Utvecklingen av digitalisering i
byggproduktion
The Development of a Digitalized Construction Site
Examensarbete, 15 hp, Byggingenjör
VT 2019
Elin Niklasson
Oskar Nilsson
iii
Förord
Vi vill börja med att tacka alla de respondenter som bidragit med kunskap och insikter som lett till att studien har kunnat genomföras.
Vår handledare Mats Persson ska ha ett stort tack för sitt engagemang och den vägledning vi fått under studiens gång. Vi även tacka våra närstående och vänner.
Malmö, 28 maj 2019.
________________________ _______________________
iv
Sammanfattning
I dagens samhälle tar digitala verktyg allt större plats och digitaliseringen sker även inom produktionen i byggsektorn. För att effektivisera produktionen behöver användandet av digitala verktyg och program öka. Företag i branschen och även Sveriges riksdag satsar på denna digitalisering. Även byggindustrins yrkesnämnd är intresserade av att bidra till denna utveckling och undersöker hur införandet av digitalisering i utbildning kan utvecklas. Syftet med studien är att kartlägga användningen av digitalt stöd i byggproduktionen för olika yrkesgrupper. I studien undersöks vilka digitala kunskaper och färdigheter byggbranschen efterfrågar hos yrkesarbetare och hur delbranscherna bygg, anläggning, VVS och el skiljer sig i digital utveckling. För att samla empiri till resultatet har metoderna semistrukturerade intervjuer och enkät använts. Resultat från en litteraturstudie och information från en workshop har använts för studiens bakgrund och teori. Utifrån litteraturstudien konstateras det att de flesta digitala hjälpmedel i byggproduktion kan delas upp i fyra kategorier, digitala verktyg, produktinformation, tillverkningsinformation och företagsresurser. Då digitalisering av byggproduktion innebär förändringsarbete i organisationer adderas även inställning som en femte kategori. I studien diskuteras faktorer som kan hindra den digitala utvecklingen. Det konstateras att VVS är den delbransch där produktionen är mest digitaliserad, elbranschen ligger inte långt efter. Sedan följer bygg och sist anläggningsbranschen. Alla yrkesarbetare förväntas kunna hantera en smartphone, sedan skiljer sig förväntningarna mellan de olika branscherna eftersom användningen av digitala verktyg och program varierar.
v
Abstract
Digital devices have a bigger impact on our daily lives than ever before. The digitalization also occurs in the production process of the building sector. The use of digital devices and programs need to increase to make production more effective. Construction companies and even the Swedish parliament invest in this development. The aim of this study is to map the usage of digital support by workers in different construction trades. The study researches what level of digital skills the building sector expect construction workers to possess and how four different construction trades differ with regards to digitalization. The methods used to produce this study were interviews, a poll, a literature study and a workshop. Four categories were identified during the literature study, namely: digital tools, product information, manufacturing information and company resources. As digitalization is a transformational undertaking, “attitude” was added as a fifth category. Plumbing and ventilation is the trade where the production has been digitalized the most out of the four different trades. All construction workers are expected to be able to handle a smartphone but the expectations beyond that differ because the different trades utilize digital tools and programs to a varied extent.
vi
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Syfte och Frågeställningar ... 3
1.3 Avgränsning ... 3
1.4 Metod och genomförande ... 3
1.4.1 Val av metod ... 3 1.4.2 Urval ... 4 1.4.3 Genomförande ... 5 1.4.4 Metodernas tillförlitlighet ... 6 2 Teori ... 8 2.1 Digitala verktyg ... 9 2.2 Produktinformation ... 9 2.3 Tillverkningsinformation ... 10 2.4 Företagsresurser ... 10 2.5 Inställning ... 10
3 Resultat och analys ... 12
3.1 Digitala verktyg ... 12 3.2 Produktinformation ... 16 3.3 Tillverkningsinformation ... 21 3.4 Företagsresurser ... 24 3.5 Inställning ... 28 3.6 Enkätsvar ... 29 4 Diskussion ... 32 5 Slutsats ... 36 Referenser ... 37 Bilagor ... 39
1
1 Inledning
Detta inledande kapitel börjar med en bakgrund om hur digitaliserad byggproduktionen är i dagsläget och hur digitala verktyg och program kan effektivisera och göra nytta i produktionen. Sedan presenteras studiens syfte och frågeställningar, kapitlet avslutas med en genomgång av de metoder som används i studien.
1.1 Bakgrund
I dagens samhälle tar digitala verktyg allt större plats i det vardagliga livet, vardagliga tjänster som digitaliserats under de senaste åren är exempelvis tidtabeller för kollektivtrafiken, skolschema och bankärenden. Det är inte endast i vår vardag som det sker digitalisering utan även i arbetslivet där en stor del av kommunikation och informationsflöde idag sker via internet i form av mejl, videokonferenser och molnbaserade tjänster.
Digitalisering sker även i byggbranschen men den har inte fått samma genomslag som i andra branscher exempelvis bilindustrin, men att det finns ett behov av att branschen digitaliseras råder det inga tvivel om. Detta framgår av ledande aktörer inom byggbranschen, i en artikel från Dagens industri intervjuas Stefan Larsson som är VD för BIM-object (Dagens industri, 2016). Larsson menar att byggbranschen ligger efter i utvecklingen av att digitalisera arbetsprocesser jämfört med andra branscher. Vidare säger Larsson att trots de avancerade digitala verktyg som används i projekteringen, ligger fortfarande byggproduktionen efter i den digitala utvecklingen. Detta menar även Sacks et al. som i artikeln Requirements for building information modeling based lean production management skriver att forskning huvudsakligen har fokuserat på utveckling av digitala verktyg för design och projektering. De skriver vidare att det inte har lagts ner lika mycket resurser och tid på studier för att utveckla produktionen digitalt i samma utsträckning som för projektering (Sacks , et al., 2010). Att den digitala utvecklingen går framåt trots att det är en långsam utveckling menar flera representanter från företag inom byggbranschen som har intervjuats av Linda Strind. Dessa intervjuer har sammanställts i en rapport, efterfrågad av Centrum för Management i Byggsektorn (Strind, 2018). För att visualisera vart representanterna tycker deras företag ligger i den digitala utvecklingen används i rapporten en utveckligstrappa som kallas BIM-trappan. De flesta företag anser att de är mellan nivå två och nivå tre, det vill säga att de arbetar med 2D, 3D och Building Information Modelling, (BIM) se figur 1 nedan.
2
Figur 1. Exempelbild på BIM-trappan, pilen visar var de intervjuade företagen befinner sig i dagsläget, Källa:
(Strind, 2018).
För att byggbranschen ska kunna påskynda utvecklingen av digitalisering och klättra i BIM-trappan och därmed öka effektiviteten behöver aktörer inom branschen samarbeta. Att aktörerna behöver samarbeta skriver Lars Albinsson om i rapporten Så kan digitalisering sänka kostnaderna (Albinsson, 2017). Albinsson menar att aktörerna ska samarbeta digitalt och dra nytta av den teknik som finns tillgänglig och att detta skulle kunna resultera i vinster för hela branschen. Vidare i rapporten tas flera exempel på hur digitala verktyg kan effektivisera byggprocessen. Ett exempel på att både teknik och samarbete leder till en mer effektiv byggprocess var då en rörmokare och en konstruktör byggde en komplett 3D-modell av ett VVS-system. Genom detta samarbete kunde tiden av både projektering och produktion mer än halveras jämfört med utan digitalt samarbete (Albinsson, 2017:10). Det är inte enbart enskilda företag som ser digitaliseringens potential och investerar i att utveckla digitala arbetsmetoder. Även Sveriges riksdag satsar på digitalisering och har finansierat ett utvecklingsprojekt på tre år med 200 miljoner SEK (Lunds univeristet, 2015) som avslutades 2018. Projektet har nu blivit beviljade en ny treårsperiod med finansiering på 30 miljoner SEK (Smart Built Enviroment, 2019). Att Sveriges regering gjort dessa investeringar tyder på att det finns ett allmänt intresse att utveckla digitalisering i byggbranschen.
