Segregation - Gentrifiering

Karlstads Universitet

​ Segregation - Gentrifiering

Ebba Rostedt och Linn Forsmark

KGGB53, 15 hp Ämne: B-uppsats

Termin: Vårtermin 2020 Handledare: Emil Olovsson

Sammanfattning

I denna rapport undersöks vad gentrifiering av ett segregerat bostadsområde skulle ge för socioekonomiska konsekvenser för människorna som bor där samt om det påverkar personerna positivt eller negativt. Rapporten riktar in sig på den typ av segregering som kallas för socioekonomisk då ämnet för rapporten är statsvetenskap. Fem stadsområden i Karlstad har valts ut för denna undersökning. Dessa fem bostadsområden består till större del av hyreslägenheter, dessutom byggdes många av dem under miljonprogramsåren. Dessa områden är Kronoparken, Gruvlyckan, Våxnäs, Bellevue och Orrholmen. Rapporten redogör sedan för vilka av hyresgästerna i respektive bostadsområde som skulle bli påverkade av en gentrifiering samt att resultaten sammanställs och diskuteras i samverkan med tre olika teorier.

Nyckelord: Segregation, Gentrifiering, Socioekonomisk

Innehållsförteckning

​ ​

1.1 Bakgrund 3

1.2 Problemformulering 3

1.3 Syfte 4

1.4 Frågeställningar 4

​2 Tidigare Forskning 5

2.1 Socioekonomisk utveckling 5

2.2​​Boendesegregation 6

2.3 Områdesutveckling 6 ​ 3 Metod 8 3.1 Provenkät 8 3.2 Utförande av provenkät 9 3.3 Bristfälligheter 9 3.4 Utförande av enkät 10

3.5 Urval 11

3.5.1 Hur hög är er hyra i nuläget? 11

3.5.2 Summan nedan representerar en ökning i kronor på din/er hyra. 11

Välj ett alternativ som skulle påverka din/ er bostadssituation. 3.6 Etik 12

​4 Resultat 13

4.1 Resultat av provenkät 13

4.2 Resultat av enkät 14

​5 Slutsatser 15

5.1 Anknytning till tidigare forskning 15

​6 Diskussion 18

6.1 Diskussion om resultat och dess skillnader 18

6.2 Diskussion om metodval 19

6.3 Framtida Forskning 19

​ Referenslista 21

Bilaga: Enkät 22

1 Inledning

1.1 Bakgrund

Segregation kännetecknas bland annat av människor med låga socioekonomiska

förutsättningar som bosätter sig i ett och samma bostadsområde. Dessa områden är ofta billigare än andra stadsdelar och standarden är ofta lägre. När ett område är segregerat betyder det att människor bosätter sig gruppvis i olika områden i ett samhälle. Detta utifrån exempelvis socioekonomisk status, religion, etnicitet eller ålder. Människor som bor i ett segregerat område träffar i större utsträckning enbart andra människor med exempelvis samma socioekonomiska status eller samma etnicitet (Boverket, 2004, s. 11).

Ombyggnation och renovering av lägenheter ​förekommer ​ibland i vissa områden. Därför tänkte vi fördjupa oss på begreppet gentrifiering och undersöka hur detta skulle påverka de människor som bor i ett segregerat område där ombyggnationer och renoveringar skulle kunna ske. Gentrifiering kännetecknas som en social statushöjning av ett område. Det handlar om att kommunen beslutar om att renovera områden som anses vara slitna och som behöver förbättras. Detta gör att människor med högre socioekonomisk status flyttar till dessa områden och de människor med låg socioekonomisk status kan behöva flytta därifrån, på grund av att boendekostnaderna ökar. Detta gör att makt och maktlöshet kopplat till inkomst, förutsättningar och bakgrund blir mer påtaglig vid sådana händelser. Låginkomsttagare tvingas flytta på grund av att de inte har ekonomiska förutsättningar för att bo kvar. Men gentrifiering kan bidra till högre tillväxt samt service (Nationalencyklopedin, gentrifiering, u.å).

Vi valde att forska om detta ämne då det är viktigt som samhällsplanerare att besitta kunskap om processen och dess följder då den har stor betydelse och påverkan på människors boende och stadens demografiska förändring. Vi vill få en bredare förståelse för varför vissa

människor påverkas av processen och varför andra inte påverkas lika mycket samt ta reda på varför personerna valt att bosätta sig i området som anses vara segregerat. Kan det

exempelvis ha att göra med ekonomin eller handlar det om något annat. För framtida projekt som samhällsplanerare är det bra att ha med sig denna kunskap för att bättre kunna förhindra att gentrifieringen enbart flyttar problemet kring segregation till ett annat bostadsområde.

