Examensarbete Omvårdnad Hälsa och samhälle
15 högskolepoäng Malmö högskola
Hälsa och samhälle
”DET ÄR JU JAG SOM ÄR
HUVUDPERSONEN!”
HUR UPPLEVER PATIENTEN RONDEN?
EN EMPIRISK INTERVJUSTUDIE
HELENA FÄLLMAN
ANNA OTTOSSON
”WELL, I’M THE
MAINPERSON !”
HOW DOES THE PATIENT EXPERIENCE THE
WARD ROUND?
AN EMPIRICAL INTERVIEW STUDY
FÄLLMAN HELENA
OTTOSSON ANNA
Fällman, H & Ottosson, A.” Well, I’m the mainperson!”
How does the patient experience the ward round? An empirical interview study. Degree Project, 15 Credit Points.
Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2009.
The ward round is the marketplace for information and communication exchange between patients and healthcare professionals. Studies have shown an
asymmetrical balance in the communication flow during the round. Healthcare professionals, in particular physicians are shown to have the most part of the communication during rounds, whereas patients only contributed with a small part. The role of the nurse during rounds has been described as relatively passive and quiet. Asymmetry has been used to describe the role of the patient leaving him or her in the bottom of the hospital hierarchy. Literature and studies used in the background suggests that continuous patient adjusted information and active listening by professionals would lead to a greater equality when it comes to the balance of communication and the exchange of information during rounds. The aim of this study is to investigate how patients in an oncology ward experience the round. The method used was qualitative semi structured interviews. The central research questions were to investigate the patient’s experience of the communication during the round, if the patients experience participation during the round and how the patient experience meaning of the presence of the nurse during rounds. Our result shows that the respondents felt that the communication was working well during the round. The respondents expressed that they participated during the round by asking questions. The respondents did not feel that the nurse had a special meaning for them personally during the round, but they did feel that the nurse in general had a meaningful role during the round. Other findings in the results concerning the integrity of patients and lack of time on behold of the professionals are also included.
Keywords: Communication, information, oncology, participation, patient, nurse, ward, ward round.
”DET ÄR JU JAG SOM ÄR
HUVUDPERSONEN !”
HUR UPPLEVER PATIENTEN RONDEN?
EN EMPIRISK INTERVJUSTUDIE
FÄLLMAN HELENA
OTTOSSON ANNA
Fällman, H & Ottosson, A. ”Det är ju jag som är huvudpersonen!” Hur upplever patienten ronden? En empirisk intervjustudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng.
Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad 2009. Ronden är en marknadsplats för utbyte av kommunikation mellan patienter och sjukvårdspersonal. Tidigare forskning har visat på ett asymmetriskt
kommunikationsflöde under ronden där sjukvårdspersonalen och då framförallt läkaren varit den part som kommunicerat mest och patienten minst.
Sjuksköterskans roll har beskrivits som tillbakadragen och relativt passiv i rondsammanhang. Asymmetrin återkommer också i den beskrivning av patientrollen där denne således befinner sig längst ned i sjukvårdshierarkin. Kontinuerlig patientanpassad information och ett aktivt lyssnande hos personalen leder enligt studerad litteratur och forskning till ett mer jämlikt
kommunikationsflöde och informationsutbyte under ronden. Studies syfte är att undersöka patientens upplevelse av ronden på en onkologisk avdelning. Metoden som har använts är halvstrukturerad kvalitativ intervju. De centrala
frågeställningarna har varit att undersöka hur patienten upplever att
kommunikationen fungerar under ronden, om patienten upplever delaktighet under ronden samt att söka svar på hur patienten upplever betydelsen av sjuksköterskans närvaro under ronden. Av resultaten framkommer att
respondenterna överlag tycker att kommunikationen fungerar väl under ronden. Respondenterna upplever även delaktighet under ronden och från deras sida manifesterades detta i form av frågeställande. Det framgick av resultatet att respondenterna inte upplevde att sjuksköterskan hade någon speciell betydelse för dem personligen under ronden, däremot framkom att respondenterna upplevde att sjuksköterskans roll i allmänhet under ronden var betydelsefull. I resultatet framkom även två intressanta bifynd som berörde integritet och tidsbrist.
Nyckelord: Vårdavdelning, delaktighet, information, kommunikation, onkologisk, patient, sjuksköterska, rond.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING s.6
2. BAKRUND s.7
2.1 Patientens roll s.7
2.2 Sjuksköterskans roll s.8
2.3 Delaktighet & Jämlikhet s.8-9
2.4 Kommunikation s. 9-10
3. LAGAR FÖRESKRIFTER OCH RIKTLINJER s.11
3.1 Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) s.11
3.2 Kompetensbeskrivning för sjuksköterskor s.11
3.3 Icn:s etiska kod för sjuksköterskor s.11
4. SYFTE s.12 5. FRÅGESTÄLLNINGAR s.12 6. DEFINITIONER s.12 7. METOD s.13 7.1 Urval s.13-14 7.2 Datainsamling s.14 7.2.1 Intervjuguide s.14-15 7.2.2 Intervjuförfarande s.15 7.3 Dataanalys s.16 7.3.1 Metodreferens s.16 7.3.2 Analysförfarande s.16-17 8. ETISKA ÖVERVÄGANDEN s.17 9. RESULTAT s.18 9.1 Procedur s.18 9.2 Närvarande personal s.19 9.3 Information s.20 9.4 Kommunikation s.20
9.4.1 Att förstå vad som sägs s.21
9.4.2 Patientens deltagande s.21-22
9.4.3 Personalens deltagande s.22
9.5 Sjuksköterskans roll och funktion s.22-23
9.8 Positiv och negativ kritik s.24-25 9.9 Sammanfattning av resultat s.25-26 10. DISKUSSION s.26 10.1 Metoddiskussion s.26-29 10.2 Resultatdiskussion s.29-33 11. SLUTORD s.33-34 12. REFERENSER s.35-36 13. BILAGOR 14.1 Bilaga 1 s.37 14.2 Bilaga 2 s.38 14.3 Bilaga 3 s.39
1. INLEDNING
Följande studie avser att belysa och beskriva ronden ur ett patientperspektiv med fokus på patientens upplevelse. Till grund för val av ämne ligger dels att det finns en efterfrågan hos avdelningen där studien har utförts samt att vi som blivande sjuksköterskor ges möjlighet att sätta oss in i patientens roll. Att ha förståelse för samt att kunna sätta sig in i ett patientperspektiv anser vi är grundläggande för en sjuksköterska. Patientens upplevelse av ronden är av stort intresse då det utgör en viktigt pusselbit i omvårdanden.
Ronden utgör ett optimalt tillfälle för informationsutbyte mellan patient och profession och studien avser ur ett patientperspektiv studera hur detta
informationsutbyte fungerar. Vi ifrågasätter bland annat om en rond kan fylla sitt syfte när patienten, som är det centrala i sammanhanget, drar sig för att ställa frågor. Otrygghet är en av de mest bidragande orsakerna till att människor känner sig hotade och det har visat sig att bristfällig information om diagnos och
behandling är en av de mest ångestskapande aspekterna av sjukhusvistelsen (Fagermoen, 2004). Finns det då en risk att informationen under ronden kan vara så pass bristfällig att det kan väcka ångest hos patienten?
Vidare är ronden ytterligare en företeelse som belyser de tydliga roller och den hierarkiska struktur som finns inom hälso- och sjukvård. För att motverka att patienten hamnar längst ned i hierarkin krävs det engagemang från hälso- och sjukvårdspersonalens sida. Sjuksköterskan spelar en viktig roll då det är hon som arbetar i patientens närhet samt gör de observationer av patienten som ligger till grund för mycket av den information som kan bli relevant vid ronden. Vi menar på att det är vi som sjuksköterskor som genom kommunikation och information kan bidra till att minimera otrygghet hos patienterna och på så sätt även bädda för goda förutsättningar inför ronden. Som blivande sjuksköterskor är det viktigt att sätta sig in i patientens syn på vår yrkesroll och vi vill i denna studie därför belysa patientens upplevelse av sjuksköterskans närvaro och funktion i
rondsammanhang.
