Nyord - passé eller succé? : En undersökning om hur 2010 års nyord etablerat sig i dagens samhälle

Akademin för utbildning kultur och kommunikation

EXAMENSARBETE SVA303 15 hp VT21

Nyord – passé eller succé?

En undersökning om hur 2010 års nyord har etablerat sig i dagens samhälle New words – to be or not to be?

A survey of the new words from 2010 and their establishment in today’s society

Linda Lönnfors

Handledare: Gerrit Berends Examinator: Stefan Blom

Akademin för utbildning kultur och kommunikation

EXAMENSARBETE SVA303 15 hp VT21

SAMMANDRAG

Nyord – passé eller succé?

En undersökning om hur 2010 års nyord har etablerat sig i dagens samhälle New words – to be or not to be?

A survey of the new words from 2010 and their establishment in today’s society

2021 Antal sidor: 36

___________________________________________________________________________ Syftet med denna undersökning är att belysa 10 utvalda nyord från 2010 års nyordlista. Detta för att ta reda på om det är möjligt att dra slutsatser kring hur orden etablerats sett till

användningsfrekvens samt kontext. Den huvudsakliga metoden bestod av

korpusundersökningar där användningsfrekvensen för nyorden mättes och de vanligaste kontexterna analyserades. Resultaten från undersökningen visar bland annat att

användningsfrekvensen i de flesta fall verkar ha stor betydelse för nyordens etablering. Vidare konstaterades också att olika kontexter i vilka nyorden vanligtvis förekom skapade olika goda chanser för etableringen. Den huvudsakliga slutsatsen jag kom fram till var att

användningsfrekvensen ofta spelar en avgörande roll för nyordens etablering även om det finns undantag. Ord kan till exempel vara upptagna i Svenska Akademiens Ordlista trots låg användningsfrekvens i korpusundersökningarna. Ytterligare en slutsats var att kontexterna nyorden generellt förekommer i spelar en viktig roll men att det talade språket likväl tycks kunna vara en anledning till nyordens etablering. Det talade språket kan inte mätas i en sådan här typ av underökning och således orsakas en viss felmarginal.

___________________________________________________________________________ Nyckelord: nyord, språkhistoria, språkförändringar, korpusundersökningar

Innehållsförteckning

SAMMANDRAG ... 2

1. Inledning ... 4

1.1. Syfte och frågeställningar ... 5

1.2. Disposition ... 5

2. Bakgrund och tidigare forskning ... 5

2.1. Människan och språket ... 5

2.2. Fenomenet nyord ... 6

2.3. Tidigare forskning ... 8

3. Material och metod ... 10

3.1. Material ... 10 3.2. Metod ... 11 3.2.1. Insamlingsmetod ... 11 3.2.2. Analysmetod ... 12 4. Resultat ... 13 4.1. Substantiv ... 13 4.2. Verb ... 18 5. Diskussion ... 20 5.1. Resultatdiskussion ... 20 5.1.1. Substantiv ... 20 5.1.2. Verb ... 25 5.1.3. Slutsatser ... 27

5.2. Metod- och materialdiskussion ... 32

1. Inledning

Alla levande språk utvecklas. Nya ord bildas hela tiden medan andra ord glöms bort och

försvinner eller ändrar betydelse. Nyord är ofta något som engagerar och som folk har åsikter om: orden kan tyckas vara allt från töntiga eller onödiga till roliga och nyskapande. Orden kan även leda till aha-upplevelser eller skratt då det helt plötsligt finns ord för något man tidigare inte haft ord för. (Institutet för språk och folkminnen)

Citatet ovan speglar precis min egen uppfattning kring människans levande språk och preciserar varför nyord blev ämnet i denna undersökning. Nyord är som ovan nämnt något som ofta engagerar människor och språket i sig är en ständig diskussionsfråga: heter det si, kan man verkligen säga så, osv. Ämnet är intressant att studera i takt med omvärldens, teknikens och miljöns ständiga förändring och utveckling – en utveckling som ofta sker på människors initiativ, liksom utvecklingen av nyord. Det kan tyckas märkligt när ett visst nyord får stor uppmärksamhet: det är ju bara ett ord. Men kanske är det precis ett sådant ord som kan komma att påverka människors språkbruk och bidra till den dynamiska utvecklingen som enligt mig måste ske för att ett språk ska överleva. Fundera bara på vad nyord från de senaste tjugo åren har gjort för den svenska språk- och samhällsutvecklingen genom ord som:

barista, hen, koldioxidneutral, rot-avdrag och terrorresa. Vissa av dessa kanske används i

dagligt tal av en bred allmänhet. Somliga används inte lika ofta men kan ändå vara nog så kända tack vare att de förekommit i media eller i olika sociala sammanhang. Ord som hen och

terrorresa väcker troligtvis många varierande känslor hos allmänheten och kanske är orden

olika viktiga för olika typer av människor. Det ena ordet kan tyckas mer kontroversiellt än det andra. Vissa människor hyllar det ena eller det andra ordet för att det äntligen etablerats en benämning för något man har behov av att uttrycka. Något jag dock skulle vilja konstatera är att alla de fem ovannämnda nyorden från de senaste tjugo åren nog påverkar oss alla på olika sätt, oavsett om vi medvetet reflekterar över dem eller inte.

Personligen anser jag att nyord är intressanta att analysera och de är definitivt något man ska vara nyfiken på, vare sig man är språkintresserad eller inte. Jag tror också att nyord på något sätt berör oss alla, även om vi inte medvetet reflekterar över dem. Nyorden har troligen en större betydelse än många kanske tror, i alla fall om man ser det hela ur ett historiskt

perspektiv. Lite krasst skulle man kunna säga att om nyorden inte fanns skulle vi människor inte ha något språk. Även om långt ifrån alla nyord faktiskt etableras och erkänns i det

svenska språket anser jag ändå att de är viktiga för människans språkutveckling. Eftersom vår omvärld förändras är det också rimligt att språket gör detsamma för att vi ska kunna vara à jour med vår egen tid. Nyord är alltså inte ”bara något fånigt nytt”, ”en töntig trend” eller ”en dagslända”, utan något mycket större och något som påverkar oss människor vare sig vi vill det eller inte.

1.1. Syfte och frågeställningar

Syftet med denna undersökning är att belysa tio utvalda nyord från 2010 års nyordslista för att ta reda på om det är möjligt att dra slutsatser kring deras etablering sett till nyordens kontext och användningsfrekvens.

Frågeställningarna, relaterade till syftet, som jag kommer att besvara i undersökningen är följande:

• Har användningsfrekvensen betydelse för nyordens etablering? • Kan ett nyord etableras trots låg användningsfrekvens?

• Vilken betydelse har kontexten för nyordens etablering?

1.2. Disposition

Denna undersökning är disponerad över sex kapitel med tillhörande underrubriker. Kapitel 2 avser bakgrund gällande tidigare språkforskning, nyord samt nyordens definition och

allmänna betydelse. I kapitel 3 beskriver jag material och metod med syfte att sätta in läsaren i materialinsamlingsprocessen samt hur jag beabetat mitt material. Kapitel 4 innehåller sedan resultaten från min undersökning. Kapitel 5 kommer att bestå av en resultatdiskussion samt en metoddiskussion. I kapitel 5 kommer jag även att presentera mina egna slutsatser kring

undersökningen. Syftet med kapitel 6 är att sammanfatta min undersökning och arbetet som helhet. Sist i uppsatsen finns en källförteckning i vilken jag redovisar alla de källor jag använt i min undersökning.

2. Bakgrund och tidigare forskning

I detta kapitel kommer jag att presentera tidigare forskning inom ämnena nyord och språkutveckling. Kapitlet innehåller även bakgrundsfakta om nyord, språkutveckling och allmän språkanvändning samt definitioner av nyord. Tidigare forskning som specifikt rör nyord är relativt svår att hitta. Därför väljer jag att kombinera den forskning jag lyckats hitta om nyord med forskning om allmän språkutveckling och ordbildning eftersom dessa är tätt sammankopplade.

“Människan är helt enkelt ett däggdjur som uppfunnit ett kommunikationsredskap [språket] som ökat hennes möjligheter att överleva.” Så skriver Fredrik Lindström (2000:26) om människans livsnödvändiga språk och hur det med tiden har utvecklats, och fortsätter att göra så. Vidare resonerar Lindström (2000:26) att ett språk aldrig skulle kunna utvecklas utan samarbetet människor emellan. I takt med att människor utvecklar sin närmiljö utvecklar de också det gemensamma språket. Ett ökat samarbete innebär alltså en snabbare

språkutveckling. En människa skulle alltså inte kunna skapa ett språk ensam eftersom hon inte kan kommunicera det med någon. Just ordet kommunikation kommer från latines

communicare, ’göra gemensamt’. Eftersom människan genom ständigt utökande samarbete

gemensamt har utvecklat språket är det förståeligt att Lindström (2000:33) menar att vi behöver språket för att det realiserar det vi behöver tänka, säga och skriva.