Eftersom att uppsatsens tema utgår ifrån “hållbar utveckling stad och landsbygd” så blev ämnet ett självklart val för oss.

1.2 Problemformulering

Genom detta arbete vill vi ta reda på vilka människor som skulle bli påverkade av en gentrifiering. Vi vill också ta reda på vilka socioekonomiska konsekvenser gentrifiering

skulle bidra till.

Kölegård Stjärne et al. (2007) tar upp i sin artikel att om det är få personer i ens omgivning som har arbete och utbildning så är de positiva förebilderna också färre. Därför är exempelvis förväntningar på arbete och utbildning lägre i resurssvaga områden. De menar att människor som är omgivna med andra personer med samma belägenhet och med samma svaga resurser kan vara missgynnande. Därför kommer vi ha de i åtanke som samhällsplanerare att skapa bostadsområden med socioekonomisk variation och med en blandning av människor från olika klass och etniciteter. Genom vår forskning får vi bättre kunskap om ämnet vilket kan vara gynnande för oss i framtida arbetsuppgifter.

Detta problem har vi studerat genom en enkät som vi utvecklat och skickat ut till människor som bor i områden med låga socioekonomiska förutsättningar. Vi har försökt ta reda på hur människorna skulle påverkas av en gentrifiering. Om människor exempelvis skulle behöva flytta för att boendekostnaderna skulle höjas, samt ta reda på vilka människor som skulle påverkas.

1.3 Syfte

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka socioekonomiska konsekvenser människor i ett segregerade bostadsområden skulle få vid en eventuell gentrifiering. Leder det till positiva eller negativa konsekvenser.

1.4 Frågeställningar

1. Vad skulle gentrifiering i Karlstad ge för socioekonomiska konsekvenser?

2. Vilka människor skulle påverkas av gentrifiering ex, äldre, yngre eller medelålder?

2 Tidigare forskning

Vi har valt att använda oss av tre stycken vetenskapliga forskningsrapporter vars valda ämne och problemformuleringar liknar vårt arbete. Dessa teorier är relevanta för vårt ämne och frågeställningar då de bland annat nämner för- och nackdelar och konsekvenser som uppstår i och med gentrifiering. Detta kan vi ha användning för i vårt slutresultat men också som hjälp till att utforma vår enkät. Vi fick fram rapporterna genom söktjänsten Diva portal, digitala vetenskapliga arkivet. Diva portal är ett digital publiceringssystem. Vi använde oss av sökordet “gentrifiering” och fick fram olika träffar. Rapporterna tar inte enbart upp för- och nackdelar utan de nämner bland annat de socioekonomiska problem som hyresgästerna brottas med samt vart chansen/risken för ett område att bli gentrifierat är störst.

2.1 Socioekonomisk utveckling

Den första rapporten studerar den socioekonomiska utvecklingen mellan 2002 och 2012 i sammanlagt 46 stadsområden i Västerås och Eskilstuna. Fell och Guziana (2016) lyfter fram den sociala situationen i bostadsområdena såsom sysselsättning, utanförskap, etnicitet och klass för att förklara dess förändringar. De jämför avståndet mellan de bättre ställda och de sämre ställda stadsområdena för att ta reda på den ekonomiska ojämlikheten. Detta görs genom att jämföra dess välfärd i termer av inkomst, boende, ägande m.m. De pekar på att största möjliga ekonomiska jämlikhet mellan stadsområdena utgör en viktig aspekt som den socialt hållbara staden bör uppfylla. De tar upp de positiva och de negativa effekterna som gentrifiering bidrar med, bland annat att gentrifiering bidrar med att stabilisera nedgångna bostadsområden, förbättrar villkoren för fortsatt utveckling och ökar fastighetsvärdet.

Gentrifiering kan också bidra med negativa sociala konsekvenser såsom utsatthet för människor med lägre inkomst som vid sådana tillfällen tvingas flytta. En stor del av den negativa socioekonomiska utvecklingen i vissa områden påverkas av inflyttning av

låginkomsttagare, dvs området filtreras. Detta är ett begrepp som ofta nämns i rapporten och innebär att en stor andel låginkomsttagare flyttar till ett specifikt område och som påverkar den socioekonomiska utvecklingen negativt. Eftersom att rapporten tar upp dessa

konsekvenser blir den relevant för vårt arbete då den kan ge oss bättre förståelse för hur vi ska få svar på våra frågeställningar.

