Speloist

Hälsa och samhälle

SPELOIST?

– EN KVALITATIV STUDIE OM

PENNINGSPEL

JENNY MARBERG

Examensarbete i Socialt arbete Malmö högskola

30 hp Hälsa och samhälle

Socionomprogrammet 205 06 Malmö

SPELOIST?

- A QUALITATIVE STUDY OF GAMBLING

Jenny Marberg

Marberg, J.

Spel om pengar – en studie om spelandets konsekvenser. Examensarbete i socialt arbete 30 Hp. Malmö Högskola: Hälsa och samhälle enheten för Hälsa och samhälle, 2012.

This thesis aims to examine the phenomenon of gambling and consequences that may result from having a gambling problem. The thesis also intends to investigate opportunities for support and a few explanatory- and treatment models. Games are taking on new shapes and access to gambling for money is on the rise. Studies on gambling have primarily been focusing on epidemiological factors rather than factors increasing or decreasing the risk of developing gambling-related problems. The empirical material is based on eight qualitative semi-structured interviews. Five interviews were made with former gamblers and three with professionals working with gamblers. The analysis made was based on symbolic interactionism. The result shows that community support is limited and has to be developed further. The result also shows that game environment and game design can have effect on gambling-related problems.

Nyckelord: Spelproblem, svensk spelpolitik, Spelberoendes förening Malmö och Kålmordens behandlingshem.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

FÖRORD ... 5

INLEDNING OCH PROBLEMFORMULERING ... 6

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 7

BAKGRUND ... 8 2.2 Aktuella lagrum 8 2.3 Relevanta begrepp 9 TIDIGARE FORSKNING ... 11 3.2 När hjärnan kidnappas 12 3.3 Biopsykosocial förklaringsmodell 13 3.4 Prevention och behandling 14 3.5 Sammanfattande kommentarer 15 TEORI ... 16

4.2 Hermeneutik 16 4.3 Symbolisk interaktionism 16 4.3.2 Relevans för studien 17 METOD OCH MATERIAL ... 19

5.2 Metodologisk ansats 19 5.3 Urval och avgränsning 19 5.4 Kvalitativ metod och tillvägagångssätt 20 5.5 Analysmetod 21 5.6 Validitet och reliabilitet 22 5.7 Förförståelse 22 5.8 Etiska överväganden 23 RESULTAT OCH ANALYS ... 25

6.2 Informanterna 25 6.3 Vägen in 25 6.4 Aktiv fas 31 6.6 Vägen ut 36 6.7 Spelberoendets förening Malmö 39 6.8 Kolmårdens behandlingshem 41 6.9 Det svenska monopolet och andra aktörer 42 6.10 Sammanfattning 43 DISKUSSION ... 45

7.2 Förslag på vidare forskning 46 REFERENSER ... 47

BILAGOR ... 50

Bilaga 1 – Intervjuguide spelare 50

”Jag anser ju att staten är spelberoende”

FÖRORD

Jag vill börja med att rikta ett särskilt tack till alla de informanter, Spelberoendets förening i Malmö och Kolmårdens behandlingshem som tagit sig tid och delat med sig av sin kunskap och sina erfarenheter. Jag vill även rikta ett stort tack till min handledare Finnur Magnusson som med sin kunskap hjälpt mig under processens gång.

Jag vill även tacka min familj för ert stöd under arbetsprocessen och Frida Erickson för hjälp med korrekturläsning.

Jenny Marberg Malmö maj 2012

INLEDNING OCH PROBLEMFORMULERING

Som studerande på socionomutbildningen på Malmö Högskola har jag vid flertal tillfällen kommit i kontakt med missbruk, främst då alkohol och narkotika, under utbildningen. Intresset för uppsatsämnet väcktes när jag en dag sprang på en lapp i visitkortsstorlek med texten ”…beroende av spel?” från Stödlinjen. Vad jag kan erinra mig har jag inte en enda gång kommit i kontakt med spel om pengar i undervisningen under utbildningen, vilket fick min nyfikenhet för ämnet att väckas.

Spel om pengar är en social underhållning för de allra flesta som kan förgylla vardagen, men som för en del människor också kan orsaka förödande ekonomiska och sociala konsekvenser. På liknande sätt inleds många texter om

spelproblematik. Antalet personer med spelproblem i Sverige uppskattas till ungefär två procent av befolkningen, vilket motsvarar cirka 128 000 människor (Edström, 2008). Att spela om pengar har i västvärlden gått från att ses som en synd till att idag vara en produkt i nöjesbranschen. Svensk spelpolitik har sedan länge reglerats genom statligt monopol som har till uppgift att kontrollera spelmarknaden och att reducera negativa konsekvenser av spel – detta samtidigt som verksamheten bedrivs för att alltid gå med vinst (Statens folkhälsoinstitut, 2010). Monopol på penningspel innebär att det är olagligt för andra aktörer än de som omfattas av lotterilagen att marknadsföra och bedriva spel i Sverige. I takt med att Internet vuxit har även olika spelformer och tillgänglighet att spela om pengar ökat, vilket har gjort det möjligt för utländska spelbolag att komma in på marknaden (det vill säga bolag som har sin bas i andra länder). Ett exempel är kanal tre och fem på TV som sänder från Storbritannien vilket innebär att de omfattas av brittisk lagstiftning och därmed har möjlighet att bedriva

marknadsföring av spelbolag som exempelvis MariaBingo, Betsafe, Unibet, Expekt, Betway och Betsson, vilka inte omfattas av lotterilagen (Binde, 2005). För att återknyta till att spelproblematik kan orsaka förödande konsekvenser radar Spelinstitutet upp ett flertal punkter. Konsekvenser för spelaren kan bland annat vara skulder, lögner, ångest, depression, kriminalitet, självmord, vräkning och uppsägning. Konsekvenser för anhöriga exemplifieras med skulder, lögner, skilsmässa, ångest, depression och barn som far illa. För samhället resulterar detta i stora kostnader och mänskligt lidande. Samtidigt som både spelformer och tillgänglighet har ökat, befinner sig forskning kring penningspel fortfarande i en tämligen outvecklad fas och det blir då logiskt för de flesta att det finns ett behov av mer forskning om penningspel (Statens folkhälsoinstitut, 2010).

Min uppfattning är att spel om pengar är ett socialt problem som behöver uppmärksammas mer i forskningen eftersom enbart kunskap om

problemspelandets orsaker kan se till att incidensen minskar. Spel om pengar kan ses som ett kontroversiellt ämne i flera avseenden . Tillgängligheten av

speltillfällen har ökat explosionsartat och befinner sig i ständig förändring vilket innebär att forskning om problemspelandets baksida också behöver utvecklas (Edström, 2008).

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR

Studiens syfte är att undersöka fenomenet spel om pengar och konsekvenser som kan följa av att ha spelproblem. Studien ämnar även undersöka möjligheter till stöd från samhället samt några förklarings- och behandlingsmodeller.

Följande frågeställningar har formulerats utifrån problemdiskussionen: - Vilka faktorer kan vara anledningar till att en individ utvecklar

spelproblem?

- Hur kan vägen ut ur ett problematiskt spelande om pengar se ut? - Hur ser några arbetande inom spelbehandling på spelproblem och vilket

BAKGRUND

I den här delen av uppsatsen kommer det att presenteras aktuella lagrum samt även introduceras ett antal centrala begrepp. Det känns relevant att beröra de paragrafer uppsatsen kommer att tangera då det är av stor relevans att läsaren är införstådd i vilken spelpolitik de olika behandlingar och enskilda spelare har att förhålla sig gentemot för att till fullo kunna ta till sig uppsatsens innehåll.

2.2 Aktuella lagrum

I Lotterilag (1994:1 000) 3§ definieras innebörden av ett lotteri. Följande gäller: ”3 § Med lotteri avses i denna lag en verksamhet där en eller flera

deltagare, med eller utan insats, kan få en vinst till ett högre värde än vad var och en av de övriga deltagarna kan få.

