Akademin för utbildning, kultur och kommunikation EXAMENSARBETE UÖÄ008 15Hp VT10
Mångkultur i barnlitteraturen
- En studie över hur kulturmöten, utanförskap, fördomar och
normalitetens reaktioner gestaltas i bilderboken
Multiculturalism in children's literature
- A study of the cultural encounters, alienation, prejudice and normality's reactions depicted in the picture book
Jenny Englund och Jenny Åkerholm
Handledare: Ingemar Haag
Examinator: Dan Landmark
Akademin för utbildning, kultur och kommunikation EXAMENSARBETE UÖÄ008 15Hp VT10
SAMMANDRAG
Författare: Jenny Englund och Jenny Åkerholm
Titel:
Mångkultur i barnlitteraturen
- En studie över hur kulturmöten, utanförskap, fördomar och normalitetens reaktioner gestaltas i bilderboken
Titel översatt till engelska:
Multiculturalism in children's literature
- A study of the cultural encounters, alienation, prejudice and normality's reactions depicted in the picture book
Årtal: 2010 Antal sidor: 41
Skolan är en mångkulturell mötesplats där barnen måste lära sig att förstå och acceptera varandra. För att lyckas med detta så kan barnlitteratur vara ett bra underlag för diskussioner kring mångkulturella frågor. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur
barnlitteratur gestaltar människors kulturella olikheter. Vi har undersökt hur utbudet ser ut på Västerås och Enköpings bibliotek gällande barnlitteratur som lyfter fram teman och motiv som kulturmöten, utanförskap, fördomar och normalitetens reaktioner. Studien belyser också hur dessa teman och motiv gestaltas i barnlitteraturen. Efter att ha läst in oss på litteratur gällande mångkultur och barnlitteratur och dess fördelar konsulterade vi bibliotekarier på dessa bibliotek och fick fram ett representativt urval av bilderböcker. Att valet föll på
bilderböcker beror på att i den åldersgrupp vi har valt att rikta vårt arbete mot läses denna typ av böcker främst. Åldersspannet är mellan 4 till 8 år. Dessa bilderböcker har vi sedan
analyserat baserat på en innehållsanalysmodell. De slutsatser vi har kommit fram till är att det finns bilderböcker som behandlar våra valda teman och motiv, men att utbudet inte är så stort. En annan slutsats vi har gjort är att kulturmöten och utanförskap är de dominerande teman i de böcker vi har tagit del av. Kulturmöten gestaltas inte sällan som problematiska och utanförskapet beror oftast på språksvårigheter och problem med tillhörighet. En sista slutsats är att fördomar gestaltas abstrakt och det krävs en diskussion för att synliggöra dessa för barn.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING ... 1
1.1SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 2
2. TEORETISK OCH HISTORISK BAKGRUND ... 3
2.1MÅNGKULTUR ... 3
2.1.1 Språk, identitet och kultur... 4
2.1.2 Mångkultur i skolan ... 5
2.2BOKENS BETYDELSE I SKOLAN ... 6
2.2.1 Bilderboken ... 7
2.2.2 Högläsning ... 8
2.2.3 Samtal om böcker ... 8
3. METOD OCH MATERIAL ... 9
3.1VAL AV METOD ... 9
3.1.1 Förklaring till val av tema och motiv ... 11
3.2URVAL ... 12
4. ANALYS OCH TOLKNING AV MOTIV OCH TEMAN ... 13
4.1BOKANALYSER ... 13
4.2EN JÄMFÖRELSE AV TEMAN OCH MOTIV ... 22
4.2.1 Kulturmöte ... 22 4.2.2 Utanförskap ... 23 4.2.3 Fördomar ... 25 4.2.4 Normalitetens reaktioner ... 26 5. DISKUSSION ... 28 REFERENSLISTA ... 32 BILAGOR ... 35 BILAGA 1 ... 35 Analysfrågor ... 35 BILAGA 2 ... 36 Empiriskt material ... 36 BILAGA 3 ... 38 Bortvalt material ... 38
1. INLEDNING
Tänk dig att när du varje dag kommer till ditt nya arbete i ditt nya land så får du gå och sätta dig vid ditt skrivbord utan att någon hälsar på dig. Vid första mötet förstår du inte någonting av det som sägs och när du tar mod till dig och frågar om något möts du bara av konstiga blickar och fördomsfulla flin. Varje lunch får du tillbringa ensam medan alla andra sitter tillsammans och äter sin konstiga mat. När dagen äntligen är slut och du kommer hem till din familj möts du av att de har ställt ut farmors gamla dalahäst på trappen och du håller på att skämmas ihjäl. Varför försöker de inte passa in?
Ovanstående text är en fiktion för att skapa en känsla av hur vi tror att en vuxen kan känna sig i en ny kultur. Vad skiljer detta ifrån hur ett barn kan uppleva sin vardag i ett nytt land.
I dagens skola finns en mångfald av barn som har sitt ursprung i andra länder. För att inte skapa motsättningar inom en barngrupp där både svenska och utländska barn vistas, utan istället få förståelse och respekt för människors olikheter bör barn få möjlighet att lyfta upp och diskutera hur de känner kring olika ämnen. En grund att få igång en diskussion är att läsa barnlitteratur och diskutera dess innehåll.
Genom att låta invandrarelever läsa eller lyssna till litteratur som är anpassad till deras ålder samt ämnen som de kan relatera till, så anses skönlitteratur vara det bästa läromedlet (Ejeman & Molloy 1997:316).
I läroplanerna för förskolan, Lpfö98, och grundskolan, Lpo94, uttrycks att skolan ska förmedla att alla människor har lika värde samt att ingen ska utsättas för diskriminering på grund av etnisk tillhörighet eller religion. Lpfö98 uttrycker vidare att förskolan ska se till att begreppen solidaritet och tolerans tidigt förstås och att barnen får möjligheter att möta andra barns kulturella bakgrunder och på så vis få respekt för alla människors olikheter. Förskolan har som uppgift att göra barnen medvetna om att vi alla har olika livsvillkor och värderingar och att alla har rätt till sin egen åsikt. Lpo94 uttrycker att kunskap och diskussioner kan motverka främlingsfientlighet och trakasserier i skolan och att elever i skolan ska mötas med respekt för den person man är. Skolan ska vara en trygg plats med en levande social
gemenskap som ger möjligheter till lärande (Lpo94 2008:35-36, 39; Lpfö98 2008:17-21). Denna uppsats kommer att inledas med vårt syfte och våra frågeställningar för att sedan presentera en teoretisk och historisk bakgrund kring mångkultur och bilderboken. Sedan följer en metodbeskrivning med tillhörande urvalspresentation. Därefter följer en analys och
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur bilderboken gestaltar människors kulturella olikheter. Olikheter som kan bidra till missförstånd och utanförskap som ett barn från en annan kultur konfronteras med i mötet med den svenska kulturen. Tyngdpunkten ligger på följande frågeställningar:
1. Hur ser det lokala utbudet ut på bilderböcker vid Västerås och Enköpings stadsbibliotek som lyfter fram teman och motiv som kulturmöten, utanförskap, fördomar och normalitetens reaktioner.
2. Hur gestaltas dessa teman och motiv i bilderboken?
Valet av teman och motiv grundar sig på våra personliga erfarenheter från mötet med skolvärlden och den forskning vi har tagit del av. Vidare förklaring går att läsa i kapitlet
Förklaring till val av tema och motiv på sidan 11.
Vi ämnar analysera ett representativt urval av bilderböcker som finns på dessa två bibliotek för att se om dessa teman och motiv förekommer och på vilket sätt de gör det.
Anledningen till att vi har valt Västerås och Enköpings bibliotek som baser för inhämtande av litteratur är att dessa städer är våra hemkommuner samt att det är i dessa städer vi önskar arbeta i som lärare.
Eftersom vi vill ha möjlighet att arbeta i både förskolans senare år och grundskolans tidigare år har vi valt ett åldersspann på cirka 4-8 år. De flesta av dessa barn kan inte läsa själva så därför har vi lagt fokus på böcker som passar för högläsning.
Vår hypotes är att det finns gott om bilderböcker utgivna under 2000-talets första
decennium gällande våra teman och motiv då ämnet ständigt är aktuellt. Dessutom tror vi att bilderböckerna är riktade mot ett visst tema eller motiv och att det genomsyrar hela boken så att den går att använda för en specifik ämnesdiskussion.
2.
TEORETISK OCH HISTORISK
BAKGRUND
2.1 Mångkultur
Ett mångkulturellt samhälle är ett samhälle som har två eller flera kulturella gemenskaper (Säfström 2006:45).
Mångkulturalism kan sägas vara både ett lands möjligheter att ta vara på många kulturer, och möjligheter att lösa problem som uppkommer i mötet mellan olika kulturer (Kåreland
2009:126).
