Rapport:
Fotbollsdomaren
Vem är han, varför dömer han
och hur dömer han?
Bo Carlsson
Innehåll
Förord & Författarupplysning 3
Inledning & En mindre bortfallsanalys 4
1. Vem är domaren? En kvantitativ analys 7
2. En jämförelse mellan förbundsdomare och distriktsdomare 15
3. Domarens självbild: En kvantitativ och kvalitativ analys 20
4. Domarens inställning till normer och attityder inom fotbollen 27
5. Intervjuer 31
6. Matchprotokoll: en kort dokumentanalys 39
7. Kort avslutande diskussion 41
Efterskrift I: Formellt och diskretionärt beslutsfattande (Galligan) 43 Efterskrift II: Den som sig i leken ger, bör leken tåla! (Elickson & Simon) 46
Efterskrift III: Trottoarbyråkraten (Lipsky) 48
Referenser 49
Förord
Följande rapport har kommit till stånd via ett initiativ från Claes Ohlsson, ordf. i Skånes Fotbollsdomarförbund våren 2003. Arbetet har primärt bedrivits vid Idrotts-vetenskap, Malmö högskola. För praktisk hjälp med utskick och påminnelser har projektet haft stor hjälp av Martin Ingvarsson och Jörgen Berggren. Kalle Hansson har bistått med MI-rapporter.
När det gäller syfte, frågeställningar och enkätformulärets innehåll har projektet ventilerats mellan undertecknad, Claes Ohlsson och Martin Ingvarsson. Enkäten har vidare prövats av en testgrupp på Skånes Fotbollsdomarförbund. Vid datakörning (SPSS) har Annika Eliason (FD i sociologi) bistått med sina kunskaper. Samman-ställning av rapporten och dess kommentarer svarar emellertid undertecknad ensam för.
Bo Carlsson, Malmö den 18 juni 2004
Författarupplysning
Bo Carlsson är docent i rättssociologi vid Lunds universitet, men verksam som
lära-re och forskalära-re vid Idrottsvetenskap, Malmö högskola, där han även är huvudlära-redak- huvudredak-tör för sajten idrottsforum.org.
Bland publikationer (inom idrott) märks:
Carlsson, Bo (1999) “Fotbollens rättskultur: Sportsligt uppträdande och en test av reglernas gränser!;” Retfærd: Nordisk Juridisk Tidskrift, (4):55-69 Carlsson, Bo (2000) Excitement, Fair Play and Instrumental Attitudes. Images of
Legality in Football, Hockey and PC-Games. Lund Series in Sociology of
Law no. 10.
Carlsson, Bo & Hoff, David (2005) ”Idrottens konfliktlösningssystem: En rättsso-ciologisk reflektion över idrottens rättskultur och dess etiska och rättsliga styrning”; för publicering i Retfærd: Nordisk Juridisk Tidskrift
På nätet (bl a):
Carlsson, Bo (2000) ”Fotboll och normer”, i Carlsson (2000) Rättssociologi och
po-pulärkultur. Lund Series in Sociology of Law no. 12.
http://racoon.mah.se/Forsk.nsf/246edca7846ed6a3c1256bde001a8e9a/2ab 2e8917fcae39cc1256d160052cfe2?OpenDocument
Carlsson, Bo (2004) ”Idrottens förrättsligande”; idrottsforum.org, 13 jan. http://www.idrottsforum.org/articles/carlsson/carlsson.html
Inledning
Inför träningslandskampen mellan Danmark och Kroatien (den 5 juni 2004) fick Morten Wighorst frågan varför det danska fotbollslandslaget engagerat sig i Röda Korsets kampanj ”Barn i krig”. Hans svar var att det behövs regler i samhället precis som det behövs regler på planen, annars blir det kaos. Röda Korset var som domarna på planen; de skapar ordning. Det är minsann ingen dålig värdemätare på domarens betydelse!
Ett antal domarinsatser har även blivit uppmärksammade i massmedia; men då har det främst det rört sig om felaktiga beslut, om ”domartavlor”. Det finns emellertid även domare som fått en större ”stjärnstatus”. Att fotbollsdomare blir föremål för större uppmärksamhet strider egentligen mot den gängse föreställningen att en bra domare är en domare som inte syns. Men den idén håller sannolikt på att förändras, och man talar allt mer om att domaren ska sätta sin prägel – sin profil – på matchen och dess förlopp. Men vad är det för profil som domaren ska sätta på matchen, och vad har denna person för speciella egenskaper och karaktär. Finns det rent av en domartyp; något av en ”idealtyp”?
Föreliggande rapport har som syfte att belysa vem domaren är, vad som präglar de-ras bakgrund, dede-ras social liv/domarliv, inställning till dömandet, dede-ras självuppfatt-ning och deras sätt att döma.
En bakomliggande orsak till rapporten har varit behovet av en ”rekryteringsstrategi” inom Skånes Fotbollsdomarförbund. Årligen (2002) slutar ca 20 % att döma, och i de flesta fall rör det sig om domare som knappt börjat sin domarkarriär. Frågan som uppkommer är huruvida det är effektivt att ha en rekryteringsstrategi som riktar sig brett, eller om det vore lämpligare att fokusera rekryteringsarbetet på speciella mål-grupper? För att utveckla en dylik strategi krävs en kunskap om de domare som – trots allt – fortsätter att döma, såväl på elitnivå som på lägre nivåer. Kort sagt, vad är det för gemensamma drag och likheter som kännetecknar den stabila gruppen av fotbollsdomare, och vad är det som lockar dem att fortsätta sin domarkarriär? Vad är det som gjort att just de blivit fotbollsdomare och hur är deras domarsituation? Kan man dra lärdom av dessa domare och deras egenskaper när det gäller framtida rekry-teringsarbeten?
När projektet startade förelåg som sagt var ett problem vad gällde rekrytering av fotbollsdomare, vilket var en liten varningssignal inför framtiden och behovet av fotbollsdomare. Under tiden har läget emellertid förändrats, och rekryteringen ver-kar vara något enklare. Denna förändrade situation kan säkerligen spåras till det till-tagande intresset för fotboll i samhället, med stigande publiksiffror, vilket även gör dömandet mer attraktivt; fler vill vara med och delta i ”fotbollens hausse”. Anders Frisk internationella framgångar kan även vara en bidragande faktor; då han kan fungera som reklampelare för domarkåren.
Att problemet med rekryteringen av fotbollsdomare för närvarande inte tycks vara så stort gör emellertid inte studien mindre intressant. Det kan vara värdefullt för ut-vecklingen av domare att se vilka de är, vad de betonar, hur de upplever sitt döman-de och vilka problem döman-de uppfattar som angelägna.
För att besvara de övergripande frågeställningarna har studien arbetat med fyra olika typer av empiriskt material:
För det första bygger rapporten på en enkätstudie (se bilaga) som skickades till
samtliga fotbollsdomare i Skåne (totalt= 627). Enkäten baserar sig både på standar-diserade frågor (med slutna svarsalternativ) och icke-standarstandar-diserade frågor (med öppna svarsalternativ). Enkäten besvarades till slut av 367 domare efter två påmin-nelser (se Bortfallsanalys, nedan). Enkäterna har sedermera behandlats i två olika typer av dataprogram. För det första Statistical Package for Social Scientist (SPSS) som möjliggör konstruktioner av frekvenstabeller och korstabuleringar och test av signifikanta samband (chi-square). För det andra har en del längre och utvecklande svar (egna kommentarer) lagts i ett register med hjälp av ett Excel-program för att därmed underlätta analysen av mönster och eventuella olikheter.
Enkäten kommer i rapporten att presenteras i frekvenstabeller och i några korstabu-leringar där det förekommer signifikanta skillnader i enkätsvaren (chi-square ≤ 0,050).1 Redan nu kan påpekas att domargruppen är en relativt homogen grupp i den
bemärkelsen att bakomliggande variabler (som bl a ålder, kön, yrke, utbildningsnivå, familjesituation) inte ger några större (signifikanta) skillnader i svaren vad gäller den egna bilden av sitt dömande och betoningen på viktiga egenskaper i dömandet. Det finns dock några intressanta skillnader som kommer att belysas i presentationen av enkätsvaren.
För det andra presenteras tre tema- eller teamintervjuer. Dessa intervjuer baserar sig
på mönster i enkätsvaren som har följts upp med samtalsliknande intervjuer, s k te-maintervjuer. Intervjuerna har gjorts med tre domare åt gången, därav begreppet ”teamintervjuer” vilket är en intervjumetod som lockat fram nya infallsvinklar och även till diskussioner mellan intervjupersonerna (domarna). Intervjuerna är bandade.
För det tredje baserar sig studien på en djupintervju med en elitdomare, vars syfte
främst har varit att spåra egenskaper och strukturer i domarkarriären.
För det fjärde beskrivs relativt kortfattat olika mönster i matchprotokoll
(MI-rapporter); vad som betonas som bra respektive dåliga egenskaper i dömandet bland domarkårens egna kontrollanter.
Materialet presenteras med fem olika kapitelrubriker: 1. Vem är domaren? En kvantitativ analys
2. Domarens självbild: En kvantitativ och kvalitativ analys 3. Domarens inställning till normer och attityder inom fotbollen.
