Inverkan på dagligt liv hos patienter med hypertyreos

Hälsa och samhälle

INVERKAN PÅ DAGLIGT LIV

HOS PERSONER MED

HYPERTYREOS

Psykiska aspekter av att drabbas av hypertyreos och

hur det påverkar individens dagliga liv

En litteratur studie

JACQUELINE NYSTRÖM

KARIMA KHUSHAL

Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola 46-55p Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 205 06 malmö

INVERKAN PÅ DAGLIGT LIV

HOS PERSONER MED

HYPERTYREOS

Psykiska aspekter av att drabbas av hypertyreos och

hur det påverkar individens dagliga liv

En litteratur studie

JACQUELINE NYSTRÖM

KARIMA KHUSHAL

Nyström Jacqueline & Khushal Karima

Inverkan på dagligt liv hos personer med hypertyreos.

Psykiska aspekter av att drabbas av hypertyreos och hur det påverkar individens dagliga liv, en litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Högskola:

Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2008.

Syftet med denna litteraturstudie är att belysa de psykiska aspekterna av att drabbas av

hypertyreos och hur det påverkar individens dagliga liv. Studien vänder sig till

sjuksköterskor som kan använda studien i sitt arbete för att underlätta omvårdnaden kring patienter med hypertyreos, vilket på så sätt ger kunskap åt blivande kollegor. Hypertyreos är en sjukdom som blir alltmer vanlig i Sverige och som kan ge stora inverkningar på individens dagliga liv om den inte upptäcks och behandlas i tid. Metoden som valts är en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar blivit systematiskt och kritiskt granskade utifrån Polit & Hunglers kriterier för vetenskap. Resultatet visar att ett flertal psykiska symtom påverkar som kan ge stora inverkningar på individens dagliga liv, vilket leder till reducerad generell hälsa och minskad vitalitet och känslomässighet, därmed upplever patienter begränsningar i det dagliga livet.

INFLUENCE ON DAILY LIFE

BY PEOPLE WITH

HYPERTHYROIDISM

Psychic aspects of hyperthyroidism and how it affects

the daily life of the individual

A litterature review

JACQUELINE NYSTRÖM

KARIMA KHUSHAL

Nyström Jacqueline & Khushal Karima .

Influence on daily life by people with hyperthyroidism. Psychical aspects of

hyperthyroidism and how it affects the daily life of the individual. A literature review.

Degree Project, 15 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and

Society, Department of Nursing, 2008.

The aim of this study is to elucidate the psychic aspects of hyperthyroidism and how it

influences on the daily life. The study turns to nurses who can use it in the work to facilitate the caring of the individual and gives deeper knowledge for future colleagues. Hyperthyroidism is a disease that is more common in Sweden & that can give big influence on the individual’s daily life if it is not getting discovered and treated in time. The method that has been chosen is a literature study, ten scientific articles has been systematically and critically checked by using Polit & Hunglers critical check for science. The result showed a several psychical symptoms that affect the daily life that leads to reduced general quality of life and reduced vitality and emotionality that make patients feel limits in their daily life.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sjukdomsförlopp och symptom 7

Psykiska symptom 7-8 Fysiska symptom 8-9 Behandling 9

Olika mätistrument 9

Teori och teoretisk referensram 10

SYFTE 10 METOD 10 Litteratursökning 10 Exkluderings-och.inkluderings-kriterier 11 Kritisk granskning 11

Resultat av sökningarna och antal använda artiklar 12

Kvalitetsgranskning 13

Databearbetning 13

RESULTAT 13

Inverkningar på generell hälsostatus i dagligt liv 13

Astenodepressivbild, rastlöshet och välbefinnande 13-14 Humör rubbningar och kognitiv brist 14

Nedsatt sömn kvalitet, ångest, oro och 14-15 koncentrationssvårigheter Depression 15

Koncentration, nervositet, kognitivitet samt fysiska 15

Symptom METODDISKUSSION 16-17 RESULTATDISKUSSION 17

Inverkan på dagligt liv 17-19 SLUTORD 20 REFERENSLISTA 21-22 BILAGOR

INLEDNING

INLEDNING

INLEDNING

INLEDNING

Hypertyreos är en sjukdom som kan drabba vem som helst, sjukdomen är endokrin och obotlig. Framförallt kvinnor är den drabbade parten och sjukdomen kan debutera genom hela livet (Ericson & Ericson). Sjukdomen har olika symptom och med denna

litteraturstudie vill vi belysa hur sjukdomen påverkar det dagliga livet. Vi vill framförallt belysa de psykiska aspekterna då vi mött anhöriga som drabbats av hypertyreos och har sett hur detta påverkat deras dagliga liv. Som blivande sjuksköterskor känns det viktigt att fördjupa oss i hypertyreos för att kunna tillgodose patienters omvårdnadsbehov och utföra omvårdnadsåtgärder.

Som framtida allmänsjuksköterskor finns stor möjlighet att möta patienter med hypertyreos. I omvårdnadsarbetet ingår det att sjuksköterskan intar en stödjande och undervisande roll, informera patienter om orsaker till alla symptom som sjukdomen för med sig samt informera om hur patienterna kan hantera dessa i det dagliga livet, därmed befrämjas tillstånd och hälsa på ett professionellt sätt.Målet för sjukvården är att hjälpa patienten till en acceptabel livskvalitet trots sjukdom så att patienten och dennes närmaste får den hjälp de behöver för att kunna hantera sin situation, så bra som möjligt.

Sjuksköterskan har en del i att begränsa effekterna av symptomen till den gräns som är möjlig (Almås, 2002).

BAKGRUND

BAKGRUND

BAKGRUND

BAKGRUND

För legitimerade sjuksköterskor finns en kompetensbeskrivning där man utgår ifrån omvårdnadsprocessen och tar hänsyn till patientens primära och specifika

omvårdnadsbehov och sjuksköterskans kunskaper inom medicin (socialstyrelsen 2005). Sjuksköterskan har en viktig roll i sitt arbete att stödja och undervisa enligt Almås (2002). Därför vill författarna genom detta arbete analysera och framföra information utifrån hämtad information från vetenskapliga artiklar för att förbättra sjuksköterskans kunskap om behandling av detta område.

Definition av hypertyreos

Hypertyreos orsakar för hög ämnesomsättning i kroppen och indelas i primär och sekundärt stadie. När orsaken lokaliseras i tyroideas körtelvävnad, kallas

funktionsstörningen primär. Lokaliseras störningen i hypofysen kallas den sekundär. Tillståndet är ovanligt och kan uppträda vid hypofystumörer då TSH stimuleras (Ericson & Ericson).

Den definition på hypertyreos som använts i denna studie är Almås (2002) då hypertyreos kan uppstå på grund av att sköldkörteln producerar för ojämn mängd av

tyroideahormonerna.

• Multinodös struma = många små knutor i sköldkörteln

• Struma = förstoring av sköldkörteln men anger ej sköldkörtelhormonsproduktionen

• Graves sjukdom = toxisk diffus autoimmun hypertyreos

• Endogen subklinisk hypertyreos = lågt TSH på grund av kroppens egenproduktion utav tyroideahormonerna med ett lågt värde men inom referensvärdet i risk för kardiovaskulär negativitet.

• Exogen subklinisk hypertyreos = lågt TSH pga. yttre förhöjd tillförsel av t.ex. Levothyroxin, Kortison eller Liothyronin med ett lågt värde men inom

referensvärdet i risk för kardiovaskulär negativitet.

• Eutyroid = Botad sköldkörtelssjukdom till en normal hormonbalans. Vid ökad insöndring går de metabola processerna snabbare, och långsammare vid minskad insöndring. Hypotyreos för låg ämnesomsättning och hypertyreos för hög ämnesomsättning, eutyroid= normal ämnesomsättning. Struma är en förstoring av hela eller delar av tyroidea och säger ingenting om funktionen, struma kan uppkomma på grund av hypertyreos (Almås, 2002). För att kroppen ska vara i balans, måste hormoner produceras i lagom mängd, störningar i tyroideafunktionen kan orsaka för hög respektive för låg hormonsekretion. Kroppens ämnesomsättning styrs av de livsnödvändiga

hormonerna thyroxin, T4 och trijodthyronin, T3 som utsöndras ifrån den 25-30gram lätta sköldkörteln. TSH hormonet är ett tyroideastimulerande hormon som styr sköldkörtelns funktion och produceras i hypofysen (Martinsen, 2002). Tyroideahormonerna har flera viktiga verkningsmekanismer, de stimulerar nervernas normala ledningsfunktion, CNS normala utveckling, kroppens normala tillväxt och ökar vävnadernas värmeproduktion (a.a.).

