Urban vindkraft i Malmö

C-uppsats i Miljövetenskap (MV109A) Handledare: Joe Strahl

Urban vindkraft i Malmö Författare: George Bica

Urbana studier, vt.10, Malmö högskola 9 juni 2010

Urban vindkraft i Malmö

Figur 1: Vindkraftverket vid Augustenborg skolan, Foto: George Bica

Abstract på svenska

Sverige är ett föregångsland när det gäller miljöarbetet men har inte tillhört de ledande länderna på vindkraftsområdet. Vindkraftsproduktionen i den urbana miljön är sällsynt på den svenska marknaden. Uppsatsens syfte är att undersöka vad som menas med urban vindkraft, belysa vilka problem och hinder finns för vidare utveckling och berätta om framtidsplanerna för urban vindkraft i Malmö. Vidare försöker jag även redogöra för vilken påverkan urban vindkraft har på vårt samhälle. Uppsatsen grundar sig på analys av artiklar som behandlar urban vindkraft, studier av rapporter samt intervjuer med ansvariga för dem olika projektet som pågår i Malmö idag.

Studien visar att urban vindkraft är en bra och miljövänligt förnyelsebar energikälla. Det finns problem och samhälleliga konflikter som måste lösas för att urban vindkraft skall utvecklas vidare. Med hjälp av forskning, riktade satsningar och noggrann uttänkt planering kan den få plats i stadsmiljön. Utifrån studiens design, får jag uppfattningen att en utvärdering av situationen för urban vindkraft, är först möjligt om ett antal år, då alla pilotprojekt har varit igång och kan förse oss med värdefull information. Urban vindkraft skulle kunna bidra med ekonomisk och miljömässig nytta till samhällsutvecklingen i framtiden.

Abstract in English

Sweden is a leading country in environmental work but has not been among the leading countries in wind power. Wind power generation in the urban environment is rare in the Swedish market. The purpose of this thesis is to examine what is mean by urban wind power, highlighting the problems and obstacles for further development and present plans for urban wind power in Malmö. Furthermore, I try to also to explain the impact of urban wind power has on our society. The essay is based on an analysis of articles dealing with urban wind power, studies of reports and interviews with those responsible for various projects going on in Malmö today.

The study shows that urban wind power is a good, environmentally friendly renewable energy source. There are problems and social conflicts to be resolved for urban wind power to be developed further. Through research, targeted investments and careful planning, wind power can devised to fit in the urban environment. Based on the study design, I believe that an assessment of the situation of urban wind power is only possible in a couple of years, when all the pilot projects have been running for a while and can provide us with valuable information. Urban wind power could contribute to economic and environmental benefits to society in the future.

Innehållsförteckning:

1:2SYFTE OCH PROBLEMSTÄLLNING ... 8

1:3DISPOSITION ... 9

KAPITEL 2 ... 10

2:1VINDKRAFTEN I SVERIGE OCH VÄRLDEN ... 10

2:1:1 Prognos och planer för vindkraft i Sverige ... 13

2:1:2 Vindkraften i politiken ... 14

2:1:3 Tillståndsprövning och planering av vindkraft ... 16

2:2INTERNATIONELL UTBLICK ... 18

2:3SITUATIONEN I MALMÖ ... 21

2:4URBAN VINDKRAFT: MOT EN DEFINITION ... 25

2:5SUMMAR AV AVSNITTET SAMT UPPSATSEN TES ... 26

KAPITEL 3 ... 27

3:1TEORI OM HÅLLBAR UTVECKLING OCH URBAN FÖRÄNDRINGSPROCESS ... 27

3:2HÅLLBAR UTVECKLING ... 28

KAPITEL 4 ... 32

4:1METOD OCH GENOMFÖRANDE ... 32

4:2INTERVJUER, ARTIKLAR OCH RAPPORTER ... 34

KAPITEL 5 ... 35

5:1DET INSAMLADE MATERIALET OCH DESS INNEHÅLL ... 35

5:1:1 Intervjuer med personer från Malmö stad ... 35

5:1:2 Malmö stads dokument om vindkraft och energifrågor ... 41

5:2ANALYS OCH RESULTAT ... 42

5:2:1 Intervjupersoner ... 44

5:2:2 Artiklarna och rapporterna ... 45

5:3DISKUSSIONER OCH SLUTSATSER ... 47

KÄLLFÖRTECKNING: ... 49

BILAGOR: ... 52

Bilaga 1: Intervjuguide ... 52

Förord

Energin är på många sätt nyckel till mänsklighetens överlevnad. Allt från produktion och framställning till förbrukning och slöseri, påverkar oss människor i allra största grad. Att hitta nya alternativ som låter oss utvecklas vidare och som samtidigt tar hänsyn till vår omvärld, utifrån en hållbar utvecklings perspektiv, har vidgat mina intressen för vindkraft som jag anser är en bra, förnyelsebar energikälla.

Jag vill först och främst tacka våra lärare för ett utomordentligt arbete som har fått mig att förstå bättre innebörden av begreppet miljö och all problematik kring den. Jag vill också tacka mina klasskamrater för ett bra samarbete och gemenskap under hela studietiden. Slutligen vill jag tacka alla mina intervjupersoner: Joakim Nordqvist och Dagmar Gormsen från Miljöförvaltningen, Ana-Maria Mates och Anders Elmqvist från Stadsfastigheter, alla dem har bidragit med värdefull information för att skapa klarhet i ämnet urban vindkraft.

Kapitel 1

1:1 Inledning

Den rådande världssituationen med dyra och sinande råvaror, klimatförändringarna och en alltmer krävande konsumtion har gjort att en del organisationer har börjat tänka om i energifrågan (Sveriges riksdag, 2009). Förnyelsebara energikällor: sol, vind, vatten och biobränslen kommer att bli allt viktigare för framtidens energiförsörjning (Energimyndigheten, 2009). Vindkraften är det energislag som expanderar mest i världen för tillfället. Vindkraften är en ren och förnybar energikälla men den kräver ganska stort utrymme och påverkar landskapets utseende (Energimyndigheten, 2009).

En åtgärd för att få större produktion av vindkraftsenergi kan vara implementeringen av vindkrafts teknologi i den urbana miljön. Att minska användningen av fossila bränslen ligger högst upp på agendan för många organisationer som arbetar för en hållbar utveckling (Naturvårdsverket, 2009). Genom att investera i småskalig vindkraft och placera den i städerna hoppas förespråkarna för urban vindkraft, att detta kommer att bidra med något positiv och konstruktiv till en hållbar energiförsörjning (Anders Elmqvist, 2010). Det finns fortfarande problem och hinder för införandet av urban vindkraft, något som jag kommer att framhäva i mitt arbete.

Utifrån det insamlade materialet framställs urban vindkraft som en miljövänlig energikälla och som ett komplement till energiförsörjning.Intervjupersonerna presenterar urban vindkraft som en förändringsprocess som äger rum i städerna, nära människor och som en genomförbar vision för framtiden.

1:2 Syfte och problemställning

Syftet med studien är att hitta en definition av urban vindkraft, redogöra för vilka problem och hinder som finns för vidare utveckling av urban vindkraft och belysa vilka framtidsplaner som finns för urban vindkraft i Malmö. Genom att undersöka om det borde satsas resurser på urban vindkraft och hur den ska få plats i vår moderna stadsmiljön, försöker jag även ta reda på, hur urban vindkraft påverkar stadsmiljön. I mitt arbete utgå jag från följande frågeställningar:

1. Vad är urban vindkraft?

2. Hur har planering och genomförande av projekt med urban vindkraft växt fram i Malmö?

3. Vilka problem och hinder finns det för vidare utveckling i Malmö?

En del av mina frågor gäller urban vindkraft i stort och dess möjligheter och hinder. Andra frågor hanterar det konkreta fallet Malmö och utvecklingen av urban vindkraft i staden. Dessa frågor stödjer varandra i framväxandet av arbetet, de allmänna frågorna ramar in urban vindkraft i Malmö i en kontext medan de specifika Malmö frågorna fungerar som ett konkret fall.

1:3 Disposition

Uppsatsen är indelad i fem kapitel. Kapitel 1 presenterar undersökningens syfte och problemställning. Kapitel 2 behandlar problemets bakgrund och problemställningen utvecklas mot en tes som kopplas vidare till relevant teori. Kapitel 3 redogör för teorier, modeller och begrepp. Kapitel 4 beskriver undersökningens metod, genomförande och material. I kapitel 5 presenteras och analyseras undersökningens resultat samt görs sammanfattande reflektioner kring den.

Kapitel 2

2:1 Vindkraften i Sverige och världen

Att minska användningen av fossila bränslen och ersätta den med förnyelsebara energikällor ligger högst upp på agendan i många länder och inte minst i Sverige (Sundqvist, 2003). Vindens kraft har använts redan för 3000 tusen år tillbaka, till kvarnar och fartyg . Det är först på 70-talet som vindkraften har börjat användas i större skala, för elproduktion (Wizelius, 2007).

