Resthome operations:
A study of four different resthome buisnesses active
during the 1900s.
Vilohemmsverksamheten:
En studie av fyra olika vilohem som var verksamma under 1900-talet
KURS: Historia 61-90, 15 HP
FÖRFATTARE: Hanna Gustafsson EXAMINATOR: Anders Dybelius TERMIN: HT 2015/ VT 2016
JÖNKÖPING UNIVERSITY Historia 61-90, 15 hp
School of Education and Communication Ämneslärarprogrammet
HT 2015-VT 2016
SAMMANFATTNING:
Hanna Gustafsson
I denna uppsats studeras fyra olika vilohem som alla var en del av en större filantropisk verksamhet i början av 1900- talet. Filantropi innebär att arbeta osjälviskt för andra människor. Framförallt då arbetande och mindre bemedlade människor, framförallt kvinnor, saknade kraft att demonstrera för sin rätt till semester. Därför grundades olika vilohem landet över för att tillgodose arbetarnas behov. Genom tydliga frågeställningar och syfte har en dels en innehållsanalys använts för studien samt en jämförande metod som visar på likheter och skillnader hemmen emellan. Vilket även framkommer i resultatet då dessa vilohem grundar sig på flera likheter. Verksamheten kunde också vara utformad på olika sätt beroende på vilken organisation eller person som stod som grundare för vilohemmet. Ofta var de välbärgade kvinnor som stod i framkant för det filantropiska arbetet. Då de hade möjlighet och drivkraft till att både arbeta med sociala frågor i samhället. Samt hade möjligheten att förbättra människors sociala villkor.
Innehållsförteckning
VILOHEMMSVERKSAMHETEN: EN STUDIE KRING FYRA OLIKA
VILOHEMSVERKSAMHETER VERKSAMMA UNDER 1900- TALET. ... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE
DEFINIERAT.
1. INLEDNING ... 4
1.2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 5
1.3 MATERIAL OCH METOD ... 5
1.3.1 källmaterial ... 5 1.3.2 Metod ... 6 2. TEORI ... 7 2.1 TIDIGARE FORSKNING ... 8 2.1.1DEN FILANTROPISKA VERKSAMHETEN ... 8 3. BAKGRUND ... 10 3.1FILANTROPI ... 10 3.2VILOHEMMEN ... 12 4. UNDERSÖKNING ... 14 4.1 STRÖMSBORGS VILOHEM ... 14
4.1.1 Drottning Victorias vilohem ... 15
4.1.2 Vilohemmet Granudden ... 16
4.1.3 Gävle vilohem ... 17
4.2 ETT VILOHEM FÖR TRÖTTA MISSIONÄRER -STRÖMSBORG ... 18
4.2.1 Ett hem för kvinnor- Drottning Victorias vilohem ... 19
4.2.2 Vila för trötta husmödrar - Granudden ... 20
4.2.3 Konvalescenthem för trötta och sjuka - Gävle ... 21
4.3 SAMHÄLLSFÖRÄNDRINGAR OCH UTVECKLING-STRÖMSBORGS VILOHEM ... 23
4.3.1 Ett hem som består- Drottning Victorias vilohem ... 24
4.3.2 kostnadsfråga snarare än en behovsfråga - Granudden ... 25
4.3.3 Dåliga byggnader och pågående samhällsförändring- Gävle vilohem ... 25
SAMMANFATTNING ... 26
5. ANALYS OCH JÄMFÖRANDE AV VILOHEMMEN UR FLERA PERSPEKTIV ... 27
5.1 BEHOV, FILANTROPI OCH RÄTTEN TILL VILA ... 27
5.2VILOHEMMENS BESÖKARE ... 28 5.3VILOHEMMENS GRUNDARE ... 29 5.4VILOHEMMENS NEDLÄGGNING ... 30 5.5EKONOMISKA ASPEKTER ... 32 5.6KRISTNA VÄRDERINGAR ... 33 6. AVSLUTANDE DISKUSSION ... 35 REFERENSLISTA ... 37 KÄLLMATERIAL ... 37 LITTERATUR ... 37
INTERNETKÄLLOR ... 37
1. Inledning
Vid förra sekelskiftet stod samhället under förändring, de borgerliga kvinnorna tog sig ut i offentligenheten och började ta plats på arbetsmarknaden. Det var främst arbete inom vård och omsorg som var tillgängligt för kvinnorna, vilket de också var positiva till att utföra. Många gånger var det filantropiskt arbete som kvinnorna ägnade sig åt, som innebar att osjälviskt hjälpa andra människor. Dessa borgerliga kvinnor såg behovet av bildning, barnavårdskurser och vila för såväl de arbetande kvinnorna, som trötta husmödrar. Men även andra yrkesgrupper, män och barn som också stod i fokus för denna typ av hjälpverksamhet. Det filantropiska arbetet innebar främst att man skulle hjälpa de människor som var ekonomiskt försvagade och levde under torftiga förhållanden samt de som arbetade under tunga förhållanden, bland annat i fabrikerna. Man ville bilda samhället och genom detta lösa de problem som fanns, framförallt alkoholism och fattigdom. Genom kurser i hur man tog hand om barnen och hur man tillagade en god måltid skulle den arbetande kvinnan lära sig hur man på bästa sätt tog hand om både hemmet och barnen. Kunskapen om en god måltid skulle leda till att hålla mannen borta från dåtidens krogar och stora alkoholkonsumtion. I början av 1900- talet var de många borgerliga kvinnor som såg att de arbetande kvinnorna behövde vila under sommaren. Därför öppnade man över hela landet vilohem med olika syften och för olika målgrupper, det kunde vara vilohem för både män, kvinnor och deras barn. En verksamhet som skulle finnas till för alla människor från alla samhällsklasser. En del verksamheter syftade till att endast vilan skulle stå i centrum medan andra vilohemsverksamheter syftade till att vårda lindrigt sjuka medan andra fungerande som semesterhem. Det var populärt bland olika sociala rörelser men även för enskilda personer att öppna vilohem. Det var även populärt att få komma och bo på ett, främst under sommarmånaderna.
I denna uppsats kommer fyra olika vilohem att studeras, som alla var verksamma under 1900- talet. Vilohemmensverksamheten kunde se olika ut och det fanns stor variation av vilohem
man kunde besöka. Verksamheten var en del av en social hjälpverksamhet samt en del av det filantropiska arbete som bedrevs i samhället under denna tid.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med uppsatsen är att belysa vilohemmsverksamheten under 1900- talet med fokus på verksamheten som en del av filantropiskt arbete. Detta kommer göras genom att redogöra för ett antal utvalda vilohem med fokus på grundandet, målgrupper och nedläggandet, alltså vilohemmens uppgång och fall. I studien ställs följande tre frågeställningar:
• Vem grundar vilohemmen? Under vilken period startar vilohemmen och varför? • Vilka fick komma till vilohemmen?
• När och varför läggs vilohemmen ner?
1.3 Material och metod
1.3.1 källmaterial
Denna uppsats bygger på att belysa fyra olika vilohem då denna verksamhet var väl utbredd över hela Sverige i början av förra sekelskiftet. Vilohemmsverksamheten presenteras utifrån de frågeställningar som ställs till undersökningen. De fyra vilohem som studeras är Strömsborgs och Drottnings Victorias vilohem samt Gävle vilo- och konvalescenthem och Granudden, Vita bandets vilohem i Värnamo. Urvalet av vilohemmen i uppsatsen har gjorts dels utifrån att de representerar den bredd av målgrupper som utgjorde besökarna på hemmen. Men även för att de påvisar den mångsidighet och väl utbredda arbete som vilohemmsverksamheten stod för. Materialet som ligger till grund för denna uppsats består delvis av otryckt källmaterial från Jönköpings länsarkiv men även tryckt material i form av uppsatser och böcker.