Till lotteri hänförs

1. lottning, gissning, vadhållning och liknande förfaranden, 2. marknads- och tivolinöjen,

3. bingospel, automatspel, roulettspel, tärningsspel, kortspel, kedjebrevsspel och liknande spel.” (Lotterilag 1994:1 000 3§)

Vad som kan utläsas av ovanstående paragraf är att Lotterilagen avser lotteri som anordnas för allmänheten. Till lotteri räknas enligt paragrafen lottning, gissning, vadhållning, marknads- och tivolinöjen, bingospel, automatspel, roulettspel, tärningsspel, kortspel och liknande. Nedan följer en beskrivning av vad Kasinolag (1999:355) omfattar:

”1 § Med kasinospel avses i denna lag roulettspel, tärningsspel, kortspel och liknande spel som anordnas i lokaler vilka huvudsakligen används för detta ändamål (ett kasino).” (Kasinolag 1999:355 1§)

Ovanstående paragraferna anses vara relevanta för uppsatsen då de tydligt ramar in dess problemområde. Tillsammans beskriver paragraferna de typer av spel studien kommer att beröra. Den typ av spel om pengar Lotterilagen och Kasinolagen inte omfattar och som studien därmed inte kommer att beröra är bland annat börsaffärer och förströelsespel (ex flipperspel). Gemensamt för de båda lagarna är att de har en karaktär av förbudslagstiftning. Med det menas att de reglerar spelmarknaden genom att kräva tillstånd av anordnare, men även

påföljder för dem som bedriver lotteri och spel utan tillstånd (Kasinolag 1999:355, Lotterilag 1994:1 000). Lotteriinspektionen är den myndighet som har till uppgift att utöva tillsyn och se till att lagarna efterföljs (Lotterilag 1994:1 000 48§ & Kasinolag 1999:355 14§). Lotterilagens 38:e paragraf beskriver främjande av deltagande i lotterier anordnade utanför landet. Således är reklam för utländska spelbolag olaglig att bedriva i Sverige. Att lagrummen är intressanta för denna uppsats är på grund av att utländska spelbolag idag står för en stor del av spelandet i Sverige trots att de egentligen befinner sig på den svenska

spelmarknaden illegalt (Binde, 2005). De senaste åren har flera rättsprocesser tvistat i EG-domstolen huruvida främst lotterilagens 38:e paragraf förhåller sig till

EG-rättens grundregler om etableringsfrihet och rätt att fritt tillhandahålla tjänster (Binde, 2005; EG-domstolen, 2003).

Nyligen rapporterade Sveriges Radio att regeringen har enats om en stramare spelpolitik som i stora drag går ut på att släppa in utländska spelbolag på den svenska marknaden genom att beskatta och reglera för de spel de erbjuder svenskar via Internet (sverigesradio.se, 120506). Socialdemokraterna och

Sverigedemokraterna har sedan tidigare varit inne på liknande resonemang vilket gör att det finns stor möjlighet att förslaget går igenom (Socialdemokraterna, 111118). Spel om pengar har länge setts som ett kontroversiellt ämne och det är inget nytt fenomen att en del människor utvecklar spelproblem (Statens

folkhälsoinstitut, 2010). För att ett problem ska klassas som ett folkhälsoproblem ska minst en procent av populationen vara drabbad (Janlert, 2000). Enligt Statens folkhälsoinstitut (2011) bedöms två procent av befolkningen ha spelproblem. Andra krav för att ett problem ska kunna anses vara ett folkhälsoproblem är att det ska kunna ge alvarliga konsekvenser, bidra till ojämlikheter i hälsan och vara möjligt att förebygga. Spelproblem uppfyller alla dessa krav (a.a.). Samtidigt går flera hundratusen miljoner i överskott från Svenska Spel direkt till stadskassan varje år vilket kan ses motsägelsefullt i förhållande till att se spel om pengar som ett folkhälsoproblem (Svenska Spel, 110528).

2.3 Relevanta begrepp

Under följande avsnitt kommer ett antal centrala begrepp som används i uppsatsen att lyftas fram och belysas.

•

Problemområdet uppsatsen kretsar kring har av olika forskare benämnts på olika vis. Vanligt förekommande termer är dock spelberoende, spelmissbruk och spelproblem. Ett bekymmer vid forskning kring penningspel är att det inte finns någon tydlig begreppsdefinition. Ur ett historiskt perspektiv har spelproblem (eng. pathological gambling) länge rört sig inom ett medikaliserat paradigm. Detta har bland annat genererat kliniska verktyg, alltså verktyg för att på medicinsk väg avgöra om en spelare anses vara beroende eller ej, är de mest använda metoderna för att utreda definiera riskabla spelvanor (Statens folkhälsoinstitut, 2010). I uppsatsen framöver kommer framöver kommer främst termerna riskabla

spelvanor och spelproblem användas som ett samlingsnamn för flera olika former

av penningspel (även beroende och missbruk). Genom att använda ett

samlingsnamn undviks det att bli besvärligt för läsaren med en uppsjö av termer för ett i grunden gemensamt fenomen. Då studien inte har som syfte att

kategorisera informanterna i huruvida de är missbrukare, beroende eller har ett riskabelt spelbeteende och därför anses samlingsbegreppen vara tillräckliga samt motiverade. Vid de tillfällen begreppet spelberoende används syftas enbart till diagnoser ställda utifrån kliniska manualer.

• DSM-IV (Diagnostic and Statistical Manual)

Det finns flera olika typer av synsätt och verktyg för att definiera en individs spelande. DSM-IV är en amerikansk vedertagen diagnosmanual som bland annat kan användas för att definiera om ett beroende föreligger. DSM-IV tillhör en av de mest utbredda diagnosmanualerna och gemensamt för den här typen av manualer är att de ofta består av ett antal olika påståenden eller frågor som den

spelandet ofta vara. De gånger begreppet spelberoende används i uppsatsen avser det att beskriva spelande som utifrån DSM-IV eller annan vedertagen manual har diagnostiserats för spelberoende.

TIDIGARE FORSKNING

För sökning av litteratur och tidigare forskning har Malmö högskolas databaser samt Lunds universitets bibliotekskatalog använts. Exempel på använda databaser är bland annat Libris, Artikelsök, Google scholar och EBSCO host. Svenska sökord använts är spelproblem, spelberoende och spel om pengar. Motsvarande sökord på engelska är patological gambling, gambling addiction och gambling. Det finns en del litteratur utgiven av Statens folkhälsoinstitut (FHI) men i övrigt dominerar den internationella litteraturen, främst från USA och Canada. En anledning till att det finns tämligen lite nationell forskning kan bero på att spel om pengar fortfarande är ett relativt outforskat område i Sverige. Först på 1980-talet började forskning kring penningspel och vetenskapliga artiklar få genomslagskraft och då främst i USA (Statens folkhälsoinstitut, 2010). Statens folkhälsoinstitut har sedan 1999 haft i uppdrag av regeringen att utveckla kunskap kring spel med pengar och dess konsekvenser (a.a.). Det finns även ett flertal skönlitterära verk som beskriver en anhörig eller spelares upplevelser. Ett av de mer kända verken är Dostojevskijs novell Spelaren (1866) som bland annat skildrar spelproblem under 1800-talets mitt, vilket även visar att spelproblem inte är ett nytt fenomen.

Spel om pengar tillhör Statens folkhälsoinstituts (FHI) elfte målområde. 2010 gav de ut en rapport med ett tudelat syfte, dels att presentera en kunskapsöversikt och evidens olika behandlingar kan tänkas ha utifrån en bred litteraturgenomgång, dels att ge en mer generell bild av spel om pengar ur ett folkhälsoperspektiv (Statens folkhälsoinstitut, 2010). Rapporten beskriver bland annat hur synen på spel och spelproblem har förändrats både nationellt och internationellt. I många länder är spel om pengar idag en tillåten handling men fram till mitten av 1900-talet ansågs spelproblematik ofta vara något omoraliskt och förkastligt. Många religioner har även uttryckt ett starkt missnöje gentemot penningspel (a.a.). När det talas om missbruk/beroende associerar antagligen många först till

alkoholism eller en illegal form som innefattar narkotikaklassade preparat, det vill säga en kriminell infallsvinkel. Det talas om stereotyper och man är antingen frisk eller sjuk, en bra eller dålig medborgare, missbrukare eller ”vanlig”. Man är helt enkelt antingen/eller. Spel om pengar kan för en del resultera i ett

missbruk/beroende som på många vis både skiljer sig och har likheter med andra typer av missbruk/beroende. Sedan forskning kring penningspel fick

genomslagskraft i slutet på 1900-talet har den genomsyrats av ett medicinskt förhållningssätt (Rönnberg, 2010). Individer har antingen diagnostiserats vara spelberoende eller ”normala”. Genom att medikalisera fenomenet menar utredaren att vi kategoriserar människor i två binära kategorier, där den ena gruppen är bra och den andra dålig. Detta bipolära tankesätt kan öka klyftan mellan att vara normal och beroende (Statens folkhälsoinstitut, 2010; Marshall, 2009; Shaffer m fl., 2004). Man menar även att spelproblem är ett mycket mer komplext fenomen än vad ett medicinskt synsätt gör det till eftersom det riskerar att förenkla

kontexten och alla de processer som finns runt spelproblematik. Istället bör det (vilket det till stor del även gör idag) ses som ett kontinuum där människor rör sig inom fyra riskgrupper utan några klara gränser för vad som är hög eller låg risk för spelproblem (a.a.). Statens folkhälsoinstitut (Statens folkhälsoinstitut, 2010) beskriver ett spelproblemskontinuum som en exponentiell kurva indelad i fyra riskgrupper. Följande är ingen risk, låg risk, moderat risk och hög risk.

