Kall återvinning av asfaltbetong : Laboratorieprovning och provvägar. Lägesrapport 92-01

Nummer: V168 )

Datum: 1992-01-30

Titel:

Kall återvinning av asfaltbetong

_{Laboratorieprovning och provvägar}

_{Lägesrapport 92-01}

Författare: Torbjörn Jacobson

Avdelning:

_{Projektnumner: 4236102-2}

Vägavdelningen

Projektnamn: Kall återvinning av gammalt beläggnings-

_material

Uppdragsgivare: Vägverket

_{Distribution: Fri}

&

Pa:58101Linköping.Tel.013-204000.Telex50125VTISGIS.Telefax013-141436

I stututet Besök: Olaus Magnus väg 37 Linköping

2.4 Framställning av provkroppar ...4

2.4.1 Blandning...4

2.4.2 Packning - lagring - temperatur - allmänt ... ..4

2.4.3 Receptur... ..5

2.4.4 Marshallpackning - förförsök ... ..5

2.4.5 Marshallpackning - huvudförsök ...6

2.4.6 Statisk packning ...12

2.4.7 California Kneading Compactor (Hveemkompaktor) ...18

2.5 Kommentarer och slutsatser... ..21

UPPFÖLJNING AV VÄGAR ...23

3.1 Väg 500, Stockholms län ... ..23 3.2 Väg 701, Dalsjöfors... ..25 3.3 Väg 184, Skara - Lidköping ... ..28 3.4 Kommentarer ...31 3.5 Fortsatta uppföljningar ... ..31

1. BAKGRUNDOCH SYFTE

Intresset för kall återvinning av asfaltmaterial har ökat under senare år beroende på de tekniska, ekonomiska och inte minst miljömässiga fördelar som återvinningstekniken erbjuder.

Kall återvinning av asfaltmaterial innebär en god hushållning av naturresurser, minskat deponeringsbehov genom att överblivna beläggningsmassor från grävning och

fräsningsarbeten slipper deponeras. Kall återvinning anses dessutom miljövänlig jämfört med varm återvinning, både för natur och personal. Den är särskilt lämplig för glesbygd som ofta saknar asfaltverk och lämpliga stenmaterial och tekniken kräver inte allför komplicerade, kostnadskrävande utrustningar.

Ett annat användningsområde för kalltekniken, och som kommer att öka i takt med upprustningen av det lågtrañkerade vägnätet, är behovet av att lägga tillbaka befintliga, upprivna, beläggningar på vägen igen efter förstärkningsarbeten.

Återvinningstekniken inom kallsidan utvecklades från början för oljegrus där den med framgång använts under lång tid. De första försöken gjordes redan under 1950-talet.

Tekniken med kall återvinning av asfaltgranulat började utvecklas i början av 1980-talet då Vägverket och även en del entreprenörer i mindre skala startade verksamheter, bl ai

Västergötland och Halland, där återvunnet asfaltbärlager tillverkades genom inblandning av bitumenemulsion eller skummad bitumen. De positiva erfarenheterna medförde att intresset och utvecklingen för kalltekniken ökade. Detta resulterade i en rad olika återvinningsobjekt runt om i landet som hade inriktning på förstärkning av mindre lågtrañkerade vägar. I de flesta fall har asfaltgranulatet lagts ut som bärlager utan inblandning av nytt bindemedel men en del försök finns också där nytt bindemedel inblandats i asfaltgranulatet. Det handlar då oftast om slitlager av återvinningsmassor.

Mot denna bakgrund bildades 1990 en arbetsgrupp (inom ett SBUF-projekt) för kall

återvinning av asfaltbetong. I gruppen ingår representanter för entreprenörer, Nynäs, Vägverket och VTI. I inledningsskedet har i huvudsak arbetet bedrivits med inriktning på provtagning och laboratorieprovningar . Ett par viktiga frågor som behandlats är på vilket sätt det gamla beläggningsmaterialet skall karaktäriseras och vad som bör ingå i en relativt enkel

men funktionth inriktad proportioneringsprocedur.

VTIs roll inom projektet inriktades mot studier av de mekaniska egenskaperna och att försöka

ta fram en procedur för proportionering vid kall återvinning. Med proportionering menas här

framtagningen av den optimala mängd nytt bindemedel eller andra tillsatser som avses att

inblandas i asfaltgranulatet. Inledningsvis var målsättningen att hela asfaltgranulatet (det gamla beläggningsmaterialet) skulle återvinnas och att provningsmetodema var funktionellt inriktade men samtidigt relativt enkla att utföra. Vidare avsågs asfaltgranulatet att i första hand användas som ett till AG alternativt bitumenbundet bärlager för lågtrañkerade vägar och inte som ett slitlager.

Första delen av föreliggande redovisning behandlar renodlade laboratorieundersökningar som samordnats med SBUF-projektet. Undersökningarna har dock bekostats av Vägverket.

Asfaltgranulaten i undersökningen kommer från HNs återvinningsarbeten i Stockholms län

1990.

I andra delen av rapporten redovisas uppföljningar från 1991 av några äldre provvägar och andra vägobjekt med kall återvinning av asfaltbetong. Bland annat redovisas undersökningar av borrkärnor från återvinningsobjekten i Stockholms län 1990 i syfte att försöka verifiera undersökningarna från laboratoriet.

2. LABORATORIEFÖRSÖK

2.1 Uppläggning

Till grund för laboratorieprovningarna ligger litteraturstudier av främst amerikansk litteratur. De provningsmetoder som testats bygger på att cylindriska provkroppar undersöks. Därför har stor vikt lagts vid faktorer som har med blandning, tillverkning och lagring av

provkroppar att göra. Tre olika packningförfaranden har testats, nämligen Marshallpackning, statisk packning och knådande packning.

Provkropparna har huvudsakligen lagrats vid förhöjd temperatur, 40°C. Detta för att

påskynda härdningen av massan.

Eftersom det handlar om kallblandade asfaltmassor har också stor uppmärksamhet lagts vid materialets känslighet för vatten, både vid packningen och på vidhäftningsegenskaperna. De mekaniska egenskaperna har undersökts genom pressdragprovning och styvhetsmodul. Flertalet provningar har gjorts genom dubbelprov.

2.2 Provmaterial - asfaltgranulat

Asfaltgranulaten i undersökningen kommer från HNs återvinningsarbeten i Stockholms län 1990. Exakta ursprunget (typen av massa) är okänt men en del av materialet kommer från E3zan söder om Södertälje och det rör sig om fräsmassor av asfaltbetong. De är märkta Bommersvik 1 och 3 samt Underås och togs från upplagen vid asfaltverket. I bilaga 1 redovisas bindemedelshalt, kornkurva och packningskurva samt vattenkvoten i asfaltgranulaten vid provtagningstillfállet (september 1990).

Bindemedelshalterna ligger mellan 5,6 och 6,2 %. Komkurvorna skiljer sig inte mycket

mellan de tre materialen. Materialen är välgraderade.

Optimal vattenkvot ligger omkring 5 % (enligt tung instampning). Packningskurvorna är relativt flacka. Vattenseparation uppträder vid 8 %. Vattenkvoten i asfaltgranulatet var ca 5 %

i upplaget vid provtagningstillfället. Proven togs efter en mycket regnig period på hösten.

I bilaga 2 redovisas entreprenörens erfarenheterna från utläggningen på vägen. Där framgår bl a typ och mängd av nytt bindemedel som inblandades i granulatet, läggbarhet på vägen och vilka vägobjekt som ätgärdades.

2.3 Provmaterial - bindemedel

En bitumenemulsion, benämnd 60/2200, ingår i undersökningen. Det är samma typ av

emulsion som användes vid återvinningsarbetena på vägen. Basbitumenet utgörs av mjukbitumen.

2.4 Framställning av provkroppar

Innan materialen behandlades torkades de på plåtar vid rumstemperatur.

Modding

Asfaltgranulatet, vatten och eventuellt nytt bindemedel blandades i degblandare typ Hobart

(15 liters burk med vinge). Förfarandet gick till på följande sätt:

1. Ca 5 - 10 kg torrt granulat neddelades (beroende på antalet prov). 2. Vatten inblandades under omrörning i ca 30 sek.

3. Emulsion, 60 0C, tillsattes och materialet blandades i ytterligare 2 min. Enligt okulär bedömning verkade massan homogent blandad.

- ' - m - lm"n

Tre typer av packningsutrustningar har testats, nämligen Marshall, statisk press och California

Kneading Compactor (Hveemkompaktor). Varje packningsmetod med resultat presenteras var

för sig i följande avsnitt. Resultaten presenteras dels grafiskt i anslutning till texten, dels i tabellform i bilagor.

Proven preparerades från början vidrumstemperatur men när det visade sig att provkropparna ibland blev ömtäliga och svårhanterliga instampades huvuddelen av provserierna vid förhöjd

temperatur, 60°C, vilket visade sig fungera utmärkt. Asfaltgranulatet (5 kg:s satser förvarade

i hinkar) ñck då stå i värmeskåp över natten.

Huvuddelen av provkroppama lagrades 7 dygn vid 40°C. Några provserier testades även vid

1 resp. 28 dygns lagring vid 40°C eller efter 7 dygn vid 25°C. Proven ñck vara kvar i formen

1 tim - 1 dygn innan de trycktes ur (beroende på packningsmetod).