Kulturforskaren Homi Bhabha beskriver att när ett möte sker mellan två kulturer uppstår ett mellanrum som inte tillhör någon av de olika människorna eller kulturerna. Han kallar detta mellanrum för ”third place”. Bhabha menar också att skönlitteratur kan motverka att mellanrummet ökas på då likheter lättare blir synliga (Kåreland 2009:135-136).
Det kan sägas finnas tre olika sätt att se på mångkultur rent ideologiskt. Konservativt, liberalt eller pluralistiskt. Det konservativa synsättet visar upp att den västerländska kulturen står över annan kultur och den vite medelklassmannens världsbild har företräde. Man
fokuserar på att förklara problem på individnivå och inte på politisk eller strukturell nivå. Det liberala synsättet lyfter fram att det finns mer likheter än olikheter människor emellan. Att människan oavsett kön, klass eller etnicitet delar vissa grundläggande värderingar. Det sista synsättet är det pluralistiska som istället för likheter lyfter skillnader kulturer emellan men att allas lika värde betonas (Kåreland 2009:128).
Det är först i mötet med andra religioner eller kulturer som våra egna kulturegenskaper blir synliga. Många som bor och lever i Sverige idag kommer från en annan gemenskap än den kristna traditionen som läroplanen vilar på. För att undvika att fördomar växer är det viktigt att attityder ändras och en del av detta men inte hela lösningen är upplysning och information. Det är ännu viktigare, än det ovanstående, att få ta del av hur andra tänker och vilka
värderingar som betraktas som grundläggande i deras kultur (Linde 2001:54-55).
När en svensk i Sverige möter en människa från en annan kultur känner svensken sig ofta tryggare än vad invandraren gör i mötet. Detta på grund av att svensken då är representant för majoritetssamhällets värderingar och normer. Men mötet är ofta inte okomplicerat för
svensken eftersom kunskaper om den andra kulturen, samt den egna kulturen kan saknas. Dessutom möts man av ställningstaganden gällande sin kultur som kan vara svåra att förstå. Svenskens värderingar och normer kanske ifrågasätts och den konfrontationen kan antingen
leda till att svensken tar avstånd eller känner större öppenhet och tolerans mot den främmande kulturen (Nauclér m.fl. 1988:11-12).
Om en pedagog inte är medveten om när den reagerar på det ovana så finns risk för att invandrarbarn inte känner sig accepterade eftersom sinnesstämningar ofta säger mer än ord. Det är därför viktigt att en pedagog ständigt arbetar aktivt med sitt agerande (Nauclér m.fl. 1988:18).
2.1.1 Språk, identitet och kultur
Språk och identitet är nära sammansvetsade och om ett barn märker negativa tendenser som har att göra med dess identitet blir även språket lidande. Barn lär sig tidigt att känna av värderingar och anpassar sig snabbt till vad som förväntas av dem (Ladberg 2003:66-67).
Familjen är mycket viktig för alla barn. Och kanske ännu viktigare för barn som har en annan kulturbakgrund. Familjen används som jämförelseobjekt mot resten av samhället och för ett barn i skolåldern kan skillnader göra att barnet skäms för sina föräldrar och deras sätt att leva. Vilket inte är bra då föräldrar behöver få vara en trygghet och en förebild för sina barn (Ladberg 2003:72).
Genom att synliggöra ett barns kultur i skolan, bland annat genom att visa bilder och prata om ursprunget, kan man stärka dess identitet. Detta ger erfarenheter även till de andra barnen i gruppen. Om man väljer att inte arbeta på detta sätt har man på ett sätt signalerat att barnets verklighet inte är viktig även om det inte sägs utryckligt. Detta gäller alla barn i gruppen, även de med svensk bakgrund, inget barn eller familj bör bli utpekad som annorlunda utan alla har sin bakgrund och det är något som ska respekteras (Ladberg 2003:168-169).
Identiteten handlar om hur vi uppfattar oss själva. Det gäller grupptillhörighet och andras syn på en själv. Genom andra får vi en syn på oss själva och hur vi är som människor, den subjektiva identiteten. Den subjektiva identiteten definieras av de egenskaper vi själva anser oss ha, samt vad andra anser att vi har för egenskaper. Förutom den subjektiva identiteten finns den sociala identiteten och den består av våra olika grupptillhörigheter. De kan vara baserade på ålder, medlemskap i någon förening, stadstillhörighet eller landstillhörighet. Det är komplext med identitet eftersom man gärna vill vara sig själv samtidigt som man har ett behov av att vara lik andra. Etnicitet hör ihop med identiteten då man ofta delar upplevelser och kännetecken med varandra inom en etnisk grupp. Exempel på sådana kännetecken kan vara kultur, religion, språk, normer och familjesammansättning. Dessa kännetecken kan också leda till en ”vi och dom” känsla (Einarsson 2004:39-40). Linde (2001:120) menar att
etnocentrismen, tron på ens egen kulturella överlägsenhet, lyser igenom i läroplanerna och att det är det västerländska kulturarvet som är värdefullt för elever i skolan att ta del av.
Även språk och kultur hänger tätt samman. Kulturella betingelser, traditioner, värderingar och sociala vanor förs vidare via språket. Alla kulturer har olika sätt att ta till sig och använda språket och hur vi lyssnar till och samtalar med varandra skiljer sig mellan kulturerna. Det svenska sättet att föra ett samtal är att låta andra prata färdigt innan man tar ordet (Ladberg 2003:112-113).
I Sverige för vi diskussioner och samtalar med våra barn. Vi förklarar hur saker och ting ligger till och ber barnen berätta saker de varit med om. Detta är inte lika vanligt
förekommande i många andra kulturer utan där lyssnar barnet och det är föräldern som talar (Ladberg 2003:121).
2.1.2 Mångkultur i skolan
Kerstin von Brömssen menar att skolan symboliserar ett ”minisamhälle” eftersom den är en mötesplats för många olika människor med olika kulturella, religiösa och etiska olikheter (Nordenfalk 2004:37). Det blir en öppnare miljö i skolan då olika religioner och människor med skilda vanor blandas. Det bidrar till en vidgad syn och ett gemensamt perspektiv i olika ämnen (Dewey 2009:57).
Linde (2001:130-133) beskriver den svenska skolans strategi för att handha barn från andra kulturer som en försvenskningsstrategi. Med detta menar han att det är det svenska som ska dominera och barnen från andra kulturer hamnar lätt i lojalitetskonflikt med sina föräldrar. Konsekvensen blir att barnen varken känner sig hemma i Sverige eller i föräldrarnas kultur. Så en av Lindes förslag för att få ett fungerande mångkulturellt samhälle är att skolan och dess lärare måste erkänna att andra värdegrunder och referenser finns och låta de barn som tillhör en sådan referens få utvecklas i sin egen kultur lika väl som i den svenska.
Kåreland (2009:146-147) menar att en av skolans uppgifter är att synliggöra för eleverna att människor lever med olika livsvillkor och kulturer. Traditioner liksom värderingar kan skilja sig åt. Globaliseringen världen över ger nya uttrycksformer och dagens unga lever i en större text- och erfarenhetsvärld.
Det är av stor vikt att diskutera och samtala om moraliska frågor i skolan. Det är viktigt att existentiella och etiska världen diskuteras för människans integritet. Moraliska frågor, så som jämställdhet, diskriminering på grund av etisk bakgrund, rasism med mera, ska finnas med i vardagen i skolan och inte bara förekomma som temadagar (Franck 2003:138). Att arbeta
med känslor är något alla kan delta i, då alla barn har erfarenheter och upplevelser (Ladberg 2003:170).
Verksamma vuxna i skolans värld bör arbeta för ett inkluderande förhållningssätt i praktiken och i samtalet. De ska motverka och förklara varför exkluderande uttryck i samspelet människor emellan inte är acceptabelt (Franck 2003:166).
Barn med annan bakgrund bär på värdefulla resurser och kunskaper om andra kulturer som man kan ha stor användning för i skolan, men i dagens skola ses det tyvärr mer som brister och problem hos barnen (Forsell 2005:325). Denna verklighet motsäger vad Kåreland (2009:146-147) menar är en tillgång för dagens unga.
2.2 Bokens betydelse i skolan
Barn bör läsa böcker, liksom vuxna. I och med att man lever sig in i en bok så stannar upplevelserna lättare i minnet och det man känner blir ofta känslomässigt bundet till tidigare erfarenheter. En annan aspekt är att kunna få hjälp i svåra situationer av litteraturen. Ett barn kan uppleva svåra saker i sitt liv och via litteraturen kan de få kännedom om att andra barn också kan ha det svårt och det kan ge en tröst med vetskapen om att de inte är ensamma. Genom litteraturen får de möjlighet att se lösningar och nya infallsvinklar som kanske kan hjälpa barnet vidare med sitt eget problem (Ejeman & Molloy 1997:123-124).