(a.a.). Ett tankesätt om spel om pengar som ett kontinuum kan tolkas på olika sätt. Ett alternativ är att se det som att den som aldrig spelar inte löper någon risk att utveckla spelproblem medan den som lägger ner omfattande tid åt penningspel löper hög eller moderat risk att utveckla spelproblem. Å andra sidan skulle man även kunna tolka det som att den som råkat ut för avgörande livskriser eller helt enkelt bara tillhör en riskgrupp löper högre risk att utveckla spelproblem än den som inte gör det (Statens folkhälsoinstitut, 2010).

I Folkhälsoinstitutets kunskapsöversikt (Statens folkhälsoinstitut, 2010) kommer man bland annat fram till att kunskapen om risk- och skyddsfaktorer kring

spelproblem är begränsad. Statens folkhälsoinstituts (2010) konstaterar att det inte går att avgöra huruvida omfattande roll spelreklam har för incidensen av

spelproblem men utredarna konstaterar att spelreklam troligtvis har viss inverkan och att individer med spelproblematik troligen är känsligare mot denna typ av reklam än vad personer utan spelproblem är (a.a.). Kunskapsöversikten påpekar att området för spelprevention är tämligen outvecklat och att många av de behandlings- och förklaringsmodeller som finns har hämtat kunskap ur andra beroenden, så som alkoholprevention (a.a.). Man konstaterar även att det finns flera likheter mellan spel- och alkoholproblem, däribland över hur hjärnan reagerar vid ett missbruk eller beroende och vilka behandlingsmodeller som har evidens (a.a.).

3.2 När hjärnan kidnappas

I följande avsnitt kommer termen/begreppet spelberoende att användas då

avsnittet kommer att redogöra för problemområdet utifrån ett kliniskt perspektiv. Kapitlet omfattar alltså i första hand de individer som diagnostiserats ett

spelberoende utifrån en klinisk diagnosmanual. Huruvida synsättet är applicerbart på samtliga problemspelare avses inte att besvaras inom ramarna för denna uppsats. Med det utesluts däremot inte att symtomen går att återfinna hos ett flertal spelare som inte diagnostiserats för spelberoende.

Brené & Olson (2005) har i en artikel redogjort för hur hjärnan reagerar vid ett beroende. Det är idag allmänt vedertagen kunskap att signalsubstansen dopamin fungerar som hjärnans naturliga belöningssystem. Genom att belöna med känslor av vällust och tillfredställelse när vi t.ex. äter, motionerar, har sex eller andra aktiviteter som är gynnande för vår fortplantning och överlevnad motiveras vi att upprepa beteendet (Brené & Olson, 2005; Brené, 2007). Vidare förklarar

författarna att flera delar av hjärnan påverkas vid ett beroende. Genom modern teknik går det bland annat att påvisa att samma delar av hjärnan som aktiveras och frisätter dopamin vid intag av mat, även aktiveras hos en alkoholist som intar alkohol eller en spelare som spelar (a.a.). Inte nog med det, hjärnan tycks även programmeras om så att den hellre prioriterar att bli belönad genom spel eller alkohol än genom att äta, sova och så vidare. Genom att motivera till att fortsätta med ett beteende trots att det kanske skapar negativa konsekvenser för individen och samtidigt underminerar nödvändiga aktiviteter menar författarna att spelandet kidnappar hjärnan (a.a.). Artikeln tar även upp begreppet negativ förstärkning vilket innebär att hjärnan till slut skruvar ner på den naturliga produktionen av dopamin och välbehagskänslor, vilket leder till att den som är beroende behöver spela för att nå en slags normalnivå och slippa olustkänslor (a.a.).

Författarna skriver även att den del av hjärnan som hanterar emotionell bearbetning kidnappas vid ett beroende genom att skapa ett ”drogminne” eller ”spelminne” som gör att individen upplever ett starkt sug för att spela genom att bara se något som kan associeras till spel (Brené, 2007). Härigenom skulle man kunna förklara varför en del människor återfaller efter flera års uppehåll. En slutsats att dra utifrån ovanstående artikel är att det inte bara tycks finnas beteendemässiga likheter mellan spelberoende och andra beroendeformer, utan även biologiska (a.a.).

DSM-IV (Diagnostic and Statistical Manual) som omnämnts tidigare är en amerikansk vedertagen diagnosmanual som bland annat kan användas för att definiera om ett beroende föreligger (Edström, 2008). DSM-IV för spelberoende är en psykiatrisk manual som består av tio påståenden. Ju fler kategorier som uppfylls desto allvarligare bedöms spelandet vara. Uppfylls fem kriterier eller fler bedöms ett spelberoende föreligga. Spelandet anses då vara tvångsmässigt och orsaka flera negativa konsekvenser både ekonomiskt och socialt (Binde, 2010). Diagnosens formella bedömning är spelmani som tillhör gruppen

impulskontrollstörningar (Ortiz, 2005). En jämförelse mellan DSM-IV för spelberoende och DSM-IV för alkoholberoende visar att de båda beroendena har flera likheter till sin karaktär (Nilsson, 2002). Utöver DSM-IV är SOGS (South Oaks Gambling Screen) och PGSI (Problem Gambling Severity Index) andra diagnosmanualer som är väl utbredda (Statens folkhälsoinstitut, 2010).

3.3 Biopsykosocial förklaringsmodell

Ortiz (2005) belyser i en artikel hur spelberoende påverkas av biologiska,

psykologiska och sociala faktorer - precis som många andra mänskliga beteenden. En biopsykosocial förklaringsmodell är en modell som utvecklades i arbete med kognitiv beteendeterapi för att försöka förstå problembeteenden, däribland spel om pengar (Rönnberg, 2010). Ortiz (2005) menar att det är viktigt att kartlägga vissa faktorer i en spelberoendes omgivning för att förstå varför spel om pengar kan få en så betydande roll för vissa individer och varför dessa fortsatt trots negativa konsekvenser. De olika faktorerna kan ha olika stor betydelse för olika spelare och genom att känna igen dessa i enskilda spelares spelbeteende kan förståelse och åtgärder byggas upp (Rönnberg, 2010).

Vad avser de biologiska faktorerna i modellen är de desamma som omnämnts i föregående kapitel, varför dessa inte kommer att beskrivas ånyo. Utifrån en psykologisk förklaringsmodell utgår man från att spel fyller en funktion i en spelberoendes liv (Ortiz, 2005). Vidare förklarar Ortiz (2005) med hjälp utav begreppen positiv och negativ förstärkning hur ett beroende utvecklas och vidmakthålls och så småningom även varför en spelare kan uppleva

abstinenssymptom. Heilig (2004) beskriver positiv förstärkning med det en individ känner i början av sitt missbrukstillstånd i form av t.ex. eufori eller kickar. Efterhand ett beroende fortskrider övergår intaget av drogen istället alltmer till att eliminera negativa effekter som uppstår om den beroende inte spelar eller intar någon substans om det avser ett substansmissbruk (a.a.). Sociala faktorer som kan påverka spelare menar Ortiz (2005) är samhälleliga värderingar om att uppnå lycka och bli rika. Vidare menar Ortiz (2005) att den utformning spel har ger en illusion av att spelaren kan påverka slumpen genom skicklighet - exempelvis Vegas och roulett.

3.4 Prevention och behandling

Statens folkhälsoinstitut genomför sedan år 2008 och fram till 2014 en

longitudinell studie kallad Swelogs (Swedish Longitudinal Gambling Study) om spel med pengar och konsekvenser för hälsan i Sverige. År 2011 gavs den tredje rapporten i projektet ut (Statens folkhälsoinstitut, 2011). Swelogs är den största longitudinella studien i världen som gör en befolkningsstudie kring hälsa och spel om pengar. Avsikten med projektet är att vid tre tillfällen under perioden 2008-2014 genomföra datainsamling som ska generera kunskap om risk- och

skyddsfaktorer och på så vis bland annat kunna ligga till grund för utveckling av evidensbaserade metoder som avser förebygga spelproblem (Statens

folkhälsoinstitut, 2011). Med resultaten från Swelogs kommer det bland annat bli möjligt att utifrån statistik se vilka grupper i samhället som spelar på vilken typ av spel (a.a.). Huvudresultat från den första mätningen som gjordes i Swelogs

2008/2009 berättar bland annat att andelen problemspelare i Sverige befinner sig på två procent och att antalet personer som spelar om pengar har minskat medan de som spelar, spelar för allt större summor (Statens folkhälsoinstitut, 2011). Man kan även se att det har skett en omfördelning bland dem som har spelproblem. Spelproblem tycks inte ha ökat, däremot har problemen sjunkit i ålder. Dock kan det poängteras att spelproblem minskat i den grupp som för tio år sedan hade mest spelproblem, dvs. bland pojkar 16-17 år (a.a.).