En kvalitativ analys. 4. Team- och djupintervjuer
5. Matchprotokoll: en dokumentanalys.
1 När signifikansnivån för chi-square (chi-2) = 0,050 finns det ett statistiskt säkert samband mellan
va-riablerna. Sedan använder en del uttrycket enstjärnig signifikans (alternativt sätter en * vid korrela-tionskoefficient och andra mått som visar sambandets styrka) när signifikansnivån = 0,050. På samma sätt kan man tala om tvåstjärnig signifikans (eller **) när signifikansnivån = 0,010 och trestjärnig signifikans (eller ***) när signifikansnivån = 0,001.
Rapporten avslutas med en sammanfattning, och en slutsats med några rekommen-dationer när det gäller såväl utveckling och rekrytering av fotbollsdomare.
Den empiriska presentationen av enkäten, intervjuerna och matchprotokollen kom-pletteras med tre olika efterskrifter, vars syfte är att förtydliga tre olika teman i do-marrollen:
1. Formellt respektive diskretionärt beslutsfattande.
2. Passivt samtycke bland spelarna. Hur mycket våld kan accepteras
3. Arbetssituation: att fatta snabba beslut med skilda förväntningar från olika aktö-rer.
I Appendix finns statistik uppdelat på två nivåer; dels A-nivån i vilken ingår domare som dömer division fyra och uppåt, och dels B-nivån i vilken ingår domare som dömer division fem och nedåt. Detta material ingår inte i analysen.
Rapporten har en klart deskriptiv prägel. De som emellertid önskar mer teoretiska analyser av materialet och kring domarrollen hänvisas till: Bo Carlsson (2004) ”Blowing in the Whistle: Formal and Discretionary Powers among Swedish Refere-es”; i Soccer & Society (publiceras november 2004).
En mindre bortfallsanalys
Svarsfrekvensen på enkäten fördelar sig någorlunda jämt vad avser domardistrikt, om vi bortser från Malmö.
Distrikt: Totalt antal domare Antal svar Svarsfrekvens (i %)
Malmö 131 55 42,0 Trelleborg 46 32 69,6 Landskrona 61 39 63,9 Lund 86 61 70,9 Österlen 50 31 62,0 Helsingborg 77 41 53,2 Hässleholm 53 33 62,3 Kristianstad 60 34 56,7 Ängelholm 63 41 65,1 Summa: 627 367 58,5 ---
Malmö är det största distriktet (21 %) och det är givetvis en bris att svarsfrekvensen är låg i Malmö, speciellt med tanke på att flertalet av domarna har utländsk här-komst och vore av största värde att fånga upp i studien. Givetvis kan språket även vara en av förklaringarna till det stora bortfallet i denna grupp (enkäten var på svenska). Denna grupp bör emellertid följas upp med en ny forskningsstrategi som kan komplettera bilden som ges i föreliggande rapport.
1. Vem är domaren? En kvantitativ Beskrivning
I följande kapitel är avsikten att belysa vem domaren är. Här kommer vi att presen-tera ålder, kön, civilstånd, familjeförhållanden, härkomst, yrke, bostadsort och ut-bildning. Här ges statistik över nivån på dömandet och antalet år som domare. Vida-re belyser vi domaVida-rens förhållande och intVida-resse till fotboll och idrott i allmänhet. Ålder, kön och etnisk bakgrund (härkomst)
När det gäller ålder kan vi notera (tabell 1a) att det finns en stor grupp under 20 år, jämt fördelat på 17, 18, 19 och 20 år. I åldersgruppen 41-45 finns det en markant nedgång, något som eventuellt kan förklaras av arbetsmarknadens struktur, då 40-års åldern är extra känslig för arbetslivet och dess karriärvägar.
När det gäller kön (tabell 1b) är det som väntat – än så länge – väldigt få kvinnor som satsar sin tid på att vara fotbollsdomare.
Tabell 1a: Ålder på fotbollsdomare (n= 365)
Ålder Frekvens (%) Ålder Frekvens (%)
-20 17,5 46-50 10,7 21-25 12,4 51-55 8,5 26-30 10,7 56-60 6,0 31-35 9,9 61-65 2,5 36-40 14,2 65- 1,6 41-45 6,0 --- Tabell 1b: Kön på fotbollsdomare (n= 346)* Kön Frekvens (%) Man 97,1 Kvinna 2,9
* Bortfall: 21 st har inte lämnat uppgift om kön
---
Tabell 1c: Fotbollsdomarnas härkomst/etnisk bakgrund (N= 363) Frekvens (%): Svensk: 76,2 Invandrarbakgrund (n= 85): 23,8 Därav från: Norden 7,0 Västeuropa 2,4 Öst- och Mellaneuropa 7,1 Sydeuropa (n= 54) 63,5
(därav forna Jugoslavien 74,1)
Asien 8,2
Sydamerika (salvadoransk) 8,2 Afrika (marockansk) 3,6
När det gäller beskrivningen av härkomst har bortfallet i studien (de som inte har svarat på enkäten) sannolikt en stor betydelse eftersom ett stort bortfall hänför sig till domare med invandrarbakgrund. Så är fallet med Malmö, där en stor del av do-margruppen har invandrarbakgrund. Därför finns det ingen anledning och möjlighet att använda härkomst som någon större substantiell bakgrundsvariabel i analysen av
enkätsvaren. När det gäller de invandrare som svarat på enkäten finns det många som har sin etniska bakgrund i forna Jugoslavien.
Utbildning och yrke i det civila
När det gäller utbildning är bilden rätt varierande (tabell 2). Det föreligger dock ett problem i tolkningen av enkätsvaren, då svaren kan utgå från såväl senast avklarad utbildningsnivå som pågående utbildning.
Tabell 2: Utbildningsnivå (n= 364)
Skolform: Grundskola Gymnasium Högskola/universitet
Frekvens (%): 29,7 47,3 23,0
---
Om vi tittar närmare på gymnasieutbildning (n= 127) så är samhällsvetenskaplig in-riktning den klart dominerande (n= 27), följt av handel- och administration (n= 13), teknik (n= 12), industri (n= 11), el (n= 11) och fordon (n= 11). När det gäller högs-kole – eller universitetsutbildning (n= 84) utgör humanistiska och samhällsveten-skapliga utbildningar 35 % och medicin och naturvetenskap tillsammans 30 %. Summa summarum: Samhällsvetenskaplig inriktning på utbildningen – oavsett nivå – är en påtaglig bakgrundsfaktor i domargruppen, tillsammans med fordons- och el-tekniska utbildningar. När det gäller yrke och yrkessituation ger tabell 3a-b en bild av domarnas yrkesliv och koppling till arbetslivet. Det finns en stor grupp studeran-de och många av studeran-dess tillhör självfallet gruppen ungdomsdomare (se tabell 1). Till kategorin ”Annat” kan hänföras pensionär men även några (6 st) egna företagare. Bland domarna finns en relativt liten grupp arbetslösa (3 %); det gäller även för in-vandrargruppen, vilket kan jämföras med den allmänna arbetslösheten, och i synner-het vad gäller arbetslössynner-het bland invandrargrupper.
Tabell 3a: Nuvarande arbetssituation (n= 349)*
Arbetssituation: Arbete Studerande Arbetslös Annat Frekvens (%): 68,5 23,8 3,2 4,5 * Bortfall: 18 st har inte lämnat uppgifter om nuvarande arbetssituation
--- Tabell 3b: Yrke (n= 246)
Yrkeskategori Frekvens (%) Yrkeskategori Frekvens (%)
Teknik och data 9,8 Metallhantering och reparation 3,7
Naturvetenskap 1,2 Finmekanik 1,2
Hälso- och sjukvård 3,7 Hantverk 1,2
Processindustri 2,0
Undervisning 16,7 Montering 11,0
Ekonomi, personal och administration 15,9 Gruv, bygg och anläggning 5,7
Kontor, kundservice och försäljning 14,2 Transport 6,1
Service, omsorg och säkerhet 4,5
Övrigt 2,4
Kultur och media 0,8
---Tabell 3b baserar sig på Statistiska Centralbyråns (SCB) indelning i yrkeskategorier. Vad som klart framgår är att undervisning och arbeten med personal, service och administration dominerar (markerade med kursivt), men även monteringsarbeten och i viss mån transport. Vanliga yrken är lärare (i någon form) och lagerarbetare. Bland monteringsarbete märks ett antal rörläggare och plåtslagare. Det innebär att
yrkeslivet präglas av utbildning, fostran, omsorg, service och administration; uppgif-ter som kräver både kontroll och social kompetens.
Domarutbildning och antal år som domare
Många av de intervjuade domarna (38 %) har dömt i många år, och mer än 61 % har dömt i minst 5 år. En del (16 % av samtliga) har även haft ett avbrott i dömandet för att återuppta dömandet senare. I hälften av fallen (27 st) har avbrottet varit i ett år, några få (9 st) har haft 4-5 års avbrott.
