LÄRANDE OCH SAMHÄLLE BARN–UNGA–SAMHÄLLE
Examensarbete i barndom och lärande
15 högskolepoäng, grundnivå
En diskursanalys av förskollärares tal om
stress
Discourse analyses of preschool teachers talk about stress
Nikita Casares
Förskollärarexamen, 210 högskolepoäng Examinator: Morten Korsgaard Datum för slutseminarium: 2018-05-31 Handledare: Jonas Qvarsebo
2
Förord
Inledningsvis vill jag tacka min handledare, Jonas Qvarsebo. Han har med stort tålamod hjälpt mig att förstå de moment jag har haft svårt för och han har även gett mig konstruktiv kritik.
Jag vill också tacka de förskollärarna som har deltagit i intervjuerna. Utan deras tankar, åsikter och erfarenheter som de delade med sig hade jag inte kunnat genomföra denna uppsats.
3
Abstrakt
Den här uppsatsen är en diskursanalys om förskollärarnas tal om stress. Mitt syfte är att ta reda på vilka diskurser som skapas i förskollärarnas tal om stress och vilka diskursiva mönster man kan finna. Det jag vill lyfta fram är förskollärarnas bild om stress. Anledningen till mitt val av ämne beror på att förskollärarnas arbetsförhållande har blivit ett mycket aktuellt ämne de senaste åren. Detta har lett till att en av de stora diskussionerna är om stress och de många sjukskrivningarna. Den metod som har används är kvalitativ och ostrukturerad intervjuform med inriktning
diskursanalys.
Resultatet och analysen av mitt arbete visar att det finns olika diskursiva teman vilka är struktur,
personalbortfall, positiv och negativ stress och multi-tasking (dvs. man har fler uppgifter att göra
samtidigt). De i sin tur skapar olika diskursiva mönster som till exempel prioriteringar som måste göras på förskolan, tid, planering, förberedelser och barnen. Diskursen om stress är väldigt
komplex och det finns många olika bilder av hur man ser på stress. Förskollärarnas utsagor ger sina egna bilder av stress vilket visar på hur lika eller olika man kan se på saker och ting.
4
Innehåll
1 Inledning... 6
1.2 Syfte och forskningsfrågor ... 7
2. Tidigare forskning ... 8
2.1 Stress i förskolan ... 8
2.2 Stress och återhämtning ... 9
2.3 Stress som något positivt ... 9
2.4 Yrkesrollen och individens identitet ... 10
2.5 Stress och prestationsnivåer ... 10
2.5 Sammanfattning ... 11
3. Teori ... 12
3.1 Diskurs ... 12
3.2 Diskursanalys ... 13
3.3 Andra centrala begrepp ... 15
3.1.1 Stress ... 15
3.1.2 Positiv och negativ stress ... 15
3.1.3 Multi-tasking ... 15 3.1.4 Tid ... 16 3.1.5 Struktur ... 16 3.4 Sammanfattning ... 16 4. Metod ... 17 4.1 Metodval... 17 4.1.2. Intervju ... 17
4.2 Genomförande och urval ... 18
4.3 Validitet och reliabilitet ... 19
4.4 Etiska överväganden ... 20
5. Resultat och analys ... 21
5.1 Vilka diskurser om stress framträder i förskollärarnas berättelser? ... 21
5.1.1 Struktur ... 21
5.1.2 Personalbortfall ... 22
5.1.3 Positiv och negativ stress ... 24
5.2.4 Multi-tasking ... 25
5.2 Vilka diskursiva mönster kan man hitta i förskollärarnas tal om stress? ... 26
6. Diskussion ... 29
6.1 Metoddiskussion... 31
5
Referenser... 33 Bilaga 1 ... 37 Bilaga 2 ... 39
6
1 Inledning
Idag har debatten kring förskollärarna blivit ett mycket omtalat ämne. Deras pressade
arbetssituation har alltmer hamnat i blickfånget de senaste åren. Det har lett till en diskussion om förskollärarnas hälsa där stress och sjukskrivningar har varit det stora ämnet. Upplevelsen av stressituationer i förskolan där förskollärare undviker att gå hem även om hon känner sig stressad är något man kan läsa om i Kochs (2016) artikel. Även ombudsmannen från Lärarförbundet uttrycker sig att "Medlemmarna går på knäna" som då syftar till förskollärarna (Passanisi, 2014).
Hon ser förskollärarnas arbetssituation som något ohållbart. Det är inte enbart lärarnas lojalitet till att prestera så bra som möjligt som skapar stress utan det finns yttre faktorer också vilket det också skrivs mycket om. Förskollärarna är de som mest sjukskriver sig (Gran, 2015) och förskollärare närmar sig toppen i en femgradig skala (Nandorf, 2017). Orsaken till det beror på det ökade kravet som sätts på förskollärarna i kombination med att det råder personalbrist (Granm, 2015), för stora barngrupper, för lite tid för planering, dokumentationskrav, för hög ljudnivå samt frånvarande förskolechefer (Koch, 2015b.). Sedan 2010 till 2015 har förskollärare och fritidpedagoger toppat listan på antal sjukskrivningar per 1000 anställda varje år och detta har bara ökat (Koch, 2015b). De senaste fyra åren har "psykisk sjukdom" för förskollärare och fritidspedagoger blivit 46 % vanligare jämfört med samtliga yrken som ligger på 41 % (Koch, 2015a.). Den här diskussionen om stress bland förskollärare har uppmärksammats i forskning (Sjödin & Neely, 2017; Arronsson, Astvik & Gustafsson, 2014; Jacobsson, Pousette & Thylefors, 2001 m.fl.). Deras resultat har pekat på att det är både fysiskt och psykiskt påfrestande för förskollärarna.
Talet om stress kan förstås som en diskurs, dvs. ett mer eller mindre systematiskt sätt att tala och tänka om ett fenomen (Winther Jørgensen och Phillips, 2000). Man är inte ute efter en sanning utan en bild av hur verkligheten kan se ut. Mitt arbete kommer att således fånga upp förskollärarnas egna tankar och upplevelser av hur de ser på stress. Det har gjorts en hel del forskning kring stress och arbetslivet (Sjödin & Neely, 2017; Arronsson, Astvik & Guftasson) men det saknas diskursanalyser om hur förskollärarna talar om stress. Min studie ska med hjälp av diskursanalys undersöka talet om stress.
Först vill jag kort beskriva hur mitt arbete är disponerat. Det är indelat i 6 kapitel. I kapitel 2 tar jag upp tidigare forskning som har gjorts. Det tas upp hur man har talat om stress i olika kontexter. I kapitel 3 tar jag upp teori. Här kommer jag att förklara begrepp som kommer att användas i mitt arbete. Det kommer även att tas upp vad diskurs och diskursanalys är och Foucault
diskursanalytiska ansats. Kapitel 4 behandlas metod där jag går igenom metodval,
7
och avslutar kapitlet med etiska överväganden. I kapitel 5 redovisas resultat och analys. Detta är tematiskt upplagt. Det avlutande kapitlet är ägnat för diskussion där koppling mellan
förskollärarnas utsagor från mina intervjuer och tidigare forskning kommer att göras. Metoddiskussion och vidare forskning behandlas också i detta kapitel.
1.2 Syfte och forskningsfrågor
Mitt syfte är att undersöka förskollärares tal om stress. Utifrån intervjuer med förskollärare om stress vill jag besvara följande frågor:
• Vilka diskurser om stress framträder i förskollärarnas berättelser?
8
2. Tidigare forskning
I det här kapitlet ska jag redovisa relevant forskning om stress i relation till förskolan och diskutera min egen studies relevans i förhållande till denna forskning. Det är tematiskt strukturerat.
