Magisteruppsats i pediatrisk omvårdnad Malmö universitet
15hp Hälsa och samhälle
Specialistsjuksköterskeprogrammet med 205 06 Malmö
MÖTET MED MÖDRAR SOM
SCREENAS FÖR
POSTPARTUMDEPRESSION MED
HJÄLP AV TOLK
BARNHÄLSOVÅRDSSJUKSKÖTERSKORS
ERFARENHETER
JASMINA STANISAVLJEVIC
SOFIA ZETTERQVIST
MÖTET MED MÖDRAR SOM
SCREENAS FÖR
POSTPARTUMDEPRESSION MED
HJÄLP AV TOLK
BARNHÄLSOVÅRDSSJUKSKÖTERSKORS
ERFARENHETER
JASMINA STANISAVLJEVIC
SOFIA ZETTERQVIST
Stanisavljevic, J & Zetterqvist, S. Mötet med mödrar som screenas för postpartumdepression med hjälp av tolk. Barnhälsovårdssjuksköterskors
erfarenheter. Examensarbete i pediatrisk omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för Hälsa och Samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2020.
Bakgrund: Postpartumdepression är ett vanligt hälsoproblem hos mödrar efter en
förlossning. Postpartumdepression drabbar inte enbart mödrar utan leder även till en negativ påverkan på barnens hälsa och utveckling.
Barnhälsovårdssjuksköterskorna har en central roll i att tidigt upptäcka tecken på postpartumdepression genom screening som utförs på mödrar från sex till åtta veckor efter barnafödande. Mödrar i behov av tolk uppmärksammades och identifierades inte i lika hög grad som inrikes föddamödrar för sina symtom som kunde vara tecken på PPD.
Syfte: Studiens syfte var att belysa barnhälsovårdssjuksköterskors erfarenheter av
mötet med mödrar som screenas för postpartumdepression med hjälp av tolk.
Metod: Kvalitativ intervjustudie genomfördes med totalt nio
barnhälsovårdssjuksköterskor som arbetade inom barnhälsovården i södra Sverige. Datainsamlingen analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.
Resultat: Resultatet skapade två kategorier som var minskad kontroll och
gynnsamma faktorer och fem tillhörande underkategorier. Kategorierna lyfter
barnhälsovårdssjuksköterskorna erfarenheter kring de svårigheter som påverkar screeningen med mödrar som är i behov av tolk samt vilka faktorer som är av vikt för ett lyckat samtal.
Konklusion: Tydlig information till mödrarna, ett bra förhållande mellan
barnhälsovårdssjuksköterskorna, mödrarna, tolkarna och tolkarnas erfarenheter av screening var enligt barnhälsovårdssjuksköterskorna viktiga faktorer för att optimera samtalen i samband med screening med hjälp av tolk.
Nyckelord: Barnhälsovårdssjuksköterska, EPDS, erfarenheter, invandrarkvinnor,
THE MEETING OF MOTHER´S
SCREENING FOR POSTPARTUM
DEPRESSION WITH THE HELP
OF INTERPRETER
CHILD HEALTH NURSES´ EXPERIENCES
JASMINA STANISAVLJEVIC
SOFIA ZETTERQVIST
Stanisavljevic, J & Zetterqvist, S. The meeting of mother´s screening for postpartum screening for postpartum depression with help of interpreter. Child Health Nurses´ experiences. Degree project in Nursing, 15 ECTS. Malmö University, faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2020
Background: Postpartum depression is a common health problem in mothers
after childbirth. Postpartum depression not only affects mothers but also leads to a negative impact on children’s health and development. Child health nurse´s play a key role in detecting early signs of postpartum depression through screening performed on mother´s from six to eight weeks after childbirth. Mother´s in need of interpreters were not recognized and identified to the same extent as
domestically born mothers for their symptoms that could be signs of PPD.
Objective: The aim of the study was to elucidate the experiences of child health
nurse´s with the meeting with mothers screened for postpartum depression with the help of an interpreter.
Method: A qualitative interview study was conducted with a total of nine child
health nurse´s working in child health care in southern Sweden. The data collection was analyzed using qualitative content analysis.
Results: The result created two categories that were reduced control and
favorable factors and five associated subcategories. The categories highlight child
health nurses´ experiences of the difficulties that affect screening with mothers who are in need of an interpreter as well as what factors are important for a successful conversation.
Conclusion: Clear information to the mothers, a good relationship between the
child health nurses, the mothers, the interpreters and the interpreter´s experience of screening were according to the child health nurses important factors in optimizing the conversations in connection with screening with the help of an interpreter.
Keywords: Child health nurse, EPDS, experiences, immigrant women, postpartum
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
BAKGRUND 4
Postpartumdepression 4
Edinburgh depression scale 5
Barnhälsovårdens roll 5
Användande av tolk 5
Barnhälsovårdssjuksköterskors erfarenheter av screening 6
PROBLEMFORMULERING 6 SYFTE 7 METOD 7 Urval 7 Datainsamling 7 Intervjuförfarande 8 Dataanalys 8 Förförståelse 9 Etiska ställningstagande 9 RESULTAT 10 Minskad kontroll 11 Betydelsefulla faktorer 13 DISKUSSION 14 Metoddiskussion 14 Resultatdiskussion 16 KONKLUSION 18 KLINISKA IMPLIKATIONER 18 FÖRFATTARNAS INSATSER 19 REFERENSER 20 BILAGOR 24 Bilaga 1 24 Bilaga 2 26 Bilaga 3 27
BAKGRUND
Postpartumdepression (PPD) är ett känt hälsoproblem som påverkar inte bara den drabbade modern utan leder även till en negativ påverkan på barnets hälsa och utveckling (Brummelte & Galea 2015). I Sverige rapporterades prevalensen av PPD ligga på 8–15% hos mödrar tre månader efter förlossning (SBU 2014). Hahn-Holbrook m.fl. (2017) rapporterade en globalprevalens av PPD på 17,7% i sin metaanalys av 291 studier i 56 länder. Studier från Europa, Nordamerika, Oceanien samt Asien rapporterade att utrikesfödda mödrar som inte talade språket i det land de bosatt sig i hade högre grad av depressiva symtom vilka kunde tyda på PPD i jämförelse med inrikes födda mödrar (Falah Hassani m.fl. 2015; Moore m.fl. 2019; Navodani m.fl. 2019; Bandyopadhyay m.fl. 2010). Utrikesfödda mödrar i Sverige som var i behov av tolk för att kommunikation skulle
möjliggöras med barnhälsovårdssjuksköterskor (BHS) i samband med screening för postpartumdepression visade olikheter i hur de uppvisade och talade om sitt psykiska mående jämfört med inrikes födda mödrar (Skoog m.fl. 2017; Skoog m.fl. 2019). De uppmärksammades och identifierades heller inte i lika hög grad för sina symtom som kunde vara tecken på PPD (Magnusson m.fl. 2011; Massoudi m.fl. 2007; Socialstyrelsen 2014).
Postpartumdepression
PPD innebär att mödrar vanligtvis inom de tre första månaderna efter förlossning drabbas av en depression (Gibson m.fl. 2009; Wickberg & Hwang 2003).
