Effektivisering av materialhantering på en cross-docking terminal

Effektivisering av materialhantering på en

cross-docking terminal

En kartläggning av aktiviteter mellan in- och utlastning

Huvudområde: Industriell organisation och ekonomi, inriktning logistik och ledning Författare: Anton Persson & Rasmus Åslin

Handledare: Peter Hugoson Jönköping: 2020 Maj

Postadress: Besöksadress: Telefon:

Box 1026 Gjuterigatan 5 036-10 10 00 (vx)

551 11 Jönköping

Förord

Inledningsvis vill vi tacka de personer som varit delaktiga och gjort detta examensarbete möjligt. Ett stort tack riktas till de anställda på fallföretaget som med positiv inställning avsatt tid och engagemang genom att bistå med hjälp, kunskap och expertis.

Avslutningsvis vill vi även tacka vår handledare Peter Hugoson för värdefulla synpunkter och stöttning under arbetets gång.

Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom industriell organisation och ekonomi, inriktning logistik och ledning. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat.

Examinator: Leif-Magnus Jensen Handledare: Peter Hugoson Omfattning: 15 hp (grundnivå) Datum: 2020-05-17

Abstract

Purpose – The purpose of this thesis is to investigate improvement proposals for material handling between loading and unloading at a cross-docking terminal. Based on the purpose has two research questions been formulated.

• What activities are involved in material handling? • How can material handling be improved?

Method – The study has conducted a pilot study on the case company to define a problem area. Based on the problem area has purpose and research questions been formulated. The case study and literature review have been conducted in parallel to create an abductive approach. The theories obtained from the literature studies support the theoretical framework.

Findings – Several wastes were identified during the study, which affects the internal material handling. In the primary cross-docking activities, there are wastes that need to be eliminated in order to improve efficiency. The study also highlights the importance of a functioning information flow for efficient material handling.

Implications – Since the problem area already has established theories, no new research has been conducted. However, this study has focused on a different point of view, where the relationship between information flow and material flow is concerned. Limitations – The concept of material handling is broad and also includes material handling outside the terminal. The report has been limited to internal material handling only. The study is limited to only one case company, which affects generalizability. Keywords – Cross-docking, Material handling, Material flow, Information flow.

Sammanfattning

Syfte –Rapportens syfte är att undersöka förbättringsmöjligheter av materialhantering mellan in-och utlastning på en cross-docking terminal. Baserat på syftet har två frågeställningar formulerats.

• Vilka aktiviteter ingår i materialhantering? • Hur kan materialhanteringen effektiviseras?

Metod – Studien har genomfört en förstudie på fallföretaget för att definiera ett problemområde. Utifrån problemområdet har syfte och frågeställningar formulerats. Fallstudien och litteraturgenomgång har genomförts parallellt för att skapa en abduktiv ansats. De inhämtade teorier från litteraturstudierna ligger stöd för det teoretiska ramverket.

Resultat – Flera slöserier identifierades under studien vilket påverkar den interna materialhanteringen. Inom de primära cross-docking aktiviteterna existerar slöserier vilket behöver elimineras för en effektivisering ska genomföras. Studien lyfter även vikten av ett fungerande informationsflöde för en effektiv materialhantering.

Implikationer –Eftersom problemområdet redan har etablerade teorier har ingen ny forskning genomförts. Däremot har studien inriktat sig på en annan synvinkel, där förhållandet mellan informationsflöde och materialflöde studerats.

Begränsningar – Begreppet materialhantering är brett och innefattar även materialhantering utanför terminalen. Rapporten har begränsat sig till enbart den interna materialhanteringen. Studien begränsar sig till enbart ett fallföretag vilket påverkar generaliserbarheten.

Innehållsförteckning

1

Introduktion ... 1

1.1 BAKGRUND ... 1

1.2 PROBLEMBESKRIVNING ... 1

1.3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 2

1.4 OMFÅNG OCH AVGRÄNSNINGAR ... 2

1.5 DISPOSITION ... 3

2

Metod och genomförande ... 4

2.1 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METOD ... 4

2.2 ARBETSPROCESSEN ... 4 2.3 ANSATS ... 5 2.4 DESIGN ... 6 2.5 FÖRSTUDIE ... 6 2.6 DATAINSAMLING ... 7 Litteraturstudier ... 7 Intervjuer ... 7 Observationer ... 8 Dokumentstudier ... 9 2.7 DATAANALYS ... 9 2.8 TROVÄRDIGHET ... 10 Reliabilitet ... 10 Validitet ... 10

3

Teoretiskt ramverk ... 11

Aktiviteter inom cross-docking ... 14

3.2 NULÄGE ... 16

Rotorsaksanalys ... 18 7M-diagram ... 19 5 varför ... 20 3.3 EFFEKTIVISERINGAR ... 20 Metodstandard ... 20 Informationssystem ... 20 Informationsteknik ... 21 Visual management ... 21 Visualisering ... 22

4

Empiri ... 23

5

Analys ... 31

5.1 VILKA AKTIVITETER INGÅR I MATERIALHANTERING? ... 31

Flödesaktiviteter ... 31

Fallföretagets struktur ... 31

Informationsflöde ... 32

5.2 HUR KAN MATERIALHANTERING EFFEKTIVISERAS? ... 32

Rotorsaksanalys ... 33

6

Slutsats ... 46

6.1 RESULTATDISKUSSION ... 46

Hur kan materialhantering effektiviseras? ... 46 6.2 METODDISKUSSION/KVALITETSBEDÖMNING ... 47 6.3 IMPLIKATIONER ... 47 6.4 VIDARE FORSKNING ... 48

Referenser ... 49

7

Bilagor ... 52

Figurförteckning

FIGUR 1 STUDIENS AVGRÄNSNING 3

FIGUR 2 METODVAL 4

FIGUR 3 STUDIENS ARBETSPROCESS 5

FIGUR 4 SYSTEMATIC COMBINING (DUBOIS & GADDE, 2002). 6 FIGUR 5 KONSOLIDERING AV GODS I CROSS-DOCKING (YANG, O.A., 2010) 11

FIGUR 6 ZONINDELNING 15

FIGUR 7 7M DIAGRAM (PETERSSON, O.A., 2017). 20

FIGUR 8 MATERIALHANTERINGSPROCESS 23

FIGUR 9 MATERIALHANTERINGSPROCESS PÅ FALLFÖRETAGET 24

FIGUR 10 LAGERLAYOUT 29

FIGUR 11 ELIMINERING AV AKTIVITET KONTROLL 35

FIGUR 12 INTERGRERING AV AKTIVITETERNA KONTROLL OCH INLASTNING 37

FIGUR 13 ELIMINERING AV INFORMATIONSVÄGAR 40

FIGUR 14 INFORMATIONSFLÖDET VID ELIMINERING AV INFORMATIONSVÄGAR 42

Tabellförteckning

TABELL 1 UTFÖRDA INTERVJUER PÅ FALLFÖRETAGET 8

TABELL 2 UTFÖRDA OBSERVATIONER PÅ FALLFÖRETAGET 9

TABELL 3 ROTORSAK 33

TABELL 4 ELEKTRONISK BILDSKÄRM 43

1 Introduktion

Kapitlet ger en bakgrund till studien och det problemområde studien byggts upp kring. Vidare presenteras studiens syfte och dess frågeställningar. Därtill beskrivs studiens omfång och avgränsningar. Kapitlet avslutas med rapportens disposition.

1.1 Bakgrund

Företag och organisationer strävar idag efter att kontinuerligt optimera och effektivisera sina processer genom verktyg och metoder för att skapa maximalt kundvärde. För att tillfredsställa ett företags kunder på ett effektivt sätt är styrningen av materialförsörjning, produktion och distribution i system av avgörande betydelse (Jonsson & Mattsson, 2017).

För att effektivisera företagens flöden använder sig en ökande andel av leverantörer av en tredjeparts logistik för att transportera sina varor. I det svenska sammanhanget använder mer än 95 procent av tillverkningsföretagen outsourcing av sina lager och transporter till en tredje part (Santén, 2017). Med ett ökande intresse av outsourcing på transporter ökar även intresset på hållbarhet inom miljöpåverkan vilket ställer högre krav på tredjepartslogistik inom transportverksamhet (Marchet, Melacini, & Perotti, 2013).

