Inledning

Bebyggelsehistorisk

tidskrift

Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage

Author

Åsa Ahrland, Birgitta Roeck Hansen

Title

Inledning

Issue

37

Year of Publication

1999

Pages

5–6

ISSN 0349−2834

ISSN online 2002−3812

www.bebyggelsehistoria.org

Inledning

I detta blandade nummer av _{Bebyggelsehistorisk}

tidskrift skildraskulturlandskapeti olika former: vi

rör oss i det hävdade _{eklandskapet men också i}

anlagda parker och ibebyggelsemiljöer från järnål¬

der till_{nutid,på landsbygdoch i staden. Uppsatser¬}

na _{presenterar aktuella forskningsresultat från} avslutadeoch_{pågående projektavallmäntintresse,}

men somockså innebärenförstärkt_{kunskapsgrund}

för_{kulturmiljövården.}

Den _{första uppsatsen behandlar fornlämningar i}

parker och är skriven av

Åsa

och Gert_{Magnusson, arkeolog. Uppsatsen redogör} för den varieradeidéhistoriska_{bakgrundsomunder}

olika _{perioder har präglat synen på våra}

fomläm-ningar och hur dessaanväntsiparkanläggningarav skilda_{slag. Sextonhundratalets götiska intresse för}

forntiden_{övergickunder 1700-taletiettmerveten¬}

skapligtsynsätt.Vikingatidenkom i fokus och för¬

fädernas _{hjältedater sågs som goda moraliska före¬}

dömen för samtiden. För det _{pedagogiska syftet}

kundet. ex.runstenar och_{gravanläggningar} nytill-verkas för_{placering i den}nya,friareträdgårdsform

somdet_{engelskaparklandskapetutgjorde, därsce¬}

nerier och _{sinnesintryck var viktiga inslag. Under}

1800-taletblevintressetförforntidenmeraallmänt ochrör_{sig intelängreenbart ibögreståndsmiljöer.}

Det framväxande _{borgerskapet utgjorde en ny allt} större _{publik. Arkeologin etablerades som veten¬}

skap. Men fortfarande handskades man fritt med

fomlämningama: runstenar flyttades och gravfält

anlades föratt _{skapa forntidalandskap utifrån den}

föreställning man hade omdem. Beskrivningar av

ettantal _{parkanläggningar av olika karaktärillust¬}

rerardenhistoriska_{utvecklingen. Uppsatsen ställer} också_{fråganhurkulturmiljövårdens”forntidakul¬}

turlandskap” som det som skapades på 1930-talet

påBjörkö förhållersig till den här traditionen. Är

det inte_{fornlämningari parker vi serävenhär?} Per_{Eliasson, historiker}och Sven GNilsson, eko¬

log, skriver om en miljöhistorisk undersökning av den svenska eken under 1700- och 1800-talen.

Uppsatsenger enöversiktavforskningen från flera

europeiska länder om det värdefulla ekvirket och

de _{regelverk som funnits för att säkra tillgången,} särskilt förflottans behov.I _{Sverigeblev ekenkro¬}

nansträd under Gustav Vasas tid och denna regal-rätt kom att _{äga bestånd fram till 1934. Material} från _{upprepade inventeringarav ekbeståndet i lan¬} dets södradelar_{utgören viktigdel av källornaför}

undersökningen. Till exempelnämner manatt den

stammärkning som tillämpades för att tillförsäkra

statenvirkeför_{skeppsbyggensnarastbidrog tillatt} försämra ekbeståndet. Studien visar hurekbestån¬

det under århundraden _{påverkats av människan} med konsekvenserfördensentida_{landskapsbilden,} med variationer_{regionalt,menocksåför den biolo¬}

giska mångfalden. De stora avverkningarna under

1700-taletvart.ex. inte_{negativa för denbiologiska}

mångfalden, vilken snarare gynnas i glesa ekbe¬

ståndmed_{gamla träd och grovastubbar.}

Projektet ”SIV-Svealand i vendel- ochvikinga¬

tiden”_{syftar tillattökakunskapenombebyggelse,}

samhälle och makt i centralaSvealandunderslutet av förhistorisk tid och bedrivs vid _Arkeologiska

forskningslaboratoriet vid Stockholms universitet

samt_{arkeologiskainstitutionenvidUppsala univer¬} sitet._{Arkeologen Anton Seiler för oss till en stor¬}

gård frånyngrejärnålderiTunavidVendelskyrka

i_{Uppland, därettriktbåtgravfältgrävdesuti slutet}

av 1800-talet. Här har i ett _{pågående forsknings¬}

projektflera samtidiga gravfältochbebyggelseläm¬ ningar grävts ut. Lämningarnavisar påettbebyg¬ gelsekomplexbebottavmänniskorsomgenomden

varierande karaktären _{på fynden i olikagravgrup¬} per kan hänföras till skilda sociala grupper. Som

helhet_{utgjorde Tuna en av troligen flera uppländ¬} skaaristokratiskt_{präglade miljöerunderJärnåldern.}

Kopplingar till den organisatoriska strukturen i

Gamla_{Uppsala ochmedeltidafrälsegods icentrala}

Uppsala diskuteras,liksomparallellermed samtida

germanska sociala system. Uppsatsen belyser en

förhistorisksamhällsform_{påettsättsomärväl för¬}

ankrat i källmaterialet och som _{ger en spännande}

insikt ien_{tidig period av}svenskhistoria.