I en rapport från BIM Akademin antyder de att det finns ett behov av att ingenjörer samt yrkesarbetare utbildas, får kunskap och metoder som kan användas för att utveckla digitalisering i byggproduktion (BIM Akademin, 2018). Byggnadsindustrins yrkesnämnd (BYN) har efterfrågat en förstudie om hur införandet av digitalisering i gymnasieskolan med fokus på samhällsbyggnadsprogrammen kan utvecklas. Syftet med förstudien är att undersöka förutsättningarna för att implementera digitalisering i utbildningen. Ett referensgruppsmöte för detta projekt ledde till att det efter mötet kunde konstateras att det finns behov av en studie som utreder vilken digital kompetens som byggbranschen efterfrågar hos yrkesarbetare. Byggproduktionen ligger efter i den digitala utvecklingen jämfört med andra branscher och
3
studier visar på att produktionen kan effektiviseras med hjälp av digitala verktyg. I och med detta ansågs det att ett behov fanns av att utföra en studie som undersöker vilken digital kompetens som yrkesarbetare besitter. Denna studie och kartläggning av digital kompets i olika branscher inom byggproduktion, är en del i arbetet av att utveckla gymnasieprogrammen för att höja nyutbildade yrkesarbetares digital kompetens.
1.2 Syfte och Frågeställningar
Syftet med studien är att kartlägga användningen av digitalt stöd i byggproduktionen för olika yrkesgrupper. I studien undersöks vilka digitala kunskaper och färdigheter byggbranschen efterfrågar hos yrkesarbetare i byggproduktion. För att uppfylla syftet ska följande frågeställningar besvaras:
• Hur skiljer sig utvecklingen av digitaliseringen mellan de olika branscherna i byggproduktion i Sverige?
• Vilken digital kompetens förväntas yrkesarbetare ha inom branscherna bygg, anläggning, VVS och el?
1.3 Avgränsning
Denna studie avgränsar sig till ledande företag i byggbranschen. Studien har avgränsats geografiskt till Sverige för att sedan lägga fokus på storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö. Studien undersöker endast yrkesarbetares digitala kunskaper och färdigheter i byggproduktion inom branscherna bygg, anläggning, VVS och el.
1.4 Metod och genomförande
I följande delkapitel styrks valen av de metoder som används i denna studie att styrkas och varför de har valts att användas för olika moment i studien. Metoderna som används är semistrukturerade intervjuer, enkäter samt litteraturstudie. I slutet av kapitlet diskuteras metodernas tillförlitlighet.
1.4.1 Val av metod
Denna studie har undersökt och samlat information om vilken kunskaper och färdigheter yrkesarbetare som arbetar i byggproduktion har inom digitala verktyg och digitalisering. Det har även undersökts vilka kunskaper och färdigheter som byggbranschen efterfrågar hos yrkesarbetare i dagsläget. Genom att använda den kvalitativa metoden semistrukturerade intervjuer har information samlats om de digitala kunskaper och färdigheter hos yrkesarbetare. Denna metod ansågs vara lämpad att använda i denna studie då det var informanternas perspektiv på ämnet som var betydande (Bryman, 2011:371). Frågor inom olika teman har kunnat ställas och informanten har sedan fått tolka och svara på frågan utifrån de erfarenheter
4
och uppfattningar hen har. Det har även gett oss en möjlighet att ställa följdfrågor till informanten om områden som för oss har varit intressanta vilket även det motiverar valet av metod (Bryman, 2011:430).
För att få yrkesarbetares perspektiv på digitalisering inom byggbranschen gjordes valet att använda den kvantitativa metoden enkäter. Att använda sig av enkäter lämpade sig i detta moment av studien för att kunna nå ut till en stor grupp. Genom enkäten har information och kunskap samlats in på ett sätt som varit mindre tidskrävande för informanterna (Bryman, 2011:228). Andra fördelar med att använda enkät som metod i detta fall är att det inte finns någon så kallad intervjuareffekt, det vill säga att personen som intervjuat inte har skapat förutfattade meningar om exempelvis kön, etnicitet och ålder (Bryman, 2011:229). Anonymiteten hos den intervjuade gör att frågorna formuleras utan förutfattade meningar och alla yrkesarbetare har fått svara på samma enkät med samma frågor.
En litteraturstudie har genomförts för att få kunskap inom området digitalisering i byggproduktion och för att få en uppfattning om vad tidigare stuider kommit fram till. Bryman menar att en litteraturstudie lämpar sig i början av ett projekt för att undersöka vilka kunskaper som redan finns inom området (Bryman, 2011:97 f). Han nämer även att det är betydande att utföra en litteraturstuide för att ta reda på relevanta begrepp och teorier inom området. I literaturstuden tas olika kategorier inom digitalisering fram. Dessa kategorier används för att ge struktur till studiens resultat och analys.
För att få en övergripande inblick i hur branscherna ser på digitalisering anordnandes en workshop med en referensgrupp för projektet Digitalisering i yrkesutbildningen.
1.4.2 Urval
För att kunna besvara frågeställningen samt göra en jämförelse av de olika branscherna har lämpliga informanter inom de olika branscherna sökts och kontaktats. Genom att intervjua personer som arbetar i storstäderna Malmö, Stockholm och Göteborg har en inblick i vad branschen efterfrågar för digitala kunskaper i storstäder i Sverige inskaffats. I första hand har högre uppsatt personal så som avdelning- och regionchefer kontaktats för intervju, men även arbetsledare och personer som har ansvar för digitalisering på sitt företag. Totalt har tolv personer intervjuats. Dessa personer har kontaktats direkt via telefon och email, men även använt oss av metoden snöbollsurval. Metoden innebär att till en början kontakta ett mindre antal personer som är relevanta informanter för studien. Dessa personer har ofta många kontakter inom samma område och kan därför hänvisa vidare till ytterligare informanter (Bryman, 2011:196 f). Denna metod resulterade i fler intervjuer men också i att de intervjuade skickade ut enkäten till yrkesarbetare inom deras företag. För en överskådlig bild av informanternas yrkesroller, bransch och geografisk placering har en tabell sammanställts, se tabell 1 nedan. I början av studien var avsikten att undersöka digital kompetens hos yrkesarbetare från hela Sverige. Efter ett tag blev det tydligt att det skulle bli svårt att intervjua informanter från alla delar av Sverige, detta för att flera personer som kontaktades inte kände
5
sig lämpade för studiens syfte. På grund av att de inte hade någon inblick i digitalisering. Detta medförde att de intervjuade är baserade i de tre största städerna i Sverige: Stockholm, Göteborg och Malmö.
Tabell 1. Tabell över informanter.
Bransch Göteborg Malmö Sthlm Växjö Gällivare
Bygg • VDC-ansvarig • VDC-ansvarig • CAD-projektör Anläggning • Platschef • VDC1-ansvarig • Arbetschef VVS • Arbetsledare • Regionchef • Avdelningschef • Projektchef El • Avdelningschef • Regionchef
Workshopen som hölls med referensgruppen till projektet ”Digitalisering i yrkesutbildningen” bestod av representanter från både byggbranschen och utbildningssektorn, för att få åsikter och kunskap från branscherna som berörs av projektets syfte. På workshopen deltog cirka 25 personer från dessa branscher.
1.4.3 Genomförande
För att samla empiri till studien har tolv semistrukturerade intervjuer utförts. I dessa intervjuer användes en intervjuguide som innehåller relevanta frågor som är utformade med möjlighet för informanten att fritt uttrycka sin uppfattning av olika kategorier inom digitalisering i byggproduktion. Under intervjuerna ställdes också unika följdfrågor som ursprungligen inte var nedskrivna i intervjuguiden (se bilaga 1). En intervjuare ställde frågorna och en intervjuare antecknade fortlöpande det informanten förmedlade. Intervjuerna spelades in för att underlätta vid sammanställning av intervjun och tiden antecknades då informanten svarade på en viss fråga eller berättade något intressant för studien. Inspelningen användes vid sammanställningen av intervjuerna för att säkra att ingen information missats eller missförståtts. Intervjuerna tog mellan 30–40 minuter att utföra och hälften av intervjuerna gjordes över telefon.
