EXAMENSARBETE -KANDIDATNIVÅ
VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID AKADEMIN FÖR VÅRD, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD
2020:43
Upplevelsen av att leva med venöst bensår
Ur ett patientperspektiv
Holmstrand Lina
Sandqvist Olivia
Examensarbetets
titel: Upplevelsen av att leva med venöst bensår Författare: Lina Holmstrand och Olivia Sandqvist
Huvudområde: Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Nivå och poäng: Kandidatnivå, 15 högskolepoäng
Utbildning: Sjuksköterskeutbildning, GSJUK17h Handledare: Wivica Kauppi
Examinator: Annika Billhult Karlsson
Sammanfattning
Venösa bensår är en diagnos som drabbar många, främst äldre. Den vanligaste orsaken är venös insufficiens och sårläkningsprocessen kan ta lång tid. Det kan för individen medföra långvariga vårdkontakter eftersom frekventa såromläggningar ofta fordras. Detta kan ha en negativ inverkan på individens välmående både fysiskt, psykiskt och socialt, vilket i sig kan påverka hela livssituationen. Konsekvenser av bristande kunskaper kring såret och dess behandling kan leda till ett minskat välbefinnande. Syftet är att beskriva individers upplevelser av att leva med venöst bensår. Litteraturöversikt valdes som metod med inklusion på nio artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultatet visar att individerna uppvisar en känslomässig påverkan genom förändringar i det vardagliga livet samt uppvisar betydelsen av kunskap och stöd kring vad venöst bensår innebär för dem. Individerna visar även att deras upplevelser rör aspekter gällande fysiska, psykiska samt sociala faktorer och att dessa varierar från individ till individ. Avslutningsvis framkommer det att sjuksköterskan har en betydelsefull roll i vårdandet av dessa individer, där vården utgår från ett patientperspektiv där helheten av individens upplevelser synliggörs. Detta för att minska individens lidande, främja välbefinnandet samt öka livskvaliteten.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING _________________________________________________________ 1 BAKGRUND _________________________________________________________ 1
Uppkomst av venöst bensår __________________________________________________ 1 Behandling av venöst bensår _________________________________________________ 1
Sårläkningsprocessen _______________________________________________________ 2 Såromläggning ____________________________________________________________ 3 Sjuksköterskans ansvar _____________________________________________________ 3 Delaktighet _______________________________________________________________ 3 Lidande __________________________________________________________________ 4 Vårdrelation ______________________________________________________________ 4 Välbefinnande och livskvalitet _______________________________________________ 5 PROBLEMFORMULERING ____________________________________________ 5 SYFTE ______________________________________________________________ 5 METOD _____________________________________________________________ 6 Datainsamling _____________________________________________________________ 6 Dataanalys ________________________________________________________________ 6 RESULTAT __________________________________________________________ 7 Tabell 1 __________________________________________________________________ 7 Känslomässig påverkan _____________________________________________________ 8 Att uppleva psykiskt lidande _______________________________________________________ 8 Att uppleva maktlöshet och frustration _______________________________________________ 8
Förändringar i det vardagliga livet ___________________________________________ 9
Att känna social isolering __________________________________________________________ 9 Att känna begränsningar i vardagen __________________________________________________ 9 Att leva med smärta, sårvätska och lukt ______________________________________________ 10
Betydelse av kunskap och stöd ______________________________________________ 11 Behov av en god vårdrelation ______________________________________________________ 11 Behov av kunskap och information _________________________________________________ 11 Behov av stöd från familj och vänner ________________________________________________ 12 DISKUSSION _______________________________________________________ 12
Metoddiskussion __________________________________________________________ 12 Resultatdiskussion ________________________________________________________ 14
Behov av en god vårdrelation ______________________________________________________ 14 Att leva med smärta _____________________________________________________________ 15 Förändringar i det vardagliga livet __________________________________________________ 16 Hållbar utveckling ______________________________________________________________ 17 SLUTSATSER _______________________________________________________ 17
REFERENSER ______________________________________________________ 19 BILAGOR __________________________________________________________ 24
Bilaga 1 _________________________________________________________________ 24 Bilaga 2 _________________________________________________________________ 26
INLEDNING
Venöst bensår drabbar 1 % av den globala befolkningen och bland den äldre befolkningen drabbas mer än 3 % (Kapp & Miller 2015). Under en sommar arbetade vi som sjuksköterske-assistenter i hemsjukvården, där flertal patienter med venöst bensår var inskrivna. Vid omläggning av dessa sår skapades en vårdrelation mellan oss och patienten, vilket resulterade i att patienten delade med sig av sin upplevelse med att ha ett venöst bensår. Dessa relationer har skapat ett intresse hos oss av att få en djupare förståelse för hur dessa patienter upplever sin situation.
BAKGRUND
Uppkomst av venöst bensår
Antalet bensår ökar med stigande ålder och är mer vanligt förekommande bland kvinnor över 65 år (Rajendran, Rigby & Anand 2007). Omkring 50 000 människor i Sverige har svårläkta bensår, där 70 % av dessa är venösa bensår. Med venöst bensår menas att det finns en venös funktionsrubbning samt att orsaker som diabetes, vaskulit, malignitet och arteriell insufficiens inte ligger till grund för såret (Lindholm 2017, ss. 75, 77).
Venernas funktion i de nedre extremiteterna är att transportera blodet tillbaka till hjärtat. Det finns ytliga och djupa vener, där de ytliga transporterar blod från det yttre kapillärsystemet vidare mot de djupa venerna som även ansvarar för att transportera tillbaka blod från muskler till hjärtat. De perforanta venerna är de som förbinder de ytliga- och djupa venerna med varandra och på dessa sitter klaffar som styr blodet i en riktning, från de ytliga- in i de djupa venerna. Det är muskelfunktionen som styr det venösa återflödet till hjärtat (Rajendran, Rigby & Anand 2007).
Uppkomsten av venösa bensår beror oftast på venös insufficiens som innebär ett hinder i det venösa blodflödet och-/eller återflödet till hjärtat, vilket innebär att blod ansamlas i underbenets vener. Detta skapar ett högre tryck än normalt i venerna och leder till utvidgning av kärlet samt läckage av bland annat plasma och röda blodkroppar ut i vävnaden (Werchek 2010). Vid venös insufficiens blir huden medialt kring anklarna blåröd samt skör (Lindholm 2014, s. 507) och kan orsakas av långvariga perioder av orörlighet, kirurgiskt trauma eller trombos, men även vid skada på klaffarna. Vid skada på klaffarna i de ytliga venerna visar det sig som åderbråck, vid klaffel i de djupa venerna blir följden venös stas som kan leda till upphov av sår och ödem. Ödem försämrar syretransporten, vilket kan leda till försämrad sårläkning (Rajendran, Rigby & Anand 2007).
Behandling av venöst bensår
Syftet med behandlingen av venöst bensår är att minska det venösa trycket, minska ödem, lindra smärta och sårläkning samt förhindra återfall. Detta kan utföras genom exempelvis kompressionsterapi (Rajendran, Rigby & Anand 2007). Kompressionsterapi innebär att bandage lindas runt det drabbade benet med en viss styvhet och bör startas så tidigt som möjligt, i syfte att förbättra blodflödet genom att bland annat förhindra venös dilatation i samband med aktivitet. Vid ett ökat blodflöde ökar näringstillförseln till
huden vilket påskyndar läkning och minskar därmed inflammationen (Todd 2019). Kompressionsterapi kan även innebära att en kompressionsstrumpa eller pumpstövel används. Kompressionsstrumpan fungerar på samma sätt som kompressionsbandage, skillnaden är att kompressionsstrumpan tas på som en vanlig strumpa. En pumpstövel används vid svåra ödem och drivs av elektricitet. Den fungerar genom att en dubbelväggig plaststövel med ett tryck på cirka 40-60 mmHg pumpas upp i syfte att komprimera benet. Denna behandling utförs 1-2h per dag (Ericson & Ericson 2012, s. 177). Vidare nämner Ericson och Ericson (2012, s.177) att innan lindning med bandage är det av stor vikt att ha benet i högläge för att minska ödem och detta bör påbörjas redan innan individen stiger upp på morgonen.
