Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
Teknologins påverkan på
funktionalitet och användbarhet på
webben 19912013
Technology's impact on the functionality
and usability of the Web 19912013
Andrei Brassas Zahra Ghaffari Examen: Kandidatexamen 180 hp Handledare: Göran Hagert Huvudområde: Datavetenskap Andra bedömare: Olle Lindeberg Program: Data och Telecom Datum för slutseminarium: 20130828Sammanfattning
Samtidigt som utvecklingen av IT teknologier ständigt går framåt (allt från programmeringsspråk, en ny sökmotor eller en processor) betraktar man sällan den teknologiska utvecklingen ur användbarhets och funktionalitetsperspektiv. Vad en processor har att göra med användbarhet eller funktionalitet kan vara bland det första som kommer på fråga. Genom att först förstå vad dessa begrepp innebär och bryta ut de viktigaste egenskaperna, växer det fram en insikt att så gott som alla teknologier berör något av de attributen som tillhör antingen användbarhet eller funktionalitet, eller också båda av dem. Detta arbete utgår ifrån ett kronologiskt upplägg och avser att belysa användbarhet och funktionalitet på webben som analyseras under perioden 19912013. Början av perioden valdes för dess rika teknologiska utveckling som skedde med en spektakulär hastighet. Den långa perioden bryts ner till mindre delar om ca 5 år, dels för att kunna jämföra perioderna och dels för att för att kunna skapa en känsla av att dessa olika perioder kännetecknar olika steg i den mer än 20 år långa tidsperiod.
Genomgången av litteratur beträffande användbarhet och funktionalitet har visat att betraktningsvinkeln av problemet som används i studien är unik. Det sattes inga begränsningar för vilka olika typer av teknologier som skulle inkluderas i undersökningen. Varken mjukvara eller hårdvara prioriterades mer än den andra utan de enda kriterierna som innefattades i analysen var popularitet och även spridning av teknologin.
Studien bidrar med några intressanta slutsatser som kunde påverka eller komplettera de framtida forskningarna kring användbarhet och funktionalitet. Studien visar att det är tveksamt om det finns någon teknologi som lämnar användbarhet och funktionalitet opåverkad utan den eventuella skenbara frånvaron av påverkan tyder snarast på en ofullständig analys. Genom analysen av scriptspråkens påverkan på användbarhet och funktionalitet framkommer det tydligt hur pass viktiga dessa var för webbutveckling. Transformeringen till den så kallade Web 2.0, som handlar mycket om användbarhet och funktionalitet, blev möjlig mycket med hjälp av programmeringsspråk som JavaScript och PHP. En annan viktig aspekt är att studien gör det lättare att förutse en tänkbar utveckling genom att ge en inblick om hur användbarhet och funktionalitet påverkas av de olika teknologierna. Analysen gör det lättare att bedöma hur stor användbarhets och funktionalitetspotential olika teknologier har.
Abstract
As the developments of IT technologies are continuously evolving (it could be anything from a programming language, a new search engine or a processor) the technological development is seldom considered from a usability and functionality perspective. The first thing which you think about is; how can a processor influence such parameters as usability and functionality. By first understanding what these concepts means and extracting the main features, it becomes clear that almost every technology affects some of the attributes belonging to usability or functionality.
This work has a chronological approach and takes a special focus on usability and functionality of the Web, where period 19912013 is analyzed. The beginning of the period was chosen due to much technological advancement which occurred with an
impressive rate. This long period is divided into smaller parts, about 5 years each, to easier be able to compare the periods and to make an impression that these different periods characterizes different steps of evolution in the 20 year old long time. The review of the literature regarding usability and functionality has shown that the way the problem is analyzed is unique. No restrictions were set on the types of technologies participating in the survey, software and hardware technologies were treated equally, and the only criteria’s which were essential were the popularity and the spread of the technology. The research provides some interesting conclusions that could affect or complement the future researches regarding usability and functionality. The study shows that there are doubtfully any technologies which don’t get affected by usability and functionality but the absence of the effect could instead mean an incomplete analysis. Furthermore by analyzing impact of script languages on usability and functionality it becomes clear how very important they are for the evolution of the web. The transformation to the socalled Web 2.0, which has big focus on usability and functionality, became possible due to languages like JavaScript and PHP. Another important aspect is that the study makes it easier to predict the possible development by making it clear how usability and functionality are affected by different types of technologies. Also, it becomes easier to evaluate which usability and functionality potential the technologies have.
Innehåll
Sammanfattning...3 Abstract...3 Innehåll...5 ...5 1 Inledning...5 1.1Bakgrund...5 1.2Syfte...7 1.3Frågeställning...7 1.4Avgränsningar...7 2 Metod...7 2.1 Metodbeskrivning...7 2.1.1 Litteraturstudie...7 2.2 Metoddiskussion...9 3 Teori...9 3.1 Funktionalitet...9 3.2 Användbarhet...13 3.2.1 Definition av användbarhet...13 3.2.2 Användbarhet och webben...17 4 Resultat...21 4.1 19911995...21 4.2 1996 – 2000...25 4.3 2001 – 2005...27 4.5 2006 – 2013...31 5 Analys och diskussion...33 5.1 Scriptspråk...33 5.2 Webbläsare (WindowsVS. FireFox)...33 5.3 Webbsidor...33 5.4 Handhållna enheter...335.4 Bandbredd...35 5.5 Hårdvara...35 6 Slutsats...35 7 Spekulationer om framtiden...51 Referenser...53 Böcker:...53 Artiklar:...55 Internet:...55
1 Inledning
1.1 Bakgrund
De senaste två årtionden har det pågått en ständig och konsekvent datoriseringsprocess som berört både de industriella och sociala sektorerna i vårt samhälle som blivit mer och mer beroende av virtuella resurser. Från mitten av 80 talet började datorerna nå den privata sektorn och sedan dess har det pågått en permanent tillväxt som haft en varierande styrka men som nådde sin höjdpunkt vid början av 2000talet då antalet hushåll som använde en dator uppgick till 56 %. Sedan dess har tillväxten fortsatt men styrkan har avtagit. [53],[29] Till skillnad från datorer blev Internet tillgängligt en lång tid efter att datorerna fick sin spridning. Statistiken började ta hänsyn till Internet 1997 när antalet hushåll med en uppkoppling uppgick till 19 % samtidigt som antalet hushåll som använde sig av en dator uppgick till 37 %. Det är viktigt att poängtera att gapet 1997 mellan de hushåll som hade en dator men som inte hade tillgång till Internet är den största statistiskt noterade och utgjorde hela 18 %. Efter det kommer gapet att minska för att bli cirka 6 % år 2010, som märkligt nog är samma gap som 2000. [29] Under perioden 1997 – 2001 sker den snabbaste datoriseringsprocessen någonsin, viktigt att tillägga är att bredbandstekniken dyker upp någon gång under år 1999 och ger ytterligare stöd åt tillväxten av både datorer och Internet. Uppgången för Internet under perioden utgjorde så gott som 31 %. Under nästa 6 års period (2001 2007) utgjorde tillväxten blygsamma 12 % vilket betyder i genomsnitt 2 % per år som jämförs med 7,75 % per år [29].
Vad det gäller användbarhet gjordes de första stegen i forskningen redan under det andra världskriget då man försökte mäta hur effektivt man interagerar med de nya teknologierna och utrustningarna för att därefter göra de ännu mer användbara. Intresset för interaktion mellan dator och människa dök upp betydligt senare, någon gång under 70talet efter det att datorer började användas i den finansiella sektorn under 60talet [9].
Under 80talet blev man vittne till en exceptionell expansion av datorer bland företag och hushåll, vilket i sin tur gav impuls till ökande forskning i interaktion mellan dator och användare. 1985 samt 1986 dyker det upp två undersökningar som för första gången under datoreran lägger fokus på användaren istället för teknologin. Den ena gjordes av Gould & Lewis 1985 beskrev de grundläggande principerna för användarorienterad design och den andra gjordes av Norman och Draper 1986 hade samma problematik i fokus. Under ungefär samma tidsperiod växte det fram fyra nya organisationer med liknande intresse [9].
