Faktorer hos sjuksköterskan som påverkar patientens förtroende och trygghetskänsla: En intervjustudie

Hälsa och samhälle

FAKTORER HOS

SJUKSKÖTERSKAN SOM

PÅVERKAR PATIENTENS

FÖRTROENDE OCH

TRYGGHETSKÄNSLA

En intervjustudie

CAROLINE FRANSSON

SARA PERSSON

Examensarbete Malmö Högskola

Kurs 9 [VT 03] Hälsa och Samhälle Sjuksköterskeprogrammet 205 05 Malmö

FAKTORER HOS

SJUKSKÖTERSKAN SOM

PÅVERKAR PATIENTENS

FÖRTROENDE OCH

TRYGGHETSKÄNSLA

En intervjustudie

Caroline Fransson

Sara Persson

Fransson, C & Persson, S. Faktorer hos sjuksköterskan som påverkar patientens förtroende och trygghetskänsla. En intervjustudie. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2005.

Syftet: Syftet med denna studie var att belysa vilka faktorer (inre och yttre) hos sjuksköterskan som påverkar patientens förtroende och trygghetskänsla i omvårdnaden. Frågeställningarna lyder: Hur kan sjuksköterskan göra för att få patientens förtroende och känsla av trygghet? På vilket sätt påverkas förtroendet och trygghetskänslan utav sjuksköterskans bemötande? Har sjuksköterskans personliga utseende och stil någon betydelse för patienten? I denna undersökning menar författarna att yttre faktorer är t ex smycken, smink, frisyr och tatueringar. De inre faktorerna syftar mer på sjuksköterskans bemötande mot patienten. Metod: Studien var en kvalitativ empirisk intervjustudie som utfördes på sex inneliggande patienter över 60 år. Materialet bearbetades och analyserades genom kategorisering. Resultat: Resultatet av studien visar bland annat att patientens förtroende och trygghetskänsla påverkas till stor del utav sjuksköterskans inre respektive yttre faktorer. Det som påverkar patientens förtroende och

trygghetskänsla är främst de inre faktorerna så som bemötandet.

FACTORS IN NURSES THAT

INFLUENCE THE PATIENTS

TRUST AND FEELING OF

SECURITY

An interview study

Caroline Fransson

Sara Persson

Fransson, C & Persson, S. Factors in nurses that influence the patients trust and feeling of security. An interview study. Degree project, 10 Credit Points. Nursing Program, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2005. Purpose: The purpose of this study was to shed light on what factors (internal and external) the nurse has that influence the patients trust and feeling of security while in their care.The Posed Questions: What can the nurse do to gain the patients trust and feeling of security?In what ways are trust and feeling of security affected by the nurse’s personal approach?Does the nurse’s personal appearance and style have any significant influence on the patient?In this study, the authors exemplify external factors as jewellery, make-up, hair style and tattoos. The internal factors are referring to the nurse’s behaviour towards the patient.Method: The study is an empirical qualitative interview study that was conducted with six inpatients above the age of 60. The material was processed and analysed through categorisation. Results: The findings showed that the patients trust and feelings of security are largely of both by the nurse’s internal and external factors.The main influences on the patient’s trust and feeling of security are the internal factors, such as personal approach by the nurse. Keywords: feeling of security, nurse, personal approach, personal style, trust

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 7

Definitioner 8 METOD 8 Urval 8 Intervjuer 8 Analys 10 ETISKA ÖVERVÄGANDEN 10 RESULTAT 10

Förtroende och trygghet 11

Bemötande 11 Vänlighet 11 Glad 12 Empati 12 Information 12 Personlig stil 13 Smycken 13 Smink 13 Frisyr 14 Tatueringar 14 Bifynd 15 DISKUSSION 15 Metoddiskussion 15 Litteraturgenomgång 15 Val av metod 16 Urval 16 Intervjuer 17 Analys 18 Resultatdiskussion 18 SLUTSATS 20 FRAMTIDA VÄRDEN 20 REFERENSER 21 BILAGOR 22

INLEDNING

När vi som sjuksköterskestudenter varit ute i klinisk utbildning har vi stött på klagomål från avdelningsföreståndarna på personalens personliga utseende. Det har även förekommit klagomål personalen emellan. De har varit riktade mot kollegors smycken, hängande örhängen och halsband, ringar, klockor och armband. Detta kan riva och skada både patienten och sjuksköterskan själv. Dessutom bildas det mycket bakterier på smyckenas områden, och det kan vara svårt att komma åt och få det riktigt rent, dvs. det blir ohygieniskt. Men det har även förekommit klagomål beträffande sjuksköterskors grova sminkningar, utmärkande frisyrer, tonade och slingade hår i flera färger, utmärkande kläder som syns under arbetskläderna och synliga tatueringar. Varför personalen får dessa klagomål vet vi inte, men vi förmodar att det har att göra med skapandet av förtroende till patienterna eftersom sjuksköterskan är i nära kontakt med

patienterna och även ger dem det första intrycket av avdelningen. Det känns därför angeläget att utföra denna studie.

BAKGRUND

Historik

Ur den grekiska historien kommer vår kännedom om läkekonstens utveckling. Där träffar vi på den store Hippokrates som levde omkring år 400 f. Kr., han är den nutida läkekonstens fader, vars lära helt grundar sig på naturvetenskapliga forskningar. Hans medicinska skrifter behandlar alla läkarvetenskapens områden och betraktas ännu i dag som klassiska (Docks m fl, 1966). Han talar aldrig uttryckligen om sjuksköterskor, han nämner jordemodern, gymnasten,

specialoperatören och rotsamlaren, men sjuksköterskan är svår att finna. Däremot efterlämnar han sig skrifter med detaljerade och sakkunniga förklaringar om det vi kallar sjukvård. (Holmdahl, 1994). Sedan Hippokrates tid har doktorer varit medvetna om utseendets påverkan på relationen mellan läkaren och patienten. Även i den primitiva världen var klädseln en del av utrustningen och ritualen kring läkandet. Den rena, noga klädda läkaren kunde ge intrycket att

patientkontakten var viktigt och att det tar tid att förbereda sig för det medan den slarvigt klädde läkaren kunde ge intrycket av att vara oskicklig och att de inte visade omsorg (Menahem & Shvartzman, 1998).

Antikens greker accepterade inte kvinnan som en fullvärdig arbetare och omnämns därför inte i den grekiska sjukvården, förutom

navelsträngsavskärerskan (barnmorskan) (Holmdahl, 1994). Men vid Kristi födelse och den nya religionens inträde förändrades kvinnornas ställning. Framför allt ogifta kvinnor drogs in i ett hårt aktivt arbete. Det främsta arbetet var att vårda sjuka, detta kom snart att åligga enbart kvinnorna, gifta som ogifta, då den

urkristna kyrkan gjorde kvinnorna till diakonissor (Docks mfl, 1966). Diakonissa kommer från ordet diakoni som innebär att tjäna varje människa som behöver vård (Holmdahl, 1994). Denna period omfattar i stort sett de två första

århundradena i vår tideräkning. Diakonissorna fick använda sina vanliga kläder, bo hemma och behålla sin egendom (Docks mfl, 1966).