2.1 Stress i förskolan
Att förskolläraryrket är både mentalt och fysiskt påfrestande hör man allt oftare i dagens samhälle. Sjödin och Neelys (2017) undersökning visar en jämförelse mellan högstressade (high-stress) förskollärare med lågstressade (low-stress) i hur de hanterar sitt arbete och eventuella
stressmoment. Enligt den här undersökningen framkommer det att de stora barngrupperna inte tycks vara en av orsakerna till stressmomenten vilket man kan säga att det bryter i detta fall den tidigare föreställningen om att stora barngrupper orsakar stress hos förskollärare. Sjödins m.fl. studie gav en bild av att de högstressade förskollärarna spenderade mer tid med att planera och organisera det pedagogiska arbetet istället för att vara med barnen. Detta pekar på att det skulle vara orsaken till deras stress då de känner att de inte hinner vara med barnen. De som tillbringade mer tid med barnen var de lågstressade förskollärarna. Författarna ger en idé om att de som var mindre stressade kanske förlitade sig på de högstressade förskollärarna och blev på så vis mindre stressade. Hur organisationen i verksamheten ser ut spelar en viss roll för personalens upplevelser av stress (Arronsson, Astvik & Gustafsson, 2014; Jacobsson, Pousette & Thylefors, 2001 m.fl.). Detta nämns bland annat i Jacobsson, Pousette och Thylefors (2001) undersökning där de försöker se relationer mellan ett antal faktorer och stressreaktioner. Vad som lyfts fram ur deras
undersökning är idén om att det finns "coordination problems" vilket enligt författarna skulle vara de faktorer som orsakar stress. Vad de menar med det är bland annat samordningen mellan lärarna. Lärarens stress verkar även vara beroende av individens egen förmåga och strategier men även organisationens metoder och lösningar för deras arbete. "Coordination problems" kan också skapa besvikelse, frustration och stress för lärarna då de känner att de inte kan uppfylla förväntningarna som ges på dem eller om samarbetet dem emellan inte är tillräckligt organiserat. Vidare nämner de att det finns två olika typer av stress. Den positiva stressreaktionen som de uttrycker det, kallar de för "feelings of mastery" och den negativa för "stress reactions".
Cau-Bareille (2011) i sin undersökning från Frankrike tar upp att arbetsstressen är en av orsakerna till de fysiska och psykologiska symptomen för utbrändhet och oförmågor under arbetslivet. Detta ger då idén om att förskollärarna förtidspensionerar sig. Annan forskning som också tar upp att stress är både psykiskt och fysiskt påfrestande är Zinsser, Christensen och Torres (2016). Likt de
9
svenska forskningarna som redan nämnts (Arronsson m.fl., 2014; Sjödin & Neely, 2017) nämner även Cau-Bareilles förskollärarnas problematik gällande rollen som förskollärare och
modersrollen. Diskursen om tidsbrist och för mycket arbete som orsak till stress visas i flera studier som har gjorts (McGrath & Huntington, 2007). En annan internationell studie som gjorts om tid och stress är Tsai, Fung och Chow (2006). De hävdar att tiden kunde vara en faktor till stress.
2.2 Stress och återhämtning
Något som ofta också diskuteras i samband med stress är brist på återhämtning. Arronsson, Astvik och Gustafssons (2014) studie undersöker arbetsförhållande, återhämtning och hälsa för olika yrkesgrupper varav en av dem är förskollärare. Det som lyfts upp i studien är vikten av
återhämtning. De menar att upprepade stressmoment och långvarig stress där det inte finns någon tid för återhämtning leder till långvariga hälsoproblem till slut. Detta pekar på att sömn blir en viktig faktor för återhämtning (Arronsson m.fl., 2014; Barck-Holst m.fl. 2017; Sjödin & Neely, 2017). Idén om att kunna sätta gränser mellan arbete och privatliv är något som författarna belyser. Vidare nämner de att det även handlar om organisationen, ledningen och ledarskapet i
verksamheten (Arronsson m.fl., 2014; Jacobsson m.fl., 2001). Diskursen om återhämtning är ett återkommande ämne som skapar ett visst diskursivt mönster.
2.3 Stress som något positivt
Jansson, Sandlund, Joakobsen och Olin-Scheller (2012) studie är en diskursanalys där de problematiserar konstruktioner av stress i arbetslivet ur ett genusperspektiv. Deras studie till skillnad från tidigare forskning (Cau-Bareille, 2011; McGrath & Huntington, 2007; Tsai, Fung & Chow, 2006; Zinsser, Christensen & Torres, 2016 m.fl.) där diskursen "stress är inte bra för hälsan" tar Jansson m.fl. upp att stress verkar vara något givet i arbetslivet, något som behövs. Stressen hamnar i en viss position där den tycks vara en norm i arbetet, något självklart och att om man inte kan hantera det höga tempot och stressen som kommer borde man byta arbete. Vidare nämner författarna att stressdiskursen i detta fall innebär i första hand möjligheter snarare än begränsningar. Vad som menas är att stress ses som en förutsättning för effektivitet, prestation och hög arbetskapacitet. Jansson m.fl. belyser att stress är något som ska och kan hanteras. Det är en norm och något som behövs för att kunna ge goda prestationer, underförstått att stress inte får gå till orimliga gränser. Deras studie ger en bild av att vara stressad är något en person själv kan välja att vara eller inte vara genom att välja strategier för hur man hanterar stress och reducerar den vilket författarna också nämner.
10
2.4 Yrkesrollen och individens identitet
Aronson och Härenstam (2012) studie tar upp hur läkarna upplever att de får göra uppgifter som inte ingår i deras roll. Författarna hävdar att en källa till stress i den typen av yrken är spänningar mellan just professionell roll, identitet och självvärdering. När de säger "typen av yrken" syftar de till legitimationsyrken. Vidare nämner de att "Stressreaktioner beror således inte på stressorerna i sig utan är förbundna med den professionella rollens gränser med individens identitet och
självvärdering" (ibid. s. 221). Detta visar att stress handlar om spänningar mellan professionella rollen och individens identitet och självvärdering. Den professionella rollen avgränsar och
implicerar vad som kan förväntas av individens roll men även vad som inte gör det under normala omständigheter (Aronsson m.fl., 2012). De uppgifter som inte förväntas tillhöra individens
yrkesroll kallar Aronson m.fl. för illegitima uppgifter. Detta kan dras parallellt till förskollärarna som får ta på sig arbetsuppgifter som egentligen inte ingår i deras uppgifter (Gran, 2015).
2.5 Stress och prestationsnivåer
Pakarinen, Kiuru, Lerkkanen, Poikkeus, Siekkinen, & Nurmis (2010) studie undersöker hur stress hos förskollärare påverkade barns motivation till att lära sig nya färdigheter. Studien lyfter upp idén om att lärarstressen kan bidra till lägre kvalité för interaktioner med barn. Det pekar på att förskollärare med hög nivå av lärarstress har en lägre prestationsnivå eller förmåga att möta barns intresse medan förskollärarna med låg stressnivå har förmågan att väcka nyfikenhet, intresse och spänning hos barnen istället (Pakarinen m.fl., 2010). Detta ger en föreställning om att lärarstressen påverkar barns prestationsförmåga men även intresset hos dem att vilja lära sig saker. Ett annat centralt område i diskursen är den fonologiska medvetenheten (språkutvecklingen) hos barn. Studien visar att barn som har en hög motivation att lära sig saker leder till en hög fonologisk medvetenhet. Däremot påverkar lärarstressen indirekt den fonologiska medvetenheten hos barn negativt enligt författarna. Resultaten av undersökningen visar hur viktigt en förskollärares välmående är för deras prestationsförmåga men även för att barnen ska må bra och bli mottagliga för nya kunskaper.
Den tidigare forskningen som redovisats i mitt arbete talar mycket om hur stress påverkar förskollärarna negativt i många fall. Det som saknas är diskursanalytiska undersökningar på hur förskollärarna talar om stress. Diskursanalyser har gjorts för andra yrkeskategorier (Janssons m.fl., 2012) men inte specifikt för förskolläraryrket. Därför har jag valt att göra en diskursanalys om förskollärarnas tal om stress för att undersöka hur de talar om stress. Språket är strukturerat i mönster eller diskurser - det är alltså inte tal om ett generellt betydelsesystem utan om flera system
11
där betydelserna skiftar från diskurs till diskurs (Winther Jørgensen & Phillips, 2000). Det är dessa mönster som jag kommer att undersöka och vilka diskurser som skapas. Jag kommer därför lyfta upp några utsagor som har gjorts av förskollärarna och tillämpa de tidigare studierna i mina argument.
2.5 Sammanfattning
De studier som har presenterats i detta kapitel avser att kartlägga ett forskningsfält kring begreppet "stress". Studierna visar att stress som fenomen är mångfasetterade. Det kan handla om psykiska såväl som fysiska aspekter. Stress kan både vara positiv och negativ (Jacobsson m.fl., 2001). Synen på stress är varierande och hur man pratar om det visar att diskursen om stress är väldigt komplex. Förhoppningsvis kan jag med hjälp av tidigare forskning som precis har presenterats och den teori som kommer att redovisas i nästa kapitel bidra med att ge en bild av hur förskollärarna talar om stress.