Birgitta Agazzi (2015:7) resonerar på ett liknande sätt när det gäller språkets gemensamhet då hon menar att alla människor äger språket på olika sätt. Hon beskriver språket som

allmängods: lite likt den allmänna kolonilotten som gemensamt tas om hand av

bostadsrättsföreningen. Relationen mellan språket och människan är alltså sådan att alla på något sätt bidrar till och underhåller språket så att det fortsätter att grönska (Agazzi, 2015:7). Genom att hävda att ”Nyordstillväxten kan ses som ett bevis på detta” (Agazzi, 2015:7) skapar hon en slags kausalitet mellan människans sätt att använda språket och verkan eller resultatet av denna användning.

Insitutet för språk och folkminnen, Isof, argumenterar också för att det är vi människor som styr över språket. Isof menar att det är mycket vanligt att vi förlitar oss på Svenska

Akademiens Ordlista, SAOL, när det gäller vad som är tillåtet och inte i det svenska språket. Huruvida ett ord ska godkännas eller inte avgör språkbrukarna, inte SAOL, enligt Isof.

SAOL:s uppgift är således att presentera och informera om ord, till exempel nyord, och sedan är det upp till var och en att använda ordet eller inte. Relaterat till detta, eftersom

Språktidningen samarbetar med Isof, skrivs det i denna tidning om liknande aspekter. På Språktidningens hemsida finns ett slags inskickningsformulär där människor är välkomna att bidra med egna förslag på nya ord de anser behövas. Detta är också ett tydligt och konkret exempel på Agazzis (2017:7) och Isofs resonemang om att det är vi människor som själva äger och bestämmer över vårt språk – det är vi som har makten att förändra och utveckla det genom sättet vi änvänder, eller inte använder, det på.

2.2. Fenomenet nyord

Institutet för språk och folkminnen, Isof, presenterar Språkrådets och Språktidningens kriterier för ordens egenskaper när det gäller huruvida de ska tas upp som nyord eller inte. Här redovisas de tre första kriterierna:

• Ordet ska avspegla samhällsutvecklingen och året som gått

• Ordet ska ha viss spridning i språkbruket och etablerats eller ökat i användning under de två senaste åren

Dessa kriterier används alltså som stöd i arbetet med framtagningen och publiceringen av nyord. Utöver dessa finns ytterligare fyra, något längre, kriterier för nyordens vara eller inte vara på Isofs hemsida.

När nyord för första gången blev populära och allmänt debatterade på det sätt vi är vana vid idag är svårt att säga. Lindström (2000:28) presenterar nyordslistor från 1930-talet, där ord som sexualbrott, tonåring och övergångsställe var på tapeten för första gången. Man kan då fråga sig varför, och hur, nyord skapas. En aspekt som Lindström (2000:45) resonerar kring är den att vårt psyke och vår världsbild är i ständig förändring och att människor därför behöver avspegla detta i språket genom att skapa nya betydelsebärande ord. En liknande tankegång återfinns i Forskning & Framsteg (2018) där man menar att när vi människor behöver ett ord för något ser vi till att skapa ett. Här tas #metoo-rörelsen upp som ett exempel eftersom det under 2017 blev ett nyord i och med att kvinnor världen över började tala öppet om de sexuella övergrepp de tidigare utsatts för. Ordet, eller benämningen, som behövdes för denna företeelse var alltså ”#metoo”. Här ger även Siv Strömquist (2000:19) exempel på nya teknikord som behövs i framställandet av diverse tekniska hjälpmedel som berikar många människors vardag. Orden blir så vanliga i och med teknikens framfart att de lätt etablerar sig i det svenska skriftspråket – orden behövs. Teknikutvecklingen går snabbt framåt och då måste även språket göra likadant så att människan kan förhålla sig till sin omvärld (Strömquist, 2000:19).

Även Agazzi (2015:20) menar att nyord skapas som en spegling av sådant som skett under de senast gånga åren – likt Lindströms (2000:45) resonemang om att nyorden speglar

människans ständigt föränderliga psyke och omvärld. Agazzi (2015:20–25) radar upp en mängd olika kategorier inom vilka nyord främst tenderar skapas. Många av dessa kategorier är starkt sammankopplade med stora händelser, såväl nationellt som internationellt, och har ofta som gemensam nämnare att de berör en bred allmänhet. Kategorier som

arbetsmarknaden, genus- och hbtq-frågor samt hem och familj har renderat i många nyord som kanske än idag är populära: jobbtorg, hubot, gärningsperson, regnbågsförskola,

lattemamma och curlingförälder, för att nämna några.

Varför vissa nyord etablerar sig och andra faller i glömska är ett resonemang som finns med i Språktidningen. Erika Winther, genom Språktidningen, (2011) menar att det är mycket svårt att avgöra vilka nyord som kommer att stanna och vilka som kommer att försvinna. Hon pekar dock på en viktig aspekt för att ett nyord ska ha en chans till etablering: ordet måste fylla ett grundläggande behov för oss människor. Om människan till exempel skulle uppfinna något som är revolutionerande för vår tid för att så många äntligen kan använda detta, kommer vi också att behöva etablera ett ord för detta. Ett sådant exempel är när ämnet grafen [-e´n] upptäcktes av forskare på 2000-talet, vilket renderade i Nobelpriset i fysik – och en plats i

2010 års nyordslista för ordet. Anders Svensson (2017) skriver i Språktidningen om fler exempel när det gäller nyord som först varit mycket populära i samhällssammanhang eller övriga globala händelser, för att sedan glömmas bort. Vulkanresa och askbränd är exempel på nyord som användes flitigt i samband med vulkanen Eyjafjallajökulls utbrott på Island under 2010. Orden verkar dock inte ha använts i andra sammanhang efter detta, enligt

Språktidningen. ”Men lika fort som askan försvann ur svenskt luftrum försvann också ord som vulkanresa, askänka och askbränd. De behövdes helt enkelt inte längre.” (Svensson, 2017). Strömquist (2000:33–34) skriver om liknande fall där ords betydelse kan ändras eller förskjutas så att ordet till slut blir svårt att använda. ” […] vi har fått andra referensramar eller helt enkelt därför att ordet blivit ovanligt och därmed svårt att förstå.” (Strömquist, 2000:34). Detta kan relateras till det Svensson (2017) skriver om till exempel ordet askänka och hur irrelevant det verkar vara idag.

2.3. Tidigare forskning

I forskningsprojektet ORDAT (Det svenska ordförrådets utveckling från artonhundra till tjugohundra) formulerar Sven-Göran Malmgren (2002) följande fråga: ”Hur stor chans har ett nyord att slå sig in bland de 1000 eller 5000 vanligaste orden?”. Utifrån detta resonerar han vidare och anser att chansen verkar liten då ordförrådet i det svenska språket generellt sett verkar stabilt. Resonemanget grundar sig bland annat i den del av undersökningen som rör nyordens etablering i svenska tidningstexter. Denna visar bland annat att det under hela 1900-talet endast etablerades fyra nyord i denna kontext: bil, radio, TV och förstås. Tre av dessa nyord är exempel på uppfinningar som var nya under denna tid, vilka man då alltså behövde nya ord för. Observera att dessa fyra nyord alltså räknades som etablerade enbart i kontexten svenska nyhetstidningar eftersom det endast var dessa som studerades i den delen av

undersökningen.

Sanna Wikström (2017) resonerar likt Malmgren (2002) kring nyordens uppkomst och hur denna kan ske. I Wikströms studie (2017) av nyord från 2015 undersöker hon, med hjälp av Språkbankens korpusverktyg, 37 nyord från 2015 års nyordslista. Syftet var att ta reda på hur väl orden har etablerat sig i det svenska skriftspråket och vilka aspekter som kan ligga till grund för dessa etableringar. Wikström (2017) ställde upp en hypotes om att nyord har stor chans att etableras om de har med teknik och samhällsutveckling att göra då dessa är

sammanhang som hela tiden utvecklas. Dessa sammanhang är också sådana som rör en bred allmänhet och kan därför vara en orsak till nyordens etablering. Vidare kommer Wikström (2017) bland annat fram till att nyord kan etableras i samband med aktuella samhällsfrågor och nya innovationer, alltså uppfinningar av olika slag. Hennes hypotes stämde alltså väl överens med resultaten i hennes undersökning. Nyordens etablering beror bland annat, enligt Wikström (2017), på att kontexterna som nyorden främst används i är tillgängliga för en bred allmänhet, så som Twitter och Flashback – vilka också utvecklas kontinuerligt i samband med

När det gäller nyordens etablering presenterar Svensson (2017) en undersökning som gjordes av Språktidningen samma år. Undersökningen syftade till att ta reda på vilka nyord, från 2007–2014, som hade etablerat sig i det svenska språket. Något som poängteras i

undersökningen är att det endast är det skrivna språket som analyserats. Detta eftersom det finns betydligt mer material som stöder en undersökning av det svenska skriftspråket snarare än det talade. Svensson (2017) menar också att det i princip är omöjligt att undersöka hur tio miljoner svenskar talar. Svensson (2017) förklarar bland annat att Svenska Akademiens Ordlista, SAOL, från 2015 användes för att undersöka nyorden och huruvida de etablerat sig eller inte. Följande kategorier för etableringsgrad för nyorden presenteras i undersökningen: • Etablerade ord (ord som dagligen används i massmedia och på nätet), till exempel

e-sport och klimathot.