W

Två olika initialvattenkvoter, 2 och 5 %, och tre olika emulsionshalter, 1, 2 och 3 % vilket ger

restbitumenhalter på 0,6, 1,2 och 1,8 %, ingår i undersökningarna. Som jämförelse testas också blandningar med enbart granulat och vatten (2 resp. 5 %).

2.4.4 Marshallpagkning - fQ"er"r$Q"k

För att överhuvudtaget se om Marshallpackningen gav provningsbara provlcroppar gjordes några orienterade förförsök (bilaga 3) enligt följande:

1. Massan blandades vid rumstemperatur 2. Initialvattenkvot: 2 och 5 %

3. Emulsionskvot: 0, 1,6 och 5 % 4. Marshallpackning: 50 slag per sida

5. Lagring: 7 dygn vid 25°C, först 1 tim i formen

Proven med enbart inblandning av vatten hade en mycket dålig kvalitet och bedömdes som ej provningsbara. Emulsionsinblandningen förbättrade kvaliteten (bindningen), speciellt vid

tillsatts av 5 % emulsion, men proven var fortfarande relativt ömtåliga. Efter 7 dygns lagring

gick de med 5 % emulsion att provtrycka enligt pressdragprovningen (130 kPa; MBB 49). För att förbättra packningsegenskapema och på så sätt få provkroppar av bättre kvalitet än ovan värmdes den färdigblandade massan upp till 60°C innan proven instampades (bilaga 4).

Provkropparna lagrades (härdades) sedan 7 dygn vid förhöjd temperatur, 40°C. Det första

dygnet ñck provet sitta kvar i formen.

Redan efter ett dygn uppvisade proven betydligt bättre kvalitet än tidigare och bedömdes som

fullt provningsbara. Draghållfastheten vid 1, 2 resp. 3 % emulsionsinblandning blev 660, 550,

resp. 380 kPa (framgår av bilaga 4).

Dessa orienterade inledande försök visade att för att erhålla provningsbara, realistiska prov

behövde materialet värmas upp till 60°C, speciellt vid inblandning av mindre mängder

fortsättningen ändrades dock blandningsproceduren något. Granulatet värmdes innan vatten och nytt bindemedel inblandades (mer praktiskt).

in -h f"r"

Provkropparna framställdes i princip enligt MBB 14, dvs med 50 slag per sida. Samtliga

provserier är tillverkade vid ca 60°C. Efter varje blandningen delades massan ner till 4 prov

a' 1200 g innan de instampades. Proven förvarades i värmeskåp (60°C) under väntetiden till

instampningen.

De mekaniska egenskaperna undersöktes genom pressdraghållfasthet och styvhetsmodul.

Provningarna gjordes vid 10°C.

Vattenkänsligheten provades enligt följande:

1. Provet torrlagrades i 7 dygn vid 40°C

2. Provet vacuummättades i 1 tim vid 40 mbars undertrka följt av 23 timmars vattenlagring vid atmosfäriskt tryck

3. Draghâllfastheten och styvhetsmodulen bestämdes

4. Vattenabsorptionen, mättnadsgraden och vidhäftningstalet som är förhållandet mellan vattenlagrat och torrlagrat prov i procent beräknades

Skrym-, kompaktdensitet och hälrumshalt bestämdes enligt MBB 27, 12 och 13. Efter provtryckningen (draghällfastheten) bestämdes vattenkvoten i provet. I följande ñgurer och

MARS HALL

Boka 3

Figur 1 Draghållfastheten som funktion av emulsionskvotcn (nytt bindemedel). Lagring: 1,

7 resp. 28 dygn vid 40°C samt efter vattenmättning. Initialvattcnkvot: 2 %.

MARSHALL

80ka 1, 3 och Underås

amhlmdtvd S

Figur 2. Draghållfasthetcn som funktion av emulsionskvotcn (nytt bindemedel). Lagring: 7

MARSHALL

80ka 3 mm MPa

som'

_{nu m} : MW m '''''''n ädygn : trrt im: .nu

:

_{'_ 7%"}

o h'rt b i å ä Emblmdwd 1. km EJ

Figur 3. Styvhetsmodulen som funktion av emulsionskvotcn (nytt bindemedel). Lagring: 7,

resp. 28 dygn vid 40°C samt efter vattenmättning. Initialvattcnkvot 2 %.

MARSHALL

80ka 3 müW kPa W MPa m Z Å 3000

5°°

Z

Z

-2

W'

' aaaaaaau Styvhdrn. so hfl: . _{- 1000-m- menu.} vi!!

I

i

- ÄN.

°

b

i

i:

s

°

annicade s LV'I'I .1

Figur 4. Draghållfastheten och styvhetsmodulen som funktion av emulsionskvotcn (nytt

MARSHALL

BOMMERSVI K 3

Wankänslighet

vrvvv . O 9. 00000₀₀₀₀₀ '0 .-0 0' 0' 0' 0. .0 .0 .0 .0_o ° 0 03353333 -0000000 00000000₀₀₀₀ ...0.... 00000000 '...0... 0000 000₀₀₀9 0000 000_00000000'00.00.' 0000000... ' . ' O 0 . 0 . .00.00 I '9000000 -.0900000 .000 '000.900 '0000000 000 0 00000 C I... O O &&%%&% Åhh 000 .0000000 ...0000.

Figur 5. Inverkan av emulsionskvoten på vidhäftningstalet. Lagring: 7 dygn vid 40°C + vattenmättning. Initialvattcnkvot 2 %.

MARSHALL

BOMMERSVIK 3

Värtankänslighet

0 '.0 Ö.. 00000000 - 00000 . 0.... 0003???0 '...09. 000 00 I. .O 0 0 0 _':::::v . 0 4% 00000000 . .0 00 .0000000 0 00 0 00000000

Figur 6. Inverkan av emulsionskvotcn på vidhäftningstalet. Lagring: 28 dygn vid 40°C + vattenmättning. Initialvattcnkvot 2 %.

MARS HALL

BOMMERSVIK 3

Väuankänslighet

00 0000-0 .0000900

Figur 7. Invcrkan av emulsionskvoten på vidhäftningstalct. Lagring: 7 dygn vid 40°C + vattenmättning. Initialvattenkvot 5 %.

MARSHALL

Boka 1, 3 och Underâs

---'pan--OC --OO-J---J _---O 15 u-c-u1-i '_",!..._ ä "- ..'.' J...-ino...""...-...".I0... ...M33 ' I . -00.0."" "'00c... aluminium. 10 Nunn..." 54:11.13 74701 --- mm: 5_ ?W __ Bam'l

o

7%"

melmitvd i ' Y Y U v1 1

Figur 8. Hålrummet som funktion av emulsionskvotcn (nytt bindemedel). Lagring: 7 resp.

28 dygn vid 40°C. Initialvattenkvot: 2%.

Kommentarer:

Som det framgår av figurerna är det komplicerat att testa mekaniska egenskaper på kallblandad asfaltmassa. Resultatet påverkas förutom av bindemedelsinnehållet även av initialvattenkvot och ålder. Följande kommentater kan dock göras:

De bästa resultaten erhålls för blandningarna med 1 - 2 % emulsion (ñg. 1, 3 o 4).

Vattenbeständigheten förbättras markant genom inblandning av nytt bindemedel (ñg. 5 - 7). Jämförs de tre granulaten erhåller Bommersvik 3 något bättre resultat än de övriga två materialen (ñg. 2)

Hällfastheten ökar med tiden, speciellt vid de högre bindemedelshalterna. Jämförs 1 dygns lagring med 28 dygns är skillnaden stor (figur 1). Draghållfastheten ökar t ex från 470 till 1020 kPa vid 1 % emulsion. Den relativa skillnaden mellan blandningarna påverkas dock inte

av lagringstiden, utan 1 - 2 % inblandning av emulsion ger i det flesta fallen det bästa

resultatet. Draghållfastheten påverkas något mera av bindemedelsinnehållet än vad styvhetsmodulen gör (fig. 3 - 4).

Hålrummet minskar i allmänhet med ökad emulsionskvot. Skillnaden är dock störst i början (tillsätts 1 % emulsion minskar hålrummet med ca 5 procentenheter). Vidare minskar också hålrummet med tiden. Jämförs tex 1 dygns lagring med 28 dygn erhåller blandningarna med 2 % emulsion 14,1 resp. 12,4 % i hålrum. Hålrummen varierar mellan 10 och 25 % beroende på recept, initialvattenkvot eller ålder (ñg. 8).

Initialvattenkvoten påverkar resultatet. Vid högre fuktinnehåll i granulatet minskar effekten av bmdemedelsinblandningen om man enbart studerar torrlagrade prov. Vattenbeständigheten påverkas dock fortfarande högst avsevärt i positiv riktning genom inblandning av nytt

bindemedeljämfört med blandningar med enbart vatten och granulat.

Vattenkvoten i provet är ca 0,3 - 0,9 % efter 1 dygns lagring, ca 0,1 - 0,2 % efter 7 dygn och

efter 28 dygn är provet helt torrt.

Vattenmättningen medför att ca 5 - 10 % vatten tränger in i provkroppen (absorberar), dock

starkt beroende på hur mycket nytt bindemedel som tillsätts. Vattenmättnadsgraden ligger

runt 40 % vilket inte är anmärkningsvärt högt. Provningsförfarandet bedöms därför inte som alltför strängt.