I dagens logistiska miljö där små beställningar och frekventa leveranser förväntas från kunder, erbjuder cross-docking-konsolideringscentra en viktig fördel mot traditionella lager (Yang, Balakrishnan, & Cheng, 2010). Cross-docking är en logistisk aktivitet vilket konsoliderar transporter från inkommande sändnings till utgående sändnings i byggnader kända som cross-docking terminaler. Utnyttjande av hub-and-spoke-nätverk och införing av primära konsolideringscentra i distributionskanaler leder typiskt till större konsolidering av laster (Piecyk & Mckinnon, 2009). Yang, o.a,. (2010) menar att istället för att frakta små beställningar direkt med låg fyllnadsgrad i lastbilen kan cross-docking terminaler konsolidera ihop gods för att fyllnadsgraden blir högre i lastbilstransporter. Med cross-docking är frekventa och mer ekonomiska leveranser genomförbara eftersom inkommande och utgående lastbilar nu är mer fullastade per tur, därav erbjuder cross-docking en betydande kostnadsfördel (Yang, Balakrishnan, & Cheng, 2010).

När volymer ökar måste materialflödet hanteras effektivt i en cross-docking terminal (Apte & Viswanathan, 2000). En grundläggande faktor kring materialhantering är fördelning av information och systematiskt försöka att påverka och kontrollera informationsflödet kommer att leda till effektivitet i organisationens processer (Krovi, Chandra, & Rajagopalan, 2003). En effektiv material hantering är avgörande för företag inom distribution (Domański & Adamczak, 2017).

1.2 Problembeskrivning

Processen och strategin att tillhandahålla varor och tjänster för att tillgodose kundernas behov förändras ständigt och har utvecklats under det senaste århundradet. Stora framsteg har tagits inom effektivitet, men komplexiteten har också ökat (Stump & Badurdeen, 2012). En förbättrad intern effektivitet resulterar i att kunna tillgodose en högre prestation för kunden därmed öka värdet (Simboli, Taddeo, & Morgante, 2014). Genom att arbeta med företagets transport, hantering och lagring kan den interna

effektiviteten förbättras (Simboli, Taddeo, & Morgante, 2014). Oskarsson, Aronsson och Ekdahl (2014) menar också att företag med strukturerade lager har ökade möjligheter att ha kontroll på sina artiklar vilket underlättar materialhanteringen. Jonsson och Mattsson (2017) beskriver vikten om att vara medveten om vilka aktiviteter materialhanteringen påverkar för att kunna effektivisera processerna.

Küçükoğlu och Öztürk (2017) menar att en noggrann planerad terminal möjliggör en effektivare materialhantering. En dåligt utformad cross-docking terminal samt ineffektiv styrning leder till sämre hantering av material och avskaffar dem klara fördelarna med cross-docking (Yang, Balakrishnan, & Cheng, 2010).

1.3 Syfte och frågeställningar

Bakgrund och problembeskrivningen upplyser vikten av en effektivt materialhantering när materialflödena ökar. I dagens samhälle strävar företag efter förbättringar och arbetar ständigt för att skapa mer värde för kund. Ett förbättrat materialflödet erbjuder i slutändan mer värde för kund, därmed blir studiens syfte:

Undersöka förbättringsmöjligheter av materialhantering mellan in-och utlastning på en cross-docking terminal.

För att kunna identifiera förbättringsområden behöver information kring vilka faktorer påverkar materialhanteringen. Detta för att få en helhetsbild av materialflödet och förståelse för hur aktiviteter är sammankopplade.

Därmed är studiens första frågeställning:

Ø Vilka aktiviteter ingår i materialhantering?

Efter att erhållit en helhetsbild av materialhanteringen genom den första frågeställningen, krävs en analys av hur aktiviteterna kan struktureras för att effektiviseras.

Därmed är studiens andra frågeställning:

Ø Hur kan materialhantering effektiviseras?

För att besvara frågeställningarna och därmed uppfylla syftet har en fallstudie genomförts på en cross-docking terminal.

1.4 Omfång och avgränsningar

Studien avgränsas till den interna materialhanteringsprocessen på en cross-docking terminal. Externa transporter exkluderas därmed blir omfånget av studien, intern materialhanteringsprocess inkluderar aktiviteter vilka har direkt påverkan på materialhantering samt stödjande aktiviteter, se Figur 1.

Figur 1 Studiens avgränsning

1.5 Disposition

Dispositionen beskriver en övergripande sammanfattning för att läsaren lättare skall förstå vad de olika kapitlen kommer att presentera. Introduktionen beskriver bakgrund kring området samt en problembeskrivning av materialhantering. Det för att leda läsaren in på rapportens syfte och frågeställningar.

Under metodkapitlet presenteras rapportens fallstudie på en cross-docking verksamhet. Studien har valt en abduktivt ansats där nya teorier inhämtas för att besvara studiens frågeställningar.

Teoretiska ramverket ger en bakgrund om cross-docking-konceptet och dess materialhantering samt informationsflöde. Kapitlet benämner även Lean och olika metoder för att uppnå förbättring i form av Visualisering och metodstandardisering. Empirin presenterar den insamlade information utifrån de redovisade metoder i kapitel två. Kapitlet består av en fallstudie genomförd innan studien rapporten. Förstudien ligger till grund för den kartläggning av samtliga aktiviteter på cross-dockning terminalen samt slöserier inom aktiviteterna

Analysen är uppdelad i två delar, den första är en jämförelse med fallstudiens aktiviteter och litteraturstudier för att klargöra om fallföretaget stämmer överens med traditionella cross-dockning terminaler. Den andra delen av analysen består av en granskning av eventuella effektiviseringar på rotorsaker vilket härleder dessa slöserier inom aktiviteterna.

Inom resultatkapitlet diskuteras rapportens syfte och frågeställningar och vad rapporten konstaterar. I kapitlet diskuteras även val av metod och rapportens begränsningar.

2 Metod och genomförande

Kapitlet ger en översiktlig beskrivning av studiens arbetsprocess. Vidare beskrivs studiens ansats och design. Därtill beskrivs studiens datainsamling och dataanalys. Kapitlet avslutas med en diskussion kring studiens trovärdighet.

2.1 Koppling mellan frågeställningar och metod

I följande kapitel beskrivs metoder för datainsamling och dataanalys för att besvara studiens frågeställningar. Kopplingen mellan studiens frågeställningar och använda metoder presenteras nedan, se Figur 2.

Figur 2 Metodval

För att besvara studiens frågeställningar har observationer, intervjuer och insamlade dokument från fallföretaget använts. Insamlande data har kontinuerligt vägts mot litteraturstudier för att kunna besvara frågeställningarna. Studiens första frågeställning har samtliga metoder brukats i enlighet med Patel och Davidson (2016) för att i analysen ge en fylligare bild. Studiens andra frågeställning besvaras med resultat från studiens första frågeställning, observationer och intervjuer.

2.2 Arbetsprocessen

Studiens arbetsprocess inleds med en förstudie för att skapa en uppfattning om problemområdet. Till följd av förstudien initieras problemformuleringen vilket medförde valet av metod. Under arbetsprocessen har aktiviteten litteraturstudier utförts parallellt med samtliga aktiviteter för att studien ska vara teoretisk förankrad samt att sökning av ytterligare kunskap har skett kontinuerligt. I samverkan av metodval och kunskap om problemområdet inleddes fallstudien vilken aktiviteten analys utförs jämlöpande med. Aktiviteten rapportskrivning inleds i anslutning till formulering av problemområdet och pågår tills arbetsprocessens avslut. Studien genomförda arbetsprocess illustreras nedan, se Figur 3.

Figur 3 Studiens arbetsprocess 2.3 Ansats

Studien har tagit en abduktiv ansats. Abduktion motsvarar systematisk kreativitet eller intuition inom forskning för att utveckla ”ny” kunskap (Kovács & Spens, 2005). Studiens syfte avser utveckla ny kunskap genom att undersöka effektivitetsmöjligheter. Studiens tillvägagångssätt att utveckla ny kunskap förklarar Jacobsson (2010) att abduktion är en metod baserad på upptäckt av det oväntade, kontroll mot existerande kunskap, och skapande av ny förståelse, vilket sedan är prövas ut i nya observationer i en kreativ och kontinuerlig process.

