Med respekt och värdighet

(1)

Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola

46-55 p Hälsa och samhälle

Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö

Maj 2007 e-post: postmasterhs.mah.se

Hälsa och samhälle

MED RESPEKT OCH

VÄRDIGHET

SJUKSKÖTERSKORS UPPFATTNING AV

BEGREPPET AUTONOMI OCH DESS

MANIFESTATIONER. INTERVJUER MED

SJUKSKÖTERSKOR

PAUL GERSZBEJN

JONAS LANG

(2)

MED RESPEKT OCH

VÄRDIGHET

SJUKSKÖTERSKORS UPPFATTNING AV

BEGREPPET AUTONOMI OCH DESS

MANIFESTATIONER. INTERVJUER MED

SJUKSKÖTERSKOR

PAUL GERSZBEJN

JONAS LANG

Gerszbejn, P & Lang, J. Med respekt och värdighet. Sjuksköterskors uppfattning av begreppet autonomi och dess manifestationer. Intervjuer med sjuksköterskor. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2007

Det står i kompetensbeskrivningen för sjuksköterskor bland annat att sjuksköters-kan ska visa omsorg och respekt för patientens autonomi, integritet och värdighet. Men vet egentligen dagens sjuksköterskor vad detta innebär och vet de hur detta uppnås? Vad anser dagens sjuksköterskor att autonomi innebär? Syftet med före-liggande studie var att belysa sjuksköterskans uppfattning om begreppet autonomi med koppling till hur patientens integritet och värdighet i vården beaktas. Datain-samlingen skedde i form av kvalitativa intervjuer med sju legitimerade sjukskö-terskor på de utvalda avdelningarna. Resultatet visade att autonomi, integritet och värdighet bör undervisas, utbildas och upprepas under sjuksköterskans karriär för då kan sjuksköterskan bibehålla sin kompetens om dessa begrepp.

(3)

2

WITH RESPECT AND

DIGNITY

NURSES UNDERSTANDING OF THE

CONCEPT AUTONOMY AND ITS

MANIFESTATIONS. INTERVIEWS WITH

NURSES

PAUL GERSZBEJN

JONAS LANG

Gerszbejn, P & Lang, J. With respect and dignity. Nurses understanding of the concept autonomy and its manifestations. Interviews with nurses. Degree project, 10 credits points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2007

It is written in the description of competence for the Swedish nurses that the nurse should protect and respect the patients autonomy, integrity and dignity. Does to-day’s nurses really know what it means and do they know how to achieve this? What does todays nurses think autonomy involves? The purpose with this study was to illuminate nurse’s perception of the concept autonomy with how the pa-tient’s integrity and dignity manifests in the healthcare. The data collection took place in form of qualitative interviews with seven registered nurses on the selected wards. The result showed that autonomy, integrity and dignity should be teached, educated, and repeated during the nurse’s career because then the nurse can pre-serve her competence about these concepts.

(4)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING 4 BAKGRUND 4 Omvårdnadshistoria 4 Autonomi 4 Tidigare forskning 5 Definitioner 6

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 6

METOD 6 Metodisk ansats 7 Urval 7 Genomförande 7 Etiska överväganden 8 RESULTAT 8 Autonomi 9 Självbestämmande-Medbestämmande-Delaktighet 9 Sjuksköterskan ska ha förförståelse och 9 se patienten som en individ

Integritet 10

Att låta patienten ha sina osynliga gränser och 10 respektera gränserna

Lyssna på patienten och respektera dennes vilja 11

Värdighet 11

Rätten till en värdig död och respekt för 11 människovärdet

DISKUSSION 12

Metoddiskussion 12

Resultatdiskussion 14

Självbestämmande eller medbestämmande? 14

Delaktighet 14

Information en förutsättning för autonomi 14

Begreppets komplexitet 15

”Någon slags vägg som jag kan hålla 15 upp framför andra”

Människans värde och värdighet in i döden 16

Avslutande reflektioner 17

Framtida forskning 17

REFERENSER 18

(5)

4

INLEDNING

Vi har som sjuksköterskestuderande i vår kliniska praktik upplevt att sjuksköters-kor har svårt att definiera ”Visa omsorg om och respekt för patientens autonomi, integritet och värdighet”, som det står i kompetensbeskrivningen för sjuksköters-kor (SOSFS 1995:5).

Författarna har blivit intresserade och nyfikna på vad honnörsorden autonomi, integritet och värdighet innebär i det dagliga arbetet med patienter och sjukskö-terskans uppfattning om dessa ord. Handlingar bygger alltid på föreställningar om världen som människor har. De handlar utifrån sin karta av världen. Därför är det av intresse att kartlägga sjuksköterskor uppfattningar i detta avseende.

BAKGRUND

Omvårdnad handlar om att stödja och stärka personens mognad och utveckling. God omvårdnad baserar sig på värden som autonomi, subjektivitet och individua-litet. (Gustafsson, 1997)

Omvårdnadshistoria

Nightingale kan sägas vara den första självständiga sjuksköterskan. Hennes om-vårdnad förbättrade levnadsvillkoren för de sjuka i Storbritannien under hennes tid. Hon jobbade på ett fältsjukhus under Krimkriget (1854-1856) och där mins-kade hon dödstalet från 42 till 2 procent på ett år. Hon hade en bestämd uppfatt-ning om hur det skulle ske när patientens vårdades, samt betydelsen av miljön. Dessutom hade hon stor kunskap om andra samhällsfaktorer som att skapa upp-värmning och sunda bostäder. I vårdarbetet underströk hon att minskat buller, god hygien, omväxlande miljö och att vårdrummet skulle vara ljust och rent. (Nigh-tingale 1964, SHSTF 1989)

Den psykosociala miljön skulle enligt Nightingale vara en vänlig och uppmunt-rande miljö. Hon kom till insikt om att sjuksköterskor behövde utbildning för att möta patienternas behov. Nightingale övertog driften av sjukhus och dess admi-nistration, omvårdnaden och skötseln av miljön från civila och militära myndighe-ter. Hon startade också sjuksköterskeskolor. Hennes arbete med att rationalisera gjorde läkarna oroliga eftersom de var mer ineffektiva på den tiden. De kände sig hotade av hennes framgångar eftersom sjuksköterskorna kom i en position där de krävde att omvårdnad skulle framställas som en egen specialitet. (a a)