Resultaten från undersökningen visar att ett relevant provningsförfarande i dessa

sammanhang bör inriktas på provning av vattenmättade/vattenlagrade provkroppar. Provet måste först torrlagras en tid vid förhöjd temperatur så att en ordentlig härdning sker. Testas enbart torrlagrade prov riskerar bindemedlets smörjande viskösa egenskaper att ge ett missvisande resultat samtidigt som materialet får hög kohesion vid lägre bindemedelshalter.

En bra packningsmetod bör ge hålrum av ungefär samma storleksordning som ute på vägen.

Själva packningsförloppet som förekommer på vägen är svårt att efterlikna på laboratoriet (knådning, sammanpressning, vibrering etc. som orienterar stenmaterialet i beläggningen).

som sämst efterliknar verkligheten. Det höga hålrummet beror på att vattnet och

bitumenemulsionen i materialet ger upphov till porvattentryck under packningen (dynamisk metod). Hålrummen som erhållits i undersökningen stämmer dock ganska väl överens med vad som uppmätts på vägen (se kapitel 3,; fler kommentarer görs senare).

2.4.6 Stan'sk packning

En packningsmetod som i Sverige sällan förekommer i asfaltsammang är statisk packning. Metoden förekommer annars bl a i före detta Sovjet och i Frankrike. Det är en förhållandevis

enkel metod att arbeta med och packningsarbetet kan lätt varieras. Statisk packning ingår för

övrigt i Hveem-metoden (provet efterpackas statiskt enligt "dubbelkolvmetoden"). Provningarna har gått till enligt följande steg:

1. Ca 1100 gr massa delades ned och placerades i en Marshallcylinder.

2. Massan stöttes 20 ggr i centrum och 20 ggr vid kanten med hjälp av en stav (9,5 mm diameter och 40,5 m lång).

3. Provet placerades i pressen och en belastning på 6,9 MPa (5,6 ton) applicerades vid en deformationshastighet av 1,3 mm/min. Trycket fick ligga kvar i ca 30 sek.

4. Provet lagrades några timmar i formen innan det trycktes ut.

5. Lagring: 1 eller 7 dygn vid 40°C.

6. Provning.

Prov framställdes av både varm (60°C) och kall massa (25°C). Initialvattenkvoten: 2 och 5 %. Enbart Bommersvik 3 ingår i den här delen av undersökningen. Vattenbeständigheten testades på samma sätt som beskrivs i avsnitt 2.3.6. Resultaten redovisas i följande figurer och i bilaga 6.

STATISK PRESS

50ka 3 Blandningstemp. 60 C

'En EMM

tand ,____ "FEÄ

Ä

"""""""""...a"""""

_{'ut' 'i. \ .... ..}

' aaa'i' i. 'nu ... H 7 _ ... "i" _{'ln-.illuhlug n} sm .. . nu. ?WW . 'll'rt

I

- 14791

o hfl: b i I 5 Emblmdmü. tvn .4

Figur 9 Draghållfasthcten som funktion av emulsionskvotcn (nytt bindemedel). Lagring: 1

resp. 7 dygn vid 40°C samt efter vattenmättning. Initialvattenkvot: 2 %.

STATISK PRESS

Bommersvik 3 Blandningstamp. 60 C

Figur 10. Styvhetsmodulen som funktion av emulsionskvoten (nytt bindemedel). Lagring: 7

dygn vid 40°C. Initialvattenkvot: 2%

STATISK PRESS

Bommarsvik 3 Blandningstemp. 60 C

Figur 11. Draghållfastheten och styvhetsmodulen som funktion av emulsionskvoten (nytt

bindemedel). Lagring: 7 vid 40°C samt efter vattenmättning. Initialvattenkvot: 5 %.

STATISK PRESS

Boka 3 Blandningstamp. 25 C

12m

W MPa

1000:

: \ va 0 m. \ i aaaaaaa u W. 400': _{° I Ic | |g . . u . ..} h'rt li uu UM.

utE ...ih-15'; "'Iillllllillllllllil _{I u 0 I c litt.}.... vu

_ Dam_

0 in!

i å ä

Bmhlmdtvdi

VH J

Figur 12. Draghållfasthcten och styvhetsmodulen som funktion av emulsionskvoten (nytt

bindemedel). Lagring: 7 dygn vid 40°C samt efter vattenmättning. Blandningstcmp.: 25°C.

Initialvattenkvot: 2 %.

STATISK PRESS

BOMMERSVIK 3

Vättenkänslighet Blandningstamp. 25 C m mums _

va i

so :

_.

::-:0:o°:o::

OO

O .0 i... sig; aaa:00:{ .0000000 I 0000.00 .000.000 .0000000₀ .Ju%%%0% O 0 . .

å

ä

_000000.O 0 0O. 0 C .00000. §00 OQO

3

Figur 13. Inverkan av emulsionskvoten på vidhäftningstalet. Lagring: 7 dygn vid 40°C + vattenmättning. Initialvattcnkvot 2 %. Initialvattenkvot: 2%.

STATISK PRESS

BOMMERSVIK 3

Vätsnkänslighet Blandningstemp. 60 C

Figur 14. Inverkan av emulsionskvoten på vidhäftningstalet. Lagring: 7 dygn vid 40°C +

STATISK PRESS

BOMMERSVIK 3

Vattenkänslighat Blandningstemp. 60 C

Figur 15. Invcrkan av emulsionskvøten på vidhäftningstalet. Lagring: 7 dygn vid 40°C + vattenmättning. Initialvattcnkvot: 5 %.

STATISK PRESS

80ka 3 lll-un S 15 10 i : "22." mmm 5 250 ' x u... "gym . _acc

i

- Namn

0 soc b i ä ä Bmhlmätvd'l

Tu

.4

Figur 16. Hålrummet som funktion av emulsionskvoten (nytt bindemedel). Lagring: 1 resp.

Kommentarer:

Draghållfastheten påverkas ej lika markant av emulsionskvoten som vid Marshall. Ett svagt

Optimum konstateras dock vid tillsatts av 1 % emulsion om provet vattenmättats före

provningen(ñg. 9 o 11). Storleksordningen på resultaten är överlag något högre vid statisk packning än vid Marshall, troligtvis beroende på att packningen blir effektivare (se hålrum, ñg. 16).

Styvhetsmodulen minskar med ökad emulsionsmängd och något Optimum finns ej. Detta gäller även för vattenmättade prov (utom i ett fall, se ñg. 10 -12).

Prov framställda vid 25°C erhåller något lägre draghållfasthet och högre hålrum än vid 60°C

(ñg. 9,10 0 12).Temperaturen har dock inte alls samma stora betydelse vid statisk packning

som vid Marshall. Praktiskt går det lika bra att framställa prov vid 25°C som vid 60°C (bra

hanterbarhet; proven går inte sönder vid hanteringen).

Initalvattenkvoten påverkar storlekordningen av resultaten men den relativa skillnaden mellan blandningarna förändras ej. Hållfastheten är högre för blandningarna som innehåller 5 % vatten initialt än de med 2 % vatten (ñg. 11).

Vattenbeständigheten förbättras betydligt genom inblandningen av emulsion (ñg. 13 - 15).

Den förhållandevis största effekten erhålls vid 1 - 2 % emulsion.

Hålrummet minskar med ökad mängd emulsion (ñg. 16) och varierar mellan 5 och 13 % beroende på recept.

Provkroppama innehåller ca 0,1 - 06 % vatten (beroende på recept) efter 7 dygns lagring vid

40°C. Vattenmättningen innebär vattenkvoter på 2 - 6 %.

Jämförs resultaten med Marshall skiljer sig hålrummet mest. Betydligt lägre hålrum erhålls (5-13 % mot 15-25 %) vid statisk packning trots att belastningen varit relativt måttlig (6,9 MPa). När det gäller recepten är skillnaden störst för blandningarna innehållande enbart granulat och vatten där materialet packas förhållandevis mer vid statisk packning än vid Marshall, även vid lägre temperatur. Noterbart är att hållfastheten inte skiljer sig mer mellan de två packningsmetodema trots de stora skillnaderna i hålrum. Bindemedlets (emulsionens) viskösa, smörjande egenskaper verkar påverka massans mekaniska egenskaper mer än vad hålrummet gör.

Sammanfattningsvis verkar inblandning av 1 - 2 % emulsion ge det bästa resultatet även vid statisk packning. Effekten är dock inte lika påtaglig som vid Marshall. En nackdel med metoden är risken för nedkrossning och att vatten på ett orealistiskt sätt pressas ur provet under packningen. Dessutom är utrustningen inte standard på de flesta asfaltlaboratorier.

241 :1.5.1:

1. C

:H

l

l:

Hveemmetoden (ASTM 1561) används bl a i USA vid proportionering av asfaltmassor. Metoden som egentligen består av en rad olika provningar (liksom Marshall) innebär bl a att

provkroppar framställs med hjälp av en mekanisk kompaktor (California Kneading

Compactor, CKC) som utövar en "knådande" packning av materialet. Provet efterpackas

därefter genom en statisk belastning. CKC anses efterlikna packningen på vägen mer än t ex

Marshall. En nackdel är att utrustningen är något komplicerad, dyr och att den endast finns på några enstaka laboratorier.

Provkropparna tillverkades enligt följande (kortfattat) och följer Asphalt Institutes metod för kalla asfaltmassor:

1. Ca 1100 - 1200 g massa delades ned och placerades i packningscylindem. 2. Massan stöttes 20 ggr i centrum och 20 ggr i kanten av formen med en stav. 3. Provet placerades i CKC och packades med stampfoten (1,7 MPa) tills ingen nedsjunkning skedde (10 - 50 slag).