I kompetensbeskrivning från Socialstyrelsen (2005) påtalas att svensk legitimerad sjuksköterska måste kunna identifiera patientens behov av information, förmedla denna information samt se till att patienten har förstått informationen och på så sätt kan tillgodogöra sig den på bästa sätt (a a). Faktorer som språkliga barriärer kan försvåra kommunikationen och således utgöra ett hot mot ronden som marknadsplats för informationsutbyte. Om ronden inte fungerar ändamålsenlig, menar vi, minskar möjligheten för ett jämlikt informationsutbyte mellan profession och patient. Utifrån detta menar vi att även om både sjuksköterskor, läkare och patienter är eniga om att det är viktigt att patienten ska vara en aktiv deltagare under ronden så visar såväl litteratur som forskning på en uppenbar asymmetri i hur kommunikationen är fördelad.
Detta är anledningen till att denna empiriska studie, med målsättning att ta reda på hur patienten upplever ronden, är till stor vikt för allmänsjuksköterskan. Hur ska sjuksköterskan kunna tillämpa de allmänna råden om man inte först sätter sig in i patientens perspektiv? Att studera patientens upplevelser av ronden ger oss som blivande sjuksköterskor chans att förstå vikten av denna företeelse ur ett
2. BAKGRUND
Bakgrunden redogör för patientens roll, sjuksköterskans roll, delaktighet och jämlikhet samt kommunikation.
2.1 Patientens roll
Fagermoen (2004) beskriver patientrollen som beroende och asymmetrisk samt att patienten i denna asymmetri oftast är underordnad och beroende av
sjukvårdspersonalen (a a). Även Thorsén (2008) menar att relationen mellan vårdpersonal och patienter ofta är asymmetrisk. Det är enligt honom därför av största vikt att vårdpersonal är medveten om detta för att förhindra maktmissbruk och misstro (a a). Rollfördelningen med dessa hierarkiska inslag är i kritiska tillstånd ändamålsenlig då patienten saknar kraft, kunskap och vilja att ta ansvar för sin egen hälsa (Fagermoen, 2004). Så snart tillståndet stabiliseras är det dock av största vikt att patienten i större utsträckning kan medverka och anta en mer aktiv roll (a a).
För att detta ska bli möjligt är det mycket angeläget att sjuksköterskan använder sig av rådgivning och undervisning som instrument för att uppmuntra en sådan utveckling (Fagermoen, 2004). Att en patient kan uppleva maktlöshet och otrygghet bottnar ofta i brist på kunskap om och kontroll över sin situation. Utöver detta är det inom sjukvård vardag att andra människor fattar beslut om och för patienten vilket gör honom eller henne utlämnad åt andra. Inom sjukhusets maktstrukturer befinner sig ofta patienten längst ner i hierarkin vilket kan hindra patienten från att våga agera aktivt i sin situation (a a).
I Busby och Gilchrists studie från 1992 har ronden studerats med fokus på patientmedverkan ur både patientens och professionens perspektiv. Vidare har sjuksköterskans roll under ronden studerats. I studien observerades hur kommunikationen under ronden fördelades mellan patient, sjuksköterska och läkare. I studien framkom att alla åtta patienter tyckte att ronden var en ideal plats för information angående framtida behandling och progress. Patienterna uppgav dock att de väldigt sällan eller aldrig blev tillfrågade om sin åsikt under ronden. Trots detta ville dock majoriteten inte ha någon förändring. Två patienter hade önskat mer information under ronden men hade inte frågat efter det. Tre patienter som hade haft svårigheter att förstå informationen angav att de inte hade frågat då de ansåg att den medicinska personalen visste bäst ändå. Patienterna angav även att det var svårt för dem att höra vad som sades under ronddiskussionen samt att det var svårt att begripa den medicinska jargongen (a a).
I studien (Busby & Gilchrist, 1992) angav majoriteten av patienterna att de skulle vända sig till läkarna om de hade frågor angående sin behandling då de upplevde att sjuksköterskorna inte hade den kunskap, tillstånd eller tid som krävdes. Patienterna upplevde att även läkarna inte hade tillräckligt med tid och att de gav alldeles för komplicerad information. Majoriteten av läkarna i studien ansåg att patienterna borde vara mer involverade i diskussionen under ronden. De angav även att patienterna tenderade att missförstå diskussionen och att detta troligen var den största anledningen till att patienterna inte visade mer aktivt deltagande under
2.2 Sjuksköterskans roll
Enligt Weber et al (2007) och Busby och Gilchrist (1992) bör ronden fungera som en central marknadsplats för utbyte av information mellan läkare, sjuksköterska och patient. Grundtanken är att ronden ska fungera som en interaktion mellan de tre parterna men det framgår dock vid närmre studier att sjuksköterskan endast tillför en liten del i informationsutbytet (Weber et al, 2007). Enligt O’Hare (2008) spelar sjuksköterskans kunskap en viktig roll vid ronden då det är hon som dagligen interagerar med och observerar patienten samt följer patientens dagliga aktiviteter och status. Likt Weber et al (2007) menar även O’Hare (2008) att sjuksköterskans kunskap åsidosätts och detta sker till följd av den traditionella hierarkiska strukturen som råder inom hälso- och sjukvård.
Fagermoen (2004) menar att sjuksköterskan måste vara lyhörd och ta initiativ om hon märker att tankar och bekymmer plågar patienten. Rädslan för att vara till besvär och bristen på kunskap är bara två av flera faktorer som gör patienten utsatt och hindrar denne från att berätta om sina tankar och funderingar samt att ställa frågor (a a). Tankegången styrks i Busby och Gilchrists studie från (1992) där sjuksköterskor beskriver olika roller de upplever sig ha under ronden. Vissa talar om att agera talesperson för patienterna, andra nämner att det är sjuksköterskans uppgift att förklara sådan information från läkarna som patienterna inte till fullo har förstått (a a).
I Busby och Gilchrists studie (1992) nämner även några av sjuksköterskorna att de anser att det är deras roll att uppmuntra patienterna till ett mer aktivt deltagande, vilket de menar troligtvis skulle leda till färre missförstånd. Hälften av
sjuksköterskorna anser också att deras roll under ronden borde förändras och bli mer aktiv. Majoriteten av sjuksköterskorna angav att patienterna borde vara mer involverade i diskussionen under ronden. De trodde även att anledningen till att patienterna inte ställde frågor var att de kände sig osäkra och oroliga. Dålig hörsel, nedsatt mental förmåga och dålig förmåga att förklara hos personalen trodde cirka åttio procent av sjuksköterskorna var anledningen till att patienterna inte ställde frågor under ronden. Läkarna identifierade att sjuksköterskans roll i första hand handlade om att tillhandahålla information till just läkarna. Både läkare och sjuksköterskor uppgav att sjuksköterskorna hade den kunskap som behövdes för att svara på patienternas frågor. Vissa läkare angav att
sjuksköterskorna uppgift handlade om att föra patientens talan medan endast ett fåtal tyckte att sjuksköterskerollen under ronden borde förändras och bli mer aktiv (a a).
2.3 Delaktighet och Jämlikhet
Ett exempel på förhållningssätt som lyfter fram patientens möjlighet till medbestämmande och påverkan är Patient empowerment som beskrivs av Björvell (2001). Grundtanken med konceptet är att höja patientens status i vårdsituationen. På detta sätt förväntas patienten vara med och besluta kring sin egen vård samt med hjälp av professionens omvårdnad och medicinska
Patient empowerment handlar om att visa patienten respekt för sin uppfattning och sjukdomsupplevelse. För sjuksköterskan blir detta framför allt aktuellt i det dagliga mötet med patienten där kunskapsöverföring och patientutbildning utgör viktiga grundstenar. Genom att verka för en öppen och tillåtande miljö ges patienten möjlighet att vara delaktig och engagera sig (Björvell, 2001).
Ronden utgör tillfälle för kommunikation och informationsutbyte med patienten i centrum. Utan förhållningssätt som ger patienten möjlighet att medverka och påverka finns dock risk för att patienten hamnar utanför denna marknadsplats för informationsutbyte samt får mycket lite att säga till om. Under ronden diskuteras och fattas bland annat beslut kring patientens vård och behandling. Björvell (2001) beskriver att det centrala i Patient empowerment är patientfokuseringen. Med detta avses dock inte att professionen fattar beslut över patientens huvud utan handlar om patientens rätt och förmåga att kunna påverka och medverka i dessa beslut. Ges patienten inte denna möjlighet finns risk för att han eller hon inte tror att de egna initiativen är av relevans, eller som en av respondenterna i Busby och Gilchrists studie (1992 s.342) uttrycker det:
”They don’t take any notice of me. Why should I listen to them?”