Autonomi

Autonomi användes ursprungligen i politiska sammanhang om de grekiska stats-staterna under antiken och syftade då på dessa staters politiska oberoende. Sedan användes det under striderna om religionsfriheten under sextonhundratalet. Då var autonomi främst förnuftets autonomi, det vill säga frihet från religiösa auktorite-ter. Immanuel Kant, som tog upp autonomi i både sin teoretiska och sin praktiska filosofi, påverkade samtidens filosofiska diskussion. Kant utgick från tanken att alla människor har ett obetingat värde och att ingen människa skall behandlas som medel utan enbart som mål. Hans efterföljare i den tyska idealistiska traditionen

(6)

hette Fichte och Hegel utvecklade autonomibegreppet vidare. Under artonhundra-talet användes begreppet i debatten om konstens ställning och värde och under nittonhundratalet användes det inom pedagogiken och i etiska analyser, där man åter anknutit till bland annat idéer hos Kant. Begreppet har också använts i den rättsvetenskapliga, forskningspolitiska och vetenskapsteoretiska debatten (Natio-nalencyklopedin, 2007).

Autonomi kommer av grekiskans Autonomi´a och betyder självständighet, obero-ende och kommer från de grekiska orden autos som betyder själv och nomos som betyder regel eller lag. (a a) Autonomi betyder också självbestämmande och inne-bär en personlig rättighet att själv bestämma över sitt liv. Respekt för en männi-skas autonomi innebär att värdesätta människan för den hon är och inte enbart på grund av den nytta som hon tillför omgivningen. Alla människor har lika stort värde oberoende av de skillnader som finns dem emellan i form av prestations-förmåga, livsstil och ägande. (Bondevik, 2004)

Autonomi kan emellertid ges många olika innebörder. I en handlingsteoretisk livs-förståelse förstås autonomi som människans förmåga att handla för att förverkliga de av henne uppsatta livsmålen (Pörn, 1988). Gustafsson (1997) säger att

”Respekt för autonomi handlar om att patienten får vara självbestämmande och att hon får handla efter eget omdöme och eget gottfinnande. Omvårda-ren stödjer patientens autonomi genom att tillse att hon får fatta beslut om sitt eget liv. I situationer då patientens beslutsförmåga är begränsad bör hennes tidigare värderingar och önskningar respekteras.” (s 139).

För att kunna ta riktiga beslut angående sin vård så måste patienten vara informe-rad på ett riktigt sätt (Almås, 2004). Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) ska information ges om vård och behandlingsalternativ till patienten.

Tidigare forskning

Författarna har haft svårt att hitta tidigare forskning ur det perspektiv som valdes och ser denna studie som en pilotstudie. Andra studier som diskuterar begreppet autonomi, integritet och värdighet ur andra perspektiv tar författarna upp här ne-danför.

I Aveyard (2000) studie undersöktes sjuksköterskors olika tolkningar av konceptet autonomi i England. Aveyards syfte med denna studie var att demonstrera att trots att termen autonomi är använd i många omvårdnadsetiska diskussioner så är bety-delsen ofta oklar.

I Jacelons intervjustudie (2002) i Amerika kom det fram att vårdpersonalens atti-tyder påverkade de äldres värdighet och autonomi. Autonomin gynnades genom att aktiviteter planerades tillsammans med den äldre, genom att vårdpersonal gav lagom med omvårdnad och genom att låta den äldre bestämma takten på arbetet. Emami m fl (2001) gjorde en fenomenologisk intervjustudie som beskriver hur femton invandrare från Iran uttrycker sig om den västerländska tolkningen av au-tonomi och oberoende i Sverige. Auau-tonomi och oberoende var viktiga faktorer ur den västerländska synvinkeln men enligt de iranska invandrare skulle autonomi och oberoende skapa känslan av sårbarhet och övergivenhet hos dem. Att förlora sin självständighet i enlighet med västerländska traditioner kan betyda att hälsan

(7)

6

förloras vilket i motsats till andra kulturer inte nödvändigtvis betyder att man bris-ter i hälsa.

I Randers och Mattiassons (2000) observationsstudie gjord på ett vårdhem i Sve-rige observerades och intervjuades tolv vårdtagare om deras upplevelser och erfa-renheter kring begreppet integritet. Studien visar att vårdtagarens integritet riske-rar att bli hotad när han eller hon inte tillåts ha inflytande över sin situation och bestämma.

Bolmsjö (2005) diskuterar begreppet autonomi och diskuterar de fyra principer som bör följas i vården ex ”principen om respekt för självbestämmande”. Ingrid Ågren-Bolmsjö är präst och doktor i medicinsk vetenskap på Lunds universitet. Avhandlingen av Edlund (2002) som är en begreppsanalys, menar att människans värdighet är ett begrepp som har olika innebörder när det rör sig mellan befintliga värden. Syftet med avhandlingen var att öka den vårdvetenskapliga kunskapen samt att utforma en begreppsmässig modell om människans värdighet.

Definitioner

Enligt Norstedts svenska ordbok (1999) är autonomi ”vidsträckt rätt att bestämma om egna angelägenheter oftast dock utan fullt självbestämmande” (s 45).

Integritet betyder enligt Norstedts svenska ordbok (1999) ”rätt att ha (visst) eget område som är skyddat mot intrång” och ”förmåga att handla rätt efter eget sam-vete och utan att vara bunden av ovidkommande yttre hänsyn” (s 489)

Värdighet betyder enligt Norstedts svenska ordbok (1999) ”Bestämd känsla av vad som är värdigt beteende för den egna personen” och ”(hög) ställning och (högt) anseende i visst samhälle” (s 1328)

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR

Syftet med föreliggande studie var att belysa sjuksköterskans uppfattningar av begreppet autonomi med dess koppling till hur patientens integritet och värdighet i vården beaktas.

Följande frågeställningar kommer särskilt att belysas:

• Vilka innebörder lägger sjuksköterskan i begreppet ”patientens autonomi”? • Hur manifesteras patientens autonomi, integritet och värdighet i

sjuksköters-kans arbete?