Sårläkningsprocessen
Sårläkningens biologi kan förklaras genom tre stadier; inflammationsstadiet, nybildningsstadiet och mognadsstadiet. Processen kan ta olika lång tid beroende på sårets storlek samt om komplikationer uppstår under tiden, exempelvis sårinfektion. För att främja denna process är det av betydelse att det mest lämpade förbandet används och att miljön kring sårläkningen är fuktig (Lindholm 2014, ss. 499-500; Sterner & Åkesdotter 2018).
Vidare nämner Lindholm (2014, s. 500) och Sterner och Åkesdotter (2018) att i inflammationsstadiet reagerar kroppen normalt genom att frisätta vita blodkroppar och tillväxtfaktorer. Även fibrinogen ansluter till den skadade vävnaden och skapar ett nät. Dessa inflammatoriska ämnen gör såret stabilt och skyddar det från infektion. I detta stadie frigörs även substanser som kan ge upphov till smärta, exempelvis histamin och bradykinin. De vanligaste kännetecknen för inflammation visar sig genom rodnad, värmeökning, smärta och svullnad. Wang, Huang, Horng, Yeh och Chen (2018) förklarar att detta stadie tar ungefär 72 h.
Nybildningsfasen innefattas av att en nybildning av vävnad sker och kan ta lång tid vid svårläkta sår. Dels bildas nya blodkärl, som bidrar till en bättre sårläkning då dessa tillför mer näring till sårområdet. Blodkärlen ger även upphov till att en granulationsvävnad bildas där sedan epitelceller binder sig och skyddar såret. Även fibroblaster skapas i den drabbade vävnaden och deras funktion bygger på att förvara protein, bilda kollagen, frisätta tillväxtfaktorer samt producera beståndsdelar som stimulerar blodkärlstillväxten (Lindholm 2014, ss. 500-501; Sterner & Åkesdotter 2018).
Enligt Lindholm (2014, s. 501) och Sterner och Åkesdotter (2018) innebär mognadsstadiet att såret mognar, även denna del kan ta lång tid. Kollagenet som skapats i det tidigare stadiet är den främsta komponenten vid uppbyggnaden av bindväv. Bindväven blir fibrer och ger en styrka i den nya vävnaden, dock blir hållfastheten i den nybildade vävnaden inte densamma som i tidigare vävnad (ibid.). Skulle någon avvikelse ske i detta stadie kan det leda till en svårare sårläkning eller att såret övergår i ett kroniskt tillstånd (Wang et al. 2018).
Såromläggning
Vid såromläggning är det enligt Lindholm (2014, s. 518) viktigt att ta reda på vissa aspekter för att värdera huruvida såret har förmåga att läka eller inte. Dessa aspekter kan exempelvis innefatta sårtyp, bakomliggande sjukdomar som möjlig orsak och uppkomst. Desto tidigare såret börjar behandlas, ju större är chanserna att få det läkt. Vid behandling av sår skall den grunda sig i att patienten är delaktig, får information om faktorer som kan främja läkningen, att smärtgrad uppmärksammas vid tidigare potentiell sårbehandling samt en granskning av besvär relaterat till såret, som sårvätska, lukt, nekroser och smärta vid omläggning.
Vidare betonar Lindholm (2014, s. 518) att under sårrengöring skall basala hygienrutiner utövas för att minska risken för smittspridning och infektion (ibid.). Vid omläggning av venösa bensår skall smärtlindring ges i god tid före omläggningens start. Därefter rensas såret och hudflagor, fibrinbeläggning samt död vävnad avlägsnas i den mån det går. Efter det väljs förband ut som stämmer in i det stadie sårläkningen befinner sig i. Vid stor mängd sårvätska kan även ett högabsorberande polyuretanskumförband tilläggas till förbandet (Lindholm 2018b).
Sjuksköterskans ansvar
Sjuksköterskan ansvarar enligt ICN:s etiska kod för sjuksköterskor att främja hälsa, lindra lidande, förebygga sjukdom samt återställa hälsa och bygger på ett respektfullt bemötande (Svensk Sjuksköterskeförening 2017a). Detta styrks i kap 3. 1 och 2 § av Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) där det står att vården skall vara respektfull och värna om människans värdighet samt förebygga ohälsa. Sjuksköterskan ansvarar också för att delge information som är relevant och lämpad för den enskilda individen (Svensk Sjuksköterskeförening 2017a). I kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska (Svensk sjuksköterskeförening 2017b) framgår det att sjuksköterskan även ansvarar för omvårdnaden av individen, där målet är att främja välbefinnande och livskvalité. Att arbeta för att skapa en tillförlitlig relation till individen främjar en god- omvårdnad, kontinuitet och delaktighet.
Vid venöst bensår ingår det i omvårdnaden att identifiera och behandla olika faktorer, så som den underliggande orsaken, faktorer som påverkar läkning, utse lämpliga förband samt främja en god sårläkningsmiljö. Omvårdnaden skall baseras på ett patientperspektiv där individens upplevelser av situationen skall tas i beaktning samt det specifika sårets egenskaper. Målet vid omvårdnaden av venöst bensår är att rengöra det så att det skyddas från bakteriell kontaminering samt minska eventuell smärta och sårvätska för individen. Sjuksköterskan har även ansvar för att uppdatera sig om ny kunskap gällande sårvård för att främja utvecklingen (Ylönen et al. 2015).
Delaktighet
Ekebergh (2015a, ss. 127-128) beskriver att delaktighet innebär att individen är involverad i sin vård. Delaktighet är väsentlig för att vården skall kunna vara vårdande. Att som individ vara delaktig i sin vård kan bidra till exempel till att själv kunna ta ansvar, lättare kunna handskas med sin livssituation och känna kontroll över sin kropp,
främjas. Att vara delaktig i sin egen hälsoprocess innebär olika saker för olika individer, exempelvis kan delaktighet innefatta att individen får ta del av vad som är tänkt att hända framöver, planerade undersökningar och behandlingsformer. I tidigare forskning visar det sig att individer med venöst bensår upplever att de är delaktiga i vården av sitt sår då de får förklarat för sig hur såret har utvecklats samt att de får vara med och bestämma vilken kompressionsbehandling de vill ha (Ebbeskog & Emami 2005).
I en rapport gällande patientdelaktighet i hälso- och sjukvård beskriver Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU 2017) att den bygger på att individen får ta del av kunskap gällande symtom, behandling och sjukdom samtidigt som den utgår från en personcentrerad vård där individen själv delar med sig av sin kunskap och erfarenheter. Resultatet från rapporten visar att genom att göra individen delaktig i sin vård bidrar det bland annat till att tilliten till sin egen förmåga växer samt den psykiska hälsan främjas.
Lidande
McMullen (2004) beskriver i en studie att leva med ett venöst bensår kan orsaka ett lidande på olika sätt, antingen psykiskt, fysiskt eller socialt. Enligt Arman (2015b, ss. 38 - 40) drabbas alla någon gång av lidande. Detta lidande kan vara förknippat med att ha en specifik sjukdom eller att uppleva lidande på grund av smärta, plågor eller pina. Lidande som fenomen kan uppfattas som påfrestande i form av plåga, smärta och pina, men kan också upplevas som meningsfullt för människans utveckling när lidandet övergår i en försoning (ibid.). Inom hälso- och sjukvården delas lidandet som patienten känner upp i sjukdomslidande, livslidande och vårdlidande (Dahlberg 2002). Vidare nämner (Dahlberg 2002) att sjukdomslidande är förknippat med det lidande som är kopplat till sjukdom, behandling och olycksfall. Livslidande associerar till de lidande som uppstår i samband till livssituationen som uppstår på grund av olycksfall och sjukdom. Vårdlidande innebär ett lidande som är förknippat med att lidandet ökar i samband med vårdandet. Vårdlidandet kan exempelvis uppstå till följd av ett omedvetet handlande eller på grund av kunskapsbrist hos sjuksköterskan.