Genom att aktivt främja attitydförändring med mål att förstärka patientens ställning i vården underlättar man för patienten att få mer att säga till om
(Björvell, 2001). Enligt Björvell utgör även Patient empowerment en demokratisk fråga om jämställdhet och begreppet innebär i denna mening att förhållandet mellan patient och sjukvårdspersonal är jämställt (a a). Inom sjukvården råder i grunden dock hierarki, ett ojämlikt förhållande där professionen innehar kunskapen och således har övertaget (a a). Dahlborg Lyckhage (2007) stärker denna företeelse när hon beskriver att ronden lätt kan uppfattas som en ritual inom vårdkulturen med syfte att bevara hierarkin mellan läkare, sjuksköterska och patient (a a). Björvell (2001) menar att det är just denna ojämställdhet som måste kompenseras för att patienten ska komma till tals i den hierarkiska organiserade sjukvården (a a). En patient som inte ges möjlighet att känna sig jämlik genom delaktighet och möjlighet att påverka i rondsammanhang riskerar således att känna sig hjälplös och gradvis förlora sin identitet (Dahlborg Lyckhage 2007). Detta kan i sin tur leda till avsaknad av egna initiativ som för patienten i fråga kan gynna dennes hälsa och välbefinnande (a a).
2.4 Kommunikation
I rondsammanhang är kommunikation en av grundstenarna och för att ronden ska fullgöra sitt syfte krävs således att professionen besitter goda kunskaper inom detta område. Under ronden ges patienten bland annat möjlighet att ställa frågor, framföra önskemål samt berätta om oroande tankar. Josephson (2001) beskriver att just lyssnandet är den del av kommunikation som är svårast då personalen ofta lägger tyngd på att visa sin kunskap, försäkra patienten att man förstått samt delge patienten om erfarenheter. Detta leder till risk för att lyssnandet till vad patienten faktiskt har att säga går förlorat och i värsta fall till att patienten upplever att det inte finns intresse för vad man har att säga samt att denne tappar tråden och avbryter sin berättelse i väntan på mer konkreta frågor (a a).
I sjukdomscentrerade samtal, som vid rondsammanhang, riktas intresset mot sjukdomen, inte mot patienten och frågorna får därmed en sluten karaktär (Josephson, 2001). Slutna frågor ger långt ifrån en helhetsbild och viktig information kan gå förlorad. Om man istället för ett patientcentrerat samtal och ställer öppna frågor, ges patienten möjlighet att berätta själv. En sådan
samtalsform syftar till förståelse för patienten och ett ömsesidigt utbyte av information kan ske (a a). Metaforen av ronden som en marknadsplats för informationsutbyte blir utifrån denna beskrivning tydlig (Weber et al 2007). När det gäller den information som ges till patienten under ronden menar Weber et al (2007) att detta i många fall sker på ett relativt kaotiskt sätt samt att patienten översvämmas av information som inte alltid är efterfrågad. Även O’Hare (2008) styrker denna aspekt då han menar att patienten kan uppleva ronden som
oannonserad och alltför hastig likt en parad av vita rockar som tittar förbi sjukhussängen, lyssnar lite och mumlar i jargong (a a).
I Webers et als (2007) studie hade patienten i genomsnitt endast tolv sekunder per rondtillfälle att ta upp egna spörsmål. Det framkommer vidare att närmre hälften av den sjukdomsrelaterade informationen inte riktades direkt till patienten under ronden, utan istället framkom genom kommunikation mellan professionen.
Läkarna har visat sig vara den grupp som kommunicerar mest. Hälften av läkarnas kommunikation riktades till andra läkare, 13 procent riktades till sjuksköterskor och 26 procent riktades till patienter. Patienternas totala kommunikation var endast nio procent av all kommunikation under ronden varav 93 procent utgjorde svar på läkarnas frågor. Sjuksköterskornas totala kommunikation utgjorde tolv procent och riktades främst till läkarna (a a).
Att språkliga barriärer kan utgöra en svaghet i rondsammanhang är en misstanke som får bekräftelse av Määtä och Segesten (2007). Latin som arbetsspråk, menar de, är tradition sedan långt tillbaka inom medicin. Språket utgör en stor tillgång mellan yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård samt gör tydlighet och exakthet möjligt vid dokumentation. Däremot kan professionens fackspråk utgöra ett hinder i kommunikationen med patienter. Även förekomsten av engelska och förkortningar som är vedertagna inom vården kan utgöra hinder för god kommunikation (a a).
3. LAGAR, FÖRESKRIFTER OCH RIKTLINJER
Lagar, föreskrifter och riktlinjer är viktiga grundstenar som styr hälso- och sjukvård. Nedan redogörs för sådana som förefaller relevanta i studien avseende patientens upplevelse av ronden samt som förstärker de argument som redogjorts för i bakgrunden.
3.1 Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)
Delar ur HSL (1982:763) som berör ämnet är de krav som finns upprättade för hälso- och sjukvården. Dessa krav består i att vården ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet samt att den ska främja goda kontakter mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal. Vidare säger lagen (1982:763) att vården och behandlingen så långts som möjligt ska utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd och om de metoder för undersökning, vård och behandling som finns (a a).
3.2 Kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor
I kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor (Socialstyrelsen, 2005) redogörs för kompetensområden med underordnade delkompetenser. Under kompetensområdet bemötande, information och undervisning står att läsa att sjuksköterskan ska ha förmåga att kommunicera med patienter på ett respektfullt, lyhört och empatiskt sätt. Gällande information och undervisning riktad till patienter ska detta ske med hänsyn tagen till tidpunkt, form och mål. Sjuksköterskan ska ha förmåga att försäkra sig om att patienten har förstått informationen som delgivits samt vara uppmärksam på patienter som ej själva uttrycker informationsbehov eller vars behov är speciellt uttalat. Kompetens som berör säkerhet och kvalitet är att sjuksköterskan ska ha förmåga att hantera känsliga uppgifter korrekt. Det sista kompetensområdet som berör studien är samverkan i vårdkedjan. Med detta vill sägas att sjuksköterskan ska ha förmåga att planera, konsultera, informera och samverka med andra aktörer i vårdkedjan samt verka för ändamålsenlig informationsöverföring (a a).
3.3 Icn:s etiska kod för sjuksköterskor
I Icn:s etiska kod för sjuksköterskor (2000) anges att sjuksköterskan bär ansvaret för att den enskilda individen får information som ger förutsättningar till samtycke för vård och behandling. När sjuksköterskan erhåller information från en enskild individ ska hon behandla denna konfidentiellt samt använda sitt omdöme om och när informationen vidarebefordras till andra (a a).
4. SYFTE
Syftet med studien är att undersöka och belysa hur patienter på en onkologisk avdelning upplever ronden.
5. FRÅGESTÄLLNINGAR
Hur upplever patienten informationsutbytet under ronden? Upplever patienten delaktighet under ronden?
Hur upplever patienten betydelsen av sjuksköterskans närvaro under ronden?
6. DEFINITIONER
Tabell 1. Tabellen förklarar och redogör för definitionen av begrepp som förekommer i studien.
Begrepp Förklaring eller Definiton
Bekvämlighetsurval Vid kvalitativa intervjuer definieras begreppet som att ta det som finns tillgängligt vad gäller urval (Trost, 2005).
Kondensering Komprimering av text utan att dess innebörd går förlorad (Lundman & Granheim- Hällgren 2008)
Gate-keepers Nyckelpersoner som väljer ut respondenter i författarnas ställe (Trost, 2005).
Transkribering I dennas studie överförande av inspelat intervjumaterial till text
7. METOD
Metoden redogör för urval, datainsamling samt dataanalys.
7.1 Urval
Då målgruppen för intervjuerna var patienter med olika former av
cancersjukdomar var det viktigt för oss att ta i beaktade hur dessa former av sjukdomstillstånd och dess behandlingsformer påverkar patientens allmäntillstånd. Enligt Valand och Fodstad (2001) ger strålbehandling och cytostatika
biverkningar i form av trötthet och kraftlöshet samt andra biverkningar såsom illamående och nutritionsproblem som förstärker orkeslösheten ytterligare. Initialt träffade vi därför avdelningschefen för att få en uppfattning om
avdelningen och för att ta reda på lämpliga former för urval. Avdelningschefen bekräftade vårt resonemang kring cancersjukdomar och behandlingarnas
biverkningar men poängterade samtidigt att det kunde skilja sig stort från individ till individ samt att patienterna på avdelningen kunde vara allt från kurativa till palliativa.