Under studiens process har upptäckta fenomen krävt utvidgning av förståelse och det har skett i en icke strukturerad process utan grundat i intuition. Tillvägagångsättet abduktion hänvisar till den vanliga upplevelsen av att hantera ett oväntat fenomen. Detta kräver utveckling av nya tolkningar eller utvidgar en befintlig tolkning. Abduktion sker i en icke medveten logisk process eller snarare ett intuitivt språng vilket resulterar en helhet (Andreewsky & Bourcier, 2000; Taylor, Fisher & Dufresne,. 2002). Utvidgning av förståelse av fenomen har gjort att under studien har teoretiskt ramverk, empiri samt dataanalys utvecklats parallellt, vilket Dubois och Gadde (2002) förklarar abduktion med benämningen systematic combining. Systematic combining är en process där teoretiskt ramverk, empirisk insamling, och fallstudieanalys utvecklas samtidigt, och systematic combining är särskilt användbar vid utveckling av nya teorier (Dubois & Gadde, 2002). Studiens teoretiska ramverk har utvecklats kontinuerligt allt eftersom fallstudien genomförts då utvidgning av förståelse har skett parallellt med insamling av empiri samt dataanalys. Den kontinuerliga utvecklingen av teoretiskt ramverk förklarar Taylor (2018) att inom system combining kan det teoretiska ramverket omprövas och gradvis förfinas tillsammans med datainsamlings- och analysprocesserna. I detta avseende anser systematic combining det teoretiska ramverket vara input och output från forskningen (Taylor L. , 2018). Tydligt utsagt implementerar studien mer teorier samt ytterligare litteraturstudier parallellt med utförda observationer, intervjuer, dokumentstudier och dataanalys i en icke medveten logisk process. Systematic combining presenteras nedan, se Figur 4.

2019-12-12 2020-01-01 2020-01-21 2020-02-10 2020-03-01 2020-03-21 2020-04-10 2020-04-30 2020-05-20 2020-06-09 Förstudie Problemformulering Metodval Litteraturgenomgång Fallstudie Dataanalys Rapportskrivning

Figur 4 systematic combining (Dubois & Gadde, 2002). 2.4 Design

För att uppfylla studiens syfte och besvara studiens frågeställningar har en fallstudie genomförts. Fallstudie lämpar sig för studieobjektet då kontext är viktigt samt att fokus studieobjektet riktas inte bara på ett fåtal variabler (Yin, 2007). Studiens fallstudie har i enlighet med Patel och Davidson (2016) utgått från ett helhetsperspektiv och ett försök till att erhålla en likvärdig kännedom om studiens område.

Enligt Yin (2007) ska fallstudien bygga på flera källor till empiriskt belägg och att data behöver löpa samman på ett triangulerande sätt, vilket har utförts i studien. Detta för att få ge en fylligare bild av det aktuella fallet (Patel & Davidson, 2016).

En fallstudie studerar en aktuell företeelse i dess verkliga kontext och framförallt då gränserna mellan företeelsen och kontexten är oklara (Yin, 2007). Eftersom gränserna är oklara innefattar fallstudie strategier för insamling och analys av data (Yin, 2007). I studiens första frågeställning analyseras insamlade data med litteraturstudier. I studiens andra frågeställning har insamlad data analyserats med hjälp av rotorsaksanalys. I rotorsaksanalysen appliceras 7M-diagram och 5 varför. I rotorsaksanalysen tillämpas ytterligare litteraturstudier för analys.

2.5 Förstudie

En förundersökning genomfördes på fallföretaget för skapa en uppfattning om problemet, detta är viktigt enligt Patel och Davidson (2016) för att inhämta speciell kunskap vilket inte kan inhämtas med litteraturstudier. Under förstudien genomfördes kvalitativ intervju av öppen form för att åstadkomma mer av ett samtal samt upptäcka och identifiera egenskaper och beskaffenhet hos något för att skapa en uppfattning av problemområdet (Patel & Davidson, 2016). Vid förundersökningen kartlades problemområdet med nyckelpersoner på fallföretaget. Problemområdet undersöktes därefter med forskning från litteratursökningar. Resultatet av förundersökningen utvecklades till problemformuleringen och syftet av studien. Genom förundersökningen

kunde även metoder för datainsamling samt dataanalys fastställas. Fallföretaget förblir anonymt i studien av konfidentiella skäl.

2.6 Datainsamling

Studiens datainsamling innefattar primärdata och sekundärdata. Enligt Patel och Davidson (2016) är primärkällor ögonvittnesskildringar och förstahandsrapporteringar. Studiens primärdata omfattar insamling av data från fallstudieföretaget vilket består av genomförda observationer samt genomförda intervjuer. Övrigt material är sekundärkällor (Patel & Davidson, 2016). Studiens sekundärdata omfattar dokumentstudier från fallstudieföretaget samt litteraturstudier inom problemområdet.

Litteraturstudier

Forskning syftar på att producera kunskap och forskning ska vara förankrad i redan existerande kunskap, det vill säga forskning är i behov av teoretisk förankring (Patel & Davidson, 2016). Teoretisk förankring avser att ett arbete har utgångspunkt i teorier eller modeller och dessa ska eftersträva problemområdet (Patel & Davidson, 2016). Studiens problemområde omfattar litteratur inom områdena logistik- och lagerverksamhet. Brukat litteratur kommer från vetenskapliga artiklar samt litteratur inom områdena logistik och lean. Litteratur studerades kontinuerligt under fallstudiens arbetsprocess för att komplettera kunskap inom problemområde, frågeställningar, empiri samt dess påföljder.

Använda sökord vid litteratursökning tillkom efter förstudie då problemområde var konstaterat. Efter konstaterat problemområde har nya sökord kontinuerligt används då ny information har krävt ytterligare teoretiskt förankrad kunskap. Litteratursökning genomfördes i databaser vilka publicerar vetenskapliga publikationer. Studiens sökord presenteras i bilaga 1.

Intervjuer

Intervju är en teknik för att samla information genom att ställa frågor i personlig kontakt med respondenten (Yin, 2007). Syftet med intervjuer i datainsamlingen var att kunna skapa ett nuläge för hur verksamheten fungerar samt upplevelsen av verksamheten. Under fallstudien förhölls intervjuer sekvenserad i två delar. Första delen är av kvalitativ intervju är av semistrukturering där specifika ämnen skall beröras men respondenten har stor frihet att formulera svaren samt för att kunna upptäcka och identifiera egenskaper och beskaffenhet (Patel & Davidson, 2016). Den andra delen i intervjun är av hög grad av strukturering samt hög grad av standardisering för att få svar på specifika frågor vilket gör att resultatet kan jämföras samt generaliseras (Patel & Davidson, 2016).

Sekvenseringen av frågorna gör att intervjun brukar ”tratt-teknik”. Enligt Patel och Davidson (2016) innebär tratt-tekniken att intervjun börjar med stora öppna frågor för att succsesivt övergå till mer specifika frågor. Tekniken anses vara motiverande och aktiverande då respondenten får verbalisera själv (Patel & Davidson, 2016). Respondenter på fallföretaget valdes ut beroende på roll, kompetens och erfarenhet om problemområdet. Före intervju klargjordes syftet med intervjun i överstämmelse med Patel & Davidson (2016) för att relatera syftet till respondentens egna mål. Samt klargjordes också i överstämmelse med Patel & Davidson (2016) hur viktigt respondentens roll är i fallstudien samt på vilket sätt respondentens bidrag kommer att användas.

Intervjuerna var anpassade mot respondentens roll. Terminalarbetare fick besvara frågor utifrån materialhanteringsprocessen samt nödvändig information för att processen ska fungera. Speditör fick besvara frågor utifrån informationsflödet i materialhanteringsprocessen. Intervjuerna har inspelats och transkriberats för att säkerställa att inget material utelämnas. Intervjuer utförda i fallstudien presenteras nedan, se Tabell 1.

Tabell 1 Utförda intervjuer på fallföretaget

Datum Syfte (Vad) Roll Metod (Hur) Tid (Minuter)

16/4–2020 Materialhantering

sprocess Terminalarbetare 1 Semi-strukturerad 18min 16/4–2020 Materialhantering

sprocess Terminalarbetare 2 Semi-strukturerad 19min 16/4–2020 Materialhantering

sprocess Terminalchef Semi-strukturerad 15min 16/4–2020 Materialhantering sprocess Terminalarbetare 3 Semi-strukturerad 16min 16/4–2020 Materialhantering sprocess Terminalarbetare 4 Semi-strukturerad 13min 16/4–2020 Informationsflöde Speditör 1 Semi-strukturerad 12min 16/4–2020 Informationsflöde Speditör 2 Semi-strukturerad 13min 16/4–2020 Informationsflöde Speditör 3 Semi-strukturerad 10min 16/4–2020 Informationsflöde Speditör 4 Semi-strukturerad 9min

Observationer

Observation ska vara systematiskt planerad och information registreras systematiskt. Observation är framförallt användbar då information ska samlas inom områden vilka berör beteenden och skeenden i naturliga situationer (Patel & Davidson, 2016). Syftet med observation i studien var att erhålla kunskap för att kunna lägga grunden för vidare studier med andra tekniker (Patel & Davidson, 2016). Erhållen kunskap från observation i studien utökades med information andra tekniker varav intervjuer och dokumentstudier.