12
3. Teori
I det här kapitlet kommer jag att ta upp de teorier och begrepp som har använts i den här studien. En diskursanalytisk ansats har utgjort det teoretiska ramverket för mitt arbete. De relevanta
begreppen är; diskurs, diskursanalys och Foucault diskursanalytiska ansats. Det kommer att finnas ytterligare en del som heter "Andra centrala begrepp" där jag förklarar vad stress, positiv och negativ stress, multi-tasking, tid och struktur innebär i mitt arbete.
3.1 Diskurs
Begreppet diskurs har olika innebörder (Bergström & Boréus, 2013b). Winther Jørgensen och Phillips (2000) talar om att ordet "diskurs" ofta handlar om en eller annan idé om att språket är konstruerat i olika mönster som våra utsagor följer när vi agerar inom olika sociala domäner som t.ex. medicinsk diskurs. Vidare nämner de att "diskursanalys" på motsvarade sätt är analys av dessa mönster. Men detta är inte mycket till hjälp om man vill förstå vad diskurser är för något eller hur de används. Winther Jørgensen m.fl. förklarar att man måste söka sig till metoderna i
diskursanalysen och de mer utvecklade teorierna. Det som upptäcks då är att diskursanalys är inte en enda ansats utan en rad multidisciplinära och tvärvetenskapliga ansatser som kan användas på många olika sociala områden i många typer av undersökningar (ibid.). Börjesson (2003) hävdar att diskurser föreställer eller representerar verkligheten. Detta nämner även Winther Jørgensen m.fl. (2000). Förskollärarnas uttalande representerar deras verklighet vilket blir en diskurs som jag kommer gå närmare in på senare. Man skulle kunna säga att diskurser skapar världen genom att lägga tyngdpunkten vid vissa saker och ge selektiva skildringar av olika fenomen.
Det nämns att begreppet diskurs är en fråga om "reglerad samtalsordning med institutionaliserade framställningsprocedurer" men det kan även gälla praktiker (Börjesson, 2003, s. 19). Det innebär att historiska och kulturella givna regler styr innehållet och formen i samtalsproceduren. Ett annat sätt att undersöka sociala konstruktioner och diskurser är att tänka på vad som sägs, hur det sägs och hur det skulle kunna ha sagts (ibid.). Det som bestämmer var gränserna går för vad som är sant, förnuftigt, trovärdigt m.m. i en kulturell och social kontext är logiker och talordningar. Gränserna är till för att visa vad som är lämpligt att säga eller inte säga i ett visst sammanhang (ibid.). Diskurser ligger inte som någon färdig fakta utan det skapar nytt i form av logiker, associationer och sammanhang (Börjesson & Palmblad, 2007). Det består av språkanvändning antingen delvis eller helt som en del av någon social praktik (Bergström & Boréus, 2013a). Börjesson och Palmblad (2007) nämner att diskurser inte bara är det som sägs i olika sammanhang utan även
13
möjligheterna för att kunna säga det. Vidare nämner de att idén med diskurser är att kunna orientera människors handlande. Detta innebär att man kan bli begränsad i sina handlingar eller kan de öppna upp för nya.
3.2 Diskursanalys
Diskursanalyser handlar om att studera berättelser och gränsdragningar bortom frågan om vad som är sant och riktigt (Börjesson & Palmblad, 2007). Det vill säga att det inte handlar om att finna en sanning eller verklighet utan att få en insikt om att beroende på den position som intas framträder olika bilder av verkligheten (ibid.). Det innebär att jag inte är ute efter en sanning utan hur
förskollärarna bland annat uttrycker sig i tal om stress. Det är detta som jag ska undersöka i mitt arbete. Vad är det för bilder av stress som framträder i det som uttalas? Det som då studeras är villkoren för de olika bilder av verkligheter som människor uttalar men även att försöka hitta alternativa versioner som kan komma till tals på samhällets arenor. Kan vi hitta alternativa
versioner i det som uttalas från förskollärarna och i så fall vilka? Inom konstruktionismen sägs det ofta att det inte kan finnas en oberoende eller versionsfri verklighet. Det betyder att det inte finns en verklighet utan att all kunskap är socialt konstruerat. Diskursanalyser handlar inte om att förenkla vår verklighet utan att vi bara kan tänka genom diskursiva mönster. Det vill säga att vi bara kan studera olika sätt att förklara, uppfatta och förstå samt vad som ger möjlighet till en viss föreställning och konsekvenserna av detta i olika sammanhang (ibid.).
Börjesson och Palmblad (2007) lägger vikt i språkets betydelse för diskursanalysen. När språket används har en verklighet skapats. Språk är en handling och ska inte ses som en spegelbild av verkligheten utan som en aktivitet (ibid.). Vidare nämner de att språket används vilket innebär att det inte finns någon färdig fakta som ligger klart utan att det är produkter av språktillämpning. "Språket "gör" något med världen; det främmande eller konstituerar vår verklighet" (Börjesson & Palmblad, 2007, s. 10). Diskursanalyser blir därmed ett väldigt brett och öppet fält som ger
möjligheter till många olika ingångar och fokuseringar (Forkby, 2007). I mitt arbete vill jag därför tillämpa diskusanalysen för att se vad det finns för ingångar och fokuseringar som förskollärarna gör i sitt tal. Det talade språket ska då inte betraktas som "sant eller falskt utifrån en given, underliggande verklighet" (Nordzell, 2007, s. 176). Istället ska det ses som ett verktyg för konstituerande eller kontinuerligt skapande av vår sociala verklighet (ibid.).
Exempel på hur diskursanalyser skulle kunna användas tar Winther Jørgensen m.fl. (2000) upp. Man kanske är intresserad av att undersöka förhållandet mellan institutioner och deras klienter. De
14
tar upp en forskare som hade gjort en undersökning av olika institutioners hantering av
missbrukare med etnisk bakgrund. Forskaren hade sedan med hjälp av diskursanalys funnit att dessa missbrukare ofta hamnar mellan två slags institutioner. Det talades då om "de etniska andra" som skulle behandlas i institutioner som hade inriktning på etniska minoriteter och "missbrukare" som skulle behandlas i missbrukarinstitutioner (ibid.). Winther Jørgensen m.fl. lyfter upp att det behövs fantasi för att hitta redskap till den konkreta diskursanalysen man är på väg in i.
Tanken med diskursanalyser är att lyfta fram alternativa sätt att förstå och beskriva (Forkby, 2007). Det handlar inte om att få fram en "verkligare" verklighet eller en "sannare" sanning utan att använda diskursanalysen som ett hjälpmedel för att kunna syna praktikerna på både mikro- och makronivå för att sedan kunna koppla samman nivåerna. Det som analyseras är att försöka hitta hur olika aktörer, i detta fall förskollärarna, interagerar med stöd av språkliga diskurser för att
upprätthålla, konstruera men även kanske utmana etablerade sanningar (ibid.). En annan viktig aspekt när det gäller diskursanalytisk forskning är att ställa frågan: "vem är det som får tala?" (Börjesson, 2003). Vad som menas med det är att i varje miljö som den aktuella diskursen verkar råder det en talordning som bestämmer vem som är kapabel till det mest "seriösa talandet".
Eftersom jag ska undersöka förskollärarnas tal dvs. utsagor ansåg jag att Foucault
diskursanalytiska ansats var relevant i mitt arbete. Foucault intresserade sig för att studera hur diskurser var uppbyggda (Bolander & Fejes, 2015). Om man ska vara mer specifik handlade det om vad som inneslöts och uteslöts i diskurserna (ibid.). I de öppna svaren, som kommer av de öppna intervjufrågorna, ska man betrakta dem som utsagor enligt Foucult (i Wreder, 2007). Utsagor är självständiga analysobjekt enligt honom. Det vill säga ett "objekt bland andra som människor producerar, använder, förvandlar och utbyter" (ibid.). För att uttrycka det med andra ord, en diskurs kan säga utgöras av ett antal utsagor som rör samma ämne. I detta fall stress. Foucault inkluderar utsagor och den praktik som möjliggör dessa utsagor i begreppet när han definierar diskurser. Det han menar är att diskurser uppstår i och ordnar världen genom ett antal procedurer där utestängning blir centralt. Samtidigt som en utsaga inkluderar vissa saker utesluter de andra. På så vis "skapas de objekt som yttrandena samtidigt utgår ifrån existerar" (ibid., s 34). Vad är det för utsagor
förskollärarna gör om stress? Vad är det som sägs och vad är det som inte sägs? Kan vi hitta något liknande fenomen i förskollärarnas yttranden? Wreder (2007) nämner att utsagor i sin tur
inbegriper en praktik som producerar vissa kunskapsobjekt och utesluter andra. Vidare nämner de att "utsagor både är och gör".