Enmer_{egalitärformavsamhälle speglas i Elisa¬} beth Wennerstens _uppsats, sombehandlareffekter¬ na av lokala_{arvsprinciper och giftermålsstrategier}

på bybebyggelse. I projektet ”Relation människa

och_{landskap setturett agrarhistorisktperspektiv”}

har bl. a. _{kulturlandskapets organisation ochfysis¬}

ka _{drag avseende bebyggelselokalisering, skiftes¬}

mönster och _{ägoytor studerats med utgångspunkt}

från_{regleringenavmarkägandetiövreDalarnaoch}

Hälsingland. Den redovisade undersökningen rör

byar i Leksands och Järvsösocknar,båda områden

med_{särpräglade agrarlandskap,somuppenbarligen}

varit resultatet av en under lång tid självständig utveckling utan påtagligaexterna influenser.

Wen-nerstenärverksam vid_{kulturgeografiska institutio¬} nenvidStockholmsuniversitet,menärursprungli¬

gensociolog.Genomkunskaperfrån det sistnämn¬

daämnesområdetlyftsmänniskorna i byarna fram

och deras _{agerande för attbehållakontrollen över} markresurserna inom _{byn. Uppsatsen visar på ett}

konkret sätt hurdet_{gick tillnär}nyagårdarbildades

och _{därigenom bakgrunden till de gårdsklungor}

somkomattväxafram.

I HansJohnssons artikel mötervi_{bebyggelsen i}

Östmarks socken inorraVärmland ochi Minneso¬

ta, USA. Dessa geografiskt vitt skilda områden

binds sammanav deöstmarksbor, som emigrerade

från sin_{fattigahemsockentill detlöftesrika landet} i väster. Arkitekturen visade sig här få ett viktigt symbolvärde. Exteriört anslöt man sig snart till

amerikansk tradition, då byggnadsskicket från det

egna landetförknippades med nöd. Den inre plan¬

lösningen förblev dock den traditionella. De emi¬

grantersomåterkom efterframgångsrika

amerikaår

nader med_{stildrag medfördafrånAmerikasom en}

manifestationavekonomiskoch socialförändring.

Emelie Ekström-Eriksson, kulturgeograf, be¬

handlar den _{idémässiga bakgrunden till den stora}

cityomdaningen i Stockholmunder 1950- och

60-talen. Ifokusstår_fråganomstadensommötesplats:

hurstor vikt lades vid dennafunktion närdet nya

city planerades? I uppsatsen diskuteras den förän¬

dring som synen på citys roll

genomgått

andra_{världskrigets slut.}

De tankar och idéer som _utgjorde basen för de

olika_{planernaförcitysmodernisering,från City 46} till_{City 77, speglas iintervjuermed Göran}

Siden-bladh ochTorstenWestman,tvåpersonermedstort

inflytandepåplanernasgenomförande. Somavslut¬

ninggernu verksamma samhällsplanerare ochde¬ battörer sin _{syn på Stockholms city. Från att}

utformningenavcity i höggrad bestämtavbiltrafi¬

kens krav det senaste halvseklet, betonas nu dess roll somsocial mötesplatsalltmeri dagens plane¬

ring.

Den_{fysiska bebyggelsen,dvs. självabyggnader¬}

na, ärföremålför Anders Franzéns artikel, somär

en_{presentationav ettpågående}forskningsprojekt.

Franzénskällmaterialärde_handlingarsomupprät¬

tades vid_{laga skiftet under 1800-talet för de bygg¬}

nader somskulle _{flyttasut ur} dengamla, samlade

byn i samband med skiftetav marken. Ihandling¬ arna _{ges en detaljerad beskrivning av enskilda}

byggnader, beskrivningar som kommer att använ¬

dasföratt_{gekunskapombebyggelsensutveckling} menocksåomeventuellaregionala skillnader inom

ettstörre _{geografisktområde, i dettafall den norra}

delenavJönköpings län. I_uppsatsendiskuteras_ma¬

terialetskällvärdemenockså dess användbarhetvid

t. ex.byggnadsantikvariskarestaureringar.

ÅsaAhrland och_{BirgittaRoeck Hansen}