Symtomen kan vara i varierande svårighetsgrad och kan utgöras av ett sänkt humör, koncentrationssvårigheter, aptitlöshet, sömnbesvär samt känslor av meningslöshet och skuld (a.a.). PPD kan leda till en långvarig traumatisk
påverkan på mödrars egen hälsa, förhållandet till deras partner och framförallt på deras barns hälsa (Skoog m.fl. 2017). Det kan orsaka hinder och lidande i form av nedsatt fokus och respons av barnen genom att mödrarna inte kan tolka deras behov (Alexandrou m.fl. 2018). Detta i sin tur kan leda till en bristande
anknytning och påverkan av barnens kognitiva utveckling senare i livet (Glavin m.fl. 2010; Darcy m.fl. 2011). Försämrad tillväxt har även visat sig på barn där mödrar från utvecklingsländer haft depressiva symtom (Surkan m.fl. 2011). Riskfaktorer för att drabbas av PPD har visat sig vara brist på stöd, låg socioekonomisk status och tidigare psykisk ohälsa (Rubertsson m.fl. 2005b; Surkan m.fl. 2011; Letourneau m.fl. 2012; Josefsson & Sydsjö 2007). En studie utförd i Sverige har rapporterat att mödrar med annat modersmål än svenska, flertal barn och stressande livshändelser före graviditet hade grava
depressionssymtom redan under graviditet samt två månader och så långt som ett år efter graviditet (Rubertsson m.fl. 2005b).
En del av de mödrar i Sverige som screenades med EPDS med hjälp av tolk berättade om upplevda svårigheter att tala om sitt mående inför BHS och tolken (Skoog m.fl. 2019). De kunde ha kulturella övertygelser som innebar att deras värde som kvinna skulle minska om de uppvisade symtom på psykisk ohälsa vilket kunde tyda på PPD (Skoog m.fl. 2019). De såg också problemet med sitt mående mer som en personlig svaghet framför en sjukdom och försökte därför undanhålla detta (a.a.). Tidig intervention och insättning av stödåtgärder kan reducera symtomen på PPD i det långa förloppet (Glavin m.fl. 2010; Rubertsson m.fl. 2005a; Dennis & Dowswell 2013).
Edinburgh Postnatal Depression Scale
För barnhälsovården (BHV) finns rekommendationer utarbetade för det
förebyggande och hälsofrämjande arbetet (Socialstyrelsen 2012; Socialstyrelsen 2014). I Sverige är rekommendationen enligt Socialstyrelsen (2012);
Socialstyrelsen (2014) att använda Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS), vilket är en 10-gradig självskattningsskala med frågor anpassade och formulerade utifrån mödrars psykiska mående efter barnafödande (se bilaga 1). EPDS ska användas som ett stöd och som en del i bedömningen för PPD där BHS utifrån svaren som framkommer föra ett samtal med fokus på mödrarnas mående för att uppmärksamma tecken på postpartumdepression (Socialstyrelsen 2012;
Socialstyrelsen 2014). Mödrar bör erbjudas screening med EPDS inom sex till åtta veckor efter barnafödande (a.a.). EPDS bedöms efter poängsättning där varje fråga kan få mellan noll och tre poäng (Wickberg & Hwang 2003). En
sammanlagd poäng på 12 eller högre bör följas upp av mödrarnas psykiska hälsa. Lättare eller måttliga symtom har visat sig åtgärdats väl med stödsamtal av BHS (a.a.). Mödrar som får höga poäng vid screening med EPDS bör bedömas av psykolog eller primärvårdsläkare för eventuell diagnos av PPD och vidare behandling med exempelvis samtalsterapi (Socialstyrelsen 2014; Wickberg & Hwang 2003). EPDS finns översatt till flertal olika språk, dock inte alla och används globalt som screeningverktyg (Socialstyrelsen 2014). EPDS har visat sig ha hög tillförlitlighet samt ett snabbt förfarande som med enkelhet kunde utföras (Cox m.fl. 1987; Glavin m.fl. 2010; Miller & Larusso 2011).
Barnhälsovårdens roll
BHS arbetar inom barnhälsovården med ansvar för barn från att de är nyfödda tills de börjar i förskoleklass (Socialstyrelsen 2014). En specialistsjuksköterskeexamen krävs med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar eller som distriktsköterska. Målet för barnhälsovården är att barns hälsa och utveckling ska främjas, ohälsa förebyggas samt att vid problem av psykisk, fysisk och social hälsa tidigt identifiera och sätta in åtgärder av relevans då det kan innebära risker för barnets utveckling, hälsa eller uppväxtmiljö. Målen kan uppnås genom att BHS erbjuder alla barn och dess föräldrar insatser vid behov där förstärkta insatser behövs till barn och föräldrar med särskilda behov, individuellt utformad hjälp samt hälsoövervakning till de som har ökad risk att drabbas av ohälsa. All planering och alla åtgärder ska ha ett barnperspektiv där barnets bästa kommer i främsta rummet (Socialstyrelsen 2014).
Användande av tolk
Inom barnhälsovården kan det vid behov behöva tas hjälp av tolkar vid screening för att kommunikation ska möjliggöras mellan BHS och barnens mödrar
(Socialstyrelsen 2014). Det finns tolkar som har genomgått utbildning för att få särskild kompetens att tolka inom hälso- och sjukvården. Tolkar som översätter talade språk kan anlitas som platstolkar alternativt distanstolkar. Platstolkar befinner sig fysiskt på plats i samma rum som mödrarna och distanstolkar innebär att de inte finns på plats fysiskt och istället översätter exempelvis via telefon (SOU 2018; Kunskapscentrum 2019).
Barnhälsovårdssjuksköterskors erfarenheter av screening
Screening med EPDS upplevdes av BHS som ett bra verktyg då det öppnade upp för samtal med mödrarna om deras psykiska hälsa. Dock upplevde de att EPDS var ett tidskrävande verktyg att använda sig av (Glavin m.fl. 2010; Rollans m.fl. 2013). I samma rapporter presenterades också att vissa BHS föredrog observation av mödrarna för att avläsa symtom som kunde vara tecken på PPD (a.a.). Enligt Rush (2012) kunde observationer innebära att mödrarna inte samspelade och gav någon respons till barnen vilket kunde uppmärksammas genom att mödrarna inte gav tydlig ögonkontakt med dem. BHS som använde sig av observationer istället för screening med EPDS kunde även göra detta på grund av brist på
evidensbaserad kunskap eller avsaknad av utbildning i EPDS (Alexandrou m.fl. 2018). BHS kunde uppleva mödrarna som stressade, frånvarande och tystlåtna vilket signalerade misstanke om ohälsa eller att mödrarna kände sig obekväma (Skoog m.fl. 2017). Ovilja hos mödrarna att öppna sig bidrog till känslor av misslyckande hos BHS som då inte kunde erbjuda hjälp eftersom mödrarna inte ville ta emot den (a.a.).
BHS från Sverige som intervjuades i studien Skoog m.fl. (2017) upplevde utmaningar i samband med screening med EPDS hos utrikesfödda mödrar som var i behov av till exempel arabisk eller turkisk tolk då det kunde innebära
svårigheter att nå fram till mödrarna på grund av språkbarriärer eller en ovilja hos mödrarna att öppna upp sig om sitt psykiska mående. BHS kunde även uppleva utmaningar med att ha tolkar närvarande vid screening med EPDS då tolkarnas noggrannhet och erfarenhet kunde vara avgörande för mödrarnas förståelse av information (Ing m.fl. 2017; Skoog m.fl. 2017). De kände en osäkerhet över tolkarnas kunskap och om den var tillräcklig för att översätta EPDS-frågorna så att mödrarna skulle kunna svara på ett korrekt och nyanserat sätt. Den varierande kvalitén kunde leda till att BHS utförde EPDS- samtalen på engelska trots
mödrarnas svaga språkkunskaper istället för att anlita tolkar (Skoog m.fl. 2017).
