Skolsystem och dess inverkan på segregation : En litteraturanalys av två översiktsartiklar

Linköpings universitet | Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Examensarbete 1, 15 hp | Ämneslärarutbildningen – Samhällskunskap Ämneslärarprogrammet Vårterminen 2018 | LIU-IEI-FIL-G--18/01916--SE

Skolsystem och dess inverkan på

segregation

- En litteraturanalys av två översiktsartiklar

School system and their impact on segregation

-A literature review of two overview papers

Nirmela Jusupovic Fanny Måsabacka

Handledare: Erik Lakomaa Examinator: Hans Sjögren

Linköpings universitet SE-581 83 Linköping, Sverige 013-28 10 00, www.liu.se

1

Sammanfattning

Denna konsumtionsuppsats undersöker huruvida skolval och skolpeng påverkar skolsegregation samt om det finns en korrelation mellan skolsegregation och boendesegregation. Vi har studerat olika skolsystem och jämfört dessa, främst det svenska och det amerikanska skolsystemet. Sverige har ett generellt skolsystem vilket innebär att skolpeng är knutet till elev och fördelas så att alla elever, oavsett bakgrund får ta del av den. Sverige har skolvalsmodell i kombination med skolpeng. De amerikanska skolsystemen har skolpeng men skiljer sig från det svenska systemet då skolpeng inte är knutet till elev utan går till skolan. De amerikanska skolsystemen är riktade vilket innebär att skolpeng generellt ges till elever som har en lägre socioekonomisk status eller är utsatta, som kompensation. I USA råder närhetsprincipen istället för skolval. Baserat på våra källor visar resultatet att skolval och skolpeng har påverkat skolsegregation och andra faktorer, som resultat och kostnad, att skolsegregation korrelerar med boendesegregation samt att olika skolsystem resulterar i olika utfall. I Sverige bidrar skolval till ökad segregation vilket hänger samman med ökad andel fristående skolor. Elever som byter från kommunal till fristående skola är ofta elever med högutbildade föräldrar eller elever med invandrarbakgrund. I USA är segregationen mer utbredd på grund av närhetsprincipen och att skolpengen inte är knuten till eleven.

Frågeställningarna som besvaras är: Vad har skolval och skolpeng för påverkan på segregation? och Hur korrelerar skolsegregation med boendesegregation?

Förslag på vidare forskning är forskning om institutionella faktorer som finns i skolsystemen och vilka politiska motiv och vilket syfte som ligger bakom införandet av skolsystemen samt hur de fungerar i teori och praktik.

2

Abstract

This paper aims to investigate whether school choice and school vouchers have an impact on school segregation and if there is a correlation between school segregation and segregation. We compared different school systems, with focus on the Swedish and the American school systems. The Swedish school system is a general system which means that the school voucher is linked to the students and distributed so that everyone has access to it. The Swedish school system is based on a school-choice model including school vouchers. The American school system has school vouchers but the school voucher is not linked to the student but goes to the school, unlike the Swedish system. The system is also targeted which means that the school vouchers are generally given to students from lower socio-economic backgrounds or are exposed in other ways, as a compensation. Instead of school choice like Sweden, the United States has a proximity principle. Based on our sources the results show that school choice and school vouchers has an influence on school segregation and other factors as results and cost, that school segregation correlates with segregation and that different school systems have different outcomes. In Sweden, the school choice contributes to an increased segregation, which in turn increases the proportion of independant schools. Students who change from municipal to private schools are often students from highly educated parents, or students with immigrant backgrounds, which can explain the reason for a wider segregation in metropolitan areas. In the United States the segregation is more widespread due to the proximity principle and that the school vouchers are not tied to the student.

This paper answered the following questions: In what way does school choice and vouchers

affect the segregation? and How does school segregation correlate with segregation based on living areas?

We propose that further research approach institutional factors that exist in the school systems, the political motives behind the introduction, and purpose of the introduction of the specific school system and how it works in theory and in practice.

Keywords: school choice, proximity principle, school vouchers, school segregation,

3

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning ... 3

1. Inledning ... 4

1.1 Syfte och frågeställningar ... 4

1.2 Metod ... 5

2. Bakgrund ... 6

2.1 Historisk bakgrund ... 6

2.2 Skolval och skolpeng ... 7

3. Informationssökning ... 9 4. Avgränsningar ... 10 5. Resultat ... 11 5.1 Disposition ... 11 5.2 Tabell ... 12 5.3 Presentation av källor ... 12

5.4 Skolval och skolsegregation ... 15

5.5 Skolpeng och skolsegregation ... 17

5.6 Skolval och resultat ... 19

5.7 Skolpeng och resultat ... 20

5.8 Skolsegregation och boendesegregation ... 21

6. Analys ... 25

6.1 Analys av skolval och skolpeng ... 25

6.2 Analys av skolsegregation och boendesegregation ... 28

7. Besvarande av frågeställningar ... 31

7.1 Vad har skolval och skolpeng för påverkan på segregation? ... 31

7.2 Hur korrelerar skolsegregation med boendesegregation? ... 32

8. Diskussion ... 34

9. Slutsats ... 36

10. Förslag på vidare forskning... 37

4

1. Inledning

Införandet av skolval och skolpeng var, i samband med friskolereformen år 1992, två omdebatterade reformer som än idag är starkt ihopkopplad med debatten kring skolan. I den rådande debatten finns både anhängare och motståndare till skolvalssystem och skolpengssystem. Skolval handlar om att familjen fritt får välja vilken skola eleven ska gå i. Det finns skolor som är kommunala, privata och fristående. Fristående skolor kan vara kommunala, det vill säga kommunalt finansierade eller privata. Skolpeng innebär att skolor får statsbidrag. Skolpengssystemet kan vara utformat på olika sätt. Skolpeng kan antingen vara knuten till eleven eller skola. Det finns olika modeller av skolsystem: skolpengssystem, skolvalssystem och en kombination av dessa. Forskningsöversikten kommer intressera sig för hur skolval och skolpeng påverkar segregation, hur skolsegregation är kopplat till boendesegregation samt vad skolval och skolpeng har för påverkan på andra faktorer.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med forskningskonsumtionen är att analysera tidigare forskning gjord kring skolval och skolpeng, dess påverkan på olika faktorer och då främst på samhällsstrukturer såsom segregation. Syftet är alltså att se vilken effekt skolval och skolpeng har samt hur de olika modellerna för skolsystem, skolpeng, skolval och en kombination av dessa, tar sig uttryck i praktiken.

Det finns mycket forskning om och många konsumtionsuppsatser gjorda kring detta område. Risken med ämnesvalet är att vi producerar något som är likt redan befintligt material och på det sättet inte kan bidra i debatten. Vi har därför valt att analysera två översiktsartiklar och jämföra de med varandra på ett grundligt sätt. För att sedan behandla och analysera frågeställningar som uppkommer genom översiktsartiklarna, kommer vi använda annan forskningslitteratur som komplement. På detta sätt frånskiljer sig vårt upplägg från det vanligast förekommande i konsumtionsuppsatser.

De översiktsartiklar vi använder är:

- School Vouchers: a survey of the economics literature av Dennis Epple, Richard E.Romano och Miguel Urquiola.

- Decentralisering, skolval och fristående skolor: resultat och likvärdighet i svensk

5

Sjögren, Ulrika Vikman och Björn Öckert.

Med bakgrund av detta formulerades följande frågeställningar:

- Vad har skolval och skolpeng för påverkan på segregation? - Hur korrelerar skolsegregation med boendesegregation?

Ytterligare faktorer vi kommer behandla är skolvals och skolpengs påverkan på resultat och kostnad, med syftet att få en mer nyanserad analys.

1.2 Metod

Den metod som används i litteraturstudien är en kvalitativ litteraturanalys. Detta innebär att vi kommer analysera kvalitet och relevans av gjord forskning samt jämföra dessa. I en kvalitativ innehållsanalys klassificeras data på ett stegvist och systematiskt sätt för att förenkla identifikation av tema och mönster. Processen börjar med en litteraturgenomgång och syftet med en litteraturstudie är att sammanställa en beskrivande bakgrund av kunskapsläget inom ett område. Målet med den kvalitativa litteraturanalysen är att nå djup i texten för att sedan kunna integrera resultat i en förklaringsmodell (Eriksson Barajas, Forsberg & Wengström, 2017). Litteraturstudien kommer därför först och främst beskriva den behandlade litteraturen, dess resultat och därefter analysera den. Vi har valt denna metod för att den är relevant för en litteraturstudie.