Yrkesarbetarnas åsikter och uppfattningar om digitalisering i byggproduktion har samlats via en enkät och denna har skapats i programmet Google Formulär. Frågorna i enkäten är till största del slutna på grund av att det lämpar sig bättre än öppna frågor i en enkät (Bryman, 2011:228). Efter varje intervju har informanten blivit ombedd att skicka ut enkäten till yrkesarbetare inom företaget. Enkäten i helhet finns att tillgå som bilaga (se bilaga 15).
1 VDC – Viritual Design and Construction, ansvarig för att effektivisera och integrera digitala arbetsmetoder i
6
Vid användning av sökmotorer har de elektroniska databaserna Google Schoolar och Malmö universitets sökmotor Libsearch används. I arbetet att söka efter relevanta artiklar, rapporter och tidigare studier har sökord som ”digitalisering”, ”byggproduktion” och ”digitala verktyg” använts. Detta för att få fram intressanta, givande källor för litteraturstudien som ligger till grund för dels teorikapitlet och dels studiens bakgrund.
Workshopen som hölls med referensgruppen utfördes genom att diskutera frågor som rörde byggbranschen och gymnasieutbildning dela upp den stora gruppen i mindre grupper för att sedan återsamlas och diskutera i helgrupp.
1.4.4 Metodernas tillförlitlighet
Valet av att använda semistrukturerade intervjuer som grund för studiens empiri har givit en klar bild av hur långt digitaliseringen har kommit inom olika branscher i byggproduktionen. Den empiri de tolv intervjuade personerna bidragit med stämmer bra överens med varandra på flertalet av frågorna i intervjuguiden. Detta ger en generaliserbarhet och styrker studiens reliabilitet. För att generaliseringen ska vara ännu mer trovärdig har personer inom olika företag valt att intervjuats och personerna har arbetat i olika städer i Sverige samt inom olika branscher. Genom detta undviks problem med generalisering som kan uppstå vid kvalitativa forskningsmetoder (Bryman, 2011:369). Vissa faktorer som kunde stärkt vår studie och generaliseringen yttligare som dessvärre inte har kunnat tas hänsyn till är att gruppen informanter är en homogen grupp vad det gäller kön och etnicitet. I de fall då det inte funnits möjlighet att utföra intervjuer öga mot öga har telefonintervjuer gjorts istället. De skillnader som uppmärksammats mellan dessa olika sätt är att intervjuer öga mot öga har fler följdfrågor kunnat ställas, vilket lett till att informanten gett fylligare svar och att informantens kroppspråk har kunnat avläsas. För att säkerhetställa att det informanerna sagt under intervjuerna har uppfattats korrekt har en samanställning av intervjuen skickats ut via mail och informanten har sedan fått läsa, redigera och godkänna samanställningen.
Genom att skicka ut enkäter till yrkesarbetare i de olika branschena studien avgränsat sig till, har en insyn i hur de ser på digitaliseringen i byggproduktion uppkommit. 20 yrkesarbetare svarat på enkäten, dock finns det ingen information om hur många som har fått den skickad till sig. Detta på grund av att då enkäten har blivit vidarebefodrad från de informanter som intervjuats. Detta medför att det inte finns någon svarsfrekvens vilket är en av anledningarna till varför svaren från enkäten är inte vetenskapligt grundande. Vissa frågor i enkäten som handlar om digitalisering skiljer inte på digitala verktyg och digitala program. Detta betyder att inga säkra slutsatser kan dras om de som svarat på enkäten syftar på digitala verktyg som smartphones och surfplattor eller om de syftar till digitala programvaror och system. Eftersom att de flesta yrkesarbetare som deltagit i enkäten har svarat likadant eller snartlikt kan resultatet från enkäten generealliseras, detta ger validitet till studien. Enkäten har skickats ut till yrkesarbetare via mail för att fyllas i digitalt. Det kan har medfört att de som svarat på enkäten är interesserade av ämnet digitalisering och har tillgång till ett digitalt verktyg. Resultaten som
7
enkäten medför kan därav lyfta fram ett resultat som inte återspeglar yrkesarbetares generella inställning till digitalisering i byggproduktion. Genom att ekäterna skickats ut inom de företag som informanterna arbetar på har enkäten likt intervjuerna en spridning geografiskt och inom olika företag i byggbranschen. Syftet med enkäten var att framförallt få nyutbildade yrkesarbetares uppfattning om digitalisering, men den riktade sig till yrkesarbetare oavsett erfarenhet. Detta medför att personerna som svarat på enkäten är representativa för denna studien, och ger en möjlighet att kunna generallisera svaren från ekänterna (Bryman, 2011:169). I litteraturstudien som ligger till grund för bakgrunden och teorin har källorna granskats genom att undersöka vem som skrivit källan, när den är skriven och hur författarna kommit fram till resultatet. Detta för att studien ska vara pålitlig och grunda sig på trovärdiga källor (Bryman, 2011:115).
Deltagarna på workshopen har alla en inblick i sin bransch och kunde därför tillföra relevanta åsikter under gruppdiskussionerna. Alla som blivit inbjudna till mötet kom och detta tyder på ett intresse av att delta i projektet och få sin bransch representerad.
8
2 Teori
I detta kapitel kommer tidigare forskning om digitalisering inom byggbranschen presenteras samt inställningar till förändringar i en organisation. Detta för att kunna kategorisera vilka områden yrkesarbetarna i byggproduktion kommer i kontakt med och påverkas av digitaliseringen. Men också hur inställningen till förändring kan påverka denna utvecklingsprocess.
Efter att ha läst flera artiklar, rapporter och studier har det uppmärksammats att digitalisering kategoriseras. Dels för att identifiera områden där digitaliseringen har potential att utvecklas dels för att belysa hinder för digitaliseringens utveckling. I en rapport (Strind, 2018) som baseras på intervjuer av personer inom byggföretag delar författaren upp utvecklingsområden. Dessa områden är:
• Förändrat arbetssätt • Kompetensutveckling • Programvaror
• Licenser
• Andra tekniska lösningar och applikationer
En annan rapport (Albinsson, 2017) även den baserad på information från kunniga inom byggbranschen visar på ännu ett alternativ att dela upp utvecklingsområden inom digitalisering. De kategorier som författaren nämner är:
• Kollaborativ design och konstruktion • Digital prototyping och simulering
• Digitala verktyg och automation i tillverkning • Internet of Things
Ekholm, Jönsson och Molnár skriver i en rapport om nyttan av informations- och kommunikationsteknik (IKT) i byggbranschen (Ekholm, et al., 2008), de har kategoriserat informationssystem i tre kategorier:
• Produktinformation • Tillverkningsinformation • Företagsresurser
Uppdelningen som de gjort passar denna studie mer än de två andra exemplen på grund av att de flesta digitala hjälpmedel i byggproduktion kan kategoriseras i dessa tre. Flera av de kategorier som både Strind och Albinsson tar upp i sina studier faller även in i de kategorier som Ekholm, et al tagit fram. Utöver dessa tre adderas digitala verktyg som en kategori dels för att Albinsson använder sig av denna kategorin, dels för att detta område är betydenade för vår
9
studie. En femte kategori som tas upp i studien är personers inställning till förändringar som kommer i och med digitalisering. Under studiens gång har det uppmärksammats att inställningen hos personer i byggbranschen är en viktig faktor till digitaliseringens utveckling. Nedan beskrivs de utvalda kategorierna som studien delats upp i.
2.1 Digitala verktyg
Digitala verktyg används för att ta fram, skicka och ta emot information om produkten, tillverkningsprocessen och företagets resurser. Smartphones, surfplattor och datorer är exempel på digitala verktyg. Utöver dessa finns även andra digitala verktyg som exempelvis större touchskärmar, digitala mätinstrument, drönare och VR-glasögon.
Albinsson (2017) ger ett exempel i sin rapport på hur en smartphone kan användas i byggproduktion. Det är att vid gjutning av betong samtidigt gjuta in en sensor som analyserar betongens mognadsgrad. Dessa värden kan sedan via yrkesarbetarens smartphone eller surfplatta följas för att ha koll på när betongen hårdnat. Enligt Albinsson stärker detta kvalitén på betongen samt kan påskynda arbetet då sensorn ger mer precis information än tabeller och tumregler. Whyte & Hartmann (2017) menar att information och data kan flöda via mindre och portabla enheter som exempelvis en smartphone. De skriver att med dessa digitala verktyg kan information spridas i en organisation och inte vara begränsad till att endast hanteras av ett fåtal personer.