4. Provet lagrades ca 1 tim i cylindern.

5. Provet efterpackades statiskt i en press (sk dubbelkolv, vilket innebär att en fritt rörlig kolv placeras både ovanför och under provet). Belastning 17,8 ton och belastningshastighet

1,3 mm/min. Trycket ñck ligga kvari ca 30 sek. 6. Provet trycktes ut, lagrades och testades.

Asfaltgranulatet värmdes upp till 60°C innan det blandades med vatten och emulsion. Proven

lagrades sedan i 7 dygn vid 40°C. Vattenbeständigheten undersöktes på samma sätt som

CALIFO RNIA KNEADING COMPACTOR

Bommersvik 3 :3er

t

1soob \

må

\

5C!! H... 7_v39* : _{_ ?dygn} o hfl: b 'I å ä Bmhlmdwøti LW'l IHJ

Figur 17. Draghâllfasthetcn som funktion av emulsionskvotcn (nytt bindemedel). Lagring: 7

dygn vid 40°C samt efter vattenmättning. Initialvattcnkvot: 2 %.

CALIFORNIA KNEADING COMPACTOR

Boka 3 W MP1 emo \ F \ 'in I.... I' i . .§.|... \ . ...-m . .DL ...u

.

"""'----Lx*_:_ä_,

vu:

- ?även 0 trrt b 'l ä ä Emblde 1 V11 m 4

Figur 18. Styvhctsmodulen som funktion av emulsionskvoten (nytt bindemedel). Lagring: 7

CALIFORNIA KNEADING COMPACTOR

Bommarsvik 3 Vattenkänslighat '.I.v.I.-.v.v.\ D.. 0 O O O O 0 ;0.0.0.0 0 0.! 0000000 0 O 0 O O ...0.0.0.0.0.| .000.000 .0000004 0 0 .0. O 0 :00... . 0 0.0 9. O _OO 0.0.0.0 0.0 0 i

Figur 19. Inverkan av cmulsionkvoten på vidhäftningstalet. Lagring: 7 dygn vid 40°C +

vattenmättning.

CALIFOHNIA KNEADING COMPACTOR

Bommersvik 3

?SHM i 5.0+ _.._

_-25.

I

- man

°

b

i

i

5

L Bruhtha Ia Ä

Figur 20. Hålrummet som funktion av cmulsionskvotcn (nytt bindemedel). Lagring: 7 dygn

Kommentarer:

Både draghållfastheten och styvhetsmodulen minskar med ökad emulsionsmängd. Något

optimum finns ej (ñg. 17 o 18).

Vattenkänsligheten minskar genom inblandningen av emulsion.

Hålrummet ligger mellan 5 - 7 % och minskar med ökad mängd emulsion.

Vattenkvoten i torrlagrade prov (7 dygn) ligger under 1 %. Vattenmättningen medför vattenhalter mellan 2,2 - 3,5 %.

Jämfört med statisk packning och framförallt Marshall ger CKC-metoden lägre hålrum. Detta

gällar speciellt för blandningar innehållande enbart granulat och vatten. Effekten av

emulsionsinblandningen blir då också mindre eller ingen alls. Metoden bedöms i det här skedet inte ge realistiska prov om man jämför med de hålrum som erhålls på vägen (se avsnitt 3.1). Packningen blir för effektiv, framförallt om man jämför med relativt nyutlagd massa. Metoden går dock att modifiera, t ex bör efterpackningen göras vid en mindre belastning än vad metodanvisningen föreskriver.

2.5 Kommentarer och slutsatser

En relevant provningsmetod (proportioneringsmetod) för kalla återvinningsmassor måste bl a ta hänsyn till materialets packningsbarhet, härdningsförlopp och inte minst känsligheten för vatten. För mycket nytt bindemedel medför risk för plastiska deformationer medan för lite nytt bindemedel eller framförallt inget nytt bindemedel alls, medför att materialet blir sämre i fråga om packningsbarhet och beständighet.

Vid laboratoriepackning i allmänhet är det svårt att efterlikna den verkliga packningen vid utläggningen på vägen. Inom varmsidan finns det idag ingen riktigt bra, funktionellt inriktad nonnerad metod för framställning av provkroppar. Ska funktionella egenskaper testas på laboratoriet och ligga till grund för proportionering, hållfasthetskriterier och dimensionering

bör provet i rimligaste mån efterlikna det verkliga fallet vilket medför att kraven på

provprepareringen ökar i framtiden jämfört med idag.

Följande sammanfattande kommentarer kan göras om provningarna på laboratoriet: Undersökningen visar att Marshallmetoden endast ger provningsbara provkroppar om asfaltgranulatet vid packningen värms något. Hålrummet är högt men stämmer väl överens med vad som uppmätts på vägen efter en tids trafik. Hållfasthetsprovningarna ger intressanta

resultat och ett markant optimum konstateras vid inblandning av 1 - 2 % emulsion.

Provningen bör göras på både torr- och vattenlagrade prov så att materialets känslighet för

Eftersom Marshallpackningen måste utföras vid 60°C efterliknar förfarandet knappast

vältningen på vägen. Troligen är granulatet "högelastiskt" vid fallviktspackning och dessutom kan porvattentryck uppkomma vid högt vätskeinnehåll (bindemedel + vatten).

Prov framställda enligt statisk press ger också intressanta resultat. Hålrummet ligger kring 10 % och metoden är lätt att utföra. Optimal draghållfasthet erhålls vid 1 - 2 % emulsion om

proven först vattenmättats. Styvhetsmodulen minskar med Ökad emulsionsmängd.

California Kneading Compactor ger orealistiskt låga hålrum vilket tyder på överdriven

packningsinsatts. Om efterpackningen av provkropparna (t ex 6,9 MPa) görs vid en lägre

belastning än vad som föreskrivs bör metoden fungera betydligt bättre.

Det testade blandningsförfarandet innebärande 2 minuters blandning i Hobart verkar fungera bra.

Provet behöver lagras i minst 7 dygn vid förhöjd temperatur, 40°, så att materialet hinner

härda ordentligt innan provningen. Provet innehåller dock fortfarande ca 0,2 - 0,8 % vatten. Efter 28 dygns lagring är proverna helt torra. Den relativa skillnaden mellan de olika blandningarna påverkas dock inte av lagringstiden trots att resultatnivån förändrats något. För att skydda provet mot skador bör det efter packningen sitta kvar i formen någon tid innan det trycks ut.

Pressdragprovningen verkar fungera bättre än styvhetsmodulen för att ta fram erforderlig mängd nytt bindemedel och provningen bör göras på vattenmättade prov.

Proportionering baserad på hålrum fungerar inte vid kall återvinning. Hålrummet minskar med ökad mängd nytt bindemedel.

Vattenbeständigheten förbättras markant vid inblandning av nytt bindemedel jämfört med

inblandning av enbart vatten. Detta gäller vid samtliga undersökta packningsmetoder.

Tillräckligt med vatten måste dock vara närvarande för att både kunna blanda emulsionen på

ett bra sätt och för att stenen ska få en god täckningsgrad.

Av de packningsmetoder som undersökts ger Marshall hålrum av ungefär samma

storleksordning som erhålls på vägen efter knappt ett års trafik. Hålrummet förändras dock

med tiden genom trañkens efterpackning vilket också kan simuleras på laboratoriet genom att provet efterpackas efter en viss tids lagring.

Som det framgått av undersökningen är det förhållandevis komplicerat att testa de mekaniska egenskaperna hos kallblandade återvunna asfaltmassor. Många parametrar påverkar resultatet vilket medför att provningsproceduren blir relativt omfattande. Det finns dock inga enkla metoder att ta till om man vill studera dessa egenskaper på ett verklighetsnära och relevant

sätt. Beständigheten mot frys-töcykler, återläkningsförmågan, stabilitetsprovning och

efterpackningens betydelse är faktorer som på laboratoriet kommer att studeras under 1992.

Laboratorieförsöken kommer också, vilket är nödvändigt, att veriñeras genom

Ett alternativ till ett funktionellt inriktat proportioneringsförfarande är att anpassa någon av de ganska enkla modeller som ibland används utomlands (vid kall återvinning, mix in-place,USA, Frankrike) till svenska förhållanden. De bygger på att halten nytt bindemedel beräknas efter en formel som tar hänsyn till granulatets komkurva, bindemedelshalt och restbindemedlets hårdhet. Utgångsläget i en sådan modell är dock att man känner till den basmängd bindemedel som ska inblandas i granulatet. I en rapport från Oregon, USA (In-depth study of cold in-place recycled pavement performance, Gary Hicks m fl, 1990), beskrivs ett sådant förfarande. I bilaga 8 ges en redovisning av förfarandet.

3. UPPFÖLJNING AV VÄGAR

Tre olika vägobjekt följdes upp under 1991.

Väg 500, Vårdinge,Stockholms län ,belades med återvinningsmassor hösten 1990. För att veriñerara laboratorieprovningama i kapitel 2 togs borrkärnor från vägen sommaren 1991, ca 9 månader efter det att vägen åtgärdades.

Provvägsförsöket på väg 701, Dalsjöfors, följdes upp genom upptagning av borrkärnor och besiktning.

En mindre provtagning och skadebesiktning utfördes också på väg 184, Skara - Lidköping. Provvägen är från 1984 och har följts upp en gång tidigare, 1987.