METOD

En litteratursökning har utförts för att se vad tidigare forskning har kommit fram till samt för att få en tydligare inblick i det valda ämnet. Sökmotorn Google

(8)

an-vändes med sökorden: autonomy, nurses, patient och understanding. Databasen Pubmed användes med följande sökord: autonomy, dignity, integrity, nurse, pati-ent, understanding. Kombinationer med AND gjordes med sökorden. De begräns-ningar som gjordes var att artiklarna skulle vara tillängliga i fulltext på Malmö Högskola.

Metodisk ansats

Eftersom författarna ville undersöka uppfattningen om autonomi, integritet och värdighet så valdes intervju som datainsamlingsmetod som Polit et al (2001) re-kommenderar. Intervjutexterna analyserades med kvalitativt innehållsanalys inspi-rerad av Burnard (1991).

Urval

Intervjuerna genomfördes på en medicinsk avdelning vid ett universitetssjukhus i södra Sverige. Författarna strävade efter att få en spridning på deltagarna gällande etnicitet, ålder, arbetslivserfarenhet och kön. Åldern varierade mellan ca 25-60 år. Sju sjuksköterskor (sex kvinnor och en man) intervjuades. En av deltagarna hade utländsk bakgrund. Deltagande sjuksköterskor hade också varierande yrkeserfa-renhet, mellan ett par månader till ca fyrtio år.

Genomförande

Intervjuerna genomfördes i ett enskilt rum efter informerat samtycke och påskri-ven samtyckesblankett (Bilaga 3). Författarna hade utvecklat en intervjuguide (Bilaga 1) utifrån syfte och frågeställningar, vilket rekommenderas av Dahlberg (1993). Denna användes under intervjuerna som stöd. Tid för intervjuerna be-stämdes efter kontakt med respektive sjuksköterska och ibland genom kontakt med avdelningsföreståndaren. Intervjuerna spelades direkt in på en bärbar dator. Mikrofonen testades inför var intervju.

Intervjuerna beräknades att ta cirka 45 minuter men flertalet av dem tog betydligt kortare tid (cirka 20 min). Båda författarna var närvarande vid alla intervjuer för-utom en intervju. Denna intervju genomfördes utan problem och vi fann inga skillnader i datamaterialet efter noggrann granskning.

Vi genomförde en provintervju för att testa vår intervjuguide, intervjuförmåga och inspelningsutrustning. Denna intervju användes ej i resultatet.

Samtliga intervjuer transkriberades och analyserades i enlighet med Burnards (1991) kvalitativa textanalys. Nedan beskrivs de olika stegen i denna process.

(9)

8

Analysprocessen

Steg 1. Transkribering av intervjuerna.

Steg 2. Naiv läsning av materialet gjordes av båda författarna på var sitt håll. Noteringar eller minnesanteckningar så kallade ”memos” skrevs i marginalen av texten.

Steg 3. Innan vidare bearbetning av materialet tog författarna del av varandras noteringar. Dis-kussion ägde rum tills samstämmighet rådde.

Steg 4. Utifrån minnesanteckningar grupperades likartade delar av innehållet under kategorier. Steg 5. Kategorierna granskades för att upptäcka eventuella missbedömningar.

Steg 6. Innehållet i texten avseende de framtagna kategorierna, sammanställdes, bearbetades och skrevs ner.

Steg 7. Ur texten valdes citat ut till varje kategori för att styrka trovärdigheten.

Steg 8. Justeringar av kategorierna gjordes. Delar av texten korrigerades och omstrukturera-des.

Etiska överväganden

Tillstånd för att genomföra studien inhämtades av verksamhetschefen på berörd klinik samt av lokala etikprövningsrådet vid Hälsa och samhälle, Malmö högsko-la. Berörd personal erhöll muntlig information från avdelningsföreståndaren, och skriftlig information från författarna (Bilaga 2). Konfidentialitet och frivillighet garanterades. Deltagarna hade när som helst möjlighet att avbryta sin medverkan. Konfidentialitet kunde garanteras genom att inga personuppgifter användes och att allt material kommer att förstöras efter godkänd studie. Samtycke från delta-garna inhämtades via en samtyckesblankett (Bilaga 3).

RESULTAT

Analysen resulterade i ett antal underkategorier till de huvudkategorier som ut-gjorde utgångspunkten för denna studie d v s sjuksköterskors uppfattningar av autonomi, integritet och värdighet. För att illustrera uppfattningarna läggs citat från intervjuerna in i texten. Här nedanför illustreras en sammanfattning av de underkategorier som framkom:

Autonomi

- Självbestämmande-Medbestämmande-Delaktighet

- Sjuksköterskan ska ha förförståelse och se patienten som en individ Integritet

- Att låta patienten ha sina osynliga gränser och respektera gränserna - Lyssna på patienten och respektera dennes vilja

Värdighet

(10)

Autonomi

Här nedan beskrivs intervjupersonernas uppfattning av autonomi. Självbestämmande-Medbestämmande-Delaktighet

Alla sjuksköterskor i studien ansåg att autonomi innebar självbestämmande, men hur självbestämmandet skulle uppnås rådde det olika meningar om. Somliga an-såg att autonomi uppnåddes genom information om behandling och vårdalternativ. Andra menade att autonomi bara var en generell rättighet att bestämma själv över sin kropp och sitt handlade. Någon menade att kommunikation med patienten var av essentiell betydelse för att autonomi skulle uppnås.

Några sjuksköterskor ansåg att autonomi uppnåddes om patienten var informerad om sin behandling och allt som handlade om patienten så att patienten kan vara med och ta beslut och känna sig delaktig. Samtidigt skulle informationen inte bara röra om den behandling sjuksköterskan tyckte var bäst, utan informationen skulle vara om alla tillängliga behandlingar så att patienten inte påverkades av sjukskö-terskan egna åsikter. Och viktigast av allt, att patienten hade självbestämmande: ”/…/ Autonomi, ja det tolkar jag som att det är patienten som skall vara så informerad och om sitt tillstånd och om behandlingar och allting som rör sig kring runt patienten. För att själva kunna vara med och påverka både behandlingar och vården och sitt. Ja, hur dom vill ha det runt omkring sig själva med sjukdom och behandling och, ja, det skall vara i samråd med pa-tienten. Och autonomin är ju att dom själva får bestämma /…/”

(Intervjuperson nr 1)

”Ja, men jag tycker det är viktigt. Dels att man ger grundlig information om det som händer och att patienten alltid får en chans att säga vad den tycker eller om dom har några frågor. /…/”

En uppfattning av autonomi innebar att patienten var delaktig i vård och behand-ling. Att patienten bestämde vad hon ville göra och hade rätt att säga nej till vård och behandling. En av sjuksköterskorna tyckte att autonomi var ett individuellt begrepp och autonomi betyder självbestämmande:

”Att jag får bestämma över mig själv, vad jag vill vara delaktig till och vad jag inte vill vara delaktig i. Och sen, ok, sen har vi de lagliga aspekterna och liknande utöver det hela som styr en och sina egna normer och värde-sättningar som styr en. Men det är ju ett väldigt individuellt begrepp. Jag tycker en sak och mina kollegor tycker en annan sak. Så autonomi betyder väl självbestämmande rent grundligen.”