Tabell 4: Antal år som domare (n= 367)
Antal år: Mindre än 2 år 2-5 år 5-10 år Mer än 10 år
Frekvens: 14,4 24,8 24,0 36,8
---
Orsaken till avbrotten varierar mycket. Här kan nämnas skada eller sjukdom som är den vanligaste orsaken. Men även graviditet, obehaglig match, avstängning, krig i hemlandet, krävande jobb/ utlandsarbete, ändrade familjeförhållande, flytt till annan ort, missnöje med det sätt matcherna tilldelas, svenska språket, kunde ej tolerera diskriminering bland vissa ledare, samt ”skulle sluta men kunde inte…”
När det gäller nivån (steg) på dömandet ger tabell 5a en bild av domarnas utbild-ningsnivå som fotbollsdomare. Det finns ett stort bortfall (45 st), men man kanske kan dra slutsatsen att de i varje fall har genomgått steg 1, vilket i så fall skulle inne-bära närmare 50 % av fotbollsdomarna har steg 1 utbildning som enda domarutbild-ning.
Tabell 5a-b: Nivå (steg) på domarutbildning och i relation till härkomst (N= 322)*
Nivå: Frekvens (%): Svenskar Med invandrarbakgrund:
Steg 1 136 42,2 43,0 41,9
Steg 2 99 30,7 28,3 37,8
Steg 3 53 16,5 16,0 16,0
Steg 4 27 8,4 9,8 4,1
Steg 5 7 2,8 2,9 --
* Bortfall: 45 st har inte lämnat uppgifter om nivån på stegutbildningen
---
Det finns en liten skillnad vad gäller förhållandet mellan steg och härkomst i den bemärkelsen att procentuellt fler domare med invandrarbakgrund finns i steg 2, me-dan fler svenskar finns i steg 4-5. En liknade skillnad (chi-square =0,10) kan vi se i förhållande till utbildningsnivå. (tabell 5c) som indikerar att högre utbildning även leder till högre domarutbildning
Tabell 5c: Nivå (steg) på domarutbildning i relation till utbildningsnivå (n= 322)*
Nivå: Utbildning (%):
Grundskola (n= 95) Gymnasium (n= 151) Högskola/universitet (n= 75)
Steg 1 55,4 39,7 30,7
Steg 2 28,4 35,1 25,3
Steg 3 13,7 16,6 18,7
Steg 4 1,1 6,0 22,7
Steg 5 1,1 2,6 2,7
* Bortfall: 45 st har inte lämnat uppgifter om nivån på stegutbildningen
---
När det gäller det praktiska dömandet – på vilken högsta nivå och vad som är den normala nivån – ger följande schema en bild av läget.
Tabell 5d: Nivåer på dömandet som huvuddomare och assisterande domare (N= 306-367). Reella tal.
Högsta nivå på Högsta nivå på Normal nivå på Normal nivå på dömandet som dömandet som dömandet som dömandet som huvuddomare assisterande domare huvuddomare assisterande domare
Allsvenskan 12 20 4 7 Div. 1 6 16 1 2 Div. 2 16 58 8 32 Div. 3 16 76 15 44 Div. 4 57 88 44 85 Div. 5 101 46 74 76 Div. 6 79 22 87 51 Div. 7 37 4 45 9 --- Typ av fotboll som Typ av fotboll som Typ av fotboll som Typ av fotboll som högsta nivå på högsta nivå på normal nivå på normal nivå på dömandet som dömandet som dömandet som dömandet som huvuddomare assisterande domare huvuddomare assisterande domare
Herrfotboll 303 323 258 300 Damfotboll 23 9 26 5 Pojk/junior 10 3 10 1 och ungdom Övrigt 6 1 14 - ---
I tabell 5d finns en hel del internt bortfall, vilket gör sammanställningen något brist-fällig. En del av fotbollsdomarna har invandrarbakgrund (se tabell 1c), vilket även kan innebär att de fått en domarutbildning i ett annat land och även dömt i ett annat land. När det gäller domarutbildning i annat land finns det nio domare med dylik ut-bildning. Antalet domare med utländsk härkomst som dömt fotboll i annat land är däremot nitton till antalet. Det kan tolkas på två sätt: Antingen har de dömt utan att ha domarutbildning eller så har de fått utbildning i Sverige och därefter dömt i annat land. Att åtta uppger att de dömt i Danmark talar för den senare tolkningen.
Civilstånd, boende och social påverkan
Ett antagande i studien och i enkäten är att civilstånd, boende och socialt umgänge har en betydelse för domarens situation och dennes förutsättningar i sin karriär som domare. Nedan följer ett antal tabeller som försöker ta fasta på det sociala livet.
Tabell 6: Domarens civilstånd (n= 365)
Civilstånd: Ensamstående Gift/sambo Skild Annat
Frekvens: 23,0 61,4 4,7 11,0
--- Här ska vi poängtera att vi har en stor grupp av ungdomar (30 %) i åldern 16-25 år, som i regel inte är gift eller sambo. Det innebär sannolikt att det stora flertalet (ca 90 %) över 25 år är gifta eller sammanboende. Denna tabell kan följas upp med frågor till de domare som har familj om de även har några barn.
Tabell 7a: Om familj, hur många barn har domarna (n= 364)*
Antal barn: Frekvens (%):
Inga 40,9
Ett barn 10,2
Två barn 30,5
Tre barn 12,9
Fyra eller fler barn 5,5
* Här har även ensamstående svarat, som förvisso kan ha barn
---
Tabell 7c: Familjemedlem som utöver någon idrott (n= 314)* Nej: n= 104 (33,1%)
Ja: n= 207 (62,9%)
Om ja, Vad för typ av idrott? (n= 207) Frekvens (%):
Fotboll 61,8
Andra bollsporter 12,1
Gymnastik/styrketräning 10,1
Friidrott 3,4
Övriga sporter 12,6
Om ja, hur ofta? (n= 207)
En gång i veckan 17,4
Två gånger i veckan 31,9
Tre gånger i veckan, eller mer 48,8
* 53 domare uppger här att de saknar familj
--- Det framgår att ca 55 % av domarna lever tillsammans med idrottande familjer, och där fotbollen har en relativt stor betydelse för familjen, fast dock något mindre än väntat (35 %). I enkäten ställdes även frågan om någon i den närmaste bekantska-pen var eller har varit fotbollsdomare (tabell 8). För det första finns det 27 % (98 st) som inte har någon bekant som är domare.
Tabell 8: Någon annan fotbollsdomare i bekantskapskretsen (n= 267)*
Typ av bekantskap: Ja (%): Nej (%):
Släkting 47,9 52,1
Arbetskamrat 23,2 76,8
Tidigare lagkamrat 25,1 74,9
Annan kamrat 57,0 43,0
* 98 st domare saknar någon nära bekant som dömer.
---
Dessa frågor har kompletterats med en öppen fråga om hur familjen upplever dö-mande; familjens inställning. Här följer ett antal svar som ger en generell bild av familjens inställning till dömandet:
Min särbo är positiv, då hon vet att det är viktigt för mig i mitt välbefinnande både fysiskt och psy-kiskt.. Tidigare (Två äktenskap) har inställningen inte varit lika positiv. Självklart fick mina fd fruar dra ett stort lass i arbetet med hem och barn. Det var ibland en svår ekvation att få att gå ihop. Mycket bra. Min sambo har sina hästar som tar mycket tid.
Barnen tycker att det är tråkigt ibland. Sambon tycker att det är okej. Men ibland kan det bli för mycket tycker hon.
Mycket positivt! Jag har alltid tillgång till bil eftersom mina föräldrar tycker att det är kul med min dömning.
Mina föräldrar är nog stolta över mig.
Bra min pappa följer ofta med och tittar på och ger mig feedback. Mycket positivt, de stöttar mig till 110%
Min familj har ändrat sig till en fotbollsfamilj..
Positivt. Sparar arvodet och bjuder frun på en ordentlig utlandsresa. Positivt! Går åt mycket tid åt dömandet men det är ok.
Det har blivit en del av mitt fritidsintresse så det är en viktig del rent socialt för oss alla. De tycker att det är positivt, för de är själva intresserade av fotboll.
De trivs med det, nästan hela familjen är fotbollsintresserade. Bra men det går åt lite för mycket tid.
Bilden är övervägande positiv. Men det finns även de som är kluvna och lite negati-va till dömandet:
Jag dömde innan jag träffade min nuvarande fru. Annars hade varit svårt att få det accepterat, som väl är gillar våra barn fotboll
Ibland tycker familjen att jag är borta för mycket.
Tycker ibland att jag reser för mycket med dömningen. Ibland går hela söndagen bort till match Bra men ibland svårt att kombinera med jobb och familj.
Många gånger har min fru önskat att jag inte var domare. Min sambo gillar väll inte att jag är iväg så mycket.
Blandat. Positivt med extra inkomsten men negativt med all tid som går bort. Negativt. Ej intresserade. Tar för mycket tid från familjen.
Uppväxtort och boendeort
En annan utgångspunkt är att uppväxt- och boendeort kan ha betydelse när det gäller vem som blir domare.