6

2. Bakgrund

I det här avsnittet behandlas bakgrunden till ämnesvalet, historisk bakgrund samt skolval och skolpeng. Skolval och skolpeng kopplat till samhällsstruktur såsom segregation är ett välstuderat och utarbetat område både av forskare och av studenter i forskningskonsumtion. Risken med ämnesvalet är att konsumtionsuppsatsen inte skulle bidra i debatten. Därför har vi valt att lägga fokus på två översiktsartiklar som kommer analyseras grundligt och jämföras med varandra med fokus på skolval, skolpeng samt hur de korrelerar med faktor x, segregation.

I Sverige rådde innan skolvalsreformen närhetsprincipen, likt dagens system i USA. Det förväntade resultatet är att en strikt närhetsprincip skulle leda till fullt genomslag i boendesegregation, det vill säga att när boendesegregationen ökar kommer skolsegregationen i sin tur öka. Råder det däremot skolval så finns det flera utfall: det kan få samma effekt om alla, trots skolval, väljer den närmaste skolan enligt närhetsprincipen eller olika utslag om man väljer efter andra faktorer och därmed gör ett aktivt skolval. Om valmönster är systematiskt, det vill säga att om olika grupper tenderar att välja lika, kommer skolval att bidra till segregation. Vi förväntar oss att utfallet i resultatet beror av de metoder som använts, av vilka variabler som har undersökts samt av vilken modell som råder, exempelvis svenskt kontra amerikanskt skolsystem.

2.1 Historisk bakgrund

Ansvaret för skolan i Sverige har varit och är delat mellan stat och kommun på flera plan, där det är riksdagen och regeringen som utfärdar lagar och förordningar som de kommunala och de fristående grund- och gymnasieskolorna ska lyda under. Riksdag och regering ansvarar för samt beslutar kring läroplanerna, betygssystemet och skolväsendet. Staten bidrar med ekonomiska medel och har stora myndigheter inom skolområdet för styrning, information, uppföljning och tillsyn samt ansvarar för lärarutbildningen och att den kompletterar läraruppdraget (IFAU, 2014:25).

Skolsegregation är ett studerat område där man ser två särskilda skäl till intresset. Det första skälet handlar om att barn och ungdomar är påverkbara av miljön de befinner sig i samt de individer och människor dem är omringade av. På lång sikt påverkar utbildning av unga samhället på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt. Det andra skälet är att det i skolans värld råder en direkt och omfattande politisk styrning. Likt på bostadsmarknaden har ökningen av

7

individer med utländsk bakgrund på skolmarknaden ökat mest i de områden där det redan råder en hög invandrartäthet. Om familjen inte gör ett aktivt skolval och väljer skola kommer eleverna gå kvar i sina nuvarande skolor utifrån närhetsprincipen, vilket gör det svårare för barnen att hamna i skolor med en mixad grupp av individer på grund av boendesegregation. Forskning visar på att den etniska segregationen har ökat i gymnasieskolorna i Stockholm, i samband med att man i Stockholm stad införde skolval år 2001, vars mål var att motverka den etniska segregationen som fanns i skolorna på grund av bland annat boendesegregationen (SNS, 2009).

Den marknad som uppmärksammas mest idag inom forskning av segregation är boendesegregation och hur bostadsområden utgör en grund för individens framtid. Historiskt sett så har svenska studier visat på att det finns en betydande segregation mellan individer med svensk bakgrund och utländsk bakgrund. Boendesegregation förekommer i två former: antingen som en distinktion mellan invandrade och infödda eller att enskilda invandrargrupper är isolerade och bor i egna områden. I Sverige talar man om att den boendesegregation som finns är uppdelad mellan svenskglesa och svensktäta områden, där de svenskglesa områdena inte domineras av en enskild minoritetsgrupp, utan att det bor fler individer med utländsk bakgrund där jämfört med individer med svensk bakgrund. Forskning visar att ökningen i boendesegregationen inte är jämnt fördelad mellan individer med svensk bakgrund och individer med invandrarbakgrund. Resultaten pekar snarare på att det sker en fortsatt segregation där individer med invandrarbakgrund söker sig till områden som är invandrartäta, medan personer med svensk bakgrund söker sig bort från dessa områden trots att befolkningsmängden i Sverige ökat med både individer med svensk bakgrund och invandrarbakgrund (SNS, 2009).

2.2 Skolval och skolpeng

Under 1980-talet var skolvalet begränsat och eleverna placerades i skolor enligt närhetsmodellen. De gick helt enkelt i den skola som låg närmast hemmet, likt de amerikanska skolsystemen idag. Det gick att i särskilda fall byta skola mellan de kommunala men det var ovanligt (IFAU, 2014:25).

Under 1990-talet decentraliserades och kommunaliserades skolan. Införandet av skolpeng, skolval och ökade möjligheter att etablera fristående skolor innebar att elever och föräldrar fick

8

nytt ansvar och inflytande över valet av skola. Det resulterade i att de kommunala skolorna inte längre var ensamma om att erbjuda elever skolgång och en marknad växte fram. Den nya skolmarknaden innebar att eleverna kunde välja mellan olika skolor och lärare kunde välja mellan fler arbetsgivare. Skolor är aktörer på en marknad. I och med att en marknad uppstod infördes skolpeng för att det skulle skapas en rättvis finansiering av fristående skolor. Tidigare kunde kommuner ge fristående skolor en mindre summa än de kommunala skolorna men idag ska samma resurser fördelas lika till alla elever, utifrån kommunens genomsnittskostnad per elev. Viktigt att poängtera är att fristående skolor fanns innan friskolereformen men de var få. Även privata skolor har funnits både innan och efter införandet av skolpeng och skolval. Det var tidigare få i Sverige som gick i privat skola i jämförelse med idag (IFAU, 2014:25).

Det finns olika typer av skolsystem: skolval och skolpeng. Skolval innebär att man kan välja skola inom den kommunala sektorn, friskolesektorn eller den privata sektorn. Skolpeng är ett statligt bidrag till skolan. I Sverige råder en kombination av skolval och skolpeng. Till skillnad från Sverige råder det i de amerikanska skolsystemen enbart skolpeng, som bestäms på lokal nivå. Det finns inget amerikanskt system där skolpeng är lika för alla, det vill säga att kommunala skolor blir likvärdiga. En kommunal skola i det amerikanska skolsystemet som tappar en elev förlorar inte finansieringen, vilket bidrar till konkurrens på marknaden. I Sverige är skolpeng kopplad till elev och det råder därmed en likvärdighetsprincip. Spanien är exempel på ett land som har en stor privatskolesektor likt många övriga länder i västvärlden. De olika systemen ger olika utfall vilket vår studie kommer undersöka.

9

3. Informationssökning

När vi började med vår forskningskonsumtion var första steget att studera forskning om ämnet och hur debatten ser ut idag, med särskilt fokus på skolval, skolpeng och segregation. Vi började med att leta efter forskningsartiklar via Linköpings Universitets bibliotek och sökportalen Unisearch där vi använde oss av följande sökord: skolval, school choice,

närhetsprincip, proximity principle, skolpeng, school vouchers, skolsegregation, school segregation, boendesegregation och segregation. I och med att området är såpass studerat så

fick vi upp många sökträffar. Utöver Unisearch har vi använt oss utav Diva-portalen samt Swepub för att få en bredd i sökresultatet.

Vi gick igenom 16 artiklar och jobbade med sammanfattningar på de som vi ansåg hade en betydande relevans för vår uppsats, där vi kollade på både internationella såväl som nationella artiklar. Vi valde ut två betydande översiktsartiklar inom ämnet: ”School Vouchers: a survey

of the economics literature” av och ”Decentralisering, skolval och fristående skolor: resultat och likvärdighet i svensk skola”.

I våra källor uppstod en del frågeställningar som vi ville besvara med kompletterande forskning. Därför valde vi att använda ytterligare fem källor i vår forskningskonsumtion: “The

Impact of School Choice on Pupil Achievement, Segregation and Costs: Swedish Evidence”; “School choice and student wellbeing”; “När skolan själv får välja: en ESO-rapport om friskolornas etableringsmönster”; “Segregationen i storstäderna: SNS” och “Gentrification and Failing Schools: The Unintended Consequences of School Choice Under NCLB”.