Vindkraften är en ren och förnybar energikälla (SVIF1, 2009). En grundläggande förutsättning för vindkraftverk för att fungera optimalt och maximalt är att utplacera dessa, där vind är mest förekommande. Generellt är de bästa platserna i Sverige, på våra öar Gotland och Öland, och längs med Västkusten och Skånes kuster (SOU2 1998:152, 2009) som visas i figur 2. Utifrån kartan kan man se att även Malmö befinner sig på en plats med hög vindfrekvens.

Figur 2: Karta hämtad ur: ”Vindarna över Sverige”. NE 1983:16 (NE/Nämnden för energiproduktionsforskning)

1 _{SVIF = Svensk vindkraftsförening} 2 _{SOU = statens offentliga utredning}

På världsbasis är produktionen av el med hjälp av vindkraft ganska litet jämfört med den totala elproduktionen. Men vissa länder har satsat mycket på vindkraft och är framstående. Till dessa länder tillhör bl.a. Danmark, ett litet land som får en fjärdedel av den totala el produktionen från vindkraft. Andra framstående länder när gäller vindkraft är: Spanien, Tyskland, Kina, och USA (GWEC3, 2009). Figur 3, nedan visar en del länders bidrag till vindkraft. Förutsägelserna pekar på en hastig utvidgning i framtiden över hela vindkraftsområdet. Grunden till detta är dels förnyad teknologi, debatten kring klimat och miljöhoten, samt ökande priser på energi (SVIF, 2009). Urban vindkraftsteknologi förekommer endast på fåtal ställen i världen som pilotprojekt.

Figur 3: Den totala installerade vindkraftskapaciteten i världen.

Land MW andel av världsproduktionen

Total topp 10 länder 136.508 86.5 %

USA 35.159 22.3 % Tyskland 25.777 16.3 % Kina 25.104 15.9 % Spanien 19.149 12.1 % Indien 10.926 6.9 % Italien 4.850 3.1 % Frankrike 4.492 2.8 % Storbritannien 4.051 2.6 % Portugal 3.535 2.2 % Danmark 3.465 2.2 % Övriga länder 21.391 13.5 % Världen total 157.899 100 % Källa: GWEC, 2010

Man kan se en ökning av elproduktionen med vindkraft och antalet installerade verk i Sverige sedan 90-talet, enligt figur 4. En mer markant ökning har börjat ske från 2006 fram tills idag (Energimyndigheten, 2009). Man kan se en tydligare ökning av antalet installerade verk, den installerade effekten och elproduktionen. Anledningen är en förändrad energipolitik, tydligare lagar och fasta mål och riktlinjer samt kan detta bero även på en förbättrad teknik (Energimyndigheten, 2009).

Figur 4: Vindkraftens utveckling i Sverige mellan 1982-2009 ser ut enligt följande diagram

Källa: Energimyndigheten 2009

I början av år 2010 fanns det över 1300 installerade vindkraftverk i Sverige (figur 5). Men trots att vindkraften kontinuerlig byggs ut, motsvarar vindkraften alltjämt en bråkdel av Sveriges elförsörjning, se figur 5. År 2009 producerades ungefär 2,5 TWh4 el från vindenergi. Detta motsvarar cirka 1,4 % av Sveriges totala elproduktion (Energimyndigheten, 2009). Vindkraft ger inga direkta utsläpp till miljön, däremot inverkar på landskapets utseende och ger upphov till en del buller. Det är därför ytterst angeläget var i landskapet man placerar vindkraftverken (Naturvårdsverket, 2009).

Figur 5: Tabell över statistiken för vindkraft i Sverige år 2009

Totalt installerad effekt (MW) och antal verk år 2009 2009

Installerad effekt 1 448

Antal verk 1 359

Källa: Energimyndigheten 2009

2:1:1 Prognos och planer för vindkraft i Sverige

Det finns olika förslag på hur vindkraften skall utvecklas i framtiden. Tidiga prognoser för utbyggandet av vindkraft i världen var att det skulle ske till havs, där det blåser mycket och miljöstörningarna blir minimala (SOU 1999:75, 2009). Ett annat aktuellt förslag är att bygga vindkraft ute i skogarna, där inget finns och störningarna påverkar inte så mycket, samt blir det lättare och biligare att uppföra (Energimyndigheten, 2009). En tendens är också att verken kommer att blir större och kan framställa mer el. Fram till år 2009 var medelstorleken på verk som sattes upp i Sverige ca 1,5 MW5_{. De allra största} verken som tillverkas har en kapacitet på ca 5 MW (CVI, 2010).

Riksdagen har satt upp mål om att år 2015 ska vara rimligt att anlägga vindkraft för en produktion på 10 TWh. Detta är likvärdigt med ca 2000 kraftverk på 2 MW. Den konkreta expansionen kommer att ske med såväl mindre och större vindkraft verk och högst trolig både på land och till havs, enligt (Energimyndigheten, 2009). Alla ovannämnda källor talar inte om småskalig vindkraft i städerna.

Riksdagens antagna mål, om 10 TWh årlig produktion av el från vindkraft år 2015, innebär att det behövs en ordentlig utbyggnad av vindkraften och en produktionsökning på över 1 TWh årligen från dagens produktion. Regeringen avsatte 30 miljoner kronor per år, 2007 och 2008, för både enskilda insatser och samarbetsprojekt enligt regeringens proposition 2005/06:143 (Regeringskansliet, 2009).

Vidare lovade regeringen fortsatta satsningar på vindkraft och i budgetpropositionen för 2008 föreslår regeringen en särskild satsning inom klimatområdet på 1 miljard kronor från 2008 fram till 2010 (Regeringskansliet, 2009). Insatserna omfattar bland annat en satsning på hållbara städer, klimatforskning och energieffektivisering. Med detta som grund finns det goda möjligheter att få stöd för planeringsinsatser för vindkraft framöver.

I regeringens proposition 2008/09:146 som antogs och träde i kraft 1 augusti 2009, föreslår regeringen flera ändringar som ska underlätta utbyggnaden av vindkraft samtidigt som kraven på en rättssäker och noggrann prövning inte minskar. För att förkorta och snabba på handläggningstiderna för vindkraftsetableringar föreslås bland annat att kraven på detaljplan och bygglov i huvudsak slopas när ett vindkraftverk fått tillstånd enligt miljöbalken (Regeringskansliet, 2009).

2:1:2 Vindkraften i politiken

Energipolitiken bestäms av Riksdagen och regeringen. Att vindkraften är viktig för framtiden framgår av regeringens proposition 2005/06:143 (Regeringskansliet, 2009). Den nuvarande regeringen har lagt fram tre huvudbudskap angående energin: energi till rimligt pris, ekologiskt hållbar framställning och effektivare energianvändningen. Dessa tre budskap bäddar fram ekonomiskt stöd till vindkraften, nationella satsningar på effektivare energi användning och stöd på förnybar el, d.v.s. vindkraft, vattenkraft och bioenergi. Enligt Boverkets riksdagsmotion 2005/06:N338, om stöd till planeringsinsatser för vindkraft, kan regeringen och riksdagen styra samhällets energianvändning och energiproduktion i önskad kurs med hjälp av lagar och så kallade ekonomiska styrmedel som skatter och bidrag (Boverket, 2009).

Energipolitiken i Sverige baseras på tre grundpelare: ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft, och försörjningstrygghet. Detta leder till nya mål och satsningar fram till år 2020: 50 % förnybar energi, 10 % förnybar energi i transport sektorn, 20 % effektivare energianvändning och 40 % minskning av utsläppen (Regeringskansliet, 2009).

Syftet med energi- och miljöskatter är bland annat att minska miljöpåverkan. Dessutom bidrar de, på samma sätt som andra skatter, till att finansiera offentlig verksamhet, till exempel skolan och sjukvården. Sverige har ett antal skatter på energi: energiskatt och koldioxidskatt på bränslen, svavelskatt, energiskatt på elektrisk kraft som tas ut på förbrukningen av elektrisk kraft, skatt på termisk effekt i kärnkraftreaktorer och dessutom finns en avgift på utsläpp av kväveoxid vid energiproduktion, (Jagers, 2005).

I kombination med ekonomiska styrmedel kan Riksdagen inverka på utvecklingen genom att finansiellt hjälpa viss forskning och utbildning inom energiområdet, samt genom att informera allmänheten om hushållning med energi.