Strömsborgs vilohem sammanställdes 2010 i boken, Strömsborgs vilohem 100 år: en
ekumenisk mötesplats i Roslagen. I samband med att hemmet firande hundra år valde man att
ge ut en bok om hemmets grundare, natur och byggnader samt hur verksamheten bedrivits under åren. Drottning Victorias vilohem behandlas i kandidatuppsats, skriven 2008. Den
innehåller dels reflektioner och tankar från boende på vilohemmet, men även reglementen och minnesanteckningar. Då det är ett medvetet val att använda en kandidatuppsats utgör detta inte ett problem eftersom författaren själv använt sig av ett gediget källmaterial. För vilohemmet Granudden är materialet hämtat från Jönköpings länsarkiv, där årsredovisning och gästböcker och minnessammanställningar varit en del av det använda materialet. Gävle vilohem återfinns i en sammanställning. Genom arkivmaterial och historik redogör författaren för verksamheten under den period som hemmet hade öppet, mellan 1942- och 1978.
1.3.2 Metod
Den metod som används för undersökningen är en innehållsanalys. En sådan metod bygger på att utifrån tydliga frågeställningar analysera texter eller dokument. Detta är både en metod men också ett angreppssätt för att kunna analysera och kvantifiera innehållet i texter. Fördelarna med en sådan metod är att den är flexibel och kan appliceras och tillämpas på flera sätt. Det är en objektiv metod som inte lämnar utrymme för egen tolkning eller egna åsikter.1 Denna metod är användbar för min studie då det redan i uppsatsens syfte ställs tydliga frågeställningar med tydliga mål som innehåller frågeord som, hur, var och varför? Detta innebär vidare att källmaterialet studeras utifrån mina frågeställningar. Därigenom kan man även hitta olika kategorier eller teman för att organisera källmaterialet och därigenom ur flera perspektiv belysa vilohemmsverksamheten. Man kan säga att det man söker efter i källmaterialet är de textdelar som handlar om vilohemmens uppgång och fall. Samt hur dessa grundades och vad som skulle hända med vilohemmen i framtiden. Däremellan studeras även delar av verksamheten samt vilka besökarna var. Därför bli en innehållsanalys användbar då de redan i syftet och frågeställningarna framkommer tydliga direktiv för vad som kommer att undersökas. Även en förväntan över vad källmaterialet bör innehålla framkommer också i samband med syfte och frågeställningar. 2
Även en komparativ metod kommer att användas. En sådan metod kan användas på flera sätt. I denna uppsats kommer den framförallt påvisa likheter och skillnader mellan vilohemmen. Eftersom metoden är relativt vanlig kommer den inte beskrivas ingående men en jämförelse mellan de olika vilohemmen kommer att presenteras.
1 Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber. 280. 2 Bryman, 2011, 283.
2. Teori
Min teoretiska utgångspunkt för uppsatsen kommer ta sin grund i vilohemverksamheten som en del i ett socialt arbete och betydelsen av detta arbete genom sociala rörelser engagemang. Åsa Wettergren och Andrew Jamison, skriver i antologin, Rörelseforskningens historia och
perspektiv, betydelsen av sociala rörelsers arbete och engagemang för att skapa förändring.
Då människor under olika tidsperioder saknat formell makt har man genom de sociala rörelserna kunnat påverka makthavare. För att på detta sätt uppmärksamma nonchalerande samhällsfrågor och skapat en förändring. Några av de främsta punkterna för framförallt de kvinnliga sociala rörelserna var kvinnors rätt till arbete, rösträtt och studier.3 Sociala rörelser uppstår främst i demokratisering och industrialisering samt kulturella förändringar i moderniseringen. Som vidare bidrog till att vissa sociala grupper missgynnades i samhället. Det var på grund av detta som sociala rörelser fick sitt engagemang och en längtan uppstod efter arbete.4
Sociala rörelsers betydelse för samhället och att sociala rörelser har varit avgörande faktorer för det moderna samhällets framväxt. En social rörelse bygger på en kollektiv identitet. Själva drivkraften styrs av ett känslomässigt engagemang som till skillnad från en organisation utgår från ett medlemskap. En social rörelse förutsätter både engagemang och deltagande. På grund av industrisamhällets framväxt skapades i samband med detta sociala förändringar, som i sin tur förde med sig sociala problem. Samt att moderniseringen skapade ojämlika effekter för vissa sociala grupper i samhället.5 Människor gick då samman för att skapa motreaktion och agerade kollektivt för att skapa förbättring och finna lösningar på samhällsproblemen.6 Många gånger drevs vilohemmen av sociala rörelser eller genom ett socialt engagemang för att förbättra situationen för andra människor. En social rörelse kan beskrivas utifrån att socialt och genom lojalitet samverka för andra.7
3 Wettergren, Å., Jamison, A. (2006). Rörelseforskningens historia och perspektiv. Wettergren, Å. Jamison, A.
(Red), Sociala rörelser: politik och kultur. (s. 9-41). Stockholm: Studentlitteratur. 9.
4 Wettergren, Jamison, 2006, 13. 5 Wettergren, Jamison, 2006, 13. 6 Bengtsson, 2011, 32.
De rörelser eller enskilda personer som grundade vilohemmen kan alla ses som förebilder för det sociala arbetet. Då dessa bidrog till att skapa förändring och kom att påverka nya politiska frågor i samhället. Vita bandet, Granudden, och husmodersföreningen för Gävle vilohem, som sedan kommer presenteras, kan ses som sociala rörelser. Där en gruppering av människor mycket engagerat arbetar för att skapa förbättringar i samhället. Även enskilda aktörer, som grundarna för Strömborgs vilohem och Drottning Victorias vilohem, bidrog till att skapa förändring. Syftet var att skapa platser där social trygghet kunde uppstå. Syftet för det sociala arbetet var att skapa möjligheter till bildning eller hjälpa de grupper som missgynnades i samhället. Att skapa möjligheter som vilohem skulle i sin tur bidra till en förändring för många människor, detta var något som alla de studerade vilohemmen bidrog till. Alltså kan de studerade vilohemmen på flera sätt ses som en verksamhet som bedrev socialt arbete.
2.1 Tidigare forskning
2.1.1 Den filantropiska verksamheten
Det är även viktigt att belysa hur denna verksamhet har yttrat sig i praktiken och i samhället, vilka verksamheter ägnade man sig åt, vilka var aktörerna och vem skulle få hjälpen? Kerstin Thörn, forskare inom arkitektur har skrivit Vita bandet- filantropi för välfärd, som behandlar kvinnors filantropiska arbete. I en artikel behandlar Thörn den sociala rörelsen Vita bandets kvinnor samt småbarnverksamheten i Helsingborg som var en del av det filantropiska arbetet under början av 1900- talet. I Helsingborg grundades 1910, på initiativ av bland annat Ellen Laestadius, ett så kallat småbarnshem. Detta i sin tur innebar att man skulle hjälpa de mödrar i samhället som var tvungna att lämna inifrån sig sina barn på grund av arbete, sjukdom eller fattigdom.8 Detta kom att bli ett hem för barn och en hjälp för deras mödrar som inte klarade sig på egen hand. Man började i en lägenhet och tjugofem år senare hade verksamheten förflyttats till två hus eftersom fler barn behövde få en plats på hemmet. En annan det av verksamheten innebar också att man utbildade kvinnor om hur man skötte sin hygien och allvaret kring smittorisker framförallt gällande för yngre barn. Denna verksamhet kom under Vita bandets styre att upphöra 1950, men Vita bandet och småbarnshemmet levde vidare under annat styre och under andra uppgifter.9 Liksom Thörn har även Åsa Bengtsson,
8 Thörn., K. (2002). Filantropi och välfärd. A-K Hatje. Sekelskiftets utmaningar: essäer om välfärd, utbildning och nationell identitet vid sekelskiftet 1900. Sekelskiftets utmaningar. (157-180). Stockholm: Carlsson. 173. 9 Thörn, 2002, 178.