Tabell 9a/9b: Storleken på uppväxtort (n= 358) och nuvarande bostadsort (n= 363) Uppväxtort Nuvarande bostadsort
Stad (mer än 25 000 inv.) 43,3 49,9
Mindre ort (2- 25 000 inv.) 40,0 40,2
Landsbygd (mindre än 2 000 inv.) 15,4 9,9
---Vi återkommer till den här frågan senare i rapporten! Förhållande till fotboll och idrott
Nu följer en längre beskrivning av fotbollsdomarens förhållande till idrott generellt, och mer specifikt till fotboll. Det första vi kan notera är att de flesta har själv spelat fotboll (98 %). Många har dessutom spelat i division 4-5, och väldigt få i de högre divisionerna.
Tabell 10a: Tidigare spelat fotboll (n= 366) Nej: 2,5 %
Ja: 97,5 %
Om ja, vilken typ (n= 335): i %
Herrfotboll 75,2
Damfotboll 2,4
Pojk- eller juniorfotboll 19,4
Korpfotboll 3,0
Om ja, på vilken nivå (n= 350) i %
Allsvenskan 1,4 Div. 1 2,0 Div. 2-3 15,1 Div. 4-5 40,3 Div. 6-7 16,9 Ej divisionsspel 24,3 ---Förvånansvärt många av domarna (54%) anger att de inte utövar någon idrott, men här räknar de förmodligen inte in egen löpträning.
Tabell 10b: Utövar domarna någon annan idrott (n= 366) Nej: 54,6 %
Ja: 45,4 %
Om ja, vilken typ av idrott i % (n= 163): Om ja, vilken omfattning i % (n= 159):
Fotboll: 25,2 Övrigt 6,9
Andra bollsporter: 44,2 En gång i veckan eller mindre 27,7
Friidrott 9,8 Två gånger i veckan 33,3
Gymnastik 9,8 Tre eller fler gånger i veckan 39,0
Kampsport 4,3
Tabell 10c: Går ni på fotbollsmatcher som publik (n= 366)
Hur ofta: Aldrig Sporadiskt Ofta
Frekvens (i %): 4,1 42,3 53,6
Tabell 10d: Tittar ni på fotboll på TV (n= 362)
Hur ofta: Aldrig Sporadiskt Ofta
Frekvens (i %): 0,3 22,7 77,0
--- Som väntat är fotbollsdomarna generellt intresserade av fotboll. Det är bara 4 % som inte går som publik på fotbollsmatcher. De flesta ser fotboll på TV. Här kan noteras att bedömningen om det är sporadiskt eller ofta är en mycket subjektiv värdering och att det som någon anser vara sporadiskt kanske någon annan anser vara väldigt ofta.
I studien finns det även några domare (85 st) som varit domare i andra sporter, och då i huvudsak i andra bollsporter (81%), men även i vintersport och en i brottning. Summa summarum: Det stora flertalet av fotbollsdomare är intresserad av idrott och i synnerhet i fotboll. Många har dessutom spelat fotboll, de flesta i div. 4-5. Men nå-got som är anmärkningsvärt är att de inte idrottar i större utsträckning. Här kanske vi ska påpeka att dömandet i sig är en fysisk aktivitet. Det är även möjligt att de inte kategoriserar egen löpträning som ”idrott”.
Sammanfattning
Vad som kan vara värt att lyfta fram i den här beskrivningen av fotbollsdomaren är följande:
1. Det finns en stor grupp ungdomar, under 25 år (ca 30 %).
2. Väldigt få kvinnor har hitintills lockats av att bli domare (mindre än 3 %) 3. Många har humanistisk eller samhällsveteskaplig bakgrund i sin utbildning 4. Det finns en stor grupp domare från forna Jugoslavien.
5. Vi finner väldigt få arbetslösa, även i invandrargruppen (under 3 %). 6. Undervisning och service är de dominerande yrkesinriktningarna.
7. Det finns en viss koppling till nivån på stegutbildning och nivån på skolutbild-ning.
8. Cirka en fjärdedel saknar någon bekant som är domare.
9. I gruppen över 25 år är de flesta (90%) gifta eller sammanboende. 10. Över hälften av kåren lever med idrottande familjer.
11. Familjens inställning till dömandet är i regel positiv.
12. De flesta har själva spelat fotboll (98 %). De flesta i div. 4-5.
13. Det tittar (55 %) eller går (76%) enligt egen uppfattning ofta på fotboll. 14. Men förvånansvärt många (54 %) utövar ingen annan idrott (motion) vid sidan
av sitt dömande.
2. En jämförelse mellan förbundsdomare och distriktsdomare
I det följande avsnittet (2) är syftet att jämföra domare i ”karriären” och domare som dömer på en basnivå. Vi kommer att tala om förbundsdomare (FD) med vilket avses domare som dömer division 4 och högre (n= 72), och distriktsdomare, som dömer division 5 och lägre (n= 293). Frågan är om det finns egenskaper och skillnader som utmärker förbundsdomare och som kan vara av betydelse för motivation och karri-ärvägar inom domargärningen.
Ålder och etnisk bakgrund (härkomst)
Tabell 14a: Ålder på fotbollsdomare (n= 365)
Ålder Frekvens FD (n= 72) DD (n=293) (%) (%) (%) -20 17,5 5,6 20,3 21-25 12,4 15,3 11,5 26-30 10,7 15,3 9,5 31-35 9,9 20,8 7,1 36-40 14,2 23,6 11,9 41-45 6,0 4,2 6,4 46-50 10,7 8,3 11,2 51-55 8,5 4,2 9,5 56-60 6,0 _ 7,5 61-65 2,5 2,8 2,4 65- 1,6 _ 2,0 --- Vad som kan vara värt att noter är att förbundsdomare finns i högre grad inom ål-dersgrupperna 31-35 och 36-40 vilket är föga märkvärdigt då domaren förmodligen står på toppen av sin karriär i dessa åldrar.
Tabell 14b: Fotbollsdomarnas härkomst/etnisk bakgrund (N= 363)
Härkomst Frekvens FD (n= 72) DD (n=293) (%) (%) (%) Svensk 76,2 77,5 76,4 Invandrarbakgrund 23,8 22,5 23,6 (n= 85): --- När det gäller finns, förvånansvärt nog, ingen skillnad vad gäller etnisk härkomst. Fördelningen är jämn, men torde troligen få ett annat utfall desto högre upp i syste-met vi kommer, där få elitdomare med invandrarbakgrund dömer på elitnivå.
Utbildning och yrke i det civila
När det gäller utbildningsnivå (skolform) kan vi notera att förbundsdomare har nå-got högre utbildning och att fler har läst eller läser på högskola eller universitet, 35% mot 20% bland distriktsdomare (tabell 15). Tvärtom är grundskolenivå vanligare bland distriktsdomare.
Tabell 15: Utbildningsnivå (n= 364) Skolform Frekvens FD (n= 72) DD (n=293) (%) (%) (%) Grundskola 29,7 16,7 32,4 Gymnasium 47,3 48,6 46.9 Högskola/universitet 23,0 34,7 20,2 --- När det gäller arbetssituation är förbundsdomare något mer ”stabila”, de har arbete eller så studerar de, ingen är arbetslös vilket kan vara fallet bland distriktsdomare, fast i betydligt lägre utsträckning än bland andragrupper i samhället.
Tabell 16a: Nuvarande arbetssituation (n= 349)*
Arbetssituation Frekvens FD (n= 72) DD (n=293) (%) (%) (%) Arbete 68,5 88,2 63,7 Studerande 23,8 11,8 26,7 Arbetslös 3,2 3,9 Annat 4,5 5,7
* Bortfall: 18 st har inte lämnat uppgifter om nuvarande arbetssituation
---
Tabell 16b: Yrke (n= 246)
Yrkeskategori Frekvens FD (n= 72) DD (n=293)
(%) (%) (%)
Teknik och data 9,8 4,9 11,4
Naturvetenskap 1,2 1,6
Hälso- och sjukvård 3,7 1,6 4,3
Processindustri 2,0 2,7
Undervisning 16,7 18,0 16,2
Ekonomi, personal och administration 15,9 31,1 10,8
Kontor, kundservice och försäljning 14,2 9.8 15,7
Service, omsorg och säkerhet 4,5 3,3 4,9
Kultur och media 0,8 1,1
Metallhantering och reparation 3,7 4,9 3,2
Finmekanik 1,2 1,6 1,1
Hantverk 1,2 1,6 1,1
Montering 11,0 6,6 12,4
Gruv, bygg och anläggning 5,7 8,2 4,9
Transport 6,1 4,9 6,5
Övrigt 2,4 3,3 2,2
---Det mest noterbara när det gäller yrke (tabell 16b) är att fler förbundsdomare arbetar inom sektorn ekonomi, personal och administration, nästan en tredjedel; 30 %, mot 11 % av distriktsdomare.
Antal år som domare
Det är rimligt att anta att förbundsdomare i genomsnitt har fler år som domare än di-striktsdomare. Tabell 17 visar, fullt naturligt, att gruppen förbundsdomare har varit engagerade som domare längre än gruppen distriktsdomare. I samband med sin kar-riär som domare väljer de att stanna kvar.