Människors livsöden, erfarenheter och verklighet i levandegjord form är något som barnen möter i barnlitteraturen. Barnens egna erfarenheter tillsammans med de nya som litteraturen ger, bidrar till förståelse och mer generell kunskap om livet, samhället och verkligheten. Litteratur är helt enkelt en källa till kunskap och upplevelse (Nilsson 2007:86).
Skönlitteratur ska dock vara meningsfull läsning. Innebörden i texterna måste vara sådant som barnen har erfarenhet av eller som intresserar dem. Barnen måste kunna känna igen sig i litteraturen, barnens egen värld och bokens värld måste överrensstämma på något sätt. Det är också viktigt att ha klart för sig varför man väljer att läsa en viss bok. Vad vill man att läsningen ska resultera i och vad är det som eleverna ska lära sig eller förstå när de har bearbetat och läst en bok? Att läsa en bok med inlevelse är viktigt, väljer man en bok som man själv inte uppskattar är det svårt att läsa med inlevelse (Nilsson 2007:79-80, 92, 224).
En annan fördel när man använder sig av litteratur i undervisningen är att det är utvecklande för elever med annat modersmål. Den kan hjälpa till att bearbeta tidigare
upplevelser, ge kunskap om andra kulturer och ge en känsla av tillhörighet. Att läsa stimulerar även fantasin och ordförrådet blir större. Inlevelseförmågan ökar, minnet tränas och förmågan att uttrycka sig tilltar (Eskild & Hambro 2005:46-48).
2.2.1 Bilderboken
Barnlitteratur är inte någon egen genre utan barn kan läsa all litteratur som erbjuds. Dock kan sägas att det ska vara litteratur som är skriven i syftet att barn ska vara dess huvudsakliga publik. Barnlitteratur kan betraktas som mer internationell än vad vuxenlitteraturen är. Fantasin och barndomens mysterier omfattar all världens barn och litteraturen kan knyta samman barn över hela världen (Kåreland 2009:139; Nikolajeva 1998:11).
Barnlitteraturen ska ge barnen kunskap och lustfyllda upplevelser men ska inte ge en oäkta bild av hur världen och samhället ser ut. Tid och rum och mänskliga relationer är något som barnboken ska orientera barnen i. Bra barnlitteratur ska visa på olika erfarenheter och alternativa livsstilar (Lindö 2005:14-15).
Bilderboken är en typ av barnlitteratur. Den har olika kommunikationsnivåer, en visuell och en verbal, vilket gör den till en unik konstform. Bilderboken förutsätter att vuxna läser den för barn vilket gör att den har ett så kallat dubbelt tilltal, det vill säga den kommunicerar med både vuxna och barn. Barn och vuxna kan även tolka och uppskatta boken på olika sätt (Lindö 2005:190-193; Nettervik 2002:169). Bilderboken är en konstform och den uttrycker precis som konst någonting inom sin tid. Den underhåller, levandegör och berättar någonting. I bilderboken laboreras det med både stil och form och ofta behandlar den ämnen som förut varit dolda (Rhedin 2001:12-13).
Rhedin (2001:13) menar att både bild och text är viktiga för berättelsen, de samspelar vilket gör att det inte går att bortse från bilderna i böckerna. Samspelet är viktigt för att ämnen som böckerna tar upp nuförtiden ofta är komplexa och existentiella och kan vara svårt att uppfatta utan bilder. Bilderboken kan ha ett pedagogiskt syfte, den kan bland annat hjälpa barnen med sin begrepps- och omvärldsorientering.
Det finns olika typer av samspel mellan text och bild. Antingen anpassar sig bilderna till texten eller vice versa. Det vanligaste är att bilderna anpassar sig efter texten och ger på så vis texten mer uttryck. Bilderna i böckerna kan välja att visa det texten säger eller ge texten ny betydelse. Bilderna i böckerna kan vara fristående eller hänga samman med föregående eller efterföljande bilder. För att ibland göra boken mer spännande så kan ett sätt vara att variera uttrycken mellan text och bild. Texten kan säga en sak och bilden en annan så att hela upplevelsen blir motsägelsefull eller oväntad (Rhedin 2001:114-115, 119, 121, 125).
Vidare menar Rhedin (2001:116) att det även finns nackdelar med att använda sig av bilder i böcker. Bilderna kan hindra ens inre föreställningsbilder och ger en färdig tolkning av texten direkt.
Det är vanligt i bilderboken att det är ett djur som är huvudrollsinnehavaren. Djur betyder mycket för barn och skapar ett intresse och ser man historiskt på det så härstammar
djuraktörer från tiden då fabler och folksagor var populär barnlitteratur. Djuren i
bilderböckerna kan antingen ha egenskaper som människor, tala och tänka som människor eller leva ett människoliknande liv (Nettervik 2002:167).
För ett litet barn kan det vara lättare att identifiera sig med ett djur än en människa.
Författare har under 1900-talet bland annat använt djuren till att göra böckerna mer förstådda ur det lilla barnets perspektiv (Kåreland 2005:86).
2.2.2 Högläsning
Berättandet har i alla tider fyllt en funktion för att förmedla information, tidigare
generationers historia, olika tankesätt, vara underhållande och även visa moraliska aspekter. Lyssnandet ger människor en möjlighet att sätta sig in i situationer och få andra perspektiv än de egna. Själva berättandet, högläsningen, är en viktig del då människor möts och får uppleva någonting tillsammans, blickar och kroppsspråk ger vidare dimensioner på själva berättelsen (Eskild & Hambro 2005:43-45).
Högläsning gynnar även barn från svagt språkstimulerande hemmiljöer, barn med annat modersmål än svenska och barn med läs –och skrivsvårigheter (Lindö 2005:16-17).
Ett demokratiskt tänkande utvecklas via bokläsning då man kan tänka sig in i olika människors livssituationer. God läsförståelse behövs för att få denna förståelse. Läsning i skolan ska stimulera barnen till att vilja läsa och att utveckla en förståelse för texter som är mer komplexa (Lindö 2005:97).
Skriftspråket stöter barnen ihop med vid högläsning. De möter ett rikt och varierat språk och de upplever olika textsammanhang. Den språkliga förståelsen stöds av de bilder som finns i böckerna vilket yngre barn behöver (Hagtvet & Pálsdóttir 2001:79-80).
2.2.3 Samtal om böcker
Att inte bearbeta en bok ger inte så mycket. När alla i en klass läser samma bok och har den som gemensamt diskussionsunderlag blir läsningen mer givande då barnens reflektioner och reaktioner tas tillvara på. Att bearbeta texter i litteraturen bidrar till att förhöja upplevelsen, vilket i slutändan kan medverka till en personlighetsutveckling hos barnen (Nilsson 2007:84, 211, 225).
Efterföljande diskussioner om en bok är bra för att bearbeta läsupplevelsen, träna på att föra en dialog och förmedla sina egna tankar och åsikter om boken. Här ställs det krav på
läraren för att få ett bra resultat av diskussionen. Läraren måste kunna utmana och
problematisera barnens erfarenheter, påståenden och värderingar för att sätta gång en vidare reflektion hos barnet (Lindö 2005:16-17).
Att dela något med någon genom bland annat samtal om böcker är kommunikation, att göra något tillsammans. Ett gemensamt utbyte sker mellan två eller flera människor. De utbyten som sker kan gälla olika tankar, känslor, upplevelser och information. Mellan parterna behövs ett tillfredställande samspel för att få en fungerande kommunikation. Det historiska, kulturella och sociala sammanhanget, har enligt Lev S. Vygotskys teori, ett nära samband med den mänskliga utvecklingen (Svensson 1998:11-12, 32).
Aidan Chambers diskuterar relationen mellan läsning och samtal och menar att den är kritisk i den bemärkelsen att det är svårt att kunna använda sig av en text koncentrerat för att få en djupare förståelse för den. Han menar att ett väl genomfört samtal med frågor baserade på barnens föreställningsvärld ger vinster i form av att barnen inte bara får en större förståelse för texten utan även för varandra. Något Chambers vill lyfta är att uppmuntra barn att säga det som är uppenbart. För det som är uppenbart för någon är inte det för någon annan och man slipper sitta och tänka ut något att säga som man först inte har tänkt (Ejeman & Molloy 1997:138-142 ).
3. METOD OCH MATERIAL
3.1 Val av metod
Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning där ett antal centrala teman och motiv som kretsar kring mångkulturalitet fokuseras. Vi vill tolka och analysera hur dessa mångkulturella teman och motiv gestaltas i bilderboken. Detta baserat på Stukats (2005: 32-34) synsätt på kvalitativa studier.
Vad är då skillnaden på ett tema och ett motiv i barnlitteraturen? Motiv och tema är en av litteraturens byggstenar. Mellan dessa två finns ett ömsesidigt beroende för att bygga en berättelse (Mälhammar 2009:33-34).