Vårdrelation
Begreppet vårdrelation är ett väsentligt begrepp inom vårdvetenskapen (Björck & Sandman 2007), där vårdrelationen ses som en central del i omvårdnaden (Björck & Sandman 2007; Johnsson, Wagman, Boman & Pennbrant 2019; Wiechula et al. 2016). Vidare nämner Wiechula et al. (2016) att individen har en förväntan om att en förtroendefull relation med vårdaren skall skapas. Johnsson et al. (2019) menar att vårdrelationen bygger på ett professionellt engagemang mellan individen och sjuksköterskor där kommunikationen är betydelsefull för en säker vård. Genom att sjuksköterskan är kunskapsberikande, kommunikativ och stödjande främjar detta individens uppfattning om högkvalificerad vård. I en studie framkommer det att individer med venöst bensår upplever en kunskapsbrist hos sjuksköterskan gällande behandling. Dessutom får det heller inte ta del av information kring den bakomliggande orsaken till såret, vilket individerna påpekar bidrar till en sämre vårdrelation (Douglas 2001). Arman (2015c, s. 180) menar att i en vårdrelation med människa, hälsa,
vårdande, värdighet och lidande som grundbegrepp ger det en möjlighet för individen att ge uttryck för sina problem, begär och behov relaterat till hälsa och lidande.
Välbefinnande och livskvalitet
Välbefinnande utgår från individens inre erfarenheter och yttrar sig i en känsla där det har med individens subjektiva upplevelser att göra, i och med det blir de personliga och unika. Känsla av välbefinnande kan främjas vid upplevd hälsa och kan även hotas vid upplevelse av ohälsa. Dock kan individen vid närvaro av sjukdom finna sig i situationen och därmed uppleva välbefinnande (Wiklund 2003, ss. 80 - 81). Att leva med venöst bensår resulterar i ett sämre upplevt välbefinnande då såret bidrar till fysiska komplikationer som störd sömn samt sårvätska och lukt (Douglas 2001).
I en litteratursammanställning visar det sig att leva med venöst bensår påverkar individens livskvalitet på olika sätt. Där såret bland annat bidrar till smärta, begränsad rörlighet och social isolering (Parker 2012). Livskvalitet beskrivs som en subjektiv upplevelse och grundar sig i känslan av att leva ett gott liv. Graden av upplevd livskvalitet påverkas av olika aspekter i det som människan värderar mest, exempelvis hälsa, sociala kontakter, personliga aktiviteter, men även frihet och social rättvisa (Biterman 2015). Vidare menar Carr, Gibson och Robinson (2001) att upplevelsen av livskvalitet varierar bland individer och ses som en kraftfull del i livet. Personer med samma kliniska tillstånd kan uppleva olika grader av livskvalitet beroende på vilka förväntningar de har på hälsa och hur de erfar den (ibid.). Hälsorelaterad livskvalitet innefattar både de biologiska- och psykiska aspekterna av en sjukdom samt inkluderar individens fysiska, funktionella, emotionella och sociala livskvalitet (Olson et al. 2019)
PROBLEMFORMULERING
Venöst bensår är ett globalt problem och i takt med att åldern ökar blir diagnosen allt vanligare. Idag är cirka 50 000 människor drabbade i Sverige och läkningsprocessen kan ta lång tid, men chansen att få såret läkt ökar om behandling påbörjas i ett tidigt skede. För individen kan upplevelsen av att leva med venöst bensår erfaras på olika sätt och för att sjuksköterskan ska kunna bemöta dessa individer på bästa sätt och bedriva en god omvårdnad fordras ett arbete utifrån ett patientperspektiv, där individens välbefinnande, delaktighet samt livskvalitet främjas och lidandet lindras. Konsekvenser av bristande kunskaper kring individers upplevelser av att leva med venöst bensår kan leda till ännu mer lidande i form av till exempel smärta hos dessa individer. Det kan vara av vikt att undersöka hur individer upplever situationen av att leva med venöst bensår, för att identifiera vad det är som kan ha betydelse för individers upplevelser och för att på så vis identifiera hur vården kan bidra till ökat välbefinnande hos denna patientgrupp. Det är rimligt att anta att resultatet skulle kunna leda till ökad kunskap för sjuksköterskan och på sikt leda till bättre omhändertagande för individen i kontakt med hälso-och sjukvården.
SYFTE
METOD
Metoden som valts är en litteraturöversikt utifrån Fribergs modell (Friberg 2017, ss. 141-152). Denna modell innebär att ett problem iakttas för att skapa en uppfattning om befintlig forskning inom ett visst område, exempelvis omvårdnad. En litteraturöversikt valdes för att på ett strukturerat sätt kunna sammanställa tidigare forskning som svarade mot syftet och på så vis kunna bidra med ny kunskap (Friberg 2017, ss. 141- 142). Denna metod ansågs också vara mest lämpad relaterat till det tidsspannet som gavs för uppsatsen. Vidare nämner Segesten (2017, s. 108) att vid en litteraturöversikt kan både kvalitativa och kvantitativa studier användas. Friberg (2017, s. 149) menar att dessa två olika metoder ger en möjlighet att studera problemet ur olika synvinklar.
Datainsamling
Inkluderade artiklar söktes fram i databaserna CINAHL och MEDLINE. Till en början gjordes en bredare sökning där sökorden “venous leg ulcer” och “patient experience” användes då dessa var centrala begrepp relaterade till syftet. För att minimera antalet träffar identifierades ytterligare sökord via de artiklar som kom upp vid den första sökningen. Ett nyckelord som iakttogs i artiklarna var “quality of life” eller synonymer till ordet. Efter att flertalet sökord hade identifierats påbörjades en mer strukturerad sökning. De tre sökorden som nämnts användes, men med olika synonymer och kombinationer. Begränsningar lades till för att avgränsa antalet träffar, dessa var “peer reviewed” och att de skulle vara publicerade mellan 2009-2019. Inklusionskriterier var kvinnor och män 18 år och äldre som har venöst bensår samt att de skulle svara mot syftet “att beskriva individers upplevelser av att leva med venöst bensår”.
Vid sökningarna i båda databaserna framkom vissa artiklar flertal gånger i de olika kombinationerna av sökorden. Dessa artiklar inkluderades från den första sökningen de ingick i. Antalet abstrakt som genomlästes var 50 stycken och artikelsökningen redogörs mer detaljerat i Bilaga 1. Artikelsökningen resulterade i nio artiklar vilket innefattade både kvalitativa studier (n=7) och kvantitativa studier (n=2). Eftersom samtliga artiklar var ”peer reviewed” gjordes ingen kvalitetsgranskning, då det innebär att den grantskats av ämnesexperter innan publiciering och garanterar därför en hög standard (Moberg 2015). Artiklarnas ursprung var Australien, Belgien, Brasilien, Storbritannien, Sverige och USA.
Dataanalys
Friberg (2017, ss. 148-150) beskriver hur analysen av data går till genom tre steg. Första steget innebär att studierna läses igenom flertal gånger för att skapa en helhet och en sammanfattning av varje studie kan göras därefter. Nästa steg innefattar att en översiktstabell skapas för att få en tydligare bild av syfte, metod och resultat. Det sista steget innebär att likheter och skillnader synliggörs i varje artikels resultatdel. Därefter indelas dessa i underkategorier efter de likheter och skillnader som identifierades i artiklarna. Dessa steg har använts i denna litteraturöversikt, för att skapa en struktur i genomförandet av analysen.
De nio artiklarna som använts har grundligt lästs igenom av båda författarna. Därefter lästes artiklarnas resultatdel flertal gånger i syfte att skapa en översikt och helhet över innehållet, detta för att få en tydlig överblick över artiklarnas syfte, metod/urval och resultat som sammanställdes i en tabell (se Bilaga 2). Av tabellen går det att utläsa de likheter och skillnader som resultatet från de olika artiklarna visade. Därefter gjordes understrykningar med blyertspenna på ord och meningar som svarade på syftet i artiklarnas resultatdel. De olika blyertsmarkeringarna färgmarkerades sedan efter dess innebörd avseende likheter och skillnader. I syfte att skapa en helhet över materialet fördes därefter de olika färgmarkeringarna över på olika “post-it-lappar” med liknande färger. Dessa “post-it-lappar” låg därnäst till grund för hur de olika områdena kunde identifieras och som i sin tur var basen vid utformning av underkategorier. Innehållet i underkategorierna delades upp och därefter skapades kategorier. Slutligen framträdde åtta underkategorier och tre huvudkategorier.