Studien har brukat ostrukturerad observation då Patel och Davidson (2016) beskriver att en ostrukturerad observation används i utforskande syfte för att inhämta maximalt med information om problemområdet. Under observationer har inget utprovat observationsschema används i enlighet med Patel och Davidson (2016) för att kunna registrera maximalt med kunskap.

Under studiens ostrukturerade observationer var observatör i enlighet med Patel och Davidson (2016), känd för de observerade och icke deltagande under observation. Observatör förhålls känd och icke deltagande i observation då etiska problem undviks samt att observerade individers beteenden kommer återgå till det vanliga efter att individerna blir vana med observatörens närvaro (Patel & Davidson, 2016). För att öka reliabiliteten har observationerna genomförts av två observatörer (Yin, 2007). Nedan presenteras utförda observationer på fallföretaget, se Tabell 2.Tabell 2 Utförda observationer på fallföretaget

Tabell 2 Utförda observationer på fallföretaget

Datum Syfte (Vad) Metod (Hur) Tid (h)

10/2–2020 Orientering av fallföretaget Ostrukturerad 2h 3/4–2020 Materialhanteringspro cess Ostrukturerad 6h 6/4–2020 Materialhanteringspro cess Ostrukturerad 6h 10/4–2020 Materialhanteringspro cess Ostrukturerad 4h Dokumentstudier

Enligt Patel och Davidson (2016) innebär dokumentstudie studier av information vilken tidigare är nedtecknat, tryckt, upptagningar eller fotografier. Dokument kan brukas vid besvarande av frågeställningar kring faktiska förhållanden och faktiska skeenden. Dokument kan också brukas för att besvara individers upplevelser av något förhållande eller något skeende (Patel & Davidson, 2016).

Studiens dokumentinsamling är arbetsrutiner från fallföretaget. Presenterad fakta i dokument anses vara “sannolika”. För att kunna göra en bedömning om fakta i dokumenten är sannolika har förhållningen till dokument i överensstämmelse med Patel och Davidson (2016) varit kritisk. Dokumentet presenteras i bilaga 1.

2.7 Dataanalys

Studien har tillämpat triangulering för att erhålla en fylligare bild av det aktuella fallet (Patel & Davidson, 2016). Med hjälp av dessa blir analysen fylligare och får en högre validitet om flera olika mätningar visar samma resultat (Patel & Davidson, 2016). Studien anses vara av kvalitativ inriktning då undersökningsproblemet rör frågorna Vad är detta? Vilka är de underliggande mönstren? då bör enligt Patel och Davidson (2016) verbala analysmetoder användas. Analysen har i enlighet med Patel och Davidson (2016) brukat tolkande analys av data eftersom studien är av kvalitativ inriktning.

Dataanlysen bygger på att analysera insamlade data och kontinuerligt stödja det med litteraturstudier allt eftersom arbetet fortskrider, vilket enligt Dubois och Gadde (2002) är en av grunderna till systematic combining. I första frågeställningen har tekniken ”pattern matching” brukats i enligthet med Yin (2007) vid analys av datainsamling med litteraturstudier. I andra frågeställningen har metoden rotorsaksanalys brukats för att sedan hitta effektiviseringsförslag genom litteraturstudier.

2.8 Trovärdighet

Enligt Andersson och Granberg (1997) avser reliabilitet till i vilken utsträckning ett mätförfarande ger samma resultat vid upprepade försök. Validitet för en mätanordning avser huruvida den gör vad den är avsedd att göra. Reliabilitet har att göra med konsistens i utmätta mått, medan validitet har att göra med noggrannhet. Alternativt hänvisar reliabilitet till frånvaron av slumpmässigt fel vid mätning och validitet till frånvaron av systematiska fel (Andersson & Granberg, 1997). Studien anses vara av kvalitativ inriktning vilket gör att trovärdighet i studien är kopplat till kvalitet i kvalitativa studier. Kvalitet i kvalitativa studier omfattar hela forskningsprocessen (Patel & Davidson, 2016). Reliabilitet i kvalitativa studier bör ses mot bakgrund av den unika situation vid undersökningstillfället. Validitet i kvalitativ studie gäller forskningsprocessens samtliga delar, inte enbart datainsamling. I kvalitativa studier antas reliabilitetsbegreppet närma sig validitetsbegreppet (Patel & Davidson, 2016).

Reliabilitet

I avsikt att öka reliabiliteten i studien har samma företeelser studerats av båda författarna (Patel & Davidson, 2016). För att öka reliabiliteten i studien har även intervjuer ljudinspelats för att kunna försäkras om korrekt uppfattning. Genom detta undviker data att påverkas av några slumpmässiga faktorer vilket kan ge en missvisande bild av resultatet (Patel & Davidson, 2016; Rogelberg, 2002). I studien väljs inte bara material i studiens intresse ut, vilket undviker skevhet i materialet. Att bara välja ut material i studiens intresse kan skapa en falsk bild av en händelse eller skeende. För att skapa en bild av en händelse eller skeende vilket närmar sig det verkliga förhållandet ska motsägande studiens resultat presenteras och diskuteras (Patel & Davidson, 2016).

Validitet

I avsikt att öka validiteten i studien användes triangulering för att erhålla en fylligare bild av verkligheten (Patel & Davidson, 2016). Yin (2007) anger att vid användning av flera informationskällor i fallstudier bedöms kvalitativt bättre. Studien också använt triangulering för att kunna validera företeelser genom studiens olika datainsamlingsmetoder samt tolka variationer av företeelser (Patel & Davidson, 2016). Patel & Davidson (2016) anser att det är nödvändigt att göra en trovärdig tolkning av verkligheten för god validitet i studie. För att kunna göra en mer trovärdig tolkning och därmed öka validiteten i studien har tolkningar av företeelser kontrollerats med nyckelpersoner på fallstudieobjektet. I studien studeras samma företeelser av båda författarna för att generera ett rikare underlag i överenstämmelse med Patel och Davidson (2016) och därmed kunna göra mer trovädiga tolkningar i syfte att öka validiteten i studien.

3 Teoretiskt ramverk

Kapitlet ger en teoretisk grund och förklaringsansats till studiens syfte och frågeställningar. Kapitlet är strukturerat genom att ge läsaren först kontext om cross-docking och materialhantering. För att sedan gå vidare med lean och effektiviseringar. 3.1 Kontext

Cross-docking

Cross-docking innebär förflyttning av material direkt från den mottagande lastporten till skickande lastporten med en minsta uppehållstid mellan (Apte & Viswanathan, 2000). Gods lossas från inkommande lastbilar, sorteras, skickas och lastas direkt i utgående lastbilar (Ladier och Alpan, 2016; Yang, o.a., 2010). Enderer, Contardo & Contrerasc (2017) utvecklar med att inkommande lastbilar anländer till cross-docking terminalen från flera ursprung och bär en familj av produkter tilldelas avlastningsport. Produkter lossas sedan, sorteras och konsolideras enligt deras destinationer (Enderer, Contardo & Contrerasc, 2017; Yang, o.a., 2010). Yan och Tang (2009) anger att anlända varor räknas också. Cross-docking erbjuder en signifikant kostnadsfördel i form av lägre transportkostnader på grund av samlade transporter (Yang et al., 2010). Se Figur 5 för visualisering av cross-docking verksamhet.

Figur 5 Konsolidering av gods i cross-docking (Yang, o.a., 2010)

Cross-docking är sortering och konsolidering av beställningar, enhetslaster tas emot från två eller flera tillverknings- eller distributionsoperationer och placeras på den utgående lastbilen för att levereras samtidigt (Schaffer, 1998). Konsolidering av produkter i olika storlekar med samma destinationer utförs för att fylla lastbilarna och sänka transportkostnaderna. (Küçükoğlu & Öztürk, 2017).

Enligt Enderer, Contardo & Contrerasc (2017) överförs produkter med hjälp av materialhanteringsutrustning från avlastningsport till utlastningsport för att lastas på utgående lastbilar. Materialhanteringen fortsätter tills alla produkter har överförts till utlastningsport och lastas på utgående lastbilar (Enderer, Contardo, & Contreras, 2017). Materialhanterings aktiviteterna mottagning, omfördelning och frakt representerar det fysiska flödet av produkten (Apte & Viswanathan, 2000).