Utifrån detta och med tanke på vår ringa erfarenhet av onkologisk vård bestämde vi oss för att använda oss av bekvämlighetsurval och det Trost (2005) benämner som gate-keepers som i detta fall bestod av personal från avdelningen.
Avdelningschefen fick en kopia av projektplanen för kunna sätta sig in i syfte, frågeställningar och inklusionskriterier. Då vi inte längre kunde ansvara för urvalet av respondenter ville vi vara tydliga med att klargöra inklusionskriterierna för urvalet till studien. Kriterierna sattes upp för att få användbart intervjumaterial samt för att måna om patientens bästa. Vilken betydelse inklusionskriterierna samt användande av bekvämlighetsurval och gate-keeper har haft för resultatet i studien redogörs för i diskussionsdelen. Studiens inklusionskriterier var:
1. Respondenten ska kunna tala och förstå svenska språket.
2. Respondenten ska ha erfarit rond på den aktuella avdelningen vid minst tre tillfällen.
3. Respondentens allmäntillstånd ska vara så pass gott att vårt arbete inte orsakar ytterligare påfrestning.
Avdelningschefen utsåg en sjuksköterska från avdelningen till ombud för urval av respondenter. Ansvaret för att välja ut lämpliga respondenter varierade mellan avdelningschefen samt den hon utsett varav den sistnämnda dock hade ansvaret under större delen av intervjuprocessen på avdelningen. Sjuksköterskan som således utgjorde vår gate-keeper tillfrågade patienter på avdelningen och
kontaktade därefter oss och redogjorde för eventuella respondenter. Vid besök på avdelningen med syfte att presentera oss samt dela ut informationsbilagor (bilaga 1) till tilltänkta respondenter hade fyra av de patienter som tillfrågats visat intresse av att delta. Övriga tillfrågade tackade nej antingen på grund av bristande ork eller för att de ej ville medverka i studien. Av de fyra som visat intresse tackade alla ja till medverkan efter att vi muntligt och skriftligt informerat dem. Respondenterna bekräftade sitt intresse genom underskrift av de samtyckesbilagor (bilaga 2) som delades ut vid första mötet.
En av de fyra tilltänkta respondenterna var på dagen för planerad intervju för sjuk för att medverka och lämnade sjukhuset så fort hon tillfrisknat vilket resulterade i tre av fyra planerade intervjuer. Kontaktpersonen fick snabbt tag på ytterligare en respondent som tackade ja till att medverka och den fjärde intervjun kunde genomföras. Då författarna avsåg genomföra minst fem intervjuer fortlöpte kontakten med avdelningen. I denna del av arbetet stötte författarna på vissa kommunikativa problem. Ansvaret för urval av respondenterna på avdelningen låg inte alltid på den person som förväntats. Det var därför ibland svårt att nå fram till den som agerade kontaktperson och bli uppdaterad kring aktuell situation gällande urval. Det dröjde ungefär tre veckor och ett antal kontaktförsök innan en femte respondent hade utsetts. Vi besökte åter avdelningen för att träffa denna person och som tidigare informera muntligt om studien samt dela ut blanketter. Det visade sig när författarna träffade den tilltänkta respondenten att denne gällande inklusionskriterier inte uppfyllde två av dessa. Personen var inte i fysisk kondition nog att genomföra en intervju och det visade det sig även att denne inte varit med om rond på avdelningen och därmed inte hade någon information att tillföra. Personen klargjorde tydligt för detta själv och missförståndet förklarades.
Vid denna tidpunkt befann vi oss enligt tidsplanen i sista veckan för möjlighet till att intervjua och förklarade därför läget för kontaktpersonen på avdelning för studien. Det klargjordes att om någon ytterligare respondent skulle bli tillgänglig innan veckan var slut skulle fler intervjuer tacksamt genomföras. Således
bestämdes att sjuksköterskan skulle ta kontakt om denne kunde utse ytterligare respondenter innan veckan var slut. Vi blev inte kontaktade av avdelningen och fler intervjuer kunde därför inte genomföras. Det totala urvalet efter att
intervjuarbetet avslutats bestod således av fyra respondenter vilka utgjordes av tre män mellan sextio och sjuttio år samt en kvinna i samma ålder. Alla respondenter hade mer eller mindre omfattande erfarenhet av sjukhusvistelse relaterat till deras sjukdomshistoria. Nämnvärt är också att den kvinna som deltog i studien tidigare varit verksam som sjuksköterska under lång tid och således även hade
yrkeserfarenhet inom området.
7.2 Datainsamling
Datainsamling redogör för arbete kring intervjuguide, förberedelser inför intervjuande samt intervjuförfarande.
7.2.1 Intervjuguide
Initialt bestämdes att halvstrukturerade intervjuer med intervjuguide skulle ligga till grund för studien. Kvale (1997) menar att halvstrukturerade intervjuer omfattar olika teman och uppslag till viktiga frågor men att det fortfarande finns möjlighet att göra förändringar när det gäller ordningsföljd och utformning av frågor. Trost (2005) hävdar att följsamhet och flexibilitet är viktigt vid kvalitativa intervjuer. Frågorna ska komma som följder av svaren och i den mån det är möjligt ska intervjuaren följa respondentens tankegångar (a a). Inspiration till intervjuguiden (bilaga 3) har hämtats ur Kvale (1997). Där beskrivs hur tematiska forskningsfrågor översätts till intervjufrågor för att ge tematisk kunskap och bidra till ett naturligt samtal (a a). Utifrån detta har intervjufrågor och forskningsfrågor använts i intervjuguiden.
Intervjufrågorna utformades med målsättning att vara lättförståeliga, öppna, ge möjlighet till flexibilitet vad gäller ordval och formulering samt generera
följdfrågor. Intervjufrågorna bidrog till att ge svar på forskningsfrågorna som i sin tur var avsedda att ge svar på studiens syfte. Innan intervjuarbetet påbörjades beprövades intervjufrågorna på två sjuksköterskestudenter. Det som framkom var att några av frågorna behövde omformuleras i syfte att göra de mer öppna så att respondenten inte skulle styras eller hämmas av frågornas formulering. Nästa steg i förberedelserna av intervjuarbetet var att en diktafon införskaffades och testades för ljudkvalitet.
7.2.2 Intervjuförfarande
När respondenten fått tid att överväga och tackat ja bestämdes tid och plats för intervjun. Med hänsyn till respondentens integritet bokades ett samtalsrum på avdelningen, förutsatt att respondenten inte låg på ett enkelrum. Intervjuerna inleddes med muntlig information samt insamling av samtyckesbilaga.
Informationen utgjordes att av redogörelse för vad som var studiens syfte samt författarnas roll i studien. Vidare klargjordes patientens rättigheter avseende frivillighet att delta och rätt att när som helst avbryta. Patienten informerades även om att han eller hon i studiens slutgiltiga resultat skulle avidentifieras samt att materialet i form av inspelning och transkription endast skulle finnas tillgängligt för författarna. Slutligen tillfrågades patienten om han eller hon var intresserad av att eventuellt ta del av det slutgiltiga materialet.
Inför datainsamlingen bestämdes författarnas roller avseende intervjuare respektive medlyssnare. Medlyssnarens roll var att passivt observera, föra anteckningar samt bidra med eventuella följdfrågor i slutet på intervjun. Syftet med detta upplägg var att få respondenten att känna sig bekväm under intervjun och förhindra en eventuell två mot en-situation. På detta sätt kunde även förvirring över vem respondenten skulle rikta sig till undvikas och goda förutsättningar för ett naturligt samtal skapas. Intervjuerna påbörjades med en inledande fråga formulerad:
“Kan du berätta om hur det går till när det är rond här på avdelningen?”