I det romerska riket fanns förmögna matronor, jungfrur och änkor som var villiga att hjälpa behövande. En av dem var Fabiola som inrättade det första offentliga sjukhuset för fattiga i Rom år 390. Där skötte hon tillsammans med sina hjälpare de mycket svårt sjuka (Holmdahl, 1994).

Diakonissornas och matronornas betydelse minskade med tiden och det blev nunnorna som övertog den offentliga vården. Nunnans milda röst, lugna,

anspråkslösa sätt och hennes uppoffringar och sociala engagemang har stått som ideal under sekler för en god vårdare. Med oroligheterna i Europa under första världskriget kom den militära sjukvårdens utbredning, där bar nunnorna svart dräkt dekorerade med ett vitt kors på röd botten (Holmdahl, 1994).

Lekmannasköterskan i England liksom på kontinenten var okunnig, tafatt, oärlig och utarbetad. Hon var i allmänhet inte ung utan oftare en medelålders kvinna, ofta grov och manhaftig (Docks m fl, 1966). På 1600-talet trädde

barmhärtighetssystrarna fram, de hade en mer sekulariserad roll som vårdare än nunnorna, medförde ungdomlig entusiasm och spred sig över världen (dock inte i Norden). 200 år efter det att barmhärtighetssystrarna trätt fram grundade makarna Flienders den första moderna sjuksköterskeskolan i Kaiserswerth, året var 1833. Det var på denna skola Florence Nightingale gick en tre månaders kurs.

Vid S:t Thomas Hospital i England bildade sedan Florence Nightingale år 1860 en sjuksköterskeskola som kom att bli mycket betydande för sjukvården, det var nu den professionella sjuksköterskan började skymta. Förtjänsten var enligt många - Florence Nightingales, damen med lampan (a a).

Utseende

Inom vårdyrket identifierar vårdpersonalen sig ofta genom en dräkt (uniform). För att visa sin ställning inom yrket används föremål som brosch, armbindel, etikett eller något liknande. Idag vill många avskaffa dessa yrkessymboler och möta patienten som ”människa till människa”. Tidigare undersökningar visar att vissa patienter, särskilt barn, reagerar negativt på den vita uniformen. Uniformen betraktas som stereotyp och skapar ett onödigt främlingskap. Det finns förstås motståndare till detta, som tycker att uniformen och de objektiva symbolerna är bra, då det underlättar identifieringen av personalen. Positivt är även att kläderna är hållbara och i en modell som är bekväm i det rörliga arbetet. Utöver det är det också ekonomiskt med yrkesdräkter. Både motståndarna och de som är för att avskaffa uniformen är dock helt överens om en sak. Det är inte själva uniformen som är det avgörande i hur patienten förtror sig till vårdpersonalen, utan vad personen i fråga gör (Purtilo, 1982).

Utöver vårdpersonalens kläder finns det fler yttre faktorer som kan påverka patienten. Frisyren är ett exempel, för män kan mustascher, skägg och polisonger ha betydelse. Men frågan är om frisyren ger ett uttryck för vårdarbetarens

personliga värdighet? Och kan kroppslukt och lukten av kosmetika vara obehaglig för patienten? Anses personalen ha god hygien med stylad frisyr och make-up? Den slutgiltiga frågan är då om personer inom vårdyrket ska rätta sitt utseende efter vissa regler med hänsyn till patienten (a a)?

Hygien

Enligt handboken för hälso- och sjukvård (www.infomedica.se 050512) ska ringar, armband och armbandsur inte användas i samband med vårdarbete. De

samlar bakterier och förhindrar god handhygien. De kan dessutom skada

patienten. Örhängen och andra smycken i piercade hål kan användas om de inte hänger ner i arbetsfältet. Piercing är en risk för kontaktsmitta via händerna om hålet är infekterat, men om hålet är läkt påvisas ingen smittrisk

(www.infomedica.se 050512).

Naglarna ska hållas korta och färgat nagellack eller lösnaglar får inte användas. Långa naglar kan åstadkomma hål i handskar och färgat nagellack kan dölja smuts. Långt hår och skägg ska fästas upp, håret kan vara en smittväg för indirekt kontaktsmitta. Om huvudduk används ska den fästas upp och tvättas dagligen. På vissa arbetsplatser så som operationssalar krävs hårskydd (a a).

Arbetsdräkten ska vara kortärmad i patientnära arbete. Den ska helst bytas dagligen och även då den blivit våt eller smutsig. Arbetsdräkten får endast användas på arbetsplatsen. Under arbetsdräkten får kortärmad ren tröja eller skjorta användas (a a).

Tidigare forskning

Forskningen som finns är för de mestadels äldre och fokuserar på läkarnas och sjuksköterskornas klädsel så som rocken och uniformen i sig och inte mycket på detaljerna eller sjuksköterskans personliga stil. I de följande tre studierna som belyser detta, tillfrågades patienterna bara om vad de föredrog och inte hur det påverkade deras förtroende och deras trygghetskänsla. På sjukhusen i Sverige idag bär sjuksköterskorna arbetskläder med viss variation på färgen, det som skiljer sjuksköterskorna åt är de yttre faktorerna så som frisyr, smink, smycken och tatueringar.

I en kvalitativ intervjustudie (Menahem & Shvartzman, 1998) från Beer-Sheva, Israel av 168 patienter som alla var över 14 år var syftet att forska kring

patientens attityd till familjeläkare och sjuksköterskors utseende. Patienter fick se fotografier på samma manliga och samma kvinnliga familjeläkare i olika

utstyrslar. Det visade sig att hälften av de drygt 160 intervjuade patienterna föredrog familjeläkare med vita rockar och ännu fler patienter föredrog sjuksköterskor med vita rockar. Dock påstods det att deras klädsel inte skulle påverka valet av familjeläkare. Preferens till familjeläkare och sjuksköterskor med vita rockar ökade med stigande ålder medan kön, utbildnings längd och religion inte hade någon signifikant påverkan på valet av familjeläkare med vit rock. I denna studie tittade man även på personalens personliga utseende och stil. För manliga familjeläkare tyckte patienterna att långa naglar, örhängen, långt hår, sandaler och långt uppsatt hår var de mest olämpliga och att kort hår, byxor, fin kavaj, slips och lång stängd vit rock med namnbricka var det mest passande. När det gällde kvinnliga familjeläkare tyckte patienterna att shorts, korta klänningar och att vara tjock var det mest oanständiga och att kort hår, byxor och lång stängd vit rock med namnbricka var det mest passande (a a).