• Vanliga ord (ord som används mycket inom större, specifika grupper), till exempel

rallylydnad från hundsportsvärlden.

• Sällsynta ord (ord som är aktuella under en kort period men sedan blir omoderna), till exempel halvtaktsjobb och jobbstopparpolitik.

• Döda ord (ord som inte längre syns i massmedia eller inte använts det senaste året), till exempel vulkanresa och askänka.

Undersökningen av Språktidningen visade även att drygt en tredjedel av de 350 nyord som publicerades mellan 2007 och 2014 även togs med i SAOL. Dessa ord kan alltså klassas som etablerade (Svensson, 2017).

Även Jan Svanlund har 2009 undersökt ords etablering, framför allt ur perspektivet sammansatta ord. I hans undersökning förklarar han att etableringen av – framför allt sammansatta – ord ofta beror på förhållandet mellan själva uttrycket och dess faktiska innehåll: dessa måste alltså korrelera med varandra för att öka människors tendens att

använda orden (Svanlund, 2009:38). I samband med detta presenterar han den semasiologiska aspekten: hur självklart är det vad ordet står för? Hur fast bestämt är innehållet? Dvs. hur etablerad betydelsen av ordet är. Vidare redogör han också för den onomasiologiska delen som handlar om hur självklart ordet vi betecknar innehållet med är: alltså, hur etablerad är beteckningen för ordet? (Svanlund, 2009:38).

Vidare skriver Svanlund (2009) i sin undersökning om hur och varför sammansättningar används, och hur detta i sin tur påverkar etableringen av orden. Han jämför detta med

engelskans compound och tar även stöd i detta då han menar att det ännu inte finns tillräcklig svensk forskning om just sammansättningar. Svanlund (2009:20) presenterar, likt kriterier för tillämpningen av sammansättningar, följande:

Människor använder generellt sammansättningar för att: • Namnge

• Beteckna underkategorier till mer generella kategorier • Markera kontraster

• Möjliggöra mer precis kommunikation.

Jämte dessa finns ytterligare fyra, lite längre, ”kriterier” i samband med resonemanget kring varför och hur människor använder sammansättningar.

Kajsa Bidemo har i sin undersökning från 2017 undersökt den allmänna kännedomen om 54 nyord från 2000-talet. Bidemo (2017) lägger också relativt stort fokus på att undersöka engelska lånord och allmänhetens kännedom om dessa. Studien grundar sig i

enkätundersökningar där 100 informanter fick följande frågor: ”Har du hört följande ord?”, ”Hur ofta använder du följande ord?” och ”Tror du att följande ord kommer att finnas kvar i framtiden?”. Dessa frågor ställdes för att få en uppfattning om ordens användningsfrekvens samt allmänhetens kännedom om nyorden. Informanterna fick uppge ålder och kön och deras svar delades sedan in i olika spann utefter dessa kategorier i redovisningen av resultatet. Bidemo (2017) ansåg att det var relevant att ta hänsyn till informanternas ålder och kön för att på så sätt få en bred och representativ bild av allmänheten. Detta syftar även till att motverka ett alltför missvisande eller lågfrekvent resultat. Resultaten i Bidemos (2017) undersökning visar att allmänheten generellt sett har en låg förståelse för nyorden och inte använder dem särskilt ofta. Hon konstaterar även, utifrån resultatet av hennes enkätundersökningar, att endast 8 av hennes valda 45 nyord har etablerat sig i det svenska språket. Detta beror enligt Bidemo (2017) bland annat på att majoriteten av nyord ofta är modeord som används i specifika kontexter, medan andra nyord kan vara relaterade till stora skandalliknande händelser.

3. Material och metod

Detta avsnitt kommer att handla om vilket material som insamlats till undersökningen och hur det hanterades. Rubriken ”Metod” innehåller två delar där såväl insamlingsmetoden som analysmetoden presenteras.

3.1. Material

Materialet i denna undersökning består av tio utvalda nyord från 2010 års nyordslista. Dessa tio ord är både substantiv och verb. Substantiven är app, cykelbarometer, kalkstenssångare,

köttklister, ordningskonsult, rit-avdrag och solhybrid. Verben är bloppa, facebooka och ångerrösta.

3.2. Metod

I det här kapitlet redovisas metoden för hur själva undersökningen genomförts men även hur insamlandet och bearbetningen av materialet har gått till. I kapitlet presenteras också själva analysmetoden för min undersökning, dvs vilken metod jag använt för att analysera resultaten.

3.2.1. Insamlingsmetod

Den huvudsakliga, och mest omfattande, insamlingsmetoden har varit att genomföra korpusundersökningar. Jag valde ut tio nyord från Språkrådets nyordslista från 2010. Anledningen till att jag valde tio ord och inte alla 53 nyord, eller till exempel hälften av det totala antalet nyord, har att göra med den kvalitativa inriktningen i min undersökning. Det är lättare att undersöka tio ord på djupet istället för 30, särskilt med hänsyn till att tiden i detta fall är begränsad. Orden valdes dels med hänsyn till ordklass då jag gärna såg en variation i att undersöka substantiv och verb, dels med hänsyn till personliga erfarenheter. Majoriteten av de utvalda orden hade jag aldrig hört tidigare och därför var det intressant att undersöka dem närmare för att öka såväl mina egna som andras kunskaper om dessa ord. Många av orden, både de jag valde och de flesta från hela 2010 års nyordslista, är dessutom sammansatta ord (som till exempel cykelbarometer) vilket också är en faktor som gör orden attraktiva för en djupare analys.

Information från hemsidan tillhörande Institutionen för språk och folkminnen, Isof, har varit relevant och pålitlig när det gäller definitionen av nyord samt orsaker till dess uppkomst. Det var även på denna sida jag fann Språkrådets nyordslista från 2010, vilken är utgångspunkten i min undersökning. Tätt sammankopplat med denna institution finns Språktidningen, vilken arbetar frekvent med nyord och forskningen kring dem. Därför har jag valt att använda mig av Språktidningen i min analys, bland annat i frågan om hur nyord definieras och används. För att undersöka de tio utvalda nyorden använde jag mig av Språkbankens verktyg Korp som är en samling av flertalet korpusar där olika områden finns representerade. Eftersom mitt syfte med undersökningen var att ta reda på i vilka kontexter de utvalda nyorden förekommer i valde jag ut 73 av Språkbankens totala 245 korpusar som jag ansåg spegla en bred

språkanvändning. De fyra ”huvudområden” – kategorier som representerar korpusarna – jag sökte i är Akademiska texter, Sociala medier, Tidningstexter och Talbanken. Majoriteten av dessa huvudområden har i sin tur ”underrubriker” till specifika korpusar som syftar till en mer precis träffbild. Här valde jag att markera somliga och avmarkera vissa av dessa för att få ett så träffsäkert resultat som möjligt. Under Tidningstexter var till exempel Aftonbladet:

1800-talet inte relevant för min undersökning och därför valde jag bort denna, och liknande andra

inom huvudområdet Sociala medier, kan jag nämna bland andra: Bloggmix, Flashback och Twitter. Ett skärmklipp som förtydligar detta, med en kort tillhörande förklaring, finns nedan.

Skärmklipp från Språkbankens korpusverktyg Korp. De blåa pilarna till vänster om varje korpus ger användaren möjlighet att ytterligare få fram ”underkategorier”, till exempel är Familjeliv och

Flashback korpusar som tillhör Diskussionsforum. Siffran inom parentes till höger representerar

alltså det totala antalet korpusar inom den kategorin, till exempel ses här att Sociala medier innehåller sammanlagt 68 korpusar.

För att min sökning i korpusarna skulle bli så mångsidig som möjligt valde jag att markera rutor som Skiftlägesoberoende och Lemgram avseende hur resultatet från sökningen skulle presenteras. Detta innebär att sökningen inte skulle ta hänsyn till gemener eller versaler samt att ett ords alla olika böjningsformer presenteras i sökresultaten. Med andra ord fick jag resultat som App, APPARNA, appens, osv. Jag menar att detta ökar validiteten för resultaten i min undersökning eftersom alla typer av ordformer inkluderas för att ge en så nyanserad bild som möjligt av ordens förekomst.