Denna fråga var avsedd att öppna upp samtalet och ge respondenten möjlighet att tala fritt. Därefter fortskred intervjun enligt intervjuguiden med olika följdfrågor allt eftersom svaren tog nya vändningar. Efter det att frågorna i intervjuguiden avhandlats bjöds medlyssnaren in i samtalet för att ställa eventuella följdfrågor. Intervjuaren avslutade till sist med att fråga om respondenten hade någonting ytterligare att tillägga samt tacka för deltagandet. När författarna efter intervjun åter var ensamma diskuterades intervjun och reflektioner kring denna
7.3 Dataanalys
Dataanalys redogör för metodreferens samt analysförfarande.
7.3.1 Metodreferens
Kvalitativ innehållsanalys fokuserar på tolkning av texter och är väl använt inom vårdvetenskap (Lundman & Hällgren Graneheim, 2008). Inom omvårdnads-forskning har kvalitativ innehållsanalys tillämpats vid granskning och tolkning av texter såsom utskrifter av bandade intervjuer. Metoden är applicerbar på olika texter och tolkningen av dessa kan ske på olika nivåer (a a). Utifrån detta fastslogs att kvalitativ innehållsanalys vara den bäst lämpade metoden för den analytiska delen i arbetet och författarna utgick således från Lundman & Hällgren
Graneheims (2008) beskrivning av dataanalysmetoden.
Innehållsanalysen genomfördes med induktiv ansats vilket enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2008) innebär att man förutsättningslöst analyserar textmaterialet. Vi valde även att lägga tolkningen av materialet på en låg nivå genom att sträva efter att hålla oss så nära råmaterialet som möjligt.
Anledningen till att någon djupare tolkning av data inte gjorts är att författarna vill garantera att materialet återspeglar verkligheten, det som patienterna faktiskt upplever, utan att resultatet färgats av förutfattade meningar.
Lundman & Hällgren Graneheim (2008) menar att man uppnår sitt syfte att distansera sig bland annat genom att använda strukturerade frågeformulär, i förväg formulerade frågor som ställs till alla respondenter. Författarna har arbetat på detta sätt genom att använda en intervjuguide vilket har inneburit att alla respondenter ställts samma i förväg formulerade frågor och därefter utifrån dessa eventuella följdfrågor.
7.3.2 Analysförfarande
Utifrån Lundman & Hällgren Graneheim (2008) har författarna arbetat med begrepp som meningsbärande enheter, kondensering, underkategori samt kategori. Efter de två första intervjuerna som skedde under samma dag påbörjades
transkriberingsarbetet av dessa. Därefter följde transkribering allt eftersom ytterligare intervjuer genomfördes. Transkriberingen genomfördes i avskildhet för att garantera informanternas integritet. Arbetet delades upp mellan författarna på så vis att en av oss skötte tekniken medan den andra ansvarade för att producera text. Transkriberingen utfördes dock i samstämmighet och alla eventuella
tveksamheter vid avlyssning diskuterades innan dokumentation. För var och en av intervjuerna lades fyra till sex timmar på transkriberingsarbete i form av att lyssna igenom intervjuerna och överföra dessa till text.
Inga detaljer från inspelningen utelämnades vid transkriberingsarbetet, detta för att resultaten skulle förhålla sig korrekt till materialet. Tankepauser, tvekan, skratt och liknande skrevs ut i texten men togs bort vid kondensering för att tydliggöra innehållet. Efter att transkriberingen var färdig genomlästes materialet
förutsättningslöst. Därefter genomfördes ytterligare en genomläsning varvid meningsbärande enheter plockades ut ur texten.
Denna del analysarbetet genomfördes enskilt för att få en så mångfacetterad bild av materialet som möjligt. De meningsbärande enheterna kondenserades, skrevs ner på mindre lappar och lades på hög. Enheterna lästes upp och diskuterades innan de placerades under preliminära kategorier. Kategorierna utgick i grunden från forskningsfrågorna och blev efterhand mer specifika. Vidare bearbetning av de meningsbärande enheterna resulterade i borttagande av några samt tillförande av nya kategorier. Detta utmynnade slutligen i nio kategorier samt
underkategorier till en av dessa.
8. ETISKA ÖVERVÄGANDEN
Med utgångspunkt från lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor 16 §, delgavs forskningspersonerna information om den övergripande planen för forskningen, dess syfte, metoder, eventuella följder och risker, vem som var forskningshuvudman, att deltagandet var frivilligt samt att deltagandet när som helst kunde avbrytas. Anledningen till att vi valde att endast inkludera personer som kunde tala och förstå svenska beror på att vi annars inte hade kunnat säkerställa att informanten förstått innebörden av att ge sitt informerade samtycke. Vi valde att exkludera personer vars allmäntillstånd medförde att de inte borde utsättas för ytterligare påfrestningar som en eventuell intervju skulle kunna medföra. Detta inklusionskriteriet utformades enligt Godhetsprincipen som anges i Helsingforsdeklarationen (1996).
Vidare hade vi denna etiska princip i åtanke under genomförande av intervjuerna genom att tidslängd och genomförande av dessa anpassades efter respondentens förmåga och ork. Intervjuerna genomfördes i enskildhet för att
forskningspersonen skulle kunna tala ostört och inte behöva ta hänsyn till vårdpersonal och medpatienter. Vidare avidentifierades respondenten vid
bearbetningen av data och vad gäller förvaringen av denna strävade vi efter att i så hög grad som möjligt värna om den personliga integriteten.
Etikprövningsnämnden vid Hälsa och Samhälle, Malmö Högskola har givit samtycke till studien. Dnr HS60-08/922-5.
9. RESULTAT
I resultatet beskrivs kategorier och underkategorier. Dessa kategorier har vuxit fram vid analysarbetet och utgörs av respondenternas redogörelse för upplevelsen av ronden utifrån olika frågeställningar. De kategorier som respondenternas utsagor slutligen har utmynnat i belyses av citat, meningsbärande enheter som kondenserats.
Kategorierna utgörs av: Procedur, Närvarande personal, Information,
Kommunikation, Sjuksköterskans roll och funktion, Tid för patienten, Integritet
samt Positiv och negativ kritik.
Kategorin Kommunikation redogör vidare för under kategorier som utgörs av: Att
förstå vad som sägs, Patientens deltagande samt Personalens deltagande
9.1 Procedur
Respondenterna tillfrågades hur det vanligtvis brukade gå till när det var rond på den onkologiska avdelningen. Frågan ställdes inledningsvis för att få en bild av respondenternas upplevelse av ronden generellt. Resultatet beskriver en allmän uppfattning om ronden som företeelse. Respondenterna anger att ronden framför allt utgörs av personal i form av läkare och sjuksköterska samt att dessa kommer in på salen och delger patienterna sammanfattande information angående
allmäntillstånd och behandling.
”De knallar in här när de har tid över och ställer en del frågor om hur jag mår den dagen och om jag har några frågor”
(Respondent 1)
”Jo då menar jag att han gör, som jag sa innan, sin resumé om vad han vet om mig och provsvar och så”
(Respondent 3)
”Det är väldigt olika faktiskt, ibland är det ju så att de har någon
sammandragning av något slag, som gör att det kanske bara är en person som ganska hastigt går igenom, så det har varit vid minst ett tillfälle som de mycket hastigt gått igenom och egentligen inte pratat vid rond alls när det skulle vara rond, det är en typ alltså”
9.2 Närvarande personal
Respondenterna tillfrågades vilka ur personalen som brukade närvara under ronden. Det angavs då att läkare och sjuksköterska var de som i allmänhet närvarade. Respondenterna beskrev även att den för tillfället ansvariga sjuksköterskan närvarade samt att syftet med detta, enligt dem, var att
sjuksköterskan på så sätt fick uppdaterad information om vidare behandling och åtgärder. Att en läkare alltid närvarade vid ronden framgick tydligt och utan tvekan, det förekom även att respondenten nämnde läkaren vid namn.
Respondenterna berättade dessutom att ytterligare närvarande vid ronden kunde vara underläkare och undersköterskor. Vidare beskrev respondenterna att antalet närvarande vid ronden kunde variera från två till tio personer. Det framkom vidare att ett större antal vanligen berodde på att studenter och kandidater närvarade under ronden. Gällande att veta vem som var vem av de närvarande under ronden framgick vid intervjuerna ibland viss tveksamhet. En anledning till denna oklarhet beskrevs bero på just ett större antal närvarande under ronden. En ytterligare anledning beskrev respondenterna vara att alla närvarande vid ronden inte alltid presenterade sig för patienten.