Övermedicinering av Levothyroxin kan orsaka hypertyreos, men tillståndet är oftast reversibelt. Det krävs både någon yttre utlösande faktor eller ärftlig tendens för att insjukna, ex. kraftiga hormonsvängningar därför drabbas oftast kvinnor i samband med förlossning och i samband med menopausen. Risken för att insjukna i hypertyreos är störst i länder där jodbrist förekommer då detta bidrar till utvecklandet av sjukdomen (Hedner, 2004).

Prevalens av hypertyreos

I Sverige är prevalensen av individer med hypertyreos mellan 2-3 % enligt Hedner (2004). Runt 10 000 män och 100 000 kvinnor medicinerar för sjukdomen och varje år insjuknar runt 5-10 000 individer i sköldkörtelsjukdomar varav 100-300 i hypertyreos. Prevalensen stiger med åldern. Cirka 100 miljoner individer i hela världen lider av primär hypertyreos.

Sjuksköterskans roll

Omvårdnadsteoretikern Doris Carnevali ser till helheten av människan och hon tar in både den sjuke och den anhörige. Hennes modell utgår från dagligt liv och funktionellt hälsotillstånd. Funktionellt hälsotillstånd är den resurs som patienten eller familjen har för att klara av kraven, i det dagliga livet. Den anhöriga och den sjukes livskvalitet behöver kunna upprätthålla en bra balans mellan det dagliga livets krav och de inre och yttre resurser som finns att tillgå för att uppnå kraven. Med inre resurser menas t ex kommunikation, motivation, styrka, kunskap, uthållighet och sinnesstämning, och yttre resurser är t ex vänner, hjälpmedel, kommunikationsmöjligheter, djur och hemmet. Modellen kan beskrivas som en våg, där det i den ena skålen finns krav och i den andra finns de inre och de yttre resurserna, här emellan ska det råda jämvikt. Patienter och anhöriga har krav på sig, men om de har tillräckligt med resurser kan det råda balans ändå. Sjuksköterskans roll är att hjälpa patient och anhöriga att uppnå denna balans och därigenom få en bra livskvalitet (Carnevali, 1999).

Sjukdomsförlopp och symptom

Sjukdomsförloppet och symptomen kan variera och misstolkas på grund av sin diffusa karaktär. Detta gör att det finns en stor risk för individer med hypertyreos att få fel diagnos (Lemker,1996).

Symtomen vid hypertyreos beror på ökad ämnesomsättning i hela kroppen som bl a kan leda till fysiska och psykiska symtom som takykardi, ökad värmeproduktion,

viktminskning, gastrointestinala effekter, osteoporos, struma och exoftalmos, depression, oro och ångest (a.a.). De psykiska symtomen går ofta in i varandra och påminner om varandra så vi har valt att beskriva de psykiska symtomen mer utförligt och endast gjort en kort översikt över de fysiska.

Psykiska symptom

Humörsvängningar: i fåtal fall kan patienten bli så psykiskt aktiv att det övergår i

maniskt tillstånd. Labilitet är ett vanligt symtom likaså stora humörsvängningar, därmed kan mentala förändringar förekomma.

Rastlöshet: förekommer då individen är hyperaktiv relaterat till hög ämnesomsättning som leder till rastlöshet.

Depression: nedstämdhet, klart minskat intresse eller minskad glädje, psykomotorisk

agitation eller hämning, svaghetskänsla eller brist på energi, känslor av värdelöshet eller skuldkänslor, minskad tanke- eller koncentrationsförmåga eller obeslutsamhet,

återkommande tankar på döden, återkommande självmordstankar, självmordsplaner, självmordsförsök.

Kronisk stressbild: morgontrött trots tillräcklig och ostörd sömn flera nätter i rad,

Nervositet: ofta personlighetsförändringar med ett flackigt beteende (överallt och

ingenstans samtidigt).

Astenodepressiv bild: hjärntrötthetssyndrom, även kallat Asteno -emotionellt syndrom,

innebär en kombination av flera av följande symtom: ökad uttröttbarhet vid mental ansträngning (hjärntrötthet), svårigheter med koncentration och närminne,

ljud/ljuskänslighet, irritabilitet och stresskänslighet.

Koncentrationsförmåga: nedsatt på grund av oförmåga att fokusera, rastlösheten hinner

ifatt och gör individen otålig.

Kognitiva effekten: försämrar inhämtningen och tolkningen av information. Trötthet: känsla av stark och handikappande trötthet som ej kan förklaras av annan

sjukdom och ej går att vila bort. Tröttheten innebär en påtaglig nedsättning av tidigare funktionsnivå beträffande yrke och socialt i övrigt. Tröttheten upplevs som utmattning av kroppen, inte som sömnighet. Fysisk trötthet men psykisk vakenhet är beskrivande symptom. På grund av rastlösheten har patienten svårt att vila och finna ro trots att tröttheten har infunnit sig

Sömnstörning: pga. rastlöshet och hög ämnesomsättning sker även svårigheter till

sömnen, kroppen vill vila men hjärnan vill vara vaken.

Ångest och oro: muskelspänningar eller muskelvärk, rastlöshet och oförmåga att koppla

av, otålighet, känsla att vara på helspänn och uppjagad, klumpkänsla i halsen eller sväljsvårigheter, överdriven reaktion på smärre överraskningar,

koncentrationssvårigheter, ihållande irritabilitet, insomningssvårigheter. Fysiska symptom

Ökad puls och blodtryck: takykardi, palpitationer förekommer (även under sömnen).

Det systoliska blodtrycket är oftast mer förhöjt än det diastoliska blodtrycket vilket innebär förhöjt pulstryck

Ökat energibehov, viktminskning och värmekänsla: pga. den höga

ämnesomsättningen är patienten på högvarv och har en likasinnad energiförbrukning som höjer kroppstemperaturen så att huden blir varm och svettig med minskad värmetolerans. Trots bibehållen eller ökad aptit är viktminskning vanligt då så mycket energi går åt till den höga ämnesomsättningen. Tyroideahormonerna är en del i påverkandet av

omvandlingen och kroppens utnyttjande av energin i matintaget.

Exoftalamus: exoftalamus medför vidgad ögonspringa, ljuskänslighet, ökat tårflöde och

en känsla av grus i ögonen. Patienten kan ha svårt för att blunda med risk för konjuktivit och hornhinneretning.

Takykardi: ökad känslighet för adrenerg stimulering föreligger vid hypertyreos då

myokardiet är särskilt känsligt och det systoliska trycket ökar samtidigt som det diastoliska trycket är lägre än normalt.

Neuromuskulära effekter: finvågiga tremor, minskad muskelkraft, muskelsvaghet bara

vid lätta arbeten. Muskelaktiviteten är så hög att den gör patienten matt.

Gastrointestinal effekter: diarréer och lösa avföringar är en komplikation utifrån en

ökad nervös stimulering.

Osteoporos: kalkomsättningen stimuleras av den livligare aktiviteten vilket medför ökad

bennedbrytning som kan leda till osteoporos.

Struma: struma kan vara en orsak till att andningssvårigheter uppkommer i form av att

sköldkörteln som är förstorad trycker emot luftstrupen.(Almås 2002). Behandling

Den medicinska behandlingen syftar till att normalisera utsöndringen av t3, t4 och TSH hormonerna till normalvärden genom jodstrålning, operation eller medicinsk behandling. Patienter med hypertyreos behandlas med Levothyroxin och i vissa fall kan operation kan bli nödvändig i olika utfall utav hypertyreos.Det kan ta några månader för att besvären från sjukdomen försvinner helt, därefter är prognosen stabil i det eutyroida stadiet enligt Almås (2002).