Tema kan ses som huvudmotivet i boken. Det vill säga ett övergripande ämne som boken handlar om, som sedan delas upp i mindre motivdelar (Nikolajeva 1998:42-46). Forskaren Elisabeth Frenzel beskriver temat som melodin där motiven är ackorden. Det vill säga att temat är det överhängande bygget i berättelsen som inte direkt utvecklas under berättelsens gång utan är mer bestämt (Mälhammar 2009:32).
Ett motiv är något som återkommer flera gånger i berättelsen. Det kan till exempel vara vänskap, sökande eller hämnd. Sökande är förmodligen det vanligaste motivet inom
barnlitteraturen, och därefter hamnar identitetssökande. Motiv i så kallade samhällsrealistiska böcker, eller problemorienterade böcker kan vara kulturell minoritet, krig och våld men även föräldrars skilsmässa med mera (Nikolajeva 1998:42-46). Frenzel menar att ett motiv kan beskrivas som något som är situationsbundet, det gäller en specifik handling eller händelse som kan beskrivas kort. Detta motiv har dock en stor betydelse då denna specifika handling kan göra så att händelseförloppet i berättelsen utvecklas åt olika håll. Andra forskare menar att motivet kan stödja och göra temat mer tydligt och binda samman övriga berättelsen med struktur (Mälhammar 2009:32-33). Motiv av internationell karaktär har funnits en tid och kan vara invandrares erfarenheter av sitt nya land, kortare besök i andra länder och skildringar av utländska barn och ungdomar i sin egen hemmiljö. Det första motivet, invandrares
erfarenheter av sitt nya land, har blivit allt vanligare (Kåreland 2009:140-141).
Vår analys grundar sig på kvalitativ data. Kvalitativ data kan vara forskning baserad på dokument, i vårt fall litteratur. Det är viktigt vid en kvalitativ studie att analysresultaten baseras ordentligt i datainsamlingen man tagit del av. Man ska se en kvalitativ analys som en ständigt rörlig process som baseras på de empiriska data man har (Denscombe, 2009:367-369).
Något som kan vara svårt att visa i en kvalitativ studie är tillförlitligheten på grund av det begränsande urvalet. Det är vi medvetna om och redovisar tydligt metoder för urval
(Denscombe 2009:381).
Vår analys baseras på innehållsanalys som rekommenderas att användas när man ska behandla litteratur som är direkt, påtaglig och enkel i sitt framförande och vill granska denna mer djupgående (Denscombe 2009:309; Stukát 2005:53).
En fördel med denna analys är att den är väl strukturerad och på så vis möjliggör för andra att genomföra liknande analys. En nackdel är att man ibland lyfter text ur kontexten och att den därmed kan förlora viss betydelse (Denscombe 2009:307-308).
För att underlätta själva analysarbetet kommer vi att använda en mall som baseras på framtagna analysfrågor som presenteras i bilaga 1.
Något annat vi har tagit ställning till är de vetenskapliga objektiviteten. Denscombe (2009:383-384) menar att ingen forskare är helt fri från egna åsikter men man kan välja hur man presenterar dessa. Vi eftersträvar neutralitet gällande våra frågeställningar. Samtidigt speglar oundvikligen vår svenska sociala bakgrund vårt sätt att tolka data.
3.1.1 Förklaring till val av tema och motiv
Nedan följer en kort beskrivning av varför vi har valt att analysera och tolka de teman och motiv vi presenterat tidigare och vad dessa står för. I vår analys och tolkning kan det vara så att temat är ett ämne vi inte har valt att analysera. Då presenterar vi bara de motiv som finns i böckerna som stämmer överens med våra val.
Anledningen till att vi vill undersöka hur kulturmöten gestaltas i litteraturen är för att under vår praktik har vi fått se exempel på hur ett första möte med den svenska skolan kan gå till. Att det kan vara svårt för ett nyanlänt barn att veta hur den ska bete sig och för föräldrarna att förhålla sig till den svenska skolan. Exempelvis har pedagoger berättat för oss om hur viktigt det är att förklara vad skogsutflykter går ut på för att inte föräldrar ska sitta hemma och vara rädda för sina barns liv, med tanke på alla vilda djur som finns där samt att varma kläder behövs. Vi vuxna liksom barnen i skolan träffar ständigt nya människor och i vissa fall har dessa annan kulturbakgrund än vad vi själva har. Det blir ibland krockar eller missförstånd.
Utanförskap har vi stött på genom vår egen skolgång lika väl som under praktiken på lärarprogrammet. Vi har sett hur viktigt det kan vara att man som lärare tar det största ansvaret och ser till så att det nya barnet blir inkluderat. För som barn är det lätt att inte bry sig om ett barn som inte kan språket, för den ger ingenting tillbaka till en början. Det är lättare att ignorera än att engagera sig. För oss innebär utanförskap en känsla av ensamhet, att inte få känna tillhörighet och att inte våga visa vem man är. Detta är känslor som inget barn i
förskola eller skola ska behöva känna, inte av någon anledning och framför allt inte för att du tillhör en annan kultur. Hur detta utanförskap gestaltas i bilderboken vill vi undersöka.
Som barn kanske man inte alltid är medveten om att fördomar finns. Men som vuxna har vi alltför ofta stött på människor som dömer andra utifrån naiva betraktelser. Det är bara att titta på en vanlig diskussion runt middagsbordet hemma bland vänner. Under diskussioner kring mångkulturalitet kommer ofta stereotypa bilder upp till diskussion och för många finns det ingen annan syn. Detta synsätt förmedlas sedan vidare till nästa generation och barnen kommer till skolan visserligen omedvetna men fulla av fördomar. Fördomar kan man säga är något som finns inom oss och som ibland kan uttryckas, men lika väl ligga gömda i vårt undermedvetna.
Anledningen till att vi vill undersöka hur normalitetens reaktioner gestaltas i böckerna är för att vi upplever att det är lättare bland gemene man att blunda för svårigheter än att ta de till sig. Det är lättare att klaga och gnälla än att ta reda på fakta eller försöka förstå en annan människa. Med normalitet menar vi den grupp som dominerar i det samhälle som skildras. I
definierar vad som är normalt och inte. Skillnaden mellan en fördom och normalitetens reaktion är att en reaktion är en yttre respons i ord eller handling som är en direkt konsekvens av en bakomliggande fördom eller ett kulturmöte. Det vill säga det man kan se utåt sett.
3.2 Urval
Vi har valt att arbeta med barnlitteratur, mer specificerat bilderböcker för barn mellan 4 och 8 år. Vi kommer att analysera böckerna i dess helhet och lyfta fram redovisade teman och motiv.
Vårt materialurval började efter en konsultation med bibliotekarierna på de båda
biblioteken, där vi blev rekommenderade ett material på totalt 26 stycken böcker. Vi hade bett de att leta fram böcker som tog upp hur människors kulturella olikheter kan bidra till
missförstånd och utanförskap men att det kan vändas till förståelse och tillhörighet istället. Vi berättade att vi ville ha böcker som tog upp känslor som vi sedan skulle kunna diskutera i barngrupper. Ämnen som böckerna skulle kretsa kring var våra teman och motiv.
Av dessa kvalificerade sig 10 stycken böcker som har teman eller motiv som är
representativa för vår studie (se bilaga 2 för en kortare innehållspresentation av det empiriska materialet).
4 stycken valdes bort eftersom de var skrivna som kapitelböcker och dessutom vände sig till lite äldre barn än vår egentliga målgrupp (se bilaga 3).
12 stycken valdes sedan bort när vi läst böckerna ordentligt för att vi inte ansåg att de tar upp något av de teman vi har valt ut. Dessa böcker tog upp ämnen som handlade om adoption, berättelser från andra länder utan något möte mellan olika kulturer, flyktskildring och
4. ANALYS OCH TOLKNING AV MOTIV
OCH TEMAN
Under detta kapitel kommer vi att presentera våra analyser och tolkningar av det empiriska materialet. Först visas i bok för bok vilka teman och motiv som vi har funnit i dessa. Sedan grupperar och sammanfattar vi dessa teman och motiv utifrån alla böcker och försöker finna förklaringar och likheter baserat på forskning som vi har tagit fram för denna analys.
4.1 Bokanalyser
Ensammast i världen (2003)
Utanförskap
Denna boks tema anser vi vara utanförskap. Detta gestaltas på många olika sätt i boken. De djur den svarta katten möter visar och säger tydligt att de inte vill ha med honom att göra. Fåglarna tjattrar ”Gå härifrån” och försöker hacka på hans svans. Hundarna på en gård vill inte ha fler katter på gården och skäller på honom.