”Det brukar vara tre eller fyra som följer med, här är en underläkare som följer med och sen är det väl en syrra och en undersköterska, jag har inte koll på namnbrickorna”
(Respondent 1)
”Ja, de är ju oftast tre stycken och då är det ju den sjuksköterskan som har hand om mig den dagen och så doktorn, jag har ju aldrig tittat efter på namnskyltarna om det är undersköterskor eller sköterskor, det är i alla fall de som har hand om mig den dagen och ska utföra det som doktorn påpekar bör göras”
(Respondent 2)
”Oftast har jag nog upplevt att det har varit en sjuksköterska som har varit inne hos mig tidigare och som vet något om provtagningar och provsvar”
(Respondent 3)
”Sjuksköterskan har varit med men de andra har ju inte presenterat sig så att det har jag ju inte alltid vetat”
(Respondent 3)
”Det är sjuksköterskan i allmänhet, som har ansvaret just då, som ska veta vad hon ska sätta dropp eller vad hon ska göra under dagen”
9.3 Information
Respondenterna tillfrågades vilken typ av information de brukade erhålla under ronden. Nedan följer citat som återger hur respondenterna beskriver
informationsinnehållet under ronden. Respondenter redogjorde för att provsvar var ett vanligt förekommande ämne under ronden. Ett annat ämne som
återkommande nämndes under intervjuerna var patientens allmäntillstånd och behandlingar samt om någon ny information rörande patientens tillstånd dykt upp. Genomgående i det material som utmynnat i kategorin information är att
informationen under ronden tenderar till att kretsa just kring medicinsk fakta och begrepp.
”Det är ju vad som komma skall i behandlingsform under dagen eller under natten”
(Respondent 1)
”Läkaren har att rapportera hur eventuella prover har varit som de har fått analyserade och då får man reda på om det är positivt eller negativt”
(Respondent 2)
”Det blir ju ens allmäntillstånd, vad proverna har sagt”
(Respondent 2)
”Han har återberättat vad han vet om mig, varför jag är där, vad som är gjort och vilka provsvar och resultat som kommit och sen lite grann om hur det ska bli”
(Respondent 3)
”För snitt så talar de om så att säga från föregående dag till idag, om de har tagit prover, hur de i så fall har utfallit, som sagt om det är bra eller dåligt och så vad som ska göras under dagen, om det ska beställas någon röntgen så kan man få reda på det, så att det blir informativt”
(Respondent 4)
9.4 Kommunikation
En frågeställning som respondenterna berörde var huruvida de förstod den information som gavs under ronden. Sammanfattningsvis visade resultatet genomgående på att patienterna inte hade några som helst problem med att förstå informationen under ronden. Vidare utvecklades frågeställningen och det
framkom då från samtliga respondenter att om de någon gång upplevde
informationen som svårförståelig skulle de på eget initiativ ställa en motfråga. Av respondenternas utsagor framkom att latinska ord och uttryck kunde förekomma under ronden. De klargjorde dock att detta inte upplevdes som negativt samt att de även här skulle ställa en fråga om de inte förstod dessa ord och uttryck.
Frågor rörande kommunikation resulterade i stor mängd data med brett innehåll. Kategorin kommunikation har utifrån detta utmynnat i tre underkategorier. Kommunikation redogör således för underkategorierna språkförståelse samt patientens respektive personalens deltagande.
9.4.1 Att förstå vad som sägs under ronden
Samtliga respondenter redogjorde för hur de upplevde att den information de fick under ronden var förståelig. Var och en av respondenterna angav att de upplevde informationen som förståelig samt att de ställde frågor i fall där de upplevde behov av närmre förklaring.
”Oh ja, annars så frågar jag ju men de brukar ju uttrycka sig, för lekmän, på ett bra sätt”
(Respondent 4)
“Ja, det tycker jag att den är och jag har ju haft möjlighet att ställa frågor och vid de tillfällena när jag har gått in och ställt frågor, då har även andra i gruppen kunnat bli involverade, till exempel en sjuksköterska”
(Respondent 4)
”Är det så att jag fortfarande inte förstår orden så frågar jag, vad innebär det?”
(Respondent 1)
”Det kan vara halvlatinska ord och sånt man inte begriper ett dugg av, då frågar jag vad innebär det, vad kan det bli av det och det ena med det tredje”
(Respondent 1)
”Nej det har jag inte reagerat på men det kanske är för att jag är en sådan människa, om jag inte förstår vad de säger, då frågar jag.”
(Respondent 3)
9.4.2 Patientens deltagande
Som beskrivits ovan utmynnade frågeställningar rörande kommunikation i en stor mängd data. Patientens deltagande är en av underkategorierna till kommunikation och redogör för på vilket sätt patienten upplever sig själv delaktig under ronden. Respondenterna menade på att deras delaktighet visade sig genom att de så fort det fanns behov ställde frågor under ronden.
Delaktighet genom att ställa frågor var det som dominerade resultaten. I datamaterialet går även att utläsa att patienten automatiskt upplever delaktighet relaterat till rollen som patient. Två av respondenterna beskriver detta tydligt när de vidhåller att de faktiskt är huvudpersoner när det kommer till ronden.
”Jag ställer frågor, de frågor jag behöver och så får jag svar på de frågorna jag ställer. På det sättet deltar jag ju fullt ut”
(Respondent 1)
”Hur jag är delaktig i ronden? Ja det är ju Jag som är huvudpersonen!!”
(Respondent 2)
”Jag känner mig kanske inte delaktig i samtalet utan det är jag själv som går in i samtalet för att jag har frågor och undrar över saker. Egentligen är jag ju huvudpersonen, det är ju klart, det är ju mig det handlar om och de bryr sig om mig”
”Ja, är det något jag är nyfiken på så frågar jag men mycket av det sker med sjuksköterskan under dagen”
(Respondent 4)
9.4.3 Personalens deltagande
Vidare frågeställningar rörande kommunikation handlade om vem som delgav patienten informationen under ronden. Det hävdades nästintill enhälligt att läkaren var den som i huvudsak stod för den mesta av informationen och därigenom kommunikationen under ronden. Respondenterna menade att övriga närvarande under ronden, såsom sjuksköterskor, vanligen höll sig i bakgrunden och inte deltog nämnvärt i kommunikationen. Sjuksköterskan beskrevs snarare som
medlyssnare till det doktorn hade att säga under ronden samt att hon ibland gick in i diskussionen för att komplettera med sin kunskap.
”Det är läkaren!” (Respondent 4)
“Ja, det är ju alltid den som är läkare just då”
(Respondent 3)
“Näe, det är i princip bara läkaren som pratar. De andra står stilla, lyssnar och suger i sig vad de kan”
(Respondent 1)
9.5 Sjuksköterskans roll och funktion
Respondenterna tillfrågades vad de i allmänhet upplevde att sjuksköterskan hade för funktion under ronden. Respondenterna menade på att sjuksköterskan hade en mer tillbakadragen roll under just ronden men att hon fungerade som en länk mellan läkaren och patienten. Genom att ta in det doktorn hade att delge patienten angående behandling fick sjuksköterskan information om vad som skulle ske med patienten. Respondenterna nämnde vidare att sjuksköterskorna vanligen ansvarade för de åtgärder som doktorn angett under ronden. Sjuksköterskans roll beskrivs även viktigt på det sätt att det är hon som känner patienten och möter denne dagligen.
”Hennes funktion? Ja det är väldigt olika hur de är som människor. Ofta verkar
de ha klarat av sånt där långt innan, läkaren och hon. De har snackat ihop sig, så att under hela ronden behöver hon nästan inte säga någonting, det blir inte så mycket konversation dem emellan?”
(Respondent 4)
”Sköterskan lyssnar, framförallt gör hon det och skriver anteckningar, det som hon behöver för kommande under dagen. Om hon ska sätta in dropp eller sätta in medicin under eftermiddagen eller till natten”
(Respondent 1)
”Jag upplever väl att hon är där just för att hon kanske känner en enskilde patienten bättre än vad doktorn gör”
”Det är ju viktigt för sjuksköterskan att vara med och höra vad doktorn säger. Jag menar, hade doktorn varit ensam så hade ju inte sjuksköterskan kunnat förmedla det som doktorn vill ska hända”
(Respondent 2)
”Hon lyssnar ju bara och säger ingenting, utan hon bara lyssnar ju på vad doktorn har att informera om, vad som komma skall. Underläkarna och syrran, och förmodligen är det sjuksköterskan också som är med, de gör och säger i princip ingenting, de bara står där och suger i sig vad som komma skall”
(Respondent 1)
Respondenterna tillfrågades även om de upplevde att sjuksköterskan fyllde någon funktion just för dem som individer under ronden. Två av respondenterna kunde här inte ange något specifikt behov av sjuksköterskans närvaro. Det framkom dock hos de två övriga att det var viktigt för dem att sjuksköterskan var med under ronden eftersom det var hon kände patienten bäst och även såg till att patienten fick den behandling som ordinerats av läkaren.