Tabell 17: Antal år som domare (n= 367)
Antal år Frekvens FD (n= 72) DD (n=293) (%) (%) (%) Mindre än 2 år 14,4 6,9 15,9 2-5 år 24,8 15,3 27,1 5-10 år 24,0 30,6 22,4 Mer än 10 år 36,8 47,2 34,2 --- Men det finns sannolikt undantag, dels de som gjort kometkarriär och de som under många år, av olika skäl, nöjt sig med att döma som distriktsdomare.
Civilstånd, boende och social påverkan
Något fler av, men dock marginellt, förbundsdomare är gifta eller sambo, vilket gi-vetvis kan förklaras av att de är i åldern 31-40 år, och att bland distriktsdomare även finns yngre domare. De har även något fler barn. Kort sagt, de har ett relativt stabilt civilstånd och familjeliv.
Tabell 18a: Domarens civilstånd (n= 365)
Civilstånd Frekvens FD (n= 72) DD (n=293) (%) (%) (%) Ensamstående 23,0 23.9 22,8 Gift/Sambo 61,4 70,4 59,2 Skild 4,7 1,4 5,4 Annat 11,0 4,2 12,6 ---
Tabell 18b: Om familj, hur många barn har domarna (n= 364)*
Antal barn Frekvens FD (n= 72) DD (n=293)
(%) (%) (%)
Inga 40,9 39,4 41,3
Ett barn 10,2 12,7 9,6
Två barn 30,5 35,2 29,4
Tre barn 12,9 9,9 13,7
Fyra eller fler 5,5 2,8 6,1
* Här har även ensamstående svarat, som förvisso kan ha barn
---Vi kan även notera (tabell 18c) att bland förbundsdomare utövar familjemedlemmar i högre grad någon form av idrott, speciellt fotboll, vilket kan indikerar att idrott är en tydligare livsstil i dessa familjer.
Tabell 18c: Familjemedlem som utöver någon idrott (n= 314)* Ja/nej Frekvens FD (n= 62) DD (n=252) (%) (%) (%) Nej 33,1 41,9 31,3 Ja 62,9 58,1 68,7 ---
När det gäller huruvida de har någon bekant som dömer finns det ingen större skillnad mellan förbundsdomare och distriktsdomare (tabell 19).
Tabell 19: Någon annan fotbollsdomare i bekantskapskretsen (n= 267)*
Typ av bekantskap Frekvens FD (n= ) DD (n= )
Ja Nej Ja Nej Ja Nej
Släkting 47,9 52,1 40,4 59,6 45,3 54,7
Arbetskamrat 23,2 76,8 26,9 73,1 22,0 78,0
Tidigare lagkamrat 25,1 74,9 23,1 76,9 25,7 74,3
Annan kamrat 57,0 43,0 60,8 39,2 56,5 43,5
* 98 st domare saknar någon nära bekant som dömer.
--- Värt att notera (tabell 20 a-b) är att relativt fler förbundsdomare har haft sin uppväxttid i en mindre ort (2- 25 000 inv.), motsvarande frekvens för distriktsdomare är omvänd. Däremot finns det inga skillnader när det gäller nuvarande boende
Tabell 20a-b: Storleken på uppväxtort (n= 358) och nuvarande bostadsort (n= 363)
Uppväxtort: Nuvarande boende:
Alla FD DD Alla FD DD Stad (mer än 25 000 inv.) 43,3 35,2 46,0 49,9 49,3 50,0 Mindre ort (2- 25 000 inv.) 40,0 49,3 38,3 40,2 40,8 40,1 Landsbygd (mindre än 2 000 inv.) 15,4 15,5 15,7 9,9 9,9 9,9 ---Förhållande till fotboll och idrott
Tabell 21 ger inga större skillnader mellan förbunds- och distriktsdomare när det gäll-er frågan om de spelat fotboll tidigare och på vilken nivå. Det finns förvisso flgäll-er bland förbundsdomare som spelat i division 2-3, och fler bland distriktsdomare som spelat i division 6-7, men skillnaden är relativt liten.
Tabell 21: Vilken nivå på tidigare fotbollsspel (n= 350) i %
Typ av fotboll Frekvens FD (n= 72) DD (n=293)
(%) (%) (%) Allsvenskan 1,4 1,4 1,4 Div. 1 2,0 1,4 2,1 Div. 2-3 15,1 18,6 14,3 Div. 4-5 40,3 45,7 38,9 Div. 6-7 16,9 10.0 18,6 Ej divisionsspel 24,3 22,9 24,6
---Noterbart är att fler distriktsdomare utövar någon annan idrott /fysik aktivitet än sitt eget dömande, och att de även gör det oftare.
Tabell 22 a-b: Utövar domarna någon annan idrott (n= 366)
Ja/Nej Frekvens FD (n= 72) DD (n=293)
Nej 54,6 68.1 51.4
Ja 45,4 31,9 48,6
--- Om ja, vilken omfattning i % (n= 159):
Omfattning Frekvens FD (n= 72) DD (n=293)
En gång i veckan eller mindre 27,7 22,7 21,2
Två gånger i veckan 33,3 40.9 32,1
Tre eller fler gånger i veckan 39,0 27,3 40,9
En given förklaring är givetvis att förbundsdomare lägger ner mer tid på sitt dömande i form av fysisk och mental träning. De går, av samma anledning, även mindre på fot-bollsmatcher som publik än sina kollegor på lägre nivåer.
Tabell 22 c: Går ni på fotbollsmatcher som publik (n= 366)
Hur ofta: Frekvens FD (n= 72) DD (n=293)
Aldrig 4,1 2,8 4,4
Sporadiskt 42,3 51,4 40,1
Ofta 53,6 45,8 55,4
Tabell 22 d: Tittar ni på fotboll på TV (n= 362)
Hur ofta: Frekvens FD (n= 72) DD (n=293)
Aldrig 0,3 _ 0,3
Sporadiskt 22,7 25,0 22,4
Ofta 77,0 75,0 77,2
Däremot är förbundsdomare lika intresserade av att titta på fotboll på TV som di-striktsdomare.
Sammanfattning
Om vi ska sammanfatta bilden av skillnader mellan förbunds- och distriktsdomare kan nämna att förbundsdomare i högre utsträckning befinner sig i åldern 31-40 år. De har högre utbildningsnivå, inte bara vad gäller domarutbildning utan även i det civila livet. Samtliga arbetar eller studerar. De arbetar – nästan en tredjedel – inom sektorn ekonomi, personal och administration. Domarkåren som grupp har generellt ett för-hållandevis stabilt civilstånd och familjeliv, men förbundsdomaren har en ännu tydli-gare stabilitet. Idrott är en del av familjelivet, och övriga familjemedlemmar idrottar i högre utsträckning än bland distriktsdomarnas familjer.
Värt att notera är att relativt fler förbundsdomare har haft sin uppväxttid i en mindre ort (2- 25 000 inv), och att motsvarande frekvens för distriktsdomare är om-vänd. De har även spelat fotboll, men inte på någon speciellt högre nivå än vad di-striktsdomare har gjort.
3. Domarens självbild: En kvantitativ och kvalitativ analys
Följande avsnitt ska försöka belysa domarens en uppfattning om och sitt förhållande till sitt dömande. Vi börjar med att fråga varför de blev domare. Här följer en upp-räkning av olika anledningar som även kan gå in i varandra: t ex att man efter skada vill fortsätta i ”fotbollsfamiljen”:
Varför började NI döma?
Vill inte lämna fotbollsfamiljen (30 %) Har ett stort fotbollsintresse (20 %) Kul (10%)
Kan bidra med något (10 %) Kompis/ påverkan (10 %) Skada (5%) Behov i klubben (5 %) Vill ha en hobby (4 %) Motion (2 %) Ekonomiska motiv (2 %) Övrigt (2 %)
Vill inte lämna fotbollsfamiljen (30 %):
Som spelare i många år vill man inte sluta, känslan att gå till IP är mycket stark. Fotboll är en livs-stil.
Jag ville fortsätta med fotboll efter att jag själv spelat aktivt i många år. Jag ville inte släppa fotbol-len helt och jag tyckte att döma fotboll var en utmaning.
Idrottsligt aktiv under många år. "Fotbollskarriären" började kännas mätt efter A-lags fotboll under 14 år. Mkt som tränare, ungdomsledare, repr i styrelse. Utbildade mig till lärare. Tyckte att det var en möjlighet att vara kvar i fotbollsfamiljen
Efter egen avslutad fotbolls karriär som spelare och ledare. Ett bra sätt att fortsätta inom något som ligger en varmt om hjärtat.
Har själv spelat fotboll hela livet. Slutade spela förra säsongen och ville ändå ha kvar fotbollen. Var inte tillräckligt bra spelare men ville ändå fortsätta inom fotbollen
Jag spelade fotboll som liten men utvecklades inte. Så jag valde att bli domare. Lite extra inkomst är ju heller aldrig fel.
För att jag inte tog någon plats i laget som jag spelade i när dom gick upp en serie.
Slutade spela fotboll p g a att jag inte platsade i Kristianstads elitsatsning men ville vara kvar inom fotbollen.
Har varit tränare på seniorsidan i 10 år. Nu finns inga lag att träna så jag har börjat döma istället. Fotbollsintresse (20 %):
Älskar fotboll! Har fotboll i blodet! Väldigt intresse för fotboll.