3.1 Väg 500, Stockholms län

Asfaltgranulatet som användes till väg 500 utgörs av fräst asfaltbetong och är detsamma som

ingår i laboratorieundersökningarna i kapitell 2. Materialet blandades med ca 2,5 - 3 %

bitumenemulsion, BE60/2200, i ett kallblandningsverk. ÅDT är ca 100 fordon.

Provtagning:

Sammanlagt togs 24 prov från vägen, 12 i höger hjulspår och 12 mellan hjulspåren. I bilaga 9

redovisas resultatet från borrningen. Flertalet prov var hela men i några fall erhölls delvis trasiga borrkärnor, främst då provet togs mellan hjulspåren.

Provningsresultaten framgår av följande ñgurer och bilaga 10 där enskilda provningsresultat

Väg 100. Vårdinge

. Bonkämor www:

5!

15;

10 :Jcao...cooiocuool.In-0000000 m... u... nu. nu. m..

:

m me

a' - PMA

L man* Innan. RW AW :w :MW '

VTI Vl

Figur 21. Hålrumshalt på borrkärnor, väg 500, juni 1991. Prov tagna i och mellan

hjulspâren.

Väg 100. Vårdinge

Borrkämor masa-.gm kPa

Figur 22. Pressdraghällfasthet på borrkärnor, väg 500, juni 1991. Prov tagna i och mellan

Kommentarer:

I två av tre fall är hålrummet betydligt större i hjulspåret än mellan vilket tyder på en ganska rejäl efterpackning av beläggningen (ñg. 21). Hålrummen varierar mellan 8 och 18 %. Draghållfastheten i borrkärnoma uppmättes till ca 200 - 300 kPa (ñg. 22). Draghållfastheten

påverkas inte i så stor utsträckning av hålrummet.

Jämförs resultaten med laboratorieundersökningen i kapitell 2 är hålrummen av ungefär

samma storleksordning som vid Marhallinstampade prov. Draghållfastheten är också

jämförbar med vad som fås när vattenmättade prov testas efter 7 dygns torrlagring.

Skadebesiktning, juni 1991: Provpunkt 1:

En del mestadels lokala krackeleringar förekommer, annars ser ytan bra ut. Enstaka längsgående sprickor finns också.

Provpunkt 2:

Beläggningen ser bra ut. Provpunkt 3:

Något stensläpp i ytan. Tydliga spår finns men beläggningen verkade stabil vid besikmingstillfållet.

Det allmänna intrycket av besiktningen är positivt. I bilaga 11 redovisas några fotografier från väg 500. Beläggningsytan är i jämförelse med nytillverkad massa något öppen och rå.

3.2 Väg 701, Dalsjöfors.

Våren 1989 byggdes en större provväg på väg 701, vid infarten till Dalsjöfors, Västergötland.

Syftet var att försöka ñnna lämpliga metoder för utnyttjande av fräsmassor och att massorna skulle återanvändas som slitlager. Både kall och varm återvinning provades. Sex sträckor ingick i provvägen varav en (str. 7) åtgärdes redan sommaren 1990. Provvägsförsöket finns beskrivit av Vägverket i en BD-rapport (BD-rapport nr 90312-25 av Anders Backlund). En beskrivning av provvägen ges i bilaga 12. ÅDT var 1989 2300 fordon.

En första uppföljning gjordes 1989 då borrkärnor togs vid tre olika tillfällen under sommaren. En viss ökning av hållfastheten i beläggningen märktes med tiden beroende på

efterpackningen från trafiken. Sommaren 1991 togs nya borrkärnor. Proven togs inte i exakt samma provpunkter som tidigare utan provtagningen koncentrerades till höger hjulspår och mellan hjulspåren. Proven togs i höger körfält i riktning mot Dalsjöfors. Provborrningen och

efterföljande provning redovisas i bilaga 13. Provningsresultaten framgår också av följande ñgurer där bl a resultaten från 1989 års provning jämförs med provningen 1991.

Väg 701. Dalsjofors"

Bonkämor 7.5 5.0

. OO 1 *'0000000000000 . . o . . 4

-. -.o 0 0. 0. 0 . . . . . . . . 0. 0. 0. .. . -. .C 0 . . '0 20 : 0 . . -0 0.0

Figur 23. Hålrumshalt på borrkärnor, väg 701, juni 1991. Prov tagna i resp. mellan hjulspår.

44áááj BOITkäITlOI' . .0 3%' .0.0.2 0.0.0' .0.0.1 000 0.0.0' ...nun-.unnanun-uu"u 0.0.0' .0.0.4 004 000 000 004 0.0.0'004 .0.0.4000 0.0.0. 0.0.4 -'_{004 .004}00 _0.0004 _{_000}0 4 000 004 000 -004 004 _'0O0J 0.0.0. .0.0.4 0.0.0' 0.0.0' "- .0.0.0 _00... ..0 00000000. ...unuuu .0.0.4 u. 0.0.0 u.0 ... .00... u.4 'm .0.0.4 0.0.0. ...0.4 .0.0.4 0.0.0' .0.0.0 0.0.01 004 000 _00! 004 000 004 000 000 004 000 000 004 000 004 .0.0.4 0.0.04 . 0 .0.0.4 0.0.0q .0.0.4 0.0.0. 004 000 004 004 000 004 000 000 004 000 000 004 000 004 004 000 004 004 000 004 000 000 000 000 000 004 000 004 004 000 001 004 000 004 000 000_{H 000}004 000₀₀ 000_{004 000}004 000_{004 000}004

.II . .. I. ....O.O. .OI ...' ...lilliiill ... II. 0...Il' ...0.4 .I '0...''II

m 0 0_{004 000}004 000₀₀₄ 00_{000 000}004 000_{004 000}000 000 004 000 000 004 000 004 004 000 004 004 00 004 000 000_{001 000}004 000₀₀₄ 000_{004 000}004 000_{004 000}004 000 004 000 000 004 000 004 000 000 000 004 000 004 .00 0 0 004 000 000 000 000 004 .0.0.4 0.0.0' .0.0.4 '0.0.4 0.0.0' .0.0.4 0.0.04 004 000 004 004 000 000 000 000_{004 000}004 000₀₀₄ 000_{004 000}004 000_{004 000}004 000 004 0 000 000 004 000 004

...U - 0,0.. - . 'Ai- .ÖÅ' ...U - 0.0.0 - ...U- 5!!

-u; J

Figur 24. Pressdraghållfasthet på borrkämor, väg 701, juni 1991. Prov tagna i resp. mellan

Torbjörn Jacobson VTI

Väg 701 . Dalsjofors"

Borrkämor W wlym-i 12 ,

10

a

§-8 . ... .. 4 . . . .. . i. .. . . .. 25.. r...

;

_{m 1901-03}

0 ' - 1999-09 1 2 s 4 s 7 san-ua. nr J L V!! W

Figur 25. Hålmmshalt på borrkärnor, väg 701. Provtagning 1989 resp. 1991.

Väg 701. Dalsjöfors

Bon'kämor Hud-WAP: man 1500-1000' sm . .. ... ... m 1991-03 0 _{1 2 3 4 5 7} - mao-oo t Sitta."

Kommentarer:

Hålrummen är högre på sträckoma med kall återvinning än för varm men hålrummen är ändå låga, 3 - 7 %. (ñg. 23).

Draghållfastheten är ungefär lika för sträckor med kall återvinning, ca 1000 kPa (fig. 24) vilket är betydligt mer än vad som uppmättes hösten 1989 (fig. 26). För sträckorna med kall

återvinning har draghållfastheten förbättrats med ca 100 % från 1989 till 1991. Jämförs

sträckoma med varm och kall återvinning uppvisar sträcka 4 (varm) både lägst hålrum och högst draghållfasthet. På sträcka 4 uppvärmdes granulatet till ca 110°C och blandades med vatten (ej nytt bindemedel).

Sammanfattningsvis visar provningen från juni 1991 att draghållfastheten mer än hålrummet

påverkats (förbättrats) med tiden. En anledning till de låga hålrummen är troligen att

fräsgranulatet innehöll hela 7 % bindemedel.

Besiktning:

Sträcka 7 åtgärdades sommaren 1990.

Övriga sträckor ser bra ut förutom sträcka 2 som uppvisar en mycket öppen, rå yta. Bruket

verkar poröst och torrt och skiljer sig från övriga sträckor. Sträckoma med varm återvinning har generellt en fetare, tätare yta än Sträckoma med kall återvinning. I bilaga 14 redovisas några fotografier från besiktningen i juni 1991.

Inga mer påtagliga spår eller deformationer typ plastiska deformationer eller dylikt

observerades vid besiktningen.

3.3 Väg 184, Skara - Lidköping

På väg 184 återanvändes krossad MAB-beläggning som bärlager på vägrenama. Inblandningen av bitumenemulsionen skedde i ett OG-verk. Tre olika recept provades: Typ 1 75 % 0-20 mm (MAB)

25 % 8 - 20 mm (åsgrus) 3 % BEGOS

Typ3 90%3-30mm(MAB) 10%0-3mm(MAB)

3 % BEÖOM

I VTI Notat 115 redovisas byggandet och första årens uppföljning.

Provvägen följdes upp genom förnyad provborrning och besiktning juni 1991. Tyvärr provades borrkämoma på ett felaktigt sätt vid den efterföljande laboratorieprovnin gen vilket

spolierade denna del av uppföljningen. I stället har valts att visa de tidigare uppföljningarna

från provvägen (ñg. 27 o 28) samt noteringarna från borrningen på vägen (bilaga 16).