historiker, ägnat sin forskning åt nykterhetsrörelsen Vita bandet. Hon har i sin avhandling från 2011, Nyktra kvinnor: folkbildare, företagare och politiska aktörer 1900- 1930, redogjort för vita bandets rikstäckande verksamhet under 1900-talet. Vit bandisterna ägnade sitt arbete kring flera verksamhetsområden som innefattade bildning, barnverksamhet och matlagningskurser för att hjälpa de kvinnor som levde under sämre förhållanden i samhället.10 De ägnade även sin verksamhet kring att öppna vilohem, främst för de arbetande kvinnorna, då man ansåg att de saknade både bildning och gemenskap.11 För lägre avgifter skulle kvinnorna kunna bo några veckor på semesterhem för att sedan orka med arbets- och försörjningsbördan som präglade resten av året.12
För samtliga verksamheter och filantroper enligt Thörn, Bengtsson och Kollind har filantropin inneburit att hjälpa människor, framförallt kvinnan och hennes situation. Thörn beskriver att småbarnverksamheten och Vita bandets rörelse skulle syfta till att hjälpa andra kvinnor som inte kunde ta hand om sina barn på egen hand. Då småbarnshemmet utbildade unga kvinnor, drog in pengar och betalade ut löner ansågs hemmet som en företagsverksamhet driven av enbart kvinnor.13 Då Bengtsson studerat samma rörelse blir syftet och huvudgruppen för verksamheten den samma. Men verksamhetsområden kunde se olika ut beroende på var i landet man befann sig och vilka behov som fanns på en viss plats. Man ville framförallt hjälpa fabriksarbeterskorna genom att flera av Vita bandets lokalföreningar öppnade vilohem, dit såväl arbeterskor som trötta husmödrar kunde resa till för några veckors vila.14 Bengtsson belyser ur flera perspektiv hur Vita bandets engagemang och arbete, framförallt under 1900- talets början, kunnat skapa förändring, vilka idéer och visioner man hade, det politiska engagemanget, och filantropin. Men även vilka verksamheter man ägnade sig åt och vilka kvinnor som var engagerade och hur dessa kvinnor har påverkat hur vi ser på kvinnan och hennes engagemang idag. Det är en omfattande avhandling som försöker ge en så bred bild som möjligt av de kvinnor som var verksamma för andra kvinnor under de tidiga 1900- talet.15
10 Bengtsson., Å. (2011) Nyktra kvinnor: folkbildare, företagare och politiska aktörer: Vita bandet 1900- 1930.
Göteborg: Makadam. 40. 11 Bengtsson, 2011, 209. 12 Bengtsson, 2011, 230. 13 Thörn, 2001, 175. 14 Bengtsson, 2011, 40. 15 Bengtsson, 2011, 40.
Även Anna – Karin Kollind redogör i sin artikel, Kvinnor och socialt arbete- vid övergången
från filantropi till profession, för vilka som engagerade sig i det filantropiska arbetet. Hon
påvisar hur viktig denna verksamhet var inte enbart för de som behövde hjälpen utan även för de som gav hjälpen. Författaren beskriver filantropiskt arbete som en övergång från en socialrörelse på ideell basis till att bli ett yrke som gav lön för många kvinnor. Artikeln behandlar tre kvinnors tidiga filantropiska arbete, då dessa kom att samarbeta för andra kvinnor. Tidigt ville dessa borgerliga kvinnor hjälpa andra kvinnor, genom detta sociala arbete kunde kvinnorna vara verksamma i offentligheten som öppnade för nya möjligheter.16 1911 träffades några kvinnor som bjöds in till ett möte där man diskuterade huruvida man skulle öppna stugor som skulle bli sommarkolonier för barn. På mötet närvarande ett tjugo- tal kvinnor och man såg genast ett behov av vila för kvinnorna.17 Detta gav arbetarkvinnorna en möjlighet till semester på landet under sommaren.18 Dessa kvinnor som artikeln handlar om har också genom åren tagit hand om barnkoloni, trädgårdskoloni och matlagningskurser. I samband med det sociala arbetet som innebar framför allt vård och omsorg vilket kvinnorna dels ville arbete med men även ansåg sig vara bra på så öppnades en möjlighet för intåg på den offentliga arbetsmarknaden. Vilket innebar att bli medlem i styrelser, driva organisationer och arbeta med företagsverksamhet. Att driva föreningar, öppna semesterhem eller barnkolonier så kom det sociala arbetet att bli ett yrke för många kvinnor. Det bidrog även till att bilda institutioner och föreningar som var för alla kvinnor oavsett klass.19 Även den småbarnverksamheten Thörn redogör för kom också att liknas vid företagsamhet då man utbildade unga kvinnor, drog in pengar och betalade ut lön. Verksamheten ansågs vara ett företag som helt och hållet drevs av kvinnor.20
3. Bakgrund
3.1 Filantropi
Begreppet filantropi förekommer på flera ställen i min studie därför bör detta begrepp redogöras för mer ingående, en definition av ordet bör därför ges samt en kort historisk överblick för att belysa begreppets betydelse. Filantropi kan definieras som hjälpverksamhet
16 Kollind., A-K. (2003). Kvinnor och socialt arbete – vid övergången från filantropi till profession.
Socialvetenskaplig tidskrift, nr 2-3, 173
17 Kollind, 2003, 177. 18 Kollind, 2003, 178. 19 Kollind, 2003, 188. 20 Thörn, 2001, 175.
med grunder i kristna värderingar. Begreppet betyder ”människokärlek” och syftar på att arbeta både humanitärt och ideellt för andra människor. Det finns en längtan till arbete inom en verksamhet som syftar till en både organiserad, social och frivillig hjälpverksamhet.21 Det handlar om att osjälviskt hjälpa andra människor. Filantropin skulle under 1800- 1900- talet utgöra viktigt information om dåtidens värderingar, sociala idéer samt att filantropin ligger till grund för hur vi ser på modern omsorg idag.
Redan under medeltiden såg man behov av hjälpinsatser för de mindre bemedlande, främst var tiggeriet ett ständigt pågående bekymmer. Kyrkans värderingar var viktiga och dessa betonade att man skulle hjälpa behövande människor som gamla, fattiga och sjuka med allmosor. De kristna värderingarna har alltid, mer eller mindre, präglat det filantropiska arbetet. Man ville att vården av fattiga skulle vara en lokal angelägenhet så därför var det husbondens eller möjligtvis socknens ansvar att ta hand om de gamla och sjuka. En konsekvens av detta var hur man skulle göra med den grupp av människor som inte hade någon socken eller lokal tillhörighet.22
Filantropin som präglade 1800- talet satte kvinnan i fokus, som då gavs möjlighet till socialt arbete. Vid mitten av 1800- talet fanns arbete med frivilliga hjälpinsatser inom flera områden. Under denna tid kom kvinnorna att bli mer synliga, främst de borgerliga kvinnorna. Det var dessa kvinnor som hade möjligheten att arbeta med social verksamhet. De fick visa vad de kunde på en offentlig arbetsmarknad och de kom även att hyllas av allmänheten för deras fallenhet för vård och omsorg, ett arbete som man såg att kvinnorna var speciellt lämpade för. De hade ekonomiska möjligheter till att hjälpa behövande kvinnor, män och barn. På senare delen av 1800- talet ville man framförallt arbeta med fattigdomsproblemet, man fokuserade mycket på att utsatta barn inte skulle behöva växa upp i dåliga hemmiljöer. Grundläggande för de flesta filantroper var att man trodde på en religiös fostran.23 Även under 1900-talet var filantroperna påverkade av de kristna idéer och tankar. Det var många gånger genom dessa tankar som det skapades helt eller delvis en längtan efter att hjälpa andra.
21 Förhammar, S. (2000). Med känsla eller förnuft?: svensk debatt om filantropi 1870-1914. Stockholm.
Almqvist & Wicksell international. 23.