I en kvalitativ intervjustudie från Storbritannien av 50 patienter i åldrarna 12 till 94 år ifrån (Rowland, 1994) ifrågasätts det hur patienter ser på uniformen som sjuksköterskan bär och om uniformen i sig påverkar samspelet dem emellan. De som blev intervjuade fick se sex fotografier utav samma sjuksköterska, där endast uniformen skilde bilderna åt. Sjuksköterskan hade samma min och frisyr och bilderna var tagna mot samma bakgrund. 50 % av de intervjuade hade som

förstavalsbild, bilden av en sjuksköterska som hade en väldigt enkel och traditionell uniform från 90-talet, ingen av de intervjuade valde denna bild sist. Det fanns ingen skillnad mellan de manliga och de kvinnliga patienternas svar. Några kommentarer om sjuksköterskan på bilden som de flesta valde var att hon ingav förtroende och uppfattades som en väl kvalificerad professionell person. Patienterna tyckte denna sjuksköterska passade bra till fysiska vårdtillfällen så som på sjukhus med tanke på hennes enkla uniform. Uniformen behövdes dock inte när man sökte vård hos husläkaren, så länge man fick rak information vid ankomsten. På ett annat fotografi var sjuksköterskan klädd i en vit blus och en mörkblå lång kjol, denna bild valde de flesta av patienterna som andravalsbild. Kommentarer angående denna sjuksköterska var att hon såg ut att vara praktisk och att man kunde ta kontakt med henne samt att hon såg ut att vara professionell på ett avslappnat och informellt sätt. De tyckte att sjuksköterskan med den vita blusen och den mörkblå långkjolen passade bättre hos husläkaren, även om bilden med 90-tals uniformen var deras första val. Patienterna menade att det viktigaste var att få hjälp, information och råd, sjuksköterskans uniform var av lägre prioritet (Rowland, 1994).

En enkätstudie (Newton, 1996) utfördes på studenter och lärare från 50 olika sjuksköterskehögskolor i USA angående studenter, lärare och sjuksköterskors professionella klädsel. För både studenter och lärare fann man, att med stigande ålder föredrog man mer konservativ klädsel. Äldre studenter tyckte att vita rockar reflekterade professionalism, positivt var också att bära långa byxor samt att kjolarnas sömkant slutade under knäna. Yngre studenter och yngre lärare var mer öppna till icke- traditionell klädsel så som bussarong och byxor (scrubs). Till stor del godtog studenterna även klädsel så som munktröjor, t-shirts, längre naglar, ankel sockar och högre sittande sömkanter. Studenterna tyckte att lärarna var en positiv förebild angående professionell klädsel på skolans område samt i vården. 78 % av studenterna tyckte att lärarna hade ett positivt inflytande på deras egna val av kläder (Newton, 1996).

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR

Syftet med denna undersökning är att belysa vilka faktorer (inre och yttre) hos sjuksköterskan som påverkar patientens förtroende och trygghetskänsla i omvårdnaden.

Följande frågor ska studien försöka besvara:

1. Hur kan sjuksköterskan göra för att få patientens förtroende och känsla av trygghet?

2. På vilket sätt påverkas förtroendet och trygghetskänslan utav sjuksköterskans bemötande?

3. Har sjuksköterskans personliga utseende och stil någon betydelse för patienten?

Definitioner

I denna undersökning menar författarna att yttre faktorer är t ex smycken, smink, frisyr och tatueringar. De inre faktorerna syftar mer på sjuksköterskans personliga sätt att bemöta patienten.

METOD

Vi har valt att göra en kvalitativ empirisk intervjustudie. Kvalitativa undersökningar karakteriseras enligt Hartman (2004) av att förståelse för

livsvärlden hos en individ eller en grupp individer försöks uppnås. Detta innebär, för det första, att intresse av hur något är beskaffat finns, det vill säga vilken natur eller vilka egenskaper något har. För det andra, att människor har en ”livsvärld” som ger dem själva och företeelser i deras omgivning en mening. Kvalitativa metoder har sin grund i hermeneutiken som betyder läran om hur det går till att förstå hur människor föreställer sig världen (a a).

Kvalitativa undersökningar har som objekt den livsvärld människor har, och därmed den mening de knyter till sig själva och sin situation. Denna mening kan inte undersökas endast genom observation, utan kunskap om denna mening fås genom tolkning av det som observeras. Vad som söks är förståelse för hur människan upplever sin situation (a a).

Hartman (2004) betonar tre viktiga uttryck, det första är individers livsvärld som är den mening individer knyter till sig själv och sin situation. Denna livsvärld är objektet för hermeneutiska undersökningar. Det andra är förståelse, vilket är det vi försöker nå genom en hermeneutisk undersökning. Det är denna förståelse som teorin försöker ge genom att beskriva livsvärlden. Slutligen har vi tolkning, vilket är på det sätt förståelse för individers livsvärld införskaffas.

Författarnas förståelse kring ämnet bygger på tidigare erfarenheter från praktikplatser och även på berättelser från andra studenter och deras praktikplatser. Författarna har också pratat med vänner som arbetar som sjuksköterskor och hört berättelser om deras erfarenheter kring ämnet. Urval

Kriterierna för urvalet är att patienterna ska ha ett svenskt ursprung då det inte finns tid för språklig tolkning och för att författarna inte vill rikta in sig på några kulturella skillnader. Patienterna ska vara 60 år eller äldre, vi menar att dessa patienter har varit med och sett sjukvårdens utveckling, och har kanske mer erfarenheter av vården än de yngre generationerna. Lika många män som kvinnor eftersträvades då arbetets författare var nyfikna på om könsskillnader eventuellt förelåg. Patienten ska orka sitta med i en intervju i ca 30 min och ska dessutom ha erfarenheter av tidigare kontakt med vården, eftersom de då har varit i kontakt med fler sjuksköterskor och kanske sätt olika personliga stilar.

Intervjuer

När det finns intresse av att undersöka något som är enklast att få kunskap om genom att en person berättar, är intervju det lämpligaste alternativet. Hartman

(2004) ger exempel på några olika områden som är lämpliga att göra intervjuer kring. Två av dom är frågor om attityder och frågor om upplevelser, vilka vi använt oss av i vår studie. Frågor om attityder handlar om intervjupersonens åsikter om någonting, det är ofta öppna frågor. Frågor kring upplevelser handlar om intervjupersonens upplevelser. Syftet är att få reda på hur personen upplever sin omgivning. Forskaren får en indirekt uppfattning om vad intervjupersonen upplever som viktigt genom att få reda på vad personen lägger märke till (Hartman, 2004).

Hartman (2004) menar att med halvstrukturerade kvalitativa intervjuer blir alla intervjuer utförda på samma sätt och med den låga graden av standardisering får patienten möjlighet att med egna ord förklara, och en större förståelse för

patientens tankar skapas. Denna metod är använd i föreliggande studie. Vid våra intervjuer använde vi oss av en intervjuguide (se bilaga1) och bandspelare. Vi började med att genomföra en pilotintervju för att kontrollera intervjuguiden (se bilaga 1). Pilotintervjun genomfördes på samma sätt som de planerade

intervjuerna, förutom att intervjun utfärdades i respondentens hem istället för på avdelningen. Intervjun resulterade i att en fråga togs bort och två frågor

förtydligades. Frågan som togs bort var ”Påverkas ditt förtroende och din

trygghetskänsla av kommunikationen mellan dig och sjuksköterskan? Om ja, hur och varför?” Denna fråga kändes som ett upprepande då vi i frågan innan fick ett tydligt svar på faktorer som påverkar förtroendet och trygghetskänslan i

bemötandet från sjuksköterskan till patienten. Frågorna som förtydligades var: ”Har deras personliga utseende och stil någon betydelse?” och ”Påverkar det dig om sjuksköterskan har smycken? Är kraftigt sminkad? Har färgglatt hår? Har tatueringar? Om ja, varför?” Förtydligande gjordes för att få ett mer utvecklat och tydligt svar.