Väg 184. Skara - Lidköping

Borrkamor" mm* 15 Y 10 ...3 .. . . .. . .. . . . .. . . .. . .. . .. . . . . ._ _ U. . _ .. I .. . '.. . .. . . .o . u i m 1937 o Brunt R | - was d i 2 3 W V1'

Väg 184. Skara - Lidköping

Bon-kämor ?immun 1500' m,... ... mot: i ... ... V W 1057 of - was L m1 annu: ana-pts

Figur 28. Pressdraghällfastheten, väg 184, Skara - Lidköping. Prov tagna 1985 resp. 1987.

Kommentarer:

Borrkärnorna var av bra kvalitet och hela kärnor erhölls vid samtliga borrningar.

Hälrumshalten minskade från 1985 till 1987 med 1,2 - 3,9 procentenheter, mest för massan med det högsta hälrummet.

Pressdraghällfastheten ökade för två av de tre massatypema med ca 30 % under samma tid. Besiktning:

Ingen av provsträckoma var åtgärdade sommaren 1991, dvs 7 år efter utförandet. Lokala lagningar förekommer dock. En del omfattande krackeleringar konstaterades på delar av sträckoma medan vissa partier var helt oskadade. Framförallt sträcka 14 uppvisade (typ 3) omfattande krackeleringar medan sträcka 19 (typ 2) endast uppvisade enstaka sprickor.

Skadorna beror troligen i huvudsak på svagheter i vägens undergrund och övrigt obunda lager

och kan inte relateras till bärlagret som vid 1987 års provning gav ungefär likvärdigt resultat i

fråga om hälrum och pressdraghällfasthet oavsett typ av recept.

3.4 Kommentarer

Uppföljningarna från vägen visar att egenskaperna hos en återvunnen asfaltbeläggning

förändras med tiden. Första året erhålls hålrum på ca 10 - 15 %. Hålrummet variarer dock kraftigt och är framförallt det första året högre mellan hjulspåren än i spåren.

Pressdraghållfastheten påverkas i viss mån av hålrummet men inte alls i samma omfattning

som vid varmblandade massor.

Det är tydligt att massans egenskaper med tiden förändras vilket till stor del är en effekt av efterpackning från trafiken. En viss omlagring (bindemedel flyter ut på stenen) och

förstyvning av bindemedlet kan med tiden också påverka egenskaperna hos massan. Spårtillväxten verkar trots de höga hålrummen varit relativt måttlig. Bara i något fall observerades onormalt stor spårbildning.

I övrigt noterades inga större beläggningsskador typ stripping eller dylikt. Asfaltgranulatet är "hydrofobierat" och är troligen inte känslig för stripping som "rå" sten. Ytan blir något

öppnare och råare hos återvunnen asfaltmassa än för nytillverkad.

De prov som gjorts visar att vid kall återvinning bör ett nytt bindemedel tillsättas asfaltgranulatet, annars riskerar beläggningen att få en alltför kort livslängd.

3.5 Fortsatta uppföljningar

Förhoppningsvis kommer ett större provvägsförsök att genomföras 1992 där en rad faktorer som är förknippade med receptur och utförandeteknik studeras. Planering inför försöket pågår för närvarande och samordnas med SBUF-projektet.

I övrigt kommer en viss uppföljning att göras av HN:s återvinningsarbeten i Stockholms och Södermanlands län åren 1990 - 1991. Provvägsförsöket utanför Göteborg följs också upp genom kontinuerliga mätningar av spårutveckling, jämnhet och massans tillstånd samt genom okulära skadebesiktningar.

BHagal

Sid 1 (2)

Karaktärisering av asfa1tgranu1aten F4* .

Packnmgskurva

Tung instampning

Torr skrymdensitet

2.OT/:Im

1.9 . ..IF....IIII..--.-... : _{:guuyudñhñnrmrmmmnmIIummnunummmmZTuZT...li}

1.7:

Lab _{mmm underas}

:

----r B0mmersv.3

1.5- I _{- Bommersv.1}

2

4

8

8

Váüenkwü.%

J

VTI

BindemedeIshalt, kornkurva och vattenhalt

Prov _{BindemedeIShalt ---- _'QÃÃEÃÃÃÃÃE} i upplag

nr _{% %}

Bommersvik-i - - . - - - _ - - - . - - . - --gjå . - . - _ - - - - . - - --Ãjå

Bommersvik 3 5.9 5.2

. 3 C: ) C: ) 1 1 f\ ) C: ) LA ) CD 1 1, ; s _C:) Po ss er an de män gd . vi kt pr oc en f 41 lJ 1 C: ) C) \ C: ) 1 C! ) :3 c: C: ) 1, \C ) C: ) C: ) C: ) 1 .4 C: ) C: ) 1 f\ ) LA ) C: ) C: ) ; s C: ) Pus se mn de män gd , vi kt proc en t (1 1 C: ) 1 (J N _C:) 1 1 (I ) '"3 <: C) 1 NC ) C: ) C: ) C: 1 0063 11 11 11 11 1 I' ll 'l ll l Il ll ll ll l II II II II I ll ll ll il l II II 'I IU I 'I II II II I (L06 'I ll 'l il l ogn Figur 2. TT 'I 'I II I A A 'I II I I I I ' I I I I I I I I ' I I I I ' I I I ' I ' I I I I ' I ' I I I I I I I I' I I I I VTl nr 0063 ' I I I ' I U I I Figur 1. 007A OJZS I 1417 11 1111111 Kornsforlek, mm ' I I I I I I I I _ _ L -q

n,

.\

.1

' I I I ' I ' I I I l l l l l l ' I k _ - |-L -C ' I I I ' I I I I - -L. -4 I I I I I I I I I - -L -q ' I I I I I I U I -_ L -j Grovmo Finsund I I I U ' I I I I OJZS 1 111111 Kornsforlek, mm -L -. 0,2 025 1 :T: 1 T II 'I'I 'I I Il ll ll ll \

\

I' II I II II II II I II IU II II I (Tha II II 'I II I I I I U l I I I I ' I I I ' U I I I 1 025 1 0,5 1 T 1 1 II U' II III -_ L -1 11 11 11 11 1 -L _. 4 I' ll ' I II I 'I ll

__

JN

-1

\

11 1111 11 1 -L. .

N$§§N1

k

11 11 11 11 1 -L -. 11 11 11 11 1 -L -. 11 11 11 11 1 II II 'I II I II II 'I II I 11 11 11 11 1Il ll ll ll l II II 'I II I II II II II I II II II II I Il ll ll ll l II II II II I II II I' II I I I I I I I I I I II II 'I II I I I I ' I ' I I _ L . -. II I' II II I -L. -4 -I I I I ' I I I I -_ L -1 II II II II I --L -II II II TI I _ -L _ : II UI II II I -. _ L -: I I I I I I I I I -L ._ I I II I ' I I ' -L _ . I' IIUI II II II II I 'I II 'I II I II II II II I II II II II I I I I I I I I I I lI II II II I (LS _ -L -q (16 1 T 1 1 LO I FI 111111 ' I I U I U ' I I I ' l ' l ' l l l I I ' I l I U I I I I I I I * 00 l l l l l l l l l ' I I I I I U I I I l l l l l l l l

\

-_ L. -. 4 'I ll 'l ll l - -L -_

é

11 11 11 11 1 -_ L -_ _ -L -u II II 'I II I -- L-J 11 11 11 11 1 _ . -L -q 1,0 1 11111111 Jrñeuansund ] Grovsand I 1 Meuansund 1 Grovsand 1 T Extraherat asfa1tgranu1at ' I ' I ' U ' I ' I ' U I ' I ' I U

oggnexsv

U' l ' l ' l

7//X

1111 11 11 1 I ' l ' l l l l l I I I I ' I I ' I I ' I I I I IW 11 11 11 11 1 ll ll ll ll l IIII II II ' II II II II I Il ll ll ll l

Tvättsiktat asfa1tgranu1at

1 I I I I II I I I U 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 Il ll ll ll l rT II lI UI I 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1w1 11 11 '1 11 11 11 11 1

'w

II II 'U IU I L1 1|1 11 l l l l l l l l l l l l l l l ' l l I I I I I I I I I T U I ' I I I !

3/

/,

I I I I I I I ohWBCY$bh § I l l l l l l l l II IU IU II I ll ll ll ll l II II II UI I Fingrus Å. 56 -_ L -4 _ -L -. . __ L_ .1 i_ L _. 1 -L -< 4 .111 . -_. -L -I ' l l ' l ' l l 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1

11

1111 11 1 11 11 11 11 i h _ p ' I U I I I I I I :: :: 11 11 1 I I I ' I I II I 11 11 11 11 1 II II 'I II I 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 Fingrus l -L -d 56 1 B 1 11 11 11 11 1 I I I I I I I I U U ' U I ' F I I I ' I I I ' I ' I I I I I I I I I I I 11 11 11 11 1 I I I I N

18

:.