Historiskt sätt så är användbarhet i sig inte det viktigaste argumentet för framgång av teknologin, speciellt om teknologin är unik och täcker de grundläggande behoven. Användarna anpassar sig ändå till systemet trots en ganska klumpig design och en bristande användbarhet. När teknologin dock upphör med att vara unik, det vill säga då konkurrens blir aktuellt, träder användbarhet in och blir kanske även den tyngsta aktören i striden om användarna [11]. En god användbarhet ökar tillgången till resursens funktionalitet vilket i sin tur säkrar en bredare klient bas. Webbläsarna är ett utmärkt exempel på en god användbarhet. Trots det stora sortimentet av webbläsarna så har de flesta ett minimalt antal kontroller som i sin tur kräver en minimal kompetens från användarens sida vilket naturligtvis har gett en impuls till den oerhört snabba utvecklingen av Internet.
1.2 Syfte
Syftet med vår studie är att genom en analys ta reda på vilken och hur pass stor inflytande den teknologiska utvecklingen hade på användbarhets och funktionalitetsutveckling av datorsystem. Fokus har lagts på webben under vissa
valda perioder, att kunna förstå i viken utvecklingsfas vi befinner oss i, vad som ligger till grunden för teknikens nuvarande status, vilka nya tendenser inom användbarhet och funktionalitet som härskar i datorvärlden nu och slutligen att göra ett försök i att förutse vad som väntas i den närmaste framtiden. Resultatet av denna studie ger en inblick i de generella tendenserna inom teknik, användbarhet och funktionalitet vilket i sin tur kan bidra till att fatta rätt beslut avseende prioriteringar vid design av ett nytt mjukvaruprojekt.
1.3 Frågeställning
Denna studie ska svara på följande fråga: Hur har olika tekniska faktorer påverkat användbarhet och funktionalitet i webben Under perioden 19912013? Med tekniska faktorer menar vi de viktiga teknologier som har utvecklats så väl hårdvara som mjukvara. Genom att belysa uppkomsten av olika teknologier och gå igenom historiken för dessa, baserat på fakta, kan de viktigaste faktorerna för användbarhet och funktionalitet i webben identifieras och den snabba utvecklingen i webben förklaras.1.4 Avgränsningar
En avgränsning i denna studie var att välja en specifik aspekt när det gäller effekten av den snabba teknologiska utvecklingen på användbarhet samt funktionalitet. Webben kunde vara en relevant aspekt för detta med tanke på det som har tagits upp i avsnittet syfte. En annan avgränsning i studien är att välja en specifik tidsperiod. Vi valde tiden från det att webben blev mera allmänt tillgänglig (1991) till nutid (2013).
2 Metod
2.1 Metodbeskrivning
2.1.1
Litteraturstudie
hemsidor med fokus på användbarhet och funktionalitet i webben gällande olika perioder mellan år 1991 2013. Denna studie innehåller väldigt intressant information hämtad från andra genomförda studier av forskare och insamlad information av en del yrkesverksamma inom ämnet användbarhet och funktionalitet från ACM, Google Scholar, Summon och IEEE.
2.2
Metoddiskussion
Att ta fram historiskfakta som behövdes till studien har inte varit det lättaste då det finns få studier som är inriktade på kronologin kring användbarhet och funktionalitet. Informationen om framtagna teknologier i de olika perioderna mellan år 1991 2013 har varit svårhittad och historiken fanns mest tillgänglig i encyklopedier så som bland annat National encyklopedi (NA) och Britannica.
Användbarhet har studerats ganska länge av akademiker och andra kvalificerade yrkesverksamma och därmed finns det väldigt mycket användbar information inom området som presenteras i olika vetenskapliga artiklar och även i akademiska forskares arbeten. De tillförlitlig fakta som har hämtats presenteras i rapporten.
Alternativa metoder som hade kunnat utnyttjas i detta arbete inom området användbarhet och funktionalitet i webben kunde exempelvis vara en empirisk undersökning baserad på intervjuer med olika framgångsrika företag som till exempel Axis, Ericsson och Sigma. Alla dessa företag har varit verksamma inom framtagning av en ny teknik på något sätt och hade därmed kunnat stödja denna undersökning med egna värdefulla erfarenheter.
Det som har styrt denna studie är strävan att söka efter fakta i ett brett informationsspektrum och att inte bli begränsade av uppgifter och intervjuer med ett fåtal företag som enbart kan presentera fakta om ett mindre antal teknologier, utan leta fram samtliga betydelsefula teknologier som har framtagits under perioden 19912013 för att i nästa steg undersöka dess effekt på användbarhet och funktionalitet i webben. Övervägandet ledde till det som finns presenterat i denna litteraturstudie.
När det gäller källor är många av referenserna framtagna ur plattformer som ACM, Google Scholar, Summon och IEEE. En del av referenser är kopplade till hemsidor som kan ha överdrivit när det gäller vissa siffror av kommersiella skäl, då dessa även används i visst marknadsföringssyfte, exempelvis Jacob Nielsen [7] som är ideologen bakom användbarhets attribut.
3 Teori
3.1 Funktionalitet
ISO/IEC 91261 ger följande beskrivning till funktionaliteten: ” The capability of the software product to provide functions which meet stated and implied needs when the software is used under specified conditions.” [14] Funktionalitet är alltså förmågan att tillhandhålla funktioner som tillfredsställer de erforderliga kraven. I tabellen nedan tas det upp några viktiga attribut som hör till funktionalitet för att klargöra begreppet [14]. Security Skydda användaren från hotSearch options Systemet erbjuder både enkel och avancerad
sökfunktioner
Information provision Tillgodoser användaren med information om firman, produkter och tjänster
Services/Facilites Tjänster och hjälpmedel som är tillgängliga för
användaren för att uppnå de önskade målen User
guidanse/support
Hjälp som erbjuds om användare kör fast (FAQ)
Customizability Det är en möjlighet att anpassa innehållet och
gränssnittet efter användaren.
Autorun Gör att systemet automatiskt kan köra visa
Studien [14] visar att dessa funktionalitetsattribut visade sig vara de viktigaste för användaren: 1. User guidanse/support 2. Search options 3. Autorun 4. Information provision 5. Security 6. Customizability 7. Services/Facilites Det är också viktigt att tillägga att både användbarhets och funktionalitetsattribut deltog i studien och två användbarhetsattribut visade sig vara de mest prioriterade av användarna. Så ser hela listan ut (fet stil = funktionalitets attribut): 1. Navigation 2. Interaction 3. User guidance/support 4. Search options 5. Ease of use 6. Memorability 7. Autorun 8. Information provision 9. Learnability 10.Response time 11.Security 12.Customizability 13.Services/Facilites 14.Satisfaction 15.Efficiency Det händer ofta att mjukvaruutvecklarna skapar en rik funktionalitet men med en låg användbarhet på grund av att de själva kan systemet alltför bra och saknar känslan av att systemet faktiskt är krångligt. Problemet uppstår då tekniker ofta, som egentligen bara ska syssla med funktionalitet, tar hand om användbarhet istället för utbildade personer som är användbarhetsspecialister, interaktionsdesigners eller informationsarkitekter [4].
Nielsen påstod att både funktionalitet och användbarhet är egenskaper som hör till kvalitet och utgör gränssnitsdesign. Funktionaliteten av till exempel en webbsida
blir upptäckt av användaren genom dess interface och användaren interagerar med systemet genom gränssnittet. Hur framgångsrikt användningen av ett program/webbsida kommer att bli beror på användarens förmåga att förstå resursens funktionalitet [14].