Statens Folkhälsoinstitut konstaterar även att det finns grupper i samhället som löper större risk att utveckla spelproblem än andra. Häribland tillhör

låginkomsttagare och personer med låg utbildning. Det är även en större andel med utländsk bakgrund som utvecklar spelproblem (Statens folkhälsoinstitut, 2011). Vidare menar man att det är sex gånger vanligare att människor med spelproblem lider av psykisk ohälsa än personer som inte spelar eller har

spelproblem. Sen om det är spelproblem som orsakar psykisk ohälsa eller psykisk ohälsa som orsakar spelproblem är oklart (a.a.).

Nilsson (2005), VD för Spelinstitutet, skriver i en artikel om möjligheterna till behandling för spelproblematik. Han tar bland annat upp det faktum att

spelberoende inte finns inskrivet i socialtjänstlagen och vilka konsekvenser det kan leda till. Utan att klandra socialtjänsten liknar Nilsson (a.a.) möjligheten att få en insats för behandling beviljad av socialtjänsten med ett lotteri då det många gånger kan vara helt avgörande på vilken del av landet den beroende bor i. Med det menar han dock inte att socialtjänsten på olika orter är bättre eller sämre, eller att socialsekreterare är bättre eller sämre beroende på bostadsort. Nilsson (a.a.) menar istället att det till en betydande del beror på att spelberoende inte finns inskrivet i socialtjänstlagen, vilket innebär att en insats för spelberoende kan avslås med hänvisning till lagtext (a.a.). Många har hört talats om att kommuner lider av beslut om besparingar och hög arbetsbelastning. Att avslå en ansökan till ett problem som inte behöver prioriteras enligt gällande lagtext när högen av andra ansökningar som måste prioriteras är nästintill oöverkomlig blir tämligen logiskt (a.a.). Vad menar då Nilsson (2005) med att möjligheter till behandling kan vara helt avgörande beroende på vilken del av landet den kommun du bor i? Nilsson menar att det delvis beror att det runtom i landet finns ett antal

kamratföreningar som arbetar ideellt eller redan har sin verksamhet finansierad. Tyvärr är dessa inte tillräckligt utbredda över landet och på flera orter finns det ingen förening alls. Nilsson (a.a.) påpekar dock att det finns en del kommuner som erbjuder stöd till personer med spelproblem även om det inte står inskrivet i lagtext eller finns någon finansierad kamratgrupp i kommunen.

Vidare är Statens folkhälsoinstitut huvudman för ett flertal olika projekt och verksamheter, däribland Stödlinjen dit spelare och anhöriga kan ringa sedan 1999 för att få stöd (Statens folkhälsoinstitut, 2008).

3.5 Sammanfattande kommentarer

I genomgången litteratur upplevs det råda en konsensus. Ingen av den

genomgångna forskningen motsäger det som tagits upp utan fungerar snarare som komplement för varandra.

Det har noterats att forskare förefaller vara överens om att spelproblem inte bör ses som binära kategorier där individer antingen är en problemspelare eller ej. Istället bör spelproblem ses som ett kontinuum utan klara gränser mellan vad som är spelproblem eller ej.

Det har även observerats att kunskap om orsaker till att människor utvecklar spelproblem och om olika risk- och skyddsfaktorer är begränsad. De mekanismer som kan bidra till att spelproblem utvecklas kan beskrivas på flera nivåer bland annat utifrån en biologisk förklaringsmodell med vad som sker i kroppen vid beroende. Överens är man om att signalsubstansen dopamin medverkar i processen samt att delar av hjärnan förändras efterhand beroende utvecklas. Ett annat återkommande synsätt i flera forskningsrapporter är Rönnbergs

biopsykosociala förklaringsmodell som går ut på att det är flera olika faktorer som samspelar och måste klargöras för att kunna förstå vad som orsakar spelproblem för den enskilde individen.

Avslutningsvis håller Statens folkhälsoinstitut på att genomför den största longitudinella befolkningsstudien i världen om spel om pengar och som avser kunna generera ny kunskap om risk- och skyddsfaktorer för att utveckla spelproblem.

TEORI

I detta avsnitt redogörs först för den vetenskapsfilosofi uppsatsen utgår ifrån. Vidare kommer använd teori till analys av empiri att beskrivas. Avslutningsvis diskuteras den relevans och de svagheter använd teori har haft för studien.

4.2 Hermeneutik

Uppsatsen utgår från ett hermeneutiskt synsätt då uppsatsen ämnar söka förståelse för det fenomen som undersöks snarare än att finna någon absolut sanning.

Hermeneutik är en vetenskapsfilosofi som lägger en central vikt vid tolkningen (Melberg, 1977) vilket lämpar sig bra för uppsatsens syfte. Kritiker mot

hermeneutiken hävdar att det är svårt att skilja en god tolkning från en dålig. Det är självklart avgöra om en tolkning är god eller dålig men förhoppningsvis kan uppsatsen läggas till som en del av en helhet som tillsammans med övrig

forskning kan bidra till en ökad förståelse för spelproblematik, d.v.s. i likhet med den hermeneutiska cirkeln enligt Gadamer (Eriksson, 2010).

4.3 Symbolisk interaktionism

För analys av inhämtad data avses ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv användas. Symbolisk interaktionism härrör från George Herbert Mead och Blumers arbeten och är ett verktyg för att analysera verkligheten (Payne 2005). Enligt Trost och Levin (2004) vilar perspektivet på fem grundpelare; social interaktion, symboler, definitionen av situationen, nuet och aktivitet. Nedan följer en beskrivning av de olika grundpelarna och inleds med den kanske viktigaste;

social interaktion. Människan är en social varelse som interagerar med andra

individer. Trost och Levin (2004) menar att vi inte enbart interagerar med andra, utan även med oss själva genom tankar och beslutsprocesser. Interaktion med oss själva kallar de för inre interaktion och med andra för yttre interaktion (a.a.) Nästa hörnsten ligger nära den första och är symboler. Människan använder sig utav ord, språk, gester med mera för att interagera med varandra. Många symboler är inlärda under uppväxten. Vi har lärt oss att en fotboll är rund, ska ha en viss storlek och bestå av ett visst material för att det ska få kallas en fotboll. Andra symboler kan ha olika innebörder för olika individer. Ett exempel är begreppet familj, vilken kan innefatta olika individer beroende på vem som tillfrågas. Symboler medverkar därigenom vid all interaktion mellan människor. En tredje hörnsten är definition av situationen och nedan följer troligen en av de mest kända formuleringarna för att beskriva begreppet, även kallat Thomas teorem (a.a.).

”If men define situations as real, they are real in their consequences.” (Thomas & Thomas 1928 i Trost & Levin, 2004 s. 12)

Om människan definierar situationer som verkliga, blir de verkliga i sina

konsekvenser. Det vill säga att en människans handlingar påverkas av hens sätt att tolka sin omgivning. Här kan även nämnas två andra centrala begrepp inom symboliskt interaktionism, nämligen spegeljaget och signifikanta andra (Trost & Levin, 2004). Med ett spegeljag menas att vi får en bild av oss själva genom att se andras bilder av oss, och en signifikant annan är en person som står oss nära eller som vi ser upp till och som vi anammar vissa beteenden av. Det fjärde begreppet Trost och Levin (2004) tar upp är aktivitet vilket poängterar att vi är aktiva

varelser. Vi är aktiva genom att vi interagerar med andra och inte befinner oss i ett statiskt tillstånd. Att A är svag och B är dum blir med ett symboliskt

interaktionistiskt perspektiv istället: A är svag i den situationen och B är dum i den situationen. Det vill alltså säga att A och B är aktiva varelser som inte alltid kommer att vara svaga eller dumma i alla situationer. Ett symbolisk

interaktionistiskt perspektiv lägger stor tonvikt vid att människor är föränderliga varelser. Den sista av hörnstenarna författarna (a.a.) tar upp är nuet. De menar att vi interagerar i nuet. Våra symboler, vår aktivitet, vår definition av situationen och vår sociala interaktion sker i nuet. Det innebär inte att saker som hänt tidigare är bortglömt och försvunnet utan att på det vis en människa interagerar i nuet är en summa av alla hens upplevelser.

4.3.2 Relevans för studien

Enbart ett teoretiskt perspektiv är inte alltomfattande för att analysera ett fenomen och många olika teoribildningar hade kunnat användas för att analysera studiens insamlade data. En anledning till att symbolisk interaktionism valts är på grund av att uppsatsen syftar till att skapa en djupare förståelse av de processer som sker kring penningspelare utifrån deras egen föreställningsvärld. För att kunna genomföra ett spel krävs en interaktion, antingen en inre i form av

beslutsprocesser och tankar, eller en yttre genom kommunikation och/eller kroppsspråk och som tidigare nämnt är interaktion en av grundstenarna enligt Trost och Levin (2005).