RESULTAT
Av dataanalysen framkommer individers upplevelse av att leva med venöst bensår. Dessa upplevelser redogörs genom tre huvudkategorier och åtta underkategorier som presenteras nedan (se tabell 1):
Tabell 1
Kategorier Underkategorier
Känslomässig påverkan • Att uppleva psykiskt lidande
• Att uppleva maktlöshet och frustration
Förändringar i det vardagliga livet
• Att känna social isolering
• Att känna begränsningar i vardagen
• Att leva med smärta, sårvätska och lukt
Betydelse av kunskap och stöd
• Behov av en god vårdrelation
• Behov av kunskap och information
• Behov av stöd från familj och vänner
Känslomässig påverkan
I samtliga studier framkommer det att individer med venöst bensår påverkas känslomässigt på olika sätt. Dels grundar det sig i ett psykiskt lidande av situationen som medför negativa känslor om sin kropp, utseende och mående. Det kan även ge uttryck genom att uppleva maktlöshet och frustration i relation till sårläkning, behandling och komplikationer.
Att uppleva psykiskt lidande
Individer påverkas känslomässigt och psykiskt av att leva med ett venöst bensår. När individerna självskattar sin självkänsla och sina kroppstankar visar det sig att de har både låg självkänsla och har en negativ känsla om sin kropp (Salomé et al. 2016). Den låga självkänslan visar sig genom att till exempel individerna har en rädsla för andras reaktioner av deras sår (Green, Jester, McKinley & Pooler 2013). Även depression är vanligt förekommande hos individerna i olika svårighetsgrader (Green et al. 2013; McCaughan, Cullum & Dumville 2013), som grundar sig i att de inte tycker att något är roligt numera, att de inte känner sig som densamma längre samt en känsla av att de förlorar kontrollen (Wellborn & Moceri 2014). Depression har medfört till självmordstankar hos en individ (Green et al. 2013). Oro är en annan reaktion som vissa individer upplever, vilket grundar sig exempelvis kring olika situationer som ifall såret inte läker, vid smärta eller oro över att behandlingen kanske inte kommer att hjälpa. Andra oroar sig för att drabbas av olika komplikationer som exempelvis infektion, cancer, kronisk sjukdom, amputation eller till och med för att dö (Marczak, Rembeck, Petersson & Nordeman 2019). Hos en del individer skapas oro när de upplever att vårdpersonalen inte lyssnar på dem och besvarar eventuella frågor som kan uppkomma (Ruseckaite et al. 2019).
Skam och skuld är andra känslor som beskrivs hos flertal individer (Green et al. 2013; Marczak et al. 2019; Roaldsen, Biguet, & Elfving 2011; Ruseckaite et al. 2019; Van Hecke et al. 2013). Detta kan grunda sig i att de själva inte lyckats behandla sitt sår eller felbedömt allvarlighetsgraden på det (Marczak et al. 2019; Van Hecke et al. 2013) medan andra känner skam på grund av att bära kompressionsstrumpor då de upplever sig vara oattraktiva (Ruseckaite et al. 2019). Därutöver påverkar sårvätska och lukt individernas känsla av skam och förlägenhet vilket resulterar i att vissa undviker att vara nära andra personer för att inte riskera att de ska känna doften (Green et al. 2013). Förutom detta upplevs skam då individerna har en önskan om att vara en normal hälsosam person, dock hindrar det venösa bensåret denna önskan genom att de blir beroende av vård, vilket gör att individen väljer att inte låta andra få vetskap om situationen kring såret (Roaldsen, Biguet, & Elfving 2011).
Att uppleva maktlöshet och frustration
Känslan av maktlöshet förekommer hos individerna. Detta framkommer hos vissa vid till exempel misslyckad behandling med det venösa bensåret (McCaughan, Cullum & Dumville 2013). Dessutom uppger 87% (n=52) av individerna att de upplever maktlöshet, främst då relaterat till att bensåret alltid vätskar och luktar illa (Salomé et al. 2013).
Att uppleva frustration på grund av sitt venösa bensår påverkar individerna negativt på olika sätt (Green et al. 2013; Marczak et al. 2019; McCaughan, Cullum & Dumville 2013; Roaldsen, Biguet, & Elfving 2011; Ruseckaite et al. 2019; Van Hecke et al. 2013; Wellborn & Moceri 2014). I de fall såret inte läker växer en frustration fram hos vissa individer vilket skapar en ilska och irritation (Green et al. 2013; Van Hecke et al. 2013; Ruseckaite et al. 2019). Individerna upplever frustration då de har svårigheter med att klä sig efter sin egen vilja på grund av sår-förbandets storlek och det medför svårigheter i valet av kläder och skor (Green et al. 2013). Vid besök på vårdcentral i syfte att få såret omlagt kan individerna få vänta länge på sin tur, vilket skapar en frustration då de anser att hela situationen kring såret redan tar upp mycket tid av deras liv, exempelvis sårläkningen och önskar att få slippa sitta i kö som tar upp ännu mer tid av vardagen (Wellborn & Moceri 2014). Frågor uppkommer kring varför just de drabbats och de letar efter förklaringar (Marczak et al. 2019; Roaldsen, Biguet, & Elfving 2011). Detta medför att de då testar olika behandlingsstrategier som finns att tillgå. På detta sätt växer ett hopp och den frustration de upplever blir då mindre påtaglig. Dock upplever individerna en besvikelse när effekten inte blev som önskats vilket medför att frustrationen återigen växer fram (McCaughan, Cullum & Dumville 2013).
Förändringar i det vardagliga livet
I majoriteten av de studier som inkluderas framkommer det att drabbas av venöst bensår innebär en förändrad vardag i form av isolering, begränsningar och fysiska symtom. Detta medför att individerna som en konsekvens av såret är i behov av att anpassa sin vardag.
Att känna social isolering
En följd av att ha venöst bensår kan bidra till att individerna upplever sig socialt isolerade av olika anledningar (Green et al. 2013; Marczak et al. 2019; Ruseckaite et al. 2019; Van Hecke et al. 2013). En anledning är på grund av smärta som en del individer beskriver orsakar svårigheter med att klara av sitt jobb samt bibehålla kontakter vilket bidrar till att de blir socialt isolerade (Marczak et al. 2019; Van Hecke et al. 2013). En annan orsak till att individerna tappar socialt umgänge är på grund av att de känner illabefinnande av sitt dåliga humör som orsakas av såret och därmed får minskad vilja att upprätthålla kontakter. Främst de äldre individerna undviker att påfresta sina partners med sina smärtproblem, vilket bidrar till social isolering på grund av att de håller inne sina känslor och inte berättar hur de egentligen mår (Marczak et al. 2019). Vidare bidrar såret till att individerna stannar hemma då de har en rädsla för att sårvätskan ska läcka igenom förbandet och synas utåt vilket de upplever som genant (Green et al. 2013; Ruseckaite et al. 2019).
Att känna begränsningar i vardagen
Att leva med venöst bensår visar sig påverka vardagslivet i form av olika begränsningar hos flertalet individer (Green et al. 2013; McCaughan, Cullum & Dumville 2013; Ruseckaite et al. 2019; Wellborn & Moceri 2014). En begränsning kan kopplas till en tidsmässig aspekt där individerna upplever själva proceduren kring såromläggningen
som tidskrävande då det stör planeringen kring egna sociala aktiviteter och resplaner (McCaughan, Cullum & Dumville 2013), medan andra associerar tidsbegränsningen till att behöva vänta på sjuksköterskan som skall komma hem och lägga om såret (Green et al. 2013).
En annan begränsning som beskrivs av individerna är kopplad till vardagliga aktiviteter såsom shopping eller inhandling av mat, för att de är rädda att bli påkörda av kundvagnar som kan ge upphov till förvärrat sår, detta resulterar i att individerna istället väljer att stanna hemma (Green et al. 2013; Ruseckaite et al. 2019). Bensåret påverkar även möjligheten till att fortsätta kunna arbeta som tidigare, detta visas då en fick stänga igen sin affär. Att inte kunna utföra fritidsaktiviteter som att åka ut och fiska med båten är också en konsekvens av det venösa bensåret (Wellborn & Moceri 2014). Ytterligare en aspekt som påverkas av begränsning med vardagliga aktiviteter är den personliga hygienen, då förbandet runt såret medför att individerna inte kan duscha och bada varje dag som vissa var vana vid att göra innan de fick sina venösa bensår (Green et al. 2013; Ruseckaite et al. 2019), detta medför en känsla av att känna sig oren (Wellborn & Moceri 2014).