3.2 Användbarhet
3.2.1 Definition av användbarhet
”At best, a system with poor usability will cost its users time and effort; at worst it will not be used at all” [11] Termen användbarhet är ganska abstrakt och används i massa olika sammanhang som ofta inte har någonting med mjukvara att göra utan den kan mycket väl höra till trafikskyltar, böcker, kameror etc. Finns det då någon konventionell definition av termen användbarhet? [8]. Jo, det finns det, men problemet är att definitionerna är många. Det är inte konstigt att termen är så vilseledande då användbarhet inte är någon direkt egenskap av ett föremål eller programvara. Det finns inget instrument som kan mäta användbarhet som till exempel barometer som mäter tryck eller hastighetsmätare som mäter hastighet. Någon gång under 1998 skrev Gray & Salzman som på den tiden var verksam inom “Human Computer Interaction” område: “Försök till att ta fram en ren och tydlig definition av användbarhet kan jämföras med att spika en pudding på väggen”. Användbarhet är en egenskap som kan ändras och tas fram genom en ständig interaktion mellan det som utgör en virtuell resurs och också de som använder den [10]. Även om ett program har en god funktionalitet och är pålitlig, kan den ändå vara helt oanvändbar på grund av dess ringa användbarhet. Användbarhet är en slags tillgång till resursens funktionalitet. Även små förbättringar av användbarhet kan leda till betydliga besparingar genom reducering av antalet fel, övning och support [13].Det är genom en undersökning bevisat att 80 % av mjukvarudefekter är ett resultat av en otillräcklig eller frånvarande kravspecifikation. 15 % av dessa defekter är funktionsrelaterade och 60 % av den resterande delen (85 %) relaterar till användbarhet [12].
En undersökning visar tydligt betydelsen av användbarhet i mjukvaruutvecklingsprocessen. Åsikter om att användbarhet spelar en viktig roll är inte direkt en nyhet, Martin. J [11] skrev: ”förmågan att för fullt kunna använda programmets funktionalitet beror på hur lätt man kommunicerar med den” [11]. Foley and Van Dam [11] påstår att: ”Användbarhet är åtminstone lika viktigt som funktionalitet.” Dock finns det åsikter som menar att en förenkling av gränssnittet inte alltid är det rätta och det finns även en genomförd studie som bevisar detta. Martin. J hade ett mål att ta reda på vilken svårighetsgrad av programmeringsspråk som skulle passa en databassöksystem bäst. Alla språken innehöll funktionalitet för att kunna klara av de ställda uppdragen dock var språken av olika svårighetsgrader. Den första och den minst avancerade var menybaserad, den andra, som var mer avancerad, tillät att skriva instruktioner för hand och den tredje, den mest avancerade, tillät även användning av logiska sökfunktioner. Resultatet av studien visade följande; de som använde sig av det minst avancerade och det mest avancerade språket, klarade sig bäst. Det intressanta är att användarnas belåtenhet med språk, ändrades i takt med deras erfarenheter. När användarna från den första gruppen blev mer erfarna blev de mindre nöjda med det enklaste språket. [11] En annan studie har kommit fram till att ett flexibelt gränssnitt är en fördel för de erfarna men är ett problem för nybörjare. Flexibilitet leder alltid till fler fel oavsett datorvana, men fördelarna är också stora om användaren inte är nybörjare. Allt detta sätter ett stort frågetecken i frågan kring balansen av svårighetsgrad av mjukvaran. [11]
Nedan ska vi betrakta några konventionella definitioner som tagits fram av olika tunga aktörer inom användbarhet; Intresset för interaktion mellan dator och människa, det vill säga användbarhet med andra ord, dök upp någon gång under sjuttio talet som en följd av att datorer kom till att användas i den finansiella sektorn under sextio talet [9]. Dock gjordes en av de tidigaste definitioner 1981 av Alphonse Chapanis, en banbrytare inom industriell design och ergonomi, han skrev: “Although it is not easy to measure ‘ease of use,’ it is easy to measure difficulties that people have in using something. Difficulties and errors can be identified, classified, counted, and measured. So my premise is that ease of use is inversely proportional to the number and severity of difficulties people have in using software. There are, of course, other measures that have been used to assess ease of use, but I think the weight of the evidence will support the conclusion that these other dependent measures are correlated with the number and severity of difficulties [10]”.
Under 1990 – 1993 löper det ett mycket känt projekt som förkortat kallades ”MUSiC” vars huvud uppgift var att mäta användbarhet i olika datamiljöer. De gav användbarhet följande definition [6]: ”The ease of use and acceptability of a system or product for a particular class of users carrying out specific tasks in specific enviroment; where ’ease of use’ affects user performance and satisfaction and ’acceptability’ affects whether or not the product is used [10]” Någon gång under 1994 uppfann en oerhört tung aktör inom användbarhet, en guru Jakob Nielsen [7] fem grundläggande attribut som beskriver de primära användbarhetsprinciper och är en slags sammanfattning av vad begreppet användbarhet innebär. Begreppen är följande:
Learnability – hur snabbt en användare som aldrig har sett gränssnittet förut kan
Efficiency – Hur snabbt en erfaren användare kan utnyttja systemets funktionalitet när han har lärt sig att använda systemet Memorability – Kan en användare som har använt systemet innan använda dess funktionalitet utan att börja om inlärningen? Errors – Hur ofta användaren gör fel vid användning av systemet, hur allvarliga dessa fel är och hur snabbt användaren klarar av att återgå till en normal användning av systemet efter att felen har begått. Satisfaction – Hur tillfredställande användaren har funnit användandet av systemet [32]. Andra viktiga användbarhets attribut [14]: Navigation – Hur lätt man hittar den sökta informationen med hjälp av det grafiska gränssnittet
Interaction Hur systemet svarar på användarens förfrågningar, i rad med
”Navigation” hjälper det att hitta den efterfrågade informationen snabbare.
Response time – hur snabbt systemet reagerar på användarens förfrågningar
Ease of use – Det betyder att man kan t.ex. använda en webbresurs utan några
som helst problem eller svårigheter. Det anses vara en av de viktigaste attribut i rad med ”Navigation”
År 1998 tog ”International Organisation of Standardization” (ISO) fram en konventionell definition som tilldelats nr 924111 som lyder följande;
"The extent to which a product can be used by specified users to achieve specified goals with effectiveness, efficiency and satisfaction in a specified context of use." [8]
En annan standard (ISO/IEC 91261, 2000) som utvecklades av ISO och
International
Electrotechnical Commission [IEC] år 2000 säger följande:
“The capability of the software product to be understood learned, used and attractive to the user, when used under specified conditions.” Det gjordes en studie [14] som undersökte vilket av användbarhetsattribut som är de mest prioriterade bland användarna där följande resultat erhölls: 1. Navigation 2. Interaction 3. Memorability 4. Response time 5. Learnability 6. Ease of use 7. Satisfaction 8. Efficiency Det visade sig att just ”Navigation” var det viktigaste användbarhetsegenskap följt av ”Interaction” [14].
3.2.2 Användbarhet och webben
Nu för tiden kan man tycka att det är en självklarhet att en länk av en webbsida alltid är blå eller att en besökt sida målas i purpur färg. Det kom dock inte av sig själv utan det krävdes mycket tid och arbete för att komma till insikt att det är den mest optimala lösningen. Jakob Nielsen som ses som den absolut mäktigaste profilen inom användbarhet på webben, tillämpade sin stora kunskap inom interaktion mellan användare och dator till, på den tiden, den unga och oerhört snabbt växande webben år 1994. Därmed fick användbarhetsutveckling på webben sin start ungefär under det året (1994) [7], vilket i sin tur innebär att användbarhet som ämne har funnits långt innan dess och användbarhetstillämpning på webben är bara det logiska resultatet. Nielsen skriver själv att han eventuellt var den enda på den tiden som testade webbsidornas användbarhet och att personer som jobbade med webben fullständigt struntade i användbarhet och att personer som sysslade med användbarhet fullständigt struntade i webben [31].1995 börjar Nielsen föra en tråd på webben som gick under namnet ”Alertbox” och är fortfarande en av huvudkällorna för information kring användbarhetstillämpning på webben [7]. Tio år senare uppgår antalet besök på bara den mest populära av de 247 skrivna trådar till över två miljoner och i genomsnitt tre hundra tusen besök per tråd [31]. Den mest populära tråden heter ”Top 10 mistakes in Web design” och tar upp de tio värsta misstag inom användbarhet som är aktuella just nu. Den sista versionen släpptes 2011 och tar upp följande fel [33](Tabell 1): Tabell 1. En sammanställning av de valnligaste fel som tas upp i tråden ”Top 10 mistakes in Web design”. Dålig sökfunktion (bad search) Det som inte är bra: När en sökmotor prioriterar de sidor som innehåller mest av det sökta ordet istället för att prioritera sidor efter deras angelägenhet.
