtning. Personliga strategier kan vara träning, sömn och goda matvanor.
Det är vidare viktigt att sjuksköterskan hittar sina coping- och förebyggande strategier, delvis för ökad självkännedom och att minska risken för att själv bli utmattad. Att ge sig själv tid att lära sig, återhämta sig och utvecklas är viktigt för ens övergripande hälsa.
Vidare forskning om upplevelser i omvårdnadsarbetet som leder utmattning för att öka förståelsen och kunskap inom området bör genomföras då arbetsförhållanden för sjuksköterskor förändras kontinuerligt. Vidare forskning om copingstrategier bör genomföras på grund av den snabba tekniska utvecklingen i samhället som kan möjliggöra att nya typer av copingstrategier tas fram.
Slutsats
Fynden i litteraturöversikten påvisar att sjuksköterskan är med om flera situationer i omvårdnadsarbetet som kan leda till utmattning. Både arbetet i sig, annan vårdpersonal, patienten och sjuksköterskans egna känslor påverkar utvecklingen av utmattning.
För att hantera utmattningen har sjuksköterskor utvecklat copingstrategier, som framförallt är emotionellt fokuserade. Vid utvecklad utmattning hjälper kollegor,
16 familj, vänner och chefer till i återhämtningen. Aktiviteter som bland annat träning, att äta hälsosam mat och semester hjälper sjuksköterskor att bättre hantera sin utmattning.
17
Referenser
*= artiklar som ingår i analysen
Abraham, L., Thom, O., Greenslade, J., Wallis, M., Johnston, A., Carlström, E., Crilly, J. (2018). Morale, stress and coping strategies of staff working in the emergency department: A comparison of two different‐sized departments. Emergency Medicine
Australasia, 30(3), 375–381.
https://doi.org/10.1111/1742-6723.12895
Aghabarary, M., & Nayeri, D. (2016). Nursesʼ Perceptions of Futile Care: A Qualitative Study. Holistic Nursing Practice, 30(1), 25–32.
https://doi.org/10.1097/HNP.0000000000000128
Al Ma’Mari, Q., Sharour, L., Al Omari, O., & Al Ma’mari, Q. (2020). Fatigue, burnout, work environment, workload and perceived patient safety culture among critical care nurses. British Journal of Nursing. 29(1), 28–34.
https://doi.org/10.12968/bjon.2020.29.1.28
Arbetsmiljöverket. (2018a). Arbetsorsakade besvär 2018 (Rapport nr. 2018:3).
https://www.av.se/globalassets/filer/statistik/arbetsorsakade-besvar-2018/arbetsorsakade_besvar_2018_rapport.pdf Arbetsmiljöverket. (2018b) Hälso- och sjukvård.
https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/halso--och-sjukvard/
Arbetsmiljöverket. (2011). Hot och våld inom vård och omsorg.
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/kunskapssammanstallningar/ho t-och-vald-inom-vard-och-omsorg-kunskapssammanstallningar-rap-2011-16.pdf Arbetsmiljöverket. (2015) Arbetsmiljön för omvårdnadspersonal inspekteras.
https://www.av.se/press/arbetsmiljon-for-omvardnadspersonal-inspekteras/?hl=sjuksk%C3%B6terska
Arbetsmiljöverket. (2016). Arbetsorsakade besvär 2016 (Rapport nr. 2016:3).
https://www.av.se/globalassets/filer/statistik/arbetsorsakade-besvar-2016/arbetsmiljostatistik-arbetsorsakade-besvar-2016-rapport-2016-3.pdf
Asp, M., & Ekstedt, M. (2014) Trötthet, vila och sömn. I A. Edberg. & H. Wijk. (Red.)
Omvårdnadens grunder hälsa och ohälsa. (2 uppl, s. 364–370). Studentlitteratur
AB.
Avander, K., Heikki, A., Bjerså, K., & Engström, M. (2016). Trauma Nurses’
Experience of Workplace Violence and Threats: Short- and Long-Term Consequences in a Swedish Setting. Journal of traumanursing, 23(2), 51-57.
http://dx.doi.org/10.1097/JTN.0000000000000186
Barker, L., & Nussbaum, M. (2011). The effects of fatigue on performance in simulated nursing work. Ergonomics, 54(11), 815-829.