Några individer beskriver att de upplever begränsningar gällande deras förmåga att kunna röra sig som en effekt av bensåret (McCaughan, Cullum & Dumville 2013). Dessa hinder kan orsakas av gångsvårigheter och rädsla för att ramla (Green et al. 2013), men även fasa för att få ökad smärta samt infektion (Roaldsen, Biguet, & Elfving 2011). Detta bidrar till ökad användning av rullstol som också ses som en begränsning i rörligheten.
Att leva med smärta, sårvätska och lukt
Smärta i samband med venöst bensår förekommer ofta (Green et al. 2013; Marczak et al. 2019; Ruseckaite et al. 2019; Van Hecke et al. 2013; Wellborn & Moceri 2014). Smärtan beskrivs på olika sätt bland individerna som exempelvis brännande eller huggande vilket får dem att känna sig sjuka (Green et al. 2013). Andra beskriver smärtan som intensiv och ständigt existerande, dessutom upplevs den även som outhärdlig (Wellborn & Moceri 2014; Marczak et al. 2019; Green et al. 2013; Ruseckaite et al. 2019). Några beskriver att smärtan är värst nattetid, vilket gör att nattsömnen störs (Green et al. 2013; Van Hecke et al. 2013). Andra beskriver att smärtan är som värst vid såromläggning och vissa tycker att kompressions-behandling skapar obehag (Wellborn & Moceri 2014; Ruseckaite et al. 2019).
Flertal individer, 69 % (n=41), associerar sina venösa bensår med sårvätska och lukt (Salomé et al. 2016), där några exempelvis associerar doften med skräp och ruttet kött eller beskriver lukten likt ruttet kål (McCaughan, Cullum & Dumville 2013; Green et al. 2013). Detta resulterar i frekventa bandagebyten för att minimera den illaluktande doften som beskrivs från såret. Ytterligare orsaker till bandagebytet beror även på att individerna får torr hud runt såret och är därför i behov av insmörjning varje dag (Ruseckaite et al. 2019).
Betydelse av kunskap och stöd
Flertal studier påvisar att genom en god vårdrelation kan individens enskilda behov och begär synliggöras. Det ger också möjlighet för utbyte av kunskap och information i syfte att stärka individen. Att få stöd från människor i individens närhet har en betydande roll i att kunna handskas med situationen.
Behov av en god vårdrelation
Att skapa en god relation med vårdpersonalen är betydelsefullt för individerna (Green et al. 2013). Faktorer som främjar en god relation är när individerna känner att vårdpersonalen vill vara behjälpliga med att få bensåret läkt, samtidigt upplever individerna att det är av stor betydelse för relationen när vårdpersonalen ser dem som en enskild individ och inte bara en människa med ett sår (Wellborn & Moceri 2014). Detta beskrivs genom att en individ upplever vid omläggning att vårdpersonalen endast riktar sin blick på såret och inte bryr sig om personen den har framför sig och nonchalerar det övriga måendet (Roaldsen, Biguet, & Elfving 2011). Individerna poängterar att när vårdpersonal har god kunskap angående behandling bidrar det till ökat förtroende för sjukvården som i sin tur genererar i en förbättrad relation med vården. Dessutom anser en annan att det är viktigt att känna sig bekväm i relationen vilket medför en trygghet i att vilja ställa frågor (Wellborn & Moceri 2014), då en känsla av bekymmer kan skapas om inte vårdpersonalen lyssnar och besvarar eventuella frågor som uppkommer (Ruseckaite et al. 2019).
Att få vara delaktig i beslut gällande individens egen vård som exempelvis valet av att vårdas antingen i hemmet eller på vårdcentral ses också som betydelsefullt i skapandet av en god relation (Green et al. 2013). De flesta individer upplever sig nöjda med vården, där en av dem poängterar tacksamhet över just sin sjuksköterskas åtgärder vad det gäller läkningen av bensåret (Van Hecke et al. 2013). Detta kan belysa vikten av kontinuitet bland vårdpersonal för att främja en god vårdrelation, då flera individer påpekar betydelsen av att ha samma sjuksköterska vid såromläggning, delvis för att kunna följa sårets utveckling men också för att kunna bygga en förtroendefull relation (Green et al. 2013).
Behov av kunskap och information
Individerna beskriver att de saknar information om sitt venösa bensår, till exempel orsaken till varför de drabbats, hur länge behandlingen de erhåller planeras fortgå samt hur ofta bandagen behöver tvättas. De upplever brist på kunskap även kring blodcirkulationens betydelse av sårläkningen. Detta medför att de blir omedvetna om anledningen till varför de ska använda kompressions-behandling och dess goda effekt på läkning och sår-prevention. Individerna har även behov av mer information vad det gäller innebörden och behandlingen av venös insufficiens och venöst bensår, exempelvis varför benen svullnar samt varför ödem uppstår (Wellborn & Moceri 2014). Ytterligare kunskapsluckor som beskrivs är vikten av fysisk aktivitet och livsstilsförändringar, detta för att själva kunna främja läkningsprocessen (Van Hecke et al. 2013). Några upplever sig osäkra och förvirrade när sjukvården ger olika information kring direktiv kring vad de får göra och inte göra vad det gäller att utföra fysisk aktivitet (Roaldsen, Biguet, & Elfving 2011). En positiv upplevelse individerna uppger kring vårdpersonalens kunskap är speciellt i samband med omläggning av bensåren. De
upplever då att de får bra information kring exempelvis de produkter som används, vilket bidrar till en ökad kunskap (Green et al. 2013).
Behov av stöd från familj och vänner
Individerna upplever att stöttning från familj och vänner är betydelsefull vid hantering av att kunna leva med venöst bensår (Wellborn & Moceri 2014). Stöttningen kan innebära kraft och energi för att orka hålla humöret uppe, dessutom inkluderar ett givande stöd att närstående är en bra lyssnare, ger omsorg och kärlek, bekräftar känslor, bistår med transport till och från klinik samt hjälper till med vardagliga aktiviteter (ibid.). Dock kan det ökade behovet av stöttning med vardagliga sysslor bidra till att individerna istället känner sig som en belastning (Green et al. 2013).
Behovet av stöd från familj och vänner är centralt bland individerna i alla åldersgrupper (Marczak et al. 2019). Exempel som beskrivs är de situationer när individerna behöver söka professionell vård, och familjen och vännerna uppmuntrar till detta. En individ beskriver tacksamhet gentemot till exempel en kusin som pushar till att söka vård. I annat fall skulle det tagit betydligt längre tid att uppsöka vård utan stöttningen (ibid.). Trots denna stöttning förekommer det att hjälpen inte tas tillvara på av vissa individer då de ser sitt sår som en bagatell och anser att de kan behandla såren själva. Nu i efterhand ångrar dessa individer att de inte lyssnade på deras närstående och uppmuntrar nu andra med venöst bensår att söka vård direkt (Van Hecke et al. 2013).
DISKUSSION
Diskussionsdelen är indelad i två sektioner. En metoddiskussion där litteraturöversiktens styrkor och svagheter gällande metoden diskuteras samt en resultatdiskussion där de upptäckter som framkommit i resultatdelen diskuteras.
Metoddiskussion
Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva individers upplevelser av att leva med venöst bensår. Metoden utgick från Fribergs modell (2017, ss. 141-151) för litteraturöversikt. Genom att gå utefter denna modell kunde befintlig forskning inom området arbetas med på ett systematiskt sätt och således ansågs den vara lämpad att följa. Författarna har sedan tidigare erfarenheter inom ämnet. För att bibehålla ett öppet sinne till texten i artiklarna under analysfasen är det viktigt att förtydliga förförståelsen, därför ska syftet vara i fokus under hela analysprocessen (Dahlberg, Dahlberg & Nyström 2008, ss. 134-136). Detta har diskuterats mellan författarna innan analysens start för att förförståelsen inte ska ha påverkat resultatet. Däremot kan tidigare erfarenheter ses som en styrka då resultatet som framkom bidragit till en djupare förståelse och kunskap för författarna.