15
3.3 Andra centrala begrepp
I detta kapitel kommer jag att gå igenom några andra centrala begrepp som kommer att användas i mitt arbete för att förtydliga vad jag menar.
3.1.1 Stress
Stress är ett ord som används i många olika sammanhang och det finns ingen direkt definition som kan på ett objektivt sätt beskriva vad man menar med det (Währborg, 2009). I vardagligt
sammanhang kan det handla om någon form av tidsbrist. I psykologin och medicin används termen som en slags diagnos trots att den inte har någon tydlig plats i diagnostiska klassifikationer eller manualer. Währborg (2009) tar upp att stress och stressreaktioner är en kroppslig reaktion på varje slags påfrestning som vi utsätts för. Om det är värme, kyla, psykosocial påfrestning eller något annat, blir den kroppsliga reaktionen densamma. Stress kan även förknippas med vissa
arbetsförhållanden. Det kan vara arbetslöshet eller bristande arbetstillfredsställelse som kan orsaka ökad risk för stressrelaterade sjukdomar, t.ex. hjärtinfarkt (ibid.). I mitt arbete kommer termen stress att få lite olika innebörder beroende på vilka utsagor som görs av förskollärarna. De talar om inre och yttre stress där den inre stressen handlar om den mentala delen och den yttre stressen innebär yttre faktorer som orsakar stress t.ex. personalbortfall.
3.1.2 Positiv och negativ stress
Den positiva stressreaktionen som Jacobssons m.fl. (2001) i deras studie kallar för "feelings of mastery" är den stress som har en positiv inverkan på människan medan den negativa som kallas för "stress reactions" är den stress som har en negativ inverkan. När förskollärarna nämner positiv stress menar de den stress som gör att man får saker och ting gjorda. Enligt Förskollärare 4 handlar det om den yttre stressen, den är bra. Man blir effektiv med sin tid och på så vis lär man sig att hantera stressiga situationer. Den negativa stressen är den som påverkar en negativt. Förskollärare 4 kallar detta för inre stress. Det handlar om ens egna tankar och hur man hanterar stressen. Den inre stressen kan komma från att man inte känner sig tillräcklig.
3.1.3 Multi-tasking
Multi-tasking är ett uttryck som nämndes under intervjuerna med förskollärarna. Det betyder i detta fall när förskollärarna känner att de måste vara på många platser samtidigt eller har många uppgifter som måste utföras på en och samma gång.
16
3.1.4 Tid
När jag nämner tid handlar det inte enbart om när ordet "tid" används av förskollärarna. Det omfattar även uttryck som beskriver tidsbrist. Ordet "hinna" eller "hinna med" är några av de uttryck som förskollärarna använder när de vill beskriva situationer som har en tidsbegränsning t.ex. hinna förbereda en undervisning.
3.1.5 Struktur
Förskollärarna använder ofta begreppet struktur när de talar om stress. Struktur betyder hur de organiserar upp något i en viss ordning. Det kan vara hur de planerar dagen eller ett
undervisningstillfälle. Förskollärare 1 menar att struktur handlar om att "veta nästa moment".
3.4 Sammanfattning
Att förklara vad en diskurs är kan vara svårt då betydelsen varierar beroende i vilken kontext den hamnar i. Det tas oftast upp att det handlar om en idé att språket är konstruerat i olika mönster som våra utsagor följer när vi agerar i olika sociala domäner och diskursanalys i sin tur är en analys av dessa mönster. Språket har således en väldigt viktig betydelse för diskursanalyser. "Språket gör något med världen" vilket gör att diskursanalyser öppnar upp för många ingångar och fokuseringar. Min avsikt med att göra en diskursanalys om förskollärarnas tal om stress är att undersöka vilka diskursiva mönster som skapas. Den metod jag har använt mig av för att kunna göra en
diskursanalys kommer jag att redovisa i nästa kapitel.
17
4. Metod
I det här kapitlet kommer metod och analysprocessen att redovisas och motiveras. Kapitlet inleds med metodval där intervju som metod diskuteras lite mer ingående. Därefter redovisas
genomförandet och urval med motivation till varför just det är relevant. Sedan fortsätter det med en diskussion om arbetets validitet och reliabilitet och avslutas med det etiska övervägandet som man måste ta hänsyn till.
4.1 Metodval
Mitt syfte är att undersöka förskollärarnas tal om stress därför har jag valt att göra en diskursanalys som är baserat på kvalitativa intervjuer. Detta är en form av en kvalitativ undersökning vilket innebär att datainsamlingen är baserad på "mjuka" data t.ex. i form av tolkande analyser och kvalitativa intervjuer (Patel & Davidson, 2003). Anledningen till att jag valde att göra kvalitativa intervjuer var för att det gav möjlighet till att låta förskollärarna få uttrycka sig fritt så länge de var inom ramarna för ämnet. Detta skulle inte vara möjligt i en kvantitativ undersökning då det är mätningar vid datainsamlingen och statistiska analys- och bearbetningsmetoder (ibid.) t.ex. enkätundersökning där det oftast är ja och nej frågor eller redan färdiga svar dvs. deltagarna får välja mellan olika svarsalternativ som stämmer bäst överens med deras åsikter. Jag valde även att spela in samtliga intervjuer med mobilen vilket har hjälpt mig i mitt arbete.
4.1.2. Intervju
Syftet med kvalitativa intervjuer är att identifiera och upptäcka egenskaper och beskaffenheten hos något, t.ex. den intervjuades uppfattning eller livsvärld om något fenomen (Patel & Davidson, 2003), i detta fall är det om stress. Det är därför viktigt att man aldrig ska avgöra vad det "sanna" är på en fråga eller i förväg formulera svarsalternativ för respondenten. Genom att hålla sig neutral och samtala på ett vis så att respondenten inte känner sig hämmad (ibid.) ger det möjlighet till att få in tillräckligt med empiri för ens undersökning. Jag valde att göra helt standardiserade intervjuer vilket innebär att samma frågor ställs till samtliga förskollärare (ibid.). Detta är för att kunna se hur förskollärarna uttrycker sig i tal för samma fråga. Vad nämns och vad nämns inte? Och hur
uttrycks det? Jag tillämpade en intervjuguide (se bilaga 1) som även gavs ut till respondenterna. Detta användes som stöd under samtalet och det följdes mer eller mindre beroende lite på vad deltagarna svarade. När det gäller öppna eller slutna frågor valde jag att kombinera. Jag inledde med korta och neutrala frågor så kallat bakgrundsfrågor (ibid.) för att sedan gå närmare till de frågor som verkligen berörde ämnet. Avslutningsvis fick förskollärarna möjlighet att tillägga något
18
om de ville. Jag använde mig av tratt-tekniken. Det innebär att "vi börjar med stora öppna frågor för att sedan gå över till mer specifika" (ibid. s. 74). Min öppna fråga blev således "Vad innebär stress för dig?". Här blev det fritt att uttrycka sig. Därefter blev mina frågor mer specifika och inriktade sig inom vissa speciella områden.
Intervjuerna transkriberades för att det skulle bli lättare att göra en diskursiv analys av utsagorna som gjordes. Bearbetning av transkriptionerna gjordes för att identifiera olika teman. Det innebär en form av kodning där man placerar utsagor i kategorier. Jag försökte tematiskt hitta centrala begrepp i det som sades. Vilka diskurser skapades i tal om stress? Och vilka återkommande begrepp dök upp i samband med dessa diskurser? Det handlar inte enbart om att identifiera de teman som härleder till min teoretiska ram utan även vara öppen för nya teman som man kanske stöter på under bearbetningen av intervjuerna (Winther Jørgensen m.fl., 2000). Genom att tematisera utsagorna på detta vis kan man finna ett visst mönster och se hur de hänger samman.
4.2 Genomförande och urval
Under processens gång har mitt syfte och frågeställningar ändrats ett antal gånger tills de stämde överens med det jag verkligen ville ta reda på. Efter mycket tänkande beslutade jag mig för att göra en kvalitativ undersökning där jag skulle intervjua förskollärare då jag ansåg den metoden vara bäst lämpad. Innan jag gjorde mitt urval delade jag ut en samtyckesblankett till samtliga
förskollärare på förskolan där det stod kortfattat mitt syfte med mitt arbete samt några frågor (se bilaga 2). Insamlingen av blanketter gjordes vid nästa återbesök på förskolan.