”Ja det tycker jag för hon är ju den jag känner igen” (Respondent 3)
”Ja sjuksköterskan är ju den som har den mesta kontakten med mig och förmedlar vad som händer och sker till läkaren, så hon är ju en länk emellan. Det är ju hon som kopplar dropp och tar prover och ser till att det hela tiden går efter det schemat som doktorn har lagt upp att det ska vara”
(Respondent 2)
”Inte personligen, näe det gör jag inte”
(Respondent 1)
”Det kan jag inte säga faktiskt”
(Respondent 4)
9.6 Tid för patienten
Tidsaspekten dök upp som ett bifynd under datainsamlingen och därav ställdes följdfrågor kring just detta ämne. Två av respondenterna hade inga som helst invändningar gällande tidsaspekten utan ansåg att de upplevde att personalen tog sig tid för dem under ronden. Vidare framkom det hos en av respondenterna att personalen kanske avsiktligt försökte hålla sig kort under ronden därför att de var pressade på grund av tidsbrist.
”Vad de i allmänhet kanske inte hinner med, det är att fråga – Har du någon fråga? Det är inte alla som tänker på det, men det är klart att de vet, har du någon fråga så kanske de blir kvar där i tio minuter, det hinner de kanske inte med, men jag vet inte skälet.”
(Respondent 4)
”Ja, ja absolut, jag har fått den tiden jag behöver till att fråga”
”Hade jag bett dem att i princip sätta sig ner hade de nog gjort det. Jag har inte kommit dit men jag skulle tänka mig att de kunde ta den tiden att sitta ner två minuter extra”
(Respondent 1)
”De tar sig den tid de behöver, javisst”
(Respondent 2)
9.7 Integritet
Ämnet integritet berördes av två av respondenterna och kom liksom tidsaspekten upp som ett bifynd under en av intervjuerna varpå det uttömdes med hjälp av följdfrågor. Respondenterna menade på att möjlighet till integritet kunde utgöra en problematisk aspekt. En av dem angav att det kunde lösas antingen genom att man vid behov talade tystare och drog för draperierna vid ronden medan den andra respondenten menar på att det borde ligga på personalen att se till att patienten kunde få möjlighet till diskretion vid ronden. Det som berördes var således möjlighet att kunna tala ostört under ronden samt att från respondenternas sida sett kunna ge medpatienter samma möjlighet till diskretion.
“Det har inte varit så för mig ännu för jag har inte upplevt mina frågor så
känsliga men jag kan mycket väl tänka mig att jag själv skulle ha sagt: – Det finns annat som jag skulle vilja prata om, finns det möjlighet att göra det enskilt? Det hade jag kunnat tänka mig att fråga, men än har det inte varit något sådant känsligt.”
(Respondent 3)
“Jag skulle gjort det absolut, det hade jag gjort men det är inte alla som gör det tänker jag. För en del människor är försiktigare och därför kanske man ska erbjudas den möjligheten när dom kommer in: – Vi är många nu, har du något behov av att prata själv, med oss eller enskilt, så vet du att den finns”
(Respondent 3)
”Inte för min del, för är det något man vill prata om lite mera tyst så drar man för draperierna och pratar lite tystare ”
(Respondent 4)
9.8 Positiv och negativ kritik
Respondenterna tillfrågades om det fanns någonting med ronden som de skulle vilja ändra på. Två av respondenterna uttryckte att det fanns aspekter av ronden som de skulle vilja ändra på eller delar som de inte var helt nöjda med. Ytterligare respondenter angav att de var nöjda med ronden som den var samt angav att de enbart upplevde den som positiv.
”Jag trivs bra med alla ronder och jag har ingenting att säga, ingenting negativt i alla fall”
”Ja, det positiva är att man får veta hur det går för mig som patient, prover och sådant, och att jag har möjlighet att fråga det jag ligger och tänker på”
(Respondent 3)
”När de kommer för många som man inte känner och man inte vet vilken del de har i mig. Jag tycker då man kunde presentera, även om man inte behöver presentera enskilt varje person utan: – Vi är ganska många, men vi har kandidater här och vi har sjuksköterskestuderande, det är därför. Jag har
förståelse för att det här är ett universitetssjukhus och vi måste vara med och lära men en sån liten övergripande presentation hade också varit bra”
(Respondent 3)
“I så fall handlar det om systemet och inte om personerna som kommer, för de är ju väldigt vänliga och tillmötesgående”
(Respondent 3)
”Ja, det är inte roligt när det är en sån där springrond alltså, en läkare springer runt bara och man ser att de avsiktligt sticker iväg för att de inte har tid alltså, säger någonting: – Nu ska du ha det här droppet idag. Och så: – Sschwitt (Visar med handen hur de snabbt går ut, författarnas anteckning). Det är säkert ytterst
sällsynt men det måste bero på någonting, att det håller på med någonting”
(Respondent 4)
”Inte ronden i alla fall, näe det flyter på perfekt alltså”
(Respondent 1)
“Ja, det är helt klart, jag tycker inte det här rondsystemet är något bra. Man går in där, vi ligger ju inte en och en på ett rum utan man ligger ju två eller tre. Det finns skynken emellan sängarna bara och det hjälper ju inte att dra för ett skynke. Skulle jag vilja prata så skulle jag vilja göra det mer ostört och det gäller ju inte bara mig själv utan det gäller ju också min medpatient. När de kommer in där då känner man ju att har man möjlighet så går man helst ut. Man tycker ju att de ska få vara i fred, men det är inte alltid man har möjlighet, man kanske inte orkar gå iväg eller man kanske inte kan gå av olika anledningar. Så jag tycker inte” Nej, det har jag inte och jag inte frågat själv.”
(Respondent 3)
“Det skulle nog vara att man satt enskilt och pratade” (Respondent 3)
9.9 Sammanfattning av resultat
Till största delen visar resultatet på nöjda patienter som upplever omtänksam och kompetent personal. De negativa aspekter som framkommer rör snarare upplägget av ronden. Detta talar för att det kan finnas behov av förändring. I resultatet framkommer att en framåt och initiativtagande patient får ut det den vill ha av ronden och kanske betyder detta att ställer patienten färre frågor under ronden minskar informationsutbytet från dennes sida sett. Med Patient empowerment som beskrivits i bakgrunden menas att man lyfter fram patientens möjlighet till
I studieresultatet framkommer att respondenterna är framåt och initiativtagande, de ställer frågor vid behov men det säger inte att alla patienter agerar på detta sätt. Utifrån arbetslivserfarenhet känns begreppet Patient empowerment med patienten i centrum viktigt för sjuksköterskan och inom hälso- och sjukvård i allmänhet. Alla patienter ska ges samma möjlighet till ett aktivt deltagande.
Om vårdpersonalen som ska finnas där för den enskilde patienten arbetar enligt en patientfokuserande metod som denna metod ges patienten större möjlighet till delaktighet och engagemang. Således kan patienten på sikt använda denna information och kunskap för att på bästa sätt sörja för sin egen hälsa. Bifynden som framkom i studien representeras av kategorierna: Tid för patienten samt
Integritet. Dessa fynd talar för brister vad gäller möjlighet till enskilda samtal samt att kunna genomföra en rond utan att patienterna upplever tidsbrist hos personalen.
10. DISKUSSION
Diskussion redogör för metoddiskussion samt resultatdiskussion.
10.1 Metoddiskussion
Initialt stod det klart för oss att vi ämnade genomföra en empirisk studie. Det som styrkte vårt val var att vi som blivande sjuksköterskor ville få chans att studera ett fenomen inom hälso- och sjukvården som vi med största sannolikhet kommer att möta när vi med legitimationen i hand börjar arbeta. Då författarna dels ville bepröva sina nyinhämtade forskningskunskaper och framför allt som blivande sjuksköterskor ges möjlighet att sätta sig in i patientrollen, stod det klart att intervjustudie var den metod som skulle ligga till grund för arbetet.