3.2.2. Analysmetod

Jag har valt att analysera de utvalda nyorden ur två huvudsakliga perspektiv:

användningsfrekvens och kontext. Med användningsfrekvens menas i vilken grad, hög eller låg, nyorden förekommer i korpusarna – alltså hur många träffar respektive ord har. Med kontext syftar jag på i vilket sammanhang nyorden används. Exempel på kontext i denna undersökning kan vara Göteborgsposten och Twitter. Anledningen till att dessa två perspektiv används är för att jag vill försöka komma fram till om de har betydelse för nyordens

etablering och i så fall på vilket sätt.

När korpusundersökningarna för nyorden gjordes sparade jag resultaten i form av den absoluta frekvensen för varje ord. I detta sammanhang innebär den absoluta frekvensen det totala antalet träffar på ett visst ord inom de valda korpusarna.

Min generella analysmetod i undersökningen som helhet är kvalitativ. Detta eftersom jag valt ut ett antal nyord från 2010 års nyordslista och undersökt dem närmare utan att ta hänsyn till kvantitativa aspekter. Den kvalitativa metoden återspeglas även i mina frågeställningar eftersom dessa är specifika och inte syftar till att jämföra, räkna eller kategorisera på ett kvantitativt sätt. Dock finns kvantitativa inslag i min insamlings- och analysprocess. Dessa består i att jag mäter användningsfrekvensen för respektive nyord och presenterar de tre kontexter med högst användningsfrekvens för varje nyord. Min analysmetod grundar sig också i lingvistik eftersom jag undersöker nyord. Lingvistiken finns också i mitt sätt att presentera resultaten samt i hur jag valde ut de tio nyorden eftersom jag bland annat valde att kategorisera dem efter ordklass: substantiv och verb.

4. Resultat

I detta kapitel kommer jag att presentera resultaten från min undersökning. Kapitlet är uppdelat i två delar baserat på de utvalda nyordens ordklasstillhörighet: substantiv och verb. Resultaten från korpusundersökningarna består av den absoluta frekvensen för varje ord. Dessa redovisas i form av cirkeldiagram där de tre högsta siffrorna i respektive mätning finns med. De tre högsta siffrorna presenteras även i löpande text under cirkeldiagrammet,

tillsammans med det totala antalet träffar i KWIC, Keyword In Context. KWIC är relevant att redogöra för då det ger en uppfattning om ordets generella användningsfrekvens. Ovanför cirkeldiagrammen kommer det att finnas en definition till varje nyord och den är hämtad från Språkrådets nyordslista. Definitionen finns där med syfte att tydliggöra innebörden av

nyordet.

I diagrammen finns även den gråa kategorin ”ÖVRIGA” som innehåller samtliga övriga kontexter än de tre med högst användningsfrekvens. I de fall där ”ÖVRIGA” överstiger 50% av det totala antalet i diagrammet, kommer jag att kort redogöra för dessa i den löpande texten under varje nyord.

Kontexter som förekommer i resultatdelen är till exempel ”Twitter [årtal]” och ”Twittermix”. Skillnaden mellan dessa är, så som Språkbanken definierar det, att ”Twitter [årtal]” är en samling material från svenska Twitteranvändare från det specifika året. ”Twittermix” består av material från svenskspråkiga Twitteranvändare utan något fastställt tidsintervall. Materialet i den senare kontexten uppdateras dessutom regelbundet, enligt Språkbanken.

a) App. ”Program som laddas ned från nätet till en mobiltelefon [efter engelskan, av

application].”

Det totala antalet träffar på ordet app i KWIC var 416 997. Den kontext som hade högst antal träffar, och alltså högst användningsfrekvens, var Twittermix med 103 728 träffar. På andra plats kom diskussionsforumet Flashback med 79 926 träffar och tredje högst resultat hade Twitter 2016 med 48 907 träffar.

b) Cykelbarometer. ”En apparat som registrerar hur många cyklister som passerar en viss punkt.” Twittermix: 103 728 Flashback: 79 926 Twitter 2016: 48 907 Twittermix: 6 Twitter 2015: 4 GP 2011: 3 ÖVRIGA ÖVRIGA

Cykelbarometer hade en total träffbild på 19 i KWIC. De tre kontexter där ordet var vanligast

visade sig vara Twittermix med 6 träffar, Twitter 2015 med 4 träffar och Göteborgsposten, GP, med 3 träffar.

c) Kalkstenssångare. ”Benämning på en ny fågelart.”

Ordet kalkstenssångare hade totalt 5 träffar i KWIC, vilket innebär att det enligt diagrammet ovan inte finns någon egentlig rangordning gällande frekvens eftersom antalet kontexter också är 5. De tre första (slumpmässigt presenterade) kontexterna, likställda med ”ÖVRIGA” är Flashback, GP och Webbnyheter 2010, samtliga med 1 träff i respektive kontext.

d) Köttklister. ”Ämne tillverkat av djurblod som kan användas för att klistra ihop mindre köttdelar till något som ser ut som hela köttstycken.”

Flashback: 1 GP 2010: 1 Webbnyheter 2010: 1 ÖVRIGA

Det totala antalet träffar i KWIC för ordet köttklister var 376. Twittermix svarade för den vanligast använda kontexten med 171 träffar. Därefter kommer Bloggmix 2010 med 43 träffar och Webbnyheter 2010 med 41 träffar.

e) Ordningskonsult. ”Person som ger råd om hur man håller ordning.”

Ordningskonsult hade totalt 11 träffar i KWIC. Den vanligaste kontexten var GP med 5

träffar, följt av Familjeliv med 1 träff och Flashback med 1 träff.

Twittermix: 171 Bloggmix, 2010: 43 Webbnyheter, 2010: 41 GP 2010: 5 Familjeliv: 1 Flashback: 1 ÖVRIGA ÖVRIGA

f) Rit-avdrag. ”Avdrag för it-tjänster i hemmet [jämför rot- och rutavdrag].”

Ordet rit-avdrag hade totalt 3959 antal träffar i KWIC. Kontexten som ordet främst används i är Twittermix med 744 träffar. På andra plats finns Twitter 2016 med 453 träffar och på tredje plats kommer Flashback med 236 träffar. Inom kategorin ”ÖVRIGA” finns ett relativt stort antal kontexter men med få träffar i varje och därför, men även med anledning av att jag endast presenterar de tre högsta siffrorna för varje ord, redogör jag inte specifikt för dessa. Exempel på vilka kontexter som finns med i den gråmarkerade kategorin är Familjeliv, Twitter 2015 och Bloggmix 2011.

g) Solhybrid. ”Bil som delvis drivs med solceller.”

Twittermix: 744 Twitter 2016: 453 Flashback: 236 Flashback: 1 Twitter 2015: 1 Twitter 2016: 1 ÖVRIGA

Solhybrid gav totalt 3 träffar i KWIC, i 3 olika kontexter vilket gör att det inte heller här finns

någon rangordning. Flashback samt Twitter 2015 och Twitter 2016 var de kontexter där ordet förekom, med en frekvens på 1 träff per kontext.

4.2. Verb

h) Bloppa. ”Sälja på bloppis [av blogg + loppis].”

Det totala antalet träffar i KWIC för ordet bloppa var 42. Den vanligaste kontexten var Twittermix med 6 träffar. Därefter kom Bloggmix 2011 med 5 träffar och Bloggmix 2012, också med 5 träffar. Den gråa delen markerad ”ÖVRIGA” tar upp mer än hälften av detta cirkeldiagram men jag har ändå valt att inte redovisa den delen lika noggrant som de tre vanligaste kontexterna. Dock kan jag nämna att kontexterna under ”ÖVRIGA”, med få träffar i varje, till exempel är Flashback och Bloggmix 2010.

i) Facebooka. ”Skriva på Facebook.”

ÖVRIGA Twittermix: 6 Bloggmix, 2011: 5 Bloggmix, 2012: 5

Facebooka hade totalt 3959 träffar i KWIC. Kontexten där ordet främst förekom var

Twittermix med 744 träffar. På andra och tredjeplats kom Twitter 2016 med 453 träffar respektive Flashback med 236 träffar. Även här fyller det gråa området ”ÖVRIGA” mer än hälften av diagrammet. Trots att jag valt att endast redovisa de tre vanligaste kontexterna med högst träffar för varje nyord, kan jag nämna att ”ÖVRIGA” i detta fall består av kontexter som Bloggmix 2011, Familjeliv och Twitter 2015.

j) Ångerrösta. ”Utnyttja möjligheten att rösta på valdagen när man förhandsröstat.”