.. -L -_ .. L

-6:121

-1 -_ L _ 4 0 . 1 -0 -1 L -4 \ _ -L -. . 4 -L _ 4 8 I I 112 11 11 11 11 1 11 11 11 11 ' '1 11 11 11 1 II II IU II I 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 II II II II I .-11 11 11 11 1 I I I ' l i l l l V I ' I U I I II II 'I II ' I I I I |I I II II 'I II I II II II U' 1 111 Till 111 11 11 11 1 -. . L -. q II II II II I .. -L -4 _ -L -4 Il ll ll ll l II II II II I -L -_ 11 11 11 11 1 -_ L -II II II II I 11 11 11 11 1 -L -. < -L -. + -_ L -q -L -11 11 11 11 11 11 11 11 1 II II II II I

k

. A l _lelI I I I 11 11 11 11 1

\

11 11 11 11 1 Grovgrus 1 -L _ - '-4 1111 1111 1 r U I I I I I I I I I I I I I ' I I I I ' l I I I U U I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I U I I I 11 11 11 11 1 .. -L -. II II II II I -_ L -q -L -q --L -4 11 1111 11 1 -_ L -_ 11 11 11 11 1 _ -L -. 11 11 11 11 1 _ _ L -d 11 11 11 1 -L -" I I I I I U L 16 20 25 32 I Y I I I I ' I ' ' I I I ' I ' I I I I I ' I I I V I ' I I I ' I V I I ' I I I ' I I ' V 11 11 11 11 1 II YU II UI I I I I U I I U I I I I I I I I I I I II II II II I I I I I I I I I I II II IU II I I I U I I I I I I 11 11 11 11 _4 I l ' I I I I I I 1L2 16 20 25 32 4 -4 -4 -_ L. -4 11 11 11 11 1 _ .. L. -. II IU 'I II I II II II 'I I -L -. _ -L -q II II II II I -_ L -q ll ll ll ll l _ -L _ « Illl ll ll l -L -1 ' I I I ' I U I I ' I I I I I I I I I I I I I I I I I ' I I I ' I I I I 11 11 11 11 1 ll ll ll ll l l l l l l l l l l -4 -1 11 11 11 11 1.i -L -d 5060 [1 11 11 11 1 ll ll ll ll l II II 'I II I II II 'I II I II II II II I II II 'I II I I I |I |I ||I 5060 Sten I II U ' U I I U .. L. .1 11 11 11 11 1 _ -L -d 'I II II II I -L -. II I' II Il I _ -L -I . I l l l l l l l l _ -L -4 Il ll llll l -L -4 [1 11 11 11 1 -_ L -1 _ -L _ 4 -_ L _ _ j p . 11 11 11 11 11 11 11 11 1 d 'xxkal1N 100 Il ll ll ll l 11 11 11 11 1 Il ll ll ll l 11 11 11 11 1 II IU IU II I II II 'I II U 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 U I ' I ' I I I I 11 71 11 11 1

1111 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 II 'I 'I II I II lI lIII I 11 11 11 11 1 II II 'I II I II II II II I 11 11 11 11 1 II II 'I II I 11 11 11 11 1 q 100 11 11 11 11 1

I MeHongrus 1 Grovgrus 11 MeHansten

11 11 11 11 1

i

1

200 11 11 11 11 1 II II II II I 11 11 11 11 1 Il ll ll ll l 11 11 11 11 1 II II II II I 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 1111 11 1 11 11 11 111 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 11 11 11 11 1 200 (L06 Finsand Grovmo MeHansand Meuansand Oj Grovsond Sid 2 (21 Grovsand Fingrus Fingrus I Meuangrus Grovgrus Grovgrus [ 20 Sten Meuonsten

H

a. mssts l ( 4 ) Per Tyllgren 1990-10-12 KALL ÅTERVINNING AV ASFALTBELÄGGNINGAR PRÖVNING OCH PROPORTIONERING

INLEDANDE ARBETSUPPGIFTER FÖR LABORATORIEPROJEKTET

Arbetsmaterial

Tre olika fräsmaterial, bl a från ytbehandlade spårlagningar på E3 söder om Södertälje, finns nu på laboratorierna i Linköping, Nynäshamn, Farsta och Järfälla. Eventuellt bör ytterligare något

material, av vilket man har produktionserfarenhet, samlas in.

Fälterfarenheter

Under augusti månad 1990 lades materialen ut, omblandade med mellan 2.5 och 3 vikt% BE 60/2200 (1.7 till 2.1 vikt% MB 2200), på vägar kring Järna och Enhörna respektive vid Norrtälje.

Vädret var ganska svalt, ca 13 °C, och regnigt.

Läggbarheten varierade. Helt ovetenskapligt skulle man kunna beskriva det på följande sätt (0 = svårlagt, 5 = lättlagt):

Material Läggbarhet Vägobjekt

Bommersvik 1 1 Väg 522 vid Al

Bommersvik 2 0 Väg 510 vid Norrvrå Bommersvik 3 3 Väg 500 vid Vårdinge

Underås 4 Väg 522 vid Ekeby

Finsta 5 Väg 1138 mot Malsta

De tre insamlade materialen är Bommersvik 1 och 3 respektive Underås.

Asfaltgranulat: Bommersvik 3. Bindemedel: Emulsion, BE 60/2200.

Granulat: rumstemperatur. Emulsion: 60°C.

Blandning: Hobart, 2 min (blanda först in vatten).

Tillverkning av provkroppar: Marshallpackning, 50 slag per sida.

Lagring: 7 dygn vid rumstemp. I formen någon timme. Recept (dubbelprov):

Vattenkvot: 2 resp 5 % av torrt material. Emulsionskvot: 0, 1.6 (1) o 5 % (3).

Utvärdering: - Bedömning

- Pressdraghållfasthet (om det går)

Resultat:

Efter preparering: Prcvkropparna innehållande 1.6 %

emulsion var av dålig kvalitet och svåra att hantera medan

de med

5 % emulsion såg bra ut.

Efter 7 dygns härdning: Förbättrad kvalitet. Proven med 5 %

emulsion går att provtrycka.

Enbart inblandning av vatten gav provkroppar med mycket dålig kvalitet och bedöms ej vara provningsbara.

H U

Hall áterv1nn1nc-SER z :.... .L

INDIREHT DRåGHåLLFåSTHET WEB 4?

Prov HGJG Dlam. Bratt- IND.DRAGH. Enkvot

nr (mm) (mm) last(k0) (hPa) i 74 101 175 146 2 7? 101 150 12 SL T 74 101 léO 134 4 "4 lül 150 125 Medelv: 130

Asfaltgranulat: Bommersvik 3. Bindemedel: Emulsion, BE 60/2200.

Blandning: Hobart, 2 min, lagra sedan massan 1 tim vid 60°C innan instampning.

Tillverkning av provkroppar: Marshallpackning, 50 slag per sida.

Lagring: 7 dygn vid vid 40°C. Ett dygn i form och 6 dygn utan.

Recept (dubbelprov):

Vattenkvot: 2 % av torrt material. Emulsionskvot: 1, 2 och 3 %.

Utvärdering: - Bedömning

- Pressdraghållfasthet

Resultat:

Efter 1 dygn: Samtliga prov var av bra kvalitet och bedöms provningsbara.

Ser1e 2

Pressdraghallfasthet

kPa

750

500.- NWHKHHHHHHHHNRNN\\

250

Oh'

1

i

4

1

1

.

1

1

i

.e

.

1

.

.

1

0

1

3

4

Emulsionskvot Z

Ka11 återvinning - Bommersvik (serie 2)

Pressdraghå11fasthet MBB 49

Prov

Höjd

Diam.

Brott-

Draghållfasth.

nr

mm

mm

1ast (kp)

kPa

11

68

101

695

632

12

68

101

750

682

% E-kvot

21

68

101

575

523

22 68 101 635 578 2 % E-kvot 31 65 101 405 385

Asfaltgranulat: Bommersvik 3

Provkroppar tillverkade enligt Marshall.

Blandningstemp.: 60°C

Lagring: 28 dygn vid 40°C.

Initialvattenkvot: 0

/o.

Densitet och hålrum (medelvärden).

Nytt

Höjd

bindemedel

(emulsionskvot) mm

0

65

1 64

2

63

3

64

Styv- Vatten- hets-modul MPa kvot % av Absorp- Mätt-tion nads-torrt prov Nytt Höjd Dra -bindemedel håll-fasth.

(emulsionskvot)

mm

kPa

0

65

930

1

64

1020

2

63

900

3 64 680 Vattenkänslighet. Nytt Höjd Dra -bindemedel håll-fasth.

(emulsionskvot)

mm

kPa

0

65

480

1

63

730

2

63

770

3

63

730

Asfaitgranulat: Bommersvik 3

Provkroppar ti11verkade en1igt Marsha11. Blandningstemp.: 60°C

Lagring: 7 dygn vid 40°C.

Initialvattenkvot: 2 8.

Densitet och hålrum (medelvärden).

Nytt

Höjd

Komp.-

Skrym-

Nålrum

bindemedel dens dens

(emu15ionskvot)

mm

g/cm3

g/cm3

8

0

70

2.460

1 94

21.1

1

65

2.434

2 114

13.2

2

68

2.440

2 096

14.1

3

67

2.375

2.083

12.3

Nytt Höjd Dra - Styv- Vatten-bindemede] hå11- hets- kvot

fasth modu]

(emu1sionskvot)

mm

kPa

MPa

8

0 70 550 3590 0

1 65 940 3860 1

2 68 470 1970 1

3 67 390 1180 1

Vattenkänsiighet.

Nytt Höjd Dra - 8 av Styv- 8 av Absorp- Mätt-bindemede] håll- torrt hets- torrt tion nads-fasth. prov modul prov grad

(emuisionskvot)

mm

kPa

MPa

8

8

0 69 200 36 2050 57 8.8 42

1 68 470 50 2430 63 6.3 48

2 66 670 140 2380 120 4.8 34

Asfaltgranulat: Bommersvik 3

Provkroppar tillverkade enligt Marshall. Blandningstemp.: 60°C

Lagring: 7 dygn vid 40°C.