När det gällde antalet deltagare lyckades jag inte få in alla eller var det ett antal som inte ville delta. Detta ledde till att urvalet blev begränsat. Det fanns totalt 24 st. personal som blev tillfrågade, 17 st. svarade varav 4 st. av de som hade lämnat in blanketten inte ville delta i undersökningen. Av de återstående 13 insamlade blanketterna (9 förskollärare, 4 barnskötare) som fanns valde jag 4 st. kvinnliga förskollärare (mellan 40-60 år), en från varje avdelning. Anledningen till att ta en förskollärare från varje avdelning var för att få en spridning och undvika att få samma svar. Det kunde finnas en risk för att svaren kunde bli desamma om de arbetade i samma miljö. När det gällde att urvalet endast bestod av kvinnor var för att det inte fanns tillräckligt med manliga förskollärare som ville delta. Om detta kunde ha påverkat resultatet är osäkert eftersom jag gör en diskursanalys som analyserar en persons sätt att utrycka sin värld (Börjesson, 2003). I
diskursteorin är det inte den som säger något, utan utsagan i sig, som utgör studieobjektet enligt Wreder (2007). Hon menar på att vilka de var, i detta fall förskollärarna, och vilka intentioner de
19
hade med sina utsagor, är ur ett diskursteoretiskt perspektiv mindre intressant att ta reda på (ibid.). Det är därför som jag tror att mitt val av deltagare inte skulle ha haft någon betydelse även om jag hade valt att intervjua exempel 2 st. kvinnliga förskollärare och 2 st. manliga. Men ur ett
genusperspektiv skulle detta kunna vara intressant att studera för att se om det finns några skillnader i förskollärarnas utsagor.
Tiden för när intervjun skulle äga rum bestämdes på förhand och i något fall ändrades utsatt tid då förskollärarna fick en lucka i sitt schema. Samtalet inleddes först med en kort redovisning av mitt arbete därefter ställdes det en förfrågan om det gick bra att spela in intervjun med mobilen. Efter ett godkännande av förskolläraren påbörjades intervjun. Intervjuernas varaktighet var varierande beroende på hur långa och korta svaren blev. Den kortaste intervjun varade i ca 13 min. och den längsta i ca 40 min. Intervjuerna med förskollärarna gjordes på ett kontor där ingen kunde avbryta oss. En av dem fick hållas i ett lekrum då det inte fanns något annat tillgängligt vid det tillfället och ett i ett personalrum som låg i anslutning till förskolans avdelning vilket då skapade lite buller. Hur mycket detta distraherade vet jag inte. Det optimala hade varit om man hade haft samtliga
intervjuer i ett arbetsrum med total tystnad. Då hade miljön varit lika för alla. Intervjuerna gav mig bra material att arbeta med. Själva intervjuprocessen tycker jag också gick bra. Men eftersom jag anser mig själv ha för lite kunskap i hur man intervjuar vet jag inte om mitt bemötande och svar till respondenterna påverkade dem i deras svar. Jag transkriberade samtliga intervjuer. Under
processen upptäckte jag att jag kanske ibland skulle ha svarat på ett annat vis. Det kanske påverkade respondentens svar.
4.3 Validitet och reliabilitet
Reliabilitet handlar om hur forskningsresultatet är upprepningsbara (Alvehus, 2014). Det vill säga, kommer vi att få samma resultat om vi gör om undersökningen? Om någon annan utför samma undersökning och får samma resultat tyder det på en hög reliabilitet. Validitet handlar om hur vi undersöker det vi vill undersöka. Det vill säga, har vi lyckats mäta det vi vill mäta? Det är svårt att avgöra var nivån i validiteten och reliabilitet ligger i mitt arbete. Min undersökning skulle man kunna säga är valid däremot när det gäller reliabiliteten blir det svårare att säga. Det kan finnas många saker som kan påverka. Jag antar att deltagarna har svarat på frågorna så ärligt som möjligt men det kan finnas möjlighet till modifikation eller yttre faktorer som kan ha påverkat svaren t.ex. distraktionsmoment. Sedan kan min okunskap i hur man intervjuar kanske ha en inverkan på resultaten även om jag försökte att vara så neutral som möjligt och möta respondentens svar på ett vis som inte skulle få henne i försvarsposition.
20
4.4 Etiska överväganden
I en undersökning krävs det att man gör etiska överväganden, detta är för att försäkra deltagarens säkerhet om att ingen information kommer att spridas. Det etiska problemet handlar om huruvida detta material ska användas, och hur det i så fall ska användas (Descombe, 2000). Det finns två riktlinjer som förtydligar det hela. De är: "varje användning av materialet måste garantera att ingen lider skada eller till följd av användningen" och "varje användning måste undvika att avslöja de involverades identitet" (ibid.). Detta hade jag i åtanke när jag skrev min samtyckesblankett till deltagarna. Det fanns även andra saker som jag var tvungen att tänka på. Mitt arbete byggde på intervjuer där utvalda frivilliga personer fick besvara frågor som de inte kände till. Det var därför viktigt att informera syftet med intervjun (Patel & Davisson, 2003) vilket jag gjorde i
samtyckesblanketten (se Bilaga 2) som delades ut. Detta är för att visa deltagaren varför hennes/hans svar har något värde och vad det kan bidra till. Om de kände till detta ökade det kanske viljan att besvara frågorna som gavs mer utförligt. Det är även viktigt att informera hur deltagarens material kommer att hanteras dvs. om det är konfidentiell. Att något är konfidentiellt innebär att allt material som jag samlar in kan endast jag få tillgång till och jag får ej sprida vidare materialet till någon annan. När jag är klar med materialet och inte behöver det mer måste jag förstöra det (ibid.). Jag informerade även om att det är frivilligt och att de kunde få avbryta närsomhelst utan förklaringar. Av hänsyn till att skydda deltagarnas integritet kommer jag att tillämpa namnen Förskollärare 1, Förskollärare 2, Förskollärare 3 och Förskollärare 4.
21
5. Resultat och analys
5.1 Vilka diskurser om stress framträder i förskollärarnas
berättelser?
Jag har valt att presentera mitt resultat av empirin tematiskt. Inledningsvis redovisas de två största diskurserna först som även innehåller begrepp som återkom i samband med diskursen. Därefter kommer två andra diskurser som inte är lika stora men som ändå verkade vara centrala för förskollärarna.
5.1.1 Struktur
I diskussionen med förskollärarna om stress var "struktur" ett av de återkommande teman i empirin. Det diskursiva området som uppstod kan "vikten av struktur" vara en central punkt. Det skulle finnas struktur i det man gjorde. På så vis skulle det minska på stressen och man får kontroll på situationen.
Ja det måste vara struktur för vet man inte vad man ska göra så kan man ju bli väldigt stressad så att du måste hela tiden veta nästa moment.
(Förskollärare 1)
Citatet ovan ger en bild av att det är viktigt att ha en struktur. Frånvaron av det skulle skapa stress då det verkar vara nödvändigt att veta nästa steg i det man ska göra. Det poängteras att strukturen hjälper förskollärarna att fördela tiden väl och att det hjälper dem att minska på stressen. Struktur ska även finnas i verksamheten och att det är viktigt att alla känner till den och att den är
nedskriven. Jacobsson m.fl. (2001) tar upp i deras studie att lärarstressen verkar vara beroende på individens egen förmåga och strategi men även organisationens lösningar för deras arbete. I samtal om struktur återkom ett antal andra begrepp som tid och prioritering som skulle kunna uppfattas som några centrala punkter. I diskursen kring förskollärarnas tal om stress har tidsbristen varit ett återkommande ämne i empirin. Det nämndes ofta i samband när de talade om struktur. "Tid" eller "hinna", "hinna med" pekar på ett diskursivt mönster i hur man talar om stress.
Ja en halvtimme ja till för förberedelse ja. /.../ sen i efterhand så ska man egentligen också gärna dokumentera det som har varit och då borde man egentligen också ha tid för efterberedning.
22
Det jag skulle säga är tidsbrist egentligen påverkar vår undervisning att vi har vissa tider vi ska sköta allting...
(Förskollärare 3)
Tid känner jag är det enda vi har på förskolan. Vi har tid på förskolan. Sen hur vi disponerar den är mitt ansvar som vuxen och som förskollärare i den gruppen.