22 Förhammar, 2000, 40. 23 Förhammar, 2000, 43-45.
Filantropin riktade sig till olika grupper, unga som gamla. Ofta kunde skolorna uppmärksamma de barn som behövde hjälp av filantropiska organisationer. 24 Hjälpen kunde utformas på flera olika sätt, ofta var den individanpassad, vilket ofta krävdes att den var. Medan den i andra sammanhang kom att bli mer allmän. Beroende på vilket mål filantroperna hade med sin verksamhet kom metoderna för hjälpinsatserna att variera. Hjälpen skulle bidra till att skapa goda samhällsmedborgare men även hjälpa människor ur fattigdomen.25
Sammanfattningsvis kom det filantropiska arbetet att påverka samhället på flera olika sätt. Filantropin skulle bidra till en moralisk fostran som byggde på kristna värderingar.26 Målet med det filantropiska arbete var att på längre sikt lösa de sociala problem som fanns i samhället. Under de sena 1800- talet och de tidiga 1900- talet var behoven i samhället av en fungerande fattigvård stor, samt frågor som rörde billiga livsmedel, nykterhetsfrågan, barnen och kvinnoarbetet var även dessa viktiga områden som behövde uppmärksammas och förbättras. Det var inom dessa områden som det filantropiska arbetet lade sin grund och sitt fokus för verksamheten.27 Målet var också att man ville minska samhällsklyftorna, de sociala
problemen, samt öppna för kvinnornas ansvarstagande. Det filantropiska skulle bidra till att man skulle vilja vara, inte bara god, utan både god och förnuftig.28
3.2 Vilohemmen
I början av förra sekelskiftet var behovet av vilohem stort, det var inte enbart olika sociala rörelser som öppnade vilohem utan även enskilda personer. Strömsborgs vilohem öppnade 1910 och drevs de första åren av dess grundare, Lotten Hagelin. Beläget i skärgårdsmiljö på Rådmansö, öster om Norrtälje. Den tänkta huvudgruppen för hemmet var trötta missionärer då grundaren själv brann för missionärernas välmående och hon beundrade även det arbete missionärerna utförde i andra länder. Vilohemmet hade enbart öppet på sommaren. Hemmet finns idag och huvudgruppen av besökare är de som arbetar med diakoni och mission inom kyrkan men även för andra människor som är i behov av vila.29
24 Förhammar, 2000, 130. 25 Förhammar, 2000, 152. 26 Förhammar, 2000, 135. 27 Förhammar, 2000, 26. 28 Förhammar, 2000, 210. 29 http://www.stromsborg.nu/index.html (Hämtad 13-06-16).
Under 1920- talet valde Victoria, drottning av Sverige 1907-1930 och gift med Gustav V, med pengar hon fått som en gåva öppna ett vilohem på Öland. På samma plats kom man också att grunda både trädgårdsskola och hushållsskola. Drottning Victoria brann för hjälpverksamhet, inte minst för kvinnorna i samhället. Det var för alla dessa kvinnor som hon öppnade sitt vilohem. Det främsta syftet då som nu var att besökarna på hemmet skulle få ro och vila. Byggnaden men anor från 1850- talet har plats för tio rum.30 Granudden, beläget i skogsmiljö utanför Värnamo i Småland. I början av 1930- talet köpte man en villabyggnad som kom att bli ett vilohem. Verksamheten drevs av den rikstäckande rörelsen Vita bandets lokalförening som var placerad i Värnamo. Vilohemmsverksamheten fanns fram till 1960- talet då man sålde hemmet, ingen verksamhet bedrivs idag. Vilohemmet i Gävle, grundades och drevs till stor del av husmodersföreningen i Gävle. Hemmet var dels ett vilohem men kom och att få benämningen konvalescenthem då man vårdade och tog emot gäster som var lindrigt sjuka och som inte hade möjlighet att bo hemma efter en längre sjukhusvistelser. Hemmet låg i Gäve innerstad och finns inte kvar idag, vad som blev av byggnaden är okänt. 30 http://www.dvh.se (Hämtad 13-06-16).
4. Undersökning
4.1 Strömsborgs vilohem
Det första hemmet som redogörs för är Strömsborgs vilohem som grundades 1910, grundaren till hemmet hette Lotten Hagelin. Hon föddes 1856 i Jakobs församling i Stockholm, hon var dotter till Johan Peter Hagelin och Josephina Sjöberg. Hon hade två systrar varav en yngre och en äldre. Hennes far hade gjort sig rik genom investeringar i fastigheter och tack vare detta lyckats skapa välstånd för familjen.31 Det beskrivs att fadern under sin levnadstid haft flera yrken. Genom arbete som kommissionär, skulle ha genom detta har skapat sig kunskaper om hur man sålde och köpte fastigheter.32 Han kunde vid femtio års ålder titulera sig som fastighetsägare och hade flera bostadshus och tomter i centrala Stockholm. Genom hårt arbete hade han skapat en trygghet för familjen. Det som påverkade familjen starkast var en enorm sorg då Lotten vid nitton års ålder förlorat både sin mor, sina systrar, samt tre syskonbarn på mycket kort tid. Detta kom att påverka Lottens person, då de religiösa tankarna kom att få en allt mer betydande roll i hennes liv.33 Eftersom hon vid faderns död inte hade några syskon kvar, fick hon hela arvet och kunde tack vare detta öppna ett vilohem.
Lotten arbetade på en skola i Stockholm i början av sitt yrkesverksamma liv. Utanför arbetet var hennes främsta uppgift söndagsskolelärarinna, en verksamhet hon skulle bedriva i fyrtio år. Hennes längtan låg i att inspirera barn till mission i andra länder. Samla in pengar och lyssna till missionärernas berättelser var aktiviteter i söndagsskolan. Här grundas ett intresse för missionen och missionärers arbete som senare kommer ligga till grund för vilohemmets målgrupp och syfte.34 Det filantropiska arbetet var en betydelsefull del av Lotten Hagelin liv. Att visa medmänsklighet och kärlek till andra människor var något som påverkade henne mycket. Hon hade bland annat ägnat sig åt att hjälpa många äldre damer, särskilt fattiga, med kläder i Stockholm, samt att hon bjöd in till julfester.35 Hon var en driven kvinna som
31 Hedenskog, 2010, 9. 32 Hedenskog, 2010, 11. 33 Hedenskog, 2010, 12. 34 Hedenskog, 2010, 16. 35 Hedenskog, 2010, 16.
arbetade från tidig morgon till sena kvällar.36 Hon hade även i början av 1900- talet blivit fostermor åt en flicka vars föräldrar missionerade i Kina. Det beskrivs att Lotten var mycket sträng mot flickan, vilket står beskrivet att hon sedan kom att be om ursäkt för. Möjligtvis berodde detta på, beskriver Hedenskog, att flickan ville bli missionär och därför ville Lotten tidigt förbereda flickan för det tunga arbete missionärerna stod inför.37 Med en kärlek för att hjälpa andra människor, främst missionärerna, valde Lotten att använda sitt arv från fadern till att öppna ett vilohem. Missionärerna arbetade ofta långa perioder i andra länder och deras löner var låga. Därför behövdes ett billigare semesteralternativ för de trötta missionärer som kom hem under sommaren efter långa resor. Behovet fanns och detta skulle hjälpa missionärerna till både vila och rekreation.38
4.1.1 Drottning Victorias vilohem
Liksom Strömsborgs vilohem öppnades Drottning Victorias vilohem också i början av förra sekelskiftet, 1924, hemmet grundades av Drottning Victoria. För en djupare beskrivning av Victoria så var hon drottning av Sverige från 1907 fram till sin död 1930. Det är av intresse att belysa Drottning Victorias engagemang för sociala frågor. Hon hade varit med i grundandet av Sophia hemmet i Stockholm. Under första världskriget hade hon hjälp till att organisera insamlingar för de mest behövande.39 I samband med hennes 60-åriga födelsedag
hade hon fått en gåva i form av pengar från, ”kvinnor från alla samhällsklasser”. Detta är endast en benämning på en större insamling från flera av landets kvinnor. Med inspiration från sin mor och på grund av sin egen hälsa valde hon att öppna ett vilohem.40 Victoria hade under hela sitt liv varit påverkad av olika sjukdomar bland annat luftrörskatarr. Något som förvärrades under vintern, på grund av detta vistades drottningen långa perioder utomlands. På senare år led hon även av problem med sin högra arm och hon förlorade synen på ena ögat.41 Men det hindrad henne inte från att hjälpa till då hon såg att det fanns kvinnor i landet som var i behov av både semester och vila. Hemmet kom därför att bli en kompensation för
36 Hedenskog, 2010, 17. 37 Hedenskog, 2010, 19. 38 Hedenskog, 2010, 27. 39 https://sv.wikipedia.org/wiki/Victoria_av_Baden (Hämtad 15-06-16). 40 Wägbring, 2008, 8. 41 https://sv.wikipedia.org/wiki/Victoria_av_Baden (Hämtad 15-06-16).