Ett aktuellt exempel är att Boverket har beviljat Malmö stad bidrag till en utredning om vindkraftverk direkt på husen i Västra Hamnen och i stadsdelen Hyllie, där ett helt nytt bostadsområde och centrum har börjat byggas. Utredningen beräknas kosta 600 000 kronor och Boverket står för hälften av kostnaderna. En utvärdering av studien beräknas vara klar 2010 och resultaten kommer att tas upp i stadens översiktsplan (Boverket, 2009).

Vindkraften berör de flesta av de 16 nationella miljömålen antagna av riksdagen, för ekologiskt hållbar utveckling. Kapaciteten för att framställa vindenergi längst Sveriges kuster är enorm. En annan metod är att bygga vindkraftsverk ute till havs, där villkoren är bättre än på land och vindarna kraftigare. Planlagda projekt är riktade på att vindkraft till havs skall ersätta store del av kärnkrafts energi på längre sikt, (Regeringskansliet, 2009).

Om man tittar på dessa beslut och skrivelser ser man ur en hållbarhets perspektiv, mycket som är bra och positiv inför framtiden. Samtidigt är varje kilowatt elenergi framställt med hjälp av förnyelsebara energikällor är en direkt vinst för samhället och att även småskalig energiframställning borde få större betydelse för framtiden (Energimyndigheten, 2009). Ur de tankar som ledde fram till denna uppsats kan det uppfattas som underligt att urban vindkraft inte hanteras i statens planer för vindkrafts utveckling.

2:1:3 Tillståndsprövning och planering av vindkraft

Det finns många lagar att beakta vid uppträdande av vindkraftverk. De allra viktigaste är plan- och bygglagen, PBL6 och miljöbalken, MB7 (CVI, 2010). För att anlägga vindkraftverk krävs alltid bygglov från kommunen. För en anläggning på mer än 1 MW krävs även ett miljötillstånd från länsstyrelsen, enligt Miljöbalken. För större anläggningar än 10 MW prövas tillståndet av miljödomstolen i stället (CVI, 2010).

Hela tillståndprocessen omfattar även samråd med alla inblandade och påverkade parter. En sådan prövning tar oftast flera år i Sverige (Joakim Nordqvist, 2010). Hanteringen av tillstånd för upprättande av vindkraft upplevs som problematisk av hela branschen (Anders Elmqvist, 2010). Ett simplifierat förlopp kan bidra till en mer positiv syn och större intresse för vindkraften.

Det är riksdagens antagna lagar och förordningar som fastställer de ekonomiska villkoren, tillståndsprocesserna och bedömningar gentemot andra intressen. Boverket, Naturvårdsverket och Energimyndigheten bestämmer normer för hur lagar och regler ska praktiseras. Länsstyrelserna kontrollerar att dessa praktiseras i faktiska ärenden. Kommunerna utarbetar översiktsplaner, detaljplaner och prövar ansökningar om bygglov. Bestämmelser om krav på byggnadslov för uppförande av vindkraftverk infördes i byggnadsstadgan 1982 (8 kap. 2 § första stycket 6 PBL, 2010).

Reglerna innebär att vindkraftverk i princip, är bygglovspliktiga. Enligt bilagan till förordningen 1998:899 om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, har följande hittills gällt för prövning av vindkraftverk enligt MB: tillstånd hos miljödomstolen, tillstånd hos länsstyrelsen och anmälan till miljönämnden. Slutsatsen för detta är att flertalet vindkraftverk har dubbelprövats, dvs. för både bygglov enligt PBL och tillstånd enligt MB. Många anläggningar har hittills, hållit sig under gränsen 1 MW för att undgå

6 _{PBL = plan och bygglagen} 7 _{MB = miljöbalken}

dubbelprövningen. Regeringen har beslutat om ändringar i bilagan till förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd enligt propositionen 2008/09:146 (Regeringskansliet, 2009).

Ändringarna innebär i huvudsak följande: För anläggningar i vattenområde som är större än 1 MW krävs tillstånd av miljödomstol. För anläggningar på land krävs tillstånd av länsstyrelsen om anläggningen är större än 25 MW. I övrigt krävs anmälan till miljönämnden, (Boverket, 2009). Dubbelprövningen försvinner med hjälp av den nya lagen och det borde underlätta och ge ett uppsving för framtidens vindkrafts produktion.

Alla hinder som fanns i frågan om tillstånd kommer att åtgärdas med hjälp av den nya propositionen 2008/09:146 som antogs och träde i kraft 1 augusti 2009 (Regeringskansliet, 2009). För småskalig vindkraft krävs oftast endast bygglov, något som inte har utnyttjats tillräckligt hittills. Den möjligheten kan användas flitigare i framtiden för att få igång utbyggandet av urban vindkraft, något som idag görs först och främst i pedagogiskt syfte, för att skapa: förståelse, acceptans och erfarenheter (Anders Elmqvist, 2010).

2:2 Internationell utblick

Information, erfarenhet och kunskap kring urban vindkraft är inte vidare utbrett. En intervjuperson från Malmö stad, uttalar sig angående erfarenheten kring urban vindkraft på den internationella planen enligt följande citat: ”Internationellt finns inte så mycket erfarenhet av urbana små vindkraftverk och den erfarenhet som finns visar att även små missar i projekteringen helt kan undergräva den förväntade nyttan, säger Joakim Nordqvist” (Ohlsson, 2009). Det finns däremot goda exempel som driver fram utvecklingen av urban vindkraft och som jag presenterar nedan.

I en artikel som handlar om metropolen New York, presenteras planer på att införa urban vindkraft genom att placera verken på stadens skyskrapor. Artikeln framförs av New Yorks borgmästare, Michael Bloomberg. Han använder sin makt som ett verktyg för att befästa stadens och makthavarnas positioner, genom storslagna planer. I sitt uttalande använder han sig av en metafor: ”Det blir en sublim upplevelse den dag Fru Frihet spanar ut över horisonten och lyser upp de nyanlända invandrarnas väg med en fackla driven av vindkraft” (Dagens Nyheter, 2008).

Artikeln ger en känsla av nostalgi över det förflutna kombinerat med framtidsdynamiken. Artikeln innehåller lite eller ingenting om tekniken och praktiska övervägande. Kanske skulle installationen av vindkraftverk på New Yorks skyskrapor vara oerhört svårt? Man kan nog säga att artikeln är mer än vision än en handlingsplan.

Enligt den amerikanska Wind Energy Association uppgick den totala produktionskapaciteten i hela USA under 2008 till 17,3 MW. Tillväxten gick upp med hela 78 % för småskalig vindkraft som definieras som vindkraftverk med en kapacitet av 100 kW eller mindre. Ökningen beror delvis på ökade tillverknings volymer, större intresse från investerare och större medvetenhet om vindkraftsteknik. Undersökningen förutspår en trettiofaldig tillväxt av småskalig vindkraft inom de kommande fem åren (American Wind Energy Association, 2010).

Figur 6: AeroVironment rooftop array

Källa: American Wind Energy Association, “In the Public Interest”

I artikel som handlar om London presenteras planerna för utbyggandet av urban vindkraft inför Olympiska spelen år 2012. Projektet skall förse behovet av förnyelsebarenergi för hela arrangemanget, under hela den perioden. Därefter skall anläggningen användas som en energi källa i staden, samtidigt kommer den att förbli en symbol för London ”The proposed turbine will act as a visible symbol of London” (Environmental Leader, 2008).

Även i det här fallet ser jag samma mönster där ledande personer försöker framhäva staden och indirekt makthavarna som miljöansvariga och framåtdrivande i riktningen för urban vindkraft. Det här uttalandet som framförs av, David Higgins, Executive Chief for the Olympic Delivery Authorit, upplever jag som mest övertygande. Anledningen till det är att den är förankrad med ett datum och en specifik händelse som inte är alltför avlägsen. Visionen blir alltmer realistisk.

Storbritannien anser sig själv som en relativ ny aktör på småskalig vindkrafts område. Och meddelar att huvudsakliga hindret för vidareutveckling och bredare spridning är dem aktuella resultaten. Den brittiska regeringen menar vidare att det råder brist på oberoende, verifierade uppgifter om produktionen av småskalig vindkraft. Den brittiska regeringen har get i uppdrag åt Energy Saving Trust att genomföra försök och bedöma prestanda för småskalig vindkraft. Vidare presenterar den brittiska regeringen i rapporten ”Microgeneration strategy”, urban vindkraft som: produktion av elektrisk energi upp till 50 kW med hjälp av vindkrafts system på platser nära eller runt en grupp med höghus.

Detta associeras i nuläget ofta med problem kring vindturbulensen, placerings svårigheter och höga kostnader. Samtidigt förenas det också med ganska höga potentialer för tekniken, som skulle ge upp till 1,5 TWh/år och en avsevärd besparing av koldioxid utsläpp för UK om utfallet sker helt enligt planerna. Den brittiska regeringen arbetar utifrån ”Microgeneration strategy” för att utveckla och införa bl.a. urban vindkraft på den brittiska marknaden (British Wind Energy Association, 2010).