Det totala antalet träffar i KWIC för ordet ångerrösta var 59. Den vanligaste kontexten var Flashback med 42 träffar. Därefter följer Twittermix med 8 träffar och Familjeliv med 2 träffar. ÖVRIGA ÖVRIGA Twittermix: 744 Twitter, 2016: 453 Flashback: 236 Twittermix: 8 Flashback: 42 Familjeliv: 2

5. Diskussion

Diskussionen i detta avsnitt kommer att bestå av två olika delar. Jag kommer först, under 5.1, att diskutera mitt resultat med hänvisning till bakgrunden samt den tidigare forskningen inom ämnet, dvs innehållet i kapitel 2. Den andra diskussionsdelen, 5.2, kommer att avse en slags reflektion över min metod samt mitt material.

5.1. Resultatdiskussion

På ett övergripande plan kan jag konstatera att resultaten från min undersökning både var förväntade och överraskande på olika sätt. För en mer detaljerad och specifik analys av

nyorden kommer jag att dela upp detta avsnitt i tre delar avseende substantiv och verb samt en egen del som avser mina egna slutsatser.

5.1.1. Substantiv

De sju substantiv jag valt, app, cykelbarometer, kalkstenssångare, köttklister,

ordningskonsult, rit-avdrag och solhybrid, är alla, med undantag för app, sammansatta ord.

Alla dessa ord hade en varierad träffbild i korpusarna vilket kan tolkas på olika sätt med hänsyn till bakgrunden och den tidigare forskning jag presenterat. Jag kommer i denna del av kapitlet att analysera ord för ord, dvs varje nyord ges ett eget stycke där det diskuteras.

App, som är en förkortning av engelskans ursprungliga application och svenskans applikation, fick överlägset högst antal träffar i min undersökning: 416 997. Endast med

hänvisning till det höga träffantalet verkar detta vara ett ord som definitivt har etablerat sig i det svenska språket. Det är ett ord som benämner olika mjukvaruprogram som skapades i samband med att smartphones utvecklades. Idag finns appar för i princip allt: bankappar, kartappar, kommunikationsappar, spelappar, träningsappar osv. App är också ett exempel på det som Wikström (2017) och Strömquist (2000:19) beskriver som teknologi som föranleder nyord. I Forskning & Framsteg (2018) förklaras också att när människor ser ett behov av att benämna ett nytt slags fenomen, en uppfinning eller liknande, hittar de helt enkelt på ordet. Ovanstående verkar relevant i samband med hur nyordet app skapades. Sett till hur nyordet används, både den höga frekvensen och kontexterna det förekommer i, kan man förstå att ordet fått stor genomslagskraft. Twittermix, Flashback och Twitter 2016 var de tre kontexter där ordet förekom mest och dessa kontexter är i sig bevis på den teknologiska vardag som

idag präglar många människors liv. Enligt Svensson (2017) skulle ordet app klassas som etablerat i det svenska språket eftersom det ofta används till vardags och i massmedia. Dessutom är det idag vanligt att folk använder smartphones och på så sätt blir apparna en del av vardagen, likt de olika typer av appar jag beskrev ovan. Av egen erfarenhet liknar appens förekomst nästan ett slags fenomen som är oumbärligt i dagens samhälle: har du inte appen för det ena eller det andra kan du ofta inte slutföra det du ska göra. Detta kan relateras till det Winther (2011) skriver om angående kriteriet att nyord måste fylla en funktion för oss människor – vi måste behöva det på något sätt för att det ska kunna etableras. Alltså, i och med teknologins framfart de senaste decennierna är det inte förvånande att ett ord som app etablerat sig väl i det svenska språket. Jag anser även att det Agazzi (2015:20–25) presenterar som orsaker till att nyord och språk i allmänhet skapas och används är relevant angående detta ord. Språket är något som ägs gemensamt av oss alla, enligt Agazzi (2015:7), och det håller jag med om i relation till det höga antalet träffar app har i korpusarna. Människor har ansett sig behöva ordet och sedan använt det i en så hög frekvens, eftersom vi gemensamt äger språket, och därmed har ordet etablerats. Med det sagt är det inte säkert att alla människor är bekanta med ordet som sådant eller funktionen det fyller eftersom alla inte är intresserade eller integrerade i den typen av teknik. Dock anser jag ändå att ordet är så pass känt att även de som inte dagligen använder ordet kan förstå dess grundläggande betydelse och syfte.

Cykelbarometer är ett spännande ord som endast fick 19 träffar i korpusarna. Nyordet

representerar en teknisk apparat som registrerar hur många cyklar som passerar en viss punkt. De vanligaste kontexterna där nyordet förekommer är Twittermix, Twitter 2015 och GP 2011 och dessa kontexter är sådana som har potential att nå en bred allmänhet. Trots detta verkar ordet inte fått någon direkt genomslagskraft i det svenska språket. Likt det Winther (2011) skriver om i Språktidningen, kanske ordet inte behövs om det är så att det inte fyller en grundläggande funktion i människors vardag. Jag anser dock att det är svårt att koppla det låga antalet korpusträffar till detta resonemang. Detta enligt egen erfarenhet av att dagligen bevittna dessa cykelbarometrar som finns centralt utplacerade i min hemstad Eskilstuna. Cykelanvändningen ser såklart olika ut från stad till stad men jag upplever ändå att människor är nyfikna på mätningarna som görs i dessa cykelbarometrar eftersom de är lättillgängliga i samhället. Bidemo (2017) presentar en slutsats gällande låg kännedom samt låg ordförståelse bland hennes undersökta nyord, och kanske kan cykelbarometer vara ett sådant ord som allmänheten inte är så bekant med – och därför heller inte förstår och använder ordet. Jag tror nämligen att människor skulle vara kapabla att peka ut en cykelbarometer om de såg en, till exempel i anslutning till en vältrafikerad centrumväg eller en allmän passage, men de kanske inte kan benämna den. Detta anser jag också vara ett exempel på ett onomasiologiskt ord som Svanlund (2009:38) beskriver. Ordets beteckning är inte tillräckligt given och självklar för att människor ska använda ordet cykelbarometer. Paradoxalt nog faller just detta ord delvis även in under semasiologi (Svanlund, 2009:38) då betydelsen av ordet sammanfaller med

innehållet. Det är entydigt och syftar endast till att mäta just hur många cyklar som passerar en viss punkt. Därför borde ordet, ur ett rent språkförståelseperspektiv, vara enkelt att använda. Kanske är cykelbarometer också ett exempel på det fall där Svensson (2017)

beskriver nyord som är mycket aktuella i samband med något nytt och ibland

världsomvälvande men sedan faller i glömska för att ordet inte längre har ett lika självklart och aktuellt sammanhang. I samband med ordets lansering borde det kunnat bli mer populärt med bakgrund i Svanlunds (2009:20) kriterier om att namnge och möjliggöra mer precis kommunikation: en ny uppfinning behöver ett namn och benämningen bör vara konkret och precis för att särskilja en cykelbarometer från eventuella mätverktyg som fokuserar på bilar, bussar eller fotgängare. Cykelbarometer kan ha tyckts revolutionerande när det först

lanserades som nyord för att sedan förlora sin eventuella omedelbara popularitet och bli omodernt. Jag tror dock mycket på aspekten om igenkänning och vill lyfta denna. Åter till Eskilstunas relativt många cykelbarometrar: de kan tyckas så välbekanta och vardagliga att människor inte ens reflekterar över dem och därför inte heller använder dem i sitt språk. Cykelbarometrarna bara finns där som en självklar och integrerad del av människors vardag att man kanske inte behöver ordet för dem.

Kalkstenssångare är alltså benämningen på en ny fågelart och ordet fick endast 5 träffar i

mina korpusundersökningar. Det låga träffresultatet kan bero på att ordet är mycket ämnesspecifikt och troligen var det mycket intressant endast för fackmän när det uppkom. Detta skulle kunna vara en orsak till Malmgrens (2002) frågeställning om hur stor sannolikhet nyord har att ta sig in bland de 1000 till 5000 vanligaste orden i svenskan, och svaret att den sannolikheten är mycket låg. Ordet kalkstenssångare verkar inte vara något som rör

allmänheten på ett centralt sätt. Med hänsyn till Malmgrens (2002) slutsatser och den låga träffbild jag fick på ordet i korpusundersökningarna tycks det att ordet inte påverkar

allmänheten och språket nämnvärt. Därför har ordet heller inte etablerat sig som något vanligt förekommande i det svenska språket. De vanligaste kontexterna för kalkstenssångare enligt min underökning var Flashback, GP 2010 och Webbnyheter 2010. Dessa kontexter är sådana som många har tillgång till. Kontexterna är också sådana som ofta påverkar allmänheten: Flashback eftersom det är ett allmänt diskussionsforum på nätet där folk diskuterar högt och lågt samt nyhetssammanhang som ofta ses som pålitliga i allmänhetens ögon. Enligt