den tid som Victoria spenderade utomlands samt att hemmet var ett bevis för drottningens kärlek till kvinnorna i Sverige.42
Olika uppfattningar finns om vilka kvinnor som fick besöka hemmet. Men då pengarna kom från ”kvinnor från alla samhällsklasser” borde hemmet varit öppet för alla kvinnor oavsett klasstillhörighet. Eftersom syftet med vilohemmen i allmänhet var att man ville minska klassklyftorna i samhället. Men olika källor ger olika information.43 Här skulle kvinnorna uppleva naturen och syftet med hemmet var också att kvinnorna fick möjlighet att komma bort från stadens maskiner.44
4.1.2 Vilohemmet Granudden
Granudden har sina grunder i rörelsen Vita bandet som under början av 1900- talet var en rikstäckande rörelse med flera lokalföreningar över hela landet som öppnade vilohem i städer som Göteborg, Jönköping, Stockholm och Värnamo.45 Vita bandet var en social rörelse där grundidén var att arbeta med nykterhetsfrågan och att arbete utifrån en kristen anda. 46 Det var också den största kvinnoorganisationen i början av 1900- talet.47 Det viktigaste syftet för Vita bandets verksamhet var att arbeta för andra kvinnor. Framförallt villa man hjälpa de husmödrar och trötta arbetarkvinnor som hade de tunga arbetena i fabrikerna. 48 Vita Bandets syfte med vilohemmen som var att skapa en social gemenskap och genom möten med andra kvinnor skapa samhörighet med alla sorters kvinnor över klassgränserna.49 Som rikstäckande rörelse är Vita bandet sedan 2005 i stort sett nedlagd, men det finns fortfarande små lokalföreningar kvar som driver verksamhet självständigt. År 2000 hade Vita bandet 1400 medlemmar och 58 föreningar, men idag finns det ingen statistik för hur många medlemmar som finns kvar inom organisationen.50 Det filantropiska arbetet var viktigt för Vita bandet,
därför var det av stort intresse även för Värnamos lokalförening att öppna ett vilohem.
Tidigare hade Värnamos lokalförening ägnat sig åt diverse filantropiskt arbete då man året 1916 hade hjälp skolbarn med skor och kläder och året därpå hjälpt ett trettiotal barn med 42 Wägbring, 2008, 9. 43 Wägbring, 2008, 12-13. 44 Wägbring, 2008, 8. 45 Bengtsson, 2011. 214 46 Bengtsson, 2011, 13. 47 Bengtsson, 2011, 13. 48 Bengtsson, 2011, 213. 49 Bengtsson, 2011, 213. 50 Bengtsson, 2011, 13.
sommarkläder inför skolavslutningarna. Annan filantropisk verksamhet som bedrevs var aftonunderhållning, sykurser och barnavårdskurser som tillsammans utgjorde det viktiga arbete Vita bandet i Värnamo drev. 1929 köpte man en byggnad som man skulle använda som vilohem och sommaren därpå, 1930 öppnade man för de första gästerna. Den sommaren besökte ett antal kvinnor hemmet som kom från Värnamo med omnejd. Tanken var att kvinnorna skulle komma iväg på semester och kunna bo billigare än på andra ställen.51
4.1.3 Gävle vilohem
Vilohemmet i Gävle grundades 1942, man hade redan på 1920- talet funderat på ett vilohem i staden. Men det var inte fören det tidiga 1940–talet som man tog det verkliga initiativet till att starta ett. Man såg att behovet var stort av ett vilohem och man tyckte att detta var ett passande arbete för stadens husmodersförening. Även kyrkoherden Eric Strömqvist var en av drivkrafterna bakom verksamheten. Men det var framförallt på grund av husmodersföreningens driv och engagemang som bidrog till öppnandet av det nya vilohemmet.52 Enligt en artikel om husmodersföreningen i Gävle, fyllde föreningen nittio år
2012. Föreningen hade bildats 1922 av några skolkökslärarinnor. Från början var tanken med föreningen att undervisa kvinnor hur man förbättrade hemmiljön samt hur man förenklade arbete för en husmor. Men även hur man på bästa sätt tog hand om disk och hushållsekonomin. Husmodersföreningen arbete och engagemang bidrog till gemenskap och aktiviteter utanför vardagslivet, för andra kvinnor. En aktivitetsfylld fritid och en social gemenskap var viktiga mål för föreningen.53
Bakom hemmet stod en styrelse som bestod till stor del av män. Då männens finansiering och investeringar i hemmet var av betydelse i grundandet av Gävle vilohem. Löfgren påvisar att det var genom husmodersföreningens betydelsefulla engagemang som bidrog till att man kunde få in gåvor i form av både möbler och pengar. Något som var vanligt i samband med öppnandet av ett vilohem var att man köpte köksmöbler, sängar och porslin billigt. Eller att man fick inredning och diverse husgeråd skänkt till hemmet i form av gåvor.54 Gävle stad behövde ett vilohem som skulle vara ett konvalescenthem, framförallt för de personer som saknade ekonomiska möjligheter till att bo på annat sjuk- eller vårdhem. I och med grundandet av Gävle vilohemmen kan man tydligt se kvinnornas filantropiska arbete som
51 Jönköpings stadsarkiv, Kapsel (GI: 1), ID- 2109, Vita bandet Värnamo. 52 Löfgren, 1978. 1.
53 http://www.arbetarbladet.se/slakt-o-vanner/husmodrarna-firar-90-ar (Hämtad 16-06-16). 54 Löfgren, 1978, 1.
avgörande för hur hemmet skulle drivas och öppnas. Hemmets föreståndarinnor har varit kvinnor och de som arbetat på hemmet har också enbart varit kvinnor.55
4.2 Ett vilohem för trötta missionärer - Strömsborg
Gästerna som besökte Strömsborgs vilohem var främst missionärer. Både från kyrkans inre och yttre mission. Pastorer, präster och predikanter men även de missionärer som under året var ute i tjänst i andra länder.56 Under de fösta tio åren drev Lotten Hagelin verksamheten på Strömsborg helt på egen hand och hon kunde därför bjuda in vem hon ville. Hon skickade personliga inbjudningar till släktingar, väninnor, grannar från trakten, och söndagsskollärare. Andra som besökte hemmet var familjer, som under året varit ute i tjänst. Troligtvis var hennes gäster de som hon hade träffat i sin vardag eller i samband med kyrkobesök.57 Det förekom även att hon bjöd in byggnadsarbetare och hantverkare som efter arbetet skulle komma och få några dagars vila. Hon värnade om gästernas vila men planerade även aktiviteter som morgonbön och utflykter.58 Till hemmet kom både män och kvinnor samt deras barn. Hemmet blev också en mötesplats för missionärerna som utbytte erfarenheter av länder som Kina, Sydafrika och Indien. Efter Lotten Hagelins död fortsatte målgruppen att vara missionärer både från kyrkan inre och yttre tjänst. För att nå ut till dessa, valde man att skicka informationsblad till olika missionsföreningar för att marknadsföra Strömsborg. Detta var uppenbarligen något som fungerade då man fortsatte att driva hemmet långt efter Lotten Hagelins död.59
Styrelsen för hemmet har alltid varit noggranna med att följa grundarens vilja. En önskan fanns att vistelsen skulle vara kostnadsfri. Detta var inte ekonomiskt genomförbart på längre sikt då man skulle komma behöva ta ut avgifter både för frigäster, (pensionatsgäster), och stuggäster. Men på grund av att stiftelsen ägde ett närliggande jordbruk som gav färska råvaror behövde man inte lägga pengarna på att köpa mat för dyra pengar. År 1926 bjöd man in missionärer i både inre och yttre tjänst till att bo helt kostnadsfritt på vilohemmet i fyra veckor. Sommarmånaderna delades upp i tre perioder och man hade då plats för femton gäster åt gången. Sammanlagt tog man emot 45 gäster den sommaren. Man tog också emot två familjer som fick bo kostnadsfritt i stugor som tillhörde hemmet. Anledningen till detta var att 55 Löfgren, 1978, 1. 56 Hedenskog, 2010, 26. 57 Hedenskog, 2010, 27. 58 Hedenskog, 2010, 16. 59 Hedenskog, 2010, 28.