Därför att jag spelar fotboll sen jag var 7 år och jag tycker om fotboll och det har jag alltid gjort. Kul (10 %):
Kände för det. Såg roligt ut.
Rent ut sagt det är otroligt roligt med fotboll i alla nivåer. Fotboll är en rolig sport.
För att jag tyckte det verkade vara kul och jag älskar fotboll. Kan bidra med något (10 %):
Det är roligt och sen därför att man får kontakt med fotbollen. Sen kan jag fotboll.
Jag tycker det är roligt att vara med och hjälpa till och styra matcher på ett sätt där man får beröm av tränarna och spelarna.
Jag har alltid klagat på domare i fotbollsmatcher så jag beslöt mig för att bli det. Eftersom det inte finns så många kvinnliga domare så är det extra roligt.
Tyckte att standarden var dålig
För att fotboll är något jag vill ha i mig hela livet. Sen så anser jag mig rättvis och kunnig nog att bli fotbollsdomare.
Efter att ha slutat spela fotboll kändes det rätt att ge tillbaka lite till sporten. Kompis/ påverkan (10 %):
Det var en arbetskollega som tyckte att jag skulle börja döma. En kompis skulle gå utbildningen och jag hängde på.
Min bror lockade mig.
Min far var domare, intresset för fotboll. Chansen att ansvara och döma internationell fotboll. Den allsvenske domaren Håkan Jonasson bor i närheten och jag såg honom döma och blev intresse-rad.
Skada (5%):
För att jag slutade spela själv på grund av skador. Men ville ändå fortsätta på något annat sätt så det blev att jag skulle döma.
Efter en gammal fotbollsskada.
Har hållit på med fotboll i hela mitt liv. Men skador satte stopp för spelarkarriären. Behov i klubben (5 %):
Från början tvingad av min klubb. Sen för att det va kul och för att tjäna pengar
Det behövdes domare till matcherna så jag gick en kurs och utbildade mig senare till distriktsdoma-re.
Tyckte det skulle vara roligt. Jag älskar fotboll och var ju tvungen att sluta spela någon gång. Vid den tidpunkt jag blev domare var det ont om dem, så föreningarna fick förfrågan. Samtidigt som det är roligt får man hålla igång sin kropp mot betalning (Motion).
Började som ungdomsdomare. Klubben behövde domare. Vill ha en hobby (4 %):
Ville ha en hobby. Den fick inte vara för dyr. Behövde motion och tycker att fotboll är roligt. Har spelat i 20 år
Motion (2 %):
Motion, sport och träffa människor. Intresse för fotboll och det ger kondition. Ekonomi (2 %):
För att tjäna enkla pengar och så var jag duktig som spelare. En chans att tjäna extra pengar.
En extra slant i fickan.
Mest för att jag behövde pengarna! Övrigt (2 %):
Jag har alltid haft intresse för regler. Speciellt när man själv spelar fotboll. Det är på den vägen jag blev domare.
Ville lära mig reglerna och se spelet från ett annat håll.
Det är tydligt att intresset för fotbollen och behovet av att vara med i fotbollsfamil-jen är avgörande inslag i beslutet att vilja vara domare. En del känner att de har nå-gonting att bidra med, efter avslutad fotbollskarriär eller ”utsortering” (att man inte platsar). Ekonomin tycks vara relativ oväsentlig, i varje fall som inkörsport till dö-mandet. Men det kan senare utgöra ett ”tillskott i semesterkassan”, och i det per-spektivet en stimulering till att fortsätta dömandet. Ingen framför emellertid ”status” som motiv, men det är faktiskt något som implicit framkommer ur nästa fråga.
Har dömandet haft någon betydelse i arbetslivet eller i det sociala livet?
Frågan går ut på att se om dömandet haft någon betydelse i det civila livet; i yrkesli-vet. En fjärdedel (28%) svarar ja på den frågan, med följande motiveringar (i urval) i sju kategorier:
Utvecklat ett ledarskap och förmågan att ta beslut: Har lättare för att ta folk på rätt sätt.
Har blivit smidigare på att handskas med olika viljor, både egna och andras. Lite. Lättare att fatta beslut och kan ta andras "fel" på ett bättre sätt. Man bygger upp en ledarroll.
Ledaregenskaper, förstår att folk reagerar olika. Lärt mig hantera konflikter och stress:
Högre stresströskel. God själv kännedom i hetsiga situationer Konflikthantering, kunna fatta beslut snabbt
Man har lärt sig att vara lugnare och kunna ta olika konflikter på rätt sätt. Självsäkerhet:
Har lättare att stå på mig och ta obehagliga beslut, vara mer bestämd. Jag står för vad jag säger och gör på ett annat sätt - på ett positivt sätt. Känner mig tryggare när jag pratar inför en grupp.
Man bryr sig inte speciellt mycket om negativ kritik Fysiskt välmående:
Orkar med mycket mer på arbetsplatsen p g a konditionen. Att jag mår bättre av att röra mig.
Respekt och status: Mer respekterad som människa.
Det har varit en merit att kunna tala om att man är fotbollsdomare.
Kompisar och andra har antingen ringt eller frågat personligen om domarbeslut. I skolan så har man fått en "högre rank" hos lärarna.
Fördelar i arbetslivet:
Har fått arbete tack vare att jag dömer. Det har varit meriterande i jobbintervjuer. Sticker ut i anställningsintervjuer. Socialt umgänge och integration:
Jag har inte bott i Sverige i så lång tid och jag studerar svenska språket på SFI. Det har blivit en stor nytta i mitt liv från då jag började döma, i och med jag behöver mycket kontakt med svenskar och svenska föreningar
Jag finner nya vänner, det är viktigt för mig här i Sverige.
Många lyfter fram ledarskap och förmågan till att fatta beslut och att hantera kon-flikter. Intressant är de som lyfter fram respekt och status, vilket även inkluderar fördelar i arbetslivet. Trots att domarkåren ibland är en ”bespottad” grupp, har de status i allmänhetens ögon, något som även kan ha betydelse för integration i sam-hället, och för känslan av att ha en ”legitim” uppgift i samsam-hället, speciellt när det gäller domare med utländsk härkomst.
Vilka egenskaper bör en domare ha och vad upplevs som svårast i rollen?
Studien vill även belysa vad domarna anser vara viktiga egenskaper i dömandet och vad som upplevs svårast att bedöma. När det gällde de viktigaste komponenterna skulle tre egenskaper nämnas och rangordnas
Tabell 11: Vad är de viktigaste kompetenserna för en fotbollsdomare (n= 354). Tre alternativ. Reella tal.
Nr 1 Nr 2 Nr 3 Ej rangordnat
Viktigt kunna spelregler 168 105 39 42
Viktigt att ha bra kondition 8 49 102 195
Viktigt att ha social kompetens 23 39 54 243
Viktigt att ha bra självförtroende 24 32 73 223
Viktigt att ha blick för spelet 117 119 65 48
---
I regel en relativt jämn fördelning i prioriteringar när det gäller ålder och härkomst. Men här kan nämnas att domare i åldersgrupperna 16-20 och 35-40 år anser det vik-tigt att kunna spelregler i högre utsträckning än övriga åldersgrupper. Domare på di-striktsnivå prioriterar spelregler i högre gränd än förbundsdomare (se kap. 3). Kon-ditionens betydelse är jämt fördelat mellan grupperna; och därmed sällan högt prio-riterat. Självförtroende prioriteras även i lägre åldrar (16-20 år).
Ensamstående prioriterar (chi-square =0,050) spelregler i mindre utsträckning än gifta/sambo: 44 % jämfört med 55 %.
Väldigt få sätter kondition som högsta prioritet. Naturligt (chi-square =0,051) är att domare med högre domarutbildning (steg 4/5) har bra kondition som högre prioritet (nr. 1 och nr. 2). Självförtroende som prioriteringar verkar vara högre bland steg 1 och steg 2. Blick för spelet är mindre viktigt som prioritering bland steg 3-domare (chi-square =0.030).
Tabell 12: Vad är svårast att bedöma (n= 361)
Problem: Tröjdragningar Filmningar/ förstärkningar Ful tackling
Frekvens (%): 33,5 58,4 8,0
---
Här finns en mindre – men rätt obetydlig – variation (chi-square =0,41) beroende på etniskt ursprung (härkomst) i den bemärkelsen att samtliga domare från forna Jugo-slavien (40 st) anser att fula tacklingar är det minst svåra att bedöma.
Tabell 11: Olika påtryckningsformer, vilka upplevs som svårast (n= 354). Fler alternativ möjliga. Reella tal.
Nr 1 Nr 2 Nr 3 Ej rangordnat
Förbundets förväntningar 33 46 84 176
Domarklubbens förväntningar 24 74 110 131
Spelarnas/lagens förväntningar 200 76 44 20
Publikens förväntningar 46 118 46 132
Andra typer av förväntningar 38 9 25 271
(bl a press på sig själv (55), lagledare (4), domarkollegor (7)
---Här kan noteras (chi-square =0,030) att bland de som växt upp på landet sätter nästa samtliga spelarnas förväntningar som det svåraste, meden de som växt upp i stad ser samma tryck från publiken. Den här problematiken kan relateras till Lipsky´s teorier om förväntningar och press från olika håll (uppifrån /nerifrån) på olika typer av ”trottoarbyråkrater”; t ex poliser, lärare, ja även fotbollsdomare (se Efterskrift III). Bilden är emellertid väldigt jämnt fördelat på ålder och härkomst. Den här proble-matiken kan relateras till förbundets uppföljning av domarinsatsen som en del doma-re (36 %) anser inrymma en del problem (Kolla: Kommentadoma-rer).