Hela utanförskapet grundar sig på att katten har blivit lämnad av dem som han trodde brydde sig om honom: hans egen kattmamma och människorna i familjen där han föddes. Katten är helt lämnad åt sitt öde utan någon som kan stötta eller hjälpa honom. Katten vet vad han vill och behöver men har inte tillgång till detta. Detta kan man likna vid flyktingbarn som kommer till Sverige utan någon familj och den känsla som kan uppstå att inte få tillhöra någon. Bilderna visar detta utanförskap med att katten är liten i storlek jämfört med omgivningen.
Normalitetens reaktioner
Ett motiv i boken är normalitetens reaktioner. Detta motiv gestaltas både genom positiva och negativa reaktioner. Den vita katten som bor i ett hus i närheten vågar sig närma den svarta katten och bryr sig om den. Likaså matten till den vita katten, den lilla flickan står fri ifrån fördomar om lösspringande katter och vill ta emot den som sin katt.
Mamman i huset väljer däremot att reagera genom att inte ta tag i problemet. Hon menar att katten nog kommer klara sig själv. Denna reaktion leder till att den vita katten matvägrar och på så vis visar solidaritet med den svarta. Den lilla flickan förstår detta och tar ändå in katten trots sin mammas motstånd. Pappan i familjen som inte tidigare har dykt upp i boken visar medkänsla när han får vetskap om den svarta katten och tycker familjen ska ta emot den. Han jämför den ensamma kattungen med ett ensamt barn för att få mamman att känna med
katten. Varken mamman eller pappan visas i bild i boken, men det kan ju vara så att det beror på att mammans val att inte bry sig illustreras på så vis.
Fördomar
Ett annat litet motiv i boken är fördomar som visas genom att mamman i den nya familjen inte vill ta emot den lilla svarta katten för ”vildkatter” brukar vara fulla av loppor och mask.
En gris flyttar in (1999)
Fördomar
Bokens tema kan sägas vara fördomar. Detta gestaltas genom att grannarna redan på första sidan önskar att deras nya granne ska vara ren och snygg. ”- Oh hjälp!”, är Haren Hannas uttryck när hon ser grisen för första gången. Alla tre grannar är rörande överens om att grisar är smutsiga, lortiga och slarviga, och tillsammans bygger de upp en ”vi och dom” känsla. Bilderna är tydliga och för att visuellt visa deras gemenskap står de tätt tillsammans när de tittar på den nyanlända.
Grannarna får hela tiden vatten på sin kvarn när de ser grisen tappa vedträn på gatan, mjöl i trappan och grus i sin lägenhet. De skvallrar med varandra och bara antar att det är de andra grannarna som städar upp efter grisen eftersom grisen själv knappast är kapabel till det. Ingen av grannarna hälsar på grisen utan vänder snabbt bort blicken eller skyndar förbi vid möte. Man kan avläsa oro i blickarna genom att titta på deras ansiktsuttryck på bilderna. Grannarna tröttnar tillslut på kladdandet och bestämmer sig att konfrontera grisen och ställa ett
ultimatum: håll gården och huset rent eller flytta därifrån. I det egentliga första mötet med grisen möts de av sanningen och deras fördomar slås i spillror. Man ser hur ångerfulla grannarna känner sig, med skamsna blickar, men det går inte att läsa sig till i texten. Grannarna i huset har från början en stereotyp bild av hur grisen är, men den ändras till beundran för hennes lägenhet och keramik i mötet med henne.
Tutu och tant Kotla (2006)
Kulturmöten
Bokens tema anser vi vara kulturmöte. Detta visas genom att tant Kotla bjuder in Tutu på en kopp kaffe. De berättar för varandra om sin barndom och hur det var då. Tutu berättar bland annat om sin morfars hydda och att han sparkade boll i sitt hemland. Tant Kotla berättar också om att hon seglade med barkbåtar som liten. Dessa två skildringar visas tydligt i bilderna. Dock är bilderna mer detaljerade än texterna och ger en mer nyanserad bild av hur det
det sker ett kulturellt utbyte mellan två människor. Och en insikt i att det kanske inte är så stora skillnader att vara barn i två olika länder förmedlas.
Något vi anser rent allmänt är att denna bok skulle kunna läsas med enbart bilderna till hjälp då de är så pass beskrivande i uttrycket.
Pelé Pingvin kommer till stan (2004
) KulturmöteDenna boks tema anser vi vara kulturmöte. Detta tema gestaltas tydligt i boken på flera sätt. Det är både ett möte med nya ”människor” och med ett annorlunda samhälle än vad familjen Pingvin är vana vid.
I början av boken beskrivs och visas familjen Pingvins flytt från Antarktis till Stockholm och mötet med Kejsarpingvinerna, stockholmarna, på centralstationen. Kejsarpingvinerna är mycket resligare än familjen Pingvin som tillhör Kungspingvinerna och familjen känner sig uttittade samtidigt som de själv betraktar de stora pingvinerna. När familjen ska till och leta efter sin nya lägenhet i Gamla Stan går de vilse för de är vana vid stora öppna vidder och gränderna i Gamla Stan försvårar för dem. Att maten är annorlunda får Pelé Pingvin snabbt se när de vandrar genom staden och får se en stockholmspingvin stå och äta en hamburgare. Han frågar sin mamma vad det är men hon vet inte. Första dagen i skolan får Pelé erfara att det verkligen skiljer sig åt gällande matkultur då han har med sig en matlåda med sill i och de andra äter spagetti med köttfärssås. Dock utesluter texten att i ord beskriva vad han har i matlådan utan detta visas enbart via bilden. Boken visar i princip varje händelse som beskrivs i ord med en bild. Kroppshållningar, minspel och känslouttryck förstärks i berättelsen via bilderna.
Känslan är att alla i familjen tycker det är svårt att komma in i det nya samhället då pappan exempelvis gärna tar iskalla bad i badrummet och längtar tillbaka till kylan. Mamman känner sig uttittad och lite dum när hon inte förstår vad det står på lapparna i tvättstugan. Mamman har dock fått ett jobb där hon får uppskattning av sin chef och hon kan använda sin erfarenhet av kyla i en glassfabriks kylrum - en positiv effekt av att hon har andra kvalifikationer än de andra pingvinerna i Stockholm.
En annan positiv sida av att familjen kommer från en annan kultur är när Pelé räddar en klasskarmat från att drunkna då Pelés simkunskaper är bra mycket bättre än hans
Utanförskap
Ett motiv i boken är det utanförskap som sonen Pelé känner starkt i mötet med skolan och dess barn. Pelé är mindre till växten än de jämnåriga kamraterna och blir då kallad Lillen. I och med hans matlåda med sill i får han sitt andra smeknamn Sillen. Han blir utskrattad och mer eller mindre ivägjagad från skolan. Utanförskapet visas bland annat i bild med en neråtvänd blick på Pelé, rodnande kinder och stora killar som står och skriker efter en liten Pelé som springer bort från skolan.
Ingen finns där för att ställa upp för honom och visa honom tillrätta. Hans fröken introducerar visserligen Pelé i klassen och talar om för de andra att de ska vara snälla mot honom och att han bara förstår lite svenska. Men fröken förekommer inte som något starkt stöd i boken i övrigt.
Normalitetens reaktioner
Ett annat motiv i boken är normalitetens reaktioner. Det finns både positiva och negativa reaktioner. På centralstationen tittar de andra pingvinerna på familjen, dömande eller inte, men i en osäker situation uppfattas det säkerligen som dömande. Detta visas tydligt i bilden med riktade blickar mot den nyanlända pingvinfamiljen. I skolan skrattar och retas många av klasskamraterna med Pelé. Fröken verkar inte se eller höra och hyssjar bara ner klassen lite vid ett tillfälle.
Det finns dock en flicka i klassen som tar avstånd från retsamheterna, Madeleine, och säger åt de andra att sluta retas. Hon bryr sig heller inte om att Pelé har med sig sill i matlådan. Madeleine blir tillslut hans vän, men inte förrän övriga klassen har accepterat honom. Det är först när Pelé har visat vad han går för och räddar en av hans största olycksandar från att drunkna som klassen ger honom respekt och bjuder in till gemenskap.
Hassan och hans färger (2002)
Kulturmöte
Denna boks tema anser vi vara kulturmöte. Hassans möte med den nya svenska skolan och den nya kulturen leder till en del svårigheter. Hassan förstår inte språket, han kan bara några enstaka ord. Han har svårt att äta maten som serveras för att han inte vet vad det är för
någonting. I skolans lokaler känner han sig inte hemma. I hans hemland hade man exempelvis lektionerna utomhus, i värmen. I det nya landet sitter man inne hela dagarna förutom på rasterna, då han är tvungen att vara ute i kylan och frysa. Hassan tycker att det nya landet är grått och kallt, likaså lägenheten de bor i nu. Alla färger blev kvar hemma i Somalia. På ett
uppslag i boken målar Hassan en bild som illustrerar hans hemland med mycket färger och det syns i hans ansiktsuttryck att han tycker om att måla denna bild.