Initialvattenkvot: 0_/o.

Densitet och hålrum (medelvärden).

Nytt Höjd bindemedel

(emulsionskvot)

mm

0 69 1 69 2 67 3 67 Styv- Vatten-Nytt bindemedel (emulsionskvot) mm hets-modul MPa kvot % av Absorp- Mätt-0 69 1 69 2 67 3 67 Vattenkänslighet. Nytt Höjd bindemedel

(emulsionskvot)

mm

tørrt prov

0

69

1

67

2

67

3

67

tion nads-grad 9.3 47 8 42 7.6 45 6.4 45

Asfa1tgranu1at: Bommersvik 1 och Underås

Provkroppar ti11verkade en1igt Marsha11.

Blandningstemp.: 60°C

Lagring: 7 dygn vid 40°C. Initia1vattenkvot: 2 %.

Densitet och hålrum (mede1värden).

Nytt

Höjd

Komp.-

Skrym-

Hålrum

bindemede] dens. dens.

(emulsionskvot)

mm

g/cm3

g/cm3

%

0 74 2.476 1.924 22.3 1 72 2.433 1.962 18.9 2 71 2.428 2.006 17.3 69 2.397 2.042 14.8 Underås 0 74 2.480 1.893 24.3 1 69 2.463 2.033 17.4 2 72 2.448 1.981 18.8 3 71 2.432 1.982 19.5

Nytt Höjd Drag- Styv- Vatten-bindemedel hå11- hets- kvot

fasth modul

(emulsionskvot)

mm

kPa

MPa

%

0 74 490 - .2 1 72 590 - -2 71 510 - -3 69 460 - -Underås 0 74 400 - .1 1 70 870 - -2 72 500 - -3 71 410 -

-Asfaitgranulat: Bommersvik 3

Provkroppar ti11verkade eniigt Marshall. B1andningstemp.: 60°C

Lagring: 1 dygn vid 40°C. Initialvattenkvot: 2 %.

Densitet och hålrum (mede1värden).

Nytt

Höjd

Komp.-

Skrym-

Håirum

bindemedel dens. dens.

(emulsionskvot)

mm

g/cm3

g/cm3

%

0 72 2 460 1 956 23 3

1 69 2 449 2 04 16 7

2 68 2 427 2 085 14 1

3 68 2 403 2 056 14 5

Nytt Höjd Drag- Styv- Vatten-bindemede] hå11- hets- kvot

fasth modul

(emu15ionskvot)

mm

kPa

MPa

%

0 62 350 - .3

1 69 470 - .3

2 68 390 - .6

Lagring: 7 dygn vid 40°C.

Initia1vattenkvot: _/o.o

Densitet och hålrum (medelvärden).

Nytt bindemede1 (emuisionskvot) mm Styv- Vatten-Nytt bindemede1

(emulsionskvot)

mm

hets-modu] MPa kvot

0

65

1

63

2

62

3

62

% av Absorp- Mätt-tion nads-Nytt bindemedel (emulsionskvot) mm torrt prov

Densitet och hålrum (medelvärden).

Nytt bindemede]

(emulsionskvot)

mm

0

65

1

65

2

64

3

64

Styv-

Vatten-Nytt bindemedel

(emulsionskvot)

mm

hets-modul MPa kvot % av Absorp- Mätt-tion nads-0 65 1 65 2 64

3

64

Vattenkänslighet. Nytt Höjd bindemede]

(emu15ionskvot)

mm

torrt prov

0

65

1

64

2

64

3

62

Asfaltgranulat: Bommersvik 3

Provkroppar tillverkade med statisk press.

Blandningstemp.: 60°C

Lagring: 1 dygn vid 40°C.

Initialvattenkvot: 2 %.

Densitet och hålrum (medelvärden).

Nytt

Höjd

Komp.-

Skrym-

Hålrum

bindemedel dens. dens.

(emulsionskvot)

mm

g/cm3

g/cm3

%

1

61

2 448

2 245

8 3

2

63

2.415

2.258

6 5

3

61

2.387

2.292

3 9

Nytt Höjd Drag- Styv- Vatten-bindemedel håll- hets- kvot

fasth. modul

(emulsionskvot) mm kPa MPa %

1 61 1290 - 1

2 63 710 - 3

Densitet och hålrum (medelvärden).

Nytt bindemede] (emulsionskvot) mm

0

68

1

67

2

65

3

65

Styv- Vatten-Nytt bindemedei

(emulsionskvot)

mm

hets-modu1 MPa kvot % av Absorp- Mätt-0 68 1 67 2 65 3 65 Vattenkänslighet. Nytt Höjd bindemedei (emulsionskvot) mm torrt prov

0

68

1

67

2

64

3

65

tion nads-grad 5.7 43 5 45 3.2 36 2.3 33

Biandningstemp.: 60°C

Lagring: 7 dygn vid 40°C.

Densitet och hå1rum (medelvärden).

Nytt Höjd Komp.- Skrym- Hålrum bindemede] dens. dens.

(emulsionskvot)

mm

g/cm3

g/cm3

%

Nytt Höjd Drag- Styv- Vatten-bindemede] hå11- hets- kvot

fasth. modu1

(emulsionskvot)

mm

kPa

MPa

%

0 63 1720 7430 2

1 63 1260 4050 3

2 62 820 2100 6

3 63 560 1360 9

Vattenkänslighet.

Nytt Höjd Drag- % av Styv- % av Absorp- Mätt-bindemedel håll- torrt hets- torrt tion nads-fasth. prov modul prov grad

(emulsionskvot)

mm

kPa

MPa

%

%

0 64 800 47 3890 52 3.2 46

1 63 770 61 2440 60 2.3 40

2 63 660 80 1450 69 1.9 40

' lncluded is a description of the procedure (and its verification) used to select the amount of emulsion and water to be added to the mix. the sample preparation procedure, mix property test results, and field - adjustments to be made to the emulsion and water prescribed by the mix design procedure.

2.1 Selection Of Amount Of RGCYCIG Agent

The procedure to select the amount of emulsion (recycle agent) to be added to a recycled mixture evolved from the 1986 OSU/OSHD study (1,2). This procedure is essentially an estimation process which begins with a base emulsion content to which adjustments are made based on the results of laboratory tests conducted on a sample taken from the pavement to be recycled using a 16-in. mill. It has been found through experience with the CMS-ZS and HFE-150 emulsions that a base emulsion content of 1.296 is a good starting point (g). Adjustments are then made to this base content according to the softness of the extracted asphalt. gradation of millings as produced by the 16-in. mill, and the percent of recovered asphalt from the sample.

The penetration (ASTM 05) (g) and/or the absolute viscosity (ASTM 02171) (§) laboratory

results are used to determine the softness of the extracted asphalt and the RAP gradation is determined

for only three screens - 1 /2-in., 1 /4ain., #10. The percent of recovered asphalt is determined via

the Abson method (ASTM 01856) (_41). From these Iaboratory test results. the added emulsion content (based on dry weight of millings) can be determined through the use of Figure 2.1 and the following equation:

ECEST=\J.2+AG+Am+APN

where

ECEST = estimated emulsion content, %

L

Pe

ne

tr

at

io

n

Vi

sc

os

it

jr

@

77

9F

@

14

09

F

+0 ,5

Gr

ad

at

io

n

As

ph

a"

1 6 " 15 0 " C o nt e nt

x-

'

-55

-

-0

-o.

5

-o.

3

-o.

3

*0

5

10

0

7ÅC

)-

--.«

+0

Å3

64

x-

-49

--10

+ O. 3

15

6 D.

70

+0 12

6

0

-

-45

'

«

._

_.

E

w

'

0.0

0.0

6'

5

2

0

+o

.1

«

-o.

2

25

L

39

__

_w

o.

o

+o

.1

+0

,1

6'

3

-0.

1

30

w

0'

0

tuemed

+0 51

SPUBSHOLU_

V V v LO LOO

8^9!S ..17/L 3H15U!S$9d°/o

+0 13

35

+O Å3

0.

0

35

-0

.1

_-0

2

45

Exa

mp

le

:

Gi

ve

n: 58

%

pa

ss

in

g

th

e

1/

"s

cr

ee

n

on

th

e

16

"

mi

",

7

%

re

si

dua

l

as

ph

al

t,

a

pe

ne

tr

at

io

n

of

20

dm

m,

an

d

a

vi

sc

os

it

y

of

19

,0

00

po

is

es

.

Ad

jus

tm

en

ts

(f

or

bo

rd

er

li

ne

ca

se

s,

us

e

ad

jus

tm

en

t

pr

od

uc

in

g

lo

we

r

em

ul

si

on

co

nt

en

t)

:

0.

0°/

o

fo

r

gr

ad

at

io

n.

-0

.5

°/

of

or

as

ph

al

t

co

nt

en

t.

an

d

0.

0°/

o

to

r

pe

ne

tr

at

io

n/

vi

sc

os

it

y

Es

ti

ma

te

d

Em

ul

si

on

Co

nt

en

t:

1

2

%

+

0.

0%

-0

5

%

+

0.

0%

=

0.

7%

30

Fi gur e 2. 1. Emul si on Co nt en tAd jus tm en ts for Gr ad at io n, Asph al t Co nt en t.an d As ph al t Soft ne ss .