Efter godkännande från det etiska rådet fick författarna tillsammans med Malmö Högskola kontakt med en vårdavdelning på UMAS. Författarna kontaktade berörd avdelningsföreståndare för att ge muntlig information om studien och överlämna projektplanen. Följande dag godkändes utförandet av studien på avdelningen. Sjuksköterskorna informerades av avdelningsföreståndaren angående studien, att förfrågan om deltagande i studien skulle ges, till de patienter som motsvarade kriterierna i författarnas urval, i samband med inkomstsamtalet.

Efter att en patient visat intresse för deltagande i studien kontaktade någon utav sjuksköterskorna författarna och tid för intervju bestämdes. Författarna kom till avdelningen och lämnade både muntlig och skriftlig information (Bilaga 2) till patienten, sedan inhämtades skriftligt samtycke (Bilaga 3).

Båda författarna deltog vid de sex intervjuerna. Det var samma författare som intervjuade och samma som observerade varje gång. Intervjuerna genomfördes i ett avskilt rum på avdelningen, för att skapa en så lugn och trivsam miljö som möjligt för respondenterna. Enligt Polit, Beck och Hungler (2001) påverkar miljön runt omkring, respondenternas känslor och beteende. En för forskaren kontrollerbar plats som möjligt är därför önskvärd. Innan intervjuerna påbörjades fördes ett kort samtal mellan författarna och respondenten för att underlätta skapandet av en sådan miljö och stämning. Intervjuerna bandinspelades och varade i genomsnitt 15-35 minuter.

Analys

Efter varje intervjutillfälle transkriberades materialet, vilket enligt Dahlberg (1997) innebär att intervjuerna skrevs ut i sin helhet. De överfördes till text så noggrant som möjligt. Texten lästes igenom och kontrollerades mot de inspelade intervjuerna för att undvika fel. Efter det att alla intervjuer var utförda och transkriberade läste vi igenom dem ytterligare ett par gånger, var för sig, för att sedan jämföra våra resultat. På detta sätt använde vi oss utav triangulering som stärker trovärdighet enligt Polit m fl (2001).

Hartman (2004) menar att först ska ett begrepp finnas, detta styrs i första hand från det syfte som från början satts upp som grund för undersökningen. I texten kan fler begrepp hittas, det gäller då att koncentrera sig på dem som är mest framträdande. När forskaren funnit de begrepp den var ute efter, ska han/hon kategorisera dem. Det betyder att de begrepp som handlar om samma sak förs samman. En utav kategorierna blir huvudkategori, det är den som är viktigast för personerna som undersöks. Alla andra kategorier ska stå i relation till

huvudkategorin (a a).

Författarna har valt att använda sig utav kategorisering. Eftersom studien avser att undersöka faktorer (inre och yttre) hos sjuksköterskan som påverkar patientens förtroende och trygghetskänsla i omvårdnaden, föreföll detta mest lämpligt. Efter att vi jämfört resultaten från det insamlade datamaterialet och tolkat det, fann vi en huvudkategori; förtroende och trygghet, två sub-kategorier; bemötande och personlig stil och åtta kategorier; vänlighet, glad, empati, information,

smycken, smink, frisyr och tatueringar. Dessa beskriver både inre och yttre faktorer som kan påverka patientens förtroende och trygghetskänsla till sjuksköterskan.

ETISKA ÖVERVÄGANDEN

Tillstånd gällande studien godkändes mars 2005 utav Malmö högskolas lokala etikprövningsråd. Därefter erhölls tillstånd av vårdenhetschefen på den berörda kliniken där studien skulle utföras. Deltagarna fick både skriftlig information i form av ett informationsbrev (Bilaga 2) och muntlig information. Därefter skrev deltagarna på en samtyckesblankett (Bilaga 3) för att godkänna deras medverkan i studien. Allt bandat material förstördes när studien upphörde och varken namn eller födelsedatum samlades in under intervjun för att bevara patientens integritet och anonymitet. Respondenterna kunde när som helst avbryta intervjun utan närmare anledning.

RESULTAT

Under analysarbetet av det insamlade materialet växte huvudkategorin; trygghet och förtroende, sub-kategorierna; bemötande och personlig stil, kategorierna; vänlighet, glad, empati, information, smycken, smink, frisyr och tatueringar fram

som presenteras och stärks i form av löpande text och citat. Respondenternas koder (A-F) kommer att presenteras vid deras respektive citat.

Deltagarna bestod av fyra kvinnor och två män i åldrarna 60 till 87 år. Tabell 1. Studiens respondenter

Respondent Kön Ålder A Kvinna 78 år B Kvinna 84 år C Kvinna 82 år D Kvinna 87 år E Man 60 år F Man 80 år

Intervjuerna resulterade i att en huvudkategori togs ut, den ger två sub-kategorier som vidare ger åtta kategorier.

Tabell 2. Studiens kategorier

Huvudkategori Sub-Kategorier Kategorier Bemötande Vänlighet

Glad Empati Information Förtroende och trygghet

Personlig stil Smycken Smink Frisyr Tatueringar Förtroende och trygghet

Utöver att få god vård är förtroendet och tryggheten viktig för patienten, vilket därmed resulterade i vår huvudkategori förtroende och trygghet. För att

patienterna ska få ett förtroende och en känsla av trygghet är det flera inre respektive yttre faktorer som är betydande.

”Det är framförallt tryggheten att känna att mitt problem jag kommit hit för blir omhändertaget.” (E)

Bemötande

För att respondenterna skulle känna sig trygga och få ett förtroende för

sjuksköterskan var bemötandet mycket viktigt. I sjuksköterskans bemötande var vänlighet, glad, empati och information de fyra kategorier som var mest

framträdande och viktiga för respondenterna. Vänlighet

Alla respondenterna var rörande överens om att vänlighet var något mycket viktig i sjuksköterskans bemötande. Respondenterna menade att det är i det första mötet med sjuksköterskan som deras förtroende och trygghetskänsla byggs upp. Det ger dem även ett intryck av hela avdelningen.

”Om sjuksköterskan är öppen, hälsar och säger hej… Hur mår du idag? Har du sovit bra? Vad vill du äta? Vill du ha något speciellt

att dricka? Att prata och vara vänlig, det betyder mycket för mig.” (A)

”Vänlighet i första hand… här tog de emot mig med vänlighet och förståelse, det gjorde början till min attityd till sjukhuset.” (B) ”I ren allmänhet är vänligt bemötande att man får en känsla av trygghet.” (E)

”Att vara vänliga och raka i mötena, då känns det bra.” (F) Glad

Drygt hälften av respondenterna menade att ett leende betyder mycket i mötet mellan patienten och sjuksköterskan. Är sjuksköterskan glad påverkar det patientens humör positivt och därmed stärker det trygghetskänslan.