2.2 Produktinformation
I denna kategori av digitalisering inkluderas områden som har med produktens projektering att göra och hur informationen om produkten digitalt förmedlas till yrkesarbetare. Pappersritningar, digitala ritningar och 3D-modeller används för att beskriva för yrkesarbetare vad som ska byggas och vad som ingår i produkten. Med begreppet digitala ritningar avses i denna studie vara en ritning som ofta är i PDF-format eller annat digitalt format, och kan läsas med hjälp av ett digitalt verktyg som exempelvis dator eller surfplatta. Program som används för att läsa av dessa digitala ritningar och modeller inkluderas också i denna kategori.
I en studie skriven av Parks och Lee jämförs två projekt av likvärdiga byggnader men där den första byggnadens produktion styrs med hjälp av ritningar som huvudkälla av information med assisterande BIM-verktyg. Den andra byggnadens produktion styrdes med hjälp av huvudsakligen BIM-modeller där de i andra hand tog fram ritningar som komplettering till modellen. Jämförelsen visade att den andra byggnadens styrning var över 200 % mer effektiv än den första byggnaden. Den första byggnaden blev mer än nio månader sen medan den andra färdigställdes utan någon fördröjning (Park & Lee, 2017). Detta är ett exempel på hur produktinformation kan hanteras på olika sätt och användas i byggproduktion.
10
Lantmäteriet skriver i ett sammanfattande dokument om Slussen-projektet att 3D-modeller har ersatt alla pappersritningar. Vidare förklarar de att den juridiskt bindande bygghandlingen är denna 3D-modell. De menar även att risken för fel i projektet då denna används som den enda informationskällan (Lantmäteriet, 2017).
2.3 Tillverkningsinformation
I processen att tillverka en produkt gör yrkesarbetare ofta rapporteringar och tar även emot beskrivningar av arbetsprocessen. De gör detta för att säkerställa produktens kvalité och för att arbetsmiljön för yrkesarbetarna ska vara hälsosam och hållbar. De rapporteringar som studien avser att beröra är skyddsronder, miljöronder, olycksrapporter, egenkontroller och tillbud. Med beskrivningar av arbetsprocessen syftas i denna studie på arbetsberedningar. Dessa områden inkluderas i denna kategori, samt de program som används för att utföra rapporteringar och ta emot arbetsberedningar. Enligt Getuli, et al (2017) utförs säkerhetskontroller traditionellt manuellt på arbetsplatsen med hjälp av checklistor. Forskarna i studien skriver att processen är resurskrävande, ofta ineffektiv och att den som utför kontrollen kan begå misstag. De menar att säkerhetskontrollerna och rapporterna är viktiga för att bibehålla en säker arbetsmiljö, men att dessa arbetsmoment kan förbättras genom att utföra dem med programvaror och digitala verktyg. Detta är ett exempel på hur tillverkningsinformation kan hanteras digitalt.
2.4 Företagsresurser
I denna kategori ingår de administrativa moment som yrkesarbetare kommer i kontakt med för att hantera företagets resurser. Kategorin berör de program och metoder som används för tidrapporteringar, faktureringar, resursplanering och hantering av materialflöden- och beställningar. Hanteringen av företagets resurser har en stor inverkan på projektets ekonomiska vinst och därför används programvaror för till exempel materialhantering (Mustapa, et al., 2012). Några av de faktorer som nämns i studien som hindrar en effektiv materialhantering är materialbrist, fördröjningar vid leverans, variationer av materialkostnader, skador och slöseri och brist på lagringsutrymme. Författarna menar att med hjälp av digitala program för hantering av material kan flera av dessa faktorer överkommas.
2.5 Inställning
Jacbosen & Thorsvik skriver i boken Hur moderna organisationer fungerar om organisationskultur och personers inställning till förändringsarbete. De beskriver hur organisationskulturer påverkas av grundläggande antaganden (Jacobsen & Thorsvik, 2014:118). Dessa antaganden beskrivs som en grupps gemensamma uppfattningar om vad som är sant och att dessa sanningar är svåra att förändra och inte kan förhandlas. Vidare skriver de att när en ny person ska bli en del av en grupp lär sig personen de grundläggande antagandena som gruppen har via socialisationsprocesser. Det innebär att personer som rekryteras till en
11
social grupp lär sig hur de ska bete sig för att bli accepterad i gruppen (Jacobsen & Thorsvik, 2014:133).
Informationen som flödar i dagens organisationer växer på grund av den teknik som finns att tillgå (Jacobsen & Thorsvik, 2014:267). Det finns personer i organisationer som är negativa till denna tekniska utveckling och menar att all information leder till ökad stress och fler felaktiga beslut. Vidare menar författarna att det även finns de som är positivt inställda till de nya kommunikationsmöjligheterna och att yngre generationer ser tekniken som en självklar del i deras liv och kommer inte påverkas negativt av den som de äldre generationerna upplever sig göra. I och med den nya tekniken sker det förändringsarbeten i organisationer och det finns personer som känner motstånd mot dessa förändringar, nedan nämns några orsaker till detta motståndet (Jacobsen & Thorsvik, 2014:364 ff). En av dessa orsaker är fruktan för det okända som menas med att gå från något tryggt och säkert till något okänt. Personer som känner detta kan ifrågasätta vad deras arbete kommer gå ut på efter förändringen och vad som förväntas av dem. En annan orsak till motstånd som författarna tar upp är förlust av identitet där de menar att en person som arbetet läge i en och samma organisation ofta får en känsla att hen är viktig för organisationen. De menar att vid förändring kan denne person känna motstånd och ifrågasätta om det arbete som personen utför är meningslöst för organisationen nu på grund av förändringen. En tredje orsak till motstånd är att vid en förändring så kan personalen i organisationen behöva lägga ner extra tid, och motstånd uppstår på grund av att dessa personer inte vill lägga ner mer tid på sitt arbete än vad de redan gör.
12
3 Resultat och analys
För att besvara studiens frågeställningar har empiri samlats in genom semistrukturerade intervjuer med personer som arbetar inom byggbranschen och inom de olika områdena studien avgränsat sig till. Empiri har även samlats in via en enkät till yrkesarbetare inom olika branscher i byggproduktion. Vid ett av intervjutillfällena gjordes även ett studiebesök på en arbetsplats och vid detta besök visade två yrkesarbetare hur de arbetar med digitala verktyg, även detta möte har bidragit till empirin.
I följande kapitel presenteras och analyseras den insamlade empirin. Resultatet och analysen har delats upp i de kategorier som är beskrivna i studiens teori och de olika branscherna jämförs i varje kategori. Sammanställning av intervjuer, enkäten och studiebesöket finns som bilagor.
3.1 Digitala verktyg
I detta avsnitt presenteras och analyseras hur varje bransch arbetar med digitala verktyg. Här beskrivs vilka digitala verktyg som yrkesarbetare har tillgång till på sin arbetsplats och hur de använder sig av dem.
Bygg
Inom området bygg har yrkesarbetare tillgång till en smartphone, de har fått denna via företaget de är anställda på. På vissa arbetsplatser använder de även surfplattor, dock är det inte lika vanligt att varje yrkesarbetare har en egen surfplatta som en egen smartphone enligt informanterna. Istället finns det ett visst antal surfplattor på varje byggarbetsplats som de får låna vid behov. Tillgången till digitala verktyg för yrkesarbetare kan variera från projekt till projekt och beror även på platschefers och arbetsledares intresse och inställning till att arbeta digitalt. Utöver smartphones och surfplattor finns det enligt informanterna inga digitala verktyg som används i stor omfattning av yrkesarbetare inom bygg. Vissa av yrkesarbetarna har dock tillgång till större touchskärmar på sin arbetsplats, men detta är återigen beroende på vilket projekt de arbetar på. I nuläget finns inte något behov av mer avancerade verktyg för att yrkesarbetarna ska kunna utföra sitt arbete. Detta anses kunna vara en orsak till att behovet av kompetens för att använda mer avancerade digitala verktyg som exempelvis drönare och VR-glasögon inte krävs. Det finns dock vissa yrkesarbetare som testar att använda VR-VR-glasögon, på vissa projekt som undersöker om det finns en potential att använda det storskaligt inom företaget, en informant ger ett exempel på detta.