10

4. Avgränsningar

I och med att det finns mycket forskning om och bearbetning av detta ämne kom vi fram till att vi behöver göra något unikt för att kunna bidra. Vi valde därför att fokusera och djupdyka i två framstående översiktsartiklar för att göra en jämförelse av resultat och metod. För att sedan besvara frågeställningar som dyker upp i samband med dessa två artiklar har vi valt ut forskningslitteratur som visar på hur andra faktorer, y och z påverkas.

Vi har avgränsat oss till en tidsperiod från 1980-talet och framåt. Eftersom skolval och skolpeng infördes under 1990-talet behöver vi gå tillbaka så långt historiskt. I och med att ämnet är brett valde vi att avgränsa oss till skolval och skolpeng i relation till segregation i främst Sverige och USA. Detta då den ena översiktsartikeln behandlar Sverige och den andra främst USA. Vi valde att avgränsa våra övriga faktorer, y och z, till kostnad och resultat med tanke på omfattningen av vår konsumtionsuppsats.

11

5. Resultat

5.1 Disposition

I resultatdelen börjar vi med att redogöra för våra källor i tabellformat. Sedan presenterar vi och redogör för källorna i korthet genom att presentera vad syftet med artiklarna är och vad forskarna har använt för metod. Vi kommer beskriva vad våra två huvudartiklar kommit fram till för resultat kring hur skolsegregation påverkas av skolval och skolpeng, både positivt och negativt. Vi skriver även om och hur boendesegregationen korrelerar med skolsegregation. Resultatet behandlar även andra faktorer såsom socioekonomisk bakgrund, resultat och kostnad.

12

5.2 Tabell

_{Tabell 1}

Nummer Källa

1 IFAU. (2014:25). Decentralisering, skolval och fristående skolor: Resultat och

likvärdighet i svensk skola. Uppsala: IFAU - Institutionen för Arbetsmarknads- och

Utbildningspolitisk Utvärdering.

2 Epple, D., Romano, E.R., & Urquiola, M. (2017). School Vouchers: A Survey of the Economics Literature. Journal of Economic Literature, 441-492.

3 Böhlmark, A., & Lindahl, M. (2007). The Impact of School Choice on Pupil Achievement, Segregation and Costs: Swedish Evidence. Institute for the Study of

Labor Discussion, Paper 2786.

4 Green, C. P., Navarro-Paniagua, M., Ximénez-de-Embún, D. P., & Mancebón, M-J. (2014). School choice and student wellbeing. Economics of Education Review, 38, 139-150.

5 Finansdepartementet. (2016). När skolan själv får välja: en ESO-rapport om

friskolornas etableringsmönster. Stockholm: Finansdepartementet

6 SNS. (2009). Segregationen i storstäderna: SNS välfärdsrapport. Stockholm: SNS Förlag.

7 Billings, S.B., Brunner, E.J., & Ross, S.L. (2018). Gentrification and Failing Schools: The Unintended Consequences of School Choice Under NCLB. Review of

Economics and Statistics, 65-77.

Tabell 1: Källor

5.3 Presentation av källor

Källa nummer 1 är “Decentralisering, skolval och fristående skolor: resultat och likvärdighet

i svensk skola” av Helena Holmlund, Josefin Häggblom, Erica Lindahl, Sara Martinsson, Anna

Sjögren, Ulrika Vikman och Björn Öckert. Det är en översiktsartikel i ämnet decentralisering, skolval och fristående skolor i Sverige. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, är ett forskningsinstitut under Arbetsmarknadsdepartementet med syfte att främja, stödja och genomföra vetenskapliga utvärderingar och sprida sina resultat så det blir

13

tillgängligt i Sverige och utomlands. Syftet med studien är att göra en samlad utvärdering av decentraliseringen av skolan när kommunerna övertog huvudmannaskapet, skolval och fristående skolors etablering på uppdrag av regeringen. Forskarna har valt en bred deskriptiv ansats, det vill säga att de gör så få tolkningar av utvärderingar och resultat som möjligt samt använder sig av kvalitativa litteraturanalyser, genom att redogöra för tidigare studier av exempelvis skolvals- och friskolereform. De utgår från att kommunalisering av skolan innebar att implementeringen kan ha skiljt sig mellan landets kommuner och dessutom att förutsättningarna för skoletablering och skolval skiljer sig åt mellan kommuner (IFAU, 2014:25). Eftersom de studerar genomsnittsnivåer men också är intresserade av spridningen mellan elever, skolor och kommuner är det relevant för oss att använda översiktsartikeln för att besvara våra frågeställningar. Forskningsrapporten är en översikt vilket innebär att den behandlar flera olika delar och vi har valt ut delar som är väsentliga för våra frågeställningar, det gör att rapporten behandlar ämnen vi inte tar i beaktande i vår litteraturöversikt.

Källa nummer 2 är “School Vouchers: a survey of the economics literature” av Dennis Epple, Richard E. Romano och Miguel Urquiola. Artikeln är en publikation i Journal of Economic Literature, JEL, vars mål är att hålla ekonomer uppdaterade med ny forskning och nypublicerad litteratur. Artikelns mål är att granska teorier och empirisk forskning med fokus på skolpeng. I motsats till IFAU (2014:25) redogör forskarna i denna artikel för olika skolpengssystem. Studierna ger överlag liknande utslag men forskarna belyser även små skillnader (Epple, Romano & Urquiola, 2017). Vi fann artikeln relevant då det är en erkänd översiktsartikel som använder sig av en kvalitativ litteraturanalys och redogör för studier gjorda från tidigt 1990-tal. Artikeln redogör för åtta länder och deras skolpengssystem. Kritik vi skulle kunna lyfta är att forskarna redogör för åtta länder vilket ger perspektiv då man får en inblick i olika skolpengssystem, men ger enbart en bild av just de åtta länderna. Det vi finner intressant är att största fokus läggs på USA som det finns mycket forskning kring, men inte lika mycket fokus på till exempel Sverige. Artikeln nämner även Nederländerna och Danmark där det inte heller finns mycket forskning, men nämner inte Spanien vars skolsystem är välforskat om.

Källa nummer 3 är “The Impact of School Choice on Pupil Achievement, Segregation and

Costs: Swedish Evidence” av Anders Böhlmark och Mikael Lindahl. Artikeln är publicerad i

IZA Institute of Labor Economics, ett ekonomiskt oberoende forskningsinstitut som bedriver forskning inom arbetsekonomi och drivs med stöd av Deutsche Post Foundation som är världens största nätverk av ekonomer. Syftet med artikeln är att utvärdera skolval och dess

14

effekter genom att bedöma den skolreform som trädde i kraft i Sverige år 1992 (Böhlmark & Lindahl, 2007). Vi finner artikeln relevant för våra frågeställningar då Böhlmark och Lindahl behandlas i översiktsartiklarna som vi har valt att lägga huvudfokus på. Med anledning av detta anser vi det betydelsefullt att forskarna utvärderar skolval och dess påverkan på elevresultat och skolsegregation, då de kommer fram till att segregering sker baserat på etnicitet och socioekonomisk bakgrund.

Källa nummer 4 är “School choice and student wellbeing” av Colin.P Green, Maria Navarro-Panigua, Domingo P. Ximenez-de-Embun och Maria-Jesus Mancebon. Artikeln är publicerad i Economics of Education Review som publicerar forskning om utbildningspolitik och ekonomi, där bidragen är empiriska, teoretiska och metodologiska. Syftet med artikeln är att undersöka hur och om en privat skolgång kan påverka hur tillfredsställande utbildningen uppfattas samt ger en känsla av välbefinnande för eleverna. Detta görs genom att studera data från tre regioner i Spanien. Genomförandet av studien gjordes via ekonometrisk metodologi. Artikelns resultat pekar på att elever i privatskolor upplever en hög tillfredsställelse men att dessa effekter blir negativa när man tar i hänsyn att urvalet inte sker slumpmässigt (Green, Navarro-Panigua, Ximenez-de-Embun & Manceon, 2014). Studien är relevant då den lyfter upp ett skolsystem som är olikt det svenska då privatskolesektorn är liten i Sverige. En intressant aspekt som behandlas är välmående och artikeln behandlar därmed inte enbart variabeln resultat. Trots användning av artikeln som källa är det stora delar av forskningsartikeln som vi inte använder, då endast få delar är relevanta för just vår litteraturstudie.