Vid sökning av relevanta artiklar som svarar mot syftet användes två databaser; CINAHL och MEDLINE. Genom att använda sig av fler än en databas ökade chanserna att hitta lämpliga artiklar. Både CINAHL och MEDLINE användes då de är databaser som publicerar bland annat artiklar med bas i omvårdnad, vilket är relevant för denna
litteraturöversikt. Författarna hade även sedan innan en vana och trygghet att söka artiklar i CINAHL, vilket resulterade i att denna databas användes mest vid sökningen. De begränsningar som gjordes var att artiklarna skulle vara publicerade mellan åren 2009-2019, för att få en så aktuell forskning som möjligt samt att de skulle vara peer reviewed, för att öka kvaliteten på artiklarna och på så vis öka trovärdigheten för denna litteraturöversikt. Både män och kvinnor inkluderades, för att på så vis få mer material att arbeta med och få en bredare förståelse. Om endast ett kön hade valts att granska är inte författarna säkra på att det hade funnits tillräckligt med material för att kunna genomföra en litteraturöversikt. Kravet gällande ålder, att individerna skulle vara över 18 år, grundade sig i att författarna ville få en mer omfattande överblick av resultatet. Dock kan det vara en brist med att använda ett brett åldersintervall, då deras upplevelser kan variera på grund av ålder och olika saker kan vara av betydelse beroende på om individen är 50 år eller 90 år. Däremot ses detta som en styrka då resultatet gör det möjligt att synliggöra de variationer av upplevelser som råder.
Litteratursökningen resulterade i nio artiklar. Målsättningen var att inkludera artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats för att belysa resultatet ur ett bredare perspektiv (Friberg 2017, s. 149). Majoriteten av artiklarna var av kvalitativ ansats, eftersom det var individernas upplevelser som fokus var på. Dock ansågs det vara en styrka att inkludera studier av kvantitativ metod för att på så sätt visa ett mer omfattande perspektiv. När dataanalysen var genomförd framgick det att resultatet från två kvalitativa artiklar, McCaughan, Cullum & Dumville (2013) och Roaldsen, Biguet, & Elfving (2011) användes färre i antal gånger än de övriga artiklarna i framskrivandet av resultatdelen. Detta kan ses som en svaghet vid framställning av resultatet och kan anses att dessa borde exkluderas då de inte bidrog med lika mycket innehåll som de övriga kvalitativa artiklarna. Dock bedömer författarna att det material som framgick från dessa två artiklar var av stor betydelse i beskrivningen av individernas upplevelser och därför valdes dessa att inkluderas ändå.
En prövning som identifierades i arbetet var att författarna upplevde emellanåt svårigheter med att läsa och tolka innehållet i artiklarna eftersom de var utformade på engelska och båda har svenska som modersmål. I dessa fall användes lexikon vid översättning av artiklarna då det fanns brist hos författarna gällande det engelska språket. På så vis kunde risken för feltolkning reduceras och författarna anser inte att detta har påverkat tolkningen av artiklarnas resultat.
Artiklarnas ursprung har en relativt stor spridning där resultat presenteras från Australien, Belgien, Brasilien, Storbritannien, Sverige och USA. I och med att det bara är två artiklar som representerar Sverige kan det medföra svårigheter i överförbarheten av resultatet till den svenska sjukvårdens förhållanden, då de övriga länderna inte har liknande kultur samt olika uppbyggnad av sjukvården i jämförelse med Sverige och Norden. Däremot är individernas upplevelser något subjektivt som varierar från individ till individ. I analysprocessen framgår det att upplevelserna pekar åt samma håll och författarna anser då att dessa kan överföras till den svenska sjukvården trots kulturmässiga skillnader.
Resultatdiskussion
Av resultatet framkom det att ha ett venöst bensår innebär en stor förändring i livet där förändringarna kan ha olika innebörder beroende på vilken individ som drabbas. Denna situation påverkar individen psykiskt, fysiskt och socialt i form av en ökad känslomässig påverkan och en förändrad vardag. Kunskap, information och en god vårdrelation mellan individ och vårdpersonal framkom som betydelsefullt men även stöd från vänner och familj var viktigt. Därmed kommer de mest centrala fynden från resultatet att diskuteras genom följande aspekter; Behov av en god vårdrelation, att leva med smärta samt förändringar i det vardagliga livet
Behov av en god vårdrelation
Att känna trygghet och att bli bekräftad är betydelsefullt för individerna i skapandet av en god vårdrelationen, vilket framkommer i resultatet. Individerna kan uppleva att sjuksköterskan endast ser deras sår och inte till hela individen. Dessa upplevelser beskrivs även av Ebbeskog och Emami (2005) samt Esson (2007), vilka framhåller att det är viktigt för individerna när sjuksköterskan inte enbart ser dem som ett objekt med ett bensår utan bryr sig om dem som en människa med individuella behov och tankar. Att ha en god kommunikation med sin sjuksköterska anses vara viktigt för att känna trygghet och få bekräftelse, vilket även Annells, O`Neil och Flowers (2008) bekräftar. Att skapa en god vårdrelation mellan individ och sjuksköterska är enligt Wiklund (2003, ss. 155-156) ett villkor för att ett vårdande ska kunna ges i utrymme med en fungerande vårdprocess, där individens upplevelser lyfts. Vårdrelationen bygger på ett ömsesidigt förtroende där respekt visas, dessutom är det av vikt att individen känner ett stöd från sjuksköterskan då det bidrar till ett minskat lidande. Arman (2015a, s.77) menar att ha en helhetssyn som sjuksköterska innebär att se till människans samspel mellan kropp, själ och ande (ibid.). Att som sjuksköterska vårda utefter denna helhetssyn anser författarna skapar en möjlighet att se till hela människans behov och begär och inte bara till exempelvis ett symtom, vilket bidrar till en mer vårdande vård. I kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska (Svensk sjuksköterskeförening 2017b) beskrivs det att omvårdnadsprocessen bygger på att sjuksköterskan har ett helhetsperspektiv på individens situation för att på så vis kunna identifiera ytterligare behov och problem. Detta påvisar betydelsen av att vårda med en helhetssyn och inte utesluta någon del hos individen, för att då kunna upptäcka andra bekymmer samt främja individens känsla av trygghet gentemot vården. Författarnas synpunkt i denna fråga ställer sig till att det är viktigt som sjuksköterska att se till hela individen för att då lättare kunna identifiera om denne har problem som rör andra faktorer än endast deras bensår, vilket möjliggör chanserna för individen att känna välbefinnande och få minskat lidande. Genom att vårda utifrån ett patientperspektiv, som detta innebär ger det en möjlighet för individen att få ge uttryck i sina tankar och känslor om situationen. Att som sjuksköterska visa ett genuint intresse gentemot individens behov bidrar till en god omvårdnad och främjar individens välbefinnande (Arman 2015c, s. 184).
Resultatet påvisar även att kontinuitet bland vårdpersonal främjar till att individen upplever en trygghet i vårdrelationen. Ebbeskog och Emami (2005) bekräftar detta i sin studie där individerna poängterade vikten av att få träffa samma sjuksköterska för att då inte behöva upprepa sin medicinska bakgrund. Att känna trygghet till sin sjuksköterska kan även bidra till att vårdlidandet minskar. Ett vårdlidande innebär enligt Wiklund (2003, ss. 104-105) ett lidande som en följd av given vård eller utebliven vård.