Sjuksköterskan ska ha förförståelse och se patienten som en individ En sjuksköterska menade att autonomi är svårt att upprätthålla om hon inte ser patienten som en individ och tar hänsyn till det ”erfarenhetsbagage” som patienten har med sig in på sjukhuset. Personalen får inte ta ifrån patienten sin identitet ge-nom att sluta använda förnamnet och beteckna patienten som ett nummer. En sjuksköterska sa även att hon måste ha en förförståelse om att patienten kommer att se upp till vårdpersonalen och bortse från sin egen autonomi om inte kunska-pen finns hos vårdpersonal om detta fenomen:

(11)

10

”Ja, alltså man försöker lära känna patienten och vad en har med sig i ba-gaget och vad den vill alltså det är ju… Man måste prata med dom (…) och komma fram till och informera och såhär och se vad dom har tänkt sig. Och hur långt dom har kommit i det hela ju och så, det är ju en dialog emellan ju.”

”Intervjuaren: /…/ Betyder autonomi något speciellt för dig?

Intervjuperson 6: (Lång paus)…man försöker väl värna om patientens eget liv, tycker jag. Kommer man till en sjukhusmiljö så är du väldigt anonym. Du tar på dig en rock och sedan blir du ett nummer. Det är knappt att man ser människan, den som den verkligen är förrän den tar på sig de privata kläder och går härifrån. Det är en väldigt anonym miljö att hamna på ett sjukhus. Och man rättar sig väldigt mycket efter vad sjukhuspersonalen sä-ger till dom att göra.”

I intervjuerna framkommer en aspekt av autonomi som handlar om nödvändighe-ten att se patienterna som individer. De nämner också i detta sammanhang risken med att sjukhusvistelsen innebär en anonymisering vilket illustreras av följande citat:

”/…/ Du tar på dig en rock och sedan blir du ett nummer. Det är knappt att man ser människan, den som den verkligen är förrän den tar på sig de pri-vata kläder och går härifrån. Det är en väldigt anonym miljö att hamna på ett sjukhus. Och man rättar sig väldigt mycket efter vad sjukhuspersonalen säger till dom att göra.”

Integritet

Bilden av de intervjuades uppfattningar av integritet får delvis konturer genom de exempel från vårdsituationer som de intervjuade ger. Några sådana situationer handlar om när sjuksköterskan tvingas göra intrång i patientens personliga sfär, exempelvis när patientens tvättades på rummet.

Att låta patienten ha sina osynliga gränser och respektera gränserna Sjuksköterskorna ansåg att integritet är att patienten har ett område som är skyd-dat mot intrång och att det är viktigt att värna om den om integriteten skall kunna bevaras hos patienten. Patientens begränsningar måste också respekteras:

”Det är någon slags skydd inför andra. Någonting som finns emel-lan…någonting som eh…ja men som någon slags vägg som jag kan hålla upp framför andra utan att stänga folk ute, men som skyddar det som jag har själv.”

”Ja, alltså det tycker jag är när man…att alla människor har väl nå-gon…något slags ramverk…eller någon slags ram för vad som är okej och säga till dom, göra till dom och hur man beter sig i deras närhet liksom. /…/ Att man inte respekterar deras begränsningar och deras, vad dom tycker är svårt att jobbigt, som bryter det och inte respekterar det.”

(12)

Lyssna på patienten och respektera dennes vilja

Sjuksköterskorna ansåg att de inte skulle påtvinga patienten något som den inte vill. Patienten har rätt att säga ifrån vad den tycker och att sjuksköterskan ska ta hänsyn till detta för att integriteten ska upprätthållas.

”Ja, men det är att man inte kan tränga sig in på någon som inte vill delta i det som föreslås. Att man måste ha rätt att säga nej eller att kunna själv fö-reslå något såklart. /…/ Där är det ju viktigt att värna om integriteten och känna av hur den ena vill ha det och hur den andra vill ha det, och inte tränga sig på.”

/…/ Att man inte respekterar deras begränsningar och deras, vad dom tyck-er är svårt att jobbigt, som bryttyck-er det och inte respekttyck-erar det.”

Värdighet

De flesta sjuksköterskor hade svårigheter att förklara och definiera begreppet vär-dighet, men de flesta talade om människovärdet och rätten till en värdig död. Här nedan redovisas uppfattningar av begreppet värdighet.

Rätten till en värdig död och respekt för människovärdet

Två sjuksköterskor ansåg att värdighet handlade om omvårdnaden av döende och medvetslösa patienter och att sjuksköterskan inte ska tala över huvudet på dessa:

”/…/ Värdighet jag tänker på alltså främst i denna miljön är väl när man ligger in för döden. Att man tar hänsyn till människan som ligger där i sängen, man pratar inte över huvudet på dom trots att dom kanske inte är vid medvetande. Dom hör trots allt, att man inte… att man behandlar dom värdigt helt enkelt rent ut sagt. Ha respekt för döden.”

”Intervjuperson 7: Värdighet? När jag tänker värdighet tänker jag bara en värdig död. Jag vet inte varför. Det bara kommer upp i mitt huvud när jag tänker på värdighet.

Intervjuaren: Berätta om det.

Intervjuperson 7: En värdig död, ja det är väl att, att man liksom försöker se till männ… individens behov liksom och göra det bästa för den och eh…att behandla den värdigt /…/”

De flesta sjuksköterskor hade en uppfattning om integritet som handlade om ett värdigt beteende för den egna personen, men det skilde i beskrivningen om be-greppet värdighet och tre av dessa illustreras här:

”Intervjuaren: Okej. Vad betyder värdighet för dig?