Källa nummer 5 är “När skolan själv får välja: en ESO-rapport om friskolornas

etableringsmönster” av Nikolay Angelov och Karin Edmark. I rapporten analyserar forskarna

vilka faktorer som har varit viktiga för valet av etableringsställe för fristående grundskolor mellan åren 1988 och 2009. De undersöker vilka faktorer som påverkar valet av etableringsposition för fristående skolor, vilket bland annat handlar om socioekonomisk bakgrund hos elever i ett visst område. Genom att konstanthålla övriga variabler eftersträvar de ceteris paribusanalys, alltså effekt av en variabel och allt annat lika. Den gör en precis resultattolkning. Reformens motståndare pekar på negativa effekter av friskoleexpansionen som ökad segregering och det gör det relevant att undersöka om fristående skolor tenderar att etableras i ett visst område med exempelvis avseende på elevbakgrund. Rapportens metod är ekonometrisk metodologi (Finansdepartementet, 2016). Vi fann denna artikel relevant som

15

komplement till källa nummer 1 eftersom analysen i IFAU (2014:25) utgör en relevant referens för denna rapport, då den studerar var fristående skolor etableras och inte var de finns.

Källa nummer 6 är “Segregationen i storstäderna: SNS välfärdsrapport” av Oskar Nordström Skans och Olof Åslund som är publicerad i Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS. SNS är ett fristående nätverk av opinionsbildare och beslutsfattare i privat och offentlig sektor, vars syfte är att bidra till debatt och rationella beslut i samhällsfrågor. Syftet med rapporten är att undersöka hur skolsegregationen och boendesegregationen ser ut i Sverige och om dessa korrelerar med varandra, med fokus på etnisk segregation (SNS, 2009). Metoden som används i rapporten är litteraturanalys. Rapporten undersöker hur segregationen ser ut på arbetsmarknaden och även andra faktorer som familjebildning, vilket vi aktivt valt att inte ha med i vår konsumtionsuppsats då det inte är relevant.

Källa nummer 7 är “Gentrification and Failing Schools: The Unintended Consequences of

School Choice Under NCLB” av Stephen B.Billings, Eric J.Brunner och Stephen L.Ross. Den

är publicerad i Review of Economics and Statistics, en allmän journal över tillämpad, kvantitativ ekonomi. Syftet med artikeln är att undersöka hur bostadsmarknaden i USA förändras när en skola, i samband med reformen No Child Left Behind, inte når en adekvat årlig framgång (Billing, Brunner & Ross, 2018). Publikationen lyfter upp en intressant aspekt gällande de amerikanska skolsystemen och hur påtaglig närhetsprincipen är i USA i jämförelse med Sverige, vilket vi fann relevant för vår konsumtionsuppsats.

5.4 Skolval och skolsegregation

Definitionen av segregation är det rumsliga åtskiljandet av befolkningsgrupper och kan bland annat bero på socioekonomisk status, hudfärg, religion eller etnisk tillhörighet. Segregation kan vara frivillig eller ofrivillig (Nationalencyklopedin, 2018).

Det förekommer i princip två olika modeller inom offentligt finansierade system: närhetsmodellen och skolvalsmodellen. Den förstnämnda innebär att eleven går i skolan som ligger närmast hemmet och den andra innebär att ansvaret att välja skola för eleven delegeras till vårdnadshavaren. Skolval och ökad andel fristående skolor har medfört ökad konkurrens och segregation mellan skolor (IFAU, 2014:25).

16

En ökad andel fristående skolor, men inte ökat kommunalt skolval, hänger samman med ökad skolsegregation (IFAU, 2014:25). Böhlmark och Lindahl (2007) studerar samband mellan friskoleandel i kommun och mått på segregation. Deras resultat är att de kommuner där antal fristående skolor har stigit, har den kommunala skolan tappat elever som har högutbildade föräldrar och elever med utländsk bakgrund (IFAU, 2014:25). Fristående skolor etableras i områden där föräldrarna har en hög utbildningsnivå respektive är utlandsfödda, vilket ofta är i storstadsområden. Skolval i kombination med ökad andel fristående skolor är en faktor till en ökad skolsegregation (Finansdepartementet, 2016). En annan faktor är utbudsfaktorn. Det är ofta i storstäderna fristående skolor etableras och därmed är utbudet större där än i mindre kommuner, vilket innebär att skolval ser annorlunda ut i teori och praktik.

För att koppla samman till ovanstående resultat kan en annan orsak till segregering förklaras genom resursfördelning. Endast en liten del av skillnaderna i resurser mellan skolor kan förklaras av skiljaktigheter mellan kommuner. Spridningen av resurser förklaras alltså i huvudsak av spridning inom kommuner och mellan skolor. Spridningen minskade något i samband med kommunaliseringen (IFAU, 2014:25). För att förtydliga finns alltså stora skillnader mellan kommuner men även inom vissa kommuner.

I Sverige, med fokus på storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö finns en betydande skolsegregation. Resultaten är att de elever som har minst en förälder med svensk bakgrund går i skolor där 6-8% av eleverna är invandrade, samt att 11-15% av eleverna på skolan har någon form av utländsk bakgrund. Ser man till elever som har utlandsfödda föräldrar är siffrorna tre gånger högre där ungefär 40% av skolkamraterna själva har utländsk bakgrund (SNS, 2009). SNS välfärdsrapport redogör för forskning som är gjord av Söderström och Uusitalo (2005) som menar att den etniska skolsegregationen ökat markant i Stockholm stad i samband med att man införde skolval år 2001 med målet att bryta den etniska skolsegregationen (SNS, 2009). I USA, med fokus på distrikt, råder en större segregation än i Sverige i och med att de har ett skolsystem baserat på närhetsprincipen.

Ovanstående redovisade resultat väckte frågan gällande privatskolor som är vanligt i USA och mindre vanligt i Sverige. Green et al. (2014) redogör för det spanska skolsystemet med fokus på gymnasiet där man ser en grundläggande egenskap: dess dubbla karaktär. Dess dubbla karaktär innebär å ena sidan att den övervägande delen av skolan är offentlig men har en betydande privat sektor till skillnad från Sverige, men i likhet med flera amerikanska

17

skolmodeller. Å andra sidan innebär dess dubbla karaktär att privatskolorna i den privata sektorn till största del finansieras genom offentliga subventioner som går till skolan och inte eleven. Tidigare har dessa skoltyper varit helt privata och drivits av den katolska kyrkan men som idag delvis finansieras av de regionala utbildningsmyndigheterna, trots att de fortsatt är privatägda. Ser man till fördelningen bland elever i de olika skolsystem i Spanien i gymnasiet år 2002 så gick 67% i offentliga skolor, 26% i offentligt subventionerade privatskolor samt 7% i skolor i den mindre och helt oberoende sektorn. Privatskolorna tar inte ut en avgift från familjerna, utan familjerna betalar ett frivilligt bidrag per elev. Det finns en skillnad i kostnad beroende på vilken skola du går i, vilket också kan avgöras beroende på ens socioekonomiska bakgrund (Green et al., 2014).

5.5 Skolpeng och skolsegregation

När det kommer till skolpengssystem definieras skillnaden på två programtyper som i Epple et al. (2017) benämns som småskaliga och storskaliga. Vi kommer ersätta begreppen med riktade och generella. De riktade programmen har krav på vilka elever som kommer få tillgång till skolpeng, där ens familjens boende samt inkomst spelar en roll. Därmed kan elever med en lägre inkomstnivå få tillgång till skolpeng som en slags kompensation, vilket därmed innebär att inte alla omfattas av totalen. I motsats till de riktade programmen finns de generella programmen där skolpengen fördelas över området som studeras utan några större begränsningar där alla, oavsett bakgrund, inkluderas i skolpengssystemet (Epple et al., 2017). De frågor man kan ställa sig är vilka likheter och skillnader som finns mellan det riktade i jämförelse med det generella, svenska skolsystemet och vilket utfallet blir på olika faktorer beroende på om man har ett riktat kontra ett generellt skolsystem. De riktade amerikanska skolsystemen med närhetsprincip väcker frågeställningen om vilka incitament som bidrar till hur familjer väljer att bosätta sig, vilket vi kommer presentera nedan.