man tyckte att missionärslönerna var låga och bristen på bra semesteralternativ var stor. Det var uppskattat av många att få möjligheten att bo gratis. Under 1920- talet bodde på hemmet 40- 50 gäster varje sommar. Då en del platser, enligt Hedenskog, varit gratis var man noggrann med att räkna ut vad varje gäst kostade. Man räknade med att varje gäst kostade ungefär två till tre konor per dag.60
Sammanfattningsvis har Strömsborg under perioder valt att underlätta för sina gäster genom att vistelsen varit helt kostnadsfri. Men att det också har funnits gäster som har betalat för sig, både alternativen framkommer av källmaterialet. En tolkning kan göras och utifrån detta att det under olika perioder och år varit olika för om man tagit betalt eller om det vistelsen på hemmet varit gratis. Senare under 1940- talet, då hemmet kom att minska i popularitet var man tvungen att höja priserna. Då tog man avgifter för alla gäster som bodde på hemmet.
4.2.1 Ett hem för kvinnor- Drottning Victorias vilohem
Drottning Victorias vilohem var liksom Strömsborg ett vilohem som stod öppet under sommaren dit enbart kvinnor kunde komma och vila några veckor enbart under sommarmånaderna. Här stod vila och den goda hälsan i centrum. I och med att människor flyttade in till staden bildades därmed en ny arbetarklass. Man tror att det var arbetarklassens kvinnors som var målgruppen för vilohemmet, de som var trötta och utarbetade. Men olika källor ger olika information och påvisar även att andra yrkesgrupper också kunde vara målgruppen som utgjorde hemmets gäster. Då man menar att till hemmet kom fröknar, lärarinnor, prästfruar, sömmerskor och sjuksköterskor.61 Med tanke på Drottning Victoria
kärlek till de svenska kvinnorna och tidigare engagemang för utsatta människor. Så är det mycket möjligt att hemmet skulle vara en mötesplats för alla kvinnor oavsett klass eller yrke.62
Vilohemmet var från starten mycket populärt och man fick då ansöka om sin plats, medan man idag kan ringa och meddela sin ankomst. Det är alltså inte lika svårt att få en plats på hemmet som det var förr.63 Kvinnorna kom från olika delar av landet och var i olika åldrar, unga som gamla. Men på senare tid har det nästan enbart varit den äldre generationens
60 Hedenskog, 2010, 28-29. 61 Wägbring, 2008, 11-14.
62 https://sv.wikipedia.org/wiki/Victoria_av_Baden (Hämtad 15-06-16). 63 Wägbring, 2008, 13.
kvinnor från de större städerna som besöker hemmet.64 Hemmet finns kvar idag och bedriver fortfarande en slags vilohemsverksamhet men den har kommit att förändras eftersom samhället har förändrats sedan vilohemmet grundades. Numera tar hemmet även emot män. Det var på 1990- talet som styrelsen för vilohemmet ansåg att det skulle vara ett hem i tiden så därför ändrade man sitt tidigare koncept och syfte så att även män var välkomna. Men grundtanken när man öppnade vilohemmet var att man endast skulle ta emot kvinnor. Som en besökare på hemmet skulle man, då som nu, hjälpa till med dagliga sysslor och man kunde även delta i planerade aktiviteter.65 Kännetecknande för flera av hemmen som både Granudden och Gävle vilohem har gemensamt är att hemmet skulle ge en hemtrevlig känsla och att detta skulle bidra till att man fann lugn och vila. Vad det kostade att bo på hemmet under de tidiga åren finns inte att utläsa av källmaterialet, det finns inte heller beskrivet hur mycket gästerna kostade eller om det eventuellt fanns kostnadsfria platser för utsatta eller behövande.
4.2.2 Vila för trötta husmödrar - Granudden
Liksom Drottning Victorias vilohem tog Granudden också endast emot kvinnor, ett hem för trötta husmödrar. I början av 1930- talet köpte Vita bandets lokalförening i Värnamo en byggnad för ändamålet att driva ett vilohem. Första sommaren, 1931, kom ett tjugotal kvinnor att bo på hemmet. Målgruppen för vilohemmet skulle vara trötta, sjuka eller möjligtvis ensamma kvinnor och tanken var att det skulle komma till hemmet och återfå hälsa. För de ensamma och gamla kvinnorna skulle hemmet ge omväxling i vardagen. Det fanns en önskan om att ta emot gäster som kunde bo kostnadsfritt på hemmet alternativt att det skulle vara mycket låga kostnader. Då hemmets gäster ofta inte hade råd med andra dyra semesterhem. Eftersom hemmet var populärt tog man även emot de gäster som av fri vilja ville betala för sig. Det fanns alltså olika alternativ angående hemmets kostnader beroende på vilka gäster som kom och bodde.
Genom gästböcker kan man se var ifrån alla dessa kvinnliga besökare kom och man kan utläsa att det kom från bland annat Göteborg, Malmö och Jönköping. Majoriteten kom från södra Sverige.66 Då det i källmaterialet inte finns matriklar över vilka som kom och besökte och bodde på hemmet är det svårt att hitta både namn, yrke och ålder. Men av bilder i
64 Wägbring, 2008. 12-13. 65 Wägbring, 2008, 16. 66 Bengtsson, 2011, 214.
gästböckerna kan man tolka och se att det framför allt var äldre kvinnor som besökte Granudden. Genom deras utseende så som rynkor men även genom klädsel samt att flera ser ut att vara lite till åren komna. Möjligt är också att hemmet hade textläsning, psalmsång och mässa eftersom Vita bandets engagemang och filantropiska verksamhet grundade sig i kristna värderingar.67 Bengtsson påvisar i sin avhandling från 2011, att de arbetande kvinnorna efterfrågade semester och en offentlig debatt kring dessa frågor hade dragit igång och 1938 kom ett beslut som två veckors lagstadgad semester. Det kunde vara så att husmodern inte i den meningen var en hemmafru vars arbetarplats var i hemmet, utan hon kunde även ha ett arbete utanför hemmets väggar. Men i mitten av 1930- talet efterfrågades även ledighet av husmödrarna då dessa också ville ha semester och vila från krävande hushållsarbete. Där av vilohemmens roll och plats i samhället. Mer fritid skulle öppna till flera tillfällen för bildning och därigenom skulle den demokratiska utvecklingen gynnas.68
4.2.3 Konvalescenthem för trötta och sjuka - Gävle
Gävle vilohem skulle vara ett hem för de människor som inte hade råd med annat sjuk- eller vilohem.69 Gästerna som skulle få komma till hemmet var de som var lindrigt sjuka, för de som behövde vila efter längre sjukdomsvistelse och som på grund av detta inte kunde klara sig i sitt hem på egen hand.70Hemmet skulle inte enbart vara ett vilohem utan kom att bli ett så kallat konvalescenthem, alltså ett hem dit man skulle komma för att tillfriskna. Då
konvalescent innefattar den period då man håller på att tillfriskna från en sjukdom71. Hemmet
skulle vara till för både andlig och kroppslig vila, där man fick stanna i allt från två till åtta veckor. Man tog emot gäster som kom från längre sjukhusvistelser men som inte klarade av att utföra dagligt hushållsarbete eller sköta om sitt hem på egen hand.72 Man kunde inte ta emot de gäster som behövde specialvård då man inte hade möjligheter att ge dem den hjälpen som krävdes. Detta berodde framförallt på att det var de filantropiska arbete som låg till grund för vilohemmet, inte sjukvård. Verksamheten bedrevs i en vanlig villabyggnad som hade plats för fjorton gäster åt gången där viloperioden skulle vara i högst åtta veckor.73 Denna verksamhet fungerade bra till en början men hemmet kom sedan att ha gäster som stannade
67 Jönköping stadsarkiv, Kapsel (GI:1), ID- 2109, Vita bandet Värnamo. 68 Bengtsson, 2011, 219 – 220. 69 Löfgren, 1978, 3 70 Löfgren, 1978, 3. 71 http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/konvalescens. (Hämtad 16-06-16). 72 Löfgren, 1978, 14, 19. 73 Löfgren, 1978, 2.
permanent på grund av samhällets behov. Gästerna var inte sängliggande och de kunde delta vid måltider och utföra de dagliga sysslor som fanns att göra som att bädda hålla rent på rummet och hjälpa till vid dukning av borden i matsalen.