Produkter flyttas från mottagningporten till utlastningsporten med liten eller ingen lagring av produkter på terminalen (Apte & Viswanathan, 2000; Yan & Tang, 2009; Bartholdi, 2004; Küçükoğlu & Öztürk, 2017; Yang, o.a., 2010). Lagret hålls till ett minimum, eftersom varorna vanligtvis inte tillbringar mer än 24 timmar inne i cross-docking terminalen (Ladier och Alpan, 2016; Bartholdi, 2004; Küçükoğlu & Öztürk, 2017). Hanteringstiden av produkter inne på en cross-docking terminal kan variera, men det skulle vara svårt att överväga att en åtgärd faktiskt är cross-docking om produkten hanteras i mycket mer än en dag (Schaffer, 1998). Nyckeln till framgångsrik cross-docking är att gods lagras minsta möjliga tid i mottagnings-fraktanläggningen. Ju kortare period, desto mindre lagringsbuffert behövs (Apte & Viswanathan, 2000). Till skillnad från en traditionellt warehouse tjänar inte cross-docking lagringsändamål (Enderer, Contardo, & Contreras, 2017). Warehousing har fyra huvudfunktioner vilka är mottagning, lagring, orderplockning och frakt. Lagring och orderplockning är vanligtvis de mest kostsamma, lagring på grund av lagerkostnader och orderplockning eftersom det är arbetsintensivt. Cross-docking eliminerar lagrings- och orderplockningsfunktionerna i ett lager samt möjliggör betjäning av sina mottagnings- och fraktfunktioner (Bartholdi & Gue, 2004). Schaffer (1998) instämmer med att cross-docking har potentialen att eliminera lagring och plockning, de två dyraste lageroperationerna. Detta mål ger oss den mest grundläggande definitionen av cross-docking: minska materialhantering genom att skicka mottagna varor direkt till kunderna och kringgå lagring.

Ett traditionellt distributionscenter utför fem grundläggande funktioner: mottagning, sortering, lagring, plockning och frakt. Jämfört med det traditionella distributionscentret, minskar cross-dockingstrategin de totala kostnaderna och förbättrar effektiviteten i leveranskedjan genom att eliminera lagring och plockning. (Küçükoğlu & Öztürk, 2017). Ett traditionellt distributionscenter håller varor, sedan plockar och levererar varor för att möta butikernas/kundernas krav/beställning. Därför är det uppenbart att cross-docking ger en betydande total minskning av lagerhållning och orderplockkostnad (Yan & Tang, 2009).

3.1.1.1 Cross-dockings fördelar och information

När volymer ökar eller när transporter är ej koordinerade kan lagringsbufferten öka, och det är i dessa fall en cross-docking terminal måste hanteras effektivt (Apte & Viswanathan, 2000). Med ökade volymer och produktsortiment har hanteringen av informationsflödet också blivit en kritisk faktor för framgången för cross-docking verksamhet (Apte & Viswanathan, 2000). Cross-docking uppnår betydande minskningar av transportkostnaderna utan att öka de genomsnittliga lagernivåerna och samtidigt tillhandahålla en hög kundtjänst. Cross-docking bidrar med fördelar, genom att minska ordercykeltiden och minskad lagerhållningskostnad. Dessa fördelar med korsdockning kan endast uppnås genom: effektiv hantering av det fysiska godsflödet,

effektiv användning av avancerad informationsteknologi för att hantera informationsflödet, effektiv användning av Fulltruckload-transporter och effektiv användning av ordentliga planerings- och hanteringsverktyg (Apte & Viswanathan, 2000).

Informationen om produkter vilken hanteras inom cross-docking inkluderar dess identitet, nivån och mönstret för dess efterfrågan, konfiguration och leveranssätt. Information om hur den markeras och identifieras, platsen där produkten ska flyttas till när lossats, hanterassätt och dess interna destination. Informationssystemen och planeringsverktygen ska utformas för att hantera och snabba flödet av denna produktinformation (Apte & Viswanathan, 2000). Informationsteknologi är inte en förutsättning för att implementera cross-docking. Exempelvis kan hela pallar och förorterade pallar hanteras inom cross-docking med minimal visuell kontroll och utan några detaljerade system eller procedurer. När antalet artiklar och antalet utgående destinationer hanteras av lagret är få, räcker enkla manuella procedurer för att genomföra cross-docking. För stora genomströmningshastigheter och för cross-docking av små paket är informationsteknologi tillsammans med lämpliga system och procedurer väsentliga (Apte & Viswanathan, 2000).

Informationsflödet ska hanteras likvärdigt i skicklighet med materialflödet. Varje kartong eller pall från en inkommande lastbil måste identifieras korrekt vid mottagandet, tilldelas omedelbart till en inköpsorder och sedan dirigeras till en lämplig utgående dörr för leverans. De kritiskt viktiga informationstekniska verktygen och metoderna för cross-docking inkluderar elektroniskt datautbyte, fraktcontainermarkering, streckkodning och skanning av produkter (Apte & Viswanathan, 2000). Noggrann och snabb information är avgörande för effektiv hantering av ett cross-dockinglager. Korrekt informationsflöde möjliggör förbättring av logistikplanering och optimering av transport- och lagerkostnader. Aktuell och korrekt information är också avgörande för att minska ordercykeltiden och för att förbättra flexibiliteten och lyhördheten i leveranskedjan (Apte & Viswanathan, 2000).

Materialflöde

Materialflöde från råmaterial till färdig produkt kategoriseras enligt logistikens primära flöde (Jonsson & Mattsson, 2017). Materialhantering avser hantering av material, förflyttning och transporter av material (Oskarsson, Aronsson, & Ekdahl, 2014). Inom cross-dockning innebär materialflödet främst en intern logistik med transporter samt tillfällig lagring av kunders gods (Küçükoğlu & Öztürk, 2017). Den interna transporten innebär förflyttning av material direkt från den mottagande bryggan till utlastningsbryggan med lägsta lagringstiden mellan aktiviteterna (Apte & Viswanathan, 2000).

“Ett effektivt materialflöde utnyttjar resursernas effektivitet och motsvarar exakt kundens efterfråga” (Jonsson & Mattsson, s 51, 2017). Genom att observera och studera materialhanteringen kan för att kontinuerligt arbeta för att skapa effektiva flöden (Petersson, o.a., 2017). Materialhantering avser hantering, förflyttning och transport av material inom olika processer. Dessa aktiviteter har en direkt inverkan på kostnader och leveransservice (Oskarsson, Aronsson, & Ekdahl, 2014) (Küçükoğlu & Öztürk, 2017). Jonsson och Mattsson (2017) menar att effektiva flöden är inte enbart transport och lagring av material utan även ett flöde av information mellan intressenterna.

En förbättrad intern effektivitet resulterar i att kunna tillgodose en högre prestation för kunden därmed öka värdet (Simboli, Taddeo, & Morgante, 2014). Genom att arbeta med fallföretagets transport, hantering och lagring kan den interna effektiviteten förbättras (Simboli, Taddeo, & Morgante, 2014).

Informationsflöde

Jonsson & Mattsson (2017) menar ett effektivt informationsflöde behövs för att ha underlag för en effektiv materialhantering. Effektivt informationsflöde innebär att samtliga intressenter har tillgång till den nödvändiga information för att kunna utföra arbetet och möter kundernas efterfrågan (Jonsson & Mattsson, 2017). Magnusson & Olsson (2014) menar att ett informationssystem möjliggör snabbare hantering av materialet vilket är nödvändigt när materialflödena blir större.

Aktiviteter inom cross-docking

Ett traditionellt cross-docking terminal har tre grundläggande aktiviteter vilka ingår i materialhanteringen. Godsmottagning, sortering och utlastning (Küçükoğlu & Öztürk, 2017).

3.1.4.1 Godsmottagning

Godsmottagning innebär att gods tas emot och kontrolleras för att säkerställa att leveransen är korrekt och överensstämmer med sändningen. Med sändningen följer en följesedel med information om ordern (Jonsson & Mattsson, 2017). För att säkerställa att varorna inte gått sönder under transporten genomförs en kontroll av godset för att säkerställa att det inte har synliga skador (Oskarsson, o.a., 2014).

3.1.4.2 Sortering

När en lastbil anländer till en cross-docking terminal behöver godset ofta sorteras eftersom det sällan ska till samma leveransadress. För att underlätta materialhanteringen sorteras pallarna för att underlätta för utlastning (Yang, o.a., 2010).