Figur 7: UK Small Wind

2:3 Situationen i Malmö

I en artikel som handlar om Malmö stad, Per Arne Nilsson chef vid miljöstrategiska avdelningen, redogör för Malmö stads planer beträffande urban vindkraft. Genom sitt uttalande försöker han befästa Malmö stads potential och styrka i denna fråga. Han placerar Malmö stad i en ledande roll på den urbana vindkraftsmarknaden långt innan planerna har genomförts. Indirekt omfattar Malmö stad även stadsledningen, där även miljöavdelningen och han själv ingår. Uttalandet är ett utomordentligt bra försök att presentera och införa urban vindkraft i Malmö.

Uttalandet kunde lika gärna ha framförts av någon annan, det hade fått lika positiva reaktioner, eftersom ämnet urban vindkraft har ett gott ändamål. Planerna för urban vindkraft kan misslyckas eller aldrig verkställas, medan uttalandet kommer alltid att stå kvar och framhäva personerna som har försökt åstadkomma något åt stadens förnyelsebarenergi försörjning, användning och utveckling.

Malmö hör till de ställen som har en hög vindfrekvens (figur 8). ”Att det blåser här vet ju de flesta. Det gäller att utnyttja det till något positivs, säger Peter Lindhqvist” (Ohlsson, 2009). En förutsättning för att småskalig vindkraft skall fungera är att få verken upp i luften på en lämplig höjd. Detta kan enkelt åtgärdas i en stad genom att placera vindkraftverken uppe på taken (figur 6 och 7). Oftast är tillgången på taken begränsad och takytan har ingen funktionell användning, det vill säga att det är en yta som går förlorad och inte utnyttjas. Att placera små vindkraftsverk på hustaken i städerna skulle inte påverka något avsevärt den urbana miljön utan tvärtom kan ses som en utsmyckning eller dekoration av framtida visioner, säger Peter Lindhqvist” (Ohlsson, 2009).

Figur 8: Vindförhållandena för södra Sverige.

Källa: Miljöförvaltningen Malmö stad, Joakim Nordkvist

Malmö stad har i utbildningssyfte rest två urbana vindkraftverk år 2008, en på Sege park på 25 kW, vid klimatcentret och en vid Augustenborg skolan på 6 kW (figur 9). Dessa sattes i drift redan i december 2008. Vindkraftverket i Sege park drabbades strax efter driftstarten av ett haveri. På grund av den starka vindturbulensen vingarna lossnade och flög iväg. Ingen skadades men verket stängdes av omedelbart. Därefter gjordes en bedömning av vindkraftverket vid Augustenborg skolan som resulterade i samma beslut, att stänga av och demontera verket av säkerhetsskäl. Orsaken till haveriet kan bero på bristande erfarenheter från tillverkarna och montörerna samt på den starka vindturbulensen (Anamaria Mates, 2010). Detta kan anses som ett bakslag i utvecklingen av urban vindkraft i Malmö samtidigt som kan ses som en värdefull erfarenhet. Det vill säga att säkerhetsaspekten för urban vindkraft är en viktig del i utvecklingen av urban vindkraft och måste beaktas från allra första början (Dagmar Gormsen, 2009).

Figur 9: Vindkraftverket vid Augustenborg skolan 2010.

Foto: George Bica

Vidare har Malmö stad planer på att inrätta en demonstrationsanläggning vid Svågertorp, (figur 10) eller ute på Ön, genom att installera en mängd olika småskaliga vindkraftverk. Syftet är att testa olika produkter med olika tekniker för att hitta de bästa alternativen. Under tiden görs också en inventering av lämpliga platser runt om i stan, för att hitta dem bästa platserna för eventuella kommande installationer av urbana vindkraftsverk i Malmö. Inventeringen kommer förhoppningsvis att bli klar 2010 och en presentation kommer att ske därefter. Resultaten kommer att ligga till grund för implementering och utvecklig av urban vindkraft i Malmö genom att koppla den till stadens översiktsplaner (Anders Elmqvist, 2010).

Figur 10: Skiss över planerad demonstrationsanläggning på Svågertorp.

2:4 Urban vindkraft: mot en definition

Vad är urban vindkraft? Jag kunde inte hitta en exakt definition för urban vindkraft. Jag upplever begreppet lite diffust och att inga andra aktörer kan definiera detta noggrant. Av det insamlade och granskade materialet, har jag avgränsat begreppet och så småningom skapat en egen definition. Enligt mina intervjupersoner är urban vindkraft direkt definierat av placeringen. Alla informationskällor poängterar att urban vindkraft måste befinna sig i själva staden, nära bebyggelser och människor.

Storleken på verken verkar också ha en vis betydelse. Här finns däremot inga exakta normer som definierar urban vindkraft, utan delar begreppet i andra kategorier: storskalig- och småskalig vindkraft. En del aktörer tycker att verken måste vara små för att få kallas urban vindkraft och för att få plats i den urbana miljön, men de talar inte om den exakta storleken! Andra aktörer förhåller sig till själva elproduktionen, men inte här heller finns det en generell gräns för urban vindkraft. Några aktörer begränsar sig till 50 kW medan andra aktörer till högst 100 kW8, utan att precisera några kriterier för begränsningen.

En intervju person i Malmö vill helst dela urban vindkraft i två kategorier och kallar urban vindkraft, dem anläggningar som placeras i tättbebyggt område samt periurban vindkraft, dem anläggningar som är synliga från tättbebyggt område (Anders Elmqvist, 2010). Med hjälp av informationen som jag har samlat in, vill jag själv definiera urban vindkraft enligt följande: ”Produktion av elenergi med hjälp av vindkraften i bebyggt område, som kan installeras med enbart bygglov”.

Genom definitionen ansluter jag mig till svenska förhållanden, t.ex. bygglov, vilket kan innebära att definitionen har en del brister om det skulle användas i en internationellt urban vindkrafts sammanhang.

2:5 Summar av avsnittet samt uppsatsen tes

Samtliga informationskällor som jag har tagit del av i form av: artiklar, rapporter eller intervjuer, presenterar för det mesta planer och framtidsvisioner. Jag skapar en definition av urban vindkraft eftersom det inte finns en tydlig definition i nuläget. Urban vindkraft är ett bra komplement till förnyelsebar energiframställning. Urban vindkraft är en teknik i utvecklingsfasen och något som kommer att förbättras i framtiden. Staden och olika myndigheter har, genom förändring i lag och beslut, försökt främja vindkraften.

I mitt arbete prövas en tes där urban vindkrafts största hinder är bristen på erfarenhet. Tesen belyses genom forskningsfrågor och för att besvara frågorna måste arbetet baseras på intervjuer och texter i första hand, eftersom långvariga erfarenheter av urban vindkraft saknas.

Kapitel 3

3:1 Teori om hållbar utveckling och urban förändringsprocess

För att kunna arbeta med texter och intervjuer måste dessa sättas i en kontext eller referensram. Teoretiska modeller och konstruktioner behövs för detta. Teorier eller begrepp som används här är: hållbar utveckling och urban förändringsprocess. Utifrån en kvalitativ textanalys försöker jag se helheten i mina texter samtidigt försöker jag hitta essensen med det som sägs i texterna, vilka är egentligen argumenten och på vilka premisser vilar slutsatserna. Som Esaiasson et al, (2007) säger, består den klargörande forskningsuppgiften i att lyfta fram och begripliggöra det väsentliga innehållet i de aktuella texterna.

Jag använder mig av hållbar utveckling i mitt arbete för att förtydliga att urban vindkraft har som utgångspunkt en hållbar utvecklingsteori och att alla inblandade aktörer tar hänsyn till de fyra dimensioner: social, kulturell, ekonomisk och ekologisk som hållbar utveckling grundar sig på. Vidare genom att använda mig av urban förändringsprocess belyser jag hur arbetet med urban vindkraft pågår i Malmö och vilka modeller är mest lämpliga att användas.

3:2 Hållbar utveckling

Begreppet Hållbar utveckling introducerades internationellt 1987 i samband med FN-rapporten ”Vår gemensamma framtid” även kallad BruntlandFN-rapporten. Rapporten definierar hållbar utveckling som en utveckling som” tillgodoser nuvarande generationers behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina egna behov” (Jagers, 2005). Begreppet hållbar utveckling har används sedan dess i miljösammanhang och blev den vägledande principen för miljöarbetet över hela världen. Rapporten förtydligar att hållbar utveckling innefattar fyra dimensioner: social, kulturell, ekonomisk och ekologisk.

Jagers (2005) tar upp i sin bok, olika lösningar på hur hållbar utveckling skall uppnås. Ökad kunskap, förbättrade institutioner, förändrad livsstil, internationell samarbete och teknikutveckling är viktiga verktyg i arbetet för en hållbar utveckling. Han nämner också att det finns begränsningar idag som kan övervinnas med hjälp av ovannämnda redskap.