Resultatet beskriver också att kontinuitet möjliggör för sjuksköterskan att lättare kunna följa upp såret och utvecklingen av dess läkning, vilket då ökar kvaliteten inom vård och omsorg (Svensk sjuksköterskeförening 2017c). En känsla av otrygghet och oro kan uppstå i de fall där det finns brister i vårdrelationen, vilket kan ses som ett vårdlidande för individen (Arman 2015b, ss. 43-44). Ett vårdlidande kan innebära att exempelvis sjuksköterskan kränker individen i form av maktutövning. Då sjuksköterskan kan ha mer faktakunskaper och avgöra vad som är bra eller dåligt för individen. Detta är ett fall där maktutövning utövas och ett lidande skapas då individens upplevelser och åsikter inte tas i beaktning. Ett annat exempel på vårdlidande är när individers värdighet förolämpas genom att sjuksköterskan ifrågasätter deras åsikter och tolkningar var det gäller exempelvis diagnos och behandling (ibid.). I resultatdelen framkommer det att när individerna får vara med och bestämma var någonstans de ska vårdas, antingen hemma eller på vårdcentralen främjas delaktigheten. Detta påvisar här att vårdlidandet minskar då individens åsikter respekteras (Arman 2015b, ss. 43-44. Författarna anser att vårdlidande är ett onödigt lidande för individen att utsättas för. Dock har vi av egna erfarenheter stött på individer som har drabbats av detta lidande allt för ofta. Genom att sjuksköterskan ökar sin medvetenhet och medkänsla samt ser till individens behov kan det bidra till ett minskat vårdlidande för individen där tryggheten och bekräftelsen i vårdrelationen främjas (Arman 2015b, ss. 45-46).
Att leva med smärta
Utifrån resultatet framkommer det att smärta är ett vanligt förekommande problem bland individerna med venöst bensår, vilket även tidigare forskning betonar (Heinen, Persoon, Van de Kerkhof, Otero & Van Achterberg 2007; Briggs, Bennett, Closs & Cocks 2007; Persoon et al. 2004). Smärtan påverkar hela människan både fysiskt och psykiskt, trots det är den oftast samlad till ett specifikt ställe på kroppen. Wiklund (2003, s.102) beskriver att sjukdomslidande är det lidande individen upplever till följd av sin sjukdom men även där smärtan är ett symtom. Den fysiska smärtan som upplevs bör behandlas så snart som möjligt eftersom smärtan kan medföra att individen får svårt att handskas med sitt lidande. Lindholm (2018a) framhåller att målet med sårbehandlingen är att minska lidandet genom att lindra smärtan hos individen. Författarna menar att om sjuksköterskan ställer konkreta frågor och att individen känner sig trygg i att berätta om sina upplevelser gällande smärta skulle sjukdomslidandet minskas då kommunikationen däremellan blev bättre. Detta sätt att samtala innebär enligt Wiklund (2003, s. 171) att ha ett vårdande samtal.
I resultatet framgår det även att vid kompressionsbehandling och såromläggning skapades obehag och smärta för individerna. Detta betonar även individer i studier gjorda av Ebbeskog och Emani (2005) samt Douglas (2001). I kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska (Svensk sjuksköterskeförening 2017b) beskrivs det att sjuksköterskan ansvarar att rådgöra med andra kollegor i teamet i de fall kompetensen behöver höjas, som exempelvis när det gäller smärta. Detta anser författarna vara viktigt att sjuksköterskan gör då de både kan bidra till minskat lidande och ökat välbefinnande för individen, men även ger en möjlighet för sjuksköterskan att få ökade kunskaper kring smärta. I tidigare forskning av Douglas (2001) framkommer det att individerna upplever att sjuksköterskan nonchalerade smärtan som de upplevde (ibid.). Detta bidrog till att individerna blev väldigt oroliga i samband med omläggning av såret eftersom det gjorde ont (Ebbeskog & Emami 2005). Sjuksköterskans roll är i dessa fall att se och
bekräfta individens upplevelser. Det är viktigt att lindra det lidande som redan existerar och inte orsaka ytterligare lidande för individen, vilket även Wiklund (2003, s. 104) menar när hon beskriver vårdlidande. Ekebergh (2015b, ss.18 – 19) beskriver vikten av att vårda utifrån individens livsvärld, det vill säga att lägga märke till hur hälsa, lidande och sjukdom erfars av den enskilda individen då denne framställs var experten på sin egen situation. Författarna har tidigare erfarenheter av detta var det gäller att vårda utifrån individens livsvärld, vilket har uppskattats av de individer som har venöst bensår. Att vårda på detta sätt möjliggör att individerna vågar beskriva hur de upplever smärtan, men även att de känner sig delaktiga i vården. Ekebergh (2015a, ss. 127) menar för att individen skall kunna hantera sin situation behövs denne göras delaktig, vilket har sin grund i det vårdande samtalet där öppenheten för livsvärlden är utgångspunkten men också en premiss för att vården skall vara vårdande. Genom att sjuksköterskan smärtlindrar individen innan såromläggning kan det bidra till ett minskat vårdlidande och ökat välbefinnande hos individen.
Förändringar i det vardagliga livet
I resultatet framkommer det att drabbas av venöst bensår bidrar till att vardagen förändras i form av isolering och begränsningar. Isoleringen kan grunda sig i att individerna känner skam för att sårvätska skall läcka igenom förbandet så att andra kan se det och väljer då att stanna hemma istället, vilket även individerna i Jones, Robinson, Barr och Carlisle (2008) bekräftar. De beskriver även att sårvätska och lukt leder till depression och nedstämdhet (ibid.), vilket stämmer överens med resultatet i denna litteraturöversikt. Resultatet beskriver även smärta som en bidragande orsak till att känna sig begränsad i sin rörlighet vilket resulterar i nedstämdhet,. Dessa upplevelser stärks av individer i en annan studie, där de även påtalar att begränsningen grundar sig i en rädsla för att ramla samt ett ökat behov av att sitta och vila benen (Heinen, Persoon, van de Kerkhof, Otero & van Achterberg 2007). Att få ett förändrat liv på grund av ett insjuknande och känna lidande gentemot detta innebär enligt Arman (2015b, ss. 42-43) att uppleva livslidande. Livslidande är relaterat till människans existens och värdighet, där en avsaknad av mening leder till lidande (ibid.). I resultatet beskrivs det att den nya livssituationen bidrar till att individerna upplever frustration, dels då såret inte vill läka samt vid svårigheter med att kunna klä sig som tidigare, som Rich och Mclachlan (2003) styrker. Den förändrade vardagen innebär att individerna upplever ett ökat behov av stöd från familj och vänner, men även ett behov att få information och kunskap gällande såret från sjuksköterskan, vilket även Peart (2015) betonar. I 3 kap. 1§ av Patientlagen (SFS 2014:821) står det att individen ska få information var det gäller exempelvis hälsotillstånd, metoder för behandling, det förväntade behandlingsförloppet samt eventuella komplikationer. Utifrån resultatdelen påvisar det vikten av att sjuksköterskan hjälper individen med att hitta sina hälsoresurser som kan bidra till att livslidandet minskar och delger information gällande såret och läkningsprocessen, vilket kan bidra till en mindre känsla av frustration hos individen och ett främjande av välbefinnande. Detta anser även författarna vara betydelsefulla åtgärder för att minska individens lidande.
Av resultatdiskussionen ovan framgår det att individerna i denna litteraturöveriskt har olika vårdbehov och vårdbegär var gäller vården av sitt venösa bensår. Dessa berör både fysiska, psykiska men också sociala aspekter. Författarna anser att sjuksköterskan har en
betydande roll för att tillgodose dessa individers behov för att på så sätt bidra till att de upplever en god vård där deras lidande lindras och välbefinnandet främjas, vilket ingår i sjuksköterskans kompetensbeskrivning (Svensk sjuksköterskeförening 2017b).
Hållbar utveckling
Hållbar utveckling beskrivs utifrån tre dimensioner: ekonomisk, social och ekologisk (Losman 2019). Utifrån dessa dimensioner har 17 globala mål skapas där mål tre handlar om att alla individer har rätt att uppleva välbefinnande samt leva ett hälsosamt liv. En förutsättning för att en samhällsutveckling ska ske beskrivs god hälsa som en huvudsaklig premiss (Regeringskansliet 2017).