PROBLEMFORMULERING
Tidigare forskning har visat att utrikesfödda mödrar i högre utsträckning lider av depressiva symtom som oftast visar sig som högre poäng vid screening med EPDS till skillnad mot inrikes födda mödrar (Bandyopadhyay m.fl. 2010; Falah Hassani m.fl. 2015; Moore m.fl. 2019; Navodani m.fl. 2019). BHS möter mödrarna inom BHV och har därmed en central roll i att upptäcka symtom på PPD så att tidiga åtgärder kan sättas in för att minska påverkan på mödrarnas och deras barns hälsa (Glavin m.fl. 2010; Rubertsson m.fl. 2005a; Dennis &
Dowswell 2013). Resultat från tidigare studier har även rapporterat att det är problematiskt att screena mödrar för PPD i de fall där samtalen förs med hjälp av tolk. Dock saknas det fortfarande förklaringar för denna problematik för att åtgärda de brister som finns i användande av tolk vid EPDS (Skoog m.fl. 2017). Därmed anses det angeläget att ytterligare studera BHS erfarenheter av mötet med mödrar som screenas för postpartumdepression med hjälp av tolk.
SYFTE
Att belysa barnhälsovårdssjuksköterskors erfarenheter av mötet med mödrar som screenas för postpartumdepression med hjälp av tolk.
METOD
Studien har utförts med kvalitativ ansats. Enligt Polit och Beck (2017) används kvalitativ ansats till fördel när erfarenheter och upplevelser studeras utifrån någons egna livsvärld.
Urval
Ändamålsenligt urval tillämpades vid rekrytering av de nio informanter som deltog i studien. Samtliga var BHS med specialistutbildning till barnsjuksköterska (BSSK) eller distriktsjuksköterska (DSK) från sammanlagt fyra olika
barnhälsovårdscentraler i en storstad i södra Sverige. De hade enligt
inklusionskriterier för deltagande i studien erfarenheter av mötet med mödrar som screenades med EPDS med hjälp av tolk. BHS yrkesverksamma tid inom
nuvarande barnavårdscentral varierade mellan sex månader och sex år (se tabell 1). Tabell 1. Urval. BSSK/DSK Ålder Erfarenhet BSSK 1 30 6 månader BSSK 2 32 4 år BSSK 3 38 6 månader BSSK 4 40 1,5 år DSK 5 43 1 år BSSK 6 43 5 år BSSK 7 32 6 månader BSSK 8 59 6 år BSSK 9 32 2 år Datainsamling
Verksamhetschefer och enhetschefer inom femton barnhälsovårdscentraler inom de stadsdelarna med högst segregation enligt Statistiska centralbyrån kontaktades (SCB, 2019). Kontakten togs inledningsvis via mejl med förfrågan om tillstånd att få genomföra studien inom deras verksamheter. Informationsbrev om studiens syfte och tillvägagångssätt bifogades. Två verksamhetschefer samt en enhetschef inom fyra barnhälsovårdscentraler gav sitt godkännande för genomförande av studien. Cheferna vidarebefordrade i sin tur informationen om studien till sina BHS inom sina respektive verksamheter med förfrågan om intresse att delta i studien. De BHS som slutligen var intresserade bokades in för intervjuer under mars månad 2020.
Intervjuförfarande
Intervjuerna planerades att hållas fysiskt med samtliga informanter efter deras önskemål av tid och plats. På grund av särskilda omständigheter (pandemi Covid -19) kunde endast sju intervjuer hållas fysiskt och resterande två intervjuer hölls över telefon. Av de fysiska intervjuerna genomfördes tre på BHS egna
mottagningsrum samt fyra i ett samtalsrum inom barnhälsovårdscentralens lokaler. Samtliga intervjuer var semistrukturerade och genomfördes enskilt med en informant åt gången. En intervjuguide som bestod av ett antal öppna frågor samt kompletterande tilläggsfrågor användes. Båda studieansvariga fanns närvarande under samtliga intervjuer, både de fysiska samt intervjuerna över telefon. En av de studieansvariga ställde de öppna frågorna medan den andre ställde kompletterande frågor samt tog anteckningar. Intervjuerna spelades in på ljudfil på två bärbara enheter utan internetuppkoppling. Längden på intervjuerna varierade mellan 14 och 30 minuter.
Dataanalys
Med inspiration av Graneheim och Lundman (2004) analyserades intervjuerna utifrån kvalitativ manifest innehållsanalys som innebär att analysen sker så nära textens innehåll som möjligt så att innebörden inte går förlorad. Efter utförda intervjuer delades materialet upp jämnt fördelat mellan de studieansvariga för transkribering på enskilt håll. Där efter lästes samtliga intervjuer igenom flertalet gånger för att få en inblick i helheten. Sedan markerades de meningar, de så kallade meningsbärande enheterna som svarade på studiens syfte samtidigt som innehåll från texten som inte svarade på syftet plockades bort. Båda
studieansvariga tillsammans kondenserade materialet genom att korta ner texten utan att dess innebörd förlorades. Förkortningarna kodades sedan med ett begrepp som var relevant för textens innehåll. Totalt frambringades 85 koder som sedan vidare sammanfogades med de koder som relaterade till varandra och hade liknande innebörd av BHS erfarenheter genom att jämföra dem noggrant tillsammans. Av de sammanfogade koderna skapades fem underkategorier och slutligen två kategorier (se tabell 2).
Tabell 2. Analysprocessen. Meningsbärande enheter Kondenserade enheter Kod Under- kategorier Kategorier ”Ibland är det ju när man försöker översätta den svenska i alla fall och tillsammans med tolken kan det bli vissa uttryck i de svenska frågorna som blir lite konstiga att översätta”
Vissa frågor i svenska versionen av EPDS formuläret är svåra att översätta
EPDS
svåröversatt EPDS väcker osäkerhet Minskad kontroll
”Men att man är noga att berätta att allt som tas upp här är sekretess och kommer stanna bara mellan dig och mig och att det är viktigt för ditt barn skull att om man inte mår bra att man berättar, att man kan få hjälp, att man inte är ensam”
Noga att informera om sekretess så att modern berättar om hon inte mår bra för sin egen och för barnets skull Noggrann Information Vikten av information Betydelsefulla faktorer
Förförståelse
Studieansvariga har ingen egen erfarenhet av att screena mödrar för
postpartumdepression med hjälp av tolk. Den subjektiva uppfattningen om screening med EPDS med hjälp av tolk har inhämtats från den litteratur som lästs i samband med arbetet av studien. Denna uppfattning har medvetet försökts läggas åt sidan, men kan omedvetet ha påverkat resultatet i viss grad.
Etiskt övervägande
Med tanke på att studien inriktade sig på BHS erfarenheter ansågs inte
etikansökan vara nödvändig. Lagen om etikprövning, 2003:460 (SFS) beskriver att etikprövning endast krävs vid studier av sårbara grupper där det finns risk att känsligt material framkommer i studien. Syftet med lagen är att skydda och respektera den enskilda människan och dess människovärde. Enligt SFS, 16§ ska information innehållande studiens syfte samt tillvägagångssätt lämnas till
informanterna vilket genomfördes både skriftligt och muntligt. Informationen lyfte även att det var frivilligt att delta i studien samt att deltagandet kunde
avbrytas utan att anledning behövde uppges. Enligt SFS, 17§ ska även ett skriftligt samtycke till att delta i studien lämnas innan påbörjad intervju, vilket utfördes inför samtliga intervjuer. Det innebar att informanternas personuppgifter såsom namn, ålder, arbetstidslängd på nuvarande arbetsplats samt tidigare
arbetslivserfarenheter insamlades. Syftet med insamlingen av data gällande arbetstidslängd och arbetserfarenheter var att diskutera dess för och nackdelar under studiens diskussionsdel. I enlighet med dataskyddsförordningen (GDPR) informerades tillvägagångsättet gällande hantering av datainsamlingen vilket innebar att allt material avidentifierades och hölls inlåst för obehöriga och användes endast i studiesyfte (Europaparlamentets och rådets förordning 2016). Avslutningsvis framkom information om att när studien publiceras i databasen Malmö University Electronic Publishing (MUEP) kommer alla inhämtade uppgifter att förstöras. Nyttan med studien enligt helsingforsdeklarationen vägs mot dess risker och kostnader (World Medical Association 2018).