3.1.4.3 Lagring

Lagring avser fysisk lagerhållning av gods i ett lager. Lagring inkluderar fysisk utformning av lagret och lagerläggning vilket refererar till var och hur gods ska lagras (Jonsson & Mattsson, 2017).

Lager har en frikopplande funktion mellan två avsnitt i ett flöde, lager gör att de olika flödesavsnitten kan styras var för sig för att uppnå hög service till låg kostnad (Oskarsson, o.a., 2014).

Utformningen av ett fysiskt lager strävar mot att minimera lagerhållningskostnader och hanteringskostnader genom att uppnå hög fyllnadsgrad och låga driftskostnader. Detta kan skapas genom att maximal del av lagerutrymmet utnyttjas för lagring, utan att försvåra hanteringen (Jonsson & Mattsson, 2017)

Enligt Jonsson och Mattsson (2017) finns flera påverkansfaktorer i utformningen av ett fysiskt lager. Det måste finnas utrymme för transportgångar och lagringsplatser för att ta upp variationer i lagringsbehoven. Onödiga förflyttningar av gods kan undvikas genom att anpassa lagrets layout till genomförda processer i lagret. Hur lätt det är att hitta godset samt komma åt och flytta det påverkar också hanteringskostnaderna. En tumregel vid lagerutformning är att hanteringseffektivitet går före utnyttjande (Jonsson & Mattsson, 2017).

3.1.4.3.1 Zonindelning av lager

Zonindelning av lager beskriver Jonsson och Mattsson (2017) med uppdelning av lagret i flera mindre lager, kallade zoner, se Figur 6.

Figur 6 Zonindelning

Jonsson och Mattsson (2017) menar att genom placering av hanteringsmässigt likvärdiga artiklar i samma zon kan hanteringsarbetet minimeras. Uttagsfrekvensen för respektive lagerförd artikel avser hur många gånger per tidsenhet en artikel plockas ur lagret. Principen är att förenkla hanteringsarbetet för de artiklar med mest plockfrekvens. Det kan göras genom att automatisera plockningsaktiviteterna och att placera artiklarna i de mest tillgängliga lagringsutrymmena (Jonsson & Mattsson, 2017).

3.1.4.3.2 Djup- och fristapling

Jonsson och Mattsson (2017) beskriver förvaringsprincipen djup- och fristapling enligt principen med bäst lagringsutnyttjan, där enheter placeras på djupet direkt på golvet och dessutom fritt stapla dem ovanpå varandra i flera nivåer. Principen innebär att det är bara de ytterst placerade enheterna är direkt tillgängliga, för att få tillgång till en enhet längre in i lagret krävs omfattande hanteringsarbete. Sist inplacerade enheter plockas ut först, långt inplacerade enheter i förvaringsprincipen kan därför bli liggande länge (Jonsson & Mattsson, 2017).

3.1.4.3.3 Ställagelagring

Förvaringsprincipen ställagelagring innebär enligt Jonsson och Mattsson (2017) att enheter lagras normalt på en pall placeras i ett fack i en särskild konstruktion, kallad pallställage. Syftet är att samtliga sändningar ska vara direkt åtkomliga från transportgångarna. Ställagelagring ger hög flexibilitet eftersom enheter är direkt åtkomliga, men lägre lagerutnyttjande eftersom mycket yta upptas av transportgångar (Jonsson & Mattsson, 2017).

3.1.4.4 Plockning

Plockning innebär att uttag av gods ur lagret utförs och att sändningen görs redo för att transporteras externt. Vid hantering av plockning finns det olika metoder där zonplock är en användbar teknik för att minimera kötider för truckar under plockning (Küçükoğlu & Öztürk, 2017).

3.1.4.5 Utlastning

Samma vid godsmottagning genomförs en kontroll av godset för att säkerställa att godset är oskadat i utlastning (Oskarsson, o.a., 2014). Är godset oskadat kan sändningen börja lastas och kontrollera antal pallar mot en lastlista (Jonsson & Mattsson, 2017).

3.2 Nuläge Lean

Lean är ett förhållningssätt eller en långsiktig strategi för hur en verksamhet ska bedrivas (Petersson, o.a., 2017). Lean är ett överordnat begrepp vilket omfattar företagskultur, värderingar, grundläggande principer, metoder, ledarskap, medarbetarskap etc (Petersson, o.a., 2017). Lean handlar om att steg för steg närma sig ett framtida tillstånd utan något slöseri (Abushaikha, Salhieh, & Towers, 2018). Manuele (2007) menar att konceptet lean är en strävan efter ypperlighet i verksamheten där varje anställd försöker eliminera avfall och deltar i ett smidigt värdeflöde till kunden. Konceptet lean har antagits för att minimera slöseri i ett brett spektrum av företag, exempel på områden är transport och lagerhållning (Manuele, 2007).

Simboli, Taddeo & Morgante (2014) beskriver att den interna effektiviteten kan förbättras genom att arbeta med transport, hantering och lager vilket kan resultera i förbättrad ledtid och ökad värdet för kunden. Centralt inom lean är att minimera hantering av material, lagring av material, arbete i processen och undvika avbrott i arbetsflödet (Manuele, 2007). För att en process ska ska fungera smidigt och effektivt med ett minimum av slöseri i arbetet för personal och minimum av driftstopp ska slöseri ha tagits bort från systemet (Manuele, 2007). Enligt Upadhye, Deshmukh och Garg (2010) är målet med lean att identifiera och eliminera processer, resurser vilka inte adderar värde till en produkt/tjänst. Schaffer (1998) anger att det bästa sättet att reducera kostnader och förbättra effektiviteten är inte bara genom att förbättra en funktion utan att eliminera funktionen. Aktivitet eller moment vilka förbrukar resurser men skapar inget värde för kunden är muda vilket är slöseri (Simboli, Taddeo & Morgante, 2014; Manuele, 2007; Ball, 2015). Litteraturen presenterar sju slöseri (muda) är väntan, överproduktion, defekter, rörelser, lager, överarbete och transport (Petersson, o.a., 2017; Manuele, 2007; Taddeo & Morgante, 2014; Ball, 2015).

Väntan

Innebär outnyttjad tid därför att alla förutsättningar att arbeta vidare finns inte. Väntan kan innebära rätt material inte finns tillgängligt eller eftersaknad av information om arbetet (Petersson, o.a., 2017). Enligt Manuele (2007) avser väntan både den oproduktiva tiden arbetarna väntar på att material eller komponenter skall levereras. Ett annat exempel är att material eller information väntar på att slutföra en kundorder (Manuele, 2007). Väntan uppkommer när operatörerna stannar och väntar på delar, maskiner eller andra kollegor. De möjliga orsakerna är i allmänhet bristen på material i lager eller fel med maskiner för bearbetning (Simboli, Taddeo, & Morgante, 2014).

Överproduktion

Innebär att göra mer än vad kunden vill ha, utföra aktiviteter snabbare eller tidigare (Petersson, o.a., 2017). Enligt Manuele (2007) är överproduktion, produktion eller förvärv av artiklar utöver behövd mängd. När detta inträffar är ytterligare kapitalinvestering nödvändig och ökar kostnader eftersom ytterligare lagringsutrymme krävs, men inget värde tillförs. Det resulterar också i överdriven materialhantering och tillhörande risker (Manuele, 2007). Simboli, Taddeo & Morgante (2014) menar att överproduktion inträffar när fler produkter produceras än efterfrågan.

Defekter

Innebär merarbete, tillrättning krävs för att det inte blev korrekt från början. Merarbete är förstås ett slöseri, effekter kan bli onödiga kostnader eller förlängda ledtider (Petersson, o.a., 2017). Defekter i produkter är slösande eftersom de konsumerar material och kräver ytterligare produktion och korrigeringstid (Manuele, 2007). Simboli , Taddeo & Morgante (2014) menar att defekter är en av de mest uppenbara formerna för slöseri representeras av defekta produkter. Defekter bromsar produktionen och ökar ledtiden. Defekter utgör ett hot mot företag eftersom de kan uppstå på olika sätt. Om det inte finns några systematiska och giltiga kontrollmetoder i produktionssystemet, kanske felet inte kan identifieras och produkten kan behandlas onödigt, vilket orsakar en hög ekonomisk börda för företaget. Produkten kan till och med levereras till kunden om det inte finns några kontrollmetoder (Simboli, Taddeo, & Morgante, 2014).