Wikström (2017) är kontexterna som kalkstenssångare här förekommer i typiska exempel på sådana som bidrar till att nyord etablerar sig. Trots detta tycks ordet alltså inte etablerat sig. Jag tror att kalkstenssångare sannolikt presenterades i dessa kontexter i samband med ”nyhetens behag” men därefter inte ägnades mer uppmärksamhet. Sett till det Lindström (2000:45) och även Agazzi (2015:20) skriver om att nyorden speglar vår omvärld är

kalkstenssångare ett exempel på att detta inte verkar stämma. Personligen har jag aldrig sett

en kalkstenssångare och har aldrig heller hört om någon som gjort det, trots att jag dagligen följer olika typer av nyheter och har gått i skola de senaste nästan 20 åren. Därför kan det vara så att allmänheten inte behöver ordet (Winther, 2011) eftersom det inte verkar fylla en

nödvändig eller grundläggande funktion i människors vardag. Ordet kalkstenssångare finns inte heller med i SAOL. Detta till trots förekommer ordet säkerligen inom yrkeskåren som kan klassa ordet som viktigt i deras arbete och forskning, men utöver detta verkar ordet vara dött, sett till Svenssons (2017) kategorier för etableringsgrad. Jag anser dock att ordet finns i det svenska språket eftersom det används av en specifik, om än liten, grupp som tycker sig ha

nytta av ordet. Även om kalkstenssångaren inte ständigt är aktuell kommer ordet troligen alltid att finnas kvar i det svenska språket eftersom det en gång upptäckts som en ny art.

Köttklister är ett ord som fick 376 träffar i korpusundersökningarna där de tre vanligaste

kontexterna var Twittermix, Bloggmix 2010 och Webbnyheter 2010. Köttklister är alltså ett ämne av djurblod som fungerar som klister för att sammanfoga till exempel flera små

köttbitar till en stor. Jag anser, med hänvisning till Svanlund (2009:38) att detta ord korrelerar väl med dess innehåll: det är alltså semasiologiskt. Trots detta är träffbilden i korpusarna relativt låg även om man skulle kunna tro att ordet var lättare att etablera tack vare dess konkreta betydelse. Personligen för detta tankarna vidare till vegetarian- eller

veganrörelser/föreningar som troligen skulle motsätta sig ordet, och jag är något förvånad över att ordet fick relativt få träffar. Ordet i sig låter nästan lite makabert och skulle därför kunna väcka debatt. Med anledning av detta tänker jag på Wikströms (2017) slutsats om att nyord ofta etableras om de representerar en ny slags innovation. Trots att ordet i enlighet med Wikström (2017) representerar en typ av ny uppfinning – någon människa fick idén om att djurblod kunde användas för att skapa ett slags klister avsett för kött – skulle jag inte klassa det som etablerat. Detta med bakgrund i Svenssons (2017) etableringsskala på vilken jag skulle säga att köttklister är sällsynt, också i relation till det relativt låga antalet korpusträffar. Ordet finns dock med i SAOL vilket kan tyda på att det kan vara mer etablerat och känt än det mina korpusresultat visar. Kontexterna ordet förekommer i enligt korpusundersökningarna är alla digitala kanaler som är lättillgängliga för gemene man. Det kan antas att ordet i dessa blev ett diskussionsämne när det lanserades 2010 men att det därefter avtog alltmer i popularitet.

Ordningskonsult är en person som ger råd om hur man håller ordning, och ordet fick totalt 11

träffar i korpusarna. När jag först hörde om detta ord i samband med min undersökning tänkte jag att det återspeglar en ny yrkesroll i arbetslivet. Dock verkar resultaten från mina

korpusundersökningar inte riktigt stämma överens med det. En ny yrkestitel som kan tyckas revolutionerande för andra yrkeskategorier bör få ett större genomslag i språket. Det kan tänkas att till exempel kontorsanställda eller övrig administrativ personal skulle ha hjälp av en

ordningskonsult men det låga träffantalet verkar som tidigare nämnt visa på annat. Även detta

ord är semasiologiskt (Svanlund, 2009:38) då det konkret speglar innehållet och således också förstärker betydelsen av det: det är alltså självklart vad ordet står för. Jag tror att många människor, med hänsyn till Svanlund (2009:38) skulle förstå vad en ordningskonsult är även om de aldrig tidigare hört eller använt ordet. Ordet finns representerat i SAOL vilket tyder på att det kan vara mer förekommande än det som syns i mina korpusundersökningar.

Kontexterna ordet förekommer i är GP 2010, Familjeliv och Flashback. Familjeliv och Flashback är internetforum där allmänheten fritt kan diskutera diverse och genom dessa kan ordet ha blivit känt. Dock har dessa kontexter endast 1 träff vardera vilket inte ger stöd i att ordet skulle spridits där. GP 2010 har 5 träffar på ordet, vilket inte är mycket, men folk som läser tidningen kan sedan muntligen ha fört ordet vidare. Svensson (2017) menar att det är omöjligt att undersöka hur 10 miljoner svenskar talar, och kanske kan det vara en orsak till att resultat i korpusundersökningar kan vara skeva och missvisande. Språket är allmängods

(Agazzi, 2015:7) och Isof skriver också om att det är upp till var och en att använda ett ord eller inte: vi människor bestämmer över vårt språk. Därför har vi kanske bestämt, genom muntlig kommunikation snarare än skriftlig, att ordningskonsult ska finnas kvar som ord. Dock inte sagt att detta stämmer eftersom det är svårt att undersöka hur människor talar. Men av egen erfarenhet om att vi idag tycks gå alltmer ifrån det traditionella i att använda skriften, kan det vara så att ett ord som ordningskonsult, i alla fall till viss del, ändå etablerat sig genom att människor har talat om ordet. Det skrivna språket är alltså långt ifrån hela sanningen när det gäller ett ords etableringsgrad, och särskilt i detta fall, vilket gör att mina korpusundersökningar endast representerar en liten del av den hela bilden. Sedan är det självklart så att olika yrkeskategorier är olika mycket populära, lite som ett cykliskt kretslopp. I perioder kan behovet av till exempel socionomer vara enormt medan kurvan senare kan plattas till under en tid – det går alltså upp och ned i hur populära och omnämnda vissa yrken är. Detta skulle jag även relatera till det Strömquist (2000:33–34) skriver om gemensamma referensramar i språket. Kanske inte alla ser ordningskonsult som ett yrke: alla kanske inte förstår att det är ett yrke. Det kan göra att människor har olika förståelse för ordet eftersom referensramarna inte alltid är desamma, och därför används inte ordet i en bred utsträckning. Om ordet är svårt att förstå eller om betydelsen är oklar kan det alltså resultera i att ordet inte används, vilket jag tror kan vara fallet angående detta ord.

Rit-avdrag är likt rot- och rut-avdrag en tjänst man har rätt att göra avdrag för, och i detta fall

handlar det om IT-tjänster i hemmet. Ordet hade 3959 träffar i korpusundersökningarna. Samtliga av de tre vanligaste kontexterna är digitala sådana: Twittermix, Twitter 2016 och Flashback. Att detta ord fick en plats i nyordslistan 2010 är ingen överraskning. Det var under denna tid och åren strax innan som den digitala världen tog fart på många fronter, inte minst i samband med lanseringen och utvecklingen av Apples iPhone. Smarta telefoner, smartphones, blev vardag för många och i och med detta steg troligen teknikintresset hos allmänheten. Behovet av snabb uppkoppling och kraftfulla men smidiga teknikenheter blev mer och mer ett krav snarare än en önskan. Det tedde sig då naturligt att ordet rit-avdrag behövdes, och

skapades därför (Svensson, 2017, Winther, 2011). Ordet är något som skulle kunna beröra en bred allmänhet tack vare dess generella inriktning: IT och teknik. Alla människor som har tekniska apparater som rör IT-frågor hemma skulle alltså kunna använda sig av denna tjänst om behovet uppstår och om den egna kunskapen inte räcker till. Jag anser att detta är en anledning till att ordet borde vara mer etablerat och använt än mina undersökningar visar. Återigen, med hänvisning till Svenssons (2017) undersökning, är det mycket svårt att

undersöka hur människor talar och därför kan mitt resultat vara en aning missvisande. Sett till kontexterna där rit-avdrag förekommer, är dessa sådana som är lättillgängliga för många. Kontexterna, som skulle kunna likställas eller i alla fall jämföras med ett slags

diskussionsforum, är tillgängliga under dygnets alla timmar. Inlägg på framför allt Twitter och Flashback tenderar att utvecklas till samhällsdebatter på lokal och regional nivå och inte sällan hör man folk säga ”Såg du vad den och den skrev på Twitter?”. Dessa typer av

kontexter främjar alltså ofta informationsflödet i samhället, även om själva informationen i sig inte alltid är nyttig eller positiv. Jag anser dock, med anledning av detta, att ett ord som

rit-avdrag borde haft en större träffbild i korpusundersökningarna med tanke på vilka

kontexter det ändå förekom i. Dock kan jag tänka mig att dessa kontexter fungerar som en slags primärkälla där information, och i detta fall nyordet rit-avdrag, först förekommer och sedan sprids vidare genom människors tal eller annan intern kommunikation.