Billings et al. (2018) lyfter upp en reform i USA som trädde i kraft år 2002: No Child Left Behind, som vi kommer förkorta med NCLB. Reformen innebär att man i det amerikanska skolsystemet genomför standardiserade tester på landets skolor för att kunna identifiera vilka skolor som inte håller standarden och når målen. Vid misslyckande övervakas de skolor som inte nått målen för att kunna följa utvecklingen och se om de kommer uppnå en adekvat årlig utveckling, Adequate Yearly Progress. Hädanefter kommer vi använda oss av AYP när vi talar om Adequate Yearly Progress. En konsekvens är det faktum att NCLB skapat ett incitament

18

för familjer att bosätta sig i områden där skolorna håller en hög standard eftersom det i de amerikanska skolsystemen råder en stark närhetsprincip. Genom detta hoppas familjerna på att deras barn hamnar i en skola som håller en hög kvalité, vilket kan leda till vidare studier på universitetet. Forskarna landar i att när en skola stämplas som en som inte når målen tenderar värdena på bostadsfastigheter och hushållsinkomsten i de områden som har en högre standard att öka, om området ligger i närheten av skolan som klassificerats som sämre. Detta är i jämförelse med områden som ligger i närheten av samma skola men som inte faller in under närhetsprincipen. Resultaten är att sannolikheten att familjer sätter sina barn i skolor som de annars inte hade gått i ökar i dessa områden. I och med det är resultatet att skolvalet används mest av de familjer som värdesätter utbildning högt, vilket gör att NCLB bidrar till en nedåtgående spiral för de skolor som klassificeras som sämre och därmed försvårar för dem att utvecklas utifrån AYP (Billings et al., 2018).

Resultaten som återfinns på de generella skolprogrammen är tudelade. Epple och Romano (1998) menar att skolpeng leder till en sortering baserad på inkomst och elevens förmåga, vilket i sin tur leder till att den privata sektorn då kan “cream skim” de begåvade eleverna från dem andra. Denna teori ifrågasätts av Hsieh och Urqiola (2007) som istället menar att den privata sektorn och skolpengssystem snarare har lett till en sortering och utvandring av de elever som tillhör medelklassen och att det är de som drabbas av “cream skimming”. I jämförelse med generella program förväntas riktade program ha en helt annan påverkan på segregation, då de har en viss tendens att visa på fyra särskilda funktioner: inriktning på låginkomststudenter, lotterier om överskott, krav på att skolpengen används för utbildningsutgifter samt regler mot undervisning och att man inte tar ut ”top-ups” (Epple et al., 2017). Sverige är alltså med bakgrund av Epple och Romano (1998) mindre segregerat i och med skolval och skolpeng till skillnad från enbart skolpengsystem och faller in under generella skolprogram.

Sandström och Bergström (2005) och Böhlmark och Lindahl (2007) har gjort forskning som visar att elever med föräldrar, som har en högre utbildning eller inkomst, samt elever med invandrarbakgrund tenderar att visa högre självständighet och att dessa elever söker sig från den offentliga skolsektorn till friskolesektorn genom ett aktivt skolval. Införandet av skolval har därmed bidragit till en ökad skolsegregation (IFAU, 2014:25). I motsats finns resultat som visar att det inte finns några tydliga bevis på att sortering bland elever sker baserad på föräldrarnas inkomst och om de är utlandsfödda. Därmed ökar skolsegregationen på grund av ett aktivt skolval (Böhlmark & Lindahl, 2007).

19

I USA delas skolorna in i tre programtyper: skolprogram som finansieras via skatteintäkter, skolprogram som finansieras via skattekredit samt skolprogram som finansieras via privata stiftelser (Epple et al., 2017). Hart (2014) menar att det finns resultat som tyder på att de elever som utnyttjar skolpengssystemet kommer från skolor vars akademiska prestationer är lägre och där skolorna har en tendens att ha en högre våldsstatistik och därmed aktivt väljs bort (Epple et al., 2017).

5.6 Skolval och resultat

IFAU (2014:25) visar att elevers familjebakgrund inte har, trots ökad segregering i skolan, fått ett större genomslag på elevernas resultat i grundskolan. Detta är i likhet med Böhlmark och Holmlund (2012) men i motsats till Gustafsson och Yang Hansen (2009) som menar att elevers familjebakgrund har fått ett ökat genomslag på resultat. Det finns dock tecken på att familjebakgrund fick ökad betydelse för gymnasiebetygen i samband med 1990-talets gymnasiereform (IFAU, 2014:25).

Nedgång i prestation har skett i svensk skola och uppmärksammats i nationella såväl som i internationella mätningar, vilket ser ut att ha påbörjats redan innan 1990-talets reformer. Den negativa trenden gällande betyg kan inte uteslutande ha påverkats av förändringarna i skolan till följd av 1990-talets reformer. Skillnader i elevers skolresultat i grundskolan har ökat sedan slutet av 1980-talet och de ökade skillnaderna i resultat mellan skolor beror på att en ökad boendesegregation och skolval har inneburit att skolan blivit mer segregerad, med avseende på elevernas bakgrund. Skolvalet ser ut att ha påverkat genomsnittsresultaten i positiv favör men effekten är liten. Det finns ingenting som tyder på att skolvalsreformen skulle kunna förklara den generella nedgången i resultaten i den svenska skolan även om det bidragit till ökad segregering. Sandström och Bergström (2005) studerar huruvida elever i Sverige, som bor i kommuner med många fristående skolor men går i kommunala skolor, presterar bättre (IFAU, 2014:25). Skolpengssystem höjer den offentliga skolans standard och effektivitet (Epple et al., 2017).

IFAU (2014:25) presenterar forskning av Östh, Andersson och Malmberg (2013) som kollar på variation i betyg mellan skolor och om den beror på boendesegregation eller skolsegregation. Tillvägagångssättet är studier av vilka betygen är på skolan som eleven går i

20

och vilka betyg skolan skulle ha haft om eleven hade gått på den skola som geografiskt är belägen närmast, enligt närhetsprincipen. Hypotesen är att om det var boendesegregation som drev de ökade skillnaderna mellan skolor skulle skillnaderna finnas kvar när eleverna grupperades på den skola de bor närmast. Betygsskillnaderna mellan skolor har ökat och det beror på skolval snarare än boendesegregation (IFAU, 2014:25).

En ökad andel friskolor har dock inte bidragit till ökade skillnader i resultat mellan skolor utöver effekten som går via den ökade sorteringen av elever. Det är här värt att påpeka att det inte är uppenbart hur resultaten för till exempel en enskild elev med svagare individuella familjemässiga förutsättningar kan förväntas påverkas av ökad segregation. Den ökade sorteringen bland elever i skolan skulle kunna bero på att skolor har olika förutsättningar och inte på familjebakgrund (IFAU, 2014:25).

5.7 Skolpeng och resultat

Mellan åren 1990 och 1994 genomfördes en studie i Milwaukee av Charabarti (2013) gällande skolpengssystem vars resultat är att elever som byter skola gör det baserat på sina individuella förmågor, och inte på grund av föräldrarnas inkomst. Fleming (2013) fann att de elever som har fått tillgång till skolpeng tenderade att vara elever som var av det kvinnliga könet, mörkhyade, elever med spansk bakgrund eller elever som går i skolan för att lära sig det engelska språket. Föräldrarna till dessa elever hade en betydligt lägre inkomst än övriga elevers föräldrar och deras utbildningsnivå låg också på en lägre nivå än genomsnittet (Epple et al., 2017).

USA faller in under det riktade skolsystemet och är ett land vars skolsystem är decentraliserat där stater, men också distrikt, spelar en avgörande roll i hur skolorna regleras. För att undersöka vad skolpengssystemet har haft för effekt på amerikanska elever gjordes en undersökning i Washington DC där man valde ut 2300 elever, varav 60% av dessa erbjöds ett ”möjlighetsstipendium” medan resterande 40% var en kontrollgrupp. Av dessa 60% använde sig 77% av studenterna av stipendiet där de empiriska bevisen visade att skolpengssystemet inte hade särskilt starka effekter på elevernas testresultat. Det finns däremot ett fåtal positiva effekter på elever som är mörkhyade, både i testresultat och att fler mörkhyade tog examen som följd av detta. Studier av Hoxby (2013) mätte intensiteten på hur de offentliga skolorna klarar av konkurrens jämfört med den andel elever som är berättigade skolpeng. Resultatet

21

visar att elevernas prestationer gällande testresultat i de offentliga skolorna har blivit högre (Epple et al., 2017). När man tar del av detta resultat är det viktigt att ha i beaktande att “möjlighetsstipendiet” i Washington DC kan ha varit riktat mot en stadsdel där en hög andel av eleverna är mörkhyade och kan ge effekt på hudfärgsfaktor eftersom Washington DC är en segregerad stad.