Inga risker anses föreligga i samband med denna studie men däremot kan tiden som BHS avvarar ge en eventuell kostnad för verksamheten. Enligt SFS, 2003:460 anses nyttan bidra med reflektion och ny kunskap hos de BHS som arbetar inom BHV.
RESULTAT
Analysen av materialet från de nio insamlade intervjuerna med syftet att belysa barnhälsovårdssjuksköterskors erfarenheter av mötet med mödrar som screenas för postpartumdepression med hjälp av tolk mynnade ut i fem underkategorier och två kategorier. Kategorierna som skapades var minskad kontroll och betydelsefulla
faktorer vilka presenteras i figur 1.
Figur 1. Presentation av underkategorier och kategorier.
Minskad kontroll EPDS väcker osäkerhet Tolkarnas inverkan Samtalet väcker rädsla hos mödrarna Betydelsefulla faktorer Tolkarnas förutsättningar för lyckat samtal Vikten av information
Minskad kontroll
BHS som intervjuades för denna undersökning arbetade med screening av alla mödrar som tillhörde respektive BHV. I situationer där screening utfördes med hjälp av tolkar upplevde BHS känslor av minskad kontroll. Känslor av att BHS inte kunde upprätthålla optimala samtal med mödrarna var framträdande. Det som ansågs kunde vara anledning till dessa känslor presenteras genom funna
underkategorier.
EPDS väcker osäkerhet
BHS erfarenheter av EPDS som hjälpmedel i samband med screening för PPD med tolkar beskrevs som ett svårarbetat verktyg som väckte osäkerhet. Känslan av osäkerhet framkom då frågorna kunde upplevas vara formulerade vid direkt översättning av tolkarna på ett sätt som kunde ha annan innebörd än vad som egentligen var menade. Frågorna upplevdes även som raka och strikta vilket BHS uttryckte försvårade översättningen för tolkarna då det var svårt att sätta dem i sin kontext.
”Jag tycker att formuläret är lite stappligt och svårarbetat för det blir så mycket i punktform” (2)
”Själva EPDS formuläret tycker jag känns ganska föråldrat i språket” (3)
BHS beskrev även att frågorna i EPDS-formuläret inte var anpassade för att i direkt översättning få fram information om mödrarnas mående. Det upplevdes också att det inom vissa språk fanns få förklarande ord vilket skulle kunna vara svårt för tolkarna att översätta och få fram nyanser på. Detta var ofta synligt i mödrarnas svar då dessa ofta inte speglade svar på frågan. Detta ansåg BHS kunde bero på de svåröversatta frågorna i EPDS-formuläret vilket medförde att svaren BHS fick från mödrarna inte upplevdes som tillförlitliga vilket i sin tur ingav en osäkerhet för slutlig bedömning av mödrarnas tillstånd. BHS beskrev att de därför oftast drabbades av känslor av yrkesmässigt misslyckande.
”Ibland är det ju när man försöker översätta den svenska i alla fall och tillsammans med tolken kan det bli vissa uttryck i de svenska frågorna som blir lite konstiga att översätta. Livet från den ljusa sidan tror jag står någonstans då
får man formulera om vad som menas med det till exempel” (1)
BHS erfor att svarsalternativen mödrarna hade att tillgå i EPDS inte var till någon hjälp för att få igång ett efterföljande samtal om mödrarnas mående. Deras
erfarenheter var att EPDS i sådana situationer inte ansågs tillförlitliga. BHS beskrev att EPDS utfördes för att det enligt rutiner och rekommendationer skulle användas i processen kring att uppmärksamma symtomen på PPD hos mödrarna. De presenterade efterföljande samtal med mödrarna som det viktigaste för bedömningen av mödrarnas mående. BHS hade även erfarenheter av att ett ytterligare material, avsett för att samtala kring den icke födande förälderns hälsa var att föredra. BHS upplevelse var att detta material gav en ökad helhetsbild som innebar lättare förståelse av mödrarnas mående samt att det även underlättade tolkarnas översättning.
Tolkarnas inverkan
BHS hade erfarenheter av att tolkarnas påverkan i samband med screening kunde vara ogynnsam i vissa fall då närvaron av en tredje part kunde minska tryggheten i relationen mellan mödrarna och BHS. Detta kunde yttra sig på olika sätt beroende på om det var platstolkar eller distanstolkar. Platstolkarna som tidigare inte varit involverade och inte hade erfarenhet av EPDS ansåg BHS kunde ha svårigheter med översättningen då frågorna inte kändes igen sedan tidigare. De upplevde att tolkarna ofta uppvisade nervositet och stress. Tolkarnas brist på erfarenhet och kunskap bidrog till känslor hos BHS om att mötet i samband med EPDS blev obekvämt. Detta ökade osäkerheten hos BHS som oftast upplevde situationer som denna som ett hinder för att få mödrarna att öppna upp sig och berätta om sitt mående. BHS erfarenhet av distanstolkar var att det upplevdes komplext då det var viktigt att tolkarna i samband med EPDS kunde följa med noggrant samt vara lyhörda inför mödrarnas svar.
”Telefontolk är ju svårt, när man ska läsa upp formuläret för tolken och han inte förstår så måste man förtydliga, det är svårt” (6)
BHS erfarenheter av tolkarnas möjligheter till korrekt översättning varierade beroende på vilket språk som skulle översättas och hur professionella de var. BHS erfarenheter var att tolkarna själva kunde påtala orsaker till de svårigheter som kunde uppkomma i samband med screening. Ett exempel kunde vara då tolkarna hittade sina egna sätt och med egna ord förklarade frågorna i EPDS.
Samtalet väcker rädsla hos mödrarna
BHS hade erfarenheter av att mödrarna i vissa situationer kunde uppvisa oro för att bli igenkända av tolkarna. Detta ansågs enligt BHS bero på en rädsla hos mödrarna för spridning av information om deras psykiska hälsa vilket kunde vara en bidragande orsak till mödrarnas svårigheter att öppna sig i samband med screening. I dessa fall då mödrarna önskade vara anonyma menade BHS att mödrarna föredrog distanstolkar vilket innebar att de inte behövde avslöja sin identitet. Inom vissa språk då det inte fanns tillräckligt med tolkar att tillgå upplevde BHS att mödrarna uppvisade rädslor med risk för att känna igen tolkarna, vilket kunde leda till att de inte ville ha tolkar närvarande.
"Vissa vill absolut inte öppna munnen framför tolken, modern hade sjal över munnen så att tolken inte känner igen hennes röst" (4)
BHS uppgav att anledningen till mödrarnas svårigheter att öppna sig och tala om sin psykiska hälsa i samband med screening med tolkar även kunde bero på faktorer utifrån mödrarnas egna perspektiv. BHS beskrev att faktorer som exempelvis mödrarnas livssituation, okunskap eller bristande förståelse om vad EPDS innebar kunde vara avgörande.