När hemmet grundades så bodde det både unga och gamla gäster men mot slutet var majoriteten främst äldre gäster. Detta berodde på den samhällsutveckling som skedde under 1960-1970- talen. Framförallt berodde det på den vårdkris som drabbade samhället. Men också en följd av att allt fler blev äldre. Vilket krävde att hemmet fick ändra sina rutiner och anpassa sig efter samhällets behov.74 Även på Gävle vilohem var den kristna tron närvarande, då stadens kyrkoherde Eric Strömqvist som varit delaktig i grundandet av vilohemmet tillsammans med den engagerade husmodersföreningen, ofta kom och inbjöd till samtal och bön för gästerna. För gästernas trevnad fanns på sommaren möjlighet att sitta i trädgården och det var enligt tradition varje år midsommarfirande. Man kunde även hjälpa till med maten i köket om man så önskade. Gästerna fick på så sätt känna gemenskap både med andra gäster och personalen på vilohemmet.75 Något som med tiden skulle försvinna då man till slut var
tvungen att lägga ner vilohemmet. Samma hemtrevliga känsla gick inte att uppleva på ett annat ålderdomshem då de nya rutinerna inte var detsamma som på vilohemmet.76
Det finns ingen förklaring i källmaterialet till varför de unga gästerna försvann eller vart de tog vägen. Denna fundering återstår enbart för egen tolkning. Möjligt är att en förändring skedde utan förklaring. Invånarna blev äldre vilket bidrog till att det behövdes fler platser där stadens äldre kunde bo och de unga gästerna placerades på andra ställen. Gävle vilohem fick ändra sin verksamhet eftersom det sedan tidigare var ett konvalescenthem så hade både kompentens och lokaler.
Löfgren svara inte heller på frågan om både män och kvinnor bodde på hemmet i det studerande källmaterialet. Men i en artikel i Gefle dagblad finns ytterligare information om hemmets gäster och artikeln beskriver att vilohemmets målgrupp var husmödrar som saknade ekonomiska möjligheter för att skaffa vård på annat sätt.77 Alltså att hemmet stod öppet för enbart kvinnor. De andra tre hemmen har tydliga målgrupper till skillnad från Gävle vilohem där det inte riktigt framkommer i källmaterialet. Vi en första tanke kan det tolkas som att det
74 Löfgren, 1978, 19. 75 Löfgren, 1978, 20. 76 Hedenskog, 2010, 34.
var irrelevant vilket kön som var den egentliga målgruppen för Gävle vilohem. Men i och med ytterligare information kan man istället dra slutsatsen att det enbart var ett vilohem för kvinnor.
4.3 Samhällsförändringar och utveckling- Strömsborgs vilohem
Strömsborgs vilohem stod klart från 1910 och man kan utläsa att det till 1997 bedrev den verksamhet likt den som var tänkt när hemmet grundades. Man hade tidigare kunnat ta låga priser för gästerna och man hade även kunnat upprätthålla gratisplatserna utan problem. Eftersom hemmets stiftelse ägde ett närliggande jordbruk så bidrog detta till att hålla låga priser. Man kom åren framöver att behöva höja kostnaderna för samtliga gäster. Man såg att det gick allt sämre att driva vilohemmet. Dels blev skördarna sämre på grund av sommarens torka vilket ledde till att man köpte råvarorna dyrare från andra gårdar. Det egna jordbruket man tidigare drivit kunde inte producera den mängd råvaror man behövde till måltider för hemmets alla gäster. Även installerandet av elektriciteten bidrog också till att ekonomin sakta blev sämre, då man ville modernisera hemmet så mycket man kunde. Man diskuterade i mitten av 1940–talet under ett styrelsemöte vilka alternativ som var möjliga för hemmets fortsatta verksamhet. Flera olika alternativ var möjliga, höja hyrorna eller avveckla jordbruket. Ett tredje alternativ fanns om att lägga ner Strömsborg. Pengarna som skulle bli över efter försäljningen skulle man i sådana fall använda till att hjälpa missionärerna ändå, med ekonomiska bidrag till andra semesterhem eller semesteralternativ. Ett beslut togs och man valde att höja priserna för att fortsätta kunna driva vilohemmet.78
Under 1940- talet hade man blivit varse om kommande problem då missionärerna inte kunde återvända till Sverige på grund av Andra världskriget. Detta ledde till att hemmet fick stängas ner på sommaren på grund av för få gäster, det skulle inte vara lönsamt att ha öppet. Ännu ett oväntat problem som kom att påverka vilohemmet var att antalet missionärer minskade. Under 1950-1970- talen hade man haft trettio till femtio missionärer i tjänst i länder som Zimbabwe, men tjugo år senare hade dessa minskat till endast en person i samma land. Även arbetsvillkoren ändrades för missionärerna och man var inte ute i tjänst lika länge som förut. Efter andra världskriget ökade välståndet i Sverige och människor hade därmed råd att köpa egna sommarställen eller sommarstugor samt att en annan typ av semester började ta form för missionärerna där man istället kunde tillbringa sin semester med sina anhöriga. För hemmet kom ytterligare ett problem då standarden på byggnaderna var för dålig. Både toaletter och
duschar var för få och hissar fanns inte i bygganden. Vilket innebar att hemmet inte var handikapp anpassat, vilket också bidrog till hemmets dåliga standard.79 År 1996 stängde man hemmet då det inte fanns någon som kunde ta över som ägare.80 Idag har hemmet återigen öppnat för grupper från olika kyrkor som vill ha sina möten och andra diverse tillställningar, ingen vilohemsverksamhet bedrivs så som förut.
Det var flera faktorer som bidrog till att vilohemmet inte kunde bedriva den hjälpverksamhet eller filantropiska verksamhet som förut. Dels behövde byggnaderna bli bättre och även moderniteter som elektricitet och säkerhet i byggnaderna var kostsamma utgifter. Den andra avgörande orsaken som kom att spela roll för vilohemmet fortsatta utveckling var att antalet missionärer minskade i hela världen. Flera orsaker var alltså avgörande.
4.3.1 Ett hem som består- Drottning Victorias vilohem
Drottning Victorias vilohem liksom Strömsborg finns också kvar idag och 2008 tog man fortfarande emot gäster och det fungerar till viss del som ett vilohem. Många framför allt äldre män som kvinnor söker sig fortfarande hit till denna plats där de kan få ro och vila. Vilohemmet var från början enbart ett hem för kvinnor. Men vilohemmet har med tiden kommit att förändras. Man ville att hemmet skulle vara ett hem i tiden och beslutade 1998 att även män var välkomna till hemmet, men syftet är detsamma.81 Inte heller den kristna prägeln
finns kvar idag då man tidigare hade aktiviteter som gudstjänstbesök, bön och psalmsång. Utan snarare uppmärksammar man festligheter och aktiviteter som rör kungafamiljen. Även hemmets popularitet har minskat och för att få fler gäster till hemmet sker detta genom vänner och bekanta, men även genom hemsidan. 82 Idag, 2016, finns hemmet kvar, av vilohemmets hemsida går att utläsa att det fungerar både som hotellverksamhet och vilohem. Något som tydlig framkommer är fortfarande betoningen på lugn och vila. Det finns även ett utbud av aktiviteter för gästerna som innefattar både yogakurser och allsångskvällar. Paketerbjudande för gästerna finns också som innehåller promenader, middag och yoga för att genom detta marknadsföra hemmet och dess utbud. Man vill visa att man är ett hem i tiden och följer moderna trender som passar in i vår tid.83
79 Hedenskog, 2010, 30. 80 Hedenskog, 2010, 32-33. 81 Wägbring, 2008. 14. 82 Wägbring, 2008 17. 83 http://www.dvh.se/erbjudande/ (hämtad 13-05-16).