Colombia är ett av de länder som har ett riktat program där studier visar att skolpengssystemet haft tydliga och positiva effekter. De elever som har haft tillgång till skolpengen hade höjt sina testresultat med 0.2 från standardavvikelsen. Utfallet blev samma vid flera tester där resultaten visar att eleverna hade höjt sina betyg och därmed fick möjlighet att studera vidare på universitetet (Epple et al., 2017). Det som i detta fall är viktig bakgrundsinformation är att skolpengen i Colombia förlorades om eleven inte klarade ett godkänt resultat, vilket kan förklara att resultatet blev som det blev.

Införandet av skolval och skolpeng i Sverige ledde till ökad konkurrens i och med att skolan blev en marknad. Ökad konkurrens kan bidra till skolresultaten på ett positivt sätt, men effekterna tycks vara små. Fristående skolor kan höja resultat om de genom organisation, ekonomisk effektivitet eller pedagogik kan uppnå högre kvalitet än skolor inom den offentliga sektorn. Skolvalsmodellen ger upphov till en kvasimarknad, där marknadsmässiga mekanismer förväntas leda till högre ekonomisk effektivitet (IFAU, 2014:25). IFAU (2014:25) presenterar forskning av Ahlin (2003) samt Sandström och Bergström (2005) som finner positiva effekter av den ökade konkurrensen på resultaten på det nationella provet i matematik i årskurs nio, mätt på andel elever på fristående skolor. Däremot finner de inte några signifikanta effekter på resultaten i svenska och engelska. Ingen av studierna visar heller på skilda effekter av konkurrens på hög- respektive lågpresterande elever. Björklund, Clark, Edin, Fredriksson och Krueger (2005) replikerar dessa studier och finner generellt svalare effekter på skolresultaten (IFAU, 2014:25). I de höginkomstländer som faller in under riktade program påverkas elevers testresultat inte särskilt mycket och därmed är det svårt att se en signifikant påverkan (Epple et al., 2017).

5.8 Skolsegregation och boendesegregation

Den ökade valfriheten har fått effekter på skolsegregation och debatten handlar ofta om ifall skolsegregation har ökat eller minskat.Forskning studerar ofta effekter av skolvalet på olika

22

elevgrupper och främst på deras resultat. En utgångspunkt är att likvärdig skola innebär att elevernas familjebakgrund har en liten betydelse för studieresultat. Forskning kring skolvalet har också behandlat frågor kring vilka elever som väljer, hur de väljer och vilka konsekvenser detta får för exempelvis sortering av elever och skolsegregation samt i förlängningen även elevresultat. Hur segregation och likvärdighet ska mätas är dock inte självklart och olika studier använder olika tillvägagångssätt. Något som är viktigt är att ta boendesegregationen i beaktande (IFAU, 2014:25).

Lindbom och Almgren (2007) undersöker ifall ökad skolsegregation beror av skolval eller boendesegregation. Resultatet är att den etniska skolsegregationen har ökat mellan åren 1990 och 2004, med boendesegregation som den främsta orsaken. För att komma fram till resultatet så matchar forskarna uppgifter om elevens grundskola kopplat till vilken elevens grundskola borde vara ifall en strikt närhetsprincip hade gällt. Segregationen mäts sedan genom andelen elever med vissa bakgrundsegenskaper per skola (IFAU, 2014:25).

Boendesegregation, snarare än skolval, är förklaringen till den ökade skolsegregationen enligt forskning av Nordström Skans och Åslunds (2010) presenterat av IFAU (2014:25). Forskarna ser en ökad segregation i grund- och gymnasieskolan mellan åren 1988 och 2006 i etnicitet. En gradvis ökning av etnisk segregation på gymnasienivå kan dock inte helt förklaras av boendesegregation. Inom kommuner, men inte mellan kommuner, syns en betydande skolsegregation (IFAU, 2014:25). Det finns en distinktion mellan grundskoleelever och gymnasieelever där statistik visar att grundskoleelever segregeras mer i jämförelse med gymnasieelever på grund av närhetsprincipen. Trots detta är skolsegregationen mindre än boendesegregationen och man kan se skolan som en plats där elever med olika etnicitet och bakgrund möts (SNS, 2009).

Skolsegregationen är starkt korrelerad med boendesegregationen. Den ökning av skolsegregationen som inte kan hänföras till boendesegregationen kan i princip helt förklaras av samvariation med andel friskoleelever. Det kommunala skolvalet har inte något samband med skolsegregationen i och med att elever vanligtvis byter från kommunal till fristående skola och inte mellan kommunala skolor. Elever som gör ett aktivt kommunalt skolval är inte selekterade på samma egenskaper som de som väljer att gå på fristående skola. De är dock ganska få. Resultatet tolkas så att de ökade betygsskillnaderna mellan skolor delvis kan förklaras med skolval, men dessutom av samband mellan skolval och socioekonomisk

23

segregation (IFAU, 2014:25). Vid skolval finns alltså flera tänkbara utfall. Om alla väljer skola enligt närhetsprincip får det fullt genomslag av boendesegregationen, men om man väljer efter andra faktorer kommer skolval bidra till skolsegregation.

Tanken med införandet av skolval var att bryta länken mellan skolsegregationen och boendesegregationen, men segregationen mellan elever med svensk och utländsk bakgrund ökade betydligt när hänsyn tagits till elevens förmåga och socioekonomisk bakgrund. I praktiken syns detta i den ökade segregationen mellan skolor som sker på grund av ändringen från närhetsprincip till betygsintagning i Stockholm (IFAU, 2014:25). IFAU (2014:25) presenterar forskning av Andersson, Malmberg och Östh (2012) som kommer fram till att boendesegregation har betydelse för skolvalet: elever som redan bor i områden med fler högutbildade procentuellt är inte lika aktiva på att göra skolval. Aktivt skolval görs i större utsträckning av utrikesfödda elever med högutbildade föräldrar och av svenskfödda elever som bor där en högre andel hushåll har försörjningsstöd. Andel elever som reser långt till sin skola ökade under perioden mellan åren 2000 och år 2006 (IFAU, 2014:25).

IFAU-rapporten (2014:25) utgår från kommunnivå över tid för att beräkna samband. Måtten på skolsegregation i Sverige är beräknat på samma sätt som mellanskolsvarianten: en mätning av andel variation i betyg och förväntade betyg som kan förklaras av skolan. Resultaten är att det inte finns något samband mellan lärartäthet eller kvalitet och resultatspridning mellan skolor. Dock finns ett samband i kommuner där friskoleandelen har ökat. Där har betygsskillnader mellan skolor också ökat. Ser man dock till elevförutsättningar som en tredje variabel finner man inte längre något samband mellan ökning i variabel a, friskoleandel och variabel b, resultatskillnader mellan skolor. I kommuner där andel elever i friskola har ökat har även skolsegregation ökat. Ett motlägg mot detta skulle vara att boendesegregationen har förändrats över tid och kan samvariera med friskoleexpansionen och införandet av skolval. I och med detta tas hänsyn till att boendesegregationen har utvecklats och i forskningen justeras för skillnader i förutsättningar bostadsområden emellan (IFAU, 2014:25). Epple et al. (2017) menar dock att skolsegregationen i Sverige är förhållandevis låg och att Sverige därmed är ett land där sortering eller segregation inte är ett stort problem.

Andelen elever som gick i fristående skolor i samband med att skolval och skolpeng infördes låg på någon enstaka procent, i jämförelse med läsåret 2014/2015 där 14% av eleverna gick i

24

fristående skolor (Finansdepartementet, 2016). I översiktsartikeln av IFAU (2014:25) redogörs för var fristående skolor finns, vilket lyfte ett intresse från vår sida att inte enbart undersöka var de är belägna utan även hur de etablerar sig, vilket vi kommer behandla nedan.