Tabell 12: Uppföljning av domarinsatsen (n= 300)
Standard: Mycket bra Tillfredsställande Bristfällig Dålig
Frekvens (%) 21,3 42,7 17,7 18,3
--- Kommentarer (positiva):
De gånger jag har haft MI på div4 har det funkat bra. Har ännu inte haft MI på någon match jag dömt.
Blir bättre och bättre ju högre man kommer som domare. På elitnivå ser man till helheten, vilket är bra.
Fungerar bra!
Det är mycket bra att se var man ligger i dömandet. Vi har bra uppföljning på våra domare i Kristianstad. Det görs på domare som behöver det.
Det görs på domare som behöver det.
Kommentarer (negativa):
Efter att ha dömt i ca 1 år har jag haft mycket dålig uppföljning från min klubb. Svårt att svara på när man inte ofta får uppleva MI, kanske högst 2 ggr per år. Har inte haft någon MI under hela året.
Har dömt i Skåne i 1,5 år. Har ännu inte haft någon MI!!
I mitt fall har det varit en kontrollant på en av mina matcher på 10 år. Det tittas "för mycket" bara på HD. Lite mer intresse för AD också. Förbund följer inte alltid upp MI´s rapporter.
Har jag haft någon MI en match så känner jag att man sen glöms bort.
Tyvärr har man en föråldrad skara MI som är ute och tittar. Då spelet och domarna utvecklas har de svårt att anpassa sig till det moderna spelet.
Äldre domare får inte mycket uppbackning. För många dåliga MI på mina matcher.
Det är svårt att få tillräckligt kompetenta MI att vara ute och titta p matcherna Har inte haft någon MI
Vilken?
Självbilden kan även belysas med hur domaren upplever sig själv både som domare, privatperson och i andras ögon. Vad är det egentligen för en person som dömer, om han själv får beskriva sin karaktär (tabell 13a-d):
Tabell 13a: Hur upplever du dig själv som domare (n= 361)
Flexibel Sympatisk Lyhörd Rättvis Ordning & reda Formell Hård 9,7 14,7 6,6 50,4 16,1 0,5 1,9
---
Tabell 13b: Hur tror du spelare upplever dig som domare (n= 359)
Flexibel Sympatisk Lyhörd Rättvis Ordning & reda Formell Hård
5,8 15,5 4,7 46,5 12,8 5,6 8,9
---
Tabell 13c: Hur tror du publik upplever dig som domare (n= 355)
Flexibel Sympatisk Lyhörd Rättvis Ordning & reda Formell Hård
5,3 14,1 5,1 38,3 14,4 8,7 14,1
Tabell 13d: Hur upplever du dig själv som privatperson (n= 361)
Flexibel Sympatisk Lyhörd Rättvis Ordning & reda Formell Hård 18,3 33,5 7,5 16,9 23,0 0,6 0,3 --- Hur ska den här bilden tolkas (tabell 13a-d)? Som vi ser finns det en viss glidning i svarsstrukturen. Väldigt få upplever sig som hård och formell, fler tror att spelarna upplever dem som hårda och formella, och ännu fler tror att publiken upplever dem som hårda. Intressant är även bilden av egen flexibilitet, där egenskaper i privatlivet inte tas med i domarrollen. (Efterskrift I behandlar problematiken flexibilitet och formalitet mer utförligt.)
Det finns även en viss (signifikant) relation (chi-square =0,020) till ålder i den me-ningen att desto äldre domarna blir desto mer tror de att publiken upplever dem som rättvisa och sympatiska. Självfallet blir följden (chi-square =0,019) att de som dömt längre även har samma upplevelse av rättvisa och sympati.
Bland de som bor i stad (mer än 25 000) finns det fler (31/14) som säger sig uppleva att spelarna anser dem som hårda och formella (chi-square =0,021). Likaså priorite-rar domare i stadsmiljö spelregler i högre utsträckning (chi-square =0,062). Social kompetens tycks vara mer prioriterad bland domare som bor på landsbygden eller i mindre ort (mindre än 2 000).
Egen upplevelse av sig själv som privat person har även ett signifikant relation (chi-square =0,043) till utbildning i den meningen att de som upplever sig som flexibla och sympatiska har minst gymnasieutbildning, medan ordning och reda är vanligare bland de med grundskoleutbildning.
Varför slutar domare?
En viktig fråga är vad som skulle få olika domare att sluta som fotbollsdomare. Här är de vanligaste motiven (i nämnd ordning/rangordning):
1. Tidsbrist/andra prioriteringar: Familjen.
Om jag var tvungen att välja mellan familj, jobb och att vara domar. Ett arbete som skulle göra att jag inte hann med. Eller familj som tar tid.
Kanske bara om där kommer en "familj" i vägen. Om familjen skulle kräva det.
Ett bra jobb
Tidsbrist, att döma tar mycket mer tid än vad man tror. 2. Skada:
Skada. Har haft problem med knäet, opererad 3 gånger. 3. Ålder, hälsa och kondition:
Åldern, dvs att jag upplevde att jag inte klarade av uppgiften. Jag hoppas att jag ser detta själv!! Hälsan! Har funderat på att då ev. gå över till MI-Verksamhet.
När jag anser att jag inte klarar det längre. Kroppen säger ifrån när jag ska skuta.
När konditionen blir sämre och det inte är roligt längre. När man inte kan springa
4. För lite stöd:
Om man får se mycket skit och man inte får stöd från förbundet.
Ifall inte förbundet stöttar mig ifall något lag eller ledare varit väldigt jobbiga. Att domarklubben inte backar upp på en vid t.ex. en match då något inträffar. Degradering
Fortsatt hackande på allt vi gör dåligt. Lyft fram det positiva istället. OM domarkollegor började gnälla på mig.
Att domartillsättningen fortsätter att se matcher och domare som nummer. Match 02001 döms av 9954. Vi vill ha roligt tillsammans i team.
5. Trakasserier:
Vid för mycket hot och trakasserier av spelare och ledare.
Den ökande faran om hot och våld mot domare. Tycker att det är obehagligt. Har råkat ut för hot en gång.
För mycket personliga påhopp och skäll. Ett överfall på planen eller efter matchen. Otrevlig publik, ledare, spelare.
Rasistiska hot
6. Brist på utveckling/Stagnation:
Då jag inte utvecklas och att de som bestämmer inte tror på mig mer. Jag får inte döma i höga divisioner men jag vet att jag klarar det. Om man inte utvecklas eller får döma på högre nivåer.
Om karriär möjligheter saknas. 7. Arvode:
Sänkt ersättning
Summa summarum: Tidsbrist är den vanligaste anledningen som nämnts som orsak till att man skulle sluta döma. Men även skador och ålderskrämpor skulle självfallet få domarna att fundera på att avsluta sina karriärer. Däremot är pengar ingen viktig faktor. Några påtalar även att bristande stöd från förbund och otillräcklig utveckling skulle kunna Eventuellt få dem att sluta.
4. Domarens inställning till normer och attityder inom fotbollen Enkätstudien avslutades med tre påståenden som intervjupersonerna skulle ta ställ-ning till (öppna svarsalternativ). Här följer en del av kommentarerna till påstående-na, oavsett vilken nivå på dömandet (se ovan).
Det första påståendet var: Den som sig i leken ger, bör leken tåla!
Kommentarerna kan kategoriseras antingen med tyngdpunkten att fotboll är ”kamp” eller att fotboll styrs av ”regler”. Vanliga kommentarer är:
Kamp:
I det stora hela håller jag med om det. Fotboll är och ska vara en kampsport inom givna ramar. Det gäller både spelare och domare.
Att när man kliver in på idrottsarenan så vet man förutsättningarna, vad som kan hända o.s.v. Då ska man inte gnälla över tacklingar eller slagsmål (inom hockeyn) det vet man att det förekommer. Spelar man fysiskt fotboll måste man tåla motståndarens kroppskontakter.
I fotboll är det fysik. Det han handlar mycket så det är bra att bita ihop.
Hårt ordspråk. Om en spelare spelar hårt får han räkna med att de andra lagets spelare börjar spela hårt.
Man får ta några smällar så länge det är schysst.
Helt rätt. Det innebär att om man är med frivilligt så ska man inte gnälla. Kan göra ont men de får man tåla.
Fotboll gör ont!
Fotboll är en kampsport och kan ibland gör ont. Tufft men ärligt!
Den som går in i en närkamp får ta smällen utan att gnälla. Om man är med på det får man ta konsekvenserna. Att vid idrottsutövande finns det alltid en skaderisk. Att delar man ut en tackling får man tåla att få tillbaka en.