Betydelsefulla faktorer
För att BHS skulle uppleva så god kvalitet som möjligt i samband med screening var deras erfarenheter att vikten av en god relation till mödrarna och tolkarna, tolkens erfarenhet och kunskap samt tydlig och väl avvägd information var betydelsefullt för att främja trygghet och tillit under mötet.
Tolkarnas förutsättningar för lyckat samtal
BHS upplevde att relationen tolkarna hade till mödrarna och BHS utgjorde en viktig grund för att samtalet vid EPDS skulle bli så framgångsrik som möjligt. Tidigare involverade platstolkar med erfarenhet och kunskap upplevde BHS underlättade samspelet i relationen och gav ökat förtroende mellan alla parter vilket ökade möjligheten till ett öppnare och mer avslappnat samtal. BHS beskrev att alla parter vande sig med varandra som personer samt sättet de talade på.
"Det är en fördel om tolken och mamman har en relation för de gånger där det faktiskt varit något och mamman uttryckt oro så har jag sett att hon vågar liksom
visa att hon är ledsen eller alltså fäller några tårar" (9)
Platstolkar som involverats tidigare vid screening beskrevs av BHS som positivt då de upplevde att det ingav känslor av bekvämlighet hos sig själva samt att tolkarna upplevdes mer bekväma med uppdraget vilket underlättade och skapade tillit till de översättningar av EPDS och svar som mödrarna gav. En god relation upplevde BHS bidrog till att mödrarna lättare öppnade sig och talade om sitt psykiska mående i samband med EPDS.
Vikten av information
För att mötet med mödrarna vid screening med hjälp av tolkar skulle bli så framgångsrikt som möjligt beskrev BHS att informationen var av stor betydelse. Deras erfarenheter byggde på att mödrarna som var i behov av tolkar i samband med screening särskilt ofta hade svårigheter att förstå innebörden och syftet med EPDS och därmed behövde tydlig information. När informationen inte var tydlig kunde BHS uppleva en slutenhet hos mödrarna under mötet med tolkarna
närvarande vid screening. BHS upplevde att tolkarnas översättning var viktig för att bekräfta att informationen om syftet med samtalet nått fram till mödrarna.
”Många av de här mammorna är tveksamma och undrar vad det här samtalet egentligen handlar om så då är det ju viktigt att de får reda på det på ett bra sätt
varför vi gör de här sakerna (7)
Information om sekretess upplevde BHS alltid vara viktigt att delge mödrar. Dock upplevde de det särskilt viktigt att delge mödrarna som screenades med hjälp av tolkar information om sekretess. BHS menade att det bidrog till att mödrarna upplevde minskad rädsla för att information om dem skulle spridas vidare. Detta bidrog i sin tur till att de lättare öppnande upp sig för BHS och tolkarna om sitt psykiska mående.
"Men att man är noga att berätta att allt som tas upp här är sekretess och kommer stanna bara mellan dig och mig. Och att det är viktigt för ditt barns skull att om man inte mår bra att man berättar, att man kan få hjälp, att man inte är ensam"
BHS erfarenheter av screening med tolkar var även att tidig information till mödrarna gällande kallelse inför EPDS var viktigt då mödrarna kunde upplevas mer förberedda, tryggare samt hade en ökad förståelse för innebörden av EPDS-samtalet. Information som lämnades i tidigt skede upplevde även BHS vara positivt då de hade möjlighet att påminna mödrarna om stundande EPDS-samtal vilket bidrog till ytterligare förberedelser hos mödrarna. BHS kunde uppleva att mödrarna i dessa fall uppskattade screeningen mer och hade en positiv känsla över att samtalet var fokuserat endast på dem.
”Det kan vara någon gång som mamman kommer utan barn, det kan vara att de känner att det är laddat för det här mötet själv, att få prata om sig själv och bara
hur de mår” (8)
BHS hade erfarenheter av att information angående EPDS som lämnats i ett sent skede inte togs på lika stort allvar av mödrarna vilket bidrog till oförberedelse av reflektion över deras mående under EPDS-samtalen med tolkar.
Detta kunde orsakats av den tidsbrist BHS kunde erfara stundvis vilket bidrog till att information inte alltid hann att delges i god tid. Enligt BHS var det avgörande att information om screeningen förmedlades på rätt sätt. De mödrar som endast erbjöds att komma på screening valde ofta att inte närvara, till skillnad mot de mödrar som fick information om att besöket var något de skulle delta i.
DISKUSSION
Metodförfarandets styrkor och svagheter samt studiens resultat diskuteras med hjälp av stöd från metodlitteratur samt tidigare studieresultat.
Metoddiskussion
Kvalitativ ansats har använts då denna metod ansågs vara lämplig för att få svar på syftet som var att belysa BHS erfarenheter av att möta mödrar som screenas för PPD med hjälp av tolk. För att få en djupare förståelse av BHS erfarenheter där de uttrycker det i egna ord utifrån sin egen livsvärld (Polit & Beck 2017). Enligt Polit och Beck (2017) kan en kvalitativ design som har ett holistiskt ursprung lämpa sig väl. Fördelen med kvalitativ ansats är även att datamaterialet inte reduceras ner till mätbara siffror som vid kvantitativ ansats (a.a.).
För att besvara studiens syfte tillämpades ett ändamålsenligt urval. Enligt Polit och Beck (2017) lämpar sig urvalet väl då ett särskilt fenomen ska studeras och informantens erfarenheter är av betydelse för att kunna lämna nödvändig och detaljrik information.
Informanterna rekryterades från en särskild kontext, BHV. För att nå de BHS med mest erfarenhet av ämnet kontaktades de BHV inom de områden med högst segregation vilket kan ses som en fördel då det innebar att användande av tolkar var vanligt förekommande. Informanterna som slutligen rekryterades visade sig även ha olika yrkesverksam erfarenhet från nuvarande barnhälsovårsenhet vilket kan ses som positivt då deras erfarenheter kan ha bidragit till variation i resultatet. Enligt Graneheim och Lundman (2004) förstärks studiens trovärdighet om
informanterna har erfarenhet av det som studeras. Erfarenhetens längd ansågs inte vara av betydelse för denna studie då alla erfarenheter ansågs vara av vikt.
Nackdelen kan ha varit att flertal informanter inte hade längre erfarenhet än sex månader. Längre erfarenhet hos informanterna hade kunnat innebära att ytterligare erfarenheter hade beskrivits.
Ambitionen var att insamla data från 15 informanter. Det finns inga särskilda rekommendationer om det totala antalet informanter, dock uppgår det vanligtvis enligt Kvale och Brinkman (2014) till 15 stycken. Enligt Polit och Beck (2017) är antalet intervjuer tillräckliga när ingen ny information framkommer. Sammanlagt insamlades data från nio informanter och oavsett lägre antal än det tilltänkta antalet anses datainsamlingen vara tillräcklig då mycket av informationen som framkom efter intervjuerna upprepades. De nio informanter som deltog arbetade sammanlagt på fyra barnhälsovårdsenheter vilket innebar att flertal arbetade på samma arbetsplats. Detta kan ha inneburit att flertal av informanterna i studien hade liknande arbetssätt som där med kunde bidra till att deras erfarenheter var likvärdiga.