Rörelser

Rörelser vilka inte adderar värde är naturligtvis ett slöseri. Det kan innebära hämta verktyg eller material. Rörelser kan dessutom vara skadliga ur ergonomisk synvinkel. Det finns en stor produktivitetspotential i att utforma arbetet där onödiga rörelser elimineras eller åtminstone reduceras (Petersson, o.a., 2017). Rörelser hänvisar till arbetarnas oproduktiva tid och rörelse där processen är besvärlig, ineffektiv och slösaktig. Detta innebär att processen också kan vara farlig (Manuele, 2007). Simboli, Taddeo & Morgante (2014) definierar rörelser från personer eller utrustning vilka rör sig mer eller går mer än nödvändigt för att kunna utföra arbetet. Att röra sig mer än nödvändigt har negativa effekter på företaget och ledtiden. Rörelser också kan orsaka skada och skada på operatören (Simboli, Taddeo, & Morgante, 2014).

Lager

Slöseriet lager avser produkters eller patienters väntan. Lager kan vara produkter eller material vilka väntar på vidare förädling eller transport. Lager kan vara uppgifter eller problem utan åtgärd. Lager förlänger ledtiden, den tid det tar för en produkt att bli klar (Petersson, o.a., 2017). Överstiger lagret nödvändigt lager krävs ytterligare kapitaltillskott. Lager skapar slöseri på grund av det involverar extra lagringsutrymme och extra hanteringstid. Ökad hantering av inventarier ökar risken för skador (Manuele, 2007). Simboli, Taddeo & Morgante (2014) anser att denna muda hänvisas till utspridda råvaror och färdigvaror över arbetsgolvet och lagret. Det är positivt med minimala lager eftersom det gör det möjligt att garantera kontinuiteten i produktionsprocessen. Lagringstiden för produkter och komponenter tillför inte någon form av värde, och den genererar kostnader (belysning, hantering, immobilisering, luftkonditionering av lokalerna) och risk för skador (Simboli, Taddeo, & Morgante, 2014).

Innebär att utföra extra arbete vilket kunden inte är villig att betala för. Det kan gälla att utföra onödiga arbetsmoment eller åstadkomma högre kvalitet än vad kunden vill ha (Petersson, o.a., 2017). Överarbete innebär att en dyrare eller på annat sätt värdefull resurs brukas än vad uppgiften kräver. Det inkluderar också kostsamma omarbetningar (Manuele, 2007). Överarbete sker när mer arbete utförs på en process än nödvändigt. Detta inkluderar också att de använda komponenter är mer komplexa eller dyrare än nödvändigt (Simboli, Taddeo, & Morgante, 2014).

Transport

Enligt Petersson, o.a., (2017) tillför transport inget värde. Den enda transport kunden normalt är beredd att betala för är transporten av produkten till kunden. Interna transporter är ett slöseri. Ibland förväxlas att hitta smartare transportlösningar med att eliminera behovet av transporter, Det är först när behovet har eliminerats, eller åtminstone reducerats, slöseriet verkligen har minskat (Petersson, o.a., 2017). Slöseri i form av transport är ytterligare och oproduktiv flyttning av en produkt under process. Varje gång en produkt flyttas finns det ytterligare risk för skada på produkten, utrustningen och anläggningarna, samt att personalen skadas. I materialflödet tar produkten upp värdefullt utrymme och leder till tidsåtgång utan att tillföra värde (Manuele, 2007). Transport är förknippad med transport av material; det skapar inte värde, men är ofta nödvändigt. Det måste emellertid påpekas att ju mer en produkt transporteras, det är mer troligt för förseningar eller en ökning av skador och förluster (Simboli, Taddeo, & Morgante, 2014).

Rotorsaksanalys

Root-cause analysis (RCA) är en strukturerad process utformad för att hjälpa en organisation att definiera problem vilket tidigare orsakade händelser, förstå orsakerna och förhindra att de återkommer (Hughes, Hall, & Rygaard, 2009). En effektiv problemlösning kräver identifiering av specifika och rimliga grundorsaker (Doggett, 2005). En fallstudie visade att avsaknaden av kunskap om orsak och verkan för att lösa problem förhindrade identifiering av metoder för att kunna hjälpa till att minimera eller eliminera problem (Davies & Kochhar, 2000).

Enligt Hughes, Hall och Rygaard (2009) har processen i (RCA) fyra steg: (1) Definiera problemet, (2) Utveckla en generell förståelse av varför problemet uppstod, (orsak-och verkandiagram), (3) Identifiera lösningar och (4) Utforma mätvärden och mäta effektivitet. Stegen i (RCA)-processen inkluderar att bilda ett team för att utföra analysen (Connelly, 2012). Personalen i gruppen ska vara ett tvärfunktionellt team (Mengis & Nicolini, 2010).

1. Definiera problemet.

Definiera typen och omfattningen av risken. Denna process bör omfatta utarbetande av ett formellt uttalande för definition av problemet, när och var det inträffade (inklusive frekvens) och dess betydelse (t.ex. verkliga och potentiella svårighetsgraden av konsekvenserna). Utvärdera påverkan problemet hade på affärsmål och avslöja de potentiella konsekvenserna av återfall (Hughes, Hall, & Rygaard, 2009).

2. Utveckla en generell förståelse och analysera orsak/effekt.

Skapa ett orsak-och-verkandiagram (Hughes, Hall, & Rygaard, 2009). Undersökningar av rotorsaken kan utföras med hjälp av en mängd metoder, till

exempel Ishikawa-diagram och fem varför (Schmitt, 2016). Det är nästan alltid nödvändigt att tillämpa två eller flera metoder för att hitta grundorsakerna till en avvikelse (Schmitt, 2016). Förstå varför ett problem hände och bevisen för varför det hände. Vilka är orsakssambandet mellan alla inbördes beroende åtgärder och villkorade orsaker? Analysera orsaksvägarna för att identifiera vanliga orsaker. Identifiera systematiska orsaker, de enskilda orsaker eller grupper av orsaker vilka identifierar att själva systemet har bidragit till ett problem. Systematiska orsaker kan manifestera sig på organisatorisk nivå och inkludera områdena policys, rutiner och arbetsmetoder. Systematiska orsaker i arbetslaget såsom arbetsmetoder och kultur och på individnivå, utförande av arbete, beteende, beslut och trosuppfattning. Det kommer belysa hur en organisations verksamhetsuppförande kan utgöra risker för flera affärsmål (Hughes, Hall, & Rygaard, 2009). Enligt (RCA)-principer bör skulden för problem tillskrivas, inte till individer, utan till systemvariabler i form av missbruk eller brist på utrustning, inklusive informationstekniska resurser, eller misslyckanden med att samordna teammedlemmar (Mengis & Nicolini, 2010). 3. Identifiera lösningar.

Utmana varje orsak genom att generera lösningsidéer, veta att varje orsak kan spela en roll i framtida incidenter (Hughes, Hall, & Rygaard, 2009). Fokusera inte på några få orsaker på bekostnad av andra, eftersom något mindre uppenbart men viktigt kan förbises. Gynnsamma lösningar eliminera orsakar och kommer mest sannolikt att bidra till framtida problem elimineras, särskilt de med allvarligare potentiella konsekvenser. Implementeringslösningar för systemiska orsaker kan verka dyra jämfört med betydelsen av ett enskilt problem. Denna logik är dock bristfällig. Vid beräkning av avkastning på investeringar måste kostnaderna för att kontrollera en systemisk orsak jämföras med den kombinerade betydelsen av alla bidragande problem till den (Hughes, Hall, & Rygaard, 2009).

4. Utforma mätvärden och mäta effektivitet.

Varje lösning måste tilldelas ett mätvärde och en tidsfrist för vilken den kommer att spåras för att säkerställa att den är effektiv för att förhindra orsaken eller orsakerna den agerar på. Ju fler orsaker kontrolleras (desto fler lösningar implementeras), desto mindre är sannolikheten för återfall av problem (Hughes, Hall, & Rygaard, 2009).

7M-diagram

Enligt Petersson, o.a,. (2017) syftar metoden 7M-diagram till att på ett strukturerat sätt hitta tänkbara orsaker till ett problem. Analyserat problem är utgångspunkten i metoden. I 7M-diagrammet ska tänkbara huvudorsaker identifieras, ritas in och många gånger kan huvudorsaker kopplas till något av de sju M. 7M-diagram är ett Ishikawa-diagram och kallas 7M-Ishikawa-diagram när Ishikawa-diagrammet innehåller just sju M, se Figur 7.Figur 7 7M diagram

Figur 7 7M diagram (Petersson, o.a., 2017).