När en sökmotor bokstavligen söker efter
det sökta ordet och inte kan hitta en träff om ordet är felstavat.
Att ha en avancerad sökfunktion även om
den hjälper ibland. Enkel sökning fungerar oftast bäst, sökfönstret skall se ut som ett enkelt inmatningsfält eftersom det är vad som användaren förväntar sig PDF filer för ”online reading” Att använda pdf filer i webben för läsning är
mycket olämpligt på grund av:
Det är bevisat att användarna hatar att
impulsa på pdf filer på webben.
Pdf filer är svårnavigerade
Funktioner som ”skriva ut” och ”spara”
är svåra eftersom de vanliga webbläsarkommandona inte fungerar
Layouts är anpassade efter A4 som sällan
passar ihop med storleken av fönstret i webbläsaren
Inte ändra färg på besökta länkar
Att inte ändra färgen på de besökta länkar. Det anses vara den grundläggande funktionen som underlättar användarens navigering.
Enformig text (NonScannable Text)
Enformig text utan paragrafer och goda radavstånd är hemskt för läsaren. Förbättringsförslag: Underrubrik Punktuppställning Markera nyckelord Korta paragrafer Enkel skrivstil
Upp och nedvänd pyramid (ett sätt att presentera information på, med viktigaste information först)
Fixat typsnittsstorlek (Fixed font size) Att ha ett fast typsnitt anses vara olämpligt, då den inte är tillräcklig i 95 % av fallen. Istället ska man låta användaren att ändra text hur de vill. Typsnitten skall inte anges i pixels utan helst i relativa enheter. Dålig titel, icke synlig av
sökmotorer
Att ha en dålig skriven eller osynlig titel på webbsidan (med titel menas <title> attributen i
HTML). Det påstås att en riktig titel är det bästa
sättet för att locka nya besökare till webbsidan, eftersom titeln prioriteras högt av sökmotorerna.
Allt som påminner om reklam Undvik att göra något som liknar reklam.
Användarna ignorerar helt och hålet allt som påminner mer eller mindre om reklam. Nielsen nämner tre riktlinjer:
Banner blidness – användaren märker
inte saker som liknar reklam på grund av dess form eller position på sidan
animationer och saker som blinkar.
Popup – Man skall helst undvika sidor
som dyker upp ”popups” då användarna brukar stänga de innan de har ens laddats klart. Brytning av utformning konventioner Saker skall alltid bete sig lika, användaren ska inte behöva oroa sig om vad som kommer att hända, istället vet de vad som händer baserat på deras tidigare erfarenheter. Nielsen skämtar: ”Varje gång du släpper ett äpple över Newtons huvud, kommer den att trilla på hans huvud – och det är bra.”
Öppna en ny flik i webbläsare Man skall undvika att öppna nya flikar i
webbläsaren.
Många utvecklare tror att om man öppnar en ny flik så hjälper det att användaren stannar på deras sida, men enligt Nielsen stämmer inte det. Inte besvara användarens
frågor
Att inte försörja användaren med den information han söker är ett stort fel. Det leder oftast till att användaren lämnar sidan. Att inte ange priset på varan är ett bra exempel på problemet. År 2005 räknade Nielsen upp några intressanta förändringar som skedde i webben under de tio senaste åren (1995 – 2005) och är enligt honom väsentliga: Grova olämpligheter som blinkande sidor har lyckligtvis försvunnit Många företag har anställda som är kompetenta inom användbarhet och ännu fler är intresserade att höja användbarhetn hos deras produkter. Fler utvecklare som inte har något emot att följa de konventionella designreglarna istället för att uppfinna något på egen hand [31]. Det skulle kanske förvåna en att bli medveten om att HTML endast är ett verktyg som höjer användbarhet på webben. HTML standardiserar utvecklingsprocessen av webbsidor genom att skapa ett strukturerat, hierarkiskt dokument som uppfattas lika oavsett i vilken miljö den används [7].
HTML möjliggör följande [30]: Publicera dokument online med rubriker, text, tabeller, listor, foton osv. Hämta information online via hypertext länkar. Konstruera former för att sköta transaktioner med fjärr tjänster, söka information, göra bokningar, beställa produkter Lägga till Excel ark, videoklipp, ljudfiler och applikationer direkt i dokumenten.
Behovet av ett sådant universellt verktyg var en följd av den kraftigt växande webben i början av 1990. Den första webbläsaren som som använde sig av HTML och som fick en global spridning hette Mosaic och utvecklades av Netscape och spelade en viktig roll i populariseringen av HTML. Första versionen lanserades redan 1994 [30]. Vi betonar att Mosaic inte var den första webbläsaren utan det var den första webbläsaren som fick en global spridning. Det fanns så gott som sju webbläsare som släpptes tidigare än Mosaic. Den första hette ”WorldWideWebb” och utvecklades av Tim BernersLee år 1990 [56]. Varför just Mosaic blev den mest populära återstår att analysera men faktum är att den hade många användbarhets och funktionalitetsfinesser som andra saknade. Musaic var exempelvis först ute med bland annat finesser som att lägga till bokmärke och se historik av besökta sidor. [40]. Giganter som Microsoft och IBM underskattade potentialen bakom Internet under mitten av 1990 vilket ledde till att ett relativt litet företag som Netscape blev först med en så pass revolutionerande och strategiskt viktig produkt [16].
Under den gångna tiden har Webben genomgått en markant och viktig transformering. Från att vara ”enkelriktad”, även kallat Web 1.0, till en Webb med rikliga interaktionsmöjligheter, som inofficiellt kallas Web 2.0 där ideologen Tim O’Reilly ligger bakom termen [34]. Med enkelriktad menas då att användaren av Web 1.0 inte kunde göra mycket mer än att öppna en webbsida och läsa dess innehåll, det saknades alltså helt och hållet interaktionsmöjligheter. Dagens Web 2.0 sidor har ofta en mycket rik funktionalitet som innan bara var tillgänglig från
så kallade Web 2.0. Till skillnad från Web 1.0 så spelar användaren en stor roll i utvecklingen av webben Web 2.0, användarna kan tillexempel ändra och lägga till innehåll på webbsidor som till exempel Wikipedia. Web 2.0 applikationer har nått en så pass hög nivå att de kan nu även ersätta sådana desktopapplikationer som Excel och Word. Webbläsaren har på så sätt blivit ett ännu mer universellt och multifunktionellt verktyg. En av de huvud tankarna bakom Web 2.0 sägs vara användbarhet.
Det har utvecklats olika programmeringsspråk som är speciellt lämpade för webbprogrammering vilket möjliggjorde alla de uppräknade fördelarna och som i sin tur kunde betyda att det är teknologin som möjliggjort en förbättrad användbarhet [17]. Här betraktas några exempel som ideologen bakom Web 2.0 Tim O’Reilly [34] har gett som exempel: Webb 1.0 Webb 2.0 Britannica Online Wikipedia Mp3.com Napster Ofoto Flickr
4 Resultat
Här kommer det att presenteras resultaten. De flesta teknologier som har haft en väsentlig roll
i utvecklingen av webb i vare sig användbarhet eller funktionalitet har tagits upp i detta
avsnitt.