I Folkhälsoinstitutets kunskaps- och litteraturöversikt över forskning kring spel påpekas vikten av att studera penningspelare ur ett kontinuum utan klara gränser för vad som är spelberoende och vad som är ”vanlig” människa (Statens

folkhälsoinstitut, 2010). Symbolisk interaktionism har som utgångspunkt att människan är en föränderlig varelse (Trost & Levin, 2005). Genom att se informanter som aktiva, föränderliga individer undvikes låsning i ett binärt

tänkande som stereotypifierar som normala, missbrukare eller beroende pga. deras spelvanor. Med ett symboliskt interaktionistiskt synsätt kan informanterna istället bemötas av ett öppet förhållningssätt.

För att kunna besvara studiens syfte och förstå vad det är som kan skapa spelupplevelse är det av stor vikt att kunna studera informanterna med

utgångspunkt i deras interaktioner med omgivningen och hur de konstruerar den verklighet de lever i. En stor tyngdpunkt inom symbolisk interaktionism är meningsskapande (Augustsson, 2010). Med det menas att på det vis individen uppfattar konkreta objekt och abstraktioner i form av ord i sin omgivning har stor betydelse för vilken mening hen tillskriver en spelupplevelse. Genom att

meningsfullhet hjälper människan att avgöra vad som har betydelse och vad som är viktigt att utföra kan man anta att tillfredställelse av en individs behov generar meningsfullhet hos denne. Genom att analysera de empiriska datan ur ett

symboliskt interaktionistiskt perspektiv ges möjligheten att på situationsnivå undersöka vilken innebörd penningspel har för informanterna.

Augustsson (2010) menar att det är viktigt att se människan i en formativ process där hen använder och reviderar meningar med hjälp utav vägledning och olika instrument. En sådan utgångspunkt kan i denna studie förklara huruvida olika typer av behandlingar och sociala nätverk kan vara ett stöd för den som vill sluta spela.

Genom att se studiens informanter med hjälp utav begreppet aktivitet hämtat från symbolisk interaktionism, dvs. att människan är aktiv och skapande av sin egen verklighet kommer uppsatsen ifrån en ansvarsdiskurs som råder inom en del missbruksmodeller (Trost & Levin, 2004). Minnesotamodellen är ett exempel på en sådan teoretisk modell vilken blivit kritiserad för att frånta den enskilde personen ett ansvar över sin egen situation. En aktiv individ är själv med och skapar sin verklighet både vad gäller vägen in i och ut ur ett spelande. Även vid mötena med organisationer kommer begreppet aktivitet kunna hjälpa till vid analysen av de professionellas syn på spelproblematik i förhållande till eget ansvar och vilket stöd de har möjlighet att erbjuda sina klienter.

Utifrån ovan dragna resonemang kring meningsfullhet, aktivitet och nuet kan symbolisk interaktionism även hjälpa till vid förståelsen för de processer som gör att aktivitetsgraden i spel både kan öka och minska över tid hos spelare. Genom att vid intervjuerna prata om hur informanterna upplever sin livsvärld innan de började spela, under den mest aktiva spelfasen och efter att de slutat spela, kan begreppet signifikanta andra från symbolisk interaktionism begreppsliggöra personer i informanternas omgivning som kan ha haft betydelsefulla roller (Trost & Levin, 2004).

En kritisk aspekt mot att använda symbolisk interaktionism som teoribildning i denna studie är däremot att den inte hjälper mig att finna några absoluta

sanningar. En positivistisk ansats hade varit bättre lämpad om syftet med denna uppsats varit att finna absoluta sanningar. Däremot kan uppsatsen med hjälp av symbolisk interaktionism skapa sanningar utifrån informanternas konkreta livsvärld. Augustsson (2010) anför vidare att kritik riktats mot att teorin inte behandlar sociala stratifieringar eller maktskillnader och att det hjälper till att bevara rådande struktur. Man har även riktat kritik mot att symbolisk

interaktionism inte hanterar känslomässiga preferenser. Riktad kritik har dock inte förblivit obesvarad och Augustsson (2010) beskriver flera förändringar som tillkommit i teorin efter det att ovan nämnda kritik framförts, däribland hänvisar Augustsson (a.a.) till Stryker och Vryers indelning av symbolisk interaktionism i tre riktlinjer (traditionell symbolisk interaktionism, social strukturell

interaktionism och postmodern symbolisk interaktionism).

Genom att använda ett symboliskt interaktionistiskt synsätt vid analysen är det även viktigt att ha i åtanke att det inte enbart är studiens informanter som påverkas av det som pågår i kontexten, utan även att författaren, tillika intervjuaren, till denna uppsats berörs i allra högsta grad av det som sker i omgivningen och den värld vi lever i. Det kommer oundvikligen att påverka min forskarroll både vid analys av data samt i mötet med informanterna även om ambitionen är att inte låta personliga preferenser styra arbetet.

METOD OCH MATERIAL

I följande avsnitt kommer den metodologiska ansats som uppsatsen utgår från att beskrivas och även varför just denna ansats valts. Vidare redogörs även för hur urvalet av informanter gjorts, de etiska överväganden som tagits ställning till samt författarens egna förförståelse.

5.2 Metodologisk ansats

Uppsatsen utgår från ett hermeneutiskt synsätt och har i främsta hand intresse för att undersöka och försöka förstå världen utifrån de perspektiv respondenterna har, samt försöka förstå det innehåll de lägger i sina handlingar (Carlsson, 1996). En kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer upplevs därmed mest givande. Genom en kvalitativ ansats blir även författaren till uppsatsen en aktör på den arena vilken intervjuerna sker, vilket kommer att belysas längre fram. Hade studien istället utformats efter en kvantitativ ansats hade informanterna kunnat studeras mer objektivt och på så sätt gett möjlighet till en generalisering i större utsträckning än vad den nu valda ansatsen ger möjlighet till. (a.a.).

5.3 Urval och avgränsning

Studiens omfattning har begränsats till att enbart innefatta personer över 18 års ålder. En anledning till det är att de flesta spel med pengar i Sverige har en lägsta åldersgräns på 18 år. Jag är medveten om att spel förekommer även i yngre åldrar men då uppsatsen inte har för avsikt att specifikt studera målgruppen barn anses det inte vara etiskt försvarbart utifrån vetenskapsrådets riktlinjer att göra studier på dessa (Vetenskapsrådet, 2002). En geografisk begränsning av informanter har främst gjorts till södra Sverige då det har varit enklast att boka in tid och plats för intervju. Studien har vidare inte för avsikt att göra en jämförelse utifrån

socioekonomisk status, även om ämnet berörs kort. Litteraturstudien har begränsats till det material som ansetts vara mest relevant samt som hafts möjlighet att gås igenom.

Vid urvalet till den urvalsgrupp (urvalsgrupp 1) där informanterna har tidigare erfarenheter av penningspel har författarens privata sfär främst utgåtts ifrån där vänner och bekanta tillfrågats om potentiellt lämpliga personer som skulle kunna passa in på studiens målgrupp. Ambitionen var att på så vis försöka starta en snöbollseffekt. Detta angreppssätt resulterade i fyra respondenter, det vill säga hälften av studiens totala antal respondenter. Men då det visade sig svårare än initialt beräknat att finna informanter via snöbollseffekt till urvalsgrupp 1 eftersöktes även potentiellt lämpliga personer på nätet via offentliga bloggar rörande just tidigare erfarenheter av penningspel. Bloggarna urskildes genom sökning i sökmotorn Google med hjälp av sökorden ”penningspel+blogg”,

”spelberoende+blogg” samt ”spelmissbruk+blogg”. De bloggar som ansågs passa in på/i målgruppen och som hade någon form av kontaktuppgift publicerad på bloggen kontaktades med ett informationsbrev. Härigenom uppstod ett antal kommunikationer varav en av dem resulterade i en intervju.

När det gällde urvalet av organisationer som arbetar med spelberoende

(urvalsgrupp 2) valdes även här sökmotorn Google för undersökning av utbudet av organisationer. I första hand kontaktades organisationer med lämplig

geografisk närhet för att underlätta för eventuella intervjuer. Dock var inte

intresset hos urvalsgrupp 2 heller stort varför en utökad sökning till organisationer i hela landet gjordes, intressanta sådana kontaktades vidare med ett

informationsblad. Härigenom etablerades kommunikation med två organisationer, varav en resulterade i intervju. Den andra organisationen hade intresse av att delta i studien men på grund av ett fullbokat schema fanns möjlighet till intervju inte att få till stånd inom ramen för vad som tidsmässigt begränsat denna uppsats. Ingen potentiell respondent har sållats bort utan samtliga respondenter som visat intresse för studien har tagits med.