Intervjuperson 2: (liten paus) Någons värdighet är ju ett människovärde ett… kunna bibehålla någon slags självkänsla…svårt det är när man vet vad det betyder, men sedan skall man utrycka sig i ord.

(13)

12

Intervjuaren: Annars blir det för lätt (stort leende). Intervjuperson 2: Nä, men det är ju…

Intervjuaren: Du får om du inte vet vad det är så får du säga att du vet inte. Intervjuperson 2: Klart jag vet vad det är (småskrattande), kan ju inte skämma ut mig på det sättet och säga att jag inte vet vad det är (små-skrattande). Nä, men någons värdighet är ju intimt förknippade med själv-känslan, tycker jag. Det får var ett svar.”

”Hm…ja…det…det är just med tvättningen, morgontoaletten så är det mycket med att man tar över så mycket…eh… man tar det från patienten. Att man tvättar patienten fast man inte behöver och då frågar, men, har aldrig liksom, pratar aldrig med patienten och frågar. Utan det har man inte tid för utan man gör det istället så tar man och de. Värdigheten tar man bort där igenom precis som att patienten inte har någon hjärna och tänka med och känslor, har inte några känslor.”

(Intervjuperson nr 3)

”Värdighet, att göra sjukhusvistelsen så bra som möjligt. Att inte trampa på patienternas egna tycke och tänkande och deras åsikter och respektera de-ras viljor i så stor utsträckning som möjligt.”

DISKUSSION

Diskussionen inleds med en granskning av och reflexioner kring metodvalet. I den andra delen diskuterar vi studiens viktigare resultat samt de reflexioner som de lett till.

Metoddiskussion

I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ metod och valde denna metod då vårt syfte med studien var att försöka belysa deltagarnas uppfattningar av auto-nomi, integritet och värdighet med betoning på autonomi. Frågorna som ställdes i intervjun var öppna för att deltagarna skulle stimuleras att berätta fritt om sina erfarenheter utifrån intervjuguiden (Bilaga 1). Vi var intresserade av att få så be-skrivande berättelser som möjligt. Intervjuguiden hjälpte till att hålla oss till syftet och kunna styra upp samtalet. Det var en hel del av materialet som inte svarade mot syftet och det är därför inte med i resultatet.

Att etablera en så bra och naturlig kontakt med intervjupersonen som möjligt var viktigt för att personen skulle känna förtroende för oss som intervjuare. Därför småpratade vi innan intervjun påbörjades och detta och resulterade i att intervju-personen blev mindre nervös. Författarna upplevde att detta lyckades och med-verkade till att samtalet blev innehållsrikt och att en lättsam situation skapades (se Kvale, 1997).

(14)

Intervjuerna spelades in för att kunna fokusera på att ställa frågorna och på samta-let. Inspelningarna gjorde att vi fick med alla fakta och underlättade analysen av datamaterialet. Vid bearbetningen kunde vi återvända till materialet och lyssna igen, vilket ansågs vara en stor fördel. (a a)

Kvale (1997) nämner att intervjupersonen kan känna sig hämmad och besvärad av att bli inspelad. Vi uppfattade det som att intervjupersonerna vande sig snabbt och glömde bort mikrofonen efter en stund. En annan nackdel kan vara tekniska pro-blem som kan uppstå, vilket kan förstöra intervjusituationen. Sådana propro-blem uppstod inte.

Materialet tolkades flera gånger, först av den ena författaren och sedan av den andra. Tredje gången gjordes tolkningen av båda tillsammans. Många diskussio-ner hölls för att kunna tolka materialet och för att nå konsensus. Flera tolkare ökar tillförlitligheten enligt Kvale (1997).

För att öka trovärdigheten i resultatet infogades citat från uttalanden som gjorts av deltagarna. Detta gjordes för att styrka de tolkningar av intervjuerna som redovi-sats. De mest beskrivande citaten som var representativa för resultatet valdes. En annan aspekt är om intervjuerna hade blivit annorlunda om inte båda hade medverkat vid alla intervjuerna och att även tolkningarna hade skett på ett annat sätt. Två personer kan tolka en situation olika och även utföra en intervju på olika sätt. Det kan emellertid vara ett stöd att vara två vid en intervju. Det är i så fall viktigt att vara samspelta. För intervjupersonen kan det lätt kännas som att hamna i underläge och det bör undvikas. (a a)

Studien har inte påverkats negativt av att intervjuerna utförts tillsammans. Vår uppfattning är att kontakten med intervjupersonen blev bättre, då det var två per-soner som genomförde intervjun. Då författarna var två män som genomförde intervjuerna tillsammans så kunde detta resultera i att intervjupersonerna kände sig underlägsna detta var vi medvetna om. Var intervju inleddes därför med små-prat för att intervjupersonerna skulle känna sig lugna och trygga. Det märktes inte av att intervjupersonerna kände sig underlägsna eller i underläge då intervjuerna utfördes på deras avdelning, deras hemmaplan.

Vi hade inte gjort någon intervjustudie tidigare och är medvetna om att det kan ha påverkat datainsamlingen och analysen av data. Att intervjua är en konst som Kvale (1997) skriver och den konsten går ej att behärska till fullo då det är första gången som det görs. Intervjutekniken skapade nog situationer där vi förmodligen inte har kunnat penetrera begreppen på djupet, men tror ändå att dessa begrepp delvis har kunnats kartläggas. Intervjuerna blev kortare än förväntat på grund av ovanan att göra intervjuer. En van intervjuare hade kunnat ställa bättre följdfrågor så att sammanhanget hade klarnat. Att ha fler studiedeltagare skulle ge större tro-värdighet. Djupare och längre intervjuer skulle ha belyst mer utförligt hur sjuk-sköterskorna uppfattade dessa begrepp. Författarna har inte kunnat analysera så djupt som en van analytiker hade kunnat göra, detta är vi medvetna om, men har ändå hittat en del intressanta saker.

I intervjustudien medverkade sex kvinnor och en man. De hade olika bakgrunder, ålder, erfarenhet av yrket och etnicitet. Därmed har vi skapat vissa garantier för att inom ramen för en liten studie få med olika uppfattningsformer.

(15)

14

Resultatdiskussion

För att beskriva autonomi användes ordet självbestämmande av de flesta intervju-personerna. En intervjuperson ansåg dock att ordet medbestämmande var autono-mi och en annan sa att det var delaktighet som var autonoautono-mi.