(Förskollärare 4)
Utsagorna ovan visar att diskursen om tid är komplext. Det ges en föreställning om att det saknas tid på förskolan enligt Förskollärare 2 och 3 samtidigt som Förskollärare 4 hävdar att tid är något som finns. I det första utdraget ges det en bild av att det är för lite tid åt de aktiviteter som ska göras. Det skulle behövas 30 minuter för att förebereda något och även tid för dokumentation och efterarbete. Citatet visar på tidsbristen som upplevs på förskolan som i sin tur skapar stress. McGrath m.fl. (2007) och Tsai m.fl. (2006) belyser också att tidsbrist är något som skapar stress hos förskollärarna. Det andra citatet ger även en bild av tidsbristen och hur den påverkar
undervisningen. Det sista citatet ger en bild av att det finns tid på förskolan om man kan fördela tiden väl. Det innebär indirekt att det måste göras "prioriteringar" eller "sortera bort" det som är mindre viktigt.
"Prioriteringar" och "sortera bort" är några av de begrepp som återkom inom diskursen "struktur" och som löper som en röd tråd genom alla berättelserna. För att hinna med det som ska göras behövs det göras prioriteringar ibland. Detta är något som förskollärarna utsätts för dagligen. "Alltså det är om igen alltså om hur man prioriterar sin tid" (Förskollärare 1). Citatet belyser prioriteringens vikt när man ska strukturera t.ex. sin vecka. Det hela handlar om att kunna prioritera sin tid för att man inte ska känna stress. "Vi ser var är prioriteringen, man måste prioritera vilket som är viktigast" (Förskollärare 3) är ytterligare ett exempel på hur viktigt det verkar vara i förskollärarnas arbete. De här utsagorna visar på att prioriteringar är nästan ett måste i verksamheten för att hinna med det som ska göras för förskollärarna vilket innebär att ibland får vissa saker sättas åt sidan.
5.1.2 Personalbortfall
Ett annat diskursivt mönster rör talet om personalbortfall. Det var också ett återkommande ämne i diskussionen om stress på förskolan. Föreställningarna om förskollärare som inte finns på plats kunde vara stressande. Det blir ändringar på det som har planerats och så får man "tänka om" som Förskollärare 4 uttryckte sig. Trots detta gav majoriteten av de tillfrågade förskollärarna utsagor
23
om de inte trodde på det som sades i media dvs. att det behövs mer personal och mindre
barngrupper. De trodde på att en god planering och förberedelse var lösningen till minskad stress. Några huvudbegrepp som uttalades i samband med personalbortfall var plan, förberedelser och barn.
Det är nog till viss del när vi är många borta. När vi blir för lite personal. Men här och där handlar även där om att man har en struktur på sin verksamhet och att man har gjort en plan redan innan för vad som händer när det är 1 borta, 2 borta osv. och det har vi ju en plan för ju. Som gäller för hela området så här finns liksom en plan att falla tillbaka på. Hur man, hur man ska gå till väga. Men men det e klart att det kan vara de sakerna. Ibland kan man ju känna kanske när man, men det här handlar ju också om struktur och planering.
(Förskollärare 4)
Beskrivningen genomsyras av vikten av att ha en plan speciellt vid personalbortfall. Den
gemensamma planen som de har för hela området om det händer något skapar en föreställning av säkerhet när saker och ting händer oplanerat som vid till exempel personalbortfall. Detta pekar mot att en "plan" ger en säkerhet, något att "falla tillbaka" på om det skulle hända något.
Inom diskursen "personalbrist" hamnar även begreppet "planering" in som ett återkommande ämne i förskollärarnas berättelser. Diskussion om planering ger en idé om att planering är viktig i en verksamhet för att den ska fungera smidigt. För att hinna med alla uppgifter som behövs göras på förskolan handlar det inte enbart om att kunna prioritera utan även att kunna planera. Har man en god plan minskar det på stressen. I diskussionen kring planering lyftes det upp att man skulle ha en plan för det man skulle göra oavsett om det var inför en aktivitet, undervisning eller dokumentation m.m. Förmågan att hitta strategier för att minska på stressen är något som Jacobsson m.fl. (2014) tar upp i deras studie.
Jag är ju också en människa som också förbereder o det tror jag är väldigt viktigt för att man inte ska bli stressad. Jag tror det är oerhört viktigt att man har förberett sig. Att man har en plan att man har en struktur på det man vill göra.
(Förskollärare 4)
Citatet ovan ger en idé om att det kan handla om hur man är som person. Hur arbetar man för att hantera stressituationer? I detta fall handlar det om förberedelser. Hon menar på att har man förberett sig inför en undervisning eller aktivitet behöver man inte känna stress eftersom då vet
24
man vad som ska göras. Finns det inte någon förberedelse eller plan kan det orsaka stress. I utsagan kan vi se ett visst mönster, struktur och planering. Det är ett återkommande ämne. "Förberedelser" och "förbereda" är nästa begrepp som används i tal om personalbortfall.
Då kan man undvika den stressituationen då är man lite förberedd /.../ Eller någonting annat kommer inträffa och då har man mentalt förberedd...
(Förskollärare 3)
Utsagan ovan visar en bild av att oförberedda händelser kan skapa stress för förskolläraren. I detta fall talas det om det mentala tillståndet. Det ger en idé om att blir man förvarnad om att det
kommer vara personalbortfall dagen innan finns det en möjlighet att bli mentalt förbered dagen efter.
Barnen är ett återkommande ämne i diskussionen om personalbortfall. Det ges en bild av att det blir väldigt stressigt när det är personalbortfall då det finns risk för att man inte hinner ge
tillräckligt med uppmärksamhet åt barnen. Samtidigt poängteras det att vid undervisningstillfällena "var de här och nu". Stressen visade sig inte. Fokuset låg helt på barnen även om medvetenheten om de många uppgifterna väntade på dem fanns. Trots diskursen om personalbortfall gav de en bild av att barnen prioriterades. De resonerade med att "hinner man hinner man" och att man får acceptera att ibland hinner man inte med allt. Det gäller att välja ut det viktigaste och att "jorden går inte under" om man inte lyckas.
5.1.3 Positiv och negativ stress
Jag tänker att det finns olika typer av stress. Ehh det finns, det finns något som heter inre stress vilket jag inte tror är så himla nyttigt som kan bero på många grejor kanske va. Och sen finns det yttre stress och yttre stress tror jag att man behöver. Jag behöver yttre stress för att bli färdig. Behöver någon som sparkar mig i rumpan och säger nu är det dags /.../ Den tror jag inte är farlig. Men det är lite olika. Men stress kan ju innebära kanske... jag känner inte att det är stress när man har mycket att göra ibland men stress vet jag inte om jag ska kalla det. Man får sortera lite. Det lär man sig också när man blir lite äldre tänker jag... till vis del. Sen kan man ju bli stressad av om man har mycket att göra. Det är klart att man kan. Jag upplever inte att jag är så stressad av att ha mycket att göra. Men det är olika från person till person.
25
I svaret ovan beskrivs två olika typer av stress, en inre stress och en yttre stress. Den inre stressen förklaras med att den kanske inte är så hälsosam medan den yttre stressen är något som skulle vara bra. Utsagan visar på att i en verksamhet där det finns många uppdrag som måste göras är den yttre stressen nyttig då den får en person att göra klart sina uppgifter. Detta pekar på att stress kan vara positiv i arbetet. Janssons m.fl (2012) lyfte också upp att stress var något positivt i arbetslivet. Deras studier pekade på att stress var något som kunde öka prestationsförmågan och något givet i arbetet. Citatet från Förskollärare 4 visar att frågeställnigarna "Vad är stress? och "Vad innebär det? inte är helt enkla att svara på. Förskolläraren hävdar att hon är tveksam till att säga att stress är när man har mycket att göra när hon själv inte uppfattar det som stress. Hon menar på att om man har mycket att göra får man sortera bort något så att man får tid med det som är viktigast. Detta är något som man lär sig med tiden fortsätter hon. Det poängteras dock att stress kan uppfattas olika från person till person. Vilket pekar på att diskursen om stress kan variera stort men det kan även finnas gemensamma uttalanden.
5.2.4 Multi-tasking
Stress när man har så många saker man ska göra samtidigt. När man kanske är i en situation när man har ett barn som har bajsat /.../ sen är det någonting det tredje eller fjärde saken som kommer in och påverkar dagen eller situationen och då känner jag mig stressad.
(Förskollärare 3)
Jag kan uppleva stress när...när vi måste egentligen vara på flera ställen samtidigt kan man säga dvs. man kan inte riktigt vara här och nu med barnen.
(Förskollärare 2)
I de två utdragen ovan belyses en bild av den stressiga vardagen som kan råda på förskolan. Förskollärarna hamnar i situationer där de känner att de måste göra allting samtidigt vilket då skapar stress hos dem. Det första citatet visar att oförmågan att inte kunna påverka sin situation kan leda till stress. I den andra utsagan lyfts det upp avsaknaden av att inte kunna känna att man är "här och nu" med barnen. Detta visar på att den stressiga arbetsmiljön som förskollärarna lever i gör att barnen riskerar att hamna bakom ljuset då andra arbetsuppgifter kommer före.