Författarna har haft som mål att förutsättningslöst sätta sig in i samt redogöra för patientens upplevelse av ronden. Genom att arbeta så nära råmaterialet som möjligt hoppas författarna ge en ärlig och uppriktig bild av patienternas upplevelser. Inklusionskriterierna i studien kunde ha sett annorlunda ut om författarna hade haft en större tidsram och fått möjlighet att använda tolk. Att kunna tala och förstå det svenska språket var ett absolut kriterium eftersom vi annars inte kunnat genomföra en intervju. Det hade varit av stort intresse att intervjua någon som inte behärskar det svenska språket och ta reda på hur den personen upplever ronden som i resultatet har framkommit är en plats där informationsutbyte är centralt. Detta hade författarna dock inte möjlighet till vilket är beklagligt. Eftersom studien handlar om patientens upplevelse av ronden på en onkologisk avdelning var det även ett måste att respondenten uppfyllde kriteriet angående detta.
Alla patienter hade generellt erfarenhet av ronder sen tidigare men det författarna var ute efter var upplevelse av ronden på den onkologiska avdelningen som visat intresse för studien. Endast en patient föll bort på grund av detta kriterium då han
Samma respondent uppfyllde inte heller det sistnämnda kriteriet som för oss som författare var viktigast. Detta kriterium angavs för att vi inte på något sätt ville orsaka någon patient någon form av skada genom intervjuandet. Med skada menar vi således att en intervju skulle kunna trötta ut en redan svag och sjuk patient. Inklusionskriterierna var nödvändiga för studien och det har under intervjuandet känts som om alla respondenter har levt upp till dessa. Huruvida våra gate-keepers har haft dem i åtanke vid val av respondenter kan författarna inte svara på. Det som gjorts för att garantera detta från vår sida är att avdelningschefen tidigt muntligt och skriftligt genom projektplan informerades om studien.
Trost (2004) menar att bekvämlighetsurval är en vanlig och praktiskt metod att använda sig av om man söker ett strategiskt urval. Metoden innebär att man att man tar vad man får och fyller på allteftersom man finner personer som tycks passa för studien (a a). Författarna menar att bekvämlighetsurval och urval med hjälp av en gatekeepers förefaller vara ett praktiskt och användbart
tillvägagångssätt men att det kanske inte fungerat ändamålsenligt i studien. Trost (2001) nämner att en nackdel med denna typ av urval är att den självselektion man får innehåller personer som är säregna in vissa avseenden (a a).
Vi kan inte redogöra för huruvida detta har skett vid urvalet i vår studie men resultatet i studien visar på respondenter som inte skiljer sig åt alls vad gäller ålder samt att tre av dem är män och bara en är kvinna. Kanske är detta en konsekvens av bekvämlighetsurval vilket vi i så fall inte kunnat påverka då avdelningschefen var den som klargjorde att avdelningen skulle stå för urval. Kanske är den en slump då urvalet slutligen bara utgjordes av fyra personer.
Om vi hade haft möjligheten att med lämplig metod genomföra urvalet på egen hand är det möjligt att resultatet sett annorlunda ut, detta finns inga svar på. Trost (2001) menar att riskerna med att använda sig av gate-keepers är att det kan ta tid att få fram namn och berättar själv att han mött studenter som stött på detta problem. Den som skall hjälpa forskaren kan plötsligt bli överhopad med arbete och tidspress uppstår (a a). Författarna är eniga om att det troligen är en orsak likt det Kvale (2001) beskriver som ligger till grund för att det har varit svårt att få fram respondenter. Däremot vill vi poängtera att det inte förefaller vara så att problemet ligger på avdelningen i fråga utan att det som beskrivits som en beställningsuppsats inte riktigt visat sig vara vad det utgetts för att vara. Initialt beskrevs dessa beställningsuppsatser vara ett resultat av intresse och efterfrågan på forskning från olika avdelningar på det aktuella sjukhuset. Vid mötet med avdelningschefen på den aktuella avdelningen framkom en annorlunda bild av vad som menas med dessa beställningsarbeten. Avdelningschefen berättade att Malmö Högskola långt tidigare, med detta menat år, skickat ut eventuella
forskningsämnen med tanke att avhandlas i kommande c-uppsatser. Utifrån dessa forskningsämnen fick sedan avdelningen redogöra för vilka just denna avdelning skulle ha intresse av att ta del av studier i.
Utifrån denna beskrivning menar författarna att forskarrollen inträddes i tro om att det skulle finnas ett specifikt intresse av kommande studie. När kontakten med avdelningen väl etablerats och urvalet påbörjats insåg författarna att rollen som gate-keeper kräver att tid avsätts från det dagliga arbetet för att utse lämpliga respondenter. Frågan är då om det faktiskt fanns möjlighet att avsätta tid till denna uppgift. Vidare, menar författarna, krävs att inklusionskriterierna är pålästa för att
Ska det finnas möjlighet till detta, menar också författarna, krävs att en gate-keeper ges tid samt att avdelningen där studien ska äga rum är informerad om vad som komma skall, i fall av att en gate-keeper behöver samarbeta med ytterligare personal från avdelningen.
Intervjuguiden (bilaga 3) som användes i studien utformades med inspiration ur Kvale (1997) Utifrån forskningsfrågorna som utgjordes av studiens
frågeställningar utformades intervjufrågor. Intervjufrågorna syftade till att ge svar på studiens syfte och frågeställningar. Målet med intervjufrågorna var att de skulle vara lättförståeliga och öppna för att på så sätt generera i innehållsrik information. Initialt testades frågorna på två sjuksköterskestudenter och det framkom då att några av frågorna inte var tillräckligt tydligt formulerade och vissa ändringar gällande formulering gjordes. Det var för författarna positivt att få kritik på för studien utomstående personer då det gav en bild av hur frågorna eventuellt skulle komma att uppfattas av respondenter. Intervjuguiden inleddes med en inledande samt en avslutande fråga och däremellan intervjufrågor. Detta upplägg gav struktur under intervjuerna men lämnade även utrymme för följdfrågor vilket var författarnas målsättning. Intervjuguiden fungerade således ändamålsenligt. Författarna var noggranna med att inte förglömma de etiska aspekterna för genomförande av en empirisk studie. Respondenterna informerades om sina rättigheter vid första mötet gällande information kring studien. Därefter
upprepades informationen inför samt efter att intervjun genomförts. På detta sätt kunde författarna garantera att de satt patienternas bästa före studien. Att
intervjuerna genomfördes i avskildhet garanterade ytterligare att respondentens bästa togs i beaktande. Författarna upplevde att respondenterna kände sig fria att tala öppet kring frågor som kanske upplevts känsliga om medpatienter och personal varit närvarande. Vid genomförande av intervjun var båda författarna närvarande i syfte att få ett bredare perspektiv samt för att inte missa några detaljer. I metoddelen beskrivs att respondenten informerades angående detta för att förhindra att han eller hon skulle uppleva en eventuell två mot en-situation. Tydlig information samt en tillbakadragen roll hos den som var medlyssnare hävdar vi, bidrog till att respondenterna kunde känna sig trygga och avslappnade vid intervjutillfället. Författarna upplevde aldrig under datainsamlingen någon form av obehag från respondenternas sida.
Då författarna är noviser vad gäller empiriska studier ser vi det som en självklarhet att diskutera vilka eventuella brister detta kan ha bidragit till för resultatet. Den del av studien som har varit svårast men också mest intressant och lärorik är datainsamlingen. Att intervjua har visat sig ställa höga krav på
intervjuaren. Det positiva är att författarna upplever att samarbetet med
respondenterna fungerat bra. Stämningen under intervjuerna har varit personlig och vänskaplig men fortfarande på en professionell nivå. Eventuell kritik kan författarna bara rikta mot sig själva och detta vad gäller förmåga att ställa frågor på ett bra sätt. Det framkom under transkriberingsarbetet att författarna i språk och framför allt tal kunde ha uttryckt sig bättre. Om tveksamheter och otydligt tal hade undvikas kunde intervjun ha förflutit smidigare men framför allt hade transkriberingsarbetet blivit lättare. Av denna aspekt ser vi ingen påverkan på resultatet.