4.3.2 kostnadsfråga snarare än en behovsfråga - Granudden
Sen början av 1930- talet hade man drivit vilohemmet Granudden med ett trettiotal gäster varje sommar. Men då byggnaderna både blev för dyra och för gamla kunde man inte längre hålla vilohemmet öppet. Våren 1964 valde man att stänga granudden och sälja vilohemmet. Husen var i stort behov av renovering och detta skulle kosta alldeles för mycket då man inte drog in tillräckligt med pengar, på grund av att man ville hålla nere kostnaderna för gästerna. Granudden hade ägts av Vita bandet i trettiofem år och många hundra gäster hade under åren bott på vilohemmet. Av källmaterialet går att utläsa att sista sommaren man hade öppet var 1963, då bodde där fyrtiotvå gäster. Beslutet om nedläggning av fortsatt verksamhet togs tionde mars 1964. Granudden såldes till Anton Johansson för tjugotusen kronor, bygganden skulle användas som semesterhem för Johanssons anställda. Vilohemmet finns inte kvar idag och vad som finns i byggnaden idag är okänt. Vem denna Anton Johansson var och vad han arbetade med går inte att utläsa ur källmaterialet.84
4.3.3 Dåliga byggnader och pågående samhällsförändring- Gävle vilohem
För att marknadsföra vilohemmet i Gävle det år som de öppnade valde man att sätta in en annons i tidningen. Det kom att visa sig att hemmet skulle bli populärt och det var tänkt från början att gästerna endast skulle bo kortare perioder allt från två till åtta veckor och så blev det också de första verksamma åren. I samband med en del samhällsförändringar och den vårdkris som uppstod under 1960-1970- talen, en kris som uppstod i hela landet, på grund av att allt fler blev äldre. Vilohemmet kom i samband med detta att få andra uppgifter och man var tvungen att förlänga vårdperioderna på grund av att Gävles ålderdomshem inte räckte till för stadens gamla.85 Men i och med att byggnaden blev för gammal och därmed hade för många brister, kunde man inte längre använda villan. Ett krav tillkom dessutom på 1970- talet att konvalescenthem endast fick bedriva verksamhet i stenhus. Eftersom villabyggnaden var av trä och det inte fanns annat lämpligt hus blev detta ytterligare ett alternativ till nedläggning.86 Mot slutet av 1970- talet beslutades det att hemmet skulle stängas. De tretton gäster som var boende på hemmet flyttade man till ett av stadens ålderdomshem. År 1978
84 Jönköpings stadsarkiv, kapsel (GI:1), ID- 2109, Vita bandet Värnamo. 85 Löfgren, 1978. 4
stängde man hemmet och verksamheten finns inte kvar idag, men man bedrev vilohemsverksamhet i bygganden i trettiosju år.87
Sammanfattning
Strömsborgs vilohem grundades 1910- talet då den kvinnliga filantropen Lotten Hagelin såg ett behov av vila för de missionärer som arbetade runt om i världen. Genom ett arv efter fadern kunde hon förverkliga sin dröm. Då missionärernas löner var låga behövdes ett billigt semesteralternativ. Drottning Victorias vilohem grundades i syfte att kvinnorna skulle få vila och komma bort från hårt fabriksarbete. Troligtvis var alla kvinnor välkomma oavsett klasstillhörighet. Granudden som en del av Vita bandet öppnade ett vilohem under 1930- talet, vilohemmen var ett populärt inslag och skulle vara till för alla kvinnor i samhället där syftet var att skapa gemenskap och tillfälle för vila. Gävles vilo- och konvalescenthem grundades i syfte att hjälpa de som var sjuka och som inte kunde klara sig ensamma efter en längre sjukhusvistelse eller för de som inte hade råd att betala för dyra vård- eller vilohem, detta hem kom att bli en del av vårdens förlängda arm.
De som fick komma till vilohemmet Strömsborg var missionärer alltså både män, kvinnor och deras familjer samt de som Lotten Hagelin själv bjöd in. Drottning Victorias vilohem bjöd in enbart kvinnor fram till 1990- talet då även män var välkomna. Alla kvinnor som behövde vila. Granudden tog enbart emot kvinnor främst husmödrar och den äldre generationens kvinnor. Gävle vilohem tog emot sjuka och gamla oförmögna att ta hand om sig själva, det skulle vara ett vilohem för trötta husmödrar.
Strömsborg och Drottning Victorias vilohem finns kvar idag, men då man har fått ändra verksamheten och anpassa den till samhällets moderna utveckling. En bidragande faktor var under senare delen av 1900- talet var att antalet missionärer ute i världen minskade. Samtidigt som människor på grund av ökat välstånd hade råd att köpa sina ena sommarställen. Man ville att Drottning Victorias vilohem skulle vara mer modernt, man var tvungen att utveckla sin verksamhet för hemmets överlevnad. Även om man inte behövde stänga hemmen så fyller inte hemmet samma funktion som förut, framförallt är det den äldre generationen som besöker hemmet. Granudden stängde framförallt på grund av för dåliga byggnader, alltså inte på grund av minskad efterfrågan efter att få komma till hemmet utan snarare för att kostnaderna för att driva hemmet blev för dyra. På grund av samhällsutvecklingen samt att allt fler blivit äldre
och att Gävle kommun behövde hjälp kom vilohemmet att ändra sin verksamhet. Men då byggnaderna inte var tillräckligt säkra och att dessa inte heller kunde tillgodose gästernas behov, med hiss och annan diverse utrustning, var man tvungen att stänga ner hemmet. Hade omständigheterna varit annorlunda hade man möjligtvis fortsatt att bedriva verksamheten flera år framöver.
5. Analys och jämförande av vilohemmen ur flera perspektiv
5.1 Behov, filantropi och rätten till vila
I denna uppsats har fyra olika vilohem presenterats, Strömsborgs, Drottning Victorias, Granudden samt Gävle vilohem. Dessa fyra grundades i början av 1900- talet och kan alla, oavsett målgrupp eller syfte de hade för sin verksamhet, kalla sig för vilohem. Verksamheten har framförallt koncentrerat sig till vila, rekreation och semester för andra människor. Speciellt viktigt var detta i en tid då alla människor inte hade möjligheten till att själva påverka sin samhällssituation. Betydelsen av sociala rörelsers och enskilda filantropers drivkrafter till att skapa förändring både för ett modernare och bättre välfärdssamhälle har varit viktigt. Inte enbart för dåtidens kvinnor utan även för nutidens. Vilohemmsverksamheten var ett av flera sätt att arbeta filantropiskt och det var främst de välbärgade kvinnorna som hade möjligheten och engagemanget för detta arbete. Dessa kvinnor arbetade i sin tur framförallt för de arbetande kvinnorna. Att öppna ett vilohem var både viktigt, populärt och en del av en social verksamhet. Det filantropiska arbetet har spelat en avgörande roll för hur vilohemmsverksamheten skulle komma att byggas upp och utvecklas.
Baksidan av industrialismen och bildandet av en ny arbetarklass var några av orsakerna till filantropiska verksamhetens framfart under 1900- talet.88 Filantropins syfte innebar att på längre sikt hjälpa människor i samhället. Vilohemmsverksamheten blir del av filantropiskt arbete då syftet var att hjälpa och förbättra situationen för de människor som inte hade möjlighet att bo på andra semester, vilohem eller vårdhem. Hjälpen skulle finnas för alla de som ville ta emot hjälpen. Genom vilohemmsverksamheten såg man en öppning för bildning, vila, möten över klassgränser och social gemenskap med andra. Vilohemmen blev ett social verksamheten som skulle stärka samhället och bidra till förbättring för väldigt många människor. Vilohemmen grundades utifrån vilka behov som fanns i samhället. Då samhällets gamla och fattiga tidigare varit under husbondens ansvar kom i och med urbaniseringen och