Vid sökning efter lämpliga informanter har en del patrull stötts på och

övervägande över huruvida en annan urvalsmetod kunde ha varit bättre lämpad för att få kontakt med fler respondenter har övervägts. Ett sådant övervägande var att i och med kontakten med Spelberoendes förening Malmö och Kolmårdens behandlingshem undersöka möjligheterna att med hjälp av dem få studiens syfte samt författarens kontaktuppgifter distribuerat till deras deltagare vid eventuellt intresse för mer information eller för deltagande i studien. Det finns dock olika skäl till att detta inte gjordes. För det första har, i samförstånd med föreningarna, både Spelberoendets förening Malmö och Kolmårdens behandlingshem valts att användas i uppsatsen med deras riktiga namn och då en garanti om

konfidentialitet getts informanterna ansågs denna kombination inte garantera just konfidentialitet. För det andra har en bredd på informanternas uppfattningar och åsikter kring olika behandlingsalternativ eftersökts, vilket är fallet i dagsläget, men som befarades bli alltför snäv om främst informanter med erfarenheter från endast två olika behandlingsalternativ använts. För det tredje valdes att inte undersöka Kolmårdens behandlingshems möjligheter att engagera sina klienter då dessa var mitt uppe i sin behandling och befann sig därmed närmre sitt missbruk än vissa av Spelberoendes förening Malmös deltagare. Då det redan inför

uppsatsens start valdes att inte intervjua personer befinnandes i ett aktivt spelande eller mitt uppe i en behandlingsprocess av etiska skäl var det inte ett alternativ att se dessa som potentiella informanter över huvud taget.

5.4 Kvalitativ metod och tillvägagångssätt

Totalt består de empiriska datan av åtta informanter som intervjuats personligen vid ett tillfälle vardera. Två informanter intervjuades vid samma tillfälle då de arbetar ihop inom samma organisation. Ambition var från början att ha lika många informanter från de två olika urvalsgrupperna men då bekymmer hafts med att hitta informanter resulterade det i fem stycken informanter i urvalsgrupp 1 och tre stycken i urvalsgrupp 2. Samtliga intervjuer har varat i genomsnitt en timme, bortsett från en som varade 40 minuter och en som varade 1,5 timme. Samtliga intervjuer har skett på en plats och tidpunkt som informanterna själva har haft möjlighet att välja.

Informanterna består dels av individer som arbetar med behandling av

spelproblematik, dels personer som själva tidigare spelat om pengar. Därför har två snarlika men ändock något olika intervjuguider använts. Den stora skillnaden är att det vid intervjuerna med de anställda inom organisationer inte bara

eftersöktes en syn på och erfarenheter av spel och behandling utan även information kring hur organisationerna arbetar och är uppbyggda. Vid intervjuerna av före detta spelare har det främst fokuserats på deras syn och erfarenheter av spel och behandling. Vid planeringen/uppbyggandet av de två

intervjuguiderna har rekommendationer rörande förberedelser inför en kvalitativ intervju från Patel och Davidsson (2003) använts. Dessa rekommendationer har bland annat inneburit att långa och ledande frågor undvikits att ställas. Samtliga intervjuer har inletts med ett par mjukare frågor för att sedan övergå till några känsligare frågor och därefter avrundats med några neutrala frågor. Anledningen till detta är att informanterna skulle ges möjlighet att känna av intervjuaren som person för att därmed inte försättas i en obekväm situation direkt. Intervjuerna har både spelats in med diktafon samt antecknats. Härigenom har tillförlitligheten ökats i det material som samlats in och intervjun i sig har flutit på bättre än om enbart anteckningar tagits. Intervjuerna har, som ovan nämnts, utgått från två olika semistrukturerade intervjuguider - en avsedd för de två informanter som arbetar med spelproblem och en avsedd för de tre informanter som tidigare ägnat mycket tid åt penningspel. Det vill säga att samma teman har ställts till de två informanter som arbetar med spelproblematik, medan de informanter som tidigare spelat har fått prata utifrån samma teman. En sådan intervjuform valdes för att kunna ge varje informant inom samma urvalsgrupp möjlighet att ge sin åsikt utifrån ett antal, på förhand, bestämda teman (Robson, 2002).

För att ges möjlighet att pröva ut de två intervjuguiderna genomfördes två provintervjuer, en för vardera intervjuguiden. Då det varit problematiskt att hitta informanter har det ansetts vara av stor vikt att ha en fungerande intervjuguide vid mötet med informanterna. Provintervjuer till studien har därför genomförts på en person i min omgivning utan någon nämnvärd tidigare erfarenhet till spel om pengar. Provintervjuerna har inte varit en del av den data som använts för analys, utan enbart som en provintervju för att testa frågorna på förhand. Jag anser inte att det har betydelse för studiens trovärdighet huruvida provintervjun är genomförd på en person utanför målgruppen eller ej då den enbart haft betydelse för att kunna etablera en genomarbetad intervjuguide inför mötet med informanterna. Efter varje avslutat intervjutillfälle har transkribering tagits vid och tankar kring intervjun har skrivits ned. En sådan metod kallar Patel och Davidsson (2003) för löpande analyser eftersom man börjar arbeta med sina insamlade data medan intervjuerna fortfarande är färskt i minnet. På det viset har uppsatsens författare upplevt att analysen blivit mer levande och att denne har kommit närmare informanterna (Patel & Davidson, 2003).

Sju av åtta intervjuer har genomförts som planerat. Bortsett från att diktafonen slutade fungera under en intervju gick även den som planerat. Under den intervjun fungerade diktafonen bitvis men till största del var den ur funktion. Genom att tidigt i intervjun uppmärksamma att diktafonen var ur funktion kunde

kompensationen för ljudbortfallet göras genom att lägga större vikt vid att anteckna. Nödvändig information upplevs därför inte ha gåtts miste om. En nackdel med att överhuvudtaget använda diktafon är att den kan hämma

informanten. men Carlsson (1996) anser ändå att den är att föredra vid kvalitativa intervjuer då det är viktigt att kunna hitta detaljer och lyssna igenom sitt material flera gånger i efterhand.

5.5 Analysmetod

Den teoretiska utgångspunkten ligger som tidigare nämnts inom hermeneutiken och symbolisk interaktionism. Valet av teoretisk utgångspunkt och analysmetod var planerad redan vid studiens start med reservation för eventuella ändringar.

Samtliga ljudinspelningar har transkriberats ordagrant till skriven text. Efter att ha transkriberat samtliga intervjuer lästes de igenom ett flertal gånger. Materialet har sedan kodats och kategoriserats (Robson, 2002). På så vis lärdes datan kännas bättre och tre övergripande teman kunde urskiljas. Följande var: vägen in, aktiv

fas och vägen ut. Häri upptäcktes även en del underteman. Genom att koda och

kategorisera de kvalitativa intervjuerna var tanken att skapa en helhet och begreppsliggöra respondenternas synsätt (a.a). Den kodade datan har sedan analyserat utifrån ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv.

5.6 Validitet och reliabilitet

Begreppen validitet och reliabilitet härrör från den positivistiska traditionen där reliabilitet avser tillförlitligheten i en mätning och validitet hur väl man mäter det man har för avsikt att mäta (Svensson, 1996). Svensson (a.a.) menar att begreppen får en annan mening i en kvalitativ ansats, samt att hög validitet i en studie

vanligen innebär att även reliabiliteten är hög. Det innebär däremot inte att validiteten är hög bara för att reliabiliteten är det och därigenom kan man anta att validiteten är överordnat reliabiliteten. I en kvalitativ studie menar Svensson (a.a.) vidare att validitetsbegreppet måste sättas i förhållande till sin kontext, nämligen informant och intervjuare.

Beroende på vilken innebörd man lägger i begreppet kan validiteten i denna studie hamna på olika nivåer. Utifrån en kvantitativ syn på begreppet torde inte

validiteten bli hög då varje intervjutillfälle utgörs av en unik kontext och det därmed inte går att dra några generella slutsatser utifrån datan. Inte heller har ett slumpmässigt urval av informanter gjorts vilket innebär att studien inte uppbär någon statistisk representativitet. Att däremot mäta validiteten utifrån vad Svensson (1996) tar upp som tolkande validitet anser uppsatsens författade peka på att validiteten i denna studie är högre än vad den kan anses vara utifrån en mer kvantitativ tolkning av begreppet validitet. Tolkande validitet berör hur väl intervjuarens uppfattning stämmer överens med den intervjuades (a.a.). Det föreligger alltid en risk att intervjuaren tolkar och förmedlar den intervjuades livsvärld annorlunda än vad informanten gör men genom att fråga informanterna hur de menat så fort en osäkerhet uppstått har en sådan felkälla minimerats. En annan faktor som påverkar validiteten är hur tydligt intervjufrågorna är ställda (Robson, 2002). Genom provintervjuerna gavs möjlighet att testa frågorna, hur de uppfattades av en lyssnare för att sedan kunna göra eventuella förtydliganden innan mötet med informanterna.