Att man inte ska gnälla för minsta motgång och att man tävlar på samma förutsättningar Regler:
Spelar man fotboll, måste man acceptera reglerna! Domaren är tillför att göra bedömningar. Håller med. Men även spelare har ansvar för att matchen inte spårar ur och någon skadas.
Dåligt ordspråk som ej bör gälla fotboll. Istället för Fair Play spelregler och hänsyn till motståndar-na.
Till en viss gräns håller jag med. Men om det går över den gränsen har det gått för långt. Inte bra. Den som vill spela fotboll ska kunna göra detta utan att bli justerade och i vissa fall ned-sparkade
Till en viss gräns. Alla lekar har regler som ska följas. Den tycker jag är helt fel. Där vill jag ha ordning och reda. Inte sant. När man blir kränkt som person.
Vadå tåla? Det finns regler vad som ska tolereras. Vi ör där för att utföra ett jobb och inte bli trakas-serade.
Uttalat av dom som segrar med tvivelaktiga metoder.
Det här påståendet behandlar implicit frågan om passivt samtycke och vad man egentligen har accepterat genom att beträda en fotbollsplan. Vad säger reglerna? Vad säger ”kulturen” och ”praxis? Kommentarerna till påståendet kan ge helt olika svar ifall man utgår från att fotboll är en kampsport eller ifall den i huvudsak är en regelstyrd aktivitet. (För en vidare diskussion om samtycke och förhållandet till reg-ler; se Efterskrift II.)
Det andra påståendet i enkäten var: Domaren följer spelreglerna men har ingen
känsla för spelet. Kommentarerna till påståendet kan delas upp i antingen:
spelför-ståelse och flexibilitet eller regler och ordning. Vanliga kommentarer är: Spelförståelse och flexibilitet:
Precis en sådan domare jag inte vill bli. Jag vill ha känsla för spelet, spelarna och allt runt omkring. Man måste försöka vara flexibel.
Beklagligt. Viktigt att man ser regelboken för vad den är, ett hjälpmedel. Inte tvärtom. Övrigt är massmedia väldigt hårda mot domarna. Många av dom kan ju inte reglerna själva…
Det finns domare som dömer strikt efter spelreglerna. Detta ger inte alltid det bästa resultatet. Helt rätt. Jag har alltid försökt få spelet att flyta. Blåser man i sönder matchen förstör man fotbollen. Felaktigt. De flesta domare har varit aktiva idrottare och får därför en viss förståelse för spelet som är viktig för matchen.
Ibland måste man vara flexibel som domare men reglerna ska följas i första hand. Bra med reglerna men har man ingen spelkänsla kan man lika bra sluta!
Domare som är besatta med spelreglerna kan förlora den rätta känslan för spelet på plan. Varje från gång till gång allt är inte som i böckerna.
Man måste ha känsla för spelet. En domare som bara går efter reglerna blir ej en populär domare bland klubbarna och publik
Man får ingen rytm i spelet ibland får man tänja på reglerna lite under förutsättning att spelarna kan hantera detta och acceptera det från bägge sidorna.
Jovisst det stämmer! Allt för många domare är teoretiker, har alltså dålig känsla för spelet. Utan känsla för spelet kvittar det om man är ett orakel på reglerna, man måste delta på alla nivåer. Känslan är viktig. Det är inte alltid att rätt är rätt eller fel är fel.
Det finns många domare som aldrig har spelat fotboll själva. Kan reglerna men har inte känsla. Tycker att en domare själv bör ha spelat innan, finns naturligtvis undantag.
Det är illa om man inte har känsla för spelet. Förmodligen har man då inte spelat själv.
Katastrof… Det är ju bra att man kan spelreglerna men man måste ha spelförståelse, det är A och O i allt.
Det är viktigt att ha spelförståelse, det gäller att lägga sig på rätt nivå. Fyrkantigt utan flyt!
Domaren har stirrat sig blind på reglerna och inte använt sunt förnuft. Det är illa. Alla situationer är inte skrivna i lagtexten.
Regler och ordning:
Förstår hans synsätt. Men regelbrott skall beivras men man kan ta det lite lugnt för att se vad som händer. Men annars tycker jag att han har fel. Spelare tycker så men vi är där för att se till att reg-lerna följs.
Man bör följa spelreglerna, även om det blir mer underhållande om man skulle tumma lite på dem. Bättre än att bryta mot spelreglerna.
Spelarna kan förhoppningsvis reglerna, bryter de mot dessa är det spelarna som inte har känsla för spelets regler. Samma regler ska gälla på alla nivåer.
Viktigast är att följa reglerna. Men naturligtvis också ha känsla för spelet, och försöka vara rättvis. Känsla för spelet får inte ta över kunnandet för spelreglerna.
Typiskt journalister. Ännu en idiotisk kommentar från "experten". Regler är gjorda för att gynna spe-lets idé.
Jag tycker spelarna ska stå för känslan och domaren ska döma rätt.
Naturligtvis måste man följa reglerna det är ju därför de finns men det gäller också att vara flexibel. Följa spelreglerna är ju nr 1. Men man måste också ha känsla för spelet.
Svår balansgång, men reglerna måste följas i första hand.
Givetvis är frågan – eller rättare sagt, påståendet – konstruerat för att belysa distink-tionen mellan formella regler och diskretionärt beslutsfattande, och som kommenta-rerna indikerar finns det i domarkåren en stor variation och ambivalens i förhåll-ningssättet till regler och diskretionärt beslutsfattande. (För en utförligare teoretisk diskussion kring formalism och diskretionärt beslutsfattande; se Efterskrift I).
Det tredje påståendet var: Om domaren inte ser det kan det vara OK att spela rått
och med hjälp av regelbrott. Domarnas kommentarer i enkäten kan delas in i tre
grupperingar. För det första ståndpunkten att det är fusk och en felaktig inställning. För det andra att åsikten att (den instrumentella) attityden ingår i modern fotboll, men som det inte går att göra något åt. För det tredje, vilket i mitt tycke är mycket intressant och fascinerande, finns det kommentarer i enkäten som lägger problema-tiken på domaren och dennes ansvar; det är nämligen domarens uppgift att upptäcka regelvidriga handlingar. Vanliga kommentarer är:
Fusk och felaktig inställning:
Kan sluta med att han blir skadad själv, när den andre ska ge igen. Det är aldrig ok att spela fult.
100% fusk.
Osportsligt. Dåligt omdöme. Dålig moral Inget Fair Play.
Personligen anser jag att fusk, är fel. Det är aldrig OK att fuska och straffa sig fördelar på felaktigt sätt, även om domaren inre ser det. Många fuskar hela tiden och de borde inte få vara med. En typisk kommentar från fotbollsspelare utan någon som helst respekt för domarna. Dålig stil, osportsligt
Det värsta jag hört, det är fusk! Visar på låg moral
Helt fel inställning. Spelarna bör hjälpa till att följa reglerna. Brist på respekt!
Idiot! Osportsligt. Gå ut och råna gamlingar bara för att polisen inte ser det. Dålig inställning till fotbollen och människor.
Moralen i samhället avspeglas i fotbollen
Han har ju aldrig haft respekt för någon domare. Då har vi ingen anledning att ha respekt för ho-nom. Med hans uttalande menar han att Maradonas mål med handen under VM var helt OK? Modern fotboll! Det ingår i spelet:
Att det är mycket tråkigt när någon försöker fuska till sig något. Men i stora sammanhang är det ty-värr för mycket pengar som styr.
En vinnare med rätt inställning. Ja, det ingen ser är tillåtet! Jag gör samma sak när jag spelar.
Kan man några fula knep så tycker jag att man ska få använda dem för att det ska underlätta ens spel. Givetvis så ska man inte riskera att skada någon annan spelare bara för att domaren inte skulle råka se situationen.
Som spelare vill man vinna och jag har förståelse för denna synpunkt
Av egen erfarenhet som spelare så är det klart man kan tillämpa regelbrott om domaren inte ser det. Domarens ansvar!:
Om alla hade följt reglerna hade vi inte behövt domarna! Det är vår uppgift att läsa de spelare som spelar över gränsen.
Som domare tycker jag att det är dåligt sagt. Som fotbollsspelare tycker jag att det är så man spelar och ska spela!
Det ligger i vår natur att fuska. Därför är det viktigt att vi 3 st kan se detta och stävja det. 3 par ögon ser mycket.
Det är därför vi har tre domare i domarteamet för att upptäcka sådant och beivra det Domaren måste se allt som händer, det finns inga genvägar.
Vi är där för att se regelbrott, inte missa regelbrott.
Väldigt fult av spelare att göra så men det ör domarens fel om han tillåter det. Det är hans ansvar att stoppa oschystheter genom att lägga ribban rätt.
Trist med den inställningen, men som domare måste du vara medveten om att det är du som lägger ribban. Självförtroende och ett stort mod är nödvändigt.
Det gör alla spelare för att skaffa sig fördelar. Därför är det bra att AD fått fler uppgifter. Som att hjälpa HD att se fel på plan
Det bästa av allt är att varje spelare ska spela korrekt och göra så få regelbrott som möjligt. Men om ingen spelare bryter mot reglerna då hade det inte behövts domare. Det finns säkert många som