Hållbar utveckling är enligt Jagers (2005) en förändringsprocess där teknikutveckling, resursanvändning, investeringar och institutioner är stark förenade med nuvarande och kommande generationers behov. Hållbar utveckling är en vision som världen har enats kring och som pekar ut riktningen för förändringsprocessen. Utmaningen med hållbar utveckling ligger i att förena perspektiv, erfarenhet, rum, tid och strategier och implementera dem i det verkliga livet (Jagers, 2005).

Teknikutveckling är en mycket viktig dimension för att skapa en hållbar utveckling (Sundqvist, 2003). Människors uppfinningsförmåga blir alltmer användbar när det finns enkla uthålliga villkor att falla tillbaka på. Vissa former av teknikutveckling passerar obemärkta medan andra innehåller en förändringspotential. Teknikutvecklingen omfattar både stora förhoppningar om en bättre framtid och även hot om bakslag (Sundqvist, 2003). Slutligen handlar hållbar utveckling om att göra rätt val, visa hänsyn, samarbeta, genomföra och driva framåt förändringsprocesser.

3:3 Förändringsprocesser och nätverk

När det gäller urban förändringsprocess, har jag tagit hjälp av texten ”How to transform local energy systems towards bioenergy? Three strategy models for transformation” (Mårtensson & Westerberg, 2007) där författarna presenterar, tre modeller för förändringsprocesser som är kopplade till verkliga projekt.

I den första modellen: ”Transformation through shared visions” (Mårtensson & Westerberg, 2007) förklarar författarna hur man kan använda visioner/framtidsplaner som verktyg för att genomföra en förändringsprocess. Genom att koppla visioner till lokala samhällsfrågor startar en förändringsprocess med lokala utvecklingsmöjligheter som mål genom att skapa sub-system. Det aktiverar också aktörer som inte såg dessa möjligheter som självklara.

Kommunikation är en viktig aspekt i förändringsprocessen och genom att synliggöra, skapa en grund och underlätta för alla inblandade aktörer att bli delaktiga, visualiseras också framtida möjligheter och potentialer.

I den andra modellen: ”Transformation through management culture” (Mårtensson & Westerberg, 2007) förklaras hur en förändrings process kan utgå från en central styrt organisation där beslutfattandet är väl definierat, legitimt och införlivat i budget och planering. I det här fallet är mål och riktlinjer centrala begrepp samtidigt som implementeringen av dessa är en viktig del av processen.

Aktivering och kommunikation sker i första hand internt och är avgränsad till en liten grupp ansvariga. Professionalism och kunskap är viktiga komponenter inom organisationen likaså är även kommunikationen genom hela organisationen. Detta i sin tur ger upphov till arbets- och ansvarsgrupper inom organisationen som kallas sub-divisioner. Möjligheten att återgå till själva problemet är en viktig aspekt i denna modell, för att kunna motivera och legitimera behovet av förändring i olika delar av organisationen genom organisationens agerande.

Den tredje modellen: Transformation through networking” (Mårtensson & Westerberg, 2007) visar att ägandet inte är det enda möjligheten att styra utvecklingen. Man kan vara delaktig genom att skapa nätverk av lokala intressenter. Fokusen ligger i att synliggöra andras problem och lösningar och genom att stödja andra aktörer. Den här modellen kännetecknas av att upptäcka och använda, nya kopplingar mellan olika intressenter och system. Den bygger på att kombinera flera olika problem och lösningar i en och samma process.

En viktig del är öppenhet, återkoppling och ett fortlöpande sök och lär process som kan kopplas till sub-system och olika samarbetspartner i en och samma process. Den viktigaste aspekten i den här modellen är byggandet av nätverk med en bredd utgångspunkt där alla aktörer kan bidra med något. En annan viktig roll i den här modellen utgörs av transparensen av problem och lösningar, genom hela kedjan. Ledar rollen kommer att skifta mellan olika aktörer och kommer att bli allt viktigare under processens gång och kan jämföras med spindeln i nätet.

Texten bevisar att det går att skapa en förändringsprocess från olika utgångspunkter och att lokala aktörer är viktiga delar i processen. Även om ett beslut fattas centralt och på hög nivå, är de lokala aktörerna den drivande kraften bakom förändringsprocessen. Genom att identifiera problem, aktivera berörda och kommunicera värden, lyckas de skapa ett system. Skillnaderna mellan dessa fyra förändringsprocesser är själva utgångspunkten och arbetssättet för att uppnå resultat, som är tydligt presenterade i texterna.

Författarna vill visa hur man skapar ett system som är byggt på sub-system som gör det möjligt att driva genom en förändringsprocess. Tydliga mål, transparens, kommunikation, samarbete och återkoppling är viktiga komponenter för alla dessa modeller.

Jag tittar på ämnet urban vindkraft, ur en urban förändringsprocess. Begreppet urban har att göra med den stora stadens sätt att fungera och ordet process beskriver ett förlopp som

innebär att något förändras eller utvecklas. I det här fallet försöker talarna framhäva urban vindkraft som en förändringsprocess som äger rum, runt omkring oss, i själva staden. Stadens förändrings- och utvecklingsprocess påverkar oss och vi förändras tillsammans med den. Urban förändringsprocess som sammansatt begrepp, uppfattar jag som en stads förändrings förlopp genom tiden, utifrån och med hjälp av andra faktorer, så som: klimatförändringar, energibehov eller hållbar utveckling.

Kapitel 4

4:1 Metod och genomförande

Urban vindkraft är en teknik i utveckling samtidigt som relevanta forskningsresultat och erfarenhet på området är magra. Detta innebär att mängden material som finns att ingå i studien är mycket begränsat och till stor del saknas statistik och relevant kvalitativ data för att besvara mina forskningsfrågor. I Malmö erfarenheterna av urban vindkraft är för få och under för kort tid för att kunna ensamma vara grunden för att kunna beskriva alla frågor kopplade till uppsatsens syfte.

Jag kommer att använda mig av kvalitativ metod för att granska artiklar, rapporter samt intervjuer med projektansvariga. Jag baserar mitt beslut på att använda mig av en kvalitativ metod även utifrån en lokal informants ställningstagande. ”Internationellt finns inte så mycket erfarenhet av urbana små vindkraftverk, säger Joakim Nordqvist” (Ohlsson, 2009).

Jag baserar mina undersökningar på aktuella projekt i Malmö stad. Genom att granska kritisk artiklarna, rapporterna och intervjuerna, försöker jag gå närmare inpå: vad är urban vindkraft, vilka problem som ligger till grund för införande och utveckling av urban vindkraft och hur förändringsprocessen har inträffat och pågår i Malmö stad. Med hjälp av textanalysen försöker jag få svar på mina frågeställningar och rangordnar materialet i olika kategorier: artiklar, rapporter, och intervjuer och granskar dessa utifrån: diskursanalys, ideologi och urban förändringsprocess.

Arbetet med insamling av material har innehållit flera steg. Först har en allmän sökning av litteratur och Internetreferenser kring ”urban vindkraft” gjorts för att fördjupa och breda mina allmänna kunskaper om urban vindkraft. Resultatet av denna orientering gav insikt om att urban vindkraft som forskningsfält är tunt.

Med en bredare sökning med hjälp av Internet sökte jag efter: urban vindkraft, småskalig vindkraft, vindkraft i staden samt dessa begrepp i engelsk översättning. Resultatet blev positiv, med en stor mängd träffar vilket övertygade mig om att den framtagna informationen skulle vara till hjälp. Det svåraste med detta var att selektera och välja rätt bland alla artiklarna. Efter att ha läst ett tjugotal artiklar insåg jag att de flesta innehöll uppgifter om framtida planer och strategier med en snarlik, nästan identiskt, budskap. Inga artiklar presenterade avslutade forskningsresultat inom det urbana vindkraftsområdet och de pilotanläggningar som omnämndes hade för få drifttimmar.

Ur dessa sökningar valde jag tre artiklar som var mest relevanta för studien. Artiklarna behandlade urban vindkraft i Malmö. Efter att ha läst om Malmö stads planer på urban vindkraft, ville jag komma i kontakt med ansvariga i Malmö. Jag sökte på Miljöförvaltningens hemsida och fick fram namnet Joakim Nordkvist som ansvarig för vindkraftsfrågor. Jag ringde upp Joakim Nordkvist och han som tipsade mig om Skånes vindkrafts akademi årsmöte något som han själv var ansvarig för. På själva mötet fick jag kontakt med alla mina intervjupersoner. De personer jag hittade, har alla någon form av kunnande eller ansvarar för vindkraftsfrågor i Malmö: Anamaria Mates och Anders Elmqvist från Stadsfastigheter, Dagmar Gormsen och Joakim Nordkvist, från Miljöförvaltningen.