Larsson m.fl. (2005) menar att mångsidighet är viktigt i en kvalitativ studie för att kunna mäta reliabilitet och validitet. Ett exempel på mångsidighet är genom att kombinera olika metoder eller teorier göra en triangulering (a.a.). Ingen

triangulering har använts i denna studie vilket innebär att validitet och reliabilitet inte kan har kunnat stärkas genom det. Däremot har försök gjorts till att öka reliabiliteten genom användandet av diktafon, antecknandet av intervjuer och ordagrann transkribering. På så vis har risken för att gå miste om viktig information reducerats.

5.7 Förförståelse

Larsson m.fl. (2005) skriver att det är viktigt att reflektera kring forskarens förkunskaper vid ett hermeneutiskt synsätt eftersom hermeneutiker ofta har som

ambition att söka förståelse genom att studera en empiri på nära håll. Det innebär att denna studies informanters livsvärld studerats för att sedan analyseras utifrån hur författaren som forskare i denna uppsats uppfattar verkligheten. Som nämndes i början av kapitlet gör detta mig till en aktör på den arena jag undersöker.

Stor del av författarens förförståelse kring missbruk, beroende eller riskbruk har utvecklats under socionomutbildningens gång. Fördjupande kurser i/på ämnet, både vad avser förklarings- och behandlingsmodeller, har lästs men aldrig tidigare har en specifik studering av spel om pengar gjorts av författaren. Jag har en

någorlunda verklighetsbaserad bild av hur konsekvenser av spelproblem kan te sig då jag dels arbetat med att utreda enskilda individers rätt till ekonomiskt bistånd och därigenom vid ett flertal tillfällen mött människor med riskabla spelvanor, dels då jag har mött människor i min personliga krets som tidigare haft riskabla spelvanor.

Svensson (1996) menar att det är viktigt att bredda sina förkunskaper om det fenomen man har för avsikt att undersöka innan man påbörjar en datainsamling. Inför uppsatsens uppstart har fördjupning i tidigare forskning och litteratur gjorts vilket inneburit att relevant information inhämtats innan intervjuernas påbörjande.

5.8 Etiska överväganden

Uppsatsen har genomgått en etisk prövning av etiknämnden på fakulteten för Hälsa och Samhälle på Malmö Högskola och blivit godkänd (Dnr HS60-676:5). Medvetenhet om de fyra etiska huvudprinciper (informationskravet,

konfidentialitetskravet, samtyckeskravet och nyttjandekravet) som

Vetenskapsrådet utfärdat för att upprätthålla ett individskydd inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (Vetenskapsrådet, 2002) finns hos uppsatsens författare. Hänsyn har tagits till samtliga i den mån de varit aktuella för uppsatsen. Ett värsta scenario hade varit om informanternas deltagande i intervjun hade triggat igång ett problemspelande hos individen. För att undvika detta har bland annat enbart personer som inte längre är aktiva i sitt spelande valt att intervjuas. För försäkring om att informanterna inte är aktiva penning-spelare i nämnvärd utsträckning har författaren både vid första informationstillfället och i början av varje intervju informerat att inga aktiva spelare ämnas intervjuas. Det föreligger självklart en risk att informanterna talat osanning, men då det tydligt garanterats samtliga att deras uppgifter behandlas konfidentiellt anser jag att risken är mycket liten att informanterna lämnat oriktig information. De informanter som tillhör min personliga sfär har jag varit extra noga med att informera om att intervjun

genomförs utifrån en forskarroll. Vidare har en hel del tidigare forskning lästs för att undersöka om det finns några specifika triggers till återfall. En sådan är att tala om vinstsummor eller förluster i siffror. Därför har inga frågor i min intervjuguide berört siffror för förluster och vinster.

Fingerade namn för samtliga informanter används under hela studiens gång bortsett från att författaren i samråd med Spelberoendes förening Malmö och med Kolmårdens behandlingshem valt att använda organisationernas namn.

Motiveringen till det är för det första att organisationerna själva föredrog den lösningen. En annan anledning är organisationerna är offentliga och själva vill synas på den offentliga arenan. Spelberoendes förening Malmö är själva ofta ute och föreläser och har informationskampanjer och Kolmårdens behandlingshem

utövar själva marknadsföring för att synas. Därmed anser jag det inte vara till skada, utan kanske snarare tvärtom, att föreningens och organisationens riktiga namn använts i uppsatsen.

Ett annat etiskt dilemma är att bekanta till författaren har valt att delta i en intervju. Enligt 14§ 2st i lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor berörs beroendeförhållande till forskningshuvudman, vilket talar om att individer kan befinna sig i ett beroendeförhållande till intervjuaren och därav deltar i intervju. Det föreligger en risk att de bekanta till författaren valt att delta i en intervju på grund av deras personliga relation till mig. För att försäkra sig om att de tre bekanta till författaren valt att delta frivilligt har hen ägnat särskild tid innan dessa intervjuer till att informera om studien, samtycke och att de när som helst kan välja att avsluta sin medverkan utan konsekvenser.

Den insamlade datan kommer enbart att användas till att försöka besvara studiens syfte och inget annat. Utifrån ovanstående etiska överväganden anser jag att samtliga krav för att kunna tillförsäkra informanterna ett individskydd har tagits i beaktning.

RESULTAT OCH ANALYS

I kommande avsnitt följer en redogörelse för data samt analys av densamma. Även om det föreligger en aning ojämn fördelning mellan de två urvalsgrupperna upplevs ändå en känsla av mättnad i datan (Carlsson, 1996).

Dispositionen i följande avsnitt är upplagd likt följande: först ges en beskrivning av informanterna, därefter går de tre övergripande temana igenom i kronologisk ordning. Efter det beskrivs de två organisationer som undersökts och avslutas till sist med ett kortare avsnitt om anhöriga. Avsnittet rymmer inte att täcka in allt som tagits upp under intervjuerna och fokus har därför legat på att belysa de delar som är mest centrala för studiens frågeställningar och syfte. Vid citat av

informanter kommer mindre ändringar att göras genom att inte skriva ut

hostningar, harklingar, upprepningar av samma ord efter varandra och liknande. Anledningen är att de inte anses fylla någon funktion för analysen utan enbart gör texten mer svårläst för läsaren.

Jag vill vidare även poängtera och upprepa vad som tidigare redan nämnts under andra avsnitt men som jag anser vara av så pass stor vikt att läsaren har i minnet. Ingen avsikt finns att kategorisera studiens informanter som missbrukare eller beroende. Penningspel ses i uppsatsen som ett kontinuum utan klara gränser mellan olika fält och där individer kan röra sig över hela fältet under olika perioder eller händelser i livet.

6.2 Informanterna

De informanter som deltagit i studien består av män och kvinnor i arbetsför ålder. Hälften av informanterna är kvinnor och hälften är män. Då antalet informanter inte är särskilt många till antalet och då samtliga utlovats konfidentialitet kommer inte något kön att anges vid citering av informanterna. Antalet informanter är inte mer än åtta till antalet och det vore därför lättare för anhöriga att känna igen informanterna. Två informanter är anställda på Spelberoendets förening Malmö och en på Kolmårdens behandlingshem. Sex stycken av informanterna har tidigare själva ägnat sig åt penningspel och en är anhörig till en spelberoende. Ingen av de informanterna med egna erfarenheter av att spela befinner sig i ett aktivt spelande eller går i behandling mot detsamma.

6.3 Vägen in

Motiv till att en person börjar spela mer om pengar kan vara många. Det är ett genomgående tema som återkommer hos majoriteten av informanterna. En informant säger följande:

”Det finns jättemånga anledningar. /…/ Jag tror man kan, man

börjar, alltså man kanske spelar normalt och så och sen händer någonting i livet som gör att man går in och stänger in sig, alla sina känslor så att man lägger det i spelet.” (Informant 3)

Att det skett en förändring i samband med att en individ börjar spela mer om pengar är ett annat återkommande resonemang hos samtliga informanter. Vad för typ av förändring är däremot mycket olika. En informant beskriver att hen började spela mer i samband med att en närstående gick bort. Hen kunde spela poker sedan tidigare och såg det som rolig underhållning. I samband med att den enda föräldern som fanns vid liv gick bort fick hen bekymmer med sömnen och var ofta uppe ensam på nätterna. Genom tillgång till Internet skapade hen en sysselsättning som fördrev tiden och erbjöd en möjlighet att tänka på annat. Hen beskriver följande:

”Jag var ensam. /…/ Eller ja, alltså det är klart jag hade vänner

men, liksom.. jag hade ju sömnproblem och inte skulle jag ringa en vän mitt i natten /…/. Så det blev så här, jag skulle sysselsätta mig med någonting och spel över lag, över huvud taget, innan missbruket började så var, tyckte jag ju om det.” (Informant 5)