4.1 19911995
Under de tidiga åren på 90talet sjönk priserna på datorer rejält, vilket gjorde att datorer blev allt vanligare både bland företag men också hushåll. Dock var det inte bara priset som påverkade populariseringen av datorer men också det att de blev ganska enkla att använda, det vill säga att just användbarhet var så pass hög att endast en låg kunskapsnivå krävdes för att kunna använda de grundläggande funktionerna [39]. Microsofts operativsystem Windows 3.0 blev redan 1990 det mest spridda programmet i datorvärlden, vilket tyder på att användbarhet prioriterades högt av datoranvändare på den tiden. Från början var dock Windows inget operativsystem utan ett set program som gav tillgång till datorns hårdvaruresurser och kördes under MSDOS [45]. Senare under 1995 gav Microsoftut en mer avancerad version av Windows som gick under namnet Win 95 [46]. 95:an skiljde sig starkt från sina föregångare, då stabilitet och grafik var bättre och nya finesser som introducerades för första gången som bland annat ”Start menu” och ”Taskbar”. Internet Explorer ingick inte som standard i 95:an utan såldes separat [42] [Tabell 2].
Tabell 2. Tabellen är en kort sammanfattning av de mest betydelsefulla teknologiska händelser både i mjukvara och hårdvara. (1)[35]; (2)[19]; (3)[41]; (4)[49]; (5)[42] (7) [18]; (8)[20]; (9)[39]; (10)[57] 1991 1992 1993 1994 1995 Python (3) Windows 3.1 50 WWW Servers (1) WWW is launched for the public (1) Java (8) & JavaScript (7) Intel 80486SX (10) Intel 80486DX2 Pentium (60) (10) Netscape browser (Mosaic) (1) PHP (4) Yahoo (2) Cold Fusion 200 WWW Servers (1) Win 95(5) WWW Consortium (1) Amazon.com (9) Intel 80486DX4 (10) EBay (9) Pentium pro (10) Spridningen av datorer tog en så pass hög fart att ca 30 % av Amerikas befolkning ägde en dator i slutet av perioden 9195 [53]. Tack vare den snabba spridningen av datorer insåg många i datorindustrin att det var lönsamt att investera i mjukvara och fokuserade sig på mjukvaruutveckling istället för hårdvara då kostnaderna var mycket lägre och intäkter var på en liknande eller till och med högre nivå. Tron på mjukvaruutveckling ledde till massor av nya mjukvarastartups, många av dem startades av studenter som precis hade avslutat sina studier. Några nystartade företag som var intressanta finansierades av investerare. I mitten av 90talet fick datorspridning ytterligare en impuls speciellt bland unga efter att spelbranschen
kom ut med några populära titlar som Sim City och Duke Nukem [39]. Det skall också nämnas att 1993 introducerade Intel sin nya processor, Pentium, uppföljaren till 80286,80386,80486 där dess klockfrekvens uppgick till på den tiden högsta, 200 MHz som var ca två gånger så hög som föregångarens 80486 [NE 03]. Vad det gäller teknologier kännetecknas perioden 9195 av en rad banbrytande teknologiska händelser och innovationer [Tabell 3] som var helt nya och saknade motsvarigheter. Några av dem är: World Wide Webb som blev offentligt 1994 [35], den första globala webbläsaren (Mosaic), webbprogrammeringsspråk som JavaScript(JAVASCRIPT) och PHP, den hittills största Internetauktionen eBay och den största webbaserade bokförsäljaren Amazon och sök giganten Yahoo [39]. Webben är naturligtvis den som förtjänar det största uppmärksamhet bland alla andra teknologier, då den öppnade möjligheter inom så gott som alla område i samhället. World Wide Web eller webben skall inte förväxlas med Internet fast de egentligen hänger ganska så tätt ihop, Internet skapades mycket tidigare än webben. Internet är ett gigantiskt nätverk bestående av andra nätverk som är ihopkopplade med varandra. Informationsutbyte sker med hjälp av olika protokollen som t ex det välkända TCP protokollet. Webben i sin tur är ett sätt att få tillgång till information på Internet. Den består av alla webbsidor som är anslutna till Internet. Webben består huvudsakligen av följande element: [30] Hyper Text Markup Language (HTML) Hyper Text Protocol (HTTP) Webservrar och webbläsare
1994 blev webben tillgänglig för allmänheten, affärsvärlden insåg då en enorm ekonomiskpotential bakom Internet och det dröjde inte länge innan AOL ”America Online” gjorde Internet tillgänglig för allmänheten i en stor utsträckning. Kort därefter uppstod en rad tunga aktörer på Internetarenan som än idag är verksamma och framgångsrika, bland annat startades 1994 en sökmotor och webbportal av en blivande Internetgigant Yahoo. Samma år startades även den
första och den hittills största bok återförsäljare Amazon och 1995 öppnas eBay, den välkända Internetauktionssajten. [39]
1995 dök det upp en mycket intressant teknologi som är riktad främst mot webben och mot webbläsarens funktionalitet och användbarhet. Teknologin är ett scriptbaserat programmeringsspråk som fick namnet JavaScript. Språket är utvecklat av Netscape och den första officiella versionen släpptes 1996 i samband med Netscapes webbläsare Netscape 2.0. 1997 blev JAVASCRIPT en standard som fick namnet ”ECMA262”. Trots namnet har JAVASCRIPT nästan inget gemensamt med programmeringsspråket Java, förutom det att de har en del liknande koncept. Orsaken till att språket fick namnet JAVASCRIPT var bara en smart marknadsföringsidé. JAVASCRIPT körs i webbläsaren och är inte beroende av någon slags server mjukvara. Då JAVASCRIPT körs i webbläsaren sköter den interaktion på webbsidan som till exempel bildändring, ändring av textfärg vid någon händelse, validering av former osv. [1]. 1995 då JAVASCRIPT kom till, såg webben mycket annorlunda ut än vad den gör idag. De första webbsidorna hade oftast en enkel layout med webbsäkra färger, dålig interaktion och mycket svaga visuella effekter. Mycket av det ovan nämnda blev enormt mycket bättre tack vare JAVASCRIPT där både användbarhet och funktionalitet fick en helt ny uppsväng [55]. Programmeringsspråket Java blev också en mycket betydande teknologi för den dåvarande webbutvecklingen. Java skapades 1991 av Sun men blev först tillgänglig 1995 för allmänheten. Java som ursprungligen var avsett till mikroprocessorer i elektronik blev mycket populärt tack vare den så kallade JavaApplet teknologin som möjliggjorde att man enkelt kunde bädda in små program i webbsidor. Interaktionsnivån och multimedia nivån höjdes markant, vilket gjorde att teknologin snabbt blev en framgång. Java hade en helt revolutionerande ideologi, till skillnad från andra programmeringsspråk som kompilerar först koden till instruktioner för en viss typ av dator, använder Java en virtuellmaskin d.v.s. en virtuelldator som omvandlar koden till något som kallas ”Bytecode” och översätter den för datorn den körs på. På det sättet är Java helt plattformsoberoende [20] [48].
Samma år (1995) som JAVASCRIPT och Java kom ut dök ett till rätt så betydande
programmeringsspråk riktat åt webben upp nämligen PHP. Till skillnad från JAVASCRIPT som är klient inriktad är PHP för det mesta serverinriktad och fungerar på följande sätt: när en webbläsare öppnar en länk ”URL”, skickar den förfrågan till Webbservern, Webbservern kör PHP instruktioner som finns i länken och skickar resultatet tillbaka till klienten (webbläsaren) i form av HTML kod [3]. PHP är en av de teknologier som är avsedd till att skapa dynamiskt innehåll på webbsidan, vilket är ett av de attributen som kännetecknar den så kallade Web 2.0 som beskrevs tidigare. PHP är en av de mest spridda webbserverspråk, då det i januari 2013 var 39 % eller cirka 244 miljoner av alla sidor på webben som använde sig av PHP [51]. PHP blev naturligtvis inte unik, 1995 utvecklades också ett programmeringsspråk från Adobe som fick namnet ”Cold Fusion” förkortat ”CFML” och 1996 framtog Microsoft ett eget språk med samma inriktning som heter ”Active Server Pages” (ASP).