I ett senare skedde har informationsinsamlingen mer koncentrerats på aktiviteter och diskussioner som pågår i och kring Malmö. Den insamlingen har skett växelvis med intervjuer och läsning av material från mina informanter.

4:2 Intervjuer, artiklar och rapporter

Samtliga intervjuer som jag presenterar har skett via e-mail och har haft som grund en intervjuguide (Bilaga 1) som jag har inarbetat i förväg. Därefter har jag bearbetat varje intervju med mina egna ord, för sig för att få kontinuitet i texten och sammanhanget. I intervjuerna redogjordes för planer och visioner som Malmö stad har inför framtiden samt potentialen som finns i vindkraften och exempel på hur Malmö stad vill driva vidare denna fråga. Intervjupersonerna var tydliga och koncisa med sina svar och presenterade en stad i förändring och arbetet för att uppnå förändringar.

Artiklarna som berör urban vindkraft är många men samtliga tar upp samma tema: planer och visioner. Jag anser att artiklarna är trovärdiga, eftersom informationen som läggs fram, kan kontrolleras med andra källor, i andra tidningar och stämmer överens, oftast in i det minsta. Innehållet i artiklarna däremot uppfattar jag som kontroversiellt eftersom det inte är en frågan om erfarenheter och klara forskningsresultat utan det är olika aktörers uttalanden om urban vidkraft i framtiden.

Jag erhöll två rapporter: ”Förstudie rörande regionalt kunskaps- och kompetenscentrum för vindkraft” och ” Potential för effektivare energianvändning i Malmö” (Malmö stad, 2009) som bifogade filer via e-mail och kommer att presentera dessa med mina egna ord. Rapporterna behandlar hela energisektorn i staden på ett övergripande sätt, där urban vindkraft utgör endast en liten andel. Meningen med rapporterna är att dem skall fungera som underlag för vidare utveckling av energisektor i den urbana miljön.

Kapitel 5

5:1 Det insamlade materialet och dess innehåll

De flesta tillgängliga tidningsartiklarna om urban vindkraft redogör för mindre satsningar och framtidsplaner i form av pilotprojekt, såväl från Sverige och från ett fåtal andra länder runtom i världen. Enstaka rapporter som behandlar i stort sett samma ämne: ett övergripande strategi för förnyelsebar energi, där urban vindkraft utgör en liten andel. Framtidsplaner och strategier för energi i sin helhet är ett genomgående tema som jag fann när jag sökte information om urban vindkraft. Det återkommande problemet som jag har upptäckt under uppsatsens gång är bristen på erfarenheter, kunskap och information från det berörda området. Till materialet citerar jag tre artiklar (bilaga 2), presenterar fyra intervjuer med ansvariga för vindkraft i Malmö och sammanfattar två rapporter framtagna av Malmö stad.

5:1:1 Intervjuer med personer från Malmö stad

Som nästa steg i mitt arbete redogör jag för de fyra intervjuer som jag har genomfört med ansvariga för utveckling av urban vindkraft i Malmö. Jag kommer att titta på intervjuerna utifrån en urban förändringsprocess för att syliggöra Malmö stads arbete för en hållbar utveckling.

I min intervju, med Dagmar Gormsen, på Miljöförvaltningen Malmö stad berättar hon att: Malmö stad försöker att utnyttja förnybar energi i alla dess former, och vind är en av dem. Eftersom det är svårt att placera många stora verk på kommunens yta är nästa steg att se vad den urbana vindkraften kan ge.

Vindkraften är en förnybar energikälla och små vindkraftverk kommer förhoppningsvis att göra det möjligt att utnyttja staden för energiproduktion. Förhoppningsvis kommer det inte att märkas några nackdelar om den urbana vindkraften utvecklas på ett genomtänkt sätt och noggrann planering. Placeringen av verken är avgörande, det får inte uppstå buller- eller vibrationsproblem. Den estetiska frågan är också viktig, det ska se snyggt

och tilltalande ut. Det finns roliga exempel runt om i världen där man har tänkt vindkraft från början, när man har konstruerat avancerade hus. Vi får väl också lära oss att tänka vindkraft och solenergi från början när vi planerar staden.

Rent konkret i Malmö idag pågår en inventering av taken på de byggnader som kommunen äger, för att se om dessa lämpar sig för vindkraft. Två mindre verk har satts upp, ett på 25kW i Sege Park och ett på 6 kW vid Augustenborg skolan och en utvärdering av dessa blir lämplig först om några år. En lokalisering av demonstrations anläggning utreds, ett möjligt ställe är Ön i Limhamn eller Svågertorp, där kommer olika modeller att sättas upp och testas. Ett samarbete med Malmö högskola pågår för att bygga upp utbildningar i frågan och Malmö stad håller på att bygga upp ett kunskapscenter för vindkraft.

Tidigare var målsättningen att sätta upp 10-15 mindre vindkraftverk i år, men Dagmar tror inte att detta är möjligt. Det har visat sig att leverantörerna har bristande kunskaper om mindre vindkraftverk, så det är inte helt okomplicerat att bara sätta upp verk. När det gäller vindkraft i Malmö rent allmänt, både stora och små verk, är målet att bli självförsörjande på förnybar energi. En viktig grundpelare är då att sätta upp 2 eller 3 stora vindkraftverk i hamnen, på 6 MW effekt vardera. Den urbana vindkraften hoppas man ska kunna leverera ett bidrag för att klara resten av elproduktionen till Malmö stads egen verksamhet.

Tillstånden för småskaligt vindkraftverk skiljer sig beroende på storlek. Vissa kan sättas upp utan bygglov, om verket sitter på en egen mast och har en diameter under 2m samt om det inte riskerar att skada grannens tomt eller hus, om de skulle falla. Verket likställs då med en flaggstång som inte kräver bygglov. Vissa andra kräver bygglov och enligt miljöbalken gäller det här: En eller en grupp vindkraftverk är anmälningspliktig om den är minst 125 kilowatt. Den blir tillståndspliktig om uteffekten är minst 25 megawatt.

Krav på miljökonsekvensbeskrivning finns i båda fallen. Anmälan görs hos Miljöförvaltningen och en ansökan om tillstånd hos Länsstyrelsen. Förutom det, krävs det i dagsläget bygglov och detaljplan. Det har lämnats från Miljödepartementet en remiss till Lagrådet om en ändring som underlättar utbyggnaden av vindkraft. Remisen handlar om tar bort kravet på bygglov och detaljplan, men att kommunerna ändå att ha "veto" rätt vid uppförande av vindkraftverk. I slutändan är det bara regeringen som får säga om ett vindkraftverk är lämplig eller ej. När det gäller finansieringen av småskaligt vindkraft i Malmö, kommunen finansierar sina egna verk, och privata ägare sina verk (Dagmar Gormsen, 2009).

I intervjun med, Anamaria Mates, biträdande projektansvarig från Stadsfastigheter, accentuerar hon att hon inte har varit med från början, på de två projekten i Malmö: Sege park och Augustenborg skolan. Hon försöker ändå svara på mina frågor utifrån hennes kunskaper och egna idéer.

Hon anser att urban vindkraft skall finnas i stan och att själva begreppet avgörs av placeringen. Hon tror att verkets storlek och energiproduktionen, har också betydelse, men det är inget som hon kan redogöra. För situationen av urban vindkraft i Malmö, redogör hon att de två verken på Augustenborg skolan och på Sege park, är dystert. Det ligger ett beslut på nedmontering av dessa verk på grund av säkerhets aspekter. Hon kan tyvärr inte beskriva dessa projekt från början, dock menar hon att själva målet med projekten var en uppvisning för skolungdomar och allmänhet, en slags pedagogisk verktyg för att skapa förståelse och acceptans.

I frågan om vilka aktörer deltog i projekten uppger hon att Malmö stad med Miljöförvaltningen och Stadsfastigheter var huvudaktörerna samt företaget Liten vind som importör och montör. Hon vet inte hur själva idén uppstod och vad var den drivande kraften bakom projekten men hon vet däremot att Malmö stad bekostade hela projekten.

På frågan: Vilka problem det finns med urban vindkraft? Svarar hon att kvalitet och tekniska problem, främst från tillverkarnas och montörernas sida, hamnar på första plats. Därefter uppger hon att placering, säkerhetsaspekter och lönsamhet är också viktiga frågor. Hon menar vidare att det inte finns något som helst ekonomiskt lönsamhet för urban vindkraft, i Malmö, idag. Den ekonomiska aspekten är eventuellt något för framtiden.