Etableringen av fristående skolor har också ökat sedan reformerna och i resultatet finns det tre bidragande faktorer till hur skolorna väljer att etableras: utbildningsnivå, andel födda utanför Västeuropa och vänsterstyre i kommunen. Det finns en hög sannolikhet att fristående skolor etableras i områden där den genomsnittliga utbildningsnivån är hög, sett till resultatet gällande utbildningsnivån. Samma resultat återfinns gällande etablering för kommunala skolor i samma område. Ser man till etablering av fristående skolor så pekar resultaten på att det finns en dubbelt så hög chans att friskolor etableras i områden där 40% av de som bor i området är födda utanför Västeuropa (Finansdepartementet, 2016).

25

6. Analys

6.1 Analys av skolval och skolpeng

I resultatdelen har vi presenterat våra källor och deras resultat. Vi har behandlat skolpeng och skolval och studerat forskning om hur de påverkar segregation och andra faktorer som resultat och kostnad. Vi har även behandlat hur skolsegregation och boendesegregation ser ut och korrelerar. Det framgår att olika skolsystem tar sig uttryck på olika sätt i praktiken och vi kommer analysera och presentera detta, utifrån ett jämförande perspektiv.

IFAU (2014:25) lägger huvudfokus på skolval och fristående skolor medan Epple et al. (2017) lägger huvudfokus på skolpeng. Källorna kompletterar varandra väl då de ger en översikt av Sverige respektive de amerikanska skolsystemen. IFAU (2014:25) forskar om skillnader i skolval mellan och inom kommuner i Sverige. Epple et al. (2017) använder däremot forskning om skolpeng på distriktsnivå. Ingen av dessa går alltså ned på skolnivå utan jämför kommun och distrikt, vilket är en likhet och en faktor som kan vara orsaken till att de kommer fram till liknande resultat. Möjligen kunde resultatet ha blivit annorlunda om vi hade använt oss av perspektiv på fler nivåer.

Inom de offentligt finansierade skolorna finns två system för elevens tillhörighet: skolvalsmodellen och närhetsmodellen. Sverige har en kombination av skolpeng och skolval, följer därmed skolvalsmodellen i kombination med skolpeng. USA har ett system, likt Sverige hade tidigare, med skolpeng och ej skolval. I USA råder alltså närhetsprincipen för vilken skola eleverna går i. Sverige har en liten andel privata skolor gentemot USA. Trots en likhet att både Sverige och USA har skolpengssystem så är det utformat på olika sätt och tar sig olika uttryck i praktiken. Att skolpengen i Sverige är knuten till eleven, i motsats till i USA där skolpengen inte följer med om eleven byter skola, bidrar till ett mer likvärdigt skolsystem. Skillnaderna i utformningen av skolpengssystemet resulterar i att Sverige är mindre segregerat än USA trots att skolsegregering är rådande, enligt vår analys.

I USA:s riktade skolprogram ges skolpengen ofta som kompensation till elever med en lägre inkomst eller annan form av utsatthet utifrån olika kriterier. Detta indikerar på en segregering. I Sverige får alla elever ta del av skolpengen i och med att den följer eleven, vid exempelvis ett skolbyte. Om det i de amerikanska skolsystemen inte är slumpmässigt vilka som har

26

möjligheter att sätta sina barn i en bättre skola, kommer resultatet bli att man byter från en sämre till en bättre skola. Denna effekt går inte att förvänta sig i Sverige eftersom skolpengen i USA går till skolan och inte till eleven. I praktiken innebär det att det till och med skulle kunna vara positivt för en skola om den tappar en elev eftersom skolan då har mer resurser på färre antal elever.

tr

Ett argument för skolval är att det i teorin ger familjer större valfrihet. Ett motargument mot skolvalsmodellen är att skolgång och utbildning inte ska vara en vara på marknaden. En negativ aspekt med införandet av skolval under 1990-talet skulle kunna vara skolsegregation. Resultatet är att skolval bidrar till segregation. En invändning kan vara att det även finns andra faktorer som är bidragande. Vår analys av skolval i Sverige är att det i praktiken inte fungerar som i teorin eftersom friskolor tenderar att etableras i storstadsområden. Det råder alltså i praktiken inte skolval i alla kommuner då utbudet varierar. Resultatet visar att det ofta är elever med föräldrar som har invandrarbakgrund eller elever som har högutbildade föräldrar som tenderar att göra ett aktivt skolval. Skolsegregation uppstår då elever byter från kommunala skolor till fristående skolor, vilket görs i storstäder i större utsträckning. Enligt vår analys är det främst elever med föräldrar som har invandrarbakgrund eller hög utbildning som bor i storstäder och det är i storstäder som fristående skolor i störst utsträckning etableras. Det leder till att skolsegregationen blir mer påtaglig i storstadsområden.

En anledning till varför man väljer att konkurrens-effektivisera en bransch är för att det kan finnas en chans till förbättring, vilket är ett argument för skolvalssystem. Skolvalsmodellen motiveras dels genom konkurrens, som ska höja kvalité och resultat och dels genom elevens behov, som ska vara motiv till likvärdighet. Den ökade andelen friskolor inom en kommun bidrar till ökad skolsegregation men till inte ökat kommunalt skolval. Förklaringar till att kommuner där andelen friskolor har ökat är mer segregerade skulle enligt vår tolkning även kunna bero på att fler utnyttjar skolval där utbudet av fristående skolor är större, eftersom familjerna verkligen värdesätter just den profilen som skolan erbjuder. Fristående skolor har i stor utsträckning andra profiler än kommunala skolor för att locka familjer. Skolor kan i teorin vara öppna för alla trots att de i praktiken enbart riktar sig till en viss målgrupp genom att erbjuda en specifik profil, exempelvis religiös profil. I kommuner där fristående skolor etablerar sig ökar även andel skolor för eleven och vårdnadshavaren att välja mellan, det vill säga sannolikheten att en spridning av elever stiger i och med ökat utbud.

27

Konkurrens och införandet av skolval kan i teorin bidra till högre prestation i resultat. IFAU (2014:25) kommer dock fram till att betygen i Sverige har gått ned enligt nationella och internationella mätningar. Resultaten i svensk skola har sjunkit sedan innan reformerna under 1990-talet. Att skillnader i elevers skolresultat beror av ökad boendesegregation, att skolval betyder att skolan har blivit mer segregerad och att betygsskillnader mellan skolor beror på skolval snarare än boendesegregation kan ifrågasättas. Skolsegregationen beror av boendesegregationen och får fullt utslag om elever som har möjlighet att välja inte gör det, det vill säga att elever går, trots skolval, i skola enligt närhetsprincipen. Att elever inte väljer trots skolval skulle kunna bero på bekvämlighetsskäl eller brist på information. Det är alltså inte en självklarhet att skolval leder till skolsegregation.

Som redovisat har både riktade och generella program en påverkan på segregation där elever bland annat utsätts för “cream skimming” av den privata sektorn eller kompenseras på grund av en lägre inkomst i form av ett riktat skolprogram. “Cream skimming” i sig är ett stort problem då det är de priviligierade och de underpriviligierade som lockas till privata skolor och de som är mellan dessa två hamnar i limbo. Det riktade skolsystemet i de amerikanska skolsystemen bidrar till en högre skolsegregation än det svenska, generella skolsystemet eftersom det i tidigt stadie sorteras bland elever och görs skillnad på dem. Att kompensera för de som inte har råd är en god tanke men det stämplar automatiskt dessa elever vilket kan leda till stigmatisering och ytterligare segregering.

Skolpeng och dess effekter för oss in på diskussionen gällande betyg där resultaten visar att elever som utnyttjar skolpengen också förbättrar sina resultat och i vissa fall kan studera vidare på högre nivå. Detta är bra då en högre utbildningsnivå är positiv för individen med tanke på jobb, inkomst och boende och även samhällsekonomiskt effektivt på lång sikt. Högutbildning och höginkomst kan leda till att segregationen minskar. Green et al. (2014) lyfter upp en intressant aspekt gällande elevers prestationer kopplat till hur nöjda och tillfreds de är med skolan. Baserat på det skulle en förklaring till elevernas höjda resultat kunna vara att de är tillfredsställda med den nya skolan som de börjat på och därför anstränger sig för sina betyg. Dock är det i vår mening långsiktigt att dra slutsatsen att det är skolpengen i sig som höjt resultaten utan man bör ha omkringliggande faktorer i beaktande också.