13
VDC-ansvarig i Malmöområdet ger ett exempel på fördelen med en 3D-modell (bilaga 2): Vi skapar en virtuell byggarbetsplats som arbetarna kan se med VR-glasögon och kan då gå runt, komma med kommentarer om det är något som de vill ändra på arbetsplatsen innan de börjar arbeta där. De kollar exempelvis så att bodar och byggkranen står på rätt ställe. Detta ger även möjlighet att simulera faror så arbetare ska kunna veta vad de ska kolla efter när de är på arbetsplatsen.
I branschen i dag finns det inga utbildningar som fokuserar på att utbilda yrkesarbetarna i en grundförståelse för hur de digitala verktygen används. Då de flesta använder sig av smartphones och surfplattor i sina vardagliga liv och har kunskap om hur dessa används.
Yrkesarbetare som visar ett intresse för att använda digitala verktyg får ofta tillgång till dessa digitala verktyg. Exempelvis om en yrkesarbetare har ett intresse och behov av en 3D-modell för att få bättre uppfattning om produktens utformning och vill se denna modell i en surfplatta, tillgodoser företag ofta yrkesarbeten med en surfplatta. Ett exempel på att vissa yrkesarbetare driver digitaliseringen framåt nämns av en informant som berättar om ett projekt där en person köpte en 70-tums touchscreen och byggde in den i ett höj-och sänkbart skrivbord. Detta har spridit sig bland de som arbetar på olika projekt inom företaget, och har inspirerat andra som nu också vill ha en sådan lösning.
Anläggning
Enligt de informanterna som intervjuats inom anläggning har alla yrkesarbetare tillgång till varsin smartphone. Företagen erbjuder alla anställda en smartphone, men det är upp till yrkesarbetaren att välja om de vill använda denna, eller om de vill använda sin privata smartphone. Detta tyder på att yrkesarbetarna behöver en smartphone för att utföra vissa moment i sitt arbete. Vissa yrkesarbetare har även tillgång till surfplattor och datorer, men inte alla utan det beror på vilket projekt de arbetar med. Enligt informanterna har det under de senaste åren skett en utveckling i användandet av just smartphones. Från att inte använt smartphones i det dagliga arbetet till att alla yrkesarbetare har tillgång till en egen enhet. Grävmaskiner idag är ofta utrustade med en dator som visar maskinföraren hur markarbetet ska utföras med hjälp av en 3D-modell och GPS-mottagare. Detta är ett digitalt verktyg enbart finns inom anläggning. Vid tunnelbygge används borrar som med hjälp av en digital borrningsplan skulle kunna styras på distans med ett digitalt verktyg.
Uppfattningen om yrkesarbetares digitala kompetens skiljer sig mellan de tre informanterna, en av dem menar att yrkesarbetare inte har tillräcklig kompetens medan de andra tycker att kompentensen är tillräcklig. De som inte har tillräcklig kompetens att använda digitala verktyg får be sina kollegor om hjälp. En av informanterna beskriver att det finns en oro att förlora sina jobb på grund av att de upplever att digitala verktyg kan ersätta dem. Om yrkesarbetare haft mer digital kompetens skulle oro som beskrivs minska och deras mottaglighet för att använda digitala verktyg hade ökat. Framtida yrkesarbetare behöver lära sig att hantera digitala verktyg
14
och få förståelse varför de används, för att inse att deras arbete blir mer effektivt. Får de dessa kunskaper kommer de även förstå nyttan av att använda digitala verktyg och ha grundkunskaper som kommer att krävas inom branschen då den digitaliseras mer och mer.
VVS
Inom VVS-branschen är det vanligt att alla yrkesarbetare har smartphones som företaget tillgodoser dem med. Det är vanligt att yrkesarbetarna använder en egen eller har tillgång till en surfplatta. Dator är också ett digitalt verktyg utöver smartphones och surfplattor som yrkesarbetarna har tillgång till. En informant menar att fler och fler yrkesarbetare vill använda sig av digitala verktyg i sitt arbete, företaget erbjuder de intresserade då surfplattor. Detta tyder på att företag vill ge yrkesarbetare möjlighet att använda digitala verktyg på grund av att digitalisering i byggbranschen kommer fortsätta att utvecklas. En informant uttryckte sig på följande sätt “vi kan inte stoppa utvecklingen” (bilaga 11). Utöver smartphones, surfplattor och datorer använder yrkesarbetare även mätinstrument som kopplas upp mot applikationer. Dessa mätinstrument är så pass lätta att använda att ingen speciell utbildning eller digital kompetens behövs. De yngre yrkesarbetarna har den kompentens att använda digitala verktyg som krävs medan de äldre inte alltid besitter den kunskapen. En orsak till att äldre inte har denna kunskap kan vara att de känner sig obekväma att använda digitala verktyg. Äldre personer har troligtvis tillräcklig kompetens för att använda digitala verktyg och skulle de testa att använda dem skulle de snart inse att verktygen inte är svårhanterliga. Yngre yrkesarbetare har kompetens att använda sig av smartphones och surfplattor tack vara att de vuxit upp med dem. De äldre har svårare att ta till sig de nya redskapen, men då många använder sig av dessa i arbetet skapar det en nyfikenhet att lära sig använda dessa. En informant menar att det i vissa fall är bättre att använda en surfplatta då den har en större skärm än en smartphone, exempelvis då en yrkesarbetare ska läsa ritningar eller 3D-modeller. Det betyder att de digitala verktyg som används har olika fördelar beroende på användningsområde.
Vid ett studiebesök (se bilaga 14) på en byggarbetsplats framgick det att en av de äldre yrkesarbetarna använde en surfplatta i flera av sina arbetsmoment. En yngre yrkesarbetare berättade och visade hur han använde sig av sin surfplatta och det var tydligt att han använde sig av den mer än vad hans äldre kollega gjorde. En av de intervjuade uttryckte sig på följande sätt “att ha en surfplatta i verktygslådan är för vissa yrkesarbetare lika självklart som att ha en skruvmejsel” (bilaga 10). Detta tyder på att digitaliseringen inom VVS-branschen kommit långt med användandet digitala verktyg. Under en viss tid på detta projektet och i tidigare projekt har de på byggarbetsplatsen haft en person som endast arbetade med att hjälpa till att få igång alla digitala verktyg. Denna personen hjälpte till med att skapa inloggning till diverse tjänster, ladda ner applikationer. Att stöta på motstånd genom att inte ens kunna logga in på en tjänst skapar motvilja att använda digitala verktyg hos montörerna och därmed utgör detta ett hinder för digitalisering.
15
El
Utifrån de intervjuer som utförts inom elbranschen säger båda informanterna att alla yrkesarbetare smartphones i produktion till flera olika arbetsmoment. Enligt den ena informanten är det inte alla yrkesarbetare i hela företaget som har försetts med smartphones, men i Göteborgsområdet har alla varsin smartphone. Detta kan det betyda att företag främst satsar på att digitalisera byggproduktionen i storstäder. Enligt den andra informanten har alla yrkesarbetare en surfplatta i deras företag eller eventuellt en dator
Ett annat digitalt verktyg som används inom dessa två företag är en installationstestare som används vid egenkontroller för att göra provtagningar på de olika installationerna i projektet. Dessa provtagningar sammanställs automatiskt i en lista. Inom elbranschen använder de sig även av energianalysator för att kontrollera om det finns störningar, spänningstoppar eller dippar i elnätet.
Yrkesarbetarna digitala kompetens beror på om de har ett eget intresse för att använda digitala verktyg. De som har digital kompetens är självlärda på grund av att de använder digitala verktyg på sin fritid och har ett intresse av att lära sig mer utöver de kunskaper de får på arbetsplatsen. Yrkesarbetare som saknar intresse har inte den digitala kompetens som vissa företag efterfrågar.
Sammanfattning
I tabell 2 nedan sammanställs resultaten med avseende på tillgång till digitala verktyg, hur de använder dessa och vilken kompetens som yrkesarbetarna har och vilken utbildning de får inom digitala verktyg.