Intervjuerna utfördes på olika sätt, det vill säga vid fysiskt möte och via telefon. Nackdelen med telefonintervjuerna kunde vara att kroppsspråk inte kunde observeras samt att informanterna inte såg dem som de delade med sig av sina erfarenheter till vilket kunnat bidra till en känsla av osäkerhet hos informanterna. Dock upplevdes informanterna trygga i båda intervjusituationerna, där de öppnade upp sig på liknande sätt. Semistrukturerad intervju med öppna frågor tillämpades för att undvika att informanterna endast skulle svara ja eller nej på frågorna vilket enligt Polit och Beck (2017) kan ses som en fördel. Upplevelsen var att denna typ av öppna frågor bidrog till att informanterna gav väl utvecklade svar och att tilläggsfrågor inte behövde ställas i särskilt hög grad.
En intervjuguide användes med frågor avsedda för de områden som skulle studeras vilket enligt Kvale och Brinkman (2014) kan underlätta för att hålla sig nära studiens syfte. De öppna frågorna följdes av tilläggsfrågor vilket kunde ställas på olika sätt till de olika informanterna beroende på vilken information som uppkommit under intervjun och vilken information som önskades fördjupas ytterligare. Detta menar Polit och Beck (2017) kan motivera informanten att tala fritt utifrån dessa områden med sina egna ord. Intervjuguiden bidrog som ett verktyg för att undvika att frågor skulle missas. Båda studieansvariga fanns närvarande under intervjuerna, detta med tanke på inlärningsmöjligheter då studien gjordes som en del av en utbildning.
Det var viktigt att den studieansvariga som intervjuade fick möjlighet att aktivt lyssna och ha full fokus på informanten under tiden medan den andra
studieansvariga följde upp och skrev anteckningar, vilket Polit och Beck (2017) beskriver vara viktigt för att uppnå ett gott resultat. Detta upplägg och uppdelning följdes under samtliga intervjuer då det skapade trygghet för studieansvariga. Nackdelen kan ha varit att informanten som var i minoritet kunde uppleva en viss maktposition som kunde bidra till osäkerhet och stress, vilket enligt Kvale och Brinkman (2014) är viktigt att tänka på inom kvalitativ intervju. Kunskap om detta medförde att de studieansvariga tänkte på vikten av placeringen mellan de berörda under intervjun vid de fysiska mötena. Funktionen av ljudinspelningen som användes vid intervjuerna kontrollerades i förväg. Denna fungerade under samtliga intervjuer och inspelningarna hördes väl. Innan intervjuerna började att spelas in på ljudfil på två bärbara enheter stängdes internet av.
Detta för att säkerställa att obehöriga inte skulle få åtkomst till informationen och kunna sprida den vidare.
Valet av innehållsanalys upplevdes som passande för granskning av studiens resultat. Detta för att studieansvariga sedan tidigare var bekanta med
analysförfarandet samt upplevde den välstrukturerad i sin beskrivning av tillvägagångsättet. Enligt Graneheim och Lundman (2004) är kvalitativ
innehållsanalys en passande metodanalys vid intervjuer då mänskliga erfarenheter och upplevelser ämnas forskas kring. Svårigheterna med analysprocessen
upplevdes vara att skapa kategorier som avspeglade olika dimensioner. Skapandet av kategorier menar Graneheim och Lundman (2004) är det centrala inom
innehållsanalys.
Resultatdiskussion
Syftet med studien var att belysa BHS erfarenheter av mötet med mödrar som screenas för PPD med hjälp av tolk. Resultatet utmynnade i två kategorier.
Minskad kontroll presenterar BHS erfarenheter av hur screeningen påverkades
negativt, beroende på faktorer som EPDS som verktyg, tolkarnas närvaro och profession samt mödrarnas inverkan. Kategorin betydelsefulla faktorer presenterar BHS positiva erfarenheter i samband med screening, där en god relation mellan parterna i samband med screening samt informationens betydelse enligt BHS var avgörande på olika sätt.
Mest överraskande resultat som framkom i föreliggande studie var BHS
upplevelser av att använda EPDS som ett verktyg i samband med screening med hjälp av tolkar. EPDS upplevdes inte vara anpassat för att med enkelhet översättas och få fram svar från mödrarna om deras psykiska hälsa. Till skillnad mot Glavin m.fl. (2010) och Rollans m.fl. (2013) som visar på motsägelsefulla resultat, där det beskrevs att BHS ansåg EPDS vara ett bra verktyg som de med enkelhet använde och som öppnade upp för samtal om mödrars psykiska hälsa, vilket annars kunde upplevas mycket svårt att tala om för mödrarna.
I föreliggande studie beskriver BHS EPDS- frågorna som svåra för tolkarna att översätta, då tolkarna uttryckte att de var konstigt formulerade samt att språket var utformat på ett sätt som bidrog till att det vid översättning var svårt att få ut
nyanserade svar från mödrarna. Detta innebar att BHS kunde uppleva mödrarna som slutna då de svarade kort och koncist på frågorna. Erfarenheterna av svårigheterna med översättningen bidrog till att BHS fick minskad tillit till tolkarna och översättningarna. Vidare beskrev BHS i föreliggande studie att samtalet om mödrarnas psykiska hälsa underlättades genom att använda ett kompletterande material. Detta på grund av att de upplevde att EPDS inte var tillräckligt för att skapa förståelse och få en helhetsbild om mödrarnas mående. Ingen tidigare studie har tagit upp och diskuterat detta material som ett
komplement till EPDS, vilket känns anmärkningsvärt då BHS tydligt uttryckte dess fördelar i jämförelse med EPDS.
I resultatet i föreliggande studie synliggjordes de utmaningar som fanns när tolkarna inte varit involverade tidigare och inte hade någon erfarenhet av denna typ av samtal, vilket BHS upplevde vara komplext. BHS upplevde att tolkarna hade svårt med översättningen och att förstå innebörden av frågorna i EPDS på det sätt de var utformade på.
Resultatet stämmer väl överens med tidigare forskning där Ing m.fl. (2017) och Skoog m.fl. (2017) bekräftar att tolkars erfarenhet var av stor betydelse och avgörande vid EPDS för mödrars förståelse av information.
Sammantaget hade BHS i föreliggande studie erfarenheter av att relationen mellan samtliga parter var viktig. En tidigare god relation upplevde BHS byggde på känslor av tillit och trygghet vilket gjorde att mödrarna hade ett ökat förtroende för BHS och tolkarna. Mödrarna upplevdes därmed ha lättare att öppna sig och tala om sitt mående samt vågade visa sina känslomässiga svagheter inför tolkarna. BHS fick även en känsla av bekvämlighet vilket förstärkte relationen till tolkarna. Detta medförde enligt BHS att stämningen mellan alla parter förbättrades vilket underlättade översättningen och samtalet i sig. Skoog (2019) menar att relationen mellan BHS och mödrar ansågs vara viktig där kvalitén på kontakten och
förhållandet mellan dem var avgörande för screeningens kvalité. Dock lyfts inte BHS erfarenheter vikten av relationen mellan mödrar och tolkar på liknande sätt som i studiens resultat.
De intervjuade BHS i studien har erfarit att informationen som gavs om EPDS som skulle ske med hjälp av tolkar var av stor betydelse för att samtalen skulle bli så lyckade som möjligt. Vikten med att ge mödrarna information om sekretess var något som uppskattades av mödrarna då de fick en känsla av säkerhet vilket bidrog till att de öppnade sig mer för BHS. BHS upplevde även att information om att mödrarna inte var ensamma i detta och att informationen de delade med sig stannade enbart hos BHS var viktigt att informera om. Upplevelser fanns hos BHS att informationens betydelse var av särskilt stor vikt hos mödrarna som screenades med hjälp av tolk. Mödrarna hade särskilt svårt att förstå innebörden och syftet med samtalet. Därför ansågs noggrann information som gavs i tidigt skede vara av stor vikt. Detta bidrog till att mödrarna fick bättre förståelse, var mer förberedda samt kändes tryggare inför EPDS-samtalen.