Självbestämmande eller medbestämmande?

Tolkningen av begreppet autonomi är inte helt problemfritt beroende på om det tolkas som självbestämmande eller medbestämmande. En innebörd av självbe-stämmande innebär att hon handlar i enlighet med en fri, självvald och informerad plan (Bolmsjö 2005). En sådan tolkning kan innebära att patientens behov (utifrån t ex ett omvårdnadsperspektiv) inte tillgodoses. Ur ett handlingsteoretiskt synsätt har självbestämmandet att göra med skapande och formandet av en livsplan, att ha självkänslan att själv våga vara ansvarig för skapandet av denna livsplan (Gus-tavsson, 1997). När en människa får en hjärtinfarkt så frågar personalen inte om det är OK om vi räddar livet på den människan. Vi ger medicin som förhindrar hjärtinfarktens utbredning och försöker ge god omvårdnad. I detta exempel kan det vara svårt att respektera självbestämmandet i den akuta fasen och det är väl-digt svårt att skapa en livsplan när en människa har en akut hjärtinfarkt.

Bolmsjö (2005) säger att autonomi och beroende hör ihop. Patienter är fysiskt och psykiskt beroende av olika saker i varierande grad, av andra människor och av teknisk apparatur. Självbestämmandet kan påverkas av att vara beroende men be-höver inte tvunget göra det. Det är t ex fullt möjligt att vara kopplad till en respi-rator och ändå kunna göra val, påverka och fatta beslut. (a a)

Om begreppet autonomi tolkas som medbestämmande innebär det ett samråd mel-lan patient och omvårdnadspersonal vilket gör det lättare att pmel-lanera in aktiviteter så att alla patienters behov tillgodoses. Medbestämmande innebär i detta fall att både patient och sjuksköterska är delaktiga i det beslut som fattas.

Delaktighet

I intervjuerna nämns begreppet delaktighet som en tolkning av autonomi. Auto-nomi uppnåddes genom att patienten var delaktig i vård och behandling. Delak-tighet och medbestämmande kan därför sägas ha en likartad betydelse i det sam-manhang som diskuteras här. Att vara delaktig som patient innebär att fungera tillsammans med omvårdnadspersonalen för att kunna uppnå gemensamt mål och medbestämmande finns när vården utformas i samråd med patienten (Gustavsson, 1997). Olika ord användes här för att beskriva samma uppfattning.

Information en förutsättning för autonomi

Information ansågs vara viktigt för att patienten skulle kunna uppnå autonomi därför att patienten då kunde göra ett val och på så sätt vara med och bestämma över sin vård och behandling. Med hänvisning till Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) att ”Patienten skall ges individuellt anpassad information om sitt häl-sotillstånd och om de metoder för undersökning vård och behandling som finns”. Författarna anser att information om behandling och vårdalternativ är en essentiell del av sjuksköterskans arbete. Bolmsjö (2005) säger ”En förutsättning för att kun-na fatta autonoma beslut är att patienten är välinformerad”. Därför är det så viktigt med informerat samtycke. ”Å ena sidan handlar det om att läkaren har en skyldig-het att informera patienten adekvat och å andra sidan att patienten skall förstå och samtycka”. (a a) Vi anser att om patienten inte är informerad om sitt tillstånd och

(16)

sin aktuella behandling så är det omöjligt att göra ett motiverat val angående allt som berör patienten.

Almås (2004) säger att otillräcklig information om diagnos, behandling och vård är en av de mest ångestskapande aspekterna av sjukhusvistelsen. Om patienten inte får kontinuerlig och riktad information så kommer otryggheten att fortsätta finnas. En av anledningarna till att otillräcklig information ges kan vara att nära kontakt med patienter som påminner om sjuksköterskans mänskliga sårbarhet blockerar samtal om sådana frågor. Därför kan det vara svårt att värna om auto-nomi vid bristfällig information till patienten.

Begreppets komplexitet

Resultatet i föreliggande studie visade att autonomi är ett komplext begrepp som inte var helt lätt för sjuksköterskorna att beskriva. I studien av Aveyard (2000) förklaras begreppet autonomis komplexitet inom ämnet omvårdnad på ett sådant sätt så att det kan betraktas ur olika teoretiska perspektiv. Även om de varierar så har teorierna ett gemensamt tema, alla har höga krav för vad som krävs för ett autonomt handlande. Även om begreppet autonomi inom omvårdnad kan tolkas på många olika sätt, har begreppet en så hög standard att det nästan blir omöjligt att uppnå ”fullständig autonomi” enligt Aveyard (a a). Begreppet ”fullständig au-tonomi” hos patienten är mångtydigt och Aveyard (a a) anser att det borde sökas efter en definition som har en specifik betydelse för sjuksköterskan så att sjukskö-terskan vet exakt vad den ska utgå ifrån när den ska ge patienten omvårdnad. Just mångtydigheten är ju kanske också en styrka därför att ju fler vinklingar vi kan ge ett begrepp, desto mer ökar förståelsen för det. Aveyards resonemang väcker in-tressanta tankar om fullständig autonomi, inom vården, som en omöjlighet. Be-greppet måste klargöras redan i sjuksköterskans utbildning så att innebörden är klar när sjuksköterskan börjar arbeta.

Resultatet visade att förförståelsen var viktig att ha med sig i omvårdnaden. När människan blir en patient så måste sjuksköterskan ha en förförståelse med sig om att patienten kan lägga sin autonomi åt sidan. Om inte denna tanke finns med i sjuksköterskans arbete så kommer patientens behov inte att bli tillgodosedda. (Almås 2004) En av anledningarna till att sjuksköterskan inte kan se patienten som en individ kan vara att sjuksköterskan ofta konfronteras med mänskligt li-dande och fysisk smärta, som rycker undan den trygga basen. Sjuksköterskan tol-kar sådana situationer och tillskriver den mening. Har sjuksköterskan svårt att handskas med dessa svåra situationer så finns risken att hon distanserar sig och tar avstånd från dessa patienter och orkar inte sätta sig in i deras livssituation detta resulterar i att patienten inte blir sedd som en individ (a a). Då blir det svårt att värna om patientens autonomi.