16
Tabell 2. Sammanfattning av kategorin digitala verktyg.
Bransch Tillgång Digital användning Kompetens och utbildning Bygg Alla har smartphone och
vissa har surfplattor dock vanligt. Stora skärmar finns på vissa projekt.
För att hantera
produktionsinformation, tillverkningsinformation och företagsresurser.
De flesta har tillräcklig kompetens för att använda digitala verktyg som används i bygg.
Anläggning Likt bygg, men skiljer sig då surfplattor används mindre. Grävmaskiner är utrustade med en dator.
Likt bygg. Varierande kompetens. Finns behov av att öka digital kompetens för att minska oro. Vid kompetensbrist fås hjälp från kollegor.
VVS Likt bygg, men surfplattor används i större utsträckning.
Likt bygg. Varierande kompetens beroende på ålder och företag. Yngre har mer kompetens än äldre. Vissa företag satsar mer på digitalisering än andra.
El Likt VVS, dock
varierande beroende på företag och geografiskt område. Använder analysverktyg samt installationstestare.
Likt bygg. Varierande kompetens, beror på den enskilde yrkesarbetarens intresse.
3.2 Produktinformation
Nedan presenteras hur yrkesarbetare tar fram information om produkten som ska framställas. Det kan vara allt från att ta reda på var ett prefabricerat betongelement ska placeras till att veta vilken dimension en ventilationskanal ska ha. För att få fram denna information använder de sig av olika metoder, i denna studie har det undersökts hur de arbetar med 3D-modeller och ritningar, både digitala ritningar och i pappersformat.
Bygg
Yrkesarbetare har i dagsläget behov av ritningar eller en 3D-modell av produkten för att utföra sitt arbete. Alla yrkesarbetare har tillgång till en pappersritning och de flesta har även tillgång till digitala ritningar och en 3D-modell. För att kunna läsa av modellen behövs ett digitalt verktyg som en surfplatta eller en dator. På arbetsplatserna får även underentreprenörerna ta del av ritningar och 3D-modeller. Alla informanter menar att det beror på projektet om yrkesarbetare har tillgång till en 3D-modell. Tillgången till en modell ökar i takt med att möjligheten för yrkesarbetare att använda sig av digitala verktyg ökar i byggproduktion.
17
Att tillgången till en 3D-modell ökar leder även till att användningen av dessa modeller ökar och har börjat ersätta den traditionella pappersritningen. Yrkesarbetare läser ritningar varje dag och tar antingen själva fram ritningar eller får dem av en arbetsledare. Yrkesarbetare får i dagsläget välja om de ska använda sig av en modell eller inte. Ofta väljer de att inte endast använda en 3D-modell utan ser den som ett komplement till en digital eller pappersritning. Pappersritningar är en handling som alla på arbetsplatserna kan använda, dessa håller dock på att fasas ut och fler och fler företag väljer att låta yrkesarbetare använda sig av digitala ritningar och 3D-modeller. Ett exempel på hur yrkesarbetares arbetsmetoder kan effektiviseras är genom att använda digitala ritningar med länkar i handlingsförteckningen som leder yrkesarbetaren till den ritning eller bygghandling som söks. Till följd av att digitala ritningar och modeller läggs upp på en molntjänst där alla inblandande i ett projekt har tillgång till projekts handlingar, kan yrkesarbetare vara säkra på att de bygger efter senaste revidering av bygghandlingarna. Det finns fortfarande pappersritningar kvar på arbetsplatsen trots att dessa är digitala från början. En anledning till detta enligt informanterna är att 3D-modeller inte används i stor utsträckning som juridiska bygghandlingar i byggproduktion. Flera informanter nämner exempel på att det finns vissa projekt som använder 3D-modeller som bygghandlingar i produktion. Likt exemplet om ombyggnationen av slussen (Lantmäteriet, 2017).
Om yrkesarbetare inte har tillgång till ett eget digitalt verktyg att söka nödvändig produktinformation och det endast finns en eller få enheter på arbetsplatsen där de kan kolla i en 3D-modell kan detta skapa problem. Det medför då en risk att det blir en flaskhals och att det inte effektiviserar, som syftet med modellen är. Därför krävs det att byggföretag ger yrkesarbetare tillgång till digitala verktyg för att användandet av 3D-modeller och digitala ritningar ska öka.
Yrkesarbetare som kommer direkt från gymnasiet har inte tillräcklig kompetens att tolka ritningar men de lär sig detta snabbt i arbetslivet då de får använda ritningar varje dag. För att tolka en 3D-modell så behövs ingen särskild digital kompetens. Ett exempel som styrker detta är då en informant uttrycker sig på följande sätt “att tolka en 3D-modell behöver du inte vara så duktig på, då en ser vad det är direkt”. Det är ofta lättare att tolka en ritning oavsett om den är digital eller i pappersformat om det finns en kompletterande modell att jämföra med. Alla företag erbjuder yrkesarbetare att gå utbildningar för att lära sig navigera i programmen som används för att visualisera en 3D-modell. Det är dock yrkesarbetarna själva som får anmäla sitt intresse till utbildningarna, detta då ingen som har intervjuats menar att deras företag kräver att arbetarna ska ha den digitala kompetens som behövs för att hantera 3D-programmet. Detta kan innebära att yrkesarbetare inte utvecklar sin digitala kompetens då de har ett bristande intresse och därmed bromsar företagets och branschens digitala utveckling. I vissa projekt är det nödvändigt att använda en 3D-modell för att kunna visualisera produkten och bygga därefter. I dessa projekten skulle det inte vara möjligt att färdigställa produkten med endast ritningar. En informant ger ett exempel på hur effektivt det kan vara att använda en 3D-modell och hur mycket lättare det är att tolka en modell än en ritning.
18
VDC-ansvarig i Malmöområdet ger ett exempel på fördelen med en 3D-modell (bilaga 2):
Detta exemplet har stora likheter och visar likvärdigt resultat som det exempel från studien som Parks & Lee (2017) gjort, vilket nämns i teorikapitlet, avsnitt 2.2.
Generellt har de yngre nyutbildade yrkesarbetarna i bygg en större förståelse för vilka fördelar det finns med att arbeta med BIM-modeller än äldre har. De yngre vet att det finns en nytta med att använda en BIM-modell och att det kan effektivisera arbetet. Även yrkesarbetare som inte är vana vid att använda sig av 3D-modeller kan navigera sig fram i programmen, det tar dock längre tid för dem. Ifall de behöver stöttning med att använda de digitala verktygen kan de få en utbildning, denna är dock inte programspecifik. En anledning till att inte företag har programspecifik utbildning för alla yrkesarbetare är för att programmen varierar från projekt till projekt och ibland även under tid. De kan också få hjälp av sina medarbetare med att lära sig använda programmen.
Anläggning
I anläggningsbranschen använder yrkesarbetare dagligen ritningar vid nyproduktion, men vid drift och skötsel används ritningar bara vid enstaka tillfällen. De ritningarna som yrkesarbetare använder är för det mesta utskrivna på papper. I och med det krävs det inte att yrkesarbetarna har specifik digital kompetens för att ta del av denna form av produktinformation. Ritningsförståelsen hos de erfarna yrkesarbetarna är tillräcklig, det är de tre informanterna inom anläggning eniga om. En av dem menar dock att det skulle vara lättare för yrkesarbetare och då framförallt de med mindre erfarenhet av ritningsläsning, att tolka en ritning med en kompletterande 3D-modell. Ett problem med pappersritningar är svårigheten att veta om ritningen som används är den senaste uppdateringen av bygghandlingarna. Det kan ha skett en revidering som inte finns med på ritningen yrkesarbetaren har och då finns det en risk att flera olika versioner används vid samma tidpunkt av olika yrkesarbetare i ett projekt. En anledning till att användandet av digitala ritningar bör implementeras är för att säkerställa att det är den senaste uppdateringen av bygghandlingen som de bygger efter. Företaget som en av informanterna arbetar på har som mål att i januari år 2022 endast arbeta med digitala ritningar och 3D-modeller. Ledningen för detta företag är i dagsläget igång med att ta fram metoder för att verkställa detta mål och därmed eliminera pappersritningar från byggarbetsplatsen.