Det är när man får... (tänker) att man känner att man kanske är lite otillräcklig eller stressen kan både, kan vara mycket hemma också, man kan bli stressad hemma att man inte hinner med.
26
I en verksamhet där det händer saker och ting hela tiden, planering som ska göras, dokumentation, hålla undervisning, personalbortfall m.m. kan uppfattas som stressituationer som kan leda till att förskollärarna känner sig otillräckliga. Citatet ovan visar att stress kan uppfattas när man känner att man inte räcker till. Det skulle då kunna peka på att ens mentala tillstånd kan ses som viktig för att minska på stressen, mer specifikt ens egen uppfattning om sig själv. Detta är något som Aronsson m.fl. (2012) tar upp i deras studie, spänningarna mellan professionella rollen och individens identitet. Det lyfts även upp att stress förekommer inte enbart på förskolan utan även utanför.
5.2 Vilka diskursiva mönster kan man hitta i förskollärarnas
tal om stress?
Jag kommer att gå igenom diskurserna som har redovisats i de föregående kapitlen men ska ta upp dem igen för att visa hur de är kopplade till verksamheten och på så vis skapar ett mönster samt några andra utsagor som inte har blivit nämnda än. Stress kan upplevas både som positiv men även negativ. Det finns två typer av stress, en inre stress som inte var bra och en yttre stress som man behövde enligt utsagan som hade gjorts. Förskollärare 4 menar på att den yttre stressen gör att man får saker och ting klart i verksamheten. Jacobssen m.fl. (2014) tar upp i deras studie om den
positiva stress reaktionen (feelings of mastery) och den negativa reaktionen (stress reactions).
Alltså jag känner ju inte så mycket stress egentligen, alltså ibland kan det vara att man blir mer positiv av stressen, att man strukturerar sig bättre att man tar mer hand om sin tid, att man är mer effektiv när man är stressad /.../
(Förskollärare 4)
I utsagan ovan lyfts det upp att stress är något positivt då man blir "effektiv" med sin tid. Det vill säga att stressen tycks vara en form av drivkraft som får någon att göra något mer effektivt om man känner att något måste göras klart för att kunna påbörja nästa uppgift. Detta pekar på att den här sortens stress behövs i verksamheten för att få saker och ting gjorda. Det kan dras parallellt till Janssons m.fl. (2012) studie där de nämner stressens positiva inverkan på arbetet. Diskursen om att stress är nyttigt skulle man kunna kalla för att den utestänger tanken av att stress är något dåligt. Foucault talar om utestängningsmekanismer vilket är "när något blir förbjudet, definierats som sjukt eller inte sjukt, är tradition eller inte tradition, ses som rätt eller fel" (Bergström & Boréus, 2013b, s. 361). I detta fall handlar det om diskursen stress i arbetet. Genom att välja att se stress som något som behövs och är positivt i verksamheten utestängs utsagan om att det är något dåligt.
27
Trots detta finns idén om negativ stress. Den stressen är inte bra då det kan finnas risk för
förskollärarna att få dålig självkänsla. Detta skulle möjligtvis bero på alla de uppgifter som de har och inte hinner med på grund av tidsbrist samt känslan av att inte kunna vara med barnen "här och nu". Tre av förskollärarna utryckte "man kanske är lite otillräcklig" eller "man kan känna att man inte räcker till ibland".
/.../hos förskollärarna o lärarna tror jag överlag att det kan vara känslan av att man misslyckats med sitt uppdrag som gör att man blir stressad.
(Förskollärare 4)
I diskussionen med förskollärarna nämns verksamhetens många stressiga situationer som många av dem upplever ibland. Diskursen kring att inte hinna med eller att man inte har lyckats med sitt uppdrag är ett återkommande ämne. Utdrag från Förskollärare 4 speglar förskollärarens tankar kring hur bilden av sig själv påverkar sitt välmående.
/.../ jag det är oerhört viktigt att man har förberett sig. Att man har en plan att man har en struktur på det man vill göra. /.../ det tror jag är jätte viktigt, ska man gå in och sätta sig på en samling och så tänker man, eller på en lektion eller man ska ha en aktivitet, så vet man inte riktigt vad man ska göra, då blir man ju stressad. Det tror jag e jättevanligt att man blir. Men jag, eftersom jag känner att jag har förberett mig så kan jag snabbt tänka om.
(Förskollärare 4)
Citatet ovan visar en bild av att föreberedelser är viktiga till exempel inför en lektion. Det verkar som om bra förberedelser gör att man inte behöver bli stressad eftersom man vet vad man ska göra. Diskursen om god planering återkommer som ett mönster genom samtalen med förskollärarna. Detta verkar vara en förutsättning för en god verksamhet samt struktur. Det nämns åtskilliga gånger hur viktigt det är med struktur och planering. Utsagorna som har gjorts av förskollärarna ger en bild av att genom att ha struktur på det de ska göra samt göra planeringar, byggs det upp en verksamhet som är hållbar under stressiga situationer. Idén om rutinschema där personalens uppgifter står uppskrivna tycks vara en lösning för att minska på stressen då man vet vad de ska göra. Det uttrycks "det är jättevikigt att veta/.../ jag är ju trygg i att jag vet..." (Förskollärare 4). Vilket pekar på att tryggheten är att veta vad nästa steg är. Det lyfts även upp att all den här planeringen och struktur behövs framförallt vid personalbortfall. Personalbortfall är även ett av de ämnena som togs upp flera gånger av förskollärarna vilket kan visa på ett diskursivt mönster. Problematiken när det saknas personal och det är full barngrupp är ett sådant exempel som kunde
28
dyka upp i samtal med förskollärarna. Det lyfts upp att situationen lätt kan bli stressande när det är brist på personal. De poängterar att även om personalbortfall kan upplevas som en stressituation, handlar det återigen om en god planering och struktur. På så vis går det att lösa den stressade situationen enligt förskollärarnas uttalande. De talar även om att stressen som de känner verkar inte påverka barnens undervisning. Då är de fokuserade på sin uppgift och är där med barnen.
29
6. Diskussion
I förskollärarens berättelser återkommer bland annat struktur och personalbortfall ett antal gånger vilket blir det diskursiva ämnet där begreppen tid, prioritering, föreberedelser, plan, barn blir centralt. Dessa begrepp löper som en röd tråd genom deras berättelser.
Struktur som är ett återkommande ämne i diskursen om stress ger en bild av att den är viktig. Om det finns struktur i verksamheten verkar det som om stressen minskar då alla vet vad de ska göra om det skulle till exempel bli personalbortfall. Diskussionen om hur verksamhet/organisation är upplagd har även behandlats i Jacobsson, Pousette och Thylefors (2001) forskning. I min
undersökning verkar tid och prioritering vara något väldigt viktigt för förskollärarna. För att värna om sin tid måste det göras prioriteringar. Den tidsbrist som många av förskollärarna känner är något som forskning visar. I Tsai, Fung och Chows (2006) studie visas att många förskollärare upplever att det finns för lite tid att hinna med. Forskarna kallar detta för Time-related Stressors, vilket är känslan av tidsbrist. De tidigare forskningarna som jag valde till mitt arbete nämndes inte planering, struktur eller föreberedelse rent konkret. Tsai m.fl. (ibid.) talar om Work-related
Stressors istället vilket är lärarnas känsla om att inte hinna förebereda vilket i sin tur skapar stress. Det skulle då indirekt tyda på att föreberedelser behövs för att reducera stress men man har valt att uttrycka sig på ett annat vis. När det talas om förskollärarnas känsla av att de inte räcker till
handlar det om negativa känslor som även tas upp i Tsai m.fl. forskning. De negativa känslorna om att inte räcka till är en form av självvärdering som görs när man känner att man inte har lyckats i sin professionella roll. Aronson och Härenstam (2012) uttrycker att detta är spänningar mellan den professionella rollen och individens identitet och självvärdering som en källa till stress.