Utanförskap
Utanförskap som motiv gestaltas på så sätt att Hassan inte kan språket och inte förstår den nya kulturen och skolan vilket gör att han inte kan delta i undervisning och lek som de andra. Hassan känner sig inte hemma men blir inte heller direkt utstött av de andra barnen utan känner mest osäkerhet i umgänget med dem. Till exempel visas en bild att han sitter på en bänk tillsammans med andra barn men med huvudet nedåt. Det syns att han inte deltar i deras samtal.
Normalitetens reaktioner
Normalitetens reaktioner är positiva. De andra barnen är snälla emot Hassan och försöker att få med honom på olika saker. Det känns som att fröken i klassen gör sitt bästa för att Hassan ska känna sig delaktig genom att ta till vara på den bild han målar och försöka förstå vad han menar med den, men det brister i kommunikationen mellan dem. Däremot visar bilderna tydligt där fröken är med att hon sitter på hans nivå, håller handen med mera för att kunna möta honom på hans nivå. Så intrycket av texten förstärks av det visuella. Denna brist i kommunikationen löser läraren med att få hjälp av en tolk och Hassan kan då genom tolken berätta det otäcka han har varit med om innan han kom till Sverige.
Afrika bakom staketet (1995)
Kulturmöten
I den här boken tycker vi det är svårt att säga om det är kulturmötet eller normalitetens reaktioner som är det huvudsakliga temat, så vi analyserar båda två som teman. Kulturmötet gestaltas genom att Desirées synsätt på hur man sköter en trädgård inte riktigt stämmer överens med de andra grannarna i radhuslängan. Hennes tomt ser inte ut som de andras. Desirée odlar bara gräs på sin bakgård till skillnad från de andra grannarnas trädgårdar som ser nästintill identiska ut med odlad mark och ordning och reda. Denna symmetri visas även tydligt på bilden invid texten.
En dag så går Desirée ut på sin bakgård och börjar riva ner sitt uthus. När hon rivit uthuset började hon gräva en grop där huset stått och därefter fyller hon gropen med lera. När Desirée fyllt hela gropen med lera så började hon hälla hinkar med vatten på det så att det blev riktigt lerigt. Desirée bygger sedan en stuga av lera över gropen och berättar för en grannpojke att hon ska ha huset till att sitta i när hon tröttnar på sitt riktiga hus. Mötet med grannpojken
uppstår när hon bjuder över honom på en kopp te för att visa honom stugan. Hon berättar för honom att hon ibland saknar sitt egna land Kamerun.
Normalitetens reaktioner
Desirées beteende gällande förändringarna i hennes trädgård ogillas av grannarna. De flesta grannarna blir inte glada på Desirée när hon river sitt uthus. De menar att hon inte bara kan ta bort sitt uthus sådär, alla andra har sina uthus kvar och de tycker att det ska förbli så.
Trädgårdarna ska se likadana ut tycker de. Grannarna blir också upprörda över att Desirée häller ut en massa lera i sin trädgård. De tycker att det räcker med den jord på tomten som finns, måste hon lägga ut en massa lera också? Bilderna visar tydligt grannarnas arga reaktioner på Desirées beteende. Deras munnar är sammanbitna och de står med händerna i sidorna.
Det finns dock reaktioner som är positiva som närmsta grannfamiljen förmedlar genom att mamman tycker att det ser kallt ut för Desirée att vara ute och jobba och vill att sonen går ut med te till henne. Pappan i denna familj erbjuder sig även att hjälpa Desirée med de tunga lersäckarna men hon vill inte ha någon hjälp. I hennes land är det kvinnorna som gör allt arbete själv. Det är skillnad på hur grannfamiljen illustreras jämfört med de övriga grannarna. De sitter avslappnade och fikar medan de övriga står vid staketen och är missnöjda över det som händer.
De nya flodhästarna (2002)
Normalitetens reaktioner
Bokens tema menar vi är normalitetens reaktioner. Detta gestaltas tydligt redan på bokens första sida när de redan bosatta flodhästarna känner en störning av det normala. De vuxna känner oro i kropparna och barnen kommer av sig med att leka. Den äldste i gruppen bränner vid sin mat, vilket annars aldrig brukar hända. Känslan är stark att någonting är på väg att hända. När sedan de två nya flodhästarna visar sig reagerar de befintliga flodhästarna med att utesluta dessa. Barnet får inte vara med och hoppa i hopptornet och de vuxna bara tittar på när den nya mamman försöker bygga sin hydda. Dessutom fäller de negativa kommentarer om att det aldrig kan bli stabilt nog med den byggtekniken och så vidare. Detta illustreras med att ha de nya på ena sidan bilden och de andra flodhästarna på den andra sidan. De klungas ihop och förstärker ”vi och dom” känslan med detta visuella uttryck. Till slut lånar den äldsta
flodhästen ut sin verktygslåda och ger därmed den nya mamman bättre förutsättningar för att klara bygget. När hyddan är klar blir de vuxna flodhästarna förvånade över hur bra det faktiskt blev.
Hur den befintliga gruppens reaktioner kan ändras skildras tydligt i boken då de nyanlända plötsligt en dag är borta. Alla blir oroliga och hjälper till att leta. Glädjen är stor när de
kommer tillbaka och blir i och med detta accepterade.
En intressant vinkling i slutet av boken är hur någon som nyss var ny och utstött själv kan bete sig på samma sätt. Det kommer nämligen tre nya flodhästar när de nyss nyanlända äntligen har etablerat sig i gruppen. Mamman reagerar på samma sätt som gruppen gjorde när hon kom, får svårt att koncentrera sig och får känslan av att någonting stör. Mammans blick förstärker verkligen känslan av hur hon känner misstänksamhet och nästan lite ignorans mot de nya.
Utanförskap
Ett motiv som nästan smälter samman med bokens tema är utanförskap. I denna bok leder normalitetens reaktioner till att de nya flodhästarna får känna på ett utanförskap i början av boken. Detta gestaltas då genom att det lilla nyanlända barnet inte får vara med och leka. De vuxna hjälper inte den nya mamman med hyddbygget.
Zahra och det gömda barnet (2003)
Utanförskap
Utanförskap menar vi är det starkaste motivet i denna bok. Zahra möter en flicka i
grannlägenheten som hon senare blir vän med. Asals familj får inte stanna i Sverige trots att detta är deras önskemål, och Asal och hennes mamma måste hålla sig gömda för att inte bli hemskickade igen. Denna rädsla och utsatthet leder till ett utanförskap på samhällsnivå. De ska utvisas till Iran, det land de kommer ifrån. Asal har dock ett stort ansvar för sin familj då mamman är sjuk och pappan sitter i svenskt fängelse och har egentligen ingen att ty sig till förutom tanten som gömmer Asal. Utanförskapet illustreras inte på ett jobbigt eller otäckt sätt utan på bilderna ser tillvaron ganska normal ut.
Normalitetens reaktioner
Ytterligare ett motiv i boken är normalitetens reaktioner. När många tycker samma sak kan beslut ändras och man har möjlighet att påverka sitt liv. Asal och Zahra får en möjlighet att bli filmade av ett tv-team och då tar flickorna chansen och Asal berättar hela sin historia om att de var tvungna att fly från sitt hemland och nu ska utvisas tillbaka dit. Folket som har stått och lyssnat på hennes berättelse applåderar och alla ropar att de tycker att Asal och hennes familj ska få stanna i Sverige. Myndigheterna beslutar att Asal och hennes familj får stanna och hennes pappa behöver inte sitta i fängelset mer. Normalitetens reaktioner visas egentligen inte
i bild överhuvudtaget utan tv-teamets intresse är det enda som man kan utläsa med hjälp av en utsträckt mikrofon.
När Zahra, som även hon har ett annat påbrå än svenskt, är på väg hem från skolan en dag så öser regnet ner så hon beslutar sig för att ta bussen hem. På busshållsplatsen sitter en man som också väntar på bussen. Han är elak mot Zahra och säger till henne att han tycker att hon ska åka hem till sitt egna land, det land hon ursprungligen kommer ifrån. Zahra blir rädd och är oförstående till mannens utfall. Denna rädsla kan vi dock inte utläsa i bilden. Texten berättar mer om hennes känslor vid busshållsplatsen än vad bilden gör.
Den andra mamman (2007)
Utanförskap
Det övergripande motivet i boken anser vi vara utanförskap. Shirins mamma kan inte det svenska språket och det leder till missuppfattningar. Det gör till exempel att Shirin och hennes syster missar bussen som de ska åka på utflykt med. Det är Shirin som får tolka åt sin mamma för hon kan språket. Shirin tycker att hennes mamma borde kunna läsa och prata svenska så som alla andra mammor kan. Shirin uttrycker bokstavligen att hon önskar att hon fick en annan mamma. Hennes besvikelse uttrycks i bild då hon har armarna i kors och vänder blicken nedåt.