Att informationen om kallelse till stundande samtal lades fram på korrekt sätt upplevdes även viktigt. Då mödrarna endast fick erbjudande om att delta undvek de att komma på EPDS-samtalen. Vikten av information har inte diskuterades i tidigare granskade studier vilket ansågs vara en viktig erfarenhet hos BHS i denna studies resultat. Dock visar statistik enligt Socialstyrelsen (2014) att mödrar som screenas med hjälp av tolk inte uppmärksammades i lika hög grad för sina symtom som kunde vara PPD. Skoog (2017) beskriver mödrars ovilja att öppna sig om sitt psykiska mående. I dessa fall skulle bristande information kunna vara en bidragande orsak. När inte tillräcklig information förmedlades angående EPDS syfte, tillvägagångsätt samt information om sekretess visade det i föreliggande studie att detta bidrog till mödrarnas slutenhet som i sin tur gjorde att BHS hade svårigheter att uppmärksamma symtomen på PPD i lika hög grad.
KONKLUSION
Det finns viktiga faktorer som skulle kunna förbättra BHS möte med mödrar som screenas för PPD med hjälp av tolk. BHS behöver känna trygghet och tillit till den tolk som ska översätta samtalet i samband med screening för PPD för att kunna förlita sig på att översättningen är korrekt. Förutsättningarna för att kunna anlita de tolkar som har erfarenhet och kunskap av EPDS bör underlättas för BHS. Den osäkerhet BHS upplever att oerfarna tolkar uppvisar och sedan överför till mödrar som lätt sluter sig skulle därmed kunna undvikas. Detta skulle underlättas genom ökat antal tillgängliga tolkar inom flertal språk. Detta stärks även av BHS
erfarenheter av att mödrar som har skapat en relation med tolken lättare öppnar upp sig vid EPDS-samtal och vågar tala om sitt psykiska mående. De svårigheter BHS upplever skulle kunna bidra till att BHS medvetet utesluter tolk vid EPDS-samtal med mödrar trots att de inte har de språkkunskaper som krävs för en fullgod kommunikation.
KLINISKA IMPLIKATIONER
Denna studie har bidragit till en ökad förståelse av vad som är väsentligt och vilka svårigheter som kan uppkomma under ett samtal med mödrar som screenas för postpartumdepression med hjälp av tolk. Detta ämne känns angeläget att vidare studera då det i föreliggande studie samt tidigare studier framkommit att det är en övergripande problematik. Vidare forskning inom ämnet skulle kunna bidra till att BHS lättare skulle kunna uppleva ett mer välfungerade och avslappnat samtal med mödrar i samband med screening för att det ska bli så givande som möjligt. Dock är det nödvändigt att EPDS som verktyg har ett uttryckssätt som avser det språk som översätts så att korrekt översättning från tolkarnas sida kan utföras så att mödrarnas svar om deras psykiska hälsa blir tillförlitliga för BHS.
Kulturmedvetenhet är en annan viktig grund att ha med sig i mötet med dessa mödrar för att få en ökad förståelse av deras tankar och känslor för att anpassas efter deras behov så de blir tillfredsställda. BHS erfarenheter kring mödrarnas svårigheter att tala om sitt mående och vad som anses vara faktorer som ger en ökad bild av problemet. Den vetskapen hos BHS skulle kunna underlättas genom att anpassa sig på ett sätt som gynnar mödrarna längre fram i förloppet så att de vågar öppna upp sig mer.
Information om sekretess var något som tydligt ansågs viktigt och överväldigande för dessa mödrar vilket bidrog till att de kände sig säkra och trygga och vågade öppna upp sig på ett annorlunda sätt än tidigare. Från att inte berätta någonting till att faktiskt göra det. För att underlätta förståelsen och få en ökad medvetenhet om de svårigheter som finns med att screena mödrar med hjälp av tolk hade fler utbildningar inom området samt reflektion för att förstärka kunskapen hos BHS behövts. Denna inblick hos BHS skulle kunna bistå med att fler mödrar
screenades och uppmärksammades i högre grad. Vidare studier om mödrarnas upplevelser av screening med hjälp av tolk hade varit intressant att studera för framtida forskning. Kunskaper som identifierats hos båda studieansvariga är hur viktigt det är att mödrarna först och främst förstår syftet med screeningen och hur avgörande det är hur informationen förmedlas till mödrarna.
FÖRFATTARNAS INDIVIDUELLA INSATSER
Studieansvariga har medverkat i lika stor omfattning vad gäller studiens alla delar. Utformning, datainsamling, analysprocess samt skrivprocess har utförtsgemensamt under hela arbetets gång. Kontinuerlig reflektion och granskning har utförts för att uppnå en samstämmighet i beslut. Samarbetet mellan
REFERENSER
Alexandrou F, Sakellari E, Kourakos M, Sapountzi Krepia D, (2018) Health visitors’ perceptions on their role to assess and manage postpartum depression cases in the community. Health and social care in the community, 26(6), 995-1000.
Bandyopadhyay M, Small R, Watson L F, (2010) Life with a new baby: How do immigrant and Australian-born women´s experiences compare? Australian And
New Zealand Journal Of Public Health, 34(4), 412-421.
Brummelte S, Galea L, (2015) Postpartum depression: Etiology, treatment and consequences for maternal care. Hormones and behavior, 77, 153-156.
Cox J L, Holden J M, Sagovsky R, (1987) Detection of postnatal depression. Development of the ten-item Edinburght postnatal depression scale. British
journal of psichiatric, 150(6), 782-786.
Darcy J M, Grzywacz J G, Stephens R L, Leng I, Clinch R, Arcury T A, (2011) Maternal Depressive Symptomatology: 16 Month Follow-up of Infant and Maternal Health-Related. Quality of Life, 24(3), 249–257.
Dennis C L, Dowswell T, (2013) Psychosocial end psychological interventions for preventing postpartum depression. Cochrane Database of Systematic Reviews
2013.>https://www.cochranelibrary.com/cdsr/doi/10.1002/14651858.CD001134.p
ub3/e<PDF (2019-12-05)
Europaparlamentets och rådets förordning, 2016/679.
Falah Hassani K, Shiri R, Vigod S, Dennis C L, (2015) Prevalence of postpartum depression among immigrant women: a systematic review and meta-analysis.
Journal of Psychiatric Research, 70, 67-82.
Gibson J, Mckenzie-Mcharg K, Shakespeare J, Price J, Gray R, (2009) A
systematic review of studies validating the Edinburgh Postnatal Depression Scale in antepartum and postpartum women. Acta Psychiatrica Scandinavia, 119(5), 350-364.
Glavin K, Ellefsen B, Erdal B, (2010) Norwegian Public Health Nurses´
Experience Using a Screening Protocol for Postpartum Depression. Public Health
Nursing, 27(3), 255-262.
Graneheim & Lundman, (2004) Qualitative content analysis in nursing research: Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse education
today, 24, 105-112.
Hahn Holbrock J, Cornwell Hinrichs T, Anaya I, (2017) Economic and health predictors of National Postpartum depression Prevalence: A Systematic Review, Meta-analysis and Meta-Regression of 291 Studies from 56 Countries. Front
Ing H, Fellmeth G, White J, Stein A, Simpson J A, McGready R, (2017) Validation of the Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS) On the Thai-Myanmar border. Tropical Doctor, 47(4), 339-347.