Solhybrid är en bil som delvis drivs på solenergi och ordet fick endast 3 träffar i mina

korpusundersökningar. Kontexterna ordet förekom i var Twitter 2015 och 2016 samt

Flashback. Det förvånade mig mycket att ordet fick ett så lågt träffantal då man kan tycka att det vore värt fler träffar i dagens strävan efter ett mer miljövänligt samhälle. Detta även med hänvisning till Strömquist (2000:19) och Wikströms (2017) slutsatser kring att nyord ofta förekommer i samband med ny teknik och större samhällsförändringar. De flesta människor i dagens samhälle torde veta att bensin- och dieselbilar inte är bra för miljön och stora

satsningar görs för att finna mer miljövänliga färdsätt. Detta till trots har alltså solhybrid mycket få träffar i korpusarna. I en tid som denna borde ordet, och uppfinningen som det innebär, vara mycket mer vedertaget och diskuterat än det verkar vara. Å andra sidan, med hänvisning till att Sverige geografiskt är placerat på norra halvklotet, kan det vara så att uppfinningen inte fick den genomslagskraft forskare hoppats. I Sverige lyser solen större delen av dygnet under sommarhalvåret, men utöver det är den mer sällsynt. Kanske skulle

solhybriden vara mer effektiv någon annanstans, där ordet i sig dessutom kunde etableras mer

tack vare uppfinningens framgång på dessa ställen. Dock är solhybriden ett tydligt exempel på hur sammansatta ord enligt Svanlund (2009:20) används för att markera kontraster och

möjliggöra mer precis kommunikation. Det finns idag miljövänliga fordonsalternativ i form av till exempel biogasbilar och elhybrider. Med detta i åtanke bör solhybriden kunna utmärka sig rent semantiskt eftersom ordet i sig skiljer sig från fordonen nämnda ovan. Ordet är specifikt och det är relativt tydligt vad det syftar till, vilket borde vara något som ger det en bättre chans till etablering. Men trots ordets till synes goda förutsättningar rent semantiskt verkar det alltså inte ha blivit populärt i Sverige, med hänvisning till bland annat

geografiresonemanget ovan. Kontexterna Twitter och Flashback är som tidigare nämnt digitala kanaler där information, och nyord, absolut verkar ha en chans att etablera sig väl. Så har dock inte skett i fallet med solhybrid trots att det genom kontexterna det förekommer i, om än knappt, getts goda förutsättningar för etablering.

5.1.2. Verb

Verben bloppa, facebooka och ångerrösta är alla verb som skapats i specifika kontexter för att fylla ett särskilt ändamål. Särskilt bloppa och ångerrösta har inte ens ett hundratal träffar vardera i korpusundersökningen, vilket skulle kunna tyda på att de är på väg att bli, eller redan har blivit, omoderna och inaktuella.

Bloppa är ett verb som skapats genom substantivet bloppis (loppis på en blogg). Det totala

vilken ordet vanligtvis förekommer, dels på att ordet i sig är väldigt nischat och kanske bara berör just den målgruppen det berör. Sett till Bidemos (2017) undersökning där hon

konkluderar en låg allmän förståelse och kännedom hos nyorden, verkar bloppa vara ett sådant ord. Detta tror jag kan ha att göra med att människor inte är medvetna om att det finns ett verb för att handla på digitala typer av loppisar. Det är nämligen, av egen erfarenhet, relativt vanligt att folk idag säljer möbler, kläder, accessoarer, bilar, osv på digitala

plattformar som till exempel Facebook. Det finns till och med specifika appar och webbsidor för detta, förutom de klassiska som till exempel Blocket och Tradera. Vidare presenterar Bidemo (2017) att endast 8 av hennes valda 45 nyord hade etablerat sig i SAOL och i det svenska skriftspråket som helhet. Detta är en relativt låg siffra och skulle också kunna appliceras på verbet bloppa som enligt mina korpusresultat har en låg användningsfrekvens och en väldigt specifik kontext. Ordet förekommer främst på digitala plattformar, Twitter och Bloggmix, vilket skulle kunna innefatta en snäv målgrupp. Människor som varken bloggar eller är aktiva på loppisar kommer inte att ha någon större användning av ordet, vilket kan vara en orsak till den låga användningsfrekvensen i mina korpusundersökningar. Dock är detta verb ett utmärkt exempel på att Strömquist (2000:19) skriver att många nyord

uppkommer i samband med att ny teknologi utvecklas. I och med det skapas ett större behov av att benämna den nya utvecklingen eftersom den ofta blir mer och mer påtaglig i

vardagslivet. Med anledning av detta behövdes bloppa – folk kom på idén att hålla i en loppis på en blogg, och ordet skapades. Med tanke på hur populärt det idag tycks vara att handla på second hand – dels för plånbokens skull, dels för miljöns – är det underligt att ordet inte har fler träffar i mina korpusundersökningar.

Facebooka är verbet som illustrerar ”att skriva på Facebook”. Ordet fick 3959 träffar och

förekom mest i kontexterna Twittermix, Twitter 2016 och Flashback. Verbet är en mycket mer lättillgänglig variant av just ”att skriva på Facebook”, vilket torde bädda för en hög användning av ordet. Att ett sådant verb har skapats, dvs en enklare uttrycksform av

handlingen, kan göra att människor är mer benägna att använda det. Trots detta är träffbilden inte jättehög i mina korpusundersökningar. Facebook är något de flesta känner till och en majoritet av befolkningen använder det mer eller mindre i sin vardag. Detta talar för att vi behöver ordet (Winther, 2011) och därför har vi skapat det. Ordet är dock inte formellt och skulle troligen inte förekomma i strikta skriftliga sammanhang – det finns till exempel inte med i SAOL. Jag tror att detta kan vara en orsak till det medelmåttiga antalet träffar gällande användningsfrekvensen. Det kan också vara så att människor använder det mer i daglig, muntlig kommunikation snarare än skriftlig, vilket i så fall orsakar en viss felmarginal i mina korpusundersökningar. Isof menar att det är upp till var och en om vi vill använda vissa ord eller inte, och det är ofta så ord blir mer eller mindre populära. Ordet facebooka är till

exempel inte upptaget av SAOL vilket skulle kunna indikera att det inte har fått någon erkänd status. Dock är det, enligt Isof, inte SAOL som bestämmer över språket utan vi människor. Även om SAOL ofta ger goda råd gällande språk och ord har de ingen egentlig makt att bestämma vilka ord som ska användas och inte. Likt det Agazzi (2015:7) skriver om att språket tillhör oss alla och att nyordsförekomsten ofta är ett bevis på att alla bidrar till

språkets utveckling, skulle jag tro att så är fallet med ordet facebooka. Ordet är kanske inte etablerat i ”de fina kretsarna” eller de formella sammanhangen, men genom att människor använder ordet i sin muntliga kommunikation kan det ändå etableras. Genom att Facebook är ett så pass känt internetforum kan det relateras till det Lindström (2000:45) presenterar som att nyord och ord överlag är en spegling av vår världsbild. Därför borde ordet facebooka kanske vara mer känt och etablerat än det verkar vara sett till användningsfrekvens enligt mina korpusundersökningar. Facebook angår en stor andel människor och det är en anledning till att verbet facebooka har chans till större etablering i framtiden – även om det kanske redan är etablerat på ett sätt som är lite under radarn i sådana här typer av undersökningar.

Ångerrösta relateras direkt till riksdagsval vilket är en väldigt speciell händelse med en

tidsbegränsad aktualitetsperiod då det endast sker var fjärde år i Sverige. Detta skulle då kunna relateras till det Wikström (2017) skriver om gällande att nyord ofta etableras i samband med aktuella samhällsfrågor. Lindström (2000:45) menar vidare att nyorden har en tendens att uppkomma för att de avspeglar människors världsbild. I och med riksdagsval funderar säkerligen en stor majoritet människor på hur de ska ta ställning, och om de ens ska ta ställning. Detta eftersom riksdagsval i allra högsta grad angår den breda allmänheten då de är en viktig del i Sveriges demokratiska processer. Trots detta har nyordet ångerrösta en låg användningsfrekvens sett till det totala antalet träffar i korpusen, och den kontexten där ordet ändå förekommer mest är diskussionsforumet Flashback. Med hänvisning till att nyordet uppkommit i samband med en aktuell samhällsprocess som endast sker var fjärde år i Sverige, skulle man kunna förklara den låga användningsfrekvensen. Detta ord är troligen inget vi använder i vår vardag då dess sammanhang inte är en ofta frekvent återkommande del i det vardagliga livet. För att ta Svenssons (2017) rangordning gällande nyordens etableringsgrad skulle verbet ångerrösta kunna klassas som dött. Detta för att det inte används i massmedia och för att det inte varit aktuellt under det senaste året. Jag skulle dock vilja påstå att ordet ändå kan räknas som etablerat, i alla fall till viss del, trots dess låga användningsfrekvens och Svenssons (2017) resonemang. Eftersom språket är levande och i ständig förändring tack vare oss människor, som Agazzi (2015:7) skriver, tror jag inte att det är så enkelt att klassificera ord på det sätt Svensson (2017) presenterar. Ett ord som ångerrösta må vara mer eller mindre aktuellt beroende på att tidsaspekten verkar avgörande, men jag anser ändå att ordet kan vara etablerat i det svenska språket. Ordet har troligtvis alla chanser att åter bli aktuellt i samband med framtida riksdagsval eller andra politiska sammanhang. Detta eftersom dessa händelser med jämna mellanrum är återkommande i Sveriges samhällsprocesser och därmed också i människors liv.