Som nämnt i inledningen av den här uppsatsen har tillgängligheten av penningspel ökat explosionsartat sedan Internet etablerats på marknaden. Vem som helst kan när som helst koppla upp sig på nätet och spela om pengar, vilket blir tydligt i ovanstående citat. Genom att Internet är ett globalt fenomen kunde ovannämnda informant spela med andra, antingen internationellt eller nationellt, när andra vänner sov eftersom det alltid var någon vaken på Internet. En annan informant förklarar att hen började spela mer om pengar när partnern åkte iväg på en längre semester och hens sysselsättning samtidigt erbjöd mer ledig tid än vad den gjort tidigare. På något vis tycks en tidsmässig aspekt spela roll för ovanstående informanter. Det vill säga att spel fick en större betydelse i informanternas liv i samband med att vardagen förändrades på så vis att de fick mycket egen tid över. Till en början var spelet ett komplement för att fylla ut vardagen men allteftersom beskriver flertalet informanter att de kom att låna eller stjäla tid från andra

nödvändiga aktiviteter i vardagen så som arbete, skola mm. I den insamlade datan är det ingen an informanterna som har uppgett att de i ett tidigt skede av sitt spelande ”lånade” tid från andra aktiviteter i sin vardag för att spela. Ytterligare en informant säger:

”Alltså, jag hade ju ett mål när jag började spela att jag skulle

vinna två miljoner.. det var ju mitt mål ju.. men sen så vann jag ju kanske pengar ju men så räckte inte det ju. /…/ och när den här bollen börjar rulla så tappade jag ju kontrollen.” (Informant 2)

Ur ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv kan det förklaras varför dessa informanter till en början inte haft bekymmer med spel om pengar men efter olika förändringar i vardagen har även deras spelvanor förändrats. En av grundpelarna inom symbolisk interaktionism handlar om att tillskriva objekt i sin omgivning meningar och betydelser (Augustsson, 2010). När livet förändrats för studiens informanter har de kommit att sakna något i sin tillvaro att tillskriva en mening. Augustsson (2010) skriver i sin bok om meningsskapande. Samtliga informanter ur urvalsgrupp 1 nämner olika anledningar de anser ha influerat dem i sitt spelande. Alla informanter är överens om att spelet fyller någon funktion men exakt vilken varierar, som ovannämnda citat visar exempel på, tämligen brett. Med ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv skulle det kunna förklaras genom att alla individer behöver skapa en mening i förhållande till sin omgivning för att i sin tur kunna förhålla sig till detta. Nedanstående citat visar på hur en informant

resonerade kring huruvida hen tänker om anledningar till att en individ börjar spela mer om pengar:

”Jag tror den största faktorn är… vad ska man säga… tristessen,

eller känslan av att inte riktigt ha någon självklar mening i livet.. skulle jag nog säga mest.” (Informant 7)

Citatet överensstämmer väl med tidigare dragna resonemang utifrån symbolisk interaktionism om att spel om pengar kan tillskrivas en mening av individer i samband med att en förändring i deras liv sker samt att detta kan vara en bidragande faktor till att ett spelberoende så småningom kan utvecklas. Med ovanstående resonemang i åtanke anser uppsatsens författare att det känns rimligt att påstå att spel om pengar för en del individer fyller ett tidsmässigt tomrum. Det är en vanlig föreställning att låta den tid en spelare lägger ned på spel vara en avgörande faktor för att kategorisera en penningspelare till att vara spelberoende. Symbolisk interaktionism lägger stor tonvikt vid interaktion, nuet, aktivitet och meningsskapande (Trost & Levin, 2004). Flera aspekter måste alltså uppfyllas och tas hänsyn till för att förstå spelproblem och inte enbart en tidsmässig aspekt. Även en biopsykosocial förklaringsmodell gör det tydligt att det är flera faktorer som påverkar ett problembeteende (Rönnberg, 2010). En tidsaspekt tycks enligt informanterna dock vara en bidragande faktor till att de börjat spela mer om pengar.

Binde (2009) menar att spel om pengar kan få individer att uppleva att de är nära social och ekonomisk makt, något som de i vanliga fall står långt ifrån. Att spela om pengar gör det alltså möjligt att komma ifrån sin nuvarande status (a.a.). Psykologiska faktorer till att utveckla spelproblem beskriver Ortiz (2005) utifrån att spel fyller en funktion i spelarens liv i form av bland annat positiv och negativ förstärkning. Positiv förstärkning menar Ortiz (2005) är det som till en början får en spelare att fortsätta spela. Positiv förstärkning är de positiva känslor som exempelvis uppnås genom spänning och vinster. Med negativ förstärkning menas att något tas ifrån individen när den spelar (a.a.). Citatet nedan är ett exempel på negativ förstärkning genom att hen upplevde ångest om hen inte kunde spela: ”/…/ när jag liksom kände att jag inte får tag på pengar över

huvud taget, då var det som att jag kapitulerade. Nä men då får jag gå hem.. då var det en ångestkväll istället.” (Informant 7)

Genom att spela befrias hen tillfälligt från ångest. För ovanstående informant var det tillgången till pengar som var avgörande för om hen kunde fortsätta spela eller ej. Ett annat återkommande begrepp vid samtliga intervjuer är att det gav en kick att spela och att det är en faktor som drev flera av informanterna att spela mer. En informant jämför kicken av en vinst i spel med kicken hen får av nikotinintag. Brené & Olson (2005) beskriver i sin artikel dopamin som kroppens egna belöningssystem. Att samtliga av de informanter som har egen erfarenhet av penningspel beskriver att de får en kick av att spela ligger alltså helt i linje med det dopaminpåslag Brené och Olson (2005) beskriver. Det vill säga att när informanterna får en kick av spel innebär det att kroppen frisätter dopamin som ger en känsla av välbehag och får dem att vilja upprepa handlingen för att återuppleva välbehaget. En informant från urvalsgrupp 1 beskrev följande: ”Sen då att man känner de här känslomässiga pikarna /…/

nära att vinna var det en enorm kick. Antingen sporrades jag av ångesten eller av nästan vinst.” (Informant 7)

Bland de sociala faktorer Ortiz (2005) belyser kan spel om pengar upplevas som ett sätt att hantera livsproblem, tristess och ensamhet. Sociala medier visar dygnet runt reklam för spel om pengar samtidigt som vi matas med information om hur vi kan bli vinnare, ekonomiskt oberoende, våga säga ifrån till den elaka chefen med mera. En av de anställda på Spelberoendes Förening Malmö säger följande i sammanhanget:

”/…/ sen också tror jag jakten… alltså samhället. Vi vill själva

bli den där vinnaren… det matas vi med varje dag i tidningar och överallt… att bli vinnare. /…/ två miljoner är inte särskilt mycket idag men för 20 år sedan… om man skulle vinna två miljoner så hade det varit väldigt mycket pengar. Vi har tappat respekten för värdet av pengar också tror jag.” (Informant 3)

Svenska invånare har sällan möjlighet att röra sig i offentliga miljöer utan att mötas av spelreklam eller möjlighet till spel om pengar (Rönnberg m fl., 1999). Det innebär att vi i vardagen ständigt måste förhålla oss till lockelser om att spela om pengar. Augustsson (2010) förklarar ur ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv att människan befinner sig i en ständigt formativ process och att hen använder olika objekt som vägledning. På så vis skapar människan sin egen verklighet (a.a.). En anställd på spelberoendes förening Malmö säger följande: ”Spelombud finns det ju överallt… man får spela överallt… det

får du i kassan på Ica eller Willys eller var du nu än är. /…/ Det finns överallt så man kommer aldrig ifrån det… man blir påverkad hela tiden.” (Informant 2)

En annan anställd fyller i med följande:

”Och det är ju roligt för dom som kan klara av det.”

(Informant 3)

Edström (2008) menar att när den sociala acceptansen för spel ökar förändras synen på att spela, vilket genererar i att det spelas mer. Edström (2008) hänvisar även till totalkonsumtionsmodellen som visar att ju fler speltillfällen det finns, desto mer spelar befolkningen. Flera av informanterna nämner att de tror att tillgängligheten till spel och den många gånger aggressiva marknadsföringen kan vara en bidragande faktor till att många börjar spela. En informant säger följande: ”Fan vad Sverige gör mycket reklam om spel. Det är verkligen,

vinn det här, betala femton kronor för trisslott, du kan vinna femtontusen. Överallt! /…/ Skyltar och reklam och media är inget man tänker på i vardagliga livet, men när det är något beroende som man bara inser, men shit vad mycket reklam dom gör.” (Informant 5)

Lotteriinspektionen ska enligt lotterilagen agera utifall information från spelbolag riktade mot potentiella kunder är missledande eller felaktig. Enligt Binde (2005) finns det inga exakta uppgifter om hur mycket olika spelbolag lägger på