Mamman i sig upplever säkert ett utanförskap då hon inte kan språket men det är inget som skrivs ut i texten. Däremot har mamman en hand på sin dotters axel, för att visa att hon är beroende av hennes närhet och hjälp. Att som vuxen vara tvingad att förlita sig på sina döttrar för att göra sig förstådd måste kännas frustrerande.
Shirin och hennes syster upplever även de ett utanförskap då de missar bussen med hela dagisgruppen. De får inte uppleva gemenskapen på utflykten tillsammans med de andra barnen.
Baddräkten (2004)
Kulturmöte
Bokens tema anser vi vara kulturmöte. Detta gestaltas genom att Fadumah inte får vara med på skolans simundervisning för sin mamma och pappa. De trodde knappt det var sant första gången hon berättade om denna undervisning - flickor och pojkar tillsammans i badkläder! Fadumah äger inte ens några badkläder just för att det är så otänkbart. Första gången simundervisningen skulle äga rum fick hon helt enkelt stanna hemma och hjälpa mamma istället. Inte kunde de ringa och berätta för fröken heller eftersom varken Fadumahs mamma eller pappa förstår när svenska talas snabbt. När fröken säger att hon inte behöver bada om
hon inte vill funderar Fadumah över det, det handlar ju inte om att hon inte vill utan att hon inte får. Det är chockande även för Fadumah att se alla flickorna nakna i omklädningsrummet och sedan när de träffar pojkarna i bara badkläder. Hon vet dock att hon inte är ensam om detta då flera somaliska flickor hon känner till i andra klasser inte heller badar. Hon blir även rädd att någon av hennes föräldrar ska få veta att hon i smyg har provat en baddräkt, vet inte riktigt vad reaktionen skulle kunna bli.
Samtidigt har hon svårt att förstå sin pappa eftersom det var han som ville flytta till Sverige och att han ofta säger att man måste anpassa sig lite och prova lite nya saker. Man kan säga att Fadumah sitter fast mellan den svenska och den somaliska kulturen och är den som uppenbart blir drabbad av olikheterna. Pappan visar ändå tillslut lite av det han säger och låter Fadumah och hennes mamma prova på att gå till badhuset när det är ”tjejbad” och Fadumah får bada i baddräkt. Men ovissheten Fadumah får sväva i innan hon får veta att det är okej är jobbig för henne. Inte förrän de precis ska gå iväg får hon veta att badhusbesöket kommer att bli av.
En annan skillnad som tas upp i boken är att synen på barnet kan vara olika kulturer emellan. Fadumah träffar sin fröken utanför affären när Fadumah har varit och handlat. Fröken är förvånad över att hon kan göra det alldeles själv och Fadumah blir förvånad av frökens reaktion, tror hon inte att barn kan någonting.
Bilderna visar bara en liten del av vad texten beskriver och kulturmötet beskrivs mestadels med ord.
Normalitetens reaktioner
Något som beskrivs löpande i boken är normalitetens reaktioner. Fröken blir inte arg eller dömer inte Fadumah för att hon sitter bredvid och tittar på. Barnen i klassen frågar dock varför hon inte är med. Men de verkar inte lägga några värderingar i det utan frågar mest som barn gör när de undrar något. Simläraren ger henne en lapp om ”tjejbadet” på både svenska och somaliska för att ge henne bästa förutsättningar att få delta och denna reaktion är klok och genomtänkt.
Utanförskap
Utanförskapet som motiv visar sig genom att Fadumah bara får sitta och titta på och inte får delta. Just detta visas tydligt i bild på bokens första uppslag. Man ser då att hon är fullt påklädd och den beskrivningen stämmer väl överens med texten. Att inte få delta leder till ett utanförskap på just simundervisningen som hon kanske inte upplever i övriga skolan. Detta är dock inget vi får ta del av i boken. Fadumah vet dock att de andra somaliska flickorna i skolan inte heller får delta i simundervisningen. Texten beskriver utanförskapet mer allvarligt än vad
bilderna i boken ger uttryck för. Fadumahs ansiktsuttryck är glatt och nöjt på alla bilder utom en där rädsla uttrycks.
4.2 En jämförelse av teman och motiv
4.2.1 Kulturmöte
Det är viktigt att ett barn med mer än en kulturtillhörighet får känna positiva attityder gentemot sin egen kulturella bakgrund. Det är en del av den egna identiteten och så
småningom måste barnet ta ställning i olika frågor och då är mötet med den svenska kulturen lika viktig som den egna kulturens acceptans (Nauclér m.fl. 1988:19-20).
I de bilderböcker där kulturmöten gestaltas visas både positiva och negativa konsekvenser av möten mellan olika kulturer.
I Pelé pingvin kommer till stan möter Pelé och hans familj mestadels skillnader mellan den svenska och den egna kulturen. Till exempel är maten annorlunda och storleken på folket skiljer sig. Det är först i slutet av boken som Pelé får uppleva att hans egenskaper, som är knutna till hans kultur, uppskattas i Sverige.
Likaså är Hassans möte med den svenska kulturen inte helt lätt i boken Hassan och hans
färger. Han får också erfara, liksom Pelé, att hans egen kultur skiljer sig mot den svenska. De
kulturkrockar som Hassan och Pelé har gemensamt är av praktisk karaktär, till exempel hur man klär barnen eller vilka matvanor man har. Det finns även kulturkrockar som är av social karaktär som rör de normer och regler man har inom sin kultur. Det kan till exempel vara hur man visar respekt för äldre eller har ögonkontakt vid samtal (Nauclér m.fl. 1988:18).
Ett kulturmöte som både är av social och praktisk karaktär sker i Baddräkten. Vissa värderingar kan dock vara svåra att ändra på. Det kan vara sådana som har med religion, könsroller eller sexualitet att göra (Nauclér m.fl. 1988:18). Det är sådana värderingar som delvis ställer till det för flickan i boken då hennes religion inte tillåter henne vara iförd endast baddräkt offentligt. Hennes föräldrar anser att denna syn är omöjlig att ge efter för. Flickan i boken upplever en lojalitetskonflikt (Linde 2001:130-133) med sina föräldrar då hon har svårt att förstå deras ovilja till att anpassa sig efter den svenska normen. Något som också är en skillnad mellan den svenska och i detta fall den somaliska kulturen är hur vuxna och barn diskuterar med varandra. Ladberg (2003:121) beskriver hur vi i Sverige förklarar, diskuterar och lyssnar på barnet. I många andra kulturer förekommer inte detta, det är en slags
ovisshet innan hon erhåller besked från sina föräldrar om hon får delta i simundervisningen eller inte, någon diskussion förs inte.
Att kulturmöten ofta leder till konflikter och missförstånd i både verkligheten och i
litteraturen kan bero på en rädsla som människan har för det främmande (Kåreland 2009:134). Detta gestaltas tydligt i boken Afrika bakom staketet där Desireé, kvinnan med rötter i en främmande kultur, inte följer den svenska normen i trädgårdsskötsel. Grannarna uppvisar ett ogillande som man kan tolka som en rädsla för att förlora någonting som är tryggt och hemvant.
I Tutu och tant Kotla sker ett möte som är positivt då de får ta del av varandras kulturella bakgrunder. Även i Afrika bakom staketet sker ett sådant positivt möte då pojken blir bjuden på te hos den afrikanska kvinnan och hon berättar lite om sin bakgrund. Linde (2001:54-55) menar att det är viktigare att ta del av hur andra tänker än att känna till allt om en annan kultur för att motverka att fördomar skapas i onödan.
I bild illustreras kulturmötena lite olika i böckerna. Pelés möten har tydliga kopplingar till texten där nästan allt text illustreras med en bild. I Deserées fall avbildas skillnaden mellan trädgårdarna tydligt, så vi får en bild av varför hennes trädgård skiljer sig från de andras. Hassans och Fadumahs möten är mer oklara rent illustrativt, där beskrivs mer i ord vad de upplever. Tutu och tant Kotlas möte visas också tydligt med att de sitter tillsammans vid ett bord och pratar. Kulturmötet visas dock mer i bild än i text. Rhedin (2001:13) menar att samspelet mellan text och bild är viktiga i bilderboken, för att bokens budskap ska nå fram ordentligt, som vi har sett i ovan nämnda böcker. Detta för att ämnen som dessa är komplexa och existentiella är svåra att uttrycka tillräckligt tydligt utan bild. Och därför tror vi att boken
Tutu och tant Kotla skulle ha svårt att gestalta kulturmötet om inte bilderna fanns då texten är
fattig.