Den viktigaste aspekten för urban vindkraft i Malmö idag, anser Anamaria vara, den pedagogiska aspekten med undervisning och information gentemot allmänheten. Gällande framtidsplanerna för urban vindkraft i Malmö redogör hon följande: Det finns förslag för återställning av de två verken i framtiden, kanske med en annan placering, bättre säkerhetsrutiner och klara riktlinjer. Hon nämner också demonstrationsanläggningen på Svågertorp som en testanläggning för olika vindkraftsmodeller, tekniker och forskningsresultat ( Anamaria Mates, 2010).

I nästa intervju med Joakim Nordqvist från Miljöförvaltningen i Malmö stad definierar han begreppet urban vindkraft enligt följande: ”Urban vindkraft är anläggningar som placeras i tättbebyggt område och som genom sin gestaltning kan upplevas som en framträdande del av den bebyggda miljön. Periurban vindkraft kallar han anläggningar som placeras synligt från tättbebyggt område” (Joakim Nordqvist, 2010).

Enligt honom skulle all vindkraftsetablering i Malmö uppdelas enligt dessa två kategorier: urban och periurban. När det gäller statusen för vindkraft i Malmö nämner han projekten vid Augustenborg skolan och vid Sege park och att dessa har avvecklats på grund av tekniska problem. I frågan om den drivande kraften bakom projekten i Malmö säger han att: ”Stadsfastigheter är och har varit den drivande kraften.” Vidare berättar han att det övergripande målet med etableringen av urban vindkraft är det som har formulerats i Malmö stads miljöprogram: ”Andelen förnybar energi ska vara 100 % i Malmö stads verksamhet år 2020” som antogs december 2009. Vidare meddelar Joakim att en kommunal arbetsgrupp för vindkraftssamordning med representanter från flera förvaltningar, kommer att tillsättas.

Vindförhållandena är också ett avgörande kriterium och som utgör ett problem när man etablerar vindkraftverk på olämpliga ställen, med olämplig eller otillräcklig vind. Lokaliseringen är också en viktig punkt som kan utgöra positiv eller negativ påverkan på det fortsatta utbyggandet och utvecklingen av vindkraftslösningar. Det finns andra nyttor än den ekonomiska och de är mer avgörande för etableringen av vindkraft på kort sikt än den ekonomiska aspekten. En viktig sådan är behovet av faktisk och praktisk erfarenhet av vindkraftsdrift.

Framtidsplanerna är att uppfylla målen enligt miljöprogrammet och att göra detta till en så låg kostnad som möjligt. Vidare nämner Joakim planerna på en demonstrationspark för småskalig vindkraft. Malmö stad vill också ha en beredskap för att andra aktörer kommer att driva vindkraftverk i kommunen ( Joakim Nordqvist, 2010).

Min sista intervju, med Anders Elmqvist från Stadsfastigheter och han definierar urban vindkraft som: ” en del av den bebyggda miljön och som i första hand definieras av själva placeringen”. Beträffande det aktuella lägget för urban vindkraft i Malmö, nämner han de två verken som är avstängda på grund av säkerhets risker. Han säger också att en utredning pågår kring detta och att verken inte kommer att återstartas om dem inte uppfyller alla normer. Han beskriver vidare vindkraftverken i Sege park på 25 kW som ett verk i ett extremt dålig och turbulent vindläge medan Augustenborg verket på 6 kW med ett bättre vindläge men med samma dåliga säkerhetsnormer.

Han berättar också att han inte vet säkert hur själva idén uppstod men den kan tillskrivas en tidigare anställd på Stadsfastigheter som också var den drivande kraften bakom projekten. Målet med projekten har i samtliga fall varit pedagogik och testverksamhet. Han säger att själva idén är sund och det enklaste sättet att få svar på många frågor är att prova. Gällande leverantörer vill han inte smutskasta någon men påstår att branschen är omogen och att även dem som börjar från noll blir experter med tiden. Projekten finansierades av Stadsfastigheter som har en speciell kassa avsedd för utvecklingsprojekt.

För småskalig vindkraft, tycker Anders, att det främsta problemet är att många verk inte är certifierade. Det vill säga att de inte klarar dem gällande normerna. När det gäller storskalig vindkraft är de främsta problemen just nu, ljud och skuggor. Frågan om erfarenheter och kunskap, besvarar han med att: ”utvecklingspotential finns inom småskalig vindkraft och vi når erfarenhet och kunskap genom att testa, göra fel göra om och göra rätt”.

Den ekonomiska lönsamheten ser han som ett problem om man räknar in alla kostnader. Men han vidhåller om att det finns andra viktiga aspekter att ta hänsyn till, som att synliggöra, teknikintresse och framtidshopp. Ovanpå detta räknar han även varje insparad CO2 utsläpp för varje satsad krona som en viktig aspekt och något som måste kommuniceras väl till allmänheten. Han ser småskalig vindkraft i den urbana miljön som ett fenomen med stor potential på nationell och internationell nivå.

Som framtidsplaner nämner han att, hans avdelning och han själv arbetar med att få kommunen att samarbeta i vindkraftsfrågan. Urban vindkraft kommer även i fortsättningen att drivas framåt som pedagogisk- och lobbyverksamhet. Han arbetar med översiktsplanering där vindkraften får en framträdande plats. Han själv vill satsa på större vindkraftverk utanför yttre ringleden, periurban och mindre vindkraftverk som gestaltning på byggnader i centrum, urban. Några planeringsunderlag för urban vindkraft idag, finns endast för kommuninternt utredning och när man närmar sig ett utförande kommer alla berörda att inbjudas till samråd (Anders Elmqvist, 2010).

Intervjupersonerna argumenterar väl för sin sak och skapar förståelse för ämnet. Jag ser tydliga tecken på samhälleliga konflikter med införandet av urban vindkraft samt en förändringsprocess som pågår i vår stad. Intervjuerna gav mig mycket fakta och bekräftar det positiva arbetet med urban vindkraft i Malmö stad samt att det verkligen finns kunniga och involverade aktörer i denna fråga.

5:1:2 Malmö stads dokument om vindkraft och energifrågor

Den första rapporten ”Förstudie rörande regionalt kunskaps- och kompetenscentrum för vindkraft” (Malmö stad, 2009) genomfördes av miljökonsult Michael Sillén och syftet med den är att den ska ligga till grund för uppförandet av ett kunskapscenter för vindkraft i Malmö. Rapporten tar upp först och främst Malmö stads vilja att stödja utvecklingen av urban vindkraft som energi källa. Sedan redogörs vilka förutsättningar staden har i utveckling av urban vindkraft. Därefter redovisas de existerande och planerade vindkraftverk i Malmö, såväl storskalig, småskalig och till havs. Rapporten nämner också det ekonomiska bidraget från Boverket, för utveckling av urban vindkraft. Det stycket är snarlik med min första artikel och det innebär att någon text måste ha fått inspiration av den andra. Sedan tas upp olika aktörer på marknaden, några exempel på urban vindkraft samt exempel på liknande projekt. Slutligen tas upp organisation, tidplan och finansiering av projektet.

Den andra rapporten ” Potential för effektivare energianvändning i Malmö” (Malmö stad, 2009) är skriven av samma författare som den första rapporten, miljökonsult Michael Sillén. I den här rapporten presenterar författaren olika energi källor samt idéer och planer på hur vi skulle kunna utveckla dessa. Som exempel kan jag nämna huvudrubrikerna: solenergi, vindkraft, biobränsle, energi från underjorden, vattenkraft, vågkraft och energigaser. Alla dessa rubriker har därefter underrubriker som ännu mer detaljerat delar ämnena i underkategorier. I rapporten ingår många energikällor men dessa beskrivs översiktliga. Urban vindkraft upptar endast några rader i rapporten. Slutligen tar han upp energi tillförsel och användning, år 2050. Anledningen att jag tar upp just denna rapport är att visa att trots intresset för urban vindkraft, är bristen på information och kunskap påtagligt.

5:2 Analys och resultat

Jag återkommer till mina frågeställningar när det gäller satsning och utveckling på urban vindkraft: Vad är urban vindkraft! Enligt min egen definition, som inte är alltför avlägsen från alla mina källor: ”Produktion av elenergi med hjälp av vindkraften i bebyggt område, som kan installeras med enbart bygglov”.

Vilka problem och hinder finns det för vidare utveckling? För närvarande finns det en del problem för utveckling och etablering av urban vindkraft. Den främsta är bristen på erfarenheter. Brist på kunskap från tillverkare och etablerare är också ett problem som kan härleddas tillbaka till bristen på erfarenheter. Lokalisering, vindförhållanden och säkerhet är också några problem som urban vindkraft möter. De sistnämnda problemen kan åtgärdas och är i färd med att förbättras (Anders Elmqvist, 2010).