En del individer som lever med venöst bensår upplever att behandlingstiden är både lång och smärtsam. Att tidigt börja behandla såren kan leda till minskat lidande och istället främja individens välbefinnande och livskvalitet, vilket kan gynna den sociala dimensionen positivt och bidrar på så sätt till en hållbar utveckling. Betydelsen av att sjuksköterskan utgår från ett patientperspektiv är också viktigt då individens välbefinnande kan stärkas när de känner sig sedda och får sina frågor besvarade. Skulle individen däremot inte känna sig delaktig i sin egen vård kring såret finns risk för onödiga besvär i form av lidande som i sin tur kan leda till psykiskt lidande med sjukskrivning som följd. Detta skapar negativa konsekvenser för samhället och arbetsgivaren vilket påverkar den ekonomiska dimensionen negativt. En annan faktor som påverkar den ekonomiska hållbarheten är kostnaderna för resurser och förbandsmaterial som behövs vid omläggning av det venösa bensåret. För att främja sårläkningsprocessen är såret i behov av rätt material (Lindholm 2018a). Enligt Lindholm (2017, ss. 457 – 458) kostar detta material ungefär 900kr/individ och vecka. Av resultatdelen i denna litteraturöversikt framkommer det att vissa individers upplevelser handlar om att deras sår vätskar igenom förbandet. Detta kan då bidra till att sjuksköterskan blir upplyst om att individens förbandsval behöver bytas och eventuellt kompletteras med ytterligare förband.
När bakterier kommer in i såret och skapar en reaktion på vävnader och huden kallas det för sårinfektion. Vid en sårinfektion skall antibiotika ges för att behandla infektionen (Lindholm 2014, s. 500). När antibiotika behövs för att bekämpa en infektion ökar risken för antibiotikaresistens vilket i sin tur försvårar eller till och med omöjliggör behandling av nya infektioner. Därför är det av stor vikt att tänka på hygienrutinerna vid omläggning av det venösa bensåret för att förhindra kontaminationen och behovet av antibiotika (Folkhälsomyndigheten 2017), detta för att stödja den ekologiska dimensionen. Flertalet individer upplever brist på information från vårdpersonalen, vilket sjuksköterskan kan uppmärksamma och förbättra. Med ökad information och kunskap till individen kan denne bli mer uppmärksam på exempelvis infektionstecken och kan då resultera i att risken minimeras för att en infektion skall bildas och därmed användningen av antibiotika.
SLUTSATSER
- Av denna litteraturöversikt går det att konstatera att upplevelserna av att leva med venöst bensår varierar från individ till individ. Upplevelserna berör olika aspekter som
psykiska, fysiska och sociala. Slutsatsen är att dessa upplevelser går att koppla till olika former av lidande, som vårdlidande, sjukdomslidande samt livslidande.
- Sjuksköterskan har en viktig roll i arbetet att göra vården vårdande för individerna med venöst bensår. För att uppfylla detta krävs en individanpassad vård där sjuksköterskan lindrar de olika former av upplevt lidande hos individerna. Genom att sjuksköterskan tar detta i beaktning kan en god vårdrelation skapas där individens välbefinnande främjas och kan i sin tur resultera i en bättre livskvalitet. - Då antalet som drabbas av venöst bensår ökar fordras ytterligare forskning för att en utveckling ska ske inom ämnet i syfte att kunna tillgodose dessa individers behov. I denna litteraturöversikt framkommer det att flertal individer upplever smärta vid såromläggning och deras ökade behov av en god smärtlindring för att kunna främja deras livskvalitet, vilket författarna har identifierat som ett område som är sparsamt utforskat. Ytterligare forskning kan resultera i ytterligare kunskap kring smärtlindringens betydelse vid såromläggning. Detta i syfte att minska individers lidande.
REFERENSER
* = inkluderade artiklar i dataanalysen och resultatdelen
Annells, M., O' Neill, J. & Flowers, C. (2008). Compression bandaging for venous leg ulcers: the essentialness of a willing patient. Journal of Clinical Nursing, 17(3), ss. 350– 359. doi: 10.1111/j.1365-2702.2007.01996.x
Arman, M. (2015a). Att se patienten som en medmänniska. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 76-81 Arman, M. (2015b). Lidande och lindrat lidande. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 38 - 60. Arman, M. (2015c). Vårdande med grundvärden - värdighet, helhet och caritas. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 180 - 188.
Biterman, D. (2015). Att mäta välfärd, livskvalité och social hållbarhet. https://www.folkhalsomyndigheten.se/globalassets/projektwebbar/msh/seminarier- konferenser/social-hallbarhet-2015/presentationer/c1/att-mata-valfard-livskvalite-och-social-hallbarhet.pdf [2020-04- 24]
Björck, M. & Sandman, L. (2007). VÅRDRELATION, Ett försök att tydliggöra begreppsanvändningen. Vård i Norden, 27(4), ss. 14-19. doi: 10.1177/010740830702700404
Briggs, M., Bennett, M. I., Closs, S. J. & Cocks, K. (2007). Painful leg ulceration: a prospective, longitudinal cohort study. Wound Repair and Regulation, 15(2), ss. 186– 191. doi: 10.1111/j.1524- 475X.2007.00203.x
Carr, A. J., Gibson, B. & Robinson, P. G. (2001). Is quality of life determined by expectations or experience? British Medical Journal, 322(7296), ss. 1240-1243. doi: 10.1136/bmj.322.7296.1240
Dahlberg, K. (2002). VÅRDLIDANDE- det onödiga lidandet. Vård i Norden, 22(1), ss. 4 - 8. doi: 10.1177/010740830202200101
Dahlberg, K., Dahlberg, H. & Nyström, M. (2008). Reflective lifeworld research. 2. uppl., Lund: Studentlitteratur
Douglas, V. (2001). Living with a chronic leg ulcer: an insight into patients’ experiences and feelings. Journal of Wound Care, 10(9), ss. 355-360. doi: 10.12968/jowc.2001.10.9.26318
Ebbeskog, B. & Emami, A. (2005). Older patients’ experience of dressing changes on venous leg ulcers: more than just a docile patient. Journal of Clinical Nursing, 14(10), ss. 1223–1231. doi: 10.1111/j.1365-2702.2005.01194.x
Ekebergh, M. (2015a). Vårdande möten. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 122-128
Ekebergh, M. (2015b). Vårdvetenskap som kunskap och perspektiv. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 16-24
Ericson, E. & Ericson, T. (2012). Medicinska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur
Esson, L. (2007). Inpatients felt that pressure ulcers had emotional, mental, physical, and social effects on quality of life because nurses did not adequately treat or manage their pain or discomfort. Evidence-based nursing, 10(4), s. 128. doi: 10.1136/ebn.10.4.128
Folkhälsomyndigheten (2017). Antibiotika och antibiotikaresistens.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/antibiotika-och-antibiotikaresistens/ [2020-04-27]
Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I Friberg, F. (red.) Dags för uppsats - Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. 3. uppl., Lund: Studentlitteratur, ss. 141-152.
*Green, J., Jester, R., McKinley, R. & Pooler, A. (2013). Patient perspectives of their leg ulcer journey. Journal of wound care, 22(2), ss. 58-66. doi: 10.12968/jowc.2013.22.2.58
Heinen, M. M., Persoon, A., van de Kerkhof, P., Otero, M. & van Achterberg, T. (2007). Ulcer-related problems and health care needs in patients with venous leg ulceration: A descriptive, cross-sectional study. International Journal of Nursing Studies, 44(8), ss. 1296–1303. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2006.05.001
Johnsson, A., Wagman, P., Boman, Å. & Pennbrant, S. (2019). Striving to establish a care relationship—Mission possible or impossible?—Triad encounters between patients, relatives and nurses. Health Expectations, 22(6), ss. 1304 - 1313. doi: 10.1111/hex.12971
Jones, J. E., Robinson, J., Barr, W. & Carlisle, C. (2008). Impact of exudate and odour from chronic venous leg ulceration. Nursing standard, 22(45), ss. 53-58.
Kapp, S. & Miller, C. (2015). The experience of self-management following venous leg ulcer healing. Journal of Clinical Nursing, 24(9-10), ss. 1300–1309. doi: 10.1111/jocn.12730
Lindholm, C. (2014). Omvårdnad vid sår. I Edberg, A-K. & Wijk, H. (red.) Omvårdnadens grunder - hälsa och ohälsa. 2. uppl., Lund: Studentlitteratur, ss. 495-525