18 https://doi.org/10.1080/00140139.2011.597878
Canadian Nurses Association. (2010). Nurse Fatigue and Patient Safety (Research report).
https://www.cna-aiic.ca/-/media/cna/page-content/pdf-en/fatigue_safety_2010_report_e.pdf?la=en&hash=AB24ABDD277F83524AA6F70 83298FC3B35221070
Clendon, J., & Walker, L. (2016). Nurses as family caregivers – barriers and enablers facing nurses caring for children, parents or both. Journal of Nursing Management,
25(2), 93-101.
https://doi.org/10.1111/jonm.12445
Coetzee, S., & Klopper, H. (2010). Compassion fatigue within nursing practice: A concept analysis. Nursing & Health Sciences, 12(2), 235–243.
https://doi.org/10.1111/j.1442-2018.2010.00526.x
*Dekeseredy, P., Kurtz, L., & Christine M., Sedney, C. (2019). An Exploration Of Work Related Stressors Experienced By Rural Emergency Nurses. Online journal of
rural nursing and health care. 19(2), 2-24.
https://doi.org/10.14574/ojrnhc.v19i2.550
Desmond, P., & Hancock, P. (2001). Active and passive fatigue states. In P. Hancock (Ed.), Stress, workload, and fatigue (pp. 455–465). Mahwah, NJ: Lawrence Erlbaum Associates Publishers.
Drury, V., Craigie, M., Francis, K,. Aoun, S., & Hegney, D. (2014). Compassion satisfaction, compassion fatigue, anxiety, depression and stress in registered nurses in Australia: Phase 2 results. Journal of nursing management. 22(4), 519-531. https://doi.org/10.1111/jonm.12168
Edvarsson, D. & Wijk, H. (2014). Omgivnigens betydelse för hälsa och vård. I A. Edberg & H. Wijk (Red.) Omvårdnadens grunder hälsa och ohälsa (2 uppl, s. 75-101). Studentlitteratur AB.
Ejlertsson, G. (2019). Introduktion. I G. Ejlertsson, Statistik för hälsovetenskaperna (3 uppl, s. 9-16). Studentlitteratur AB.
Elsayed, S., Hasan, A., & Musleh, M.(2017). Work stress, coping strategies and levels of depression among nurses working in mental health hospital in Port-Said city.
International journal of culture and mental health, 11(2008) 157-170.
https://doi.org/10.1080/17542863.2017.1343859
Estryn-Béhar, M., Beatrice., I J M., & Van Der Heijden, B. (2012). Effects of extended work shifts on employee fatigue, health, satisfaction, work/family balance, and
patient safety. Work. 41(1), 4283–4290.
19 *Epstein, M., Söderström, M., Jirwe, M., Tucker, P., & Dahlgren, A. (2019). Sleep and fatigue in newly graduated nurses-Experiences and strategies for handling shiftwork.
Journal of clinical nursing, 29(1-2), 184-194.
https://doi.org/10.1111/jocn.15076
Fernandez-Parsons, R., Rodriguez, L., & Goyal, D. (2013). Moral distress in emergency nurses. Journal of emergency nursing, 39(6), 547-552.
https://doi.org/10.1016/j.jen.2012.12.009
*Finley, A., & Sheppard, K. (2016). Compassion fatigue Exploring early-career oncology nurses’ experiences. Clinical journal of oncology nursing, 21(3), 61-66. https://doi.org/10.1188/17.CJON.E61-E66
Forsberg, A. (2016). Kärnkompetenser – vad är det? Omvårdnad på akademisk
grund: Att utvecklas och ta ansvar (s. 94-154). Natur & Kultur.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier:
värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Natur & Kultur.
Friberg, F. (2017a). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg, Dags för uppsats:
vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3 uppl, s. 141-151).
Studentlitteratur AB.
Friberg, F. (2017b). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg, Dags för uppsats: vägledning för
litteraturbaserade examensarbeten (3 uppl, s. 119-127). Studentlitteratur AB.