4.2.2 Utanförskap
Ett av de primära behoven i livet är att få känna tillhörighet. Med tillhörighet menas att få känna trygghet, kärlek och närhet. Känner man inte tillhörighet fattas ett viktigt grundbehov. Får man inte uppleva den tryggheten så påverkas självkänslan och identiteten och det är lätt att man anpassar sig till omvärlden och kanske blir någon man egentligen inte är (Höistad 2001:16-17).
Denna känsla av tillhörighet saknar katten i Ensammast i världen. Han har ingen som bryr sig om honom. Katten kan sägas representera ett litet ensamt barn i den stora världen och får inte känna den tillhörighet som Höistad (2001: 16-17) talar om ovan och riskerar då att förlora
en del av sin identitet. Parallellen med ett barn som kommer ensam till ett nytt land, är i boken mycket stark. Liksom katten upplever den nya flodhästduon ett utanförskap när de kommer nya till stranden i boken De nya flodhästarna. De tillåts inte ansluta till gruppen utan får stå vid sidan av och finna sig i att bli betraktade. Det lilla flodhästbarnet får höra att han är för liten för att vara med i leken och blir utanför och upplever utanförskap.
Vidare blir katten i Ensammast i världen utsatt för något man skulle kunna likna verbal mobbning i människovärlden. Fåglarna ber honom sticka iväg, och hundarna skrämmer honom med skall. Verbal mobbning är sådan mobbning som upptäcks lättast om man jämför med den tysta som sker mer dolt. Verbal mobbning kan vara upprepande kränkande
behandling baserade på ord och kan uttryckas via skratt, hån och retsamheter (Höistad
2001:76). Även Pelé utsätts för verbal mobbning i Pelé Pingvin kommer till stan. Barnen runt honom kallar honom olika nedsättande smeknamn och skrattar åt honom vid olika tillfällen. Detta på grund av att de tycker att han ser och är annorlunda än majoriteten i skolan. De barn som mobbar honom anser att de besitter makten att sätta normen för hur man ska vara. Detta är en vanlig egenskap hos en mobbare enligt Höistad (2001:58-59). Bilderna förstärker texten i detta fall med tydliga uttryck i minspel och rörelse och detta sätt att förtydliga texten med en välritad bild är det vanligaste sättet att presentera en bilderbok på enligt Rhedin (2001:114-115).
En annan typ av utanförskap som existerar i böckerna är det som baseras på språk och identitet. I Hassan och hans färger upplever Hassan att han inte kan språket ordenligt och kan inte vara med i lek och undervisning som de andra barnen. Han blir på grund av detta osäker på sig själv. Det är viktigt att ett barn inte får negativa känslor kring sitt språk för då kan själva identiteten skadas och barnet anpassar sig felaktigt till den rådande normen (Ladberg 2003:66-67). Språket är även anledningen till det utanförskap som Shirin upplever i Den
andra mamman. Shirins mamma kan inte svenska och Shirin får ta ansvar för mycket i den
dagliga kommunikationen då hon kan svenska. Det känns så jobbigt för henne att hon i boken önskar sig en annan mamma.
Shirins situation leder oss även in på att familjen är oerhört viktig för barn med annat ursprung då den bland annat används till att jämföras med andra. Och det är inte ovanligt att barn i skolåldern skäms för sina föräldrar för att de är annorlunda (Ladberg 2003:72).
Känslan av att veta att man inte är ensam i sitt utanförskap kan stärka ens identitet och det verkar det göra för Fadumah i Baddräkten. De andra somaliska flickorna får inte heller delta i simundervisningen. Denna identitetsförstärkning kan man säga grundar sig i den sociala
(Einarsson 2004:39-40). Något vi upptäckt gällande bilden och textens samspel i denna bok är att de motsäger varandra. Med det menar vi att texten beskriver hur Fadumah tycker det är jobbigt att inte få vara med men hennes ansiktsutryck på bilderna säger något annat, hon ler mest. Kan det vara så att i detta fall hindrar bilderna textens mening och hennes utanförskap ses inte så allvarligt om man tyder det hela utifrån bilderna. Detta är en nackdel som Rhedin (2001:116) tar upp gällande användningen av bilder i böcker då ens inre tolkning av texten inte stämmer överens med det bilden visar.
Ytterligare en sorts utanförskap är det som Asal möter i Zahra och det gömda barnet. Det är ett utanförskap som baseras på att hennes familj inte är ”välkomna” att stanna i Sverige utan hotas av utvisning.
4.2.3 Fördomar
Göran Linde (2001:116-119) menar att något som är centralt för en kultur är värderingar. En värdering kan uttrycka tyckande, attityder, prioriteringar och reaktioner på olika saker. En av dessa värderingar är de etniska fördomarna som delvis hjälper oss att organisera den
komplexa situation som vi har runt omkring oss. Men det är också en stereotyp inställning om andra folkgrupper och kulturer. Dessa fördomar bidrar till ett identitetsskapande och försvarar normens ställning och tyckande och ser de andra som annorlunda.
Temat i En gris flyttar in är just detta som Linde diskuterar ovan. Grannarna har bestämt sig för vad som kännetecknar en gris beteende. De kan inte se någonting annat än denna stereotypa bild innan de vågar möta grisen. Man kan säga att grannarna följer Hintons (2003:11-12) tre steg i hur man går till väga när man sätter en stereotypstämpel på någon.
1. Att man har vissa egenskaper som en gemensam faktor. Som exempel etnicitet, ålder, kön, hårfärg mm. Denna gemensamma faktor skiljer gruppen från mängden.
2. Gruppen får sedan som helhet flera egenskaper som kan vara olika personlighetsdrag, men så är inte alltid fallet. Ibland finns fysiska egenskaper som en gemensam faktor. 3. När vi känner igen en viss person på grund av dess egenskaper och på så sätt drar
slutsatsen att personen tillhör en viss stereotypisk grupp, så får alla som tillhör denna grupp samma stämpel.
Ett liknande bemötande får katten i boken Ensammast i världen erfara när mamman i familjen har fördomar om vildkatter. Utan att känna till något om kattens bakgrund uttalar hon sig om dess hygien. Eftersom både katten och grisen i dessa två böcker mycket väl kan
representerar människor så blir det ännu tydligare hur fördomar kan skada relationer. Hinton (2003:16) menar att stereotyper inte bör användas då de får oss att uppfatta olika människor
på ett felaktigt sätt och på ett sätt som är fördomsfullt. Kattens människogestaltning är att den har egenskaper som människor men lever inte ett människolikt liv, så som grisen gör. Grisen går på två ben och bor i en lägenhet i stan (Nettervik 2002:167). Dessa människogestaltningar kan endast utläsas via bild i böckerna och ger därmed boken en ny dimension som är att grisen verkligen är som en människa medan katten lika väl kan vara en katt som känner som en människa. Detta sätt att använda text och bild är en av de variationer som bilderboken kan använda sig av för att ge texten ytterligare en innebörd (Rhedin 2001:119).
4.2.4 Normalitetens reaktioner
I två av böckerna väljer vuxna personer att blunda för problematik som rör utanförskap. Det gäller mamman i Ensammast i världen och läraren i Pelé Pingvin kommer till stan. Deras reaktioner kan sägas representera en vanlig handling bland människor. Man kan säga att de väljer den lätta vägen.
Genom att poängtera problemet men låta det bero bekräftar man att problemet finns men väljer att inte agera. Det sänder ut signaler till barn att det är okej att stöta ut, eller att inte bry sig om varandra och leder inte till en konstruktiv lösning (Höistad 2001:73). Man kan säga att det läraren gör mot Pelé är allvarligare då det finns skyldigheter enligt läroplanen att se till att trakasserier och främlingsfientlighet inte förekommer i skolan (Lpo94 2008:36).
Hassan får i Hassan och hans färger möta positiva reaktioner från sin omgivning. Läraren tar tillvara på hans lust att berätta trots att språket inte fungerar problemfritt. Hennes arbetssätt att lyfta fram hans ursprung och erfarenheter hjälper till att stärka hans identitet. Man
signalerar att barnets verklighet är viktig och samtidigt visar man respekt för dennes kultur (Ladberg 2003:168-170). Även Persson (2008:23) förordar att alla barn i en grupp ska känna sig inkluderade och värdefulla eftersom det är viktigt för motivationen och drivkraften för att vilja lära.
Intressant är att se hur olika dessa personer framställs i bild. De som inte bryr sig så mycket syns inte heller i bild, eller bara lite i bild. Medan de som bryr sig får mer plats i bilden. Exempelvis så är Hassans lärare mycket engagerad och är med på flertalet bilder i boken. Man skulle kunna tolka det som att i Hassan och hans färger är tanken att läraren ska vara ett gott föredöme för dem som läser boken. Hennes handlingar är moraliskt rätta och bokens budskap blir därmed åt det pedagogiska hållet. Det är inte ovanligt att barnböcker är skrivna just för att vara pedagogiska (Rhedin 2001:13).