Vår analys är att skolval leder till segregation i Sverige medan skolpengen i de amerikanska systemen leder till segregation. Resultatet går att ifrågasättas eftersom vi har valt att lägga fokus

28

på två översiktsartiklar och komplettera med forskningslitteratur som besvarar frågeställningar som under tidens gång dök upp. Segregation skulle i samhället kunna ses som en process i tiden. En analys är att skolsegregationen i samband med boendesegregationen trots 1990-talets reformer i Sverige ändå skulle ha skett. Det skulle kunna vara en tillfällighet att skolsegregationen har ökat i Sverige. Detta särskilt i kommuner med ökad andel fristående skolor då vi ser ett samband mellan skolsegregation och boendesegregation. I följande avsnitt kommer vi analysera resultatet av korrelationen mellan boendesegregation och skolsegregation.

6.2 Analys av skolsegregation och boendesegregation

Som det framgått i vårt resultat visar forskningen att skolsegregation och boendesegregation korrelerar med varandra men att det inte finns ett kausalt samband. Resultatet presenterar även sambandet mellan skolval och skolpeng och hur dessa kan påverka skolsegregationen som redogörs i avsnittet ovan. Närhetsmodellen bidrar till en ökad segregation, vilket är ett resultat som besvarar vår frågeställning om sambandet mellan skolsegregation och boendesegregation. Det är dock svårt att dra slutsatsen att det endast är boendesegregationen som påverkar skolsegregationen utan det finns fler betydande faktorer. Skolval och skolpeng är omdiskuterade och frågan vilket som har störst inflytande återstår. Vi kan i vår analys konstatera att boendesegregationen, utöver skolval och skolpeng, har en avgörande roll i skolsegregationen.

Det finns två olika typer av segregation som är viktiga att göra skillnad på: frivillig och ofrivillig. I boendesegregationen i Sverige finns en markant skillnad mellan individer med svensk- respektive invandrarbakgrund. Enligt SNS (2009) visar statistik att det är större sannolikhet att individer söker sig till områden som domineras av människor med samma eller liknande bakgrund som en själv än att de bryter mönstret. Detta kan ses som en frivillig segregation där individerna aktivt väljer att bosätta sig med likasinnade och därmed tar avstånd från majoriteten. Den internationella forskningen kring boendesegregation ger samma resultat men det är nyttigt att fundera över om frivillig segregation existerar eller inte. Visserligen kan det röra sig om att individerna uppfyller sina egna preferenser för att de själva trivs bättre i områden där majoriteten kommer från liknande eller samma bakgrund. Frågan är dock om den frivilliga segregationen inte handlar om att vissa har brist på information, att vissa inte integrerats i samhället eller eventuellt att vissa inte kan språket och att de då inte har möjlighet att flytta. Blir det då verkligen en frivillig segregation? Boendesegregationen kan också vara

29

ofrivillig med diskriminering som orsakar om den avgör var individerna kommer att få bosätta sig. För att förhindra ökad segregering är det inte helt ovanligt att hyresvärdar eller bostadssäljare nekar att individer med exempelvis invandrarbakgrund får bosätta sig i områden som redan är segregerade, även om det är diskriminerande. Detta går åt båda håll då det finns hyresvärdar och bostadssäljare som nekar individer med invandrarbakgrund att bosätta sig i icke-segregerade områden. Det är välbehövligt att fundera över om det i sig är negativt att individer väljer att distansera sig från majoriteten.

För att återkoppla till skolsegregationen är närhetsmodellen och närhetsprincipen två avgörande faktorer för hur fördelningen av elever på skolorna kommer att se ut. Sannolikheten är större att en skola, som befinner sig i ett segregerat område med många barn med invandrarbakgrund, kommer ha en större procent elever med samma bakgrund. Enligt resultatet finns en betydande skolsegregation i storstadsområdena där etnisk skolsegregation ökat i samband med att man införde skolval. Vår analys är att detta kan förklaras genom att det är i just storstadsregionerna det etableras flest fristående skolor samt att invandrartäta områden främst finns i anknytning till storstadsregionerna. Sambandet mellan skolval och boendesegregation är intressant då resultat visar att det bland annat är elever med invandrarbakgrund vars föräldrar är högutbildade som aktivt söker sig från kommunala skolor som befinner sig i segregerade områden. Detta kan möjligtvis kopplas ihop med ofrivillig segregation i och med boende, men frivillig segregation i form av ett aktivt skolval. Som redan belyst i ovanstående avsnitt tar sig inte skolval uttryck i praktiken på samma sätt som i teorin i Sverige. Fristående skolor etableras i storstadsområden vilket innebär en högre utbudsfaktor medan det i mindre kommuner kanske inte finns lika stort utbud och därmed är skolval i teorin inte samma som i praktiken.

Ser man till resultatet och hur segregation ser ut generellt i USA så är det i vår analys inte chockerande att skolsegregationen är tydlig i de amerikanska skolsystemen. I likhet med vårt förväntade och faktiska resultat leder en strikt närhetsprincip till att boendesegregation ger fullt utslag på skolsegregation. När boendesegregationen ökar kommer i sin tur skolsegregationen öka. I Sverige där skolval däremot råder kommer utslaget på skolsegregation bero av hur högt utnyttjandet av skolval är. Vidare måste man ha i beaktande att boendesegregationen i Sverige inte alltid sett likadan ut. En tanke är att reformerna som infördes under 1990-talet kom i en period som var turbulent då invandringen ökade och Sverige tog emot en hög andel flyktingar. Ur ett internationellt perspektiv har Sverige en hög andel av befolkningen som är utlandsfödd

30

enligt SNS (2009). Att dra slutsatsen att skolsegregationen endast påverkas och ökar av boendesegregationen är problematiskt. Detta eftersom det historiskt sett i Sverige alltid har varit mer eller mindre segregerat på bostadsmarknaden och att vi har ett skolsystem där elever och familj har rätt att fritt välja skola utifrån egna preferenser. Skolval utnyttjas dock inte av alla.

31

7. Besvarande av frågeställningar

I detta avsnitt kommer vi utifrån resultat och analys att besvara våra frågeställningar: Vad har

skolval och skolpeng för påverkan på segregation? och Hur korrelerar skolsegregation med boendesegregation? För att förtydliga är definitionen av segregation, som tidigare nämnt, det

rumsliga åtskiljandet av befolkningsgrupper. Vi har även behandlat skolvals och skolpengs påverkan på andra faktorer som resultat och kostnad.

7.1 Vad har skolval och skolpeng för påverkan på segregation?

Skolvalsmodellen innebär en möjlighet till att välja skola medan närhetsmodellen innebär att man går i den skola som ligger närmast bostaden. I Sverige råder skolvalsmodell och i de amerikanska skolsystem närhetsmodell. Det finns olika möjligheter inom skolval. Man kan välja en kommunal skola, en fristående skola som antingen kan vara kommunal eller privat eller slutligen en privat skola. Skolpengssystem innebär att skolpengen är knuten till elev i Sverige, men i de amerikanska skolsystemen går skolpengen till skolan. Skolval och skolpeng har olika påverkan på segregation beroende på vilket system och kombination som råder.

I Sverige råder skolval vilket bidrar till segregation. En ökad andel fristående skolor hänger samman med en ökad skolsegregation, vilket inte gäller ökat kommunalt skolval (IFAU, 2014:25). I kommuner där antal fristående skolor har stigit har den kommunala skolan tappat flest elever, till största del de som har högutbildade föräldrar och elever med utländsk bakgrund (Böhlmark & Lindahl, 2007). I Sverige med fokus på storstadsområdena, Stockholm, Göteborg och Malmö finns en betydande skolsegregation (SNS, 2009). Elever vars föräldrar är högutbildade eller vars föräldrar har utländsk bakgrund bor i större utsträckning i storstadsområden och det är i större utsträckning i storstadsområden som fristående skolor etableras. Det finns alltså ett större utbud vilket förklarar resultatet.

Trots att det i teorin råder skolval i Sverige ser det i praktiken inte alltid ut så då fördelningen av skolor ser olika ut i landet där utbudet är större i storstäder. Som ovan nämnt är det främst i storstäder friskolor etableras, vilket innebär att segregationen blir större i de områdena. Skolval i praktiken är inte lika stort i kommuner på landsbygden där det inte etableras fristående skolor.

I Sverige är skolsystemet byggt på en kombination av skolval och skolpeng, vilket är rätt unikt samtidigt som den privata sektorn är liten i jämförelse med övriga västvärlden. Skolpengen är