Fukumori, T., Miyazaki, A., Takaba, C., Taniguchi, S., & Asai, M. (2018). Cognitive reactions of nurses exposed to cancer patients’ traumatic experiences: A qualitative study to identify triggers of the onset of compassion fatigue. Psycho‐Oncology, 27(2), 620–625.
https://doi.org/10.1002/pon.4555
Försäkringskassan. (u.å). Antal sjukskrivningsdagar per anställd. Hämtad 01,06,2020, från
https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/cda88672-d182-4275-99f6-6de240abcde3/SJP_Antal_dagar_yrke.xls?MOD=AJPERES
Försäkringskassan. (2012). Sjukskrivningar i olika yrken under 2000-talet (Socialförsäkringsrapport 2012:14).
https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/53a6e173-bad8-4ee2-84df-d909665bfc13/socialforsakringsrapport_2012_14.pdf?MOD=AJPERES&CVID=&CA CHE=NONE&CONTENTCACHE=NONE
Försäkringskassan. (2018). Sjukfrånvaro i svensk arbetsmarknad (Socialförsäkringsrapport 2018:2).
https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/3ee97484-b880-4804-950e-d2d502d94f06/korta_analyser_2015_1_bilaga.pdf?MOD=AJPERES
Försäkringskassan. (2019). Antal startade sjukfall per 1000 förvärvsarbetande i
20 https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/80686e66-55bc-45ac-94ab-
e1a606ced69e/sjukpenning-yrke-startade-fall-antal-dagar.xlsm?MOD=AJPERES&CVID=&CACHE=NONE&CONTENTCACHE=NONE *Giarelli, E., Denigris, J., Fisher, K., Maley, M., & Nolan, E. (2015). Perceived quality of work life and risk for compassion fatigue among oncology nurses: a
mixed-methods study. Oncology Nursing Forum, 43(3), 121–131. https://doi.org/10.1188/16.ONF.E121-E131
Gillespie, G., Gates, D., Miller, M., & Howard, P. (2010). Workplace violence in healthcare settings: risk factors and protective strategies. Rehabilitation Nursing,
35(5), 177-184.
https://doi.org/10.1002/j.2048-7940.2010.tb00045.x
*Grech, A., Depares, J., & Scerri, J. (2018). Being on the Frontline: Nursesʼ Experiences Providing End-of-Life Care to Adults With Hematologic
Malignancies. Journal of Hospice & Palliative Nursing, 20(3), 237–244. https://doi.org/10.1097/NJH.0000000000000433
Hasan, A., & Tumah, H. (2019). The correlation between occupational stress, coping strategies, and the levels of psychological distress among nurses working in mental health hospital in Jordan. Perspectives in Psychiatric Care, 55(2), 153–160.
https://doi.org/10.1111/ppc.12292
Heidke, P., Madsen, L., & Langham, E. (2020). Registererd nurses as role models for healthy lifestyles. Australian Journal of Advanced Nursing, 37(2), 11-18.
https://doi.org/10.37464/2020.372.65
Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och
metod - Från idé till examination inom omvårdnad (s. 413-418). Studentlitteratur
AB.
Henricson, M., & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I M. Henricson (Red.),
Vetenskaplig teori och metod - Från idé till examination inom omvårdnad (s.
111-117). Studentlitteratur AB.
*Hutti, M., Polivka, B., White, S., Hill, J., Clark, P., Cooke, C., Clemens, S., & Abell, H. (2015) Experiences of nurses who care for women after fetal loss. Journal of
obstetric, gynecologic & amp; neonatal nursing, 45(1), 17-27.
https://doi.org/10.1016/j.jogn.2015.10.010
Horkan, A. (2014). Alarm fatigue and patient safety. Nephrology Nursing Journal:
Journal of the American Nephrology Nurses' Association, 41(1), 83-85.
Job, R., & Dalziel, J. (2001). Defining fatigue as a condition of the organism and distinguishing it from habituation, adaptation, and boredom. In P. A. Hancock (Ed.),
Stress, workload, and fatigue (pp. 466–478). Mahwah, NJ: Lawrence Erlbaum
21 Johal, S., & Mounsey, Z. (2016). Recovering from disaster: Comparing the
experiences of nurses and general practitioners after the Canterbury, New Zealand earthquake sequence 2010-2011. Nursing & health sciences 19(1), 29-34.
https://doi.org/10.1111/nhs.12296
Karlsson, E. K. (2017b) Informationssökning. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig
teori och metod: Från ide till examination inom omvårdnad (s. 81-97).
Studentlitteratur.
Karlsson, L. (2017a). Psykiska påfrestningar, avvikelser och sjukdomar. Psykologins
grunder (6 uppl). Studentlitteratur AB.
Kelly, L. (2020). Burnout, Compassion Fatigue, and Secondary Trauma in Nurses: Recognizing the Occupational Phenomenon and Personal Consequences of
Caregiving. Critical Care Nursing Quarterly, 43(1), 73–80. https://doi.org/10.1097/CNQ.0000000000000293
Kim, S., Seo, M., & Kim, D. (2018) Unmet needs for clinical ethics support services in nurse: Based on focus group interviews. Sage Journal, 25(4), 505-519.
https://doi.org/10.1177/0969733016654312
Kjellström, S. (2017). Forskningetik. I M.Henricsson. (Red). Vetenskaplig teori och
metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 57-80). Studentlitteratur AB.