5.1.3. Slutsatser

Under denna rubrik kommer jag att presentera mina slutsatser gällande varje nyord från min undersökning, främst med hänvisning till mitt syfte och mina frågeställningar. Jag kommer även att reflektera kort över huruvida resultaten var förväntade eller inte och varför.

Trots att jag inte från början ställde någon hypotes i min undersökning var mina resultat i många fall överraskande. Jag hade förväntat mig betydligt högre träffar gällande teknikord som facebooka och solhybrid. Teknikord bör ha en god chans att etablera sig i språket tack vare dess, i de flesta fall, aktualitet. Så var dock inte fallet med dessa två teknikord, i alla fall inte till fullo. Facebooka hade visserligen en träffbild på 3959 vilket troligen klassas som att ordet etablerat sig i någon form, men jag tycker att siffran var relativt låg med tanke på hur relevant Facebook ändå är i dagens samhälle. Även med hänvisning till hur aktiva många människor idag är på Facebook borde ordet ha haft ännu högre träffbild. Självklart kan det dock vara så att även sociala medier, likt yrkesroller som jag tidigare resonerat kring, är olika populära i perioder. Kanske det just nu är mer inne med till exempel Twitter och Instagram, och om så är fallet skulle det kunna vara en förklaring till att facebooka har relativt låga träfftal i korpusarna. Ordet är dessutom ett verb som i ett enda ord uttrycker ”att skriva på Facebook” vilket gör det bekvämt och lätt att använda – och därför tycker jag att ordet förtjänar en högre träffbild gällande användningsfrekvens. I detta fall ser jag att facebooka, trots den relativt låga användningsfrekvensen, verkar ha en plats i språket. Jag tror dock att ordet används betydligt mer i tal än i skrift, vilket kan vara en orsak till den ganska låga träffbilden i korpusarna. Ordet kan också, i alla fall i mitt tycke, tolkas som mer talspråkligt än skriftspråkligt och detta kan också vara ett skäl till att ordet har en avsevärt lägre träffbild än vad som kanske förväntas i korpusundersökningarna. Facebooka är heller inte upptaget i SAOL, vilket jag anser tyder på låg användning i skriftspråket. Tack vare kontexterna Twittermix, Twitter och Flashback kan ordet dock ha etablerat sig i människors vardag tack vare den informella ton som ofta återfinns i dessa diskussionsforum. Människor

kommunicerar både internt och externt i dessa kontexter men ofta på ett personligt och vardagligt plan, vilket kan inkludera ordet facebooka. Med anledning av detta tror jag att ordet har kontexterna i sig att tacka för att det ändå verkar relativt etablerat: dels tack vare uttryckssättet i dessa kontexter, dels för hur stor muntlig spridning innehållet i dessa kontexter ofta får. Solhybrid hade endast 3 träffar i korpusarna och detta överraskade mig verkligen. Med tanke på att många människor i dagens samhälle strävar efter att leva miljövänligt borde

solhybrid gjort omedelbar succé i människors vardag och ordförråd. Så har det dock inte

blivit. Jag tror att detta kan bero på att den tekniska innovationen, som många kanske hade stora förhoppningar om, inte lyckades enligt planerna. Idag är det vanligt att höra talas om el- hybrid- och biogasbilar, men inte solhybrider. Med hänvisning till att det svenska språket generellt består av många sammansättningar av olika slag, borde detta ord vara mer använt än det verkar vara enligt mina undersökningar. Just denna typ av sammansättning, solhybrid, anger också en viss typ av distinktion från andra slags hybridbilar, till exempel sådana jag nämnde ovan. Detta skulle kunna förutsätta en god användning av ordet då det är ytterligare en konkretion av ett sätt att transportera sig på ett miljövänligt sätt: genom att använda solen som energi och drivmedel till bilen. Kontexterna, Flashback, Twitter 2015 samt 2016, är sådana som jag anser bör möjliggöra en etablering av ordet solhybrid – ändå har en sådan inte skett. I detta fall verkar dock användningsfrekvensen entydig: 3 träffar i korpusarna ger ingen möjlighet till etablering för ordet. På grund av den låga användningsfrekvensen verkar ordet

de rätta egenskaperna. Jag drar då slutsatsen att användningsfrekvensen i detta fall har stor betydelse för ett ords etablering. Samma slutsats, men åt det positiva hållet, kommer jag fram till gällande ordet app. Även detta är ett teknikord vilket tycks ha blivit en del av många människors vardag. Det är ett ord som vi behöver och med tanke på hur oumbärliga somliga appar är, speglar de helt enkelt den värld vi lever i. Det faktum att jag personligen ser människor använda appar dagligen, och att jag själv också gör det, är ett slags bevis på hur aktuella appar verkar vara. Jag förväntade mig att app skulle ha en hög träffbild i korpusarna då det är ett vanligt förekommande ord, men jag förvånades lite av de tre vanligaste

kontexterna: Twittermix, Flashback och Twitter 2016. Med tanke på att ordet är så pass vedertaget i majoriteten av dagens kommunikationssammanhang borde även kontexter som till exempel olika dagstidningar vara representerade i statistiken. Min upplevelse är att många myndigheter och kommunala verksamheter utvecklar och använder appar i sina verksamheter: Utrikesdepartementet har appen ”Resklar”, bussbolag tillhandahåller ”Sörmlandstrafiken” och SVT Nyheter har en egen app, osv. Dessa typer av kanaler samarbetar ofta med eller

förekommer främst tillsammans med mer public service-inriktade kontexter eller statliga informationssammanhang. Därför anser jag att de digitala kanalerna som är högst

representerade kring ordet app eventuellt presenterar en skev bild. Å andra sidan är ordet vanligt förekommande i människors dagliga tal och vardag vilket talar för att just kontexterna Twittermix, Flashback och Twitter 2016 är de tre vanligaste för ordet app.

Ord som kalkstenssångare och ordningskonsult fick mycket låga träffantal i mina

korpusundersökningar och det överraskade mig något. En ny fågelart i den svenska faunan bör få mer genomslagskraft än endast 5 träffar. Även om till exempel Svensson (2017) skulle klassa ordet som dött på sin etableringsskala håller jag inte med om att det är så enkelt att döma. Jag tror att ordet kalkstenssångare kan ha etablerat sig i det svenska språket trots dess låga användningsfrekvens, och detta är tack vare det sammanhang där det förekommer: ornitologi. Ornitologer ser en nytta med detta ord och är den lilla grupp människor som faktiskt håller ordet vid liv trots att den breda allmänheten kanske inte är bekant med ordet. Här vill jag alltså säga att ordet har etablerat sig till viss del även om användningsfrekvensen var mycket låg. Detta kan ske eftersom språket är levande och hela tiden i ständig förändring och utveckling. Det är alltså inte så svart på vitt och antingen eller när det gäller etableringen av nyord, speciellt inte när det gäller ämnesspecifika ord som kalkstenssångare. Ord används mer och på andra sätt än vi tror, och därför tror jag att ordet kalkstenssångare i allra högsta grad lever. Även ordet ordningskonsult torde få mer träffar än endast 11 då jag uppfattar det som ett nyttigt och välbehövligt yrke. Jag tror att många yrkeskategorier, antingen sådana med så hektiska arbeten att vardagen knappt hinns med eller sådana där själva arbetet i sig kräver en viss struktur, skulle behöva en ordningskonsult. En ordningskonsult kan troligen vara till hjälp både när det gäller att strukturera vardagen och hålla ordning hemma men även i själva arbetssituationen så att den anställda kan fokusera på arbetet istället för oordningen på kontoret. Därför är jag lite överraskad över att ordet inte tycks ha nått högre höjder när det gäller popularitet. Som tidigare nämnt har dock yrken en tendens att stiga och falla i popularitet vilket kan påverka detta ord. Det kan även vara så att ordningskonsulter alltid