”Om sjuksköterskan är sur då blir ju jag också ledsen, men om hon kommer in med ett litet skratt i munnen betyder det mycket för mig, då blir jag också glad.” (A)

”Är dom glada påverkar det ju en” (C)

”Om de är lite glada och vänliga utav sig, det tycker jag är huvudsaken.” (D)

Empati

Tre utav de sex respondenterna betonade vikten av att känna empati från sjuksköterskan för att bevara sin trygghetskänsla.

“Det påverkar ju om man får känna lite omtanke och ömhet från sköterskan. Som att man inte bara finns här i en säng, utan det är en människa där ligger.” (C)

”När man är dålig så kan deras blotta närvaro hjälpa, eller en människa som känner för sina medmänniskor. Det tycker jag känns bra.” (F)

Information

Båda männen och även en utav kvinnorna tyckte det var viktigt att hela tiden få information om sitt tillstånd. Det får inte finnas några hemligheter och får man inte reda på någonting tror man alltid det värsta, det känns farligt och man känner sig hotad.

”Jag vill inte att dom ska ha några hemligheter, utan prata öppet till mig.” (A)

”…inget som är farligt eller på något sätt känns hotande, att man ska gå igenom något som på något sätt gör en skrämd. Mitt problem jag kommit hit för kommer bli omhändertaget så att jag känner att

man riktar sig just till mig. Det kräver ju att sjuksköterskan ger information om sådana saker.” (E)

”Dom ska vara raka och tydliga i mötena.” (F) Personlig stil

Sjuksköterskans personliga stil var en annan viktig faktor för respondenternas förtroende och trygghetskänsla. Där var smycken, smink, frisyr och tatueringar de mest omtalade.

Smycken

Två utav de sex respondenterna var helt emot smycken. För de andra

respondenterna hade smycken ingen större inverkan på deras förtroende och trygghetskänsla. Däremot var respondenterna inte särskilt förtjusta i piercingar i läppen, näsan eller ögonbrynen.

”Det är för hennes skull bara, det är störst för henne inte mig.” (A) ”Varje sak hör till sitt tillfälle. Varje tillfälle om du är på fest eller om du är ute i vardagslivet är det vackert med smycken. Men det är inte vackert när man arbetar i den miljön som sköterskor gör. Så tycker jag!” (B)

”Nej, det tycker jag ser rätt trevligt ut…För mycket har jag aldrig träffat på, de flesta är väl rätt måttliga.” (C)

”Jag är inte så förtjust i ringar i ögonbrynen, piercingar. Det tycker jag skulle irritera. Men jag har inte träffat på någon inom vården.” (C)

”Nej, det är ju så vanligt idag, så det reagerar jag inte för.” (D) ”Nej! Varför ska hon se ut som en julgran? Jag tror inte att sjuksköterskan själv skulle vilja garnera ut sig så, vissa saker är ju ett hinder. Och jag tror inte att den sjuksköterska med rätt

inställning till sitt arbete skulle smycka ut sig på det sättet, det är ju ingen nattklubb precis.” (E)

”Ja, jag är kanske lite gammalmodig men jag tror att piercingar i öron, näsa, läppar och sånt skulle kunna påverka mig. Men sedan hennes bemötande och framträdande kanske skulle väga upp det.” (F)

Smink

Några utav respondenterna menade att smink inte på något sätt påverkade deras förtroende och trygghetskänsla. De resterande respondenterna tyckte däremot att smink var opassande inom vårdyrket.

”Ja! Verkligen! Jo, hon ger ett intryck till mig som jag personligen inte tycker om.” (B)

”Ja, det tycker jag inte passar! Jag tycker inte om det helt enkelt!” (D)

”Nej jag tycker inte det passar. Jag menar, sminkar sig lite lätt gör väl de flesta flickor men det är ju en annan sak. Det är ju inte praktiskt, det tycker jag inte.” (E)

”Jag tror inte att dem som väljer vårdyrket är så intresserade av smink och allt sånt där, det har jag faktiskt aldrig stött på.” (F) Frisyr

När det gäller frisyrens betydelse för förtroendet och trygghetskänslan menade patienterna att en färgglad eller en utmärkande frisyr skulle muntra upp snarare än att minska deras förtroende och trygghetskänsla. Olika frisyrer och hårfärger är snarare positivt eftersom det blir ett sätt att identifiera och komma ihåg varje sjuksköterska.

”Det påverkar mig inte längre… men många färger passar sig inte, det tycker jag inte är snyggt. Det är inte min smak, det skulle påverka mig tror jag.” (A)

”Nej, det påverkar mig inte.” (B)

”Nej, det skulle inte påverka mitt förtroende, det är ju rätt roligt. Om det inte är något alldeles överdrivet förstås.” (C)

”Nej det gör ingenting, gör ingenting.” (D)

”Jag tror inte man tänker på det när man är i behov av vård. Man lägger kanske märke till det men det blir liksom ett

igenkänningstecken istället, det blir inget negativt om hon är blond eller svart, det fäster jag mig inte vid.” (F)

Tatueringar

De manliga respondenterna menade att en liten och diskret tatuering inte skulle påverka deras förtroende och trygghetskänsla, var tatueringen däremot större och mer synlig skulle det kanske ha en påverkan på dem. Tre utav de fyra kvinnorna var helt emot tatueringar och menade att det skulle påverka deras förtroende och trygghetskänsla. Endast en dam tyckte att var och en får göra som den vill, en tatuering skulle inte påverka henne nämnvärt.

”Det påverkar mig mycket!... Det står för kriminalitet… Man ska inte missbruka sin vackra kropp.” (A)

”Jag tycker inte om tatueringar, det gillar jag inte alls. I detta yrket passar det definitivt inte.” (B)

”Ja, det är så vanligt nu. Var och en får göra vad dem vill, jag tycker bara det är synd för det är svårt att bli av med dem.” (C) ”Ja, det är hemskt! Jag tycker inte det är vacker! Jag tycker det är onödigt att de ska kladda på sin kropp så.” (D)

”Det har med storleken att göra, en liten diskret skulle jag inte bry mig om.” (E)

”Nej, det tror jag inte. En liten fjäril på armen skulle inte påverka mig. Men om det är en stor tatuering så skulle det kanske påverka mig.” (F)

Bifynd

I våra intervjuer framkom det två bifynd; huvudduk och nagellack. Dessa bifynd påverkade särskilt en utav respondenterna nämnvärt. Författarna redovisar dessa bifynd tydligare i resultatdiskussionen.

DISKUSSION

Diskussionen är uppdelad i två delar, metod- respektive resultatdiskussion. I metoddiskussionen diskuterar författarna fördelar och nackdelar med metodvalet och i resultatdiskussionen tolkas resultatet och knyts samman med bakgrunden. Metoddiskussion

Metoddiskussionen innehåller en kort redovisning om hur vi har gått tillväga och vad vi eventuellt borde ha gjort annorlunda. Metoddiskussionen är uppdelad i litteraturgenomgång, val av metod, urval, intervjuer och analys. Under dessa rubriker tar vi även upp vår metods styrkor och svagheter.