Olika mätinstrument

Olika mätinstrument användes i studierna såsom: (BDQ) Brief Disability Questionnaire

(ICD) International Classification of Diseases (HARS) Hamilton Anxiety Rating Scale (HCQ) Hyperthyroidism Complain Questionare (HDRS) Hamilton Depression Rating Scale (HRQL) Hälsorelaterade livskvalitet

(NHP) Nottingham Health Profile frågeformulär (PGWI) Pychological General Well-Being Index (SCL - 90) Symtom Check List – 90

(SF-36) The Short Form 36 Health Survey frågeformuläret

Dessa mätinstrument anpassades till undersökningen av patienter med hypertyreos genom att t.ex. vissa frågor var exkluderade och översatta till annat språk. Bianchi m fl (2003), använde frågeformulär som var översatta till italienska och godkända vilket skapar hög validitet och trovärdighet.

Teori och teoretisk referensram

Patientens välmående är ett naturligt fenomen som bör eftersträvas att uppnå i sjuksköterskans omvårdnadsarbete, all slags patientkontakt bör ske individanpassad utifrån den specifika patientens behov. Fysiska, psykiska och sociala aspekter blir märkbara. Carnevalis balansmodell har individens yttre och inre resurser samt krav i det dagliga livet i fokus, balans bör råda häremellan. Krav kan t.ex. vara händelser,

förväntningar eller värderingar i det dagliga livet som är viktiga för den specifika

individen. De yttre och inre resurserna kan vara patientens styrka, förmåga, kunskap, vilja och sinnesstämning (Carnevali, 1999).

Sjuksköterskans ansvarsområde styrs och beskrivs utifrån riktlinjer och lagar som tex. Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) där krav som ställs på hälso- och sjukvården beskrivs: Den vård som ges ska vara trygg, av god kvalitet och tillfredsställande.

Respektfullhet ska råda i behandlingen, patientens integritet och självbestämmande ska respekteras i största möjliga mån. Sjuksköterskan ska i sitt omvårdnadsarbete informera patienten individuellt utefter dennes hälsotillstånd, vård av behandling som finns och de metoder för undersökning som kommer vara i fokus.

I Socialstyrelsens allmänna råd (SOFS 1993:17) beskrivs omvårdnad inom hälso- och sjukvården och allmänna råd. Sjuksköterskans syn på patienten ur ett helhetsperspektiv och inte enbart fokusera på insatser i sjukdomstillståndet presenteras här. Därigenom ökas patientens möjlighet att samarbeta med sjuksköterskan och utnyttja sina egna resurser. Liksom inom all annan verksamhet inom hälso- och sjukvården, sker all omvårdnad grundad på beprövad erfarenhet och vetenskap.

SYFTE

Syftet med denna studie är att belysa de psykiska aspekterna av att drabbas av hypertyreos och hur det påverkar individens dagliga liv.

METOD

En litteraturstudie har valts för att besvara syftet. Denna metod innebär en kritisk granskning av vetenskapliga artiklar och övrig vetenskaplig litteratur, för att få ökad kunskap om ämnet och orientera sig om de forskningsresultat som finns inom området. Eftersom vi ansåg att en litteraturstudie lämpade sig bäst för att få svar på vårt syfte valde vi att göra en sådan.

Litteratursökning

För att få tillgång till forskningsresultat inom området hypertyreos och dess inverkan på det dagliga livet, genomfördes sökning av vetenskapliga artiklar i databaserna PubMed, Elin@Malmö och Cinahl. Följande sökord med använda MESH termer i kombinationer har använts: hyperthyroidism AND Subklinical Hyperthyroidism, nursing, health status, anxiety, physical status, mental health, quality of life,well-being. Begränsningen sker till engelska, All Infant: birth-23 months.

Exkluderings- och inkluderings-kriterier

Studier av artiklarna gjorda på barn, gravida, postpartum, ammande, neonatal avdelningar eller med individer med cancer I tyroidea blev utsorterade. Studier gjorda på vuxna individer inkluderades. Vid artikelgranskning gjordes en begränsning till maximalt 10 års gamla studier som hade tillgängligt abstrakt samt var skrivna på engelska eller

skandinaviska. När vi använde sökordet rest och stress fick vi dock ta bort tidslimiten på 10år då det inte fanns några relevanta artiklar senare än 1992.

Utvalda abstracts granskades och bedömdes vara relevanta för vårt ämne. Artiklarna hämtades i sin fulltext och lästes igenom, efter detta skrevs de ut. Många abstracts

granskades men träffar utan önskat resultat har inte presenterats i tabellerna. Till exempel då sökning av hyperthyroidism AND nursing studies i MESH termer användes uppkom inga relevanta artiklar för studerat ämne. Urvalet gjordes genom en

kvalitetsbedömningsmall av studier med kvantitativ metod.

Kritisk granskning:

Artiklarna har kritiskt granskats utifrån Polit m fl (2001) som har kriterier för vad en vetenskaplig artikel skall innehålla, det vill säga ska innehålla abstrakt, introduktion, metod, resultat, diskussion och referenser.

Abstrakt: kort sammanfattning av studien som finns i början av artikeln. Innehåller ca

100-200 ord och beskriver syftet, Vilka var forskningsfrågor? Vilka metoder använde forskaren för att besvara frågorna? Vad upptäcktes/ vilka resultat som framkommit?

Introduktion: syftet är att få läsaren insatt i ämnet, bör innehålla en översikt av tidigare

litteratur på området samt innehålla en bedömning av behovet av studien.

Metod: forskaren beskriver för läsaren vilka metoder forskaren använt för att lösa

forskningsproblemet eller forskningsfrågorna.

Resultat: här summeras, presenteras forskningsresultat efter analyseringen av data. Diskussion: här brukar forskaren dra slutsatser av, tolka och värdera resultaten samt

beskriva hur den kan tillkämpas i praktiken.

Referenser: sista delen av artikeln avslutas med en lista av de böcker, rapporter, och

Resultat av sökning och antal använda artiklar

Tabell 1. Artikelsökning relaterad till sökord i databaserna Cinahl, Elin och PubMed

071115-22

Databas Sökord Antal

träffar Lästa abstrakt Antal lästa Antal använda Cinahl Hyperthyroidism

and quality of life and well being

5 5 5 0

Samsök Hyperthyroidism

AND and anxiety

9 9 4 0

Pub Med Subklinical Hyperthyroidism And well-being 30 5 3 1

Pub Med “Hyperthyroidism”

(MeSH)AND “Quality of life” (MeSH)

41 20 10 5

Pub Med Hypertyroidism

AND Quality of life

90 30 5 1

Pub Med “Hyperthyroidism” (MeSH) nursing or health status or anxiety or physical status or mental health or quality of life orwell-being 115 50 20 3 Totalt _{260 114 34 10}

Kvalitetsgranskning

Fysiska och psykiska aspekter har ett starkt samspel och är svåra att särskilja hos patienter med hypertyreos. Författarna fann 57 relevanta vetenskapliga artiklar och läste dess abstract. De studierna med de mest relevanta fynden valdes ut och granskades i fulltext i bilaga 2 enligt Polit m fl (2001) mall för artikelgranskning.Slutresultatet blev 10 artiklar som kvalitetsbedömdes utefter de 10 frågorna som Willman och Stoltz (2002)

bilaga 1, har som underlag för kvalitetsbedömning av studier med kvantitativ metod. En

matris över artiklarna har gjorts för att underlätta förståelsen av genomförandet av bedömningen på studiernas kvalitet där 8 av 10 hade hög kvalitet och 2 höll medel kvalitet i form av review vilket framgår i bilaga 3.

Databearbetning

Då artiklarna granskades valde författarna att triangulera, det vill säga att artiklarna lästes och bedömdes var för sig av vardera författaren för att sen tillsammans bedöma och diskutera om artiklarna stämde överens enligt författarnas åsikter. Författarna skrev en sammanfattning av varje artikel beskrivande syfte, metod och resultat. Detta moment genomförde vi genom systematisk genomgång av varje artikel med syftet framför oss för att finna våra svar. Sammanfattningen av varje artikel var användbar för att kunna använda materialet till arbetet. Meningsbärande enheter markerades, skrevs ner, grupperades och kategoriserades för att läsa om materialet då vi markerade de viktiga enheterna enligt innehållsanalys (Polit & Hungler 1999). Genom att gruppera och kategorisera i subkategorier skapade resultaten teman som beskrev olika aspekter på inverkningarna i det dagliga livet hos hypertyreos patienter. Allt eftersom artiklarna granskades så fylldes matrisen i.

RESULTAT

RESULTAT

RESULTAT

RESULTAT

Inverkan på generell hälsostatus i dagligt liv

Astenodepressiv bild, rastlöshetochvälbefinnande

I, en artikel av Elberling m fl, (2004) beskrivs en studie som gjordes på 64 deltagare indelade i två grupper av vilka 30 deltagare hade nydiagnostiserad och obehandlad Graves sjukdom och hypertyreos. SF-36 formuläret användes för att utvärdera den generella hälsoupplevelsen i det dagliga livet. Resultatet visade att individer med störningar i tyreoidea körteln upplevde mer minnesproblem, emotionell labilitet, lätt irritabilitet och ibland depressiva-, oros- och hypomaniska- symptom än kontrollgruppen med normal funktion i körteln. Genom olika symptom påverkas livskvaliten hos patienter med Graves sjukdom och hypertyreoida patienterna genom att den fysiska och sociala funktionen, den mentala hälsan och framförallt välmåendet är nedsatt. Dom hade framförallt svårt för att sova och vila, sköta hemmets sysslor och få någon fritid över till nöje och återhämtning.

I Bell m fl (2007) studie på 1423 icke hälso-och sjukvårds-sökande kvinnor i samhället varav en grupp hade en förfluten sjukdomshistoria av thyroidea rubbningar, en grupp var euthyroida och kontrollgrupperna var friska utan sjukdomshistoria av

thyroidearubbningar. 240 kvinnor i varje grupp använde antideppressiva läkemedel. Thyroideagrupperna hade ett onormalt TSH värde varav 152 kvinnor hade subklinisk tyroid och 52 kvinnor hade hypertyreos. Resultaten påvisade att hypertyreos inte är associerat med lägre välbefinnande eller sänkt hälsorealterad livskvalitet. Studien utgick ifrån SF-36 formuläret och PGWI formuläret.

Humör rubbningar och kognitiv brist

I cohort studien gjord av Thomsen m fl, (2005) på 183 647 identifierades patienter med mönstret av insjuknandet i tyroidea rubbningar och affektiva rubbningar. I studien undersöktes om sjukhusvistelse i samband med hypertyreos var en riskfaktor för utveckling av affektiva rubbningar och en utredning om förhållandet mellan dessa. Jämförelsen skedde mellan patienter med hypertyreos och patienter med icke toxisk struma eller osteoartriter. Identifiering skedde genom (ICD) International Classification of Diseases. Man fann att patienter med hypertyreos som vistades på sjukhus löper större risk för åter-fall med depressiva rubbningar eller bipolär rubbning än kontrollgrupps patienter. Detta visar att hypertyroidism är associerat med långtids humör rubbningar i det dagliga livet. I artikeln fann man samtidigt en studie gjord av Fukao m fl (2003) som användes i artikeln, gjord på 69 patienter med Graves sjukdom i den eutyroida fasen som påvisade att återfall till hypertyreoidism var signifikant. De patienter som återföll i

sjukdom var mer känsliga för stress och för problem i det dagliga livet än patienterna som inte återföll i hypertyreodism. Det påvisades också att den uteblivna kognitiva och

känslomässiga bristen, som uppstår i hypertyreoidism medför att patienterna blir mer mottagliga för att utveckla affektiva störningar i det dagliga livet.

Nedsatt sömnkvalitet, ångest, oro och koncentrationssvårigheter

Bianchi m fl (2003) gjorde en undersökning av HRLQ på 368 individer genom SF-36 frågeformulär och NHP- frågeformuläret på individer i Italien som utvecklat benigna sjukdomar i sköldkörteln som jämfördes med matchande, friska. Psykisk-, emotionell- och generell- hälsa samt socialt fungerande var reducerade i SF-36 frågeformuläret medans kroppsliga smärtor inte visa sig vara reducerade. Patienterna upplevde pga detta begränsningar i sociala, fysiska, emotionella funktioner samt en försämrad generell hälsostatus. Hos många av patienterna presenterades humör/beteendestörningar med signifikanta värden.

Biondi m fl (2007) utvärderade livskvaliteten hos individer som ingått i tre olika studier mätt genom Nottingham Health Profile; den mentala hälsan, generella hälsan och sociala funktionen i SF-36 formuläret. I studien av Schlote m fl undersöktes hypertyroida

personer i en arbetspopulation som påvisade nedsatt sömn kvalitet, depression, oförmåga till att koncentrera sig, oro, hjärtklappningar och andra nedsatta dimensioner i

välbefinnandet. Jämfört med den friska kontrollgruppen hade den hypertyroida gruppen nedsatt livskvalitet och låg lägre i skalan på de generella- och mentala- hälsodomänerna.

Studierna av Gulseren och Sgarbi m fl mätt på samma sätt rapporterade nedsatt mental- och psykisk- hälsa. I Watt m fl, (2006) konstaterades att sömnproblem och ångest var psykiska symtom som återfanns bland hypertyreos patienter. Fynden utvärderades med HRQL frågeformuläret som visade att patienter med obehandlad hypertyreos lider av en lång rad symtom och har försämrad HRQL i allmänhet i sina dagliga aktiviteter.

Författarna kom fram till att HRQL var mer försämrad hos patienter med hypertyreos och hypotyreos där omkring hälften av patienterna hade reducerad livskvalitet och generell hälsostatus (Watt m fl, 2006).

Depression

Gulseren m fl ( 2005) i sin prospektiva studie kom fram till att olika tyreoidea

dysfunktioner leder till ångest, oro och depression som påverkar patientens livskvalitet. Alla grupper bedömdes med HDRS, HARS, BDQ och SF-36 som är ett generellt mått på individens hälsa och livskvalitet. Studien undersökte nivåer av depression, ångest/oro och förändringar före och efter behandlig mot hyper och hypotyreos av svårare och mildare form. Författarna påpekar att ångest, oro och depressions klagomålen var allvarligare hos patienter med hypertyreos. Psykiska symtom förbättrades hos overt hypertyreos patienter med behandling. Overt hyper- och hypotyreos patienter visade tydligare symtom

förbättring med behandling än de individer som hade mildare symtom, (Gulseren m fl 2005).

I studien av Fahrenfort m fl (1999) konstaterades att många av de individer som hade recidiverande besvär efter behandlingen för hypertyreos behövde psykologiskt stöd. SCL - 90 användes för att bedöma själv rapporterade psykopatologiska symtom som

depression och ångest. En av tre patienter hade heltids jobb och hade oförmåga att genomföra sina arbetsuppgifter även efter behandling (Fahrenfort m fl 1999).

Koncentration, nervositet, kognitivitet samt fysiska symptom

Biondi m fl (2005) fann att subklinisk tyreoidea störning reducerar livskvaliteten, påverkar psykiska och somatiska komponenter av välbefinnande, producerar relevant tecken och symtom på häftig tyreoidea hormons dysfunktion. Olika frågeformulär undersökte psykofysiska effekter av tyreoidea hormon där, man fann att individer med subklinisk hypertyroidea med exogena eller endogena symtom hade högre prevalens av palpitationer, tremor, värme intolerans, svettning, nervositet, ångest, reducerat

välbefinnande, fientlighet och koncentrations oförmåga. Författarna säger att det finns stor risk att insjukna i demens och alzeimers hos subkliniska hypertyreos patienter. Symtom med exogen adrenergisk överaktivitet hos subklinisk hypertyreoida patienter försvagades efter insatt behandling (Biondi m fl, 2005).

I tvärsnittsstudien av Biondi, m fl, (2000) presenterades att även unga och medelålders patienter med obehandlad endogen subklinisk hypertyreos har risk för försämrad

livskvalitet. Symtomen som nervositet, tremor och palpitation mm mättes med instrument Rating Scale och SF 36 Health Survey frågeformuläret som visade en signifikant

METODDISKUSSION

METODDISKUSSION

METODDISKUSSION

METODDISKUSSION

För att titta närmare på hypertyreos framförallt psykiska inverkan på det dagliga livet valdes en litteraturstudie som tyvärr inte bidrar med nya vetenskapliga kunskaper men som en insats till sjuksköterskans arbete med patienter.

En litteraturstudie är en sammanfattning av redan befintlig material.

I en litteraturstudie söker man bland författarnas resultat för att finna svar på sin

frågeställning. Man utgår från deras material och försöker finna de relevanta resultat som man behöver för sin studie.

Författarna stötte på en del problem med att hitta rätt sökord i de olika databaserna för att hitta rätt artiklar som var relevanta för ämnet vi ville studera. Vi fann alla artiklarna i fulltext och granskade många artiklar för att finna de mest relevanta samt sålla bort de som exkluderades från vetenskapliga artiklar. Efter vi läst in oss på materialet fick vi en grundläggande kunskap om sjukdomens inverkningar på livet.

En annan aspekt som är viktigt vid tolkning av resultat i artiklar är vår förförståelse. Vi är medvetna om att vi tolkar artikelförfattarnas resultat utifrån vår förförståelse. Det

redovisade resultatet måste ses i skenet av hur dessa tolkningar gjorts. Även vid översättning av artiklar kan vi ha feltolkat vissa ord och därmed kanske missuppfattat vissa resultat, vi fann inte några artiklar gjorda i Sverige eller skandinavien.Enbart en kvalitativ artikel hittades på grund av att sökorden var relaterade till kvantitativt mätbara underlag. Författarna fann att inte alla artiklarna fokuserade på enbart individer med hypertyreos vilket påverkar resultatets trovärdighet.

Att granska artiklarna och slå upp alla medicinska termer och engelska ord tog extra lång tid för att förstå sambandet i artiklarna. Vid artikelsökningen begränsade författarna sökningen vilket ledde till att otillräckligt antal artiklar fanns vid sökningen på

hypertyreos relaterat till sömn, författarna fick därför ta bort tidsbegränsningen på 10år och fann artiklar från 1992. En del intressanta abstrakt till artiklar har funnits som var relevant i vårt arbetsområde men dessa har varit svåra att få tag på och inte beställts vilket därmed har varit en begränsning i arbetet.

Artiklarna som valdes ut är genomförda i Danmark, Italien, Australien, USA, Turkiet och Holland vilket ger ett brett spektra och en djupare kunskap om hypertyreos även

internationellt. Det kan också vara en nackdel då det finns kulturella skillnader i förhållningssättet till att uttrycka vissa känslor och problem.

I studierna gjorda av Engum m, fl (2002), Bell, (2007), Bianchi m fl (2003), I Watt m fl, (2006) och Gulseren m fl (2005), Biondi m fl, (2005) och Fahrenfort m fl (1999) var urvalet av individer brett vilket kan medföra generalisering av resultatet då man får en övergripande bild. Det kan vara svårt att följa alla dessa individer med hypertyreos avseende sjukdomsutveckling och förlopp under en längre tid vilket kan leda till BIAS

genom att resultatet är svåruppföljt och siffrorna blir missvisande. I studierna av Elberling m fl, (2004) och Bondi m fl, (2000) var urvalet litet vilket kan leda till ett svårtolkat resultat som behövs kompletteras med ytterligare studier. Det är svårt att urskilja ålder i grupperna i de små studierna då antalet deltagare inte räcker till för att kategoriseras. I undersökningen av Engum m fl (2002) granskades patienternas TSH värden bara en gång under två års tid vilket sänker trovärdighet i undersökningen. Motsatsen med för litet urval kan leda till att flera studier behövs för att säkerställa trovärdigheten i resultatet.

RESULTATDISKUSSION

RESULTATDISKUSSION

RESULTATDISKUSSION

RESULTATDISKUSSION

Här går vi igenom de resultat vi funnit angående den psykiska inverkan på det dagliga livet. Vi ger även våra egna reflektioner och tankar samt i viss mån förslag till hur resultatet kan användas i vården.

Den hälsorelaterade livskvaliteten är relaterad till varje enskild individs upplevelse av sjukdomens inverkan på livet och har därför olika betydelse från patient till patient och kan innefatta många olika begrepp till en sänkt livskvalitet hos personer med hypertyreos (Carnevali,1999).

I vårt arbete har vi velat studera de psykiska aspekterna/symptomen av att drabbas av hypertyreos. Den psykiska inverkan på individens liv påverkar olika från person till person i sjukdomen hypertyreos.

Inverkan på dagligt liv

Man har funnit att hypertyreos ger utslag genom många symtom med de psykiska som mest framträdande i form av oro, humörsvängningar, ångest och depression vilket har hög effekt på livskvaliteten. Det visar sig i Gulseren m fl (2005) där det framgick att ångest, oro och depressions symtom var allvarligare hos patienter med hypertyreos. Elberling m fl, (2004) visar också att symptomen som sänker livskvaliteten är tydlig hos Graves och hypertyreoida patienterna genom att den fysiska och sociala funktionen, den mentala hälsan och framförallt välmåendet är nedsatt. Dom hade framförallt svårt för att sova och vila, sköta hemmets sysslor och få någon fritid över till nöje och återhämtning. Här av kan sjuksköterskan informera patienten om att denne bör vila vid trötthet även om rastlöshet finns bör kroppens signaler lydas och patienten borde inte tänka på problem strax före sänggående samt ha enskilt rum vid sjukhusvistelse för att undgå oroliga eller allvarligt sjuka patienter. Sjuksköterskan bör också vara medveten om att svala

sängkläder, bomullsfiltar, avsvalkning och sval rumstemperatur dämpar den besvärande värmekänslan och ibland kan insomningsmedel behövas under en kort period samt medicinering av Inderal för att dämpa dessa symptom och muskel tremor.

Sjuksköterskans individanpassade omvårdnad spelar därför stor roll i bemötandet av patienter med hypertyreos oavsett behandlingsåtgärder, alla symtom har olika

inverkningar på livet och individen bemästrar situationen utifrån sitt sätt. Thomsen m fl, (2005) fann att patienter med hypertyreos som vistades på sjukhus löper större risk för återfall med depressiva rubbningar eller bipolär rubbning än kontrollgrupps patienter. Detta visar att hypertyroidism är associerat med långtids humör rubbningar i det dagliga livet. I artikeln fann man samtidigt en studie gjord av Fukao m fl (2003) som påvisade att de patienter som återföll i sjukdom var mer känsliga för stress och för problem i det dagliga livet än patienterna som inte återföll i hypertyreodism. Det påvisades också att den uteblivna kognitiva och känslomässiga bristen som uppstår i hypertyreoidism medför att patienterna blir mer mottagliga för att utveckla affektiva störningar i det dagliga livets vardag. Diagnosen är en viktig faktor i behandlingen för att patientens individuella omvårdnad ska kunna utföras rätt av sjuksköterskan. Det är därför viktigt att sjuksköterskan har kunskap om symptom, progressivitet, allvarighetsgrad, diagnosmetoder, behandlingsalternativ och läkemedeleffekter som underlättar omvårdnaden av varje individs behov för sjukdomen hypertyreos (Almås 2002). Enligt Carnevali (1999) är sjuksköterskans uppgift att bistå den anhörige och den sjuke att få en bra balans mellan krav och resurser och därigenom uppnå så bra livskvalitet som möjligt. Sjuksköterskan som är en yttre resurs kan hjälpa till med vissa krav som

anhöriga inte kan/vill göra, genom att sjuksköterskan hjälper till med de kraven kan det bli en bättre balans i tillvaron genom att patienten och dess anhöriga får bättre

sjukdomsinsikt.I studien av Biondi m fl (2007) utvärderades den mentala hälsan, generella hälsan och sociala funktionen där man fann genom den använda studien av Schlote m fl hade den hypertyroida gruppen nedsatt livskvalitet och låg lägre i skalan på de generella- och mentala- hälsodomänerna.

Studierna av Gulseren och Sgarbi m fl mätt på samma sätt rapporterade nedsatt mental- och psykisk- hälsa. Sjuksköterskan kan genom sin kunskap och insats underlätta för patienten genom att bibehålla tillfredställande vardag genom individualiserat anpassade omvårdnadsinsatser efter patientens behov. Sjuksköterskan bör informera patienten om att humörsvängningar och irritabilitet är vanligt. Att skapa lugn och ro och undvika stress samt att sjuksköterskan ger en individuell patient information kring sjukdomen så att patienten bibehåller lugnet och kan acceptera sina symptom utifrån sjukdomsinsikten är en viktig omvårdnadsåtgärd (Martinsen, 2002).

Biondi m fl, (2000) fastställde i sin kliniska studie en signifikant prevalens av specifika symtom och tecken av thyroidea hormonets överproduktion och märkbara försämring av livskvaliteten hos unga och medelålders patienter. En högre prevalens av förtidiga

arteriella slag hos de endogent subkliniska hypertyroidea patienterna framkom. Patientens inre och yttre resurser är viktiga redskap i den individuellt anpassade omvårdnaden i sjukdomen, Carnevali (1999) menar också att detta infinner sig genom kunskap och motivation.

Sjuksköterskans ansvar är att informera patienten att inte sluta ta sin medicin även om sjukdomens symptom försvinner, sjuksköterskan kan vara ett stöd och finnas till för patienten genom att svara på frågor och vara uppmuntrande. Biondi m fl, (2005) såg att subklinisk tyreoidea störning reducerar livskvalitet, påverkar psykiska och somatiska komponenter av välbefinnande. Liksom i studien av Watt m fl, (2006) visades en

försämrad generell hälsostatus hos alla patienterna samt att HRQL var mer försämrat hos patienter med hypertyreos och hypotyreos där omkring hälften av patienterna hade en genomgående reducerad livskvalitet och generellt reducerad hälsostatus. Detta hör ihop med studien avFahrenfort m fl (1999) där man fann en oförmåga att genomföra sina jobbrutiner efter behandling. Många av dessa patienter behövde psykologiskt stöd enligt studien och därför kan sjuksköterskan kontakta den psykologiska avdelningen för vidare behandling. Att stärka patientens inre resurser genom att ge en individuellt anpassad kunskap om sjukdomen kan underlätta för patienten att leva ett normalt liv och acceptera sjukdomen(Carnevali 1999).

Med hänvisning till Carnevali (1999) kan en situation med att stänga inne sina känslor medföra att kraven i det dagliga livet blir för mycket och det råder obalans i krav och resurser.I studien som gjordes av Bianchi m fl (2003) visade depression och ångest sig vanligt förekommande i psykiska tillståndet, fysiska livet, generella hälsan, vitaliteten, social funktionen, emotionella faktorerna och mentala hälsan vilka var sänkta hos patienter med benigna sjukdomar i tyreoidea. Hos många av patienterna presenterades humör/beteendestörningar med signifikanta värden och patienterna upplevde pga detta begränsningar i sociala, fysiska, emotionella funktioner samt en försämrad generell hälsostatus. En motsats påvisades i studien av Bell m fl (2007) där det konstaterades att hypertyreos inte är associerat med lägre välbefinnande eller sänkt hälsorealterad

livskvalitet, inverkningar på resultatet kan vara bla. att 240 kvinnor i var grupp gick på antidepressiv medicinering samt att ingen av de var sjukvårdssökande för primär

sjukdomsutveckling. Med hjälp och stöd blir sjuksköterskan en yttre resurs till anhöriga och den sjuke, de har då möjlighet att orka klara av kraven på ett bättre vis och få balans i sitt dagliga liv och därigenom uppnå bättre livskvalitet utefter sin situation enligt

Carnevali (1999).

I Almås (2002) beskrivs att det i fall av allvarligare hypertyreos är behandlingen med konstgjord hormon livslång. Det är en omställning i vardagen och ett viktigt måste för att det dagliga livet ska fungera. Patienten kan uppleva det psykiskt jobbigt att behöva leva resten av sitt liv med medicinering och sjukdom. I mildare former av hypertyreos behövs inte alltid medicinering men kontroll av TSH med jämna mellanrum. Carnevali (1999) menar att sjuksköterskan ska vara uppmärksam på olika reaktioner på dem de vårdar och för att bearbeta detta bör sjuksköterskan ställa vissa frågor till sig själv. På detta vis kan de nya erfarenheterna läggas till de gamla kunskaperna, och vid senare skede plockas de fram.

SLUTORD

SLUTORD

SLUTORD

SLUTORD

Genom att skriva denna litteratur studien och genom våra praktikplatser har författarna fått bredare kunskap av individens enskilda behov utifrån hypertyreos inverkan på livet. Hypertyreos är vanligt förekommande i alla åldrar främst hos kvinnor och har olika symtom och inverkningar på varje enskild individ och därför är den individanpassade omvårdnaden en viktig roll i sjuksköterskans yrke.

Genom att läsa och förstå Carnevalis teori att ta till vara patientens inre och yttre resurser har författarna insett att resurserna har stor betydelse i behandlingsprogressen. En brist på litteratur om hypertyreos inverkan på livet under studiens gång var ett faktum vilket kan vara en bidragande orsak till att sjuksköterskans uppföljning av forskningen inom det verksamma området blir svår att hålla uppdaterad.

Det var svårt att finna tillräckligt många artiklar som höll hög kvalitet och artikelsökningen tog lång tid och vi fann endast 8 artiklar som höll hög kvalitet.

Författarna ser gärna att det kommer nya studier om detta område inom en snar framtid då det är en vanligt förekommande sjukdom bland svenska kvinnor, vilket skulle

underlätta sjuksköterskans omvårdnadsarbete och patienternas uppfattningar/upplevelser kring sjukdomen.

REFERENSLISTA

REFERENSLISTA

REFERENSLISTA

REFERENSLISTA

Almås, H Red(2002) klinisk omvårdnad 2. Stockholm: Liber AB

Bell m fl (2006) Well-being, Health- related Quality of life and cardiovascular disease risk profile in women with subclinical thyroid disease – a community- based study.

Clinical Endocrinology, 2007, 66,548- 556

Bianchi m fl (2003) Health- related Quality of life in patient with thyroid disorders.

Quality of life research, 2004, 13, 45-54.

Biondi m fl (2005) Subclinical hyperthyroidism: clinical features and treatment options.

European Journal of Endocrinologi, 2005, 152, 1-9

Biondi m fl (2007) The clinical significance of subclinical thyroid dysfunction.

Endocrine Reviews

Biondi m fl (2000) Endogenous subclinical Hyperthyroidism Affects quality of life and Cardiac morphology and function in young and middle- aged patient.

The Journal of Endocrinologi & Metabolism

Carnevali (1999) Handbok I omvårdnadsdiagnostik. Falköping: Liber AB. Ericson, E & Ericson, T(2002) Medicinska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur.

Elberling T V, m fl (2004) Impaired health- related Quality of life in Graves´ disease. A prospective study. European journal of Endocrinology, 2004, 151 549-555

Fahrenfort J J m fl(1999) Long-term residual complaints and psychosocial sequelae after remission of hyperthyroidism. Psychoneuroendocrinology, 2000, 25.201-211

Gulserens, S m fl (2005) Depression, anxiety, health – related quality of life and disability in patients with overt and subclinical thyroid dysfunction.

Archives of Medical Research, 2006, 3(1), 133-9.

Hedner, L P (2004) Invärtesmedicin. Lund: Studentlitteratur.

Lemker, H (1996) sköldkörteln och dess sjukdomar Stockholm: Ljunglöfs Offset AB. Martinsen, L A (2002) Omvårdnad vid förändrad funktion i sköldkörteln och

Polit, D F & Hungler, B P (1999) Nursing research. Principles and methods (6th ed.). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.

Polit m fl (2001) Nursing research. Principles and methods (7th ed.). Philadelphia: J.B.Lippincott Company.

SOSFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen.

SOSFS 1993: 17. Allmänna råd om omvårdnad inom Hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen(2005) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.

Thomsen A F m fl (2005) Increased risk of affective disorder following hospitalisation with hyperthyroidism - a register-based study. European journal of Endocrinology, 2005, 152, 535-543

Watt m T fl (2006) Quality of life in patient with benign thyroid disorder. A review

European Journal of Endocrinologi, 2006,154, 501-510.

Willman, A & Stoltz, P (2002) Evidensbaserad omvårdnad. Lund: Studentlitteratur

BILAGOR

BILAGOR

BILAGOR

BILAGOR

Bilaga 1: Kriterier för kvalitetsbedömning av studier med kvantitativ metod. Bilaga 2: Kritisk granskning av artiklar, enligt Polit m fl (2001).

Bilaga 3: Matris över artiklarna

BILAGA 1

KRITERIER FÖR KVALITETSBEDÖMNING AV

KRITERIER FÖR KVALITETSBEDÖMNING AV

KRITERIER FÖR KVALITETSBEDÖMNING AV

KRITERIER FÖR KVALITETSBEDÖMNING AV

STUDIER MED KVANTITATIV METOD

STUDIER MED KVANTITATIV METOD

STUDIER MED KVANTITATIV METOD

STUDIER MED KVANTITATIV METOD

Kriterier för kvalitetsbedömning av studier med kvantitativ metod ( inspirerad av Willman & Stoltz, 2002)

1. Är syftet tydligt beskrivet? 2. Redovisas statistisk metod?

3. Är urvalsförfarandet tydligt beskrivet, inkludering och exkluderingskriterierna? 4. Redovisas bortfall?

5. Är forskningsmetod tydligt beskriven? 6. Är instrumenten valida och reliabla? 7. Förs ett etiskt resonemang?

8. Är resultatet relevant i förhållande till syftet? 9. Är resultatet generaliserbar och signifikant?

10. Diskuteras starka och svaga sidor som kan ha påverkat resultatet? Totalt 100 poäng. Kvalitetsgradering enligt procentindelning:

Hög III 87 – 100 % Medel II 69 – 86 % Låg I - 0 %

Frågorna har ställds och besvarats med positivt eller negativt svar och har beroende på svaret tilldelats 10 eller 0 poäng. Efter detta har en sammanställning av kvalitén med I, II, III för varje artikel gjorts.

BILAGA 2

Kritisk granskning av artiklar, enligt Polit m fl (2001)

Artikel: Titel: Abstrakt: Introdukti on:

Metod: Resultat: diskussion:Övergripande granskning: Impaird health- related quality of life in Grave` desease. A prospective study. Elberling, T V m fl (2004). European journal of Endocrinoly ,2004, 151 549 Innehåller 12 ord. bra titel som tar upp fenomenet Syftet, metod, urval, resultat presenteras . Syftet med studien presen-teras. Tidigare forsning benämns. Metod och mätinstrument presenteras. Analysmetod och urval är beskrivet. Bra redovisat med tabeller som kompletterar. Svag- heter och starka karak- tärer tas upp samt begräns- ningarna Etiska aspekter tas inte upp. En aning svårläst men samtidigt omfattande och refer-enser. Health- related quality of life in patients with thyroid disorders. Bianchi, G P m fl (2003). Quality of life research,200 4, 13 45-54. Innehåller 10 ord. väcker intresse, har fenomenet urval av gruppen. Tydligt abstrakt med urval, beskrivnin g, metod, signifi-kanta resultat samt rekom- mendati-oner för använd-ning Teoretisk beskriv-ning, fenom , metod, urval. Tidigare forskning inom området och andra studier. Beskrivning av använda frågeformular, urval, inkluderings och exkluderings- kriterier. Tabeller som förtydligar och klargör alla inverkning-arna. Djup beskrivning. Jämför- else av resultat från andra studier. Före- slagen använd-ning i det kliniska området Intresanta fynd medetiska aspekter presenterade. Omfattande studie med bra refer- enser.

Artikel: Titel: Abstrakt :

Introdukti on:

Metod: Resultat: diskussion: Övergripande granskning: Well- being, health- related quality of life and cardiovascula r disease risk profile in women with sublinical thyroid disease- a community- based study. Bell, R Gm fl (2006). Clinical Endocrinoly, 2007 66 548-556. Innehål-ler 22 ord. Lång titel men speglar innehå-llet bra. Tar upp olika fenomen . Saknas ordet abstrakt Syftet, metod, urval, resulat presen-teras. Vikten av studiens syfte presen-teras Metoden är bes-kriven i urval som under- rubriker vilket förtyd-ligar tillväga- gångssät tet. Bortfallet presenteras samt vilka andra läkemedel som kan ha interagerat med forsknings-resultatet. Tolkning av resultatet finns, Rekom-mendation för vidare forsk-ning med specifikare urval. Lättläst men otydlig klarhet i det presenterade Resultatet och angivna referenser. Increaced risk of affective disorder following hospitalisatio n with hyperthyroidi sm- a register- based study. Thomsen, A F m fl, 005). European journal of Endocrinoly ,2005, 152 535- 543. 13 ord. väcker intresse, Innehåll er fenomen et urval av gruppen. Syftet, metod, urval, resultat presente ras Hypotes som undersökt es är presentera d. Relevant inkluderad studie presentera r tidigare forskning Tillväg-agångs- sättet presen-teras. Regist- errefere-nser presen-teras. Tydlig presentation av resultatet med tabeller, diagram och förklaringar till dessa. Bra diskus- sion som väcker intresset och förståelsen för det undersökta fenomenet Ordet syfte saknas intres-santa fynd som ger en bra inblick. Lättläst men saknar själv- kritik i diskussionen. Anger ref-erenser.

Artikel: Titel: Abstrakt: Introdukti on:

Metod: Resultat: diskussion: Övergripand e granskning: The clinical signify-cance of subclinical thyroid dys-function. Biondi B m fl (2000). Endocrine society Kort titel som inte sammanf attar hela inne-hållet, kan vara miss-ledande vid artikel- sökni-ngen. Ordet abstrakt saknas, Key words innefattar dock en tydlig beskrivning av alla sökord som studien presenterar. Liten presen-tation av tidigare gjorda studier ger en samman-fattande bild av studien. . Presenterar att studien är baserad på tidigare gjorde studier som refereras till. Alla resultat och slutsatser presenteras satt i sammahang, lätt att få en förtydligad bild av resultatet. Jämförelse av studierna och dess resu- ltat diskuteras, satt i jämför- else med varann En över-gripande som ger en bra och tydlig bild av det under- sökta ämnet. Anger referenser. Depression, anxiety, health – related quality of life and disability in patients with overt and subclinical thyroid dysfunction . Gulserens, S m fl (2005). Archives of Medical Research, 2006, 3(1), 133-9. Lite för lång, 17 ord som speglar artikelns innehåll väll, olika fenomen som ska studeras samt under-sökings- grupper finns med i titeln. Ordet abstrakt saknas. Tydlig beskrivning av syfte, fenomen, urvals grupper, metod samt resultat. Väcker intresse för läsning. Fenomen, vikten för undersökn ing, syfte förtydligas . Tidigare forskning presen-teras. Urval samt inkludering och exkluderingskri terierna är med. 6 olika mättningsinstru ment beskrivs bra. Genomförande samt dataanalysmeto den redovisas. Etik är med. Bortfall presenteras. 3 tabeller med signifikanta resultat gör det lättare att granska och förstå studien. Styrka och svagheter diskut-eras. Studiens betydelse och nya fynd tas upp. Rekom-mendatio ner för vidare forskning . En omfat-tande undersök ning som gör att det en aning är svårläst studie. Infor-mations rik och omfat-tande artikel. Anger ref-erenser.

Artikel: Titel: Abstrakt: Introduktion :

Metod: Resultat: diskussion: Övergripande granskning: Endogenous subclinical Hyperthyroidi sm Affects quality of life and Cardiac morphology and function in young and middle- aged patient. Biondi B m fl (2000). The Journal of Clinical Endocrinolog i & metabolism 18 ord, fenomenet beskrivs, undersökn ins grupp finns med. Titeln speglar innehållet. Syftet med studien är tydligt beskrivet men ordet syftet fattas, metod, urval, mätnings instrument samt resultat presen-teras. Introduktion som väcker intresse, syfte med studien tas upp, tidigare forskning beskrivs. urval av deltagare, exkludering kriterierna finns, tabell, mätnings instrument och analysmetod presenteras, etik är med. Användning av mät- instrument ger en god reliabilitet och validitet Har forskaren summerat det som kom från data analysen. Resultat samt tabeller underlättar för läsaren. Drar forskaren slutsatser och tolkar resultat och Artikel uppfyller kriterierna för vetenskap-lighet Anger referenser. Subclinical hyperthyroidis m: clinical features and treatment options. Biondi, B m fl (2004). European Journal of Endocrinologi, 2005, 152, 1-9 Innehåller 7 ord, är relevant Ordet syfte saknas, men syftet med studien beskrivs tydligt. Syfte med studien, signifikant resultat av fenomenet tas upp, koppling till tidigare, studier som är gjorde inom området beskrivs. Sätter in läsaren bra i ämnet. Longitudinal rerospektive kvantitativa metoder. Resultat delen saknar huvudrubri k. Ordet diskussion sakna men forskaren drar slutsatser, tolkar och värdera resultat. Svagheter diskuteras. Intressa nta fynd Anger ref-erenser. .

Artikel: Titel: Abstrakt: Introduktion: Metod: Resultat: diskussion: Övergripande granskning: Quality of life in patient with benign thyroid disorder. A review. Watt m T fl (2006). European Journal of Endocrinol ogi, 2006, 154,501-510. 11 ord, som speglar artikel ns innehål l bra Presenteras fenomen som ska undersökas, mätnings instrument och resultat. Saknas ordet introduktion: syftet med studien tas upp, tabell som finn med. Sätter inläsaren bra i ämnet och en litteratur översikt av tidigare studier. Behovet av studien och varför den är viktigt är framkommer. Ordet metod saknas, har använt många referenser. Resultat delen saknar huvudrubr ik. Ordet discussion finns inte. Utifrån tillgängliga litteratur drar Författar- nas slutsatser, tolkar och värdera resultat. Svagheter diskuteras. Finns inte tydlig ordet Introduktion Metod, Resultat, discussion. Anger referenser. Long-term residual comp-laints and psycho-social sequelae after remission of hyperthyr oidism. Fahrenfort J J m fl(2000). Psychone uroendocr inology, 2000, 25.201-211 11 ord, väcker intres-se, speglar innehål let. Håller sig inom ramen för antal ordet, har mäinstrume nt, har nödvändiga uppgifter. Sätter in läsaren bra i ämnet . Är innehållsri k med beskrivnin g av tillvägning sätet. Användning av mätinstrum ent ger en god validitet och reliabilitet. Bra resultat, har forskaren summerat det som kom från data analysen med bra under-rubriker och tabeller som lättar för läsaren.

Forskaren menar att den mest framstående avvikelse var relaterad till funktions otillräcklighet. Författaren menar också att det finns en okänd

förhållande mellan det aktuella duration av hyperhyroidism i sig och varaktighet av sådant försämring betyder och att mer forskning i detta behövs. Artikel uppfyller kriterierna för vetenskap lighet och har med

BILAGA 3 MATRIS

FÖRFATTARE år/land

DELTAGARE/ BORTFALL

SYFTE INSTRUMENT RESULTAT STUDIEDISIGN

KVALITET Elberling, T V m fl (2004). Danmark 64 individer (indelade i två grupper) 30 ny diagnostiserade obehandlade Graves. 34 ålders, köns och utbildnings matchade friska kontroller. Att undersöka HRQL i Graves samt efter medicineringens påverkan på HRQL. SF-36 fråge-formuläret användes. HRQL var nedsatt i insjuknandet av Graves sjukdom, ett år efter insatt behandling var HRQL normaliserat. Prospective study III hög Bianchi, G P m fl (2003). Italien 369 patienter 81 hypotyroida 45 hypertyroida 51 Hashimoto tyroiditer 191 eutyroida struma. Att undersöka hälsorelaterad livskvalitet hos patienter med tyroidstörningar SF-36 fråge-formuläret och NHP användes. Nedatt HRQL humör/beteende störningar var nedsatt och även fortsatt nedsatt efter hormon-insättning. Kvantitativ III hög FÖRFATTARE år/land DELTAGARE/ BORTFALL

SYFTE INSTRUMENT RESULTAT STUDIEDISIGN

KVALITET Bell, R G m fl (2006). Australien 1423 icke sjukvårdssökande kvinnor 18-75 år. Att undersöka om obehandlad tyroidsjukdom är associerad me nedsatt HRQL och i riskprofilen av utveckla hjärt-kärlsjukdomar. SF-36 fråge-formuläret och PGWI användes. Påvisade inga samband mellan tyroidit och försämrad HRQL eller risk för att insjukna i hjärt-kärlsjukdom. Ett stort antal av deltagarna var dock under antidepressiv medicinering. Kvantitativ III hög Thomsen, A F m fl,(2005). Danmark 183 647 identifierade patienter befriade med en diagnos. Att undersöka om sjukhusvistelse i samband med hypertyreos var en riskfaktor för utveckling av affektiva rubbningar och en utredning om förhållandet mellan dessa. ICD för identifikationen.

Man fann att patienter med hypertyreos som vistades på sjukhus löper större risk för åter-fall med depressiva rubbningar eller bipolär rubbning Cohort studie III hög

FÖRFATTARE år/land

DELTAGARE/ BORTFALL

SYFTE INSTRUMENT RESULTAT STUDIEDISIGN

KVALITET Biondi m fl (2007). USA Individer som ingått i tre olika studier. Utvärderade livskvaliteten hos individer med hypertyreos. SF-36 fråge-formuläret. Påvisade nedsatt sömn kvalitet, depression, oförmåga till att koncentrera sig, oro, hjärtklappningar och andra nedsatta dimensioner i välbefinnandet Kvantitativ III hög Gulserens m fl (2006). Turkiet 160/28 Individer total fem grupper Overt hypertyreos 51 Subkliniska hypertyreos 13 Overt hypotyreos 33 Subkliniska Hypotyreos 43 eutyreos 20. Undersöka prospektiv effekten av tyroidea dysfunktion på livskvalitet, nivåer av depression/ångest och förändring i variabler efter behandling. Skalor och frågeförmulär HDRS, HARS, BDQ. Symtom checklista SCL-90-R, hälso relaterade livskvalitet bedöms med FS-36. Ångest/deppresion var signifikant högre hos patienter med hyper och subklinisk hypertyreos. QoL sämre hos patienten med overt och subsubklinisk hypertyreos än kotroll grupp. Med behanling förbättrades psykologiska symtom och QoL hos alla patienter. Prospektivt III hög FÖRFATTARE år/land DELTAGARE/ BORTFALL

SYFTE INSTRUMENT RESULTAT STUDIEDISIGN

KVALITET Biondi B m

fl (2000)

Italian

23 deltagare/0 Avgöra den kliniska inverkan av endogenetisk och subklinisk hypertyroedism, specifika symtom och tecken av tytoidea hormonens överflöde och livskvalitets Symtom Rating Scale, Short Form 36

hälsoundersökning frågeformulär

Påvisar att hypertyreos har en signifikant påverkan på livskvalitet Cross- sectional III Biondi m fl (2004) Italian Det anges inte. Att belysa om subkliniska hypertyreos är en gemensam faktor som kan orsakas av exogena och endogena

Inga instrument använda.

Det gjordes relevanta fynd som påvisar att livskvalitet och välbefinnandepåverkas av sublinisk

hypertirios och detta påverkar också socio

-Review II

FÖRFATTARE/år/l and

DELTAGARE/ BORTFALL

SYFTE INSTRUMENT RESULTAT STUDIEDISIGN

KVALITET Watt m fl

(2006).

Danmark

Anges inte Att beskriva åkommor och dess konsekvenser orsakade av thyroideamalfunkti on Frågeförmulär: HCQ, CTQ, HRQL,TSQ. Enligt den tillgängliga litteraturen har patienter med thytoidea disfunktion en prevalecent påverkan på hälsorelater-ad livskvalitet, både i det obehandlade fasen som i det långa loppet. Review II Fahrenfort, m fl (2000) Netherlands Det valdes från början 566 deltagar/ 263 Valdes bort. Det totala användbara deltagare blev 303 patienter. Studera resultat av residual klagelser hos hypertyreos patienter efter behandling. Frågeförmulär: HCQ, symtom checklista SCL-90. Nottingham Health Profile för att mäta hälsa/livskvalite . Resultatet bekräftar att en regelbunden behandling leder till en förbättring hos patienter. Kvalitativ studie III