Bör Malmö stad investera vidare i utvecklingen av urban vindkraft? Detta är en viktig fråga från ett samhälleligt perspektiv som måste besvaras för att få igång utvecklingen och utbyggandet av urban vindkraft samt utnyttja möjligheterna och resurserna som går förlorade. Utifrån studien och enligt alla mina källor är det ytterst viktig att komma ut, främst i städerna, med vindkraft. För att synliggöra, lära ut och skapa acceptans för vindkraften i största allmänhet (Anamaria Mates, 2010).

Kommer urban vindkraft att medföra någon nytta? Den här frågan berör först och främst investerare, oavsett om de är statliga, kommunala eller privata och är nyckelfrågan för vidare satsningar på urban vindkraftsteknologi. I det här skedet är den ekonomiska nyttan för urban vindkraft ett avlägset mål. Ekonomisk lönsamhet från urban vindkraft är inte något att räkna med just för tillfället. Kostnaderna är för höga och energiproduktionen för liten. Men förhoppningarna inför framtiden är stora, med förbättrad teknik, nya kunskaper och erfarenheter, förenade med en billigare och större produktion, kan urban vindkraft bli ekonomisk lönsamt i framtiden (Anders Elmqvist, 2010).

Hur har planering och genomförande av projekt med urban vindkraft växt fram i Malmö? Visioner finns, men planering och tydliga satsningar på urban vindkraft saknas helt från agendan på högre nivå. De enstaka pilotprojekten som tas med initiativ på lägre nivå är självklart positiva och förhoppningsviss kommer resultaten att väcka intressen på nationell nivå, där staten kan påverka på många olika sätt. Större satsningar på urban vindkraft är fortfarande inte något som prioriteras eftersom branschen är i utvecklingsfasen och det finns problem som förenas med okunskap (Anders Elmqvist, 2010).

Rädslan att urban vindkraft kommer att medföra negativa effekter och olägenheter för allmänheten, skapar en annan fråga: Hur och var skall denna teknologi få plats i den urbana miljön? Effektiv etablerig utifrån nya kunskaper och praktiska erfarenheter samt information mot allmänheten kommer med tiden att skapa plats, acceptans och förståelse för vindkraft. Malmö stad har i ett testförsök och pedagogisk syfte, uppfört de tidigare nämnda projekten som numera är nedlagda. Malmö stad kommer även i fortsättningen, på eget initiativ, att satsa på urban vindkraft, först och främst för att införskaffa praktiska erfarenheter, som ett pedagogiskt projekt och slutligen för utvärderingar inför vidare satsningar (Dagmar Gormsen, 2009).

Bristen på erfarenheter, kunskap och forsknings resultat är de främsta problemen för vidare utveckling av urban vindkraft. Utifrån det granskade materialet är dessa brister avgörande för fortsatt utveckling av urban vindkraft. I frågan om urban vindkraft, saknas det helt politiska beslut från högre instanser och för närvarande finns det inga tecken på en förändrad attityd. Återigen har vi ett positiv exempel där Malmö stad har utarbetat olika strategier för utveckling av vindkraft i den urbana miljön. Strategierna är inte bindande utan fungerar som underlag för vidare utveckling. Enligt en av mina intervjupersoner kan vi nå erfarenhet och kunskap genom att testa, göra fel göra om och göra rätt (Anders Elmqvist, 2010).

5:2:1 Intervjupersoner

Intervjupersonerna nämner problemet med stora vindkraftverk och användningen av kommunens markyta. I det här fallet anser intervjupersonerna att urban vindkraft är lösningen på problemet genom en urban förändringsprocess. Samtliga intervjupersoner påpekar att bristen på erfarenhet är det främsta hindret i det fortsatta arbetet med urban vindkraft. Samtidigt är intervjupersonerna eniga om att testa, prova och försöka är avgörande faktorer för att införskaffa erfarenheter, skapa acceptans och stärka stadens positioner i vindkraftsfrågan (Joakim Nordqvist, 2010). Därefter nämner dem energi problematiken och kunskapen kring urban vindkraft hos allmänheten. Ökad information mot allmänheten och kunskap hos tillverkarna betraktar intervjupersonerna som ett nödvändigt verktyg i förändringsprocessen.

Intervjupersonerna förespråkar byggandet av demonstrationsanläggningar och kunskapscentra, för utveckling vindkraft och som ett led i den urbana förändringsprocessen. Intervjupersonerna efterlyser ett brett samarbete med andra aktörer och inte minst med Malmö högskola för införandet av utbildningar på det urbana vindkraftsområdet. Urbana vindkraftsplaneringen och placeringen är också några konfliktfrågor mellan myndigheter och samhälle som indirekt nämns (Dagmar Gormsen, 2009).

Buller, vibration, estetik och säkerhetsaspekter är också några punkter som tas upp och som intervjupersonerna uppfattar som konflikter mellan själva teknologin och samhället. Hela förändringsprocessen från början till slut med: tillstånd, bygglov och finansiering verkar vara genomsyrade av konflikter mellan de olika aktörerna. Slutligen anser intervjupersonerna att alla dessa konflikter måste åtgärdas för att utvecklingen av urban vindkraft skall fortskrida (Dagmar Gormsen, 2009).

5:2:2 Artiklarna och rapporterna

Genom att jämföra artiklarna med varandra anser jag att det inte finns några avsevärda skillnader. Alla dem behandlar urban vidkraft som en genomförbar vision och som ett verktyg för att förstärka de respektive städernas och makthavarnas image.

Jag vill dock poängtera vikten av sådana uttalanden eller artiklar som möjliggör det fortsatta arbetet i rätt riktning. Jag uppfattar artiklarna som subjektiva eftersom de saknar vetenskapliga grunder men som vill belysa maktförhållanden i samhället (Foucault, 1980). Artiklarna skapar nya värderingar kring urban vindkraft och vägleder läsarna i önskad riktning (Larsson, 1984). Ur en urban förändringsprocess, presenterar artiklarna väl, framtidsplaner för urban vindkraft.

Vidare till rapporterna anser jag att dessa är välformulerade och välskrivna. Författaren använder sig av ett bransch språk men samtidigt är rapporterna tydliga och lättlästa Rapporterna tar upp metodisk ämnet urban vindkraft, men samtidigt redogörs även andra energikällor och fokusen i rapporterna ligger just på kunskapscentrat. Trots att det saknas referenser till tidigare erfarenheter eller forskningsresultat anser jag att argumentationerna är rationella och moraliska. Författaren överskrider inga normer utan håller sig till det fakta som han innehar i dagsläget (Esaiasson et al, 2007).

Rapporterna argumenterar för urban vindkraft i en bredd perspektiv men med ett vetenskapligt innehåll och försöker knytta samman de olika energikällorna för att återge en helhetsbild (Mårtensson & Westerberg, 2007). Utifrån en urban förändringsprocess presenterar rapporterna på ett övergripande sätt, en stad i förändring, där fokusen ligger på energi i största allmänhet. Författaren gör en kort skildring av förnyelsebara energikällor och redovisar också för framställningen och användningen av dessa i Malmö stad. Därefter lägger han upp idéer och metoder för ökad närproduktion och användning.

Dokumenten slutbehandlar en framtidsbild över energiförsörjningen och energiförbrukningen i Malmö stad för ett längre tidsperspektiv (Mårtensson & Westerberg, 2007). Återigen anser jag att författaren förhåller sig till rationella och moraliska normer för det han vill redovisa och samtidigt gör han en bra beskrivning av energi sektor i stadsmiljö inför framtiden. Enligt författaren är urban vindkraft ett bra alternativ för förnyelsebar energiframställning samtidigt något som måste utredas och utvecklas vidare.

Båda rapporterna utgör en språngbrädda för utvecklingen och implementeringen av förnyelsebara energikällor i den urbana miljön. En kontinuerlig statusrapportering kring utvecklingen som skall publiceras för allmänheten tror jag att det skulle vara ett positiv incitament. Rapporterna skall ju trots allt, ligga till grund för byggandet av demonstationsanläggning och kunskapscentra, för utveckling av vindkraft och måste argumenteras och stödjas av fakta. En utvärdering förväntas komma om några år

Om jag drar en parallell mellan tidningsartiklarna, rapporterna och intervjuerna ser jag tydliga mönster på hur urban vindkraft behandlas. Samtliga källor belyser maktförhållanden i samhället och använder dessa för att framhäva den urbana förändringsprocessen. Samtliga argumenterar rationell och moralisk för saken men saknar vetenskapliga bevis och praktiska erfarenheter för tillfället. Samtliga lyfter fram samhälleliga konflikter som bör åtgärdas för att fortsätta utvecklingen av urban vindkraft (Esaiasson et al, 2007). För samtliga ovannämnda informationskällor saknas gång på gång hänvisning till relevant forskning och bristen på kunskap, beträffande urban vindkraft, är påtagligt. Samtliga källor framhäver förändringsprocesser för att uppnå önskvärda resultat (Mårtensson & Westerberg, 2007).