Diskussionen om personalbortfall verkar vara en faktor till stress då förskollärarna måste ändra sin planering. Dagen blir inte som man först hade tänkt sig. Det gäller att man kan vara flexibel och hitta snabba lösningar för att dagen ska bli så bra som möjligt trots att det fattas någon eller några personal. Om man har god planering och har förberett sig blir den stressituationen hanterbar. Med en god planering menar förskollärarna att man har gjort en reservplan om det skulle bli
förändringar i den ordinarie planeringen. Även om det nämns att det blir lite mer arbete när någon är borta uttalade sig majoriteten av förskollärarna att de inte trodde på att fler personal skulle hjälpa. Detta är motsats till vad som sägs i de sociala medierna eller i Lärarförbundets tidning men även i Arronsson, Astvik och Guftasson (2014) studie. Här talar man om att personalbortfall ökar stressen
30
för förskollärarna. Förskollärarnas uttalande ger en annan bild av hur de ser på ökad personal än vad som man har läst i tidningar. Detta pekar på att alla har olika sätt att se på saker och ting.
De forskningar som jag tog upp i kapitlet "Tidigare forskning" berörde inte diskursen om inre eller yttre stress. I mitt resultat berättades det att den inre stressen är något som kommer ifrån en själv vilket inte är nyttigt. Detta skulle då kunna uppfattas som att det handlar om det mentala tillståndet eller psykiska del. Den inre stressen som beskrivs kan dras parallellt med Cau-Bareilles (2011) studie. Han lyfte upp fysiska och psykiska negativa effekter som stress orsakar i samband med arbetet. De psykiska negativa effekterna kallar Tsai, Fung och Chow (2006) för worker-stress vilket är negativa känslor som är relaterade till stress på arbetet. Den yttre stressen som skulle vara bra enligt förskollärarens yttrande i min undersökning, liknas med de utsagor som görs i Janssons m.fl. (2012) undersökning. Diskursen kring stress beskrivs som något positivt. Utsagor som
gjordes gav idén om att man presterade bättre med lite stress. I mitt resultat ges det en föreställning av att förskollärarna känner stress när de har för många uppgifter som ska göras samtidigt. Denna beskrivning kan man se i McGrath och Huntington (2007), Tsai, Fung och Chow (2006) och Zinsser, Christensen och Torres (2016) studier. I deras studier lyfts det också upp
arbetsbelastningen och ohanterliga situationer som förekommer på arbetet. Beskrivningen om vad stress är tycks vara väldigt komplext. Upplevelserna är olika från person till person. Stress kan i vissa fall vara något bra medan i andra fall något dåligt. Detta pekar på att språket skapar en verklighet som kan se olika ut beroende på vem som berättar precis som Börjesson (2003) hävdar. I de studier som nämnts visar det, oavsett om det ses som något positivt eller negativt, att stress beskrivs som något som påverkar människan (McGrath & Huntington, 2007; Tsai, m.fl.,2006 m.fl.)
Aronson och Härenstam (2012) tar upp illegitima arbetsuppgifter dvs. uppgifter som inte ingår i ens yrkesroll. Diskursen kring detta tas även upp av förskollärarna. De känner att de har många uppgifter som de måste göra samtidigt och ibland ger det en bild av att de även får göra saker som kanske inte ingår i deras arbetsuppgifter. Både den mentala och fysiska hälsan är också ett ämne som återkommer väldigt ofta i diskursen om stress. I min studie beskriver majoriteten av
förskollärarnas att vid vissa situationer när de känner att de inte räcker till kan det få dem att känna stress. Aronson m.fl. (2012) tar upp i deras studie spänningarna mellan den professionella rollen och individens självvärdering och identitet. Förskollärarnas syn på sig själv som "otillräcklig" då de känner att de inte kan uppfylla sin professionella roll skapar stress. Förskollärarna talar om att inte hinna bemöta barnen och ge dem tid då det finns många saker runtomkring som måste göras.
31
Förskollärarens välmående har en påverkan på barns intresse och motivation att lära sig vilket tas upp i Pakarinens m.fl. (2010) studie. Deras studie visade att lågstressade förskollärarna hade mer energi och engagemang att locka barnen till intresse än de högstressade förskollärarna. Det pekar på att förskollärarnas välmående blir en väldigt central punkt i hur de kommer att kunna prestera i sitt arbete och vilket mottagande de kommer att få. Det diskursiva mönstret blir således
förskollärarnas mentala hälsa. I diskursen om stress som råder på förskolan kan man hitta
diskursiva mönster där tid, planering och förberedelse är några av dem. Stress verkar som om det får förskollärarna att värna om sin tid och planera, förbereda och strukturera för att känna att de har kontroll över situationen och på så vis inte behöva känna negativ stress. När jag skriver "negativ stress" menar jag den stressen som kan ge känslor att man "inte räcker till" bland annat.
Upplevelsen om stress i verksamheten uppfattas olika. Det talas både som något bra men även som något dåligt.
Resultatet och analysen av mitt arbete visar att det finns olika diskursiva teman vilka är struktur,
personalbortfall, positiv och negativ stress och multi-tasking (dvs. man har fler uppgifter att göra
samtidigt). De i sin tur skapar olika diskursiva mönster som till exempel prioriteringar som måste göras på förskolan, tid, planering, förberedelser och barnen. Diskursen om stress är väldigt
komplex och det finns många olika bilder av hur man ser på stress. Förskollärarnas utsagor ger sina egna bilder av stress vilket visar på hur lika eller olika man kan se på saker och ting.
6.1 Metoddiskussion
I mitt arbete har jag endast använt mig av att göra diskursanalys som är baserad på kvalitativa intervjuer. Alvehus (2014) nämner att om man använder flera metoder i sin undersökning kan det på ett effektivt sätt ringa in det området som man vill studera, i detta fall om stress. Det betyder att jag kanske också skulle ha använt mig av observationer till mitt arbete för att få in mer empiri att arbeta med och på så vis få ett mer fullständigt resultat. Då tänker jag mig att man observerar ett antal förskollärare när de diskuterar stress med varandra och lyssnar på vad som sägs och inte sägs. Istället för en dialog mellan en intervjuare och en respondent skulle kanske ett fritt samtal mellan kollegor ge ett annat sätt att tala om stress och på så vis ge ett mer nyanserat resultat. Dock fick jag ta hänsyn till undersökningens omfattning och tidsbegränsning i val av metod. Det hade varit möjligt att använda fler metoder om undersökningen var mer omfattande.
32
6.2 Gå vidare med
Tankar kring vad som kan förbättras är kanske att hitta en plats där alla intervjuer kan hållas, på så vis blir förutsättningarna lika för alla. Öva på att intervjua andra personer för att minska risken för att leda respondenten in i en speciell riktning. Sedan skulle jag kunna välja att intervjua fler förskollärare eller andra förskollärare från andra förskolor eller intervjua barnskötare också för att se hur de talar om stress på förskolan. Vore intressant att se om det finns någon skillnad eller likhet i hur förskollärare och barnskötare talar om stress på förskolan. Ur ett genusperspektiv kunde jag ta med även manliga förskollärare. Det skulle även kunna vara intressant att undersöka privata
förskolor och se hur de talar om stress eller de förskolor som har någon speciell pedagogisk inriktning ex. Montesorri förskolor.
33
Referenser
Alvehus, Johan (2014). Skriva Uppsats Med Kvalitativ Metod: En Handbok. Stockholm: Liber.
Aronson, Gunnar & Härenstam, Annika (2012). Onödiga och oskäliga arbetsuppgifter bland
läkare: Samband mellan illegitima arbetsuppgifter och stress kartlagt i enkätstudie. Läkartidningen, 48, pp. 2216-2219.
Aronsson, Gunnar, Astvik, Wanja & Gustafsson, Klas (2014). Work conditions, Recovery and Health: A study among workers within Pre-School, Home Care and Social Work. British Journal
Of Social Work, 6, pp. 1654- 1673, reviewed 26 March 2018.
Barck-Holst, Peter, Nilsonne, Åsa, Åkerstedt, Ttorbjörn, & Hellgren, Carina (2017). Reduced working hours and stress in the Swedish social services: A longitudinal study, International Social
Work, 60, 4, pp. 897-913, reviewed 25 March 2018.
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (2013a). Samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. I: Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red): Textens mening och makt: metodbok i
samhällsvetenskaplig textanalys och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur.
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (2013b). Diskursanalys. I: Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red): Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig textanalys och
diskursanalys. Lund: Studentlitteratur.
Bolander, Eva & Fejes, Andreas (2016). Diskursanalys. I: Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.): Handbok i kvalitativ analys. 2. uppl. Stockholm: Liber.
Börjesson, Mats (2003). Diskurser och konstruktioner: en sorts metodbok. Lund: Studentlitteratur.
Börjesson, Mats & Palmblad, Eva (2007). Introduktion "motsatsen till relativism, detta bör vi aldrig glömma, stavas absolutism". I: Börjesson, Mats & Palmblad, Eva (red.). Diskursanalys i