Som det märks var perioden 91 95 oerhört rik på teknologier som Java, JAVASCRIPT, PHP och Mosaic. Vissa av dem var helt nya och hade en direkt påverkan både på webbens användbarhet och också funktionalitet.
4.2 1996 – 2000
Perioden kännetecknas av en exceptionell tillväxt nästan i alla möjliga riktningar som hade något med IT att göra. Också på börsen rådde det en enorm tillväxt av IT företagens börsvärde, under perioden 1996 – 2000 blev uppgången mer eller mindre 400 %, Figur 1 [43], det som senare kom att kallas ”Dotcom Bubble” eller ”Tech Bubble”. Många inom IT branschen blev mångmiljonärer på en mycket kort tid efter att deras företag börsnoterades och det gällde inte bara företagstoppen, det var vanligt att anställda fick betalning med aktier som gick upp i värde för varje dag som gick. I slutet av 90talet hade även sekreterare i vissa IT företag aktieportföljer värda miljoner [39].I Finans världen spreds rykten om en ny typ av ekonomi där inflationen inte existerade och recessioner tillhörde det förflutna. På höjdpunkten av ”Dotcob Bubblan” 1999, sades det att varje 60 sekund skapades det en ny miljonär i Sillicon Valley. Dock i början av 2000 insåg man att det handlade om en typisk spekulativ bubbla. Mars 2000 befinner sig börsindexet på Nasdaq på ”all time high” [43], redan i april samma år hade börsen rasat med 30 %, om cirka ett år nästan 60 % av värdet är borta [43], många företag försvann lika snabbt som de dök up [39] [Tabell 3].
Tabell 3. Tabellen visar de mest betydelsefulla teknologiska händelser både i mjukvara och också hårdvara (1)[21]; (2)[29]; (3)[57]; (4)[39]; (5)[22]; (6)[23].
1996 1997 1998 1999 2000
ASP Babel fish Google (1) Pentium 3 –
500mhz (3) Bredband (2) Internet Explorer 4.0 (6) Windows 98 PayPal (5) MAC OS 8 Internet Explorer 5.0 (6) Win 2000 % ME Pentium 2 333mhz (3) Pentium4 – 1400 mhz (3)
Tillväxten bland datorer och Internetanvändarna under perioden 962000 sker fortfarande i en oerhört snabb takt Figur 2 [29], strax efter slutet av den betraktade perioden blir tillväxten betydligt klenare, mycket tack vare den ekonomiska recessionen efter ”DotCom Bubblan” [39] och den starka tillväxten som rådde från 1997 ca 2000 kommer vi inte att se fram tills nu.
Figur 1. En illustration över förändringar i Nasdaq börsindex mellan år 19912001 [43] Vad det gäller teknologi under perioden 1996 – 2000, en kraftig utveckling inom datorprocessorer ägde rum Figur 2 [57]. Inom loppet av 10 år, från 1991 – 2000 utgjorde uppgången av processor hastighet ca 8700 % eller med andra ord från 16 MHz till 1400 MHz. Under perioden 1996 – 2000 ökade hastigheten med ca 800 % från 166 MHz under 1996 till 1400 under år 2000 [57]. Figur 2. Illustrerar utvecklingen av hastigheten (MHz) hos Intels processorer under respektive år under perioden 19912000 [57].
Bland stora webbprojekt under perioden återfinns Google och PayPal. Google grundades 1998 och var från början en webb sökmotor, nu omfattar Google över 50 olika webbtjänster och produkter allt från email till operativt system för surfplattor och mobiler. Dock är det fortfarande söktjänsten som är mest lönsam bland alla andra tjänster och utgjorde år 2011 97 % av Googles intäkter. Över 70 % av alla sökningar på Internet sker genom Googles sök motor [21]. PayPal grundades 2000, dess huvud tjänst var överföring av pengar via Internet, den blev oerhört populär i samband med betalningar på Internetauktioner och främst EBay som 2002 köper PayPal för 1.5 miljarder dollar [22]. 1997 kom 4:e versionen av IE Explorer ut och var direkt integrerad i Windows vilket inte var standard innan, det gjorde att andelen av IEExplorer webbläsarna ökade i en mycket snabb takt [23]. Januari 2002 användes IE Explorer av så gott som 86 % av Internetanvändarna, 8 % använde sig av Netscape och resten 3 % använde AOL [36].
4.3 2001 – 2005
Under perioden skedde det en hel del viktiga förändringar som är värda att gå igenom (tabell 3). Det första var att datoranvändarna började utrusta sig med bättre skärmar vilket utgick från att skärmupplösningen ökade i en allt snabbare takt figur 3 [37]. Ibörjan av perioden, januari 2001 använde sig hela 55 % av en skärm med en upplösning om 800*600 pixels, 29 % hade en upplösning om 1024*768 och 5 % hade en upplösning som kunde överstiga den sist nämnda.
Redan i slutet av perioden hade andelen av användarna med en upplösning om 800*600 minskat med 25 % och utgjorde 30 %, andelen som hade 1024*768 utgjorde lite mer en hälft – 53 % och andelen med en upplösning högre än 1024*768 blev 12 %.
2013 finns fortfarande användarna med 800*600 men andelen av sådana utgör endast 0,5 %. 90 % har högre upplösning än 1024*768 [37].
Tabell 4. Tabellen visar de mest betydelsefulla teknologiska händelser både i mjukvara och också hårdvara (1)[24]; (2)[25]; (3)[36]; (4)[26]; (5)[27]
2001 2002 2003 2004 2005
Wikipedia (5) Friendster (2) Skype Facebook (2) Youtube (4)
Win XP (1) Safari webl. Mozila FireFox
(3) MySpace (2)
Figur 3. Ändringen av skärmupplösning genom åren under år 20002013 illustreras här [37].
En annan viktig trend visade sig i kampen om webbläsarmarknaden, Figur 4 [36]. Under hela perioden var Microsofts Internet Explorer den absolut mest spridda webbläsaren, mycket tack vare att sedan Internet Explorer 4.0 släpptes hade Microsoft bäddat in IE i Windows som standard [23].
Januari 2002 hade Microsoft ca 86 % av webbläsarmarknaden. Två andra aktörer AOL och Netscape delar resten 2,8 % respektive 7,9 %.
Under 2003 skedde en hel del saker, två nya aktörer började nu synas på arenan – Mozilla som senare omvandlades till det populära Mozilla FireFox och Opera. Webbläsaren AOL slutade existera. Januari 2003 hade Mozilla 4.0 % av marknaden, i november 7.2 %, även om tillväxten kunde tyckas vara klen så var Mozilla ändå den snabbast växande alternativa webbläsaren, Netscape förlorade sin marknadsandel i en allt snabbare takt nämligen från 4 % till 2.6 %, den nya webbläsaren Opera tilltog obetydligt från 1,2 till 1,9 %.
Under 2004 blev Mozillas konkurrens allt mer tydlig redan i november 2004 hade Mozilla erövrat ca 17 % av marknaden, IE Explorer hade nu fallit till 76 %, Netscape och Opera fortsatte att vara marknadens outsiders och delade en marknads andel om ca 3 %. I slutet av perioden år 2005 fortsatte FireFox att undantränga Microsofts IE och utgjorde nu 24 %. 2008 hann FireFox ikapp IE och de delade nu nästan lika andelar av marknaden 44 respektive 46 %. Dock 2013 har vi en helt annorlunda bild, IE är nu bara den tredje största webbläsaren med en marknadsandel om 13 %, FireFox har backat enormt under trycket av Googles webbläsare Chrome som tillkom under 2008, 2013 är Chrome den mest sprida webbläsaren med mer än hälften av marknaden ca 52 % följt av FireFox med sina 29 % [36].