Josefsson A, Sydsjö G, (2007) A follow-up study of postpartum depressed women: recurrent maternal depressive symptoms and child behavior after four years. Archives of Womens Mental Health, 10, 141-145.
Kunskapscentrum, (2019) Språktolkning inom hälso- och sjukvård- en fråga om
mänskliga rättigheter
>https://vardgivare.skane.se/siteassets/3.-kompetens-och- utveckling/sakkunniggrupper/kc-migration-o-halsa/spraktolk-inom-halso--och-sjukvard---en-fraga-om-manskliga-rattigheter.<PDF (2020-05-01)
Kvale S, Brinkman S, (2014) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund, Studentlitteratur.
Lag om etikprövning av forskning som avser människor, 2003:460. Letourneau N L, Dennis C L, Benzies K, Duffett-Leger L, Stewart M,
Tryphonopoulos P D, Watson W, (2012) Postpartum depression is a family affair: addressing the impact on mothers, fathers, and children. Issues in Mental Health
Nursing, 33(7), 445-457.
Magnusson M, Lindfors A, Tell J, (2011) Stora skillnader i svensk barnhälsovård- Barnhälsovårdsenheter avgör själva, oroande att nationellt program saknas. Klinik
och vetenskap, 108, 1618-1621.
Massoudi P, Wickberg B, Hwang P, (2007) Screening for postnatal depression in Swedish child health care. Acta Pediatrica, 96, 897-901.
Miller L G, LaRusso E M, (2011) Preventing postpartum depression. The
Psychiatric Clinics of North America, 34(1), 53-65.
Moore L, Jayaweera H, Redshaw M, Quigley M, (2019) Migration, ethnicity and mental health: evidence from mothers participating in the Millennium Cohort Study. Public Health, 171, 66-75.
Navodani T, Gartland D, Brown S J, Yelland J, (2019) Common maternal health problems among Australian-born and migrant women: A prospective cohort study. PLOS ONE, 14(2), 1-12.
Polit D.F, Beck C.T, (2017) Nursing Research: Generating and Assessing
Evidence for Nursing Practice. Philadelphia, Wolters Kluwer.
Rollans V, Schmied V, Kemp L, Meade T, (2013) Negotiating policy in practice: child and family health nurses’ approach to the process of postnatal psychosocial assessment. BMC Health Services Research, 13, 133-143.
Rubertsson C, Waldenström U, Wickberg B, Rådestad I, Hildingsson I, (2005a) Depressive mood in early pregnancy and postpartum: prevalence and women at risk in a national Swedish sample. Journal of Reproductive and Infant
Rubertsson C, Wickberg B, Gustavsson P, Rådestad I, (2005b) Depressive symptoms in early pregnancy, two months and one-year postpartum prevalence and psychosocial risk factors in a national Swedish sample. Womens mental
health, 8(2), 97-104.
Rush P, (2012) The Experience of Maternal and Child Health Nurses Responding to Women with Postpartum Depression. Maternal and Child Health Journal, 16, 322-327.
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, (2014) Förebyggande av
postpartumdepression- Psykosocial och psykologisk profylax mot depression efter förlossningen.>https://www.sbu.se/2014_06<PDF (2019-12-30)
Statistiska centralbyrån, (2019) Invandring till Sverige. >https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/invandring-till-sverige/< PDF (2020-01-01)
Skoog M, Berggren V, Hallström I, (2017) There’s something in their eyes - Child Health Services nurses experiences of identifying signs of postpartum depression in non-Swedish –speaking immigrant mothers. Scandinavian Journal of Caring
Sciences, 31, 739-747.
Skoog M, Berggren V, Hallström I, (2019) Happy that someone cared’-Non-native-speaking immigrant mothers’ experiences of participating in screening for postpartum depression in the Swedish child health services. Journal of Child
Health, 23, 118-130.
Socialstyrelsen, (2012) Sammanställning av vägledande dokument för barn- och
skolhälsovård- Danmark, England, Finland, Norge och
Sverige.> https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2012-11-10.<PDF (2019-12-28) Socialstyrelsen, (2014) Vägledning för
Barnhälsovården.>https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/vagledning/2014-4-5.<PDF (2019-12-25)
Statens offentliga utredningar, 2018:83 Att förstå och bli förstådd- ett reformerat regelverk för tolkar i talade språk.
Surkan P J, Kennedy C E, Hurley K M, Black M M, (2011) Maternal depression and early childhood growth in developing countries:systematic review and meta-analysis. Bull World Health Organ, 89(8), 607- 615.
Wickberg B, Hwang P, (2003) Postpartum depression – nedstämdhet och
depression i samband med barnafödande.
>http://epipublic.vgregion.se/upload/PVTV%20S%C3%B6dra%20%C3%84lvsbo rg/BHV%20i%20S%C3%B6dra%20%C3%84lvsborg/FHI%20Post-partum-depression%20senaste%20upplagan<PDF (2019-11-30)
The World Medical Association, (2018) Declaration of Helsinki-ethical principles
for medical research involving humans subjects. >
https://www.wma.net/policies- post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/<HTML (2020-04-01)
Bilaga 2
Intervjuguide
Ålder: ……… Kön:……… Arbetstidslängd på nuvarande arbetsplats……….. Tidigare arbetslivserfarenhet………..
Öppna frågor:
Kan du berätta om dina erfarenheter av att möta mödrar som screenas för postpartumdepression med hjälp av tolk?
Hur ser rutinerna och riktlinjerna ut på din arbetsplats gällande screening av postpartumdepression hos dessa mödrar?
Vilka svårigheter kan du uppleva i mötet med mödrar som har tolk under screeningförfarandet av postpartumdepression?
Finns det något som kan förbättras i mötet med dessa mödrar som uppvisar symtom på postpartumdepression?
Finns det något som kan förbättras när det gäller rutiner vid screening av dessa mödrar
Tilläggsfrågor
Kan du utveckla? Hur tänker du då? Kan du ge ett exempel?
Bilaga 3
Inom ramen för vår utbildning: Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot hälso-och sjukvård för barn och ungdomar kommer vi att genomföra vår magisteruppsats med syftet att belysa
barnhälsovårdssjuksköterskans erfarenheter av att möta invandrande mödrar i behov av tolk vid screening för postpartumdepression. Tidigare studier har visat att invandrande mödrar i behov av tolk har mer depressiva symtom samt får högre poäng på EPDS gentemot inhemska mödrar.
Tillvägagångsätt
Datainsamlingen kommer att ske genom enskilda intervjuer med
barnsjuksköterskor eller distriktssjuksköterskor inom barnhälsovården som har erfarenhet av att ha mött invandrande mödrar i behov av tolk vid screening för postpartumdepression. Öppna frågor kommer att ställas och intervjuerna beräknas vara mellan 30–45 minuter. Du som informant väljer tid och plats. Intervjuerna kommer efter samtycke att ljudinspelas. All
dokumentation kommer att avidentifieras och hållas inlåst för att sedan endast användas i studiesyfte. Deltagande i studien är helt frivilligt och kan när som helst avbrytas utan att anledning uppges. Examensarbetet kommer att
publiceras enligt Malmö Universitetets riktlinjer i studentdatabasen MUEP. Intervjuerna planeras att påbörjas under vecka 10.
Vid intresse för deltagande i studien kan du kontakta någon av oss studieansvariga alternativt kontaktar vi dig en vecka efter utskickat informationsbrev för att höra om intresse finns för deltagande i studien. Om du önskar ytterligare information är du välkommen att höra av dig till någon av oss studieansvariga.
Jasmina & Sofia