Litteraturgenomgång

Vi är medvetna om att det inte behövs någon redovisning utav

litteraturgenomgången i en empirisk studie. Men eftersom det fanns så lite material kring vårt ämne och att den litteratur och forskning som vi hittade var relativt gammal, ville vi ändå visa hur vi gått till väga i vårt sökningsarbete. Innan artikel- och informationssökningen påbörjades förväntade vi oss att det skulle vara lättare att hitta relevant material än vad det visade sig vara. Arbetet inleddes med litteratursökning av artiklar via databaserna PubMed, Cinahl, Medline och Elin. Sökorden attire, outfit, uniform, appearance, clothing, dress, style och apparel användes i kombination med nurses. PubMed gav störst och bäst resultat och sex artiklar valdes ut. Slutligen efter granskning av de sex artiklarna, kändes tre relevanta att redovisa i vårt arbete. Artiklarna var relevanta så till vida att de tog upp vårt ämne men dessvärre lite gamla.Vi förväntade oss att det skulle finnas nyare forskning kring vårt ämne med tanke på uppmärksamheten i media de senaste åren. Vi sökte även litteratur via bibliotek för att få mer uppfattning om vad som fanns beskrivet om det valda ämnet. De bibliotek som användes var Malmö Högskola, Malmö Stadsbibliotek och Medicinska centralbiblioteket på Universitetssjukhuset i Malmö. Det var dock samma sak där, vi hade hoppats på att hitta nyare material, men även dem publikationerna vi fann där var gamla. Vi

var även på en guidad tur på det medicinhistoriska museet i Lund, för att få ytterligare information. Den guidade turen gav oss tyvärr inte så mycket som vi hade hoppats på. På museet fanns det ett rum som hette ”sjuksköterskans

utveckling” men det förbipasserades under den guidade turen. Vi besökte rummet själv efter guiderundan men det fanns ingen information utskrivet som vi kunde ta med oss.

Val av metod

Då syftet med vår studie var att belysa vilka faktorer (inre och yttre) hos sjuksköterskan som påverkar patientens förtroende och trygghetskänsla i omvårdnaden föreföll valet av kvalitativ metod relevant. Vad vi sökte var

förståelse för hur människan upplevde sin situation som Hartman (2004) beskriver det.

Enkäter var aldrig ett alternativ att använda eftersom vi ville att patienterna skulle berätta med egna ord och förklara deras egen syn på deras livsvärld. I efterhand tror vi att det var bra att vi inte valde enkäter med tanke på att vi hade velat utveckla och fördjupa våra intervjuer ännu mer. Enligt Polit m fl (2001) är det också större chans att frågor missförstås vid enkäter än vid intervjuer eftersom författaren kan avgöra vid intervjun om frågorna blev förstådda. En ytterligare anledning är att vårt urval fokuserade på äldre som kanske skulle ha svårare för att fylla i en enkät, detta stöds även av Polit m fl (2001).

När vi skulle utforma vår intervjuguide (Bilaga1) bestämde vi oss för att det skulle bli en semistrukturerad guide. Med tanke på vår oerfarenhet att intervjua ville vi utföra de semistrukturerade intervjuerna med hjälp av en struktur för att undvika fel. Vi ville förvissa oss om att intervjuerna handlade om det som vara av intresse för just vår undersökning. Hartman (2004)menar att en semistrukturerad intervju är en intervju där ett antal frågor ska ställas i ordning, men att

respondenten har möjlighet att formulera sig fritt. En pilotintervju utfördes för att skapa mer erfarenhet samt för att göra eventuella justeringar i intervjuguiden. De förändringar som blev var dock smärre, vilket gjorde att studien inte behövde genomgå någon ny etiskprövning. Intervjuguiden var ett stöd för oss och lämnades inte ut till respondenterna.

Öppna frågor så som Hartman (2004) beskriver, är en intervju där respondenten får tala fritt och där diskussion är tillåtet, metoden används då man vill veta vad som är viktigt för en viss grupp individer, och används ofta i kvalitativa

undersökningar. Nu på efterhand tror vi att om vi använt oss utav den metoden, med hjälp av den intervjuguide vi hade, skulle det eventuellt ha gett oss mer information om på vilket sätt de olika faktorerna påverkade patienterna. Vi hade kunnat få en djupare förståelse för deras tankar och åsikter. Respondenterna skulle kunna berätta mer spontant om sina upplevelser. Vi menar att det hade varit lättare att få fram mer exakta svar på varför de olika faktorerna skulle påverka patientens förtroende och trygghetskänsla till sjuksköterskan, med hjälp av följdfrågor. Men å andra sidan hade vi säkert fått mycket material som inte varit av intresse för just vår studie.

Urval

Polit mfl (2001) säger att det inte finns några särskilda kriterier för minimum- och maximumgräns, då det gäller antalet deltagare i en kvalitativ intervjustudie. Kvale

(1997) rekommenderar att deltagarantalet är mellan 15±10. Detta beror dock helt och hållet på hur mycket tid och resurser som finns att tillgå. Efter att författarna planerat studiens storlek och den tid som fanns till förfogande bestämdes det att sex patienter skulle intervjuas.

Att finna deltagare till studien tog längre tid än beräknat. Då vi först ansökte om tillstånd på en avdelning och de inte gav något slutgiltigt besked bestämde vi oss för att ansöka på en annan avdelning. Denna avdelning var snabbare med att svara och vår tillfrågan godkändes. Men nu stötte vi på en ytterligare fördröjning av arbetet. Det var inte så lätt som vi antagit att hitta patienter som ville vara med i studien och som dessutom nådde upp till våra kriterier i urvalet.

Vi ville intervjua sex patienter, alla skulle ha en svensk bakgrund och vara 60 år eller äldre, och det fick vi ihop. Vår yngsta respondent var 60 år och vår äldsta 87 år. Däremot var vår önskan att få hälften män och hälften kvinnor vilket inte blev resultatet. Fyra kvinnor och två män blev det till slut, en tanke var då att öka antalet deltagare och försöka få fler män, men tiden var för knapp och materialet fick ses som tillräckligt.

Det var sjuksköterskan på avdelningen som valde vilka patienter som skulle tillfrågas om deltagandet i studien. Det skulle kunna vara så att sjuksköterskan omedvetet exkluderade vissa patienter som hon personligen inte ansåg vara lämpliga för vår undersökning. Alla patienter som tillfrågades om deltagande i studien tackade ja. Detta kan bero på att de kände sig i beroendeställning till sjuksköterskan och därmed tackade ja. Om någon respondent kände så, kan det ha påverkat respondentens svar. Om respondenten deltog av eget intresse fick vi säkert mer utvecklande svar än från den respondent som möjligtvis kände sig i beroendeställning till sjuksköterskan.