En grupp av arbetare inom anläggningsproduktion är grävmaskinisterna. De är den grupp använder sig av digital produktinformation i störst utsträckning. I grävmaskinen sitter ofta en dator som kan hantera och visualiserar en 3D-modell. Denna modell tas fram av en mättekniker
Två erfarna granskare ombads kolla på en armeringsritning och hitta avvikelser eller fel. Det tog dem 300 minuter. Sedan ombads en person som inte ens arbetar med bygg att kolla på samma armeringsritning fast visualiserad i en 3D-modell. Personen kunde efter tio minuter identifiera samma avvikelser och fel som de erfarna granskarna.
19
som levererar den till maskinisten. Med hjälp av en modell kan grävmaskinisten se på sin datorskärm hur mycket eller lite massor som ska schaktas bort eller hur mycket marken ska byggas upp. En sensor som sitter vid grävskopan gör möjligt för maskinisten att schakta med precision enligt 3D-modellen.
3D-modellers användning och utveckling hindras av det faktum att i dagsläget till största delen endast är ritningar som används till juridiskt bindande bygghandlingar. En informant menar att om 3D-modeller skulle användas mer som bygghandlingar kommer 3D-modeller att dominera anläggningsbranschen och användandet av ritningar kommer att försvinna. Det finns exempel på att 3D-modeller används i byggproduktion som juridiskt bindande bygghandlingar (Lantmäteriet, 2017).
VVS
Flera av de intervjuade inom VVS-branschen menar att 3D-modeller används flitigt i branschen men att det huvudsakligen används av företag på de större nybyggnationsprojekten. Företag som arbetar med mindre projekt och som inte har lika stora resurser som större företag har använder digitala ritningar eller ritningar i pappersformat. En av informanterna menar att de på det nuvarande projektet endast använder 3D-modeller eller digitala ritningar då ledningen beslutat att inte använda pappersritningar i projektet. Efter att ett studiebesök på byggarbetsplatsen på detta projekt observerades det dock att flera av yrkesarbetarna använde sig av pappersritningar till en viss grad. En äldre yrkesarbetare som har cirka 40 års erfarenhet av att arbeta med VVS påstod sig använda 3D-modellen lika mycket som pappersritningar. Personen sa dock att modellen används som ett komplement till ritningarna. En yngre yrkesarbetare på samma arbetsplats med cirka sex års erfarenhet använde sig huvudsakligen av digitala ritningar och 3D-modeller men använde också pappersritningar. Anledningen till att den yngre yrkesarbetaren inte endast använde sig av digitala ritningar och modeller var för att det fortfarande är mer effektivt och exakt att ta ut mått på pappersritningar än i en digital ritning. Observationen av att det användes pappersritningar trots att informanten påstod att projektet var pappersfritt tyder på att yrkesarbetare fortfarande behöver pappersritningar för att utföra sitt arbete på ett effektivt sätt. Detta har troligtvis mer att göra med att de program som används inte är tillräckligt anpassade för arbetet än att inställningen är negativ eller att den digitala kompetensen är låg hos yrkesarbetarna. Det kan även bero på att projektörer som ritar 3D-modellerna inte har den praktiska kunskap som krävs och detta leder till att yrkesarbetare behöver lösa missar som projektörerna har gjort. Kompetensen när det gäller att kunna tolka ritningar är generellt tillräcklig hos yrkesarbetare inom VVS-branschen. De som kommer från gymnasiet har dock bristande kunskaper och det finns en förväntan av branschen att de ska ha en högre kompetens inom ritningsläsning. Informanterna menar att en 3D-modell är ett bra komplement till ritningar för att förstå helheten av produkten. Vid komplicerade installationer efterfrågar yrkesarbetare att få tillgång till en 3D-modell då de inte kan utföra vissa installationer utan att ha en modell som komplement.
20
El
Att en yrkesarbetare har tillgång till en 3D-modell i elbranschen beror på om projektet tillåter det. I projekt där en 3D-modell finns medräknad i budgeten används modellen av yrkesarbetare. Det är dock sällan de endast använder en modell, den används som ett komplement till de ritningar som finns. Yrkesarbetarna har tillgång till både pappersritningar och digitala ritningar, ofta skrivs alla ritningar ut till yrkesarbetarna. De personer som har intervjuats inom elbranschen menar att yrkesarbetare använder 3D-modeller när de finns tillgängliga. Det är vanligare att yrkesarbetarna använder sig av ritningar än 3D-modeller. Ett exempel på vad de använder en modell till är kontrollera så att det inte sker några kollisioner, de kan även använda modellen till att ta ut höjder. En informant menar att om 3D-modeller börjar användas oavsett storlek på projektet kommer modellerna kunna ligga till grund för materialbeställningar och att dessa då kommer bli mer exakta.
Yrkesarbetare som kommer från gymnasiet har en vana att använda digitala program, men kan inte de specifika programvarorna som används i företagen som de blir anställda på. De yrkesarbetare som har kompetens att navigera i en 3D-modell har ofta ett eget intresse och har lärt sig själv. Det är mestadels yngre personer som har denna kompetens men även en del äldre personer. Vissa företag erbjuder endagsutbildningar i de program som modellerna finns i, men det är återigen yrkesarbetaren som får visa sitt intresse för att få denna utbildning. Det finns en viss antydan till att nyutbildade yrkesarbetare inte har den digitala kompetens som efterfrågas.
Sammanfattning
I tabell 3 nedan sammanställs resultaten med avseende på tillgång till produktinformation och vilket format yrkesarbetarna hanterar informationen, hur de använder denna och vilken kompetens om yrkesarbetarna har och vilken utbildning de får inom ritningsförståelse och hantering av 3D-modeller.
21
Tabell 3. Sammanfattning av kategorin produktinformation.
Bransch Tillgång Digital användning Kompetens och utbildning Bygg Alla har tillgång till
pappersritning, de flesta har tillgång till digital ritning och 3D-modell. Företag vill arbeta mer med modeller.
Ta reda på information om hur produkten ska
framställas och vad som ingår. Visualisera produkten. Används dagligen.
Unga, nyutbildade har inte ritningsförståelse, men kan navigera i program för 3D-modeller. Äldre tvärtom.
Anläggning Mest pappersritningar för yrkesarbetare. 3D-modeller för
grävmaskinister. Företag vill arbeta mer med modeller.
Likt bygg, men grävmaskinister använder till största delen 3D-modeller att gräva efter.
Alla kan tolka ritningar, men lättare för alla yrkesarbetare med en kompletterande 3D-modell.
VVS Mest 3D-modeller och digitala ritningar vid större projekt. Finns tillgång till
pappersritningar i alla projekt.
Likt bygg. Tillräcklig kompetens hos de flesta yrkesarbetare. Bristande kompetens hos nyutbildade.
El Likt bygg. Likt bygg, men även för att kontrollera så kollisioner inte sker.
Kompetens finns hos de yrkesarbetare som har ett eget intresse av att använda 3D-modeller och digitala ritningar.
3.3 Tillverkningsinformation
För att säkerställa produktens kvalité utförs egenkontroller, tillbud och arbetsberedningar följs och genom att göra skyddsronder, olycksrapporter och miljöronder för att yrkesarbetarnas arbetsmiljö ska vara hälsosam och hållbar. Detta är ett område som har digitaliserats i branscherna och många företag använder olika program och applikationer för yrkesarbetarna ska kunna hantera tillverkningsinformation.