Figur 4. Figuren visar spridningen när det gäller användningen av olika webbläsare: IE, FireFox, Chrome och Netscape under år 20002013 [36]. 2001 släpptes Microsofts Windows XP, den byggde på en helt ny kärna som var mycket effektivare i alla avseenden än föregångaren som användes för så gott som alla Windows versioner ända sedan Windows 95 [24]. Windows XP släpptes för nästan 12 år sedan dock 2013 används den fortfarande av 17.6 % att jämföra med Windows Vista som tillkom ca 5 år senare och används nu av bara 2,4 % av användarna [38]. Från Figur 5 [38] framgår tydligt hur pass uppskattat Windows XP blev.
Perioden kännetecknas också av några oerhört tunga Webbprojekt som alla mer eller mindre passar under Web 2.0 paradigmen som beskrevs tidigare. Alla dessa ingår 2013 i topp 10 bland de mest besökta webbsidor på nätet. Två av dem finns även i topp 5 [52]. Det handlar om följande webbsidor: Youtube, Facebook, Wikipedia [Tabell 4]. Varför just de blev så populära återstår att analysera, dock om man tittar på sociala nätverk så är Facebook långt ifrån att vara först. Redan 1997 dök det upp en sida under namnet WWW.SixDegrees.com och hade alla de attributen som utgör ett så kallad socialt nätverk, man kunde skapa profil med bilder, skapa listor med sina vänner och kontakta dem. Sidan lyckades att locka till sig ca 3 miljoner användare år 2000, dock hade man inte kommit på ett sätt att tjäna pengar på. Dotcom bubblan gjorde sitt jobb, vilket ledde till att företaget försvann likaså som tusentals andra webbprojekt under den turbulenta tiden [39]. Andra mer eller mindre liknande projekt var Friendster.com som dök upp 2002 men hade dejting i fokus och var riktat mot den äldre Internet användare. 2003 kom MySpace ut och var riktat mot den yngre gruppen, idén bakom MySpace var en slags mötesplats mellan Musikband och deras fans. MySpace lyckades som mest att få ihop 70 miljoner anhängare 2007. 2004 skapas Facebook och till skillnad från MySpace riktade sig från början på kommunikationen mellan olika universitet [25]. Första kvartalet 2012 hade Facebook över 835 miljoner användare [44] och låg på andra plats som den mest besökta webbplatsen efter Google [52]. Beta versionen av Youtube släpptes i maj 2005 och blev emellertid en succé, en kort tid efter öppning fick sidan ca 30000 besök per dag. När Youtube släpptes officiellt i december samma år, betjänade sidan nära två miljoner video visningar per dag. 2006 köpte Google upp Youtube efter sitt misslyckande försök att skapa Google videotjänsten. Utvecklarna bakom Youtube är före detta anställda på PayPal [26]. Nutidens största Internet encyklopedi Wikipedia grundades 2001 och motsvarar mycket bra den så kallade web 2.0 paradigmet [27], den grundläggande idén bakom Wikipedia är att innehållet fylls på och redigeras av själva användarna. Wikipedia är
en icke vinstdrivande organisation utan innehållet sköts frivilligt av volontärer. Wikipedia omfattar år 2001 ca 17 miljoner artiklar varav 380 000 är på svenska och 3,5 miljoner på engelska [50].
4.5 2006 – 2013
Perioden är särskilt intressant då det är just under den perioden som användbarhet fick ett oerhört stort inflytande på teknologi och man skulle även kunna påstå att användbarhet började bestämma över ITutvecklingens riktning.Tabell 5. Tabellen visar de mest betydelsefulla teknologiska händelser både i mjukvara och också hårdvara (1)[60]; (2)[58]; (3)[62]
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
iPhone (1) Android (2) iPad (3)
År 2007 [60] släpper Apple en på den tiden revolutionerande smartmobil (iPhone) med en rad helt nya möjligheter och teknologier. Till skillnad från andra smartmobiler hade iPhone en tryckkänslig skärm vilket uppskattades omedelbart av användarna. Den stora skärmen som blev möjlig tack vare avsaknaden av tangentbord gjorde att användbarheten ökade enormt, att surfa med mobilen blev en vardag för många [60]. Antalet användare som besöker webben via sina mobila enheter ökade rejält tack vare den snabba spridningen av de mobila enheter, se figur 6. Man ser en tydlig tendens av hur de mobila enheterna tränger undan eller i alla fall kompletterar de traditionella desktoppar. Redan nu under mitten av 2013 är antalet användarna av mobila och stationera enheter nästan det samma, strax efter 2014 pekar prognoser på att de mobila enheterna kommer att vinna den hårda striden, också pekar prognosen på att tillväxten för mobila enheter kommer att förbli ganska stark.
Figur 6. Antalet av användarna av mobila samt stationära enheter i miljoner [59]. 2010 får de traditionella datorerna ytterligare en farlig konkurrent i form av en surfplatta och nämligen iPad [62] som kunde ersätta den traditionella datorn på ännu fler användningsområden, konceptet blev snabbt en framgång vilket figur 7 utgår från. Försäljningen av surfplattor började under 2010 och redan under 2013 såldes det över 150 miljoner exemplar men i figur 7 ser man dock inget tydligt tecken på att försäljningen av stationera datorer har minskat vilket tyder på att stationera datorns funktionalitet förblir efterfrågat av användarna [63]. Det är naturligtvis inte bara Apples smarta mobiler och surfplattor som härskar på marknaden under perioden. Google har redan 2005 börjat utveckla operativ systemet Android som var främst avsedd att användas för de mobila enheterna. Android är baserad på Linux och använder sig av en variant av Java språk. Android är en ”open source” operativsystem vilket innebär att den kan användas fritt. De första som drog nytta av Android för sina mobila enheter var HTC som 2008 implementerade Android i sin smartmobil som gick under förteckningen ”TMobile G1” eller ”HTC Dream” [58]. Android är nuförtiden den mest spridda operativa systemet bland de mobila enheterna, den används bl.a. av giganter som Samsung och LG som utgör en stor del av den globala marknaden. Figur 8 visar hur det stod till med de tre största mobila operativsystem under perioden 2009 – 2011 [61].
Figur 7. Försäljningar av surfplattor respektive stationera datorer under 20102013 [63]. Figur 8. Spridningen av de 3 mest populära operativsystem för mobila enheter [61].
5 Analys och diskussion
För att kunna utvärdera hur de olika teknologierna påverkade användbarhet och funktionalitet med fokus på webben så måste man titta på attributen som påverkar användbarhet och funktionalitet.5.1 Scriptspråk
Nedan kommer en analys och diskussion av det framtagna resultatet för att lyfta fram påverkan av periodens viktigaste teknologier på användbarhet och funktionalitet för webben.
Java Script har haft stor påverkan på användbarhet. JavaScript påverkar ”Navigation” genom att med hjälp av JAVASCRIPT man kan göra t.ex. information som visas dynamiskt när man drar musen över någon komponent. JAVASCRIPT påverkar ”Interaction” genom att man kan bearbeta användarens förfrågningar beroende på aktuella inställningar (t.ex. om man är inloggad bearbetas någonting på ett visst sätt och om man inte är det, på ett annat sätt). JAVASCRIPT påverkar även attributet ”Ease of use” genom att man med hjälp JAVASCRIPT kan programmera in saker som kommer att hjälpa användaren. Genom att påverka de ovan nämnda attributen attributet ”Efficiency” positivt. ”Satisfaction” ändras på samma sätt i följd av att alla de ovan nämnda attributen påverkas.