Intervjuer

Vid varje intervjutillfälle försökte vi skapa så lika situationer som möjligt, för att det inte skulle påverka resultatet. Detta gjorde vi bland annat genom att sitta i ett avskilt och patientbekant rum, som Kvale (1997) menar blir en trygg miljö för patienten, och även genom att samma författare intervjuade och samma

observerade varje gång. Men kan vår personliga stil ha påverkat patienterna? Vi författare diskuterade med varandra, innan vår första intervju, att vi skulle vara noga med att vara så neutrala som möjligt i mötet med patienten. Vi menar då att vi hade måttligt med smink och smycken och inga utmärkande kläder. Det är heller ingen utav oss som har någon synlig tatuering eller piercing. Vi försökte dessutom ha liknande kläder på oss vid varje intervjutillfälle.

Från början misstänkte vi att åldern skulle ha betydelse för resultatet eftersom sjukvården har förändrats mycket genom åren. Sjuksköterskornas arbetskläder och människors personliga stil har förändrats. Vi tänkte då att för en äldre patient skulle kanske sjuksköterskans personliga stil ha en större påverkan än på en yngre patients, som vuxit upp med dagens olika personliga stilar. Men man kan inte dra alla över en kam. Vi ville likväl fortsätta fokusera på äldre patienter, för att de troligtvis har mer erfarenheter inom vården. Vi ville istället lägga mervikt på att jämföra män och kvinnor.

Analys

Transkriberingen av de bandinspelade intervjuerna skedde efter varje intervjutillfälle medan författarna fortfarande hade berättelserna och

kroppsspråket från intervjuerna färskt i minnet. Transkriberingen var tidskrävande då det i genomsnitt tog drygt en timme att skriva ut varje enskild intervju. Enligt Kvale (1997) finns det dock nackdelar med transkribering, felskrivningar kan förekomma och ge upphov till felaktig analys och är därför en validitets fara. För att minimera dessa felkällor transkriberades banden av båda författarna. För att ytterligare minimera felkällor lyssnade och läste författarna tillsammans igenom intervjuerna efter transkriberingen.

För att undvika felkällor i analysen valde författarna att ta god tid på sig under denna fas i arbetet. Författarna läste igenom intervjuerna ett flertal gånger för att sedan finna mönster i materialet. Likheter och olikheter framkom och olika kategorier växte fram. En möjlig risk under denna fas kunde eventuellt vara författarnas oerfarenhet.

Resultatdiskussion

Resultatet av studien visar att patientens förtroende och trygghetskänsla påverkas till stor del utav sjuksköterskans inre respektive yttre faktorer. Det som påverkar patientens förtroende och trygghetskänsla är främst de inre faktorerna så som bemötandet. Möts patienten av en vänlig och glad sjuksköterska är en stor del av förtroendet redan skapat och patienten känner sig trygg. Men det är också viktigt för patienten att sjuksköterskan visar en god kunskap inom sitt yrke. Skulle sjuksköterskan bära mycket smycken och vara kraftigt sminkad har det en negativ uppfattning från patientens sida. Men är bemötandet bra och sjuksköterskan dessutom visar sin empati väger det, för de flesta patienter, upp helhetssynen och förtroendet och trygghetskänslan påverkas inte.

För att patienten ska kunna känna förtroende och trygghet kan sjuksköterskan vara vänlig, glad, visa empati och ge tydlig information. Sjuksköterskan kan även neutralisera sina personliga yttre faktorer så som kroppsliga attribut.

Under våra intervjuer kom det upp några ytterligare faktorer som var intressanta. Det var bland annat respondent B som tog upp två aspekter som påverkar hennes förtroende och trygghetskänsla. Det första var huvuddukar, det tycker hon inte passar. Det andra var nagellack, som hon uttryckligen inte tycker är vackert när man arbetar i den miljön som sjuksköterskor gör. Hon var dessutom irriterad över att hon själv hade nagellack på sig nu när hon var på sjukhuset. Det hade hon innan hon blev sjuk och hann inte få hjälp med att ta av det. Anledningen till att hon mår dåligt över sitt eget nagellack är att hon tycker varje sak hör till sitt tillfälle och att även hon som patient måste anpassa sig till vården.

”…och jag tycker inte om huvuddukar. Och det har vi haft idag.” (Respondent B)

”Varje sak hör till sitt tillfälle. Det är likadant som om jag är irriterad för att jag har vitt nagellack nu. Och det hade jag innan jag blev sjuk. Och nu kommer jag hem idag, nu skulle hon ta bort

det. Varje tillfälle om du är på fest eller om du är ute i vardagslivet är det vackert.... ” (Respondent B)

Respondent E lade på slutet av intervjun till att han ofta kunde höra personalen sinsemellan prata om frisyrer och hårfärger, smycken, smink och mode. Fem utav de sex respondenterna tydliggjorde att de aldrig stött på något anmärkningsvärt då det gäller sjuksköterskans yttre faktorer, i alla fall inget som minskat deras

förtroende eller trygghetskänsla. Respondent C menade att alla människor är ju olika och hade alla varit likadana hade det inte varit så kul.

”Alla gånger jag legat inne på sjukhus har bemötandet varit bra. Jag har inget att anmärka på när det gäller all den personal som funnits runt omkring mig.” (Respondent F)

”Jag skulle vilja säga att jag förstår inte varför det finns så mycket kritik angående vården i media…den personal som finns gör alltid sitt bästa tycker jag.” (Respondent F)

Det visade sig tydligt att studiens två manliga respondenter svarade mer likt varandra än kvinnorna. Trots att det skiljde sig 20 år mellan männen, som faktiskt är en hel generation, fanns där många likheter i deras svar. Dom båda ansåg att en liten diskret tatuering inte skulle påverka dem nämnvärt, men att en större kunde ha betydelse. Att få information var den aspekt dom båda betonade och ansåg vara viktig för förtroendet och trygghetskänslan.

Eftersom de flesta utav våra respondenter aldrig hade stött på något

anmärkningsvärt angående sjuksköterskans yttre faktorer kan man ställa sig frågan om svaren hade sätt annorlunda ut om de hade stött på någonting. Hade respondenterna då tyckt annorlunda angående sjuksköterskans inre och yttre faktorer? Framförallt, hade samma kategorier plockats fram efter analysen angående patientens förtroende och trygghetskänsla? De flesta av dagens

befolkning har sätt olika personliga stilar i det dagliga livet utan att det påverkar dem, men det kanske skulle påverka dem mer att stöta på dessa olika stilar inom vården.

I vår studie inriktade vi oss på patienter som var 60 år eller äldre, hade vi valt att inrikta studien på en annan ålders grupp hade resultatet sätt annorlunda ut. Det hade därför varit intressant att utföra denna studie på exempelvis tre olika

åldersgrupper för att sedan jämföra deras resultat. Men det hade krävt mycket mer tid vilket inte fanns till förfogande denna gång.

I vår bakgrund refererar vi bland annat till Portilo (1982) som tar upp utseendet hos vårdpersonalen. Portilo beskriver tidigare undersökningar som visar att vissa patienter, särkilt barn, reagerar negativt på den vita uniformen. Det nämns också att det inte är själva uniformen som är det avgörande i hur patienten förtror sig till vårdpersonalen, utan vad personen i fråga gör. Här finner vi delvis svar på vårt syfte men eftersom litteraturen är så pass gammal så ansåg vi det ändå vara av intresse att utföra en liknande studie.