”Någon slags vägg som jag kan hålla upp framför andra”

Rubriken är en del av ett citat från intervjuerna och beskriver en av de intervjua-des syn på integritet. De flesta intervjupersonerna hade svårt för att i ord ge ut-tryck för sin uppfattning om integritet och en intervjuperson kunde inte definiera ordet. Resultatet visade att integritet kan ges flera betydelser, exempelvis att bli sedd som individ, att bli tagen på allvar och att utgöra ett skydd i mötet med andra. Att vården skall bygga på respekt för patientens integritet kan enligt Gus-tafsson (1997) ses som ett etiskt ideal. Det blir svårt att göra detta om inte sjuk-sköterskan kan definiera och förklara begreppets innebörd. (SOU 1979:78) säger att ”Integritet rör önskemålen om att bli bemött med respekt och som en person

(17)

16

med individuella särdrag och krav på att få ge uttryck för dem och behandlas med hänsyn till dem”. De flesta sjuksköterskor förklarade inte integritet som att det handlade om att bli bemött med respekt.

Studien som Randers et al (2000) gjorde visar att vårdtagarens integritet riskerar att bli hotad när han eller hon inte tillåts ha inflytande över sin situation och be-stämma. Några sjuksköterskor som intervjuades av författarna tyckte inte patien-terna hade en respekterad integritet om de inte fick säga vad de tyckte och att sjuksköterskan måste lyssna på patienten.

När patienten kommer in i sjukvården ställs hon inför ett system där rutiner, regler och lojaliteter redan finns inbyggda. Situationer med problem kan då uppstå som riskerar att behov, som t ex att bli sedd som en person med moraliska värdefulla karaktärsegenskaper, åsidosätts. (a a) Det innebär att patientens integritet hotas, och hon blir sårbar. Absolut integritet är för det mesta inte möjlig för patienter med vårdbehov eftersom lite övervakning och information är nödvändigt för att sjukvårdspersonalen ska kunna utföra behandling och vård på ett effektivt sätt. Ökat beroende, vilket kan uppstå i samband med stigande ålder, kan också utgöra ett hot mot patientens integritet, varför vårdgivaren i vården och omsorgen bör åläggas större ansvar för att respektera så att integriteten upprätthålls. Därför är det viktigt att värna om integriteten genom att hålla sjuksköterskan utbildad och uppdaterad under sin karriär.

Människans värde och värdighet in i döden

Vid en första anblick fick författarna inte en samstämmig bild av värdighetsbe-greppet men efter djupare analys av intervjupersonernas beskrivning av bevärdighetsbe-greppet så framträdde en uppfattning, som handlade om ett värdigt beteende för den egna personen. Enligt Edlund (2002) är värdighet att ha ett värde som människa. Ge-nom att visa aktning för den okränkbarhet som människan besitter ses människans inre värde. Finns det ingen som kan känna igen människans värde så blir det svårt att värna om den.

Edlund (2002) menar också att begreppet värdighet dels kan ses som en absolut värdighet, dels som en relativ värdighet hos människan. Den absoluta värdigheten är något som inte kan tas ifrån människan och det finns ett mönster av bärande värden som ansvar, frihet, plikt och tjänade. Den relativa värdigheten påverkas av kultur och samhälle och den kan förändras, raseras, men också återupprättas. In-tervjupersonerna beskrev ofta om den relativa värdigheten, kanske för att den ab-soluta värdigheten är så självklar så att den inte kom fram i intervjuerna.

Professionell vård bör innehålla bekräftelse av värdighet, detta förutsätter medli-dande, relation, att se den andra, mod och skuld. Denna bekräftelse leder till en djupare förståelse mellan vårdare och patient. (a a)

En intressant iakttagelse när frågan om vad värdighet betydde för de intervjuade var att flertalet kom in på vård i livets slutskede. Vi har inte kunnat hitta litteratur som kopplar värdighet till livets slutskede.

De flesta sjuksköterskor hade svårigheter att förklara och definiera begreppet vär-dighet. Vi tolkar detta som att det var svårt att förklara tunga begrepp som exem-pelvis värdighet och detta visar att sjuksköterskeutbildningen bör ta upp värdighet

(18)

tidigt i utbildningen så att det blir lättare för sjuksköterskan att förstå och respek-tera värdigheten genom hela sin karriär.

Resultatet antyder att begreppen autonomi, integritet och värdighet kanske inte alltid medvetet bearbetas intellektuellt och yrkesmässigt av sjuksköterskorna. I sådana fall är risken stor att dessa honnörsord på ett oreflekterat sätt försvinner i det dagliga sjuksköterskearbetet.

Avslutande reflektioner

Vårt viktigaste fynd i studien var att sjuksköterskorna hade svårigheter att i ord formulera sig kring några av vårdens grundbultar nämligen autonomi, integritet och värdighet. Att reflektera över dessa grundbultar handlar inte främst om att elegant kunna verbalisera dem utan kanske mer om att beskriva handlingar som de är uttryck för. Vi ser svårigheten att reflektera över dessa begrepp som att det hövs mer utbildning för att sjuksköterskan ska kunna bli mer medveten om be-greppens betydelse.

Några bifynd som framträdde i intervjuerna var att alla intervjupersoner ville ha mer undervisning om dessa abstrakta begrepp och att under karriärens gång un-derhålla denna kunskap genom vidare utbildning. Vi tycker att dessa begrepp be-höver lyftas fram mer i utbildningen. Det visade sig även att idag värnas dessa begrepp mer om än vad det gjordes förr i tiden. Samtliga intervjupersoner tyckte att det var intressant ämne och att det inte fick tillräckligt mycket utrymme i det dagliga arbetet.

Begreppet autonomi är ett centralt och aktuellt begrepp i sjuksköterskan profes-sion. Resultatet i vårt arbete ger visst stöd för denna uppfattning.

En svårighet som upptäcktes var att begreppen autonomi, integritet och värdighet i ”Kompetensbeskrivningar för sjuksköterskor och barnmorskor” (SOSFS 1995:5) inte problematiseras. Det är komplexa abstrakta begrepp som behöver förklaras, undervisas och hållas à jour för att sjuksköterskan ska kunna upprätthålla sin kompetens. Författarna är medvetna om att studien inte kan användas för att gene-ralisera eftersom den är utförd endast på en avdelning, på ett sjukhus. Studien visar ändå att begreppen autonomi, integritet och värdighet är problematiska och för att de ska kunna genomsyra sjuksköterskans arbete behöver de lyftas för re-flektion och eftertanke.