Funktionaliteten berördes också av JAVASCRIPT på ett positivt sätt. Några olika funktioner som har förbättrats är ”Search Options” då JAVASCRIPT är ett bra verktyg att skapa och förbättra sökfunktioner. En annan funktion är ”Services/Facilities” som med hjälp av JAVASCRIPT kan skapa tjänster och hjälpmedel. ”User guidanse/Support” är också en funktion som JAVASCRIPT passar bra till för att skapa en tjänst som hjälper användaren vid frågor eller svårigheter. ”Customizability” är ett annat attribut som förbättrats då JAVASCRIPT passar perfekt till det ändamålet och likaså att anpassa innehållet och gränssnittet efter användaren. ”Autorun” kan också nämnas bland de attribut som får bättre effekt med hjälp av JAVASCRIPT då denna teknologi kan automatiskt köra visa tjänster om så behövs.
5.2 Webbläsare (WindowsVS. FireFox)
Windows XP hade en stor roll i förbättringen av de två kriterierna användbarhet och funktionalitet. Faktorer som de ger inslag på är bland annat ”Response time” och ”Satisfaction”. Win XP blev ett omtyckt system som skötte datorns resurshantering på ett effektivt sätt. När det gäller funktionalitet är ”Security” ett attribut som kan räknas med då operativsystem har en direkt påverkan på säkerheten när användaren använder sig av en webbläsare.Nästa webbläsare som har kommit till är FireFox. Användbarhetsattribut som kan komma till tal är ”Ease of use”. Populariteten hos webbläsarna beror mycket på hur enkelt de är att använda, då FireFox har blivit enormt populärt skulle man kunna dra en slutsats att ”Ease of use” var på en relativt hög nivå. Även attributet ”Satisfaction” påverkas.
5.3 Webbsidor
Stora webbprojekt som Google och Facebook har haft stor betydelse då dessa har agerat som föreblid för kommande webbprojekt. Det innebär att kommande webbprojekt har vissa riktlinjer att utgå ifrån när det gäller förväntningar för en webbsida.
Samtliga användbarhetsattribut har påverkats och samma gäller alla funktionalitetsattribut.
5.4 Handhållna enheter
Smartphones har haft stor betydelse i utvecklingen av vår tekniska värld då individer har tillgång till Internet och webben dygnet runt oberoende av tid och rum. En del av användbarhetsfaktorer har blivit påverkade på ett mycket positivt sätt. Några av dessa som kan komma till tal är enligt följande: ”Interaction”, ”Ease of use”, och ”Satisfaction”. Vid en snabb analys kan vi konstatera att vissa attribut som ger inslag på funktionalitet som t.ex. ”Search options”, ”Services”, ”Information provision” har förbättrats. Vid en utvärdering av vilka kriterier har påverkats med av användbarhet och funktionalitet kan vi påstå att funktionaliteten inte har utvecklats så drastiskt som användbarheten under de sista åren och fokus har varit mest på användbarhet snarare än funktionerna. Enligt Nielsen kommer apparna ersätta hemsidor som i sin tur kommer att gynna användbarheten i webben [64].
5.4 Bandbredd
Bredband är av stor betydelse när det gäller användbarhet i webben.
Nedanstående attribut berörs av bredbandets storlek.
”Response time” – påverkas genom att Google behandlar sökningen på ett snabbare sätt.
”Satisfaction” – påverkas genom att de andra attributen påverkas.
5.5 Hårdvara
Nedan kommer en analys av de framtagna resultaten angående påverkan av periodens viktigaste teknologier på användbarhet och funktionalitet för valda perioden.
Pentium 1/Pro har haft en positiv påverkan på användbarhet. ”Response time” är hur snabbt användarens förfrågningar bearbetas. ”Efficiency” påverkar direkt hur snabbt systemet bearbetar förfrågningar. Samma sak gäller ”Satisfaction” som står för hur nöjd man är med webbplatsen som naturligtvis ökar beroende på hur snabbt förfrågningar betjänas.
En annan teknologi som har gjort stort inslag i utvecklingen av webben är bildskärmens utveckling. Användbarhet ökar. Attributen som kan komma till beräkning kan vara ”Navigation”. Större skärm med högre upplösning bidrar till att man upptäcker saker enklare. ”Ease of use” står för en förbättring av användbarhet. ”Learnability” är ett attribut som visar att det blir lättare att lära sig. ”Efficiency” ökar kraftigt vid bättre skärmbild som kan höja ”Satisfaction” direkt som nästa attribut.
6 Slutsats
För att kunna ha en aning om hur de olika teknologierna har påverkat användbarhet och funktionalitet på webben har vi gjort en tabell som kan ge svar på många frågor. Istället för att analysera varje teknologi var för sig har vi istället grupperat teknologier som vi betraktade under perioderna, vilket gör det möjligt att se en enhetlig bild. Varje teknologigrupp analyseras efter användbarhet, funktionalitet. (Tabell 6)
Tabell 6. Visar hur de olika teknologigrupperna påverkade funktionalitets och användbarhets attribut.
T. grupper Script Språk Bandbredd Webbläsarn
a Webbsido r Hårdvara *** Handhålln a enheter
![Tabell 2. Tabellen är en kort sammanfattning av de mest betydelsefulla teknologiska händelser både i mjukvara och hårdvara. (1)[35]; (2)[19]; (3)[41]; (4)[49]; (5)[42] (7) [18]; (8)[20]; (9)[39]; (10)[57] 1991 1992 1993 1994 1995 Python (3) Windows 3.1 50](https://thumb-eu.123doks.com/thumbv2/5dokorg/4044766.83179/23.892.98.707.264.810/tabellen-sammanfattning-betydelsefulla-teknologiska-händelser-mjukvara-hårdvara-windows.webp)
![Tabell 3. Tabellen visar de mest betydelsefulla teknologiska händelser både i mjukvara och också hårdvara (1)[21]; (2)[29]; (3)[57]; (4)[39]; (5)[22]; (6)[23].](https://thumb-eu.123doks.com/thumbv2/5dokorg/4044766.83179/27.892.96.809.478.758/tabell-tabellen-betydelsefulla-teknologiska-händelser-mjukvara-också-hårdvara.webp)
![Figur 1. En illustration över förändringar i Nasdaq börsindex mellan år 19912001 [43] Vad det gäller teknologi under perioden 1996 – 2000, en kraftig utveckling inom datorprocessorer ägde rum Figur 2 [57]. Inom loppet av 10 år, från 1991 – 2000 utgjorde](https://thumb-eu.123doks.com/thumbv2/5dokorg/4044766.83179/28.892.110.768.151.497/illustration-förändringar-börsindex-teknologi-perioden-utveckling-datorprocessorer-utgjorde.webp)
![Tabell 4. Tabellen visar de mest betydelsefulla teknologiska händelser både i mjukvara och också hårdvara (1)[24]; (2)[25]; (3)[36]; (4)[26]; (5)[27]](https://thumb-eu.123doks.com/thumbv2/5dokorg/4044766.83179/30.892.104.784.507.1044/tabell-tabellen-betydelsefulla-teknologiska-händelser-mjukvara-också-hårdvara.webp)
![Figur 6. Antalet av användarna av mobila samt stationära enheter i miljoner [59]. 2010 får de traditionella datorerna ytterligare en farlig konkurrent i form av en surfplatta och nämligen iPad [62] som kunde ersätta den traditionella datorn på ännu fler](https://thumb-eu.123doks.com/thumbv2/5dokorg/4044766.83179/35.892.114.509.128.381/användarna-stationära-traditionella-ytterligare-konkurrent-surfplatta-nämligen-traditionella.webp)
![Figur 7. Försäljningar av surfplattor respektive stationera datorer under 20102013 [63]](https://thumb-eu.123doks.com/thumbv2/5dokorg/4044766.83179/36.892.118.522.130.389/figur-försäljningar-av-surfplattor-respektive-stationera-datorer-under.webp)