Bygg
Många av de programmen som yrkesarbetarna behöver för att kunna göra skyddsronder, miljöronder, olycksrapporter, egenkontroller och tillbud digitalt kräver att de har ett digitalt verktyg så som smartphone eller surfplatta. Detta då tillverkningsinformationen ofta sker via applikationer eller program. Som nämnts tidigare i studien har alla tillgång till en smartphone inom bygg, vilket betyder att yrkesarbetare har tillgång till de applikationer som krävs. För att
22
få tillgång till dessa program krävs det ofta att yrkesarbetaren har ett konto eller en inloggning. Skulle det vara så att en yrkesarbetare inte vet hur de får tillgång till ett konto eller skapar ett, får personer heller inte tillgång till programmet. Dessa personer får då ta hjälp av en kollega eller anmäla intresse för att gå en utbildning för att hantera programmen som ska användas. Det finns en applikation som heter BIA som används inom bygg för att rapportera in riskhantering, olycksrapporter, tillbud och skyddsronder. Genom att företag använder BIA-applikationen får de möjlighet att dela med sig och ta emot information och lära sig om tillverkningsinformation, utredningar och vilka åtgärder som gjorts inom branschen (AFA försäkring, u.d.). Det finns andra program som yrkesarbetare också använder för dessa rapporter. Ett exempel på ett sådant program är Dalux som används i flera byggföretag, här kan yrkesarbetaren lägga in rapporter om avvikelsehantering. Detta program har blivit populärt bland underentreprenörer, de får tillgång till detta på grund av att det är obegränsat användande på ett projekt. Det är dock så att många yrkesarbetare inte använder applikationerna och programmen själva. De går istället till en arbetsledare eller platschef och berättar muntligt om en avvikelse eller skyddsrond, arbetsledarna lägger sedan in informationen i de olika programmen.
Yrkesarbetarna som är intresserade av att driva digitaliseringen framåt inom bygg har ofta den kompetens som krävs för att använda dessa program, medan de personerna med bristande intresse inte lär sig att hantera programmen. Det finns interna utbildningar inom företagen att söka för yrkesarbetare som vill lära sig ett specifikt program. Förfrågan om att gå en utbildning från yrkesarbetarna kommer när de är i kontakt med ett nytt program de kan arbeta med. De personer inom bygg vi intervjuat menar att ledningen på företagen gärna ser att fler yrkesarbetare själva ska kunna lägga in olycksrapporteringar och kunna göra avvikelserapportering via ett digitalt verktyg. Det tyder på att yrkesarbetare förväntas kunna utföra detta arbete i framtiden. Då det enligt studier skulle effektivisera byggproduktionen och säkra arbetsmiljön (Getuli, et al., 2017).
Anläggning
Tillverkningsinformationen i anläggningsbranschen hanteras huvudsakligen i pappersformat av yrkesarbetare. Under en av intervjuerna blev informanten frågad hur digitaliseringen inom anläggningsbranschen ser ut idag, informanten svarade då: “Om samma fråga hade ställts om ett år tror jag att det hade varit betydligt mer digitalt”. Med detta menar informanten att de har planer på att digitalisera men att det idag inte används digitala verktyg i någon större utsträckning. Företagen planerar att ta fram digitala metoder för att hantera rapporter och arbetsbeskrivningar för att kunna effektivisera dessa moment. En informant menar att de även vill dra ner på pappersförbrukningen, “idag är det mycket tänk på miljön och att dra ner på pappersförbrukningen är ett sätt att dra sitt strå till stacken” (bilaga 6).
På grund av den digitalisering som skett inom byggproduktion används applikationer i smartphones för att rapportera tillbud och skador, där det finns tillgång till programmen. Dessa rapporteringar görs i BIA-applikationen likt de inom bygg och av samma anledning. Denna
23
applikation används av alla yrkesarbetare ett företaget då ledningen beslutat att införa detta verktyg i hela företaget utan undantag. Detta trots att tidigare i studien menar informanter att inget företag tvingar yrkesarbetarna att använda digitala verktyg. På grund av att ett företag beslutade att alla yrkesarbetare ska använda BIA-applikationen utan undantag har det lett till att alla inom det företaget gör det och företaget har därmed blivit mer digitaliserat. Även skyddsronder har börjat rapporteras digitalt i applikationer.
Eftersom tillverkningsinformationen till störst del hanteras i pappersformat är det inte nödvändigt för yrkesarbetarna att ha någon specifik digital kompetens utöver att kunna rapportera i BIA-applikationen. De vi intervjuat menar att denna applikation är enkel att använda. Nyanställda får utbildning om de programmen som används på företaget och var de ska vända sig för att få hjälp med dessa, exempelvis till en tekniksupport.
VVS
“Allt är digitalt”, på detta sätt uttryckte sig en av de informanter som är verksam i VVS-branschen när frågan om hur företaget arbetar med digitala verktyg ställdes. Alla rapporteringar, egenkontroller och arbetsbeskrivningar kan hanteras digitalt av yrkesarbetare i smartphones, surfplattor eller datorer. De flesta av VVS-företagen använder samma program för att hantera tillverkningsinformation. Dessa program menar informanterna är enkla att förstå och använda. De yrkesarbetare som inte kan hantera dessa program och behöver stöttning i det får den hjälp de behöver från företaget, genom att de erbjuds utbildningar i programmen eller att de får hjälp i från en person som kan hjälpa yrkesarbetaren. Det är också vanligt förekommande att yrkesarbetarna frågar varandra om hjälp och på detta sätt lär sig hantera programmen. Då nya applikationer och program introduceras på arbetsplatsen får alla yrkesarbetare utbildning i dessa. En informant menar att det hade varit bra att hjälpa yrkesarbetarna höja sina digitala kunskaper och färdigheter men att det också är viktigt att se till att programmen som används är lätthanterliga. En annan informant påpekar att skolan ligger efter i att utbilda blivande yrkesarbetare inom digitala verktyg. Det kan bero på att det är svårt att skapa en utbildning eftersom de flesta företag har olika program för att förmedla tillverkningsinformation. “Det är viktigt och kommer vara ännu viktigare att ha en hög digital kompetens eftersom utvecklingen inte kommer att stanna” (bilaga 11).
El
I denna branschen har inte alla yrkesarbetare tillgång till smartphone eller annat digitalt verktyg, men i de områden som studien avgränsat sig till har alla tillgång till dessa medel. I och med att de har tillgång till en smartphone kan yrkesarbetarna göra tillbudsrapporteringar via sin smartphone. Likt de övriga branscherna används BIA-applikationen även inom el för att ta del av information och kunskap om andra företag inom branschen delar via detta system. Skulle alla, även de yrkesarbetare som är verksamma på mindre ortet ha smartphones är det möjligt att fler rapporteringar hade delats i branschen. Ett företag som en av informanterna arbetar på
24
skickar sina yrkesarbetare på utbildning då ett nytt program eller system ska implementeras. Ett annat företag har en introduktionsutbildning för nyanställda där de lär sig hur de ska använda de programmen företaget använder. De får även kunskap om hur de ska kunna logga in på konton som behövs för att göra rapporteringar.
Sammanfattning
I tabell 4 nedan sammanställs resultaten med avseende på tillgång till program och applikationer för att hantera tillverkningsinformation och vad de används till. I tabellen redovisas även vilken digital kompetens som yrkesarbetarna har samt vilken utbildning företagen i de olika branscherna erbjuder inom digitala program.
Tabell 4. Sammanfattning av kategorin tillverkningsinformation.
Bransch Tillgång Digital användning Kompetens och utbildning Bygg Tillverkningsinformation
finns att tillgå och hantera digitalt av alla.
• Avvikelsehantering • Riskhantering • Olycksrapporter • Tillbud • Skyddsronder • Miljöronder
Kompetens finns hos de intresserade och de som fått utbildning från företaget. Internutbildningar sker löpande.
Anläggning Tillverkningsinformation finns att tillgå men hanteras mestadels i pappersformat. Är i startskede av digitalisering. • Tillbud • Skaderapportering • Skyddsronder
Den digitala kompetens som behövs är att hantera BIA-applikationen. Nyanställda får utbildning och tekniksupport finns. VVS All tillverkningsinformation hanteras digitalt. • Avvikelsehantering • Riskhantering • Olycksrapporter • Tillbud • Skyddsronder • Miljöronder • Egenkontroller • Arbetsbeskrivning
Digital kompetens är tillräcklig hos de flesta. Nyanställda får utbildning. Internutbildningar sker löpande. Kollegor hjälper varandra vid svårighet att hantera programmen.
El Likt bygg • Tillbud Nyanställda får utbildning.
Internutbildningar sker löpande.
3.4 Företagsresurser
Yrkesarbetare får mer och mer ansvar för att hantera vissa administrativa moment inom företaget. I de olika branscherna som studien undersökt sker det en stor utveckling av att använda sig av digitala program för att hantera företagsresurser. Genomgående i alla branscher