Framtida forskning

Det hade varit intressant att i framtida studier av de begrepp som fokuserats i den-na studie, ställa sjuksköterskors och patienters uppfattningar mot varandra. Intressant hade även varit att göra intervjustudier med undersköterskor och läkare för att belysa eventuella skillnader i uppfattningar inom olika yrkeskategorier.

(19)

18

REFERENSER

Almås H (red.) et al (2004) Klinisk omvårdnad 1. WS Bookwell, Finland. Aveyard, H (2000) Is there a concept of autonomy that can usefully inform

nurs-ing practice?. Journal of Advanced Nursnurs-ing, 32 (2), 352-358

Bondevik, M & Nygaard, H (2004) Geriatrik: ur ett tvärprofessionellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Bolmsjö, I (2005). De fyra principerna [Elektronisk].

Vårdalinstitutets Tematiska rum: Etik >www.vardalinstitutet.net/sce/ ib_principer.pdf< 2007-06-04

Burnard, P (1991) A method of analysing interview transcripts in qualitative research. Nurse Education Today 199; 11:461-466.

Dahlberg, K (1993) Kvalitativa metoder för vårdvetare. Lund: Studentlitteratur. Edlund, M (2002) Människans värdighet: Ett grundbegrepp inom

vårdvetenska-pen. Åbo: Åbo Akademins Förlag.

Emami, A., Benner, P., & Ekman, S.L (2001) A sociocultural health model for latein-life immigrants. Journal of Transcultural Nursing, 12, 15-24.

Gustafsson, B (1997) Bekräftande omvårdnad. SAUK- modellen för vård och om-sorg. Studentlitteratur, Lund.

Hälso- och sjukvårdslagen SFS 1982:763

Jacelon, C S (2002) Attitudes and behaviors of hospital staff toward elders in an acute care setting. Applied Nursing Research, 15(4) 227-234.

Kvale, S (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur, Lund. Nationalencyklopedin, nätversionen (2007)

>http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=120959&i_word=autonomi< 2007-02-23

Norstedts svenska ordbok, 1:a upplagan (1999) Stockholm: Norstedts. Polit, D F, Beck, C T, Hungler, B P (2001) Essentials of nursing research,

methods, apraisal and utilization. (5 th edition) Philadelphia: Lippincott. Pörn, I (1988) Vård med helhetsyn. Finska läkarsällskapet handlingar, 148,

137-140.

Randers I, & Mattiasson A-C. (2000) The Experiences of Elderly People in Geri- atric Care with Special Reference to Integrity. Nursing Ethics 7(6):503-519.

(20)

SOSFS 1995:5 Kompetensbeskrivningar för sjuksköterskor och barnmorskor. SHSTF (1989) Florenence Nightingale, Anteckningar om sjukvård …ur vår

(21)

20

BILAGOR

Bilaga 1: Intervjuguide Bilaga 2: Informationsbrev Bilaga 3: Samtyckesblankett

(22)

Bilaga 1

Intervjuguide

Fråga 1:

Hur tolkar du denna mening från kompetensbeskrivningen för sjuksköterska?

Fråga 2:

Hur uppfattar du autonomi?

Fråga 3:

Vad betyder autonomi för dig?

Fråga 4:

Vad gör du för att främja patientens autonomi?

Fråga 5:

Vad betyder integritet för dig?

Fråga 6:

Vad betyder värdighet för dig?

Fråga 7:

Kan du se något samband mellan autonomi, värdighet och integritet?

Fråga 8:

Är det vi har talat om idag något du brukar reflektera över eller är detta självklart för dig?

Fråga 9:

(23)

22 Bilaga 2

INFORMATIONSBREV TILL DIG SOM DELTAR

I VÅR STUDIE

”Med respekt och värdighet” Vi vänder oss till sjuksköterskor som arbetar dagtid.

Vi är två sjuksköterskestuderande som under vårterminen 2007 ska skriva vår kandidatsuppsats/examensarbete. Genom en empiriskstudie ska vi fördjupa oss i hur sjuksköterskor uppfattar patientens autonomi på just Er avdelning. Metoden är intervju så vi kommer att befinna oss dagtid vecka 14 och vecka 15 på avdelning-en tills 7-8 intervjuer med sjuksköterskor är gavdelning-enomförda.

Eftersom vi anser att detta tema är aktuellt inom sjukvården och att vi själva kommer att ha nytta av kunskaperna som blivande sjuksköterskor, hoppas vi kun-na belysa detta ämne närmare.

Samtliga deltagare kommer garanteras konfidentialitet. Medverkan är frivillig och du kan när som helst avbryta medverkan i studien. När studien är avslutad kom-mer resultatet att presenteras och du får möjlighet att läsa uppsatsen.

Intervjun kommer att genomföras på önskad plats och tar ca 45minuter. Vi önskar använda bandspelare under intervjun för att viktig information inte ska gå förlo-rad. De inspelade banden kommer att raderas efter att studien är avslutad. Allt material i studien behandlas konfidentiellt, vilket innebär att din identitet inte kommer att framgå i studiens resultat.

Härmed tillfrågas Du om deltagande i studien.

Om du har några frågor kan du vända dig till:

Jonas lang Paul Gerszbejn

Telefon: xxx-xxxxxx Telefon: xxx-xxxxxx

(24)

Bilaga 3 Formulär

Samtyckesbilaga

Projektets titel: (ifylles av student)

Med respekt och värdighet Datum: (ifylles av student)

07 Studieansvarig/a: (ifylles av student)

Paul Gerszbejn och Jonas Lang

Din E-post som student vid Malmö hög-skola:

ej din privata e-post (ifylles av student) xxxxxxxx@stud.mah.se,

xxxxxxxx@stud.mah.se

Studerar vid Malmö högskola, Hälsa och samhälle, 206 05 Malmö, Tfn 040-6657000 Utbildning: (ifylles av student)

Sjuksköterskeprogrammet Nivå: (ifylles av student)

C-uppsats

Jag har muntligen informerats om studien och tagit del av bifogad skriftlig information. Jag är medveten om att mitt deltagande är frivilligt och att jag när som helst och utan närmare förklaring kan avbryta mitt deltagande.

Jag lämnar härmed mitt samtycke till att delta i ovanstående undersökning:

Datum: ………..