*Koh, M., Hum, A., Khoo, H., Ho, A., Chong, P., Ong, W., Ong, J., Neo, P.; & Yong, W. (2019). Burnout and resilience after a decade in palliative care: What survivors have to teach us. A qualitative study of palliative care clinicians with more than 10 years of experience. Journal of pain and symptom management, 59(1), 105-115.
https://doi.org/10.1016/j.jpainsymman.2019.08.008
Lazarus, R., & Folkman, S. (1984). The Coping Process: An Alternative to Traditional Formulation. In Lazarus, R., & Folkman, Stress, appraisal, and coping (pp. 141-154). New York: Springer.
Lazarus, R., & Folkman, S. (1987). Transactional theory and research on emotions and coping. European journal of personality 1(3), 141-169.
https://doi.org/10.1002/per.2410010304
Ledoux, K. (2015). Understanding compassion fatigue: understanding compassion.
Journal of Advanced Nursing, 71(9), 2041–2050.
https://doi.org/10.1111/jan.12686
Lyon, B. (2012). Stress, coping and health. In V. H. Rice (Ed.), Handbook of stress,
coping, and health: implications for nursing research, theory, and practice (2., ed.,
pp. 9-10). Thousand Oaks, Calif: SAGE.
MacKusick, C., & Minick, P. (2010). Why are nurses leaving? Findings from an initial qualitative study on nursing attrition. (Research for Practice)(Report). MedSurg
Nursing, 19(6), 335–340.
https://www.amsn.org/sites/default/files/documents/practice-resources/healthy-work-environment/resources/MSNJ_MacKusick_19_06.pdf
22 *Melvin, C. (2012). Professional compassion fatigue: what is the true cost of nurses caring for the dying? International Journal of Palliative Nursing, 18(12), 606–611. https://doi.org/10.12968/ijpn.2012.18.12.606
Mendes, A. (2014). Recognizing and combating compassion fatigue in nursing.
British Journal of Nursing, 23(21), 1146.
https://doi.org/10.12968/bjon.2014.23.21.1146
Morrison, K., & Korol, S. (2014). Nurses’ perceived and actual caregiving roles:
identifying factors that can contribute to job satisfaction. Journal of Clinical Nursing,
23(23-24), 3438-3477.
https://doi.org/10.1111/jocn.12597
Mårtensson, J., & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod - Från idé till examination inom
omvårdnad (s. 421-438). Studentlitteratur AB.
Partlak GunuAen, N., Ustun, B., SercekuA Ak, P., & Buyukkaya Besen, D. (2019). Secondary traumatic stress experiences of nurses caring for cancer
patients. International Journal of Nursing Practice, 25(1), e12717. https://doi.org/10.1111/ijn.12717
*Perry, B., Toffner, G., Merrick, T., & Dalton, J. (2011). An exploration of the experience of compassion fatigue in clinical oncology nurses. Canadian Oncology
Nursing Journal = Revue Canadienne de Nursing Oncologique, 21(2), 91–105.
https://doi.org/10.5737/1181912x2129197
*Powell, I. (2012). Can you see me? Experiences of nurses working night shift in Australian regional hospitals: a qualitative case study. Journal of advanced nursing,
69(10), 2172-2184.
https://doi-org/10.1111/jan.12079
Rudman, A., & Gustavsson, J. P. (2011). Early‐career burnout among new graduate nurses: A prospective observational study of intra‐individual change trajectories.
International Journal of Nursing Studies, 48(3), 292–306.
https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2010.07.012
Samur, M., & Seren Intepeler, S. (2019). Nurses’ view of their work environment, health and safety: A qualitative study. Journal of Nursing Management, 27(7), 1400–1408.
https://doi.org/10.1111/jonm.12821
Sarafis, P., Rousaki, E., Tsounis, A., Malliarou, M., Lahana, L., Bamidis, P., Niakas, D., & Papastavrou, E. (2016). The impact of occupational stress on nurses’ caring behaviors and their health related quality of life. BMC Nursing, 56(2016).
https://doi.org/10.1186/s12912-016-0178-y SFS 2001:453. Socialtjänstlag.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453