Rowland (1994) utförde en kvalitativ intervju studie, som ifrågasatte om

en annan kvalitativ intervju studie av Menahem & Shvartzman (1998) var syftet att forska kring patientens attityd till familjeläkare och sjuksköteskors utseende. De båda studiernas resultat visar att respondenter hade åsikter gällande

sjuksköterskans personliga stil men att bemötande vägde upp förtroendet och trygghetskänslan så som i vår studie.

SLUTSATS

Vårt syfte med undersökningen var att belysa vilka faktorer (inre och yttre) hos sjuksköterskan som påverkar patientens förtroende och trygghetskänsla i

omvårdnaden. Detta ämne kändes intressant då det berör oss både som studenter när vi är ute i praktik och när vi är färdiga sjuksköterskor.

Sjuksköterskan är som spindeln i nätet, hon har kontakt med alla medarbetare och patienter. Sjuksköterskan är länken mellan patienten och resterande

yrkeskategorier på avdelningen, kontakten är därför viktig i samspelet mellan sjuksköterskan och patienten. Sjuksköterska måste skapa ett förtroende och en trygghetskänsla för patienten. Detta görs vid bemötandet och påverkas av sjuksköterskans inre och yttre faktorer.

Vi känner att syftet med studien har blivit besvarat då vi har fått ökad kunskap om vilka faktorer som påverkar patienten.Men vi vill här påminna läsaren om att detta resultat är en ögonblicksbild av sex patienter i Malmö och kan inte på något sätt generaliseras.

FRAMTIDA VÄRDEN

Studiens resultat kommer förhoppningsvis att öka sjuksköterskans medvetenhet om hur hon ska bemöta patienter. Det är upp till var och en att tänka på sitt sätt att bemöta och sin personliga stil som kan ha en inverkan på patientens förtroende och trygghetskänsla. De som jobbar inom vården kan vara uppmärksamma på hur de bemöter patienterna, att vara vänlig, glad, visa empati och ge patienten

information om deras tillstånd och allt vad det innebär att ligga på sjukhus. Personalen kan också tänka på sin personliga stil, att inte bära för mycket smycken och smink med tanke på hygienen och påverkan på förtroendet till patienten. Dessutom undvika allt för utmärkande och färgglada frisyrer och att visa tatueringar som kan ha en negativ påverkan på patientens förtroende och trygghetskänsla.

Vi vill uppmuntra andra att fortsätta forska kring detta område som är av stor betydelse, både för patientens känsla av förtroende till sjuksköterskan och deras personliga trygghet samt sjuksköterskans medvetenhet av hur hon kan bemöta och uppträda vid mötet med patienten.

REFERENSER

Dahlberg, K (1997) Kvalitativa metoder för vårdvetare. Lund: Studentlitteratur. Docks, L, Stewarts, I, Seymers, L (1966) Sjuksköterskan genom tiderna. Borgå:

Tryckeri- & Tidnings Ab

Hartman, J (2004) Vetenskapligt tänkande. Från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur.

Holmdahl, B (1994) Sjuksköterskans historia. Från siukwakterska till omvårdnadsdoktor. Stockholm: Liber utbildning AB.

Infomedica (www.infomedica.se > Handboken för hälso- och sjukvård > Sök > Ringar > Basala hygienrutiner och personlig hygien/Infektionsrisker) 050512 Kvale, S (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun, Lund: Studentlitteratur Menahem S, Shvartzman P. "Is our appearance important to our patients?” Fam

Pract. 1998 Oct;15(5):391-7.

Newton, M, Chaney, J (1996) Professional Image: Enhanced or Inhibited by Attire?, Journal of Professional Nursing Vol. 12, No. 4 (July-August) s. 240-244.

Polit, D F, Beck C T, Hungler B P (2001) Essentials of Nursing Research Methods, Appraisal, and Utilization (5th edition), Philadelphia: Lippincott. Purtilo, R (1982) Vård Vårdare Vårdad. Interaktion mellan vårdpersonal och

patient. Nacka: Esselte Studium.

Rowland W "Patients' perceptions of nurse uniforms." Nurs Stand. 1994 Feb 2-8;8(19):32-6.

BILAGOR

Bilaga 1: Intervjuguide Bilaga 2: Informationsbrev Bilaga 3: Samtyckesblankett

Bilaga 1

INTERVJUGUIDE

1. Hur kan sjuksköterskan göra för att få ditt förtroende och din känsla av trygghet?

2. Påverkar sjuksköterskans bemötande dig? Om ja, hur och varför? 3. Tycker du att sjuksköterskans personliga utseende och stil påverkar ditt

förtroende och din trygghetskänsla? 4. Påverkar det dig om sjuksköterskan:

- Har smycken, som halsband, ringar och klockor? - Är kraftigt sminkad?

- Har färgglatt hår? Som t ex slingor i olika färger. - Har synliga tatueringar på t ex armarna?

5. Finns det något mer du vill tillägga kring detta ämne? Något du tidigare erfarit?

Bilaga 2

Faktorer hos sjuksköterskan som påverkar

patientens förtroende och trygghetskänsla

– en intervjustudie

Vi är två sjuksköterskestudenter som just nu skriver vårt examensarbete.

Syftet med vår studie är att få förståelse för hur man får den äldre generationens förtroende och känsla av trygghet. Vi tittar då närmre på yttre respektive inre faktorer. I denna undersökning menar vi att yttre faktorer är sånt som smycken, smink, hårfärg och tatueringar. De inre faktorerna syftar mer på bemötandet och sjuksköterskans kommunikation med patienten.

Vi söker sex patienter som kommer delta i en ca 30-40 min lång intervju. Vi planerar att utföra intervjuerna i vecka 14-16, om möjlighet finns för dig. Intervjun kommer att äga rum på den avdelning där du befinner dig. Vi kommer att använda bandspelare för att spela in intervjuerna för att senare underlätta vid bearbetning av materialet. Båda författarna kommer att delta under intervjuerna och är dom enda som kommer ha tillgång till intervjumaterialet. Banden kommer att förstöras när arbetet är slutfört för att bevara din anonymitet och integritet. Deltagandet är frivilligt och du kan avbryta utan att ange någon anledning. Projektet har blivit godkänt av det lokala etikprövningsrådet vid Hälsa och Samhälle, Malmö Högskola.

Härmed tillfrågas du i deltagande i studien.

Vänligen,

……… Caroline Fransson

……… Sara Persson

Bilaga 3

Faktorer hos sjuksköterskan som påverkar

patientens förtroende och trygghetskänsla

– en intervjustudie

”Jag har muntligen informerats om studien och tagit del av skriftlig information. Jag är medveten om att mitt deltagande är helt frivilligt och att jag när som helst och utan närmare förklaring kan avbryta mitt deltagande”.

Deltagare:

………

Studieansvarig: Studieansvarig: