Examensarbete i socialt arbete Malmö högskola
15 hp Hälsa och samhälle
”HJÄRNAN MOT HJÄRTAT”
EN KVALITATIV STUDIE AV MIGRATIONSVERKETS
HANDLÄGGARES UPPLEVELSER AV ETISKA
DILEMMAN
NADJA EL-HINIDY NILSSON
EVELINA GRANBOM
”HJÄRNAN MOT HJÄRTAT”
EN KVALITATIV STUDIE AV MIGRATIONSVERKETS
HANDLÄGGARES UPPLEVELSER AV ETISKA
DILEMMAN
NADJA EL-HINIDY NILSSON
EVELINA GRANBOM
El-Hinidy Nilsson, N & Granbom, E. ”Hjärnan mot hjärtat”. En kvalitativ studie av Migrationsverkets handläggares upplevelser av etiska dilemman. Examensarbete i socialt
arbete. 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen
för socialt arbete, 2015.
“THE HEAD AGAINST THE HEART”
A QUALITATIVE STUDY OF ETHICAL DILEMMAS
EXPERIENCED BY CASEWORKERS OF THE
SWEDISH MIGRATION BOARD
NADJA EL-HINIDY NILSSON
EVELINA GRANBOM
El-Hinidy Nilsson, N & Granbom, E. “The head against the heart. A qualitative study of ethical dilemmas experienced by caseworkers of the Swedish migration board”. Degree
project in social work, 15 credit points. Malmö University: Faculty of health and society,
Department of social work. 2015.
This study is focused on the administrators of the Swedish Migration board and their experiences of ethical dilemmas in their daily work with asylum seekers. Our research question is aimed at examining the ethical dilemmas that the caseworker as a social agent is experiencing in the meeting with the asylum seeker.
The empirical material in this study is based on interviews with five caseworkers of the Swedish Migration board. The material has been collected through semi-structured interviews and has then been analyzed through professional ethics as a theoretical framework.
The results of this study show that ethical dilemmas are constantly being present in the work of the caseworkers. Ethical dilemmas are in different ways occurring in the meeting with the asylum seeker. The law that regulates the caseworkers work is functioning as a limiting aspect, which leads to a feeling of contradiction between the caseworker’s personal ethics and the professional ethics.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. Inledning………s. 1 1.1 Problemformulering………..s. 1 1.1.2 Hypotes………...s. 1 1.2 Syfte………...s. 2 1.3 Frågeställning……….. ………..s. 2 1.4 Avgränsning………..s. 2 1.5 Disposition………s. 2 2. Bakgrund………...s. 3 2.1 Migrationsverket………...s. 3 2.1.1 Utlänningslagen (2005:716)………...s. 3 2.1.2 Asylprocessen………s. 4 2.1.3 Handläggarens roll………...s. 5 2.2 Socialt arbete……….s. 5 2.2.1 Mötets betydelse………s. 6 2.2.2 Aktör inom socialt arbete………...s. 6 2.2.3 Profession………..s. 7 2.2.4 Etik………s. 73. Tidigare forskning………....s. 9
3.1 Etiska dilemman på Migrationsverket ur ett norskt perspektiv………....s. 9 3.2 Handläggares bedömning av den sökandes trovärdighet………....s. 10 3.3 Emotionella strategier i handläggarnas arbete……… s.12 3.4 Etiska dilemman i socialt arbete med barn……… s. 12
4. Teori……….s. 14
4.1 Professionsetik………s. 14 4.1.1 Introduktion till professionsetik………...s. 14 4.1.2 Parsons teori kring professionsetik………..s. 15 4.2 Teoridiskussion……….. s. 15 5. Metod……….. s. 17 5.1 Metodologisk ansats……….. s. 17 5.1.2 Förförståelse………... s. 17 5.2 Metodologi………... s. 17 5.2.1 Kvalitativ forskningsintervju………. s. 18 5.2.2 Informanten som kunskapssubjekt ………...s. 18 5.3 Urval och tillvägagångssätt……….. s. 19 5.3.1 Bortfall……….…. s. 20 5.4 Validitet och reliabilitet……….….. s. 20 5.5 Etiska överväganden……….... s. 20 5.6 Analysmetod……….……s. 21 5.6.1 Transkribering och kodning………..s. 21 5.7 Metoddiskussion………. s. 22 5.7.1 Kvalitativ metod……….. s. 22 5.7.2 Telefonintervju……… s. 22 5.7.3 Informanternas benägenhet att delta i studien ……….s. 23
6. Resultat och analys………. s. 24
6.1 Presentation av informanter...…s. 24 6.2 Det professionella mötet ……….s. 24 6.2.1 Handläggarens upplevelser i mötet med den asylsökande…...s. 24 6.2.2 Makt och myndighetsutövning i mötet………s. 29
6.3 Etiska dilemman……….s. 35 6.3.1. Motsättning mellan handläggarens inre etik och professionsetiken…………...s. 35 6.3.2 Handledning och utbildning kring etiska dilemman……….. s. 37
7. Slutdiskussion……… s. 40 8. Sammanfattning……… s. 43 9. Referenser……….. s. 45 Bilagor……… s. 48
1. INLEDNING
Varje år söker tusentals människor sig till Europa med hopp om ett nytt liv och en trygg framtid. Ett av de EU-länder som tar emot flest asylansökningar är Sverige, där det totala antalet ansökningar har ökat markant under de senaste tio åren (Migrationsverket 1, 2014 ). Under 2014 ansökte 81 000 människor om asyl i Sverige och av dessa beviljade Migrationsverket 33 500 människor skydd (Migrationsverket 2, 2015).
Migrationsverket är en myndighet som är utsatt för hård, medial kritik som bygger på att besluten som fattas anses vara inhumana (Eggebø, 2013; Granhag m.fl., 2005). I samband med det ökande antalet asylansökningar har arbetssituationen för Migrationsverkets anställda försämrats (SVT, 2014; Hela Hälsingland, 2014; Dagens nyheter, 2013). Migrationsverkets handläggare befinner sig därmed i en situation där deras arbete beskrivs som inhumant i media, samtidigt som deras arbete är präglat av hård arbetsbelastning och stress, där flertalet handläggare upplever svårigheter i mötet med den asylsökande (a a). Migrationsverket som myndighet är således påverkad av både samhälleliga och politiska
förändringar. Detta gör att det arbete som utförs på myndigheten befinner sig i skärningspunkten mellan individ och samhälle (Herz (red.), 2012). Handläggarna på Migrationsverket möter dagligen utsatta människor i samband med att de ansöker om asyl, vilket gör att handläggarna måste förhålla sig till emotionella och etiska aspekter i sitt arbete.
1.1 Problemformulering
Socialt arbete är ett fält som berör flertalet olika områden vilket medför att den sociala aktören, beroende på arbetsplats, ställs inför olika former av utmaningar. De utmaningar den professionella ställs inför kan bland annat betyda att beslut som innebär myndighetsutövning mot enskild måste fattas (Svensson m.fl., 2008). Myndighetsutövning mot enskild är en central del av det arbete handläggare på Migrationsverket utför. Handläggaren befinner sig således i en maktposition i förhållande till den sökande, då det är den professionella som har makten att fatta ibland livsavgörande beslut som har en direkt inverkan på enskilda individers liv (a a). Det är därför av stor vikt att handläggaren har en medvetenhet kring etik, moral och värderingar i sitt arbete och hur det påverkar människors livsöde (Akademikerförbundet SSR, 2011). Mötet mellan handläggare och den
asylsökande är ett sammanhang där handläggaren kan uppleva etiska dilemman i form av motsättningar mellan den inre etiken och professionsetiken. Vi vill därför undersöka om handläggare på Migrationsverket som arbetar med asylärenden upplever etiska dilemman och vad dessa utgörs av.
1.1.2 Hypotes
Vår hypotes är att den här studien kommer att synliggöra handläggarens
upplevelser av etiska dilemman i arbetet med asylansökningar. Vi tror vidare att etiska dilemman uppstår i spänningen mellan den inre etiken1 och
professionsetiken2 på Migrationsverket. Detta då Migrationsverkets fasta ram består av lagstiftningen3 vilket varje enskild handläggare måste förhålla sig till i sitt arbete. Handläggarens handlingsutrymme är således begränsat.
1 Detta diskuteras i avsnitt 2.2.4 Etik.
2 Denna teori presenteras i avsnitt 4.1 Professionsetik.
1.2 Syfte
Handläggarens arbete med asylärenden innebär myndighetsutövning mot enskild och att ta ställning till svåra beslut som kan ha en stor inverkan på den sökandes framtid. Syftet med den här studien är att undersöka om Migrationsverkets handläggare upplever etiska dilemman i mötet med den asylsökande samt vad dessa dilemman utgörs av. Syftet är även att belysa om handläggare på
Migrationsverket upplever en motsättning mellan den inre etiken och professionsetiken.
1.3 Frågeställning
Vår frågeställning vill undersöka vilka etiska dilemman som Migrationsverkets handläggare upplever i sitt arbete med asylärenden.
- Vilka etiska dilemman upplever handläggaren som social aktör i mötet med den asylsökande?
1.4 Avgränsning
Den här studien är avgränsad till fem asylhandläggare på Migrationsverket och deras erfarenheter av etiska dilemman, vilket vi vill belysa utifrån ett
professionsetiskt perspektiv. Det hade även varit intressant att undersöka upplevelsen av etiska dilemman hos aktörer som arbetar på andra nivåer inom Migrationsverket som organisation, då vi tror att graden av kontakt med de sökande har en inverkan på dessa upplevelser. På grund av studiens utsatta tidsram har vi dock valt att enbart fokusera på asylhandläggarnas upplevelser.
1.5 Disposition
I nästa avsnitt presenterar vi en bakgrund till vår studie vilken innefattar olika aspekter av socialt arbete, vad en profession innebär samt hur Migrationsverket som verksamhet är organiserad. Vi beskriver även handläggarens roll i
asylprocessen och hur en sådan process går till. Vi diskuterar sedan vad etik och etiska dilemman innebär. En forskningsöversikt av relevanta tidigare studier görs sedan där vi för en diskussion kring dessa studier i förhållande till vår
frågeställning, syfte och problemformulering.
Vidare presenterar vi vårt teoretiska ramverk som utgörs av professionsetik. Vi för även en diskussion kring valet av teori. Sedan följer en metod-del, där vi redogör för hur vi har planerat och genomfört vår kvalitativa studie.
Avslutningsvis diskuterar vi för- och nackdelar med valet av vår kvalitativa, metodologiska ansats. Sedan följer studiens resultat- och analysavsnitt strukturerat utifrån centrala teman. Avslutningsvis för vi en slutdiskussion kring vårt resultat. En sammanfattning av studien följer sedan samt en referenslista och bilagor.
2. BAKGRUND
I detta avsnitt presenterar vi Migrationsverket som organisation, den lagstiftning handläggaren arbetar utifrån samt hur asylprocessen ser ut. Vi beskriver även handläggarens roll och arbete vid asylärenden.
2.1 Migrationsverket
Migrationsverket arbetar på uppdrag från Sveriges regering och riksdag, vilka även beslutar kring asyl- och migrationspolitiken. Detta omfattar
invandringspolitik, flyktingpolitik, återvändande samt kopplingen mellan
migration och utveckling. Regeringen ger ett nytt utlåtande per år som reglerar de uppdrag och mål Migrationsverket ska uppfylla (Migrationsverket 3, 2014). Regeringens mål 2014 för Migrationsverket var att “(...) säkerställa en långsiktigt
hållbar migrationspolitik som värnar asylrätten och som inom ramen för den reglerade invandringen underlättar rörlighet över gränser, främjar en behovsstyrd arbetskraftsinvandring och tillvaratar och beaktar migrationens utvecklingseffekter samt fördjupar det europeiska och internationella samarbetet” (a a).
Migrations- och asylpolitik är till sin natur gränsöverskridande - människor förflyttar sig ständigt mellan olika länder runt om i världen. Antalet migranter uppgår till ungefär 200 miljoner, där cirka 16 miljoner av dem utgörs av flyktingar (Migrationsverket 4, 2014). Migrationsverket är den myndighet som prövar asylansökningar för människor som söker skydd undan förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning, kön, sexuell läggning eller tillhörighet till viss samhällsgrupp. Dessa grunder utgör definitionen för vem som är att förstå som flykting (Migrationsverket 5, 2014).
FN:s förordning kring mänskliga rättigheter är grundläggande i den svenska migrationspolitiken. 1948 fastställde FN en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna vilka gäller alla människor oavsett kultur, land eller sammanhang. Att människor som är utsatta för förföljelse, hot och krig ska få möjlighet till en fristad är således en viktig del av de mänskliga rättigheterna, där Migrationsverket som myndighet har ett ansvar för att dessa rättigheter tillämpas konkret.
Migrationsverkets principer är att erbjuda den asylsökande ett humant mottagande samt en rättssäker prövning. Uppdraget innefattar även att bistå människor som har fått ett avslag på sin ansökan (Migrationsverket 6, 2014).
2.1.1. Utlänningslagen (2005:716)
Migrationsverkets handläggare arbetar utifrån Utlänningslagen (2005:716), vilken i kapitel 4 definierar flyktingar och andra skyddsbehövande. Kapitel 5 reglerar rätten till uppehållstillstånd för dessa grupper. Följande fyra lagtexter definierar vilka människor som anses vara i behov av skydd, enligt Utlänningslagen (2005:716).
Flyktingar:
4 kap. 1§ Med flykting avses i denna lag en utlänning som
– befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet,
religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp, och
– inte kan, eller på grund av sin fruktan inte vill, begagna sig av detta lands skydd.
Alternativt skyddsbehövande:
4 kap. 2§ Med alternativt skyddsbehövande avses i denna lag en utlänning som i andra fall än som avses i 1 § befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att
1. det finns grundad anledning att anta att utlänningen vid ett återvändande till hemlandet skulle löpa risk att straffas med döden eller att utsättas för
kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, eller som civilperson löpa en allvarlig och personlig risk att skadas på grund av urskillningslöst våld med anledning av en yttre eller inre väpnad konflikt, och
2. utlänningen inte kan, eller på grund av sådan risk som avses i 1 inte vill, begagna sig av hemlandets skydd.
Övriga skyddsbehövande:
4 kap. 2a§ Med övrig skyddsbehövande avses i denna lag en utlänning som i andra fall än som avses i 1 och 2 §§ befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon
1. behöver skydd på grund av en yttre eller inre väpnad konflikt eller på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp, eller
2. inte kan återvända till sitt hemland på grund av en miljökatastrof. Synnerligen ömmande omständigheter:
5 kap. 6§ Om uppehållstillstånd inte kan ges på annan grund, får tillstånd beviljas en utlänning om det vid en samlad bedömning av utlänningens situation finns sådana synnerligen ömmande omständigheter att han eller hon bör tillåtas stanna i Sverige. Vid bedömningen ska utlänningens hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situation i hemlandet särskilt beaktas.
För barn får uppehållstillstånd enligt första stycket beviljas om omständigheterna är särskilt ömmande.
2.1.2 Asylprocessen
En individ som vill söka asyl i Sverige gör detta på en av Migrationsverkets ansökningsenheter i Gävle, Göteborg, Stockholm, Norrköping, Märsta eller Malmö. Migrationsverket fattar beslut om avslag eller bifall på ansökan utifrån utlänningslagen (2005:716) (Migrationsverket 7, 2014). En asylprocess omfattar flera olika samtal med en handläggare på Migrationsverket där den sökande bland annat kallas till ett utredningssamtal. Den asylsökande har rätt att framföra
önskemål kring kön på tolk, handläggare och biträde för att den sökande ska kunna känna sig bekväm under asylprocessen (Migrationsverket 8, 2014). Den asylsökande har rätt till juridisk hjälp och blir därför tilldelad ett offentligt biträde. Ett offentligt biträde ska hjälpa den sökande framföra sina asylskäl till Migrationsverkets handläggare. Det offentliga biträdet är oberoende i förhållande till myndigheten och arbetar för att tillvarata den sökandes intresse. I samband
med asylutredningen har den sökande rätten till tolk.
Den sökande kan själv lämna in id-handlingar eller pass för att styrka sin identitet och sitt medborgarskap (a a). Den sökande ska även lämna sitt fingeravtryck för att kunna avgöra om det är Sverige eller ett annat EU-land som ska pröva ansökan i enlighet med Dublinförordningen4. Den sökande ska, om Sverige bedöms vara det land som ska handlägga asylansökan, redogöra för de skäl som ligger bakom behovet av asyl (Migrationsverket 10, 2014). Det är av stor vikt att den sökande får uttrycka sig kring sin situation i hemlandet eftersom berättelsen utgör grunden för handläggarens bedömning i ärendet. Med hjälp av olika dokument, exempelvis läkarintyg, hotbrev eller foton, kan den asylsökande stödja sin berättelse. Om den asylsökande inte bedöms vara i behov av skydd och inte har några andra skäl för att få stanna i Sverige, får den enskilde ett avslag på sin ansökan och måste därmed lämna Sverige. Ett sådant beslut går att överklaga (Migrationsverket 11, 2014). Migrationsverket har som mål att fatta beslut i ett ärende inom tre
månader. Om det uppkommer svårigheter att utreda den sökandes identitet eller asylskäl kan beslutsfattandet ta längre tid (Migrationsverket 8, 2014).
2.1.3 Handläggarens roll
Migrationsverkets handläggare arbetar med att utreda bland annat asylärenden, där de sökande utgörs av både barn och vuxna. Handläggarnas
utbildningsbakgrund varierar från juristexamen, socionomexamen eller andra former av samhällsvetenskapliga utbildningar. Handläggarens uppgift är att utreda den sökandes asylskäl och vilka omständigheter som råder i hemlandet. Det hör till handläggarens ansvarsuppgifter att ställa frågor kring den sökandes bakgrund och att fastställa den sökandes identitet. De uppgifter som framkommer under handläggarens möte med den sökande ligger till grund för asylutredningen. Den sökandes berättelse är således central i handläggarens arbete med asylärenden. Det är sedan en beslutsfattare som formellt avslår eller beviljar den asylsökandes ansökan utifrån de uppgifter som framkommer i handläggarens utredning. Som handläggare arbetar man under tystnadsplikt där den sökandes ärende inte får diskuteras med obehöriga.
Uppger den sökande sig vara under 18 år handläggs ärendet av en
barnhandläggare. Barnhandläggare på Migrationsverket genomgår utbildningar relaterade till barns utveckling samt hur man som handläggare utreder just barnärenden, vilket ger dem särskild kompetens.
2.2 Socialt arbete
Inom socialt arbete kan man vara verksam inom flertalet olika områden. Detta innebär att den sociala aktören, beroende på arbetsplats, ställs inför en mängd olika utmaningar. Ramarna för arbetet utgörs av den organisation den sociala aktören är verksam inom. Vidare skapar den sociala aktörens professionella kunskaper ett handlingsutrymme för det arbete som utförs (Svensson m.fl., 2008). Handläggare på Migrationsverket har dock ett begränsat handlingsutrymme då de måste förhålla sig till Utlänningslagen (2005:716) i sitt arbete. Det begränsade handlingsutrymmet kan skapa ett dilemma då handläggaren som social aktör möter utsatta människor samtidigt som Migrationsverkets ramar är snäva.
4 Dublinförordningen reglerar vilket land som ska ansvara för ett asylärende. Om den sökande har fått visum till, har vissa typer av uppehållstillstånd i, eller har ansökt om asyl i ett annat EU-land på vägen till Sverige kan den sökande behöva återvända och få sin ansökan prövad där
Berglind (1983) menar att socialt arbete primärt är en verksamhet som strävar efter att förbättra utsatta människors livsvillkor. Meeuwisse och Swärd (2002) betonar även att det sociala kan ses som en arena för samhälleliga insatser. Detta innebär att socialt arbete kan motiveras med en strävan att förbättra livsvillkoren för människor i samhället i stort. Enligt Sandström (2010) förknippas socialt arbete vanligtvis med socialtjänsten och myndighetsutövning mot enskild. Berglind (1983) betonar dock att socialtjänsten inte är den enda arena där man möter utsatta människor. Det är snarare så att verksamhetsfältet för socialt arbete är brett där det sociala arbetet riktas mot utsatta individer och grupper (a a). Socialt arbete handlar om att utföra olika former av handlingar, så som att fatta beslut eller göra utredningar. Socialt arbete kan således utföras på olika sätt men den centrala kärnan utgörs alltid av mötet med den andra människan (Svensson m.fl., 2008).
2.2.1 Mötets betydelse
Mötet mellan handläggaren och den sökande är en arena där det sociala arbetet tar plats. Mötets betydelse för det sociala arbetet har studerats av bland annat Rhodes (1978), som menar att interaktionen mellan social aktör och sökande vid det initiala mötet är särskilt betydelsefull för det fortsatta sociala arbetet (a a). Även Svensson m.fl. (2008) betonar att det sociala arbetet sker i just mötet mellan den sociala aktören och den sökande. Inom socialt arbete är därför mötet “(...) något som pågår mellan organisatoriskt bestämda roller” (a a, s. 156). Ett möte inom ramen för socialt arbete är således även ett möte mellan organisationen och individen (a a).
Syftet med mötet och de olika roller den sociala aktören och den sökande har, skapar tillsammans med makt och position ramar för mötet (Svensson m.fl., 2008). I vår studie är det Migrationsverket som organisation som skapar ramarna för handläggarens möte med den sökande. Handläggaren har därmed även getts ett uppdrag som tolkningsföreträdare utifrån den makt handläggaren besitter som anställd vid en myndighet. Vidare utgör samtalet mellan de båda parterna en grundläggande komponent i det professionella mötet. Den sökande kan påverka samtalet genom olika strategier för att styra över det professionella mötet. Den professionella måste därmed förhålla sig till den sökandes förväntningar och mål med mötet (a a).
Mot denna bakgrund blir handläggarnas arbete med asylansökningar på
Migrationsverket särskilt intressant. Detta då mötet med den asylsökande och den berättelse den sökande uppger ligger till grund för handläggarens bedömning i ärendet. Handläggarens bedömning av trovärdighet i den sökandes berättelse är således av stor vikt för asylutredningen. De detaljer som framkommer i
berättelsen utgör grund för handläggarens bedömning i ärendet. Beslutsfattaren avslår eller bifaller sedan ansökan utifrån de fyra skyddsgrunder som anges i Utlänningslagen (2005:716). Med det professionella mötet syftar vi således på mötet mellan en aktör inom socialt arbete och den sökande. I den här studien utgörs dessa av handläggaren på Migrationsverket respektive den asylsökande.
2.2.2 Aktör inom socialt arbete
Det arbete Migrationsverkets handläggare utför vid asylutredningar förstås i den här studien som socialt arbete. Detta då handläggarna möter socialt utsatta
människor där en betydande del av handläggarnas arbete utgörs av det som symboliserar socialt arbete; mötet med den andra människan.
Vidare är Migrationsverket den första instansen som utför socialt arbete, tillsammans med socialtjänsten, under den asylsökandes första tid i Sverige. Migrationsverkets handläggare skiljer sig dock från socionomer, som generellt sett är de som arbetar vid socialtjänsten, då dessa besitter en särskild kunskap kring bemötande, sociala problem och människors livsvillkor. I den här studien förstås dock Migrationsverkets handläggare som aktörer inom socialt arbete, oberoende av deras utbildningsbakgrund.
Aktörer inom socialt arbete, det vill säga handläggare på Migrationsverket, kommer i den här studien växelvis benämnas som “social aktör” eller “professionell”, för att skapa en variation i texten.
2.2.3 Profession
Brante (2009) menar att professioner vilar på en vetenskaplig grund, där yrkets status och inkomst motiveras av just denna grund. Vidare förtydligas att professioner besitter en auktoritet, som bygger på att yrket präglas av en
vetenskaplig kunskap. Till de klassiska professionerna räknas bland annat läkare, ekonomer och ingenjörer (a a). Socionomer och andra sociala aktörer tillhör den professionsgrupp Brante (2009) benämner som semiprofessioner, vars yrke saknar de klassiska attribut professionerna har. Vidare har semiprofessionerna främst utvecklats i samband med välfärds- och trygghetsmodeller (a a).
Daniel (2013) menar att huruvida socionomyrket förstås inom ramen för en profession eller inte har en inverkan på hur socionomer ser på sig själva men även hur samhället i stort tolkar dem. Aktörer inom socialt arbete kan vara ambivalenta till att identifiera sig som professionella och som en del av en profession, då detta ger associationer till en ojämlik maktbalans i arbetet med den sökande (a a). Omgivningens föreställningar har således en inverkan på den professionellas självbild.
Brante (2009) menar att en viktig aspekt hos semiprofessionerna är att de inte besitter lika mycket autonomi i relation till politisk styrning så som andra professioner. Autonomin regleras av de organisatoriska förhållanden
semiprofessionen verkar inom - olika former av socialt arbete präglas av lagar och regler som den semiprofessionella måste förhålla sig till (Svensson m.fl., 2008). Socionomer på socialtjänsten måste till exempel förhålla sig till Socialtjänstlagen (2001:453). Handläggare på Migrationsverket måste i sin tur förhålla sig till Utlänningslagen (2005:716). Detta innebär att lagstiftning begränsar det
handlingsutrymme den professionella har, som måste förhålla sig till att tillämpa lagstiftningen men samtidigt ta individuell hänsyn till varje sökandes situation (Socialstyrelsen, 2003). Det arbete Migrationsverkets handläggare utför är således inom ramen för definitionen av semiprofessioner, då handläggarnas möjlighet att fatta egna beslut är begränsat av lagstiftning.
2.2.4 Etik
En central del inom socialt arbete är att arbetet ska bygga på moraliskt och etiska godtagbara grunder (Akademikerförbundet SSR, 2011). Etik handlar främst om de regler och normer vi använder oss av vid moraliska bedömningar och som
eller fel (Christoffersen, 2007). Vidare beskrivs etik som moralens teoretiska fundament. I en viss mån behöver vi alltid etiken då det ingår i vår särart som människor att ur ett moraliskt perspektiv tänka igenom och ta ställning till vårt sätt att leva och agera (a a).
Etiska dilemman
Etiska dilemman är förbundna med att vi försöker komma fram till hur vi ska handla och varför det är rätt att handla på ett bestämt sätt. Dessa frågor uppstår ofta i samband med att vi inte själva vet svaret och därmed kan vi uppleva ett etiskt dilemma (Henriksen & Vetlesen, 2001). Socialt arbete präglas av svåra frågor, där professionella kan uppleva sig svika sina egna etiska ideal när de måste utgå från en begränsande professionsetik i sitt arbete. Thorsén (2010) menar att det kan uppstå en moralisk, inre slitning om en anställd upplever att de egna etiska idealen inte är förenliga med den etik som kommer till uttryck på arbetsplatsen. Detta kan i sin tur leda till en etisk svår arbetssituation vilket påverkar den professionella aktören negativt (a a). I vår studie definieras etiska dilemman som det som uppstår när handläggaren upplever att den inre etiken inte är förenlig med professionsetiken.
3. TIDIGARE FORSKNING
En genomgång av tidigare forskning kring Migrationsverket och dess handläggare visar att forskningen främst belyser emotionella aspekter i handläggarens arbete samt fokuserar på hur handläggarna förhåller sig till etiska dilemman, så som nedan i Eggebøs (2013) studie av norska Migrationsverket. Även Wettergren (2010) har genomfört en liknande studie, vilken är centrerad kring handläggarnas emotionella strategier i arbetet och hur detta leder till att handläggarna utvecklar en organisatorisk lojalitet. Pinkneys (2011) forskning belyser sociala aktörers emotionella upplevelser i samband med handläggning av barnärenden, vilket kan kopplas till asylhandläggare på Migrationsverket som bland annat arbetar med ensamkommande barn5.
Tidigare forskning fokuserar även på olika delar av handläggarnas arbete, exempelvis trovärdighetsbedömning av den asylsökandes berättelse. En sådan studie har gjorts av Granhag m.fl. (2005) på svenska Migrationsverket. Vår studie vill dock belysa vilka etiska dilemman handläggare på Migrationsverket upplever i sitt arbete med asylansökningar samt hur de förhåller sig till rollen som
myndighetsutövare. Dessa aspekter av handläggarens arbete synliggörs utifrån professionsetik som teoretiskt ramverk, vilket tidigare studier inte har använt sig utav. Vår studie utforskar således om etiska dilemman uppstår i slitningarna mellan handläggarens inre etik och Migrationsverkets professionsetik.
3.1 Etiska dilemman på Migrationsverket ur ett norskt perspektiv
Eggebøs (2013) studie analyserar beslutsfattande processer rörande
familjeanknytningsärenden inom norska Migrationsverket. Forskaren analyserar dilemman och utmaningar handläggarna stöter på i det konkreta arbetet. Norska Migrationsverket har valts som studieobjekt då handläggarnas arbete består av att fatta beslut som kan ha emotionella och praktiska konsekvenser för individerna i ärendet. Eggebø (a a) menar att handläggarna förhåller sig till två olika etiska principer när de stöter på olika dilemman – antingen använder de sig av principer som är kopplade till känslor eller som kan kopplas till rationalitet.
Forskningen är särskilt relevant för vår studie då den undersöker hur handläggare på norska Migrationsverket förhåller sig till de sökande i sitt arbete, med fokus på vilka etiska dilemman handläggarna stöter på samt hur de hanterar dessa
dilemman. Migrationsverket utgör således en arbetsplats där handläggare arbetar med frågor vilka kan väcka etiska dilemman, oavsett om detta sker på
Migrationsverket i Sverige eller i Norge. Eggebø (a a) använder sig utav byråkratiteori som ramverk för att visa hur handläggarna hanterar etiska
dilemman på sin arbetsplats. Studien är således fokuserad på hur organisationens byråkratiska utformning påverkar handläggarna och hur de hanterar de etiska dilemman som kan uppstå i arbetet. Norska Migrationsverket är jämförbart med svenska Migrationsverket, då båda har blivit kritiserade och har anklagats för att fatta inhumana och omoraliska beslut (Eggebøs, 2013; Granhag m.fl., 2005). Eggebøs studie (2013) är en kvalitativ såda och bygger på djupintervjuer med
5 Ett ensamkommande barn definieras enligt Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. 1 § 5 stycket som en individ under 18 år och som vid ankomsten till Sverige är skild från sina föräldrar eller från någon annan vuxen ställföreträdare.
handläggare på Migrationsverket. Studiens resultat visar hur handläggarna har ambivalenta känslor i förhållande till arbetet de utför. De måste handla i enlighet med lagtexten men de kan samtidigt uppleva att det bästa för individen, den sökande, hade varit ett annat utfall än det som är resultatet av att följa lagtexten. Detta leder till inre slitningar för handläggaren i fråga om vilka beslut som är rätt eller fel i arbetet med handläggning av ärenden. Dessa slitningar, eller etiska dilemman, minskas dock enligt studiens resultat av att beslut fattas av andra tjänstemän på Migrationsverket än de som gör utredningen. Detta gör att informanterna känner sig trygga med besluten som fattas samt inte upplever ett personligt ansvar för de sökande (a a).
I andra fall under utredningens gång kunde handläggare dock känna en form av personligt ansvar och etiska dilemma uppstod rörande hur ärenden ska
handläggas. I ett fall diskuterade handläggare på Migrationsverket huruvida en man skulle få uppehållstillstånd eller inte. Mannen hade lämnat motstridiga uppgifter om sin identitet, vilket ifrågasattes av handläggarna då
trovärdighetsbedömning är centralt i handläggarens arbete med ett ärende. Eggebø (a a) lyfter även fram att handläggarna i studien känner ett personligt ansvar gentemot de sökande i samband med detta.
Eggebøs (2013) forskning synliggör vidare hur olika emotioner kring etiska dilemman utgör en central del i arbetet hos handläggarna på norska
Migrationsverket. Som diskuterat ovan kan handläggarna känna en skyldighet gentemot personer i den ansökandes nätverk, som indirekt kan sägas bli påverkade av vilket beslut Migrationsverket tar. Handläggarna i Eggebøs (a a) studie uppger vidare att de måste förhålla sig till omgivningens bild av
Migrationsverket och dess uppdrag. Norska Migrationsverket har enligt studier sämre rykte än andra myndigheter i Norge, vilket handläggarna är medvetna om. Detta gör att de måste förhålla sig till hur omgivningen kommer att reagera på beslut som kan vara särskilt svåra att fatta, då Migrationsverket i media porträtteras som känslokalla. Handläggarna kände samtidigt en lojalitetsplikt gentemot organisationen, Migrationsverket. Vidare lyfter Eggebø (a a) fram två olika etiska perspektiv som är synliga i handläggarnas arbete - dels synen att själva Migrationsverket som organisation handlar etiskt då de handlar utifrån rationalitet och likabehandlingsprincipen. Dels att handläggaren personligen har en skyldighet att behandla den ansökande på ett etiskt sätt.
Slutsatserna Eggebø (a a) drar i sin studie är att känslor har en tvetydig roll i handläggarnas arbete. De kan ligga till grund för hur etiska dilemman hanteras och förstås men känslor kan även ses som negativa på så vis att de antas hindra handläggaren från att fatta rationella beslut.
3.2 Handläggares bedömning av den sökandes trovärdighet
En central del av arbetet med asylansökningar är att bedöma huruvida den
sökande talar sanning eller inte. Detta då det är upp till den sökande att bevisa sin identitet samt förse handläggaren med nödvändig information om skälen till asylansökan (Migrationsverket 8, 2014). Handläggaren ska sedan ta ställning till om uppgifterna är trovärdiga eller inte. Etiska dilemman förekommer därmed även i handläggarens arbete hos de Granhag m.fl. (2005) har intervjuat i sin studie.
Granhag m.fl. (a a) har undersökt föreställningar om trovärdighet hos
asylhandläggare på Migrationsverket i Sverige. Undersökningen genomfördes genom enkätformulär med både öppna och slutna frågor. Som bakgrund lyfter Granhag m.fl. (a a) fram forskning som visar att människor generellt sätt har svårt för att avgöra när en annan människa ljuger. Vidare har människor felaktiga föreställningar om vad som är tecken på att någon ljuger, vilket ytterligare försvårar för handläggare att bedöma en asylsökandes uppgifter (a a). En person som ljuger inkluderar oftast inte ovanliga detaljer i sin berättelse och uppträder spänt, tvärtemot vad den generella föreställningen bygger på (a a). Granhag m.fl. (a a) diskuterar forskning som visar att en persons yttre tecken (kroppsspråk, betoning) på nervositet felaktigt istället tolkas som tecken på att personen ljuger - forskning tyder således på att människor har felaktiga föreställningar om vad som kan avslöja en person som ljuger.
Felaktiga föreställningar om hur en person som ljuger kan avslöjas besitter
professionella så som poliser, domare och tullpersonal, vars arbete till stor del går ut på att bedöma sanningshalten i det en individ säger (Granhag m.fl., a a).
Migrationsverkets handläggare, vilka medverkar i studien, upplever även de att det är svårt att avgöra om en person lämnar felaktiga uppgifter eller inte.
Resultaten i studie pekar på att det är svårt att förändra professionellas stereotypa föreställningar om hur en person som ljuger beter sig, men att det kan gå att minska riskerna att felaktigt bedöma att någon ljuger genom att handläggarna får handledning på arbetsplatsen, det vill säga Migrationsverket. Problemet är dock att det sällan är möjligt att få återkoppling på huruvida en person har beviljats asyl eller har fått sin ansökan avslagen baserat på hur trovärdiga uppgifterna som har lämnats är. Detta eftersom det helt enkelt är svårt att kontrollera om en person lämnar sanna uppgifter eller inte (a a).
Granhag m.fl. (a a) forskning är särskilt relevant för vår studie då, som tidigare nämnt, bedömning av trovärdighet utgör en central del av asylhandläggarens arbete på Migrationsverket. Det har visat sig vara svårare att bedöma om en person talar sanning eller inte om personen som redogör för en berättelse är av annat etniskt ursprung än bedömaren (a a). Dessa forskningsresultat är därmed av vikt för vår studie, dels då handläggaren och den sökande inte alltid har samma etniska bakgrund, dels då etiska dilemman som uppstår i samband med
bedömning av den sökandes trovärdighet kan vara aktuella.
Den här studien belyser en central del av Migrationsverkets handläggares arbete med asylansökningar, vilket är att bedöma hur trovärdig den sökandes berättelse är. Detta är särskilt viktigt då berättelsen är det vilket ligger till grund för
handläggarens bedömning om den sökande har asylskäl eller inte (a a). Vidare utgör mötet mellan den sökande och handläggaren den arena där det sociala arbetet tar plats (Svensson m.fl., 2008). Hur mötet upplevs och är upplagt är således av stor vikt för den sökande när den ska berätta sin berättelse.
I Granhag m.fl. (2005) forskning intervjuades Migrationsverkets handläggare om specifikt trovärdighetsbedömningar av den asylsökande. I studien betonar
forskaren att handläggarna arbetar med svåra frågor och utsatta människor samt att Migrationsverket generellt sätt är hårt ansatta av media i Sverige, vilket även norska Migrationsverket är, enligt Eggebø (2013). Migrationsverkets handläggare arbetar således under stor press och besluten de fattar har stor inverkan på de sökandes liv (Eggebø 2013; Granhag m.fl., 2005).
Granhag m.fl. (2005) drar slutsatsen att Migrationsverkets handläggare och kontrollgruppen i studien, en grupp studenter, i lika stor utsträckning utgick ifrån samma faktorer som tecken på att en person ljög. De professionella
(Migrationsverkets handläggare) och icke-professionella (kontrollgruppen med studenter) har således samma referensramar när det kommer till förståelsen av om någon ljuger eller inte. Vidare betonar forskaren att handläggarna upplever att hanteringen av frågor rörande trovärdighet utgör en stor del av deras arbete varför de efterfrågar mer kunskap och utbildning om hur de ska kunna bedöma
sanningshalten i det en asylsökande uppger. Studiens resultat pekar även på att Migrationsverkets handläggare använder sig av flertalet olika strategier och kriterier för att bedöma den sökandes trovärdighet, vilket tyder på att asylsökande inte behandlas utifrån Migrationsverkets officiella principer om likabehandling (a a).
3.3 Emotionella strategier i handläggarnas arbete
Wettergren (2010) har undersökt hur handläggare på svenska Migrationsverket förhåller sig till emotionella strategier i sitt arbete och hur de i samband med detta utvecklar en organisatorisk lojalitet. Studien utgår ifrån att alla sociala handlingar och interaktioner styrs av emotioner. De beslut Migrationsverket fattar är således inte fria från emotionella aspekter som kan uppstå under arbetets gång (a a). Studien bygger bland annat på semi-strukturerade intervjuer med handläggare på Migrationsverket och observationer. Majoriteten av handläggarna i studien är under 35 år och har jobbat på Migrationsverket i upp till fem år. Den här studien är relevant för vår studie då även vi kommer att genomföra semi-strukturerade intervjuer med handläggare på Migrationsverket. Vår studie syftar till att undersöka om handläggarna upplever etiska dilemman i sitt arbete med asylärenden, vilket är kopplat till olika emotioner. Wettergrens (a a) studie är därmed användbar för oss då den belyser hur arbetet Migrationsverkets
handläggare utför ger upphov till olika emotionella responser, trots att de arbetar utifrån ett neutralt ramverk – lagstiftningen.
Slutsatserna i studien pekar på att lagstiftningen som reglerar de beslut
Migrationsverkets handläggare kan fatta fungerar som ett sätt att distansera sig till de sökande. Distans, eller neutralitet, anses av informanterna i studien vara en nödvändighet för att kunna utföra arbetet. Detta innebär att handläggarna försöker att förhålla sig emotionellt neutralt till de sökande. En annan central aspekt i Wettergrens (a a) forskning är att ett rättssäkert arbete ansågs kompensera för eventuella avslag. Vidare lyfter forskaren fram att Migrationsverket som organisation är präglad av olika ritualer där handledning i grupp utgör en av dessa. Gruppträffarna fungerar även som ett sätt för handläggarna att förhålla sig till olika dilemman som kan uppstå i arbetet (a a).
3.4 Etiska dilemman i socialt arbete med barn
Pinkneys (2011) forskning är en kvalitativ studie där socialarbetare har intervjuats kring deras upplevelser i samband med handläggning av barnärenden. Forskaren betonar de emotionella aspekter som uppstår av att arbeta med barn inom socialt arbete. I arbetet kan den professionella yrkesutövaren ställas inför ett flertal etiska dilemman där känslorna i mötet med barnet tar över. Studien visar komplexiteten över den känslomässiga delaktigheten som fortsättningsvis ger upphov till stora påfrestningar för aktörer inom socialt arbete. Professionella yrkesutövare använder sig av strategier för att undvika jobbiga samtal, exempelvis genom att
skapa ett avstånd mellan sig själv och den sökande genom att utveckla ett byråkratiskt och defensivt sätt att bedriva sitt arbete på, för att på så vis minska stress. Andra gömmer sig bakom sin profession genom att bli oflexibel i sin roll som yrkesutövare och använda sig av självständigheten och handlingsfriheten på ett sätt som leder dem in i defensiva metoder (a a).
Organisationer verkar på olika nivåer för att isolera sig och sin personal från de känslomässiga situationer som kan uppstå i arbete med barn. Pinkney (a a) menar på att de utvecklar ett socialt strukturerat försvar där riktlinjer och rutiner
begränsar de anställdas personliga sfär. De professionella som arbetar med barn upplever enligt studien ångest och ett stort ansvarstagande. Bland socialarbetare uppkommer ofta en frustration och känsla av att det inte alltid är möjligt att göra en skillnad för att förändra barnens livsförhållanden. Pinkneys (a a) forskning är således relevant för vår studie då våra informanter, handläggare på
Migrationsverket, förstås som aktörer inom socialt arbete. Handläggarna arbetar även med barn, varför deras arbetssituation kan ge upphov till liknande etiska dilemman och komplexa känslor som de vilka beskrivs i Pinkneys (a a) studie.
4. TEORI
I detta avsnitt redogör vi för det teoretiska ramverk som används i vår studie. Socialvetenskaplig forskning är ett kunskapsområde som syftar till att analysera sociala frågor, samhälleliga insatser och åtgärder samt sociala myndigheters organisering och praktiska arbete (Meeuwisse & Swärd, 2002). Vår studie kan sägas fokusera på det sistnämnda, nämligen vilka etiska dilemman handläggare på Migrationsverket upplever i deras praktiska sociala arbete med asylärenden.
4.1 Professionsetik
Under flera år ha en rad värderingar, principer, uppfattningar och
rekommendationer utvecklats för ett professionsetiskt förhållningssätt inom socialt arbete. Begrepp som etik och moral har blivit en central del i de
professionellas arbete. Vidare har professionsetik utvecklats som ett försvar mot godtyckliga beslut - en etisk bedömning ska således alltid finnas med i det professionella mötet med den sökande (Christoffersen, 2007).
Som tidigare nämnt i avsnitt 2.2.3. Profession är handläggarens arbete på Migrationsverket att förstå som inom ramen för semi-professioner vilka präglas av att de är styrda av politiska beslut, vilket Migrationsverket som myndighet är. Handläggarens handlingsutrymme är således begränsat i förhållande till
utlänningslagen (2005:716), vilken reglerar deras arbete.
4.1.1 Introduktion till professionsetik
Det första kännetecknet för ett professionsetiskt förhållningssätt inom socialt arbete är att det är mötet som utgör den centrala grunden för det sociala arbetet (Christoffersen, 2007). Etik kan definieras som en normativ reflektion samtidigt som professionsetik inte enbart handlar om reflektion utan också om handling. I mötet med den sökande krävs att en handling utförs, ibland i form av långsiktiga insatser och andra gånger genom akuta insatser. De olika etiska övervägandena styrs av ett handlingsimperativ, då ett val måste göras. Det andra kännetecknet är därmed att mötet med den sökande alltid är handlingsorienterat. Ett tredje
kännetecken inom professionsetiken är att mötet med den sökande är sakligt och att det är den sociala aktörens kompetens som ligger till grund för mötet då denna har ett yrkesmässigt ansvar i arbetet med den sökande. Att mötet har en saklig grund har en stor betydelse för hur mötet upplevs ur ett maktperspektiv. Makten i mötet är baserad på den sociala aktörens yrkesmässiga kompetens, men även beroende på vilken organisation den professionella företräder (a a). Ramarna för hur ett arbete är organiserat har en inverkan på de möjligheter den professionella har att utföra sitt arbete (Thorsén, 2010). Att verkställa lagar är en del av den professionellas arbete inom verksamheter som bedriver socialt arbete, vilket innebär att både makt- och myndighetsutövning utgör en central del (Svensson m.fl., 2008).
Professionsetiken kan framställas som en uppsättning formaliserade normer och värderingar. Dessa utmärker i sin tur hur en professionell ska förhålla sig i olika relationer. Exempel på sådana relationer kan vara i förhållande till den sökande, till sin arbetsgivare och till allmänheten (Thorsén, 2010). Detta innebär att den professionella måste förhålla sig till olika aktörer som kan ha olika etiska krav på det arbete som utförs. Om den professionellas egna etiska ideal inte upplevs som förenliga med den etik vilken kommer till uttryck på arbetsplatsen kan det
samvetskval vilket kan leda till en svår, etisk arbetssituation (a a). Det är den professionellas identitet samt relationen till den sökande som står i centrum för professionsetiska frågor. De som arbetar inom människobehandlande
organisationer ingår i en relation som inte bara styrs av regler, lagar och riktlinjer utan också av att den sökande är en medmänniska (Christoffersen, 2007).
4.1.2 Parsons teori kring professionsetik
Den amerikanske sociologen Talcott Parsons strukturfunktionalistiska perspektiv lyfts av Brante (2009) fram som särskilt viktigt inom professionsteorin. Parsons perspektiv grundar sig i synen på samhället och dess utveckling från enkla till mer komplexa former. Den här utvecklingen sker genom en arbetsdelning och utökad specialisering, som beskrivs som en strukturell differentiering (a a). För att denna strukturella differentiering inte ska hota den sociala ordningen måste de värden som differentieringen bygger på vara förankrade hos medborgarna. Den
professionellas maktutövning måste således vara etiskt acceptabel, framförallt då socialt arbete präglas av beslutsfattande vilka har en inverkan på enskildas liv (Svensson m.fl., 2008).
Parsons teori utgår ifrån att professioner har utvecklats för att lösa vissa bestämda uppgifter med uppdrag från samhället (Christoffersen, 2007). Parson som
sociologisk funktionalist framhävde den funktion en profession har i samhället. En funktionalistisk syn på professioner bygger på tre centrala funktioner:
knowing, doing, helping. Professioner har en bestämd teoretisk kompetens
(knowing) och en praktisk färdighet (doing) som handling för att hjälpa andra människor (helping). Parsons benämner de professionella som samhällets nyttiga hjälpare vilket visas i hans teorier kring det sociala kontraktet mellan profession och samhälle. Genom detta kontrakt löser de professionella uppgifter åt samhället och får i gengäld auktoritet och privilegier i form av lön, utbildning och status. Parsons professionsuppfattning leder till en professionsetik där en betoning på att det samhälleliga mandatet sätter den sökande i fokus. Parsons perspektiv på professionsetik har därmed sin centrala grund i förhållandet mellan
professionsutövaren och den sökande (a a).
Vidare består Parsons professionsetik av fem punkter. Den första punkten handlar om känslomässig neutralitet, där professionsutövaren är obetingat inriktad på att hjälpa den sökande samtidigt som den professionella inte bör blanda in sina egna känslor eller ha några känslomässiga band till den sökande. Den andra punkten är universalism där professionsutövaren handlar utifrån universella principer och ska behandla alla de sökande lika. Den tredje punkten belyser hur den professionella etiken präglas av en kollektiv inriktning, där professionsutövaren inte är inriktad på sina egna intressen utan på den sökandes och professionens intressen. Den fjärde punkten handlar om att professionsutövaren är prestationsinriktad vilket innebär att målet är i fokus för den professionellas handlingar. Den femte och sista punkten handlar om hur den professionella relationen är begränsad, den omfattar därför inte den sökande i sin helhet utan inriktar sig på en viss aspekt av den sökandes liv och tillvaro (a a).
4.2 Teoridiskussion
Patel och Davidsson (2011) presenterar två sätt forskare kan förhålla sig till vid valet av teoretiskt ramverk. Vår studie bygger på det första förhållningssättet, ett deduktivt sådant, vilket innebär att vi som forskare först väljer teoretiskt ramverk, i den här studien utgörs det av professionsetik, och därefter hur det empiriska
materialet ska insamlas. Vi analyserar sedan vår empiri utifrån teorin och kan på så vis dra slutsatser kring det valda forskningsfenomenet. Studier kan även drivas av induktiva forskningsprocesser, vilket innebär att forskaren väljer en lämplig teori efter det att empirin har samlats in (a a). Vi har dock valt ett deduktivt förhållningssätt eftersom vi anser att vår teori, professionsetik, är särskilt lämpad för att kunna besvara våra forskningsfrågor.
Migrationsverket som myndighet regleras av Förvaltningslagen (1986:223), vilket innebär att myndigheten ska handlägga ärenden på ett rättssäkert sätt. Detta innefattar bland annat ett objektivt förhållningssätt där de sökande behandlas likvärdigt. Dessa principer kan kopplas till Parsons professionsetik vilken betonar bland annat känslomässig neutralitet och universalism – således samma principer som Migrationsverket som myndighet ska arbeta utefter.
Parsons professionsetik som teori är relevant för vår studie då vi är intresserade av Migrationsverkets handläggares upplevelser av etiska dilemman i det praktiska sociala arbetet med handläggning av asylärenden. Styrkan med att utgå från handläggarnas berättelser är att fokus är riktat mot informanten, vars erfarenheter och upplevelser är kontextbundna (Meeuwisse m.fl., 2008). Våra informanter är således kunskapsbärare. Robson (2011) problematiserar detta förhållningssätt, då detta kräver en viss närhet till informanten av forskaren samt att informantens upplevelser och erfarenheter utspelar sig i okontrollerade miljöer. Vi anser dock att det är en styrka att informanternas kunskap är kontextbunden eftersom deras erfarenheter av etiska dilemman utspelar sig på deras arbetsplats där de måste förhålla sig till flera olika faktorer. Det är således omöjligt att få fram objektiv empiri av våra informanter, då våra forskningsfrågor är utformade med deras subjektiva upplevelser i åtanke.
Professioner får sin legitimitet genom att bygga på värden som är socialt accepterade av medborgarna (Brante, 2009). Detta kan kopplas till
semiprofessionerna, vilka generellt sett tillhör den offentliga sektorn och ska ta hänsyn till samhällets intressen (a a). Som tidigare nämnt i avsnitt 2.1
Migrationsverket arbetar myndigheten på uppdrag av riksdagen och regeringen,
vilket innebär att deras mål och uppdrag ska vara i linje med samhällets intressen. Vidare utgör professionsetik som teori ett användbart ramverk i vår studie, då teorin belyser hur den professionella bör förhålla sig till den sökande i sitt arbete. Detta är av vikt då handläggarna i vår studie måste förhålla sig till
Migrationsverket som organisation och det uppdrag myndigheten har.
Handläggarna kan således inte fatta självständiga beslut utan måste agera utifrån ett professionsetiskt förhållningssätt. Vårt teoretiska ramverk kan således belysa eventuella slitningar mellan handläggarens inre etik och Migrationsverkets professionsetik.
Det finns även andra infallsvinklar inom professionsteorin som kan belysa olika aspekter av professioners förhållningssätt. Exempelvis Weber har ett kritiskt förhållningssätt till professioner, som grundar sig på att dessa kan förstås som sammanslutna grupper där deras yrkesmonopol utnyttjas i syfte att nå en privilegierad position, få status och makt. Detta synsätt är en kritik av professioner och hur de är uppbyggda, medan Parson har en “(...) välvillig
beskrivning av professionernas samhälleliga funktion och etik” (Christoffersen, s. 39, 2007). Då vi anser att Migrationsverket har just en samhällelig funktion utgör Parsons professionsetik en lämplig teori för vår studie.
5. METOD
I metodkapitlet kommer vi att redogöra för hur vi har planerat och genomfört vår studie. En diskussion förs kring hur vi har analyserat det material vi samlat in. Vidare kommer vi att diskutera vår roll som intervjuare, etiska överväganden och analysmetod.
5.1 Metodologisk ansats
Vi har valt att använda oss av en kvalitativ ansats i den här studien. Detta då vi är intresserade av informantens upplevelser och erfarenheter, vilka blir svåra att belysa utifrån en kvantitativ ansats. Vi har valt att intervjua fem stycken
handläggare på Migrationsverket som arbetar med asylärenden. Vårt val baseras på att en kvalitativ intervju ger informanten utrymme att fördjupa sin berättelse utan begränsande ramar. Vidare kan en kvalitativ ansats bidra till ett bredare perspektiv eftersom vi som forskare har möjlighet att ställa följdfrågor och styra intervjun på olika sätt beroende på informant. Som Widerberg (2002) betonar strävar kvalitativ forskning efter att tolka kunskap utifrån en kontext - detta förhållningssätt tillämpar även vi i vår studie.
5.1.2 Förförståelse
Den här studien utgår ifrån en hermeneutisk vetenskapsteoretisk position, vilket innebär att forskaren tydliggör sin position inom forskningen som bedrivs (a a). Inom hermeneutiken är forskarrollen central på så vis att all kunskap bygger på en förförståelse, utifrån de referensramar och teorier forskaren har valt ut som
relevanta för sin studie. I den här studien förtydligar vi som forskare vår position och de grundantaganden vi gör. Detta reflekterande förhållningssätt bidrar enligt Widerberg (a a) till att lägga grunden för bland annat det kunskapsanspråk en studie gör.
Då vi båda har arbetat på HVB-hem6 för ensamkommande barn har vi haft kontinuerlig kontakt med Migrationsverket. Utifrån vårt arbete och de
ensamkommande barnens upplevelser av sin kontakt med Migrationsverket har vi bildat oss en uppfattning om myndigheten. Vi har således en förförståelse av Migrationsverket, vilken är präglad av våra erfarenheter. I vår studie vill dock belysa handläggarnas upplevelser av etiska dilemman - vad som utgör ett etiskt dilemma kan endast våra informanter definiera. Informanternas upplevelser är således det centrala i vår studie och inte våra tidigare erfarenheter av
Migrationsverket.
5.2 Metodologi
Forskarens syn på människan är relevant för hur en studies informanter förstås - som aktiva subjekt vilka själva producerar kunskap eller som objekt, skapade utifrån omgivningen och en produkt av samhället (Meeuwisse m.fl., 2008). Denna syn bygger på ontologi och syftar till vilken människosyn som ligger bakom en studie (Widerberg, 2002). Beroende på vilket ontologiskt förhållningssätt forskaren har skapas förutsättningar för en kvalitativ studie men även för den epistemologiska grunden (a a).
Epistemologi berör det sätt på vilket forskning bedrivs, vilket område forskningen är inriktat på samt hur forskning är påverkad av olika perspektiv och positioner
(Meeuwisse m.fl., 2008). Utifrån denna syn kan verkligheten tolkas som komplex och socialt konstruerad i förhållande till omvärlden - språket utgör enligt
epistemologin en central del för hur verkligheten tolkas (Robson, 2011). Hermeneutik är en vetenskapsteoretisk position vilken innebär att empirin som studeras ska tolkas, förtydligas och klargöras, vilket görs genom att analysera språket (Widerberg, 2002). Även Patel och Davidsson (2011) menar att det är genom språket man förstår människan - denna position utgår vi från i vår kvalitativa studie, då vi strävar efter att analysera hur våra informanters erfarenheter kan förstås och tolkas utifrån deras berättelser. Hermeneutiken är således en tolkningslära vilken grundar sig på att meningsskapande förstås utifrån en kontext (a a).
5.2.1 Kvalitativ forskningsintervju
Som forskare med en kvalitativ ansats är strävan att få en helhetsbild av olika typer av förhållanden för att därmed få en bild av den specifika situation som undersöks – ingenting är förutbestämt eller givet (Olsson & Sörensen, 2011). Den kvalitativa forskningsintervjun kan beskrivas som en intervjuform präglad av ostrukturerade frågeställningar där tankar och idéer fördjupas successivt (a a). Beroende på studiens forskningsintresse väljs därefter informanter (Rosengren, 2002). Då den här studien bygger på ett utforskande forskningsintresse där vi vill undersöka etiska dilemman i arbetet med asylärenden, blir handläggare på
Migrationsverket ett uppenbart val av informanter.
Vi kommer använda oss av semistrukturerade intervjufrågor, där vi kommer utgå utifrån ett antal fasta frågor samtidigt som vi låter intervjun styras av
informantens erfarenheter och upplevelser. Med hjälp av vår intervjuguide7, utgår vi från relevanta frågor utifrån ett antal teman som ligger i grund för vår studie. Intervjuguiden ger en struktur samtidigt som den semistrukturerade
intervjuformen ger möjlighet till följdfrågor för en djupare inblick och förståelse. Vi kommer att justera vår intervjustruktur beroende på våra informanters svar och därmed anpassa våra frågor för att får ett bra intervjuflöde.
Den kvalitativa metoden är en öppen metod vilket kan leda till att forskaren samlar in för mycket material och därmed kan forskningens syfte bli otydligt. Därför är det av stor vikt att specificera sina forskningsfrågor (Bryman, 2011). För att uppnå ett gott intervjuresultat bör frågeställning och syfte vara väl formulerade och klarlagda innan undersökningens början. Olsson och Sörensen (2011) belyser tre aspekter som är viktiga att tänka på när man genomför en intervju; ett samarbetsvilligt klimat bör skapas, informanten ska få känna sig viktig och alltid få tala till punkt och att informantens svar bör vara tillförlitliga och inte styrda av de svar som forskaren vill få fram.
5.2.2 Informanten som kunskapssubjekt
Socialvetenskapen har en tradition av att utgå från just situationsbaserad kunskap genom att bedriva forskning utifrån människors erfarenhet och upplevelser (Meeuwisse m.fl., 2008). På Migrationsverket arbetar handläggare dagligen med människor i utsatta situationer och fattar beslut som kan vara livsavgörande för en individs framtid. Dessa omständigheter gör handläggare till lämpliga informanter i vår studie, då vi vill belysa deras erfarenhet av etiska dilemman.
7 Se bilaga 2 Intervjufrågor.
Som forskare har vi en situationsbaserad kunskapssyn på våra informanter och ser dem som kunskapssubjekt. Det är således våra informanters upplevelser och uppfattning kring etiska dilemman som utgör vårt empiriska material. Begreppet “etiska dilemman” är därför definierat utifrån vad handläggaren själv upplever vara inom ramen för detta begrepp. Detta är en medveten strategi då upplevelsen av dilemman är individuell. Informanterna är därmed de enda som kan definiera vad ett etiskt dilemma är och varför de upplever ett fenomen som ett dilemma.
5.3 Urval och tillvägagångssätt
Rosengren (2002) belyser vikten av att välja så olika informanter som möjligt för att få en studie med olika infallsvinklar. Vi har valt att intervjua fem handläggare på Migrationsverket som arbetar med asylärenden. Vi har haft i åtanke i vårt urval av informanter att det ska vara en jämn fördelning av män och kvinnor, olika typer av bakgrund samt olika typer av utbildning. Vi har även sökt informanter med olika lång arbetserfarenhet då dessa kan ha skilda upplevelser av etiska dilemman i arbetet.
Inledningsvis tog vi kontakt med Migrationsverkets växel för att få
kontaktuppgifter till olika asylhandläggare. Vi upptäckte tidigt att det fanns svårigheter med att komma i kontakt med både chefer och handläggare via mail och telefon. Vi fick därför använda oss av sociala medier och göra
efterforskningar i vårt kontaktnät för att komma i kontakt med våra informanter. Detta var väldigt givande, men kan givetvis ha påverkat studien och
intervjusammanhanget. Det är möjligt att informanterna har känt en särskild tillit till oss då vi har haft gemensamma bekanta, vilket kan ha påverkat den
information de väljer att berätta för oss. Vidare har vi använt oss av ett snöbollsurval vilket är en metod där forskaren börjar med ett litet urval av informanter som därefter föreslår andra informanter som kan tänkas vara relevanta för studien (Bryman, 2011). En risk med ett snöbollsurval är att
forskaren blir beroende av informanternas kontaktnät vilket gör att forskaren inte har någon kontroll över det urval som görs. Urvalet riskerar även att inte bli representativt då det är rimligt att anta att informanterna frågar kollegor som de tror har liknande inställning som de själva har till studien. Ytterligare en risk är att urvalet avseende ålder tenderar att bli snävt, vilket det är i vår studie där
informanterna är mellan 26-31 år.
Våra informanter är handläggare som arbetar med asylärenden som rör både barn och vuxna. Detta för att få en djupare förståelse och olika infallsvinklar i vår empiri. Antalet informanter är begränsat på grund av vår tidsram. Med en kvantitativ ansats hade vi eventuellt fått fler informanter men en sådan ansats hade påverkat vårt empiriska material. Då det centrala i vår studie är att undersöka upplevelser hos handläggare är den kvalitativa formen lämpligare. Vi är medvetna om att det inte går att generalisera hur Migrationsverkets handläggare i stort upplever etiska dilemman och vill därför poängtera att vår studie förhåller sig till de medverkande informanternas upplevelser.
I vår studie utgår vi ifrån två etiska principer i förhållande till urvalet -
informationskravet och begriplighetskravet. Informationskravet innebär att det finns krav på att informanten informeras detaljerat kring syftet med forskningen, det vill säga hur forskningsprocessen ska bedrivas och hur informantens
genom att skicka ut ett informationsbrev till våra informanter, där vi utförligt informerar kring studiens syfte och utformning. Våra informanter har även fått ta del av intervjufrågorna innan intervjun, detta för att förbereda informanten på kommande intervju. Våra informanter har blivit informerade om att deltagande i studien är frivilligt och att de har rätt att avbryta sin medverkan när som helst under studiens gång, i enlighet med de forskningsetiska principerna. En
förutsättning för att informanten självständigt ska kunna ta ställning till om de vill medverka i studien är att begriplighetskravet är uppfyllt. Forskaren är därmed ansvarig för att informanten är väl införstådd med studiens relevans (a a). Vi har därför förtydligat syftet med studien för våra informanter både innan och under våra intervjuer.
5.3.1 Bortfall
Våra informanter bestod ursprungligen utav sex stycken handläggare. En tilltänkt informant valde dock att utan förklaring avstå från att medverka vid vårt inbokade intervjutillfälle. Detta kan förstås som en konsekvens av ett snöbollsurval, vilket vi har belyst i avsnitt 5.3 Urval och tillvägagångssätt. Då detta skedde i slutfasen av studien fanns ingen möjlighet för oss att finna en annan informant. Baserat på tidigare samtal med informanten tror vi att hens intervjusvar skulle belysa andra aspekter av etiska dilemman än det vår hypotes består av.
5.4 Validitet och reliabilitet
En hög validitet innebär att en studie har lyckats mäta det som den avsåg att mäta (Olsson & Sörensen, 2011). Vår studie syftar till att undersöka Migrationsverkets handläggares erfarenheter av etiska dilemman i arbetet med asylansökningar ur ett professionsetiskt perspektiv. Studiens metod utgörs av semi-strukturerade
intervjuer, vilket möjliggör för oss att fånga det centrala i vårt syfte, det vill säga handläggarnas subjektiva erfarenheter och upplevelser. Vi är dock medvetna om att det är svårt att dra generella slutsatser utifrån fem stycken informanters svar men då våra informanter har relevant kunskap utifrån rollen som asylhandläggare för att kunna besvara vår frågeställning, anser vi att vårt empiriska material besvarar vår frågeställning och således uppfyller validitetsaspekten.
Reliabilitet syftar till att en studies resultat ska överensstämma med resultat från upprepade studier genomförda på samma vis. En studie ska alltså gå att återskapa och framställa samma resultat. En studie som uppfyller detta har i sådant fall en hög reliabilitet (a a). Eftersom vår studie bygger på våra informanters upplevelser är det inte genomförbart att återskapa studien med andra informanter och få fram samma empiriska underlag, eftersom våra intervjusvar bygger på informanternas personliga upplevelser. Vi anser dock att en modifierad version av vår
frågeställning kan vara relevant för andra aktörer inom socialt arbete som arbetar med utsatta grupper och i sitt arbete fattar svåra beslut, eftersom detta är grunden till varför vi tror att etiska dilemman kan uppkomma i arbetet hos just
Migrationsverkets handläggare.
5.5 Etiska överväganden
Kvale och Brinkmann (2009) betonar vikten av etiska överväganden vid
forskningsintervjuer. Det finns ett flertal frågor som är centrala att reflektera över inom kvalitativa intervjuer, så som studiens relevans, hur forskaren påverkar studien samt de konsekvenser som kan uppstå av att genomföra studien. Som forskare ställs du inför olika överväganden genom forskningsprojektets gång. Humanforskning ligger mellan två olika accepterande värden, värdet av kunskap