Huvudorsakerna kan handla om annat än dessa sju M, de är endast ett stöd i diagrammet (Petersson, o.a., 2017). När huvudorsakerna är identifierade är nästa steg att förfina diagrammet. För varje gren ska tänkbara orsaker inom ramen för just huvudorsaken. Tänkbara orsaker ska sedan brytas ned till ytterligare ”orsaken till orsaken”. När kreativiteten att hitta nya orsak-verkan-samband tar slut anses diagrammet färdigt (Petersson, o.a., 2017).

5 varför

Petersson, o.a., (2017) menar att metoden 5 varför syftar till att utifrån en avvikelse på ett strukturerat sätt hitta rotorsaken, dvs. den verkliga orsaken till avvikelsen. Om rotorsaken till en avvikelse blir åtgärdad kommer just den specifika avvikelsen aldrig att inträffa igen. Metoden lyder att vid upptäckt avvikelse ställer sig frågan varför tills rotorsaken är identifieras. För varje svar närmas rotorsaken. När rotorsaken har identifierats ska åtgärder sättas in och om det är möjligt att påverka rotorsaken där samma avvikelse inte uppträder en gång till har metoden lyckats (Petersson, o.a., 2017). 3.3 Effektiviseringar

Metodstandard

Beskriver hur manuellt arbete ska utföras. En bra metodstandard ska beskriva vad, hur och hur lång tid arbetet ska ta. Metodstandarder bidrar till att förbättra säkerhet/ergonomi, kvalitet och effektivitet (Petersson, o.a., 2017). Ett ytterligare skäl till att arbeta med metodstandard är att öka effektiviteten, vilket i sin tur leder till ökad produktivitet (Petersson, o.a., 2017).

Informationssystem

Faber, de Koster & van de Velde (2002) menar att aktuell och korrekt information om produkter, resurser och processer är avgörande för att kunna operera en planerings- och kontrollstruktur effektivt. Ett väletablerat informationssystem kan förbättra företagets försök att tillgodose kundens behov (Prokopovic, Prokopovic, & Jelic, 2016). Rizzi & Zamboni (1999) menar att ett warehousemanagementsystem (WMS) spelar en avgörande roll i planerings- och kontrollstrukturen för att uppnå önskad hög lagerprestanda. (WMS) tillhandahåller, lagrar och rapporterar den information vilken är nödvändig för att effektivt hantera flödet av produkter inom ett lager, från tidpunkten för mottagandet till leveranstiden (Faber, de koster & van de Velde, 2002). Några av

fördelarna ett (WMS) kan ge är ökad produktivitet, minskning av varulager, bättre ytutnyttjande och minskade fel (Faber, De kloster, & Van de Velde, 2002). Rizzi & Zamboni (1999) anger att lagringssystem för färdiga produkter innebär höga spårbarhetsstandarder vilket ger möjligheten att öka effektiviteten i interna processer. Lagerfyllningsgraden kan ökas, vilket förbättrar ytutnyttjandet, medför att frakttiderna för beställningar kan minskas och att känna till den exakta positionen för föremål lagrade i lagret under materialhanteringsoperationer (Rizzi & Zamboni, 1999).

Enligt Baihaqi & Sohal (2013) visar resultaten att informationsdelning är avgörande för att uppnå överlägsen prestanda. Informationsdelning ger emellertid inte bra resultat om inte den delade informationen har god kvalitet och effektivt utnyttjas i beslutsprocesserna. Fel och tidsödslan på grund av handinmatning av data i datordatabaser kan elimineras med hjälp av automatiserade informationssystem, till exempel (WMS) (Rizzi & Zamboni, 1999). Att förbättra spårbarheten i produktiva system är ett krav för moderna företag, eftersom det innebär mer effektivitet för interna funktioner och därmed mer effektivitet för hela systemet (Rizzi & Zamboni, 1999). Implementering av ett affärssystem kan ge effektivare processer men medför även höga risker i form av inlåsningseffekter och finansiella risker eftersom det är en stor investering (Magnusson & Olsson, 2014). Lagersystem kan också vara för avancerade för själva verksamheten och kan blockera hur terminalarbetarna vill arbeta med terminalen därav inlåsningseffekten (Magnusson & Olsson, 2014).

Informationsteknik

Fredholm (2015) menar att med informationsteknik (IT) kan stödja logistiken för att utveckla sin grundläggande funktion att skapa effektiva varuflöden. Tillämpningen av IT möjliggör snabbare behandling av information, vilket påverkar logistiksystemhanteringen betydligt (Prokopovic, Prokopovic, & Jelic, 2016). Det är ett krav på lagerverksamheter att investera i informationsteknik för att vara konkurrenskraftiga (Rogers, Daugherty, & Ellinger, 1996). Enligt Karkkainen & Holmstrom (2002) kan större hanteringseffektivitet uppnås om behovet av att hantera produkten för att identifiera den elimineras. För att kunna interagera med produkten utan fysisk kontakt kan trådlös produktidentifieringsteknologi tillämpas. Den vanligaste trådlösa identifieringstekniken är baserad på RFID-taggar. Det kan uppfylla kraven för försörjningskedjan på artikelnivå med acceptabla kostnader (Karkkainen & Holmström , 2002). Mest använda informationstekniken inom logistik är DSS, EDI, streckkodsteknik och RFID (Prokopovic, Prokopovic, & Jelic, 2016).

Visual management

Visual Management (VM) är en ledningsstrategi för att förmedla information i arbetsmiljö genom flera visuella (sensoriska) verktyg i närområdet, tillexempel visuella kontroller och signaler, elektroniska och fysiska bildskärmar (Braglia, o.a., 2019; Tezel, Koskela & Tzortzopoulos, 2016). Majava, Haapasalo och Aaltonen (2019) definierar (VM) en ledningsstrategi för organisationskontroll, mätning och förbättring genom att använda visuella hjälpmedel för att externisera information och förbättra kommunikationen på arbetsplatsen genom att skapa öppenhet. (VM) kan förbättra prestanda genom att koppla och anpassa organisationsuppdrag, vision, kärnvärden och mål med andra ledningssystem, processer och intressenter genom att använda

människors visuella sinne (Majava, Haapasalo, & Aaltonen, 2019). Framgångsrik visualisering förbättrar informationsdelning, gemensam problemlösning och beslutsfattande i realtid (Majava, Haapasalo, & Aaltonen, 2019). Schema, budget, samarbete, defekter och omarbetningar kan visualiseras (Majava, Haapasalo, & Aaltonen, 2019).

Tezel, Koskela och Tzortzopoulos (2016) anger att det finns fyra vanliga egenskaper hos dessa VM-verktyg. Den första är att informationen i VM-verktyg presenteras för att skapa informationsfält på arbetsplatsen, från vilka människor fritt kan få information på ett självbetjäningssätt. Den andra är att informationsbehovet bestäms i förväg för att förhindra informationsbrister (förebyggande tillvägagångssätt). Den tredje är att informationsdisplayen är integrerad i processelementet. Den fjärde är kommunikationen enkel och förlitar sig lite eller inte alls på muntlig eller textinformation (Tezel, Koskela, & Tzortzopoulos, 2016).

En systematisk implementering av dessa verktyg inom (VM)-strategin i en arbetsinställning skapar en visuell arbetsplats där olika funktioner (fördelar) av (VM) kan observeras (Tezel, Koskela, & Tzortzopoulos, 2016). (VM) ökar snarare informationstillgängligheten för att mildra aktiviteter utan tillfört värde, till exempel att ställa frågor, räkna, gissa (Tezel, Koskela, & Tzortzopoulos, 2016).

Visualisering

Enligt Majava, Haapasalo och Aaltonen (2019) bör en visuell arbetsmiljö besvara följande frågor: vilket arbete har utförs, varför det utförs, när det ska vara klart, vilka problem och frågor existerar, är kunderna nöjda och status för arbetet. När en arbetsmiljö blir en fullt fungerade visuell arbetsplats har varje anställd omedelbar tillgång till rätt information för att utföra arbetet snabbt, säkert, med hög kvalitet och till låg kostnad (Galsworth, 2017). Arbetsplatsen är ingjuten med intelligens, visuell intelligens upplyser och driver företagets avsikt. Varje sektion på golvet, varje bänk, arbetsyta, handverktyg, skåp, del och fack är utrustade för att bidra till det kollektiva syftet vilket ligger utanför dess blotta existens att visuellt kommunicera viktig information i behov av det (Galsworth, 2017). Enligt Kattman, Corbin, Moore & Walsh (2012) manifesterar visuella arbetsplatsen sig genom många attribut. Dessa kan inkludera arbetsinstruktioner, skyltar, etikettfärger, belysning och presentation av verktyg genom skuggboxning.