Segregation är en bidragande faktor till ökad ojämlikhet i samhället. Människor med bra socioekonomiska förutsättningar bosätter sig i ett och samma område, medan människor med sämre socioekonomiska förutsättningar bosätter sig i ett och samma område. Det är då

segregation uppstår. Boendesegregationen har förklarats genom ekonomiska och etniska variabler men handlar främst om rumslig avgränsning mellan olika inkomstgrupper. I tidigare forskning har Fell och Guziana (2016) använt sig av rättviseteori för att utforska problemen kring boendesegregationen. En rättviseprincip (differentieringsprincipen) har utvecklats av John Rawls (1971) med syfte att uppnå högsta möjliga ekonomisk jämlikhet. Utgångspunkten

i denna princip är att total ekonomisk jämlikhet är omöjlig att uppnå utan att fokus istället bör läggas på att minska klyftor så mycket som möjligt. En tolkning av principen är att

ekonomisk ojämlikhet kan accepteras om de som har de sämst ekonomiskt ställt får det lika bra eller bättre än vad de haft tidigare. Tanken är att uppnå detta genom att varje gång välfärden ökar för de rikaste, ökar det motsvarade eller mer för de fattigaste. I en

stadsplanerares perspektiv bör detta tillämpas genom att de mer utsatta områdena får det bättre i samma takt som de övriga områdena i staden. Om gapet mellan de fattigaste och rikaste ökar istället för att minska är situationen orättvis. Denna princip har använts i tidigare forskning. Det kommer även vi göra då vi ser att det relaterar mycket till vårt arbete och valda ämne, nämligen boendesegregation och gentrifiering. Vi kommer även ha mycket fokus på ekonomisk jämlikhet då vi ser det som extra relevant för vårt valda problem.

2.2 Boendesegregation

I denna artikel analyseras hur den socioekonomiska segregationen har utvecklats under senare decennier, och det diskuteras om de teorier och förklaringar som tidigare forskning använt sig utav, för att förstå hur platsen där människor bor kan vara viktig för individens välfärd.

Kölegård Stjärne et al. (2007) skriver att beteenden och normer förmedlas och formas i vardagliga kontakter med människor i den närmaste omgivningen. Om det är få personer i ens omgivning som har arbete och utbildning så är de välvilliga förebilderna också färre.

Därför är förväntningar på t.ex. utbildning och arbete lägre i resurssvaga områden. En förklaring kan vara att personerna som bor i dessa områden saknar grannar med kontakter i arbetslivet. Att vara omgiven av människor med samma belägenhet och med samma svaga resurser kan därför vara missgynnande. En hög in- och utflyttning samt stor andel familjer med ensamstående föräldrar är exempel på faktorer som brukar lyftas fram. Båda dessa konstateras ha en dåligt inverkan på den sociala kontrollen i området.

Kölegård Stjärne et al. (2007) framför att om ojämlikheten mäts med inkomster så kan segregationen sägas vara en del av den fullständiga ojämlikheten som finns mellan närområden. Om medelinkomster och fördelning av inkomster är identisk i omgivningen skulle vi inte ha någon socioekonomisk boendesegregation. Om människor utan undantag delades in till närområden beroende på inkomsterna skulle segregationen vara total. Även om människor skulle vilja bo i ett specifikt bostadsområde så är de ekonomiska förutsättningarna kanske inte tillräckliga. Boendesegregation innebär att vissa områden har en högre

koncentration av sociala problem samtidigt som andra kännetecknas av en sammanträngning av resursstarka individer. Denna ojämlika sammansättning och blandning skapar olika sociala kontexter och miljöer som i sin tur påverkar de boendes välfärd. Effekten av att leva i dessa miljöer kan kallas för en områdeseffekt.

2.3 Områdesutveckling

Den tredje rapporten diskuterar områdesutveckling i bostadsområden som domineras av miljonprogram där lägenheterna huvudsakligen består av hyresrätter (Roelofs och Salonen, 2019). De nämner att områdesutveckling ofta leder till boendesegregation och att detta orsakar socioekonomiska problem som en del av hyresgästerna brottas med. De diskuterar inte enbart den kritik som riktats mot områdesutvecklingen utan diskuterar även de positiva aspekterna som utvecklingen kan åstadkomma. Exempel som nämns är att utveckla privat och offentlig service och att hjälpa till att integrera utsatta individer och grupper i

bostadsområdena.

Målet som ofta förekommer vid områdesutveckling är att de insatser som görs på ett eller annat sätt ska bidra till att minska segregationen. Dessutom finns det mål som handlar om att öka tilliten till staten och kommunerna och att öka demokratiskt deltagande i segregerade områden. Detta anses vara nödvändigt då stadsinvånarnas och hyresgästernas gemenskap, förtroende och sociala band stärks och blir mer hållbara vid ett demokratiskt deltagande (Roelofs och Salonen, 2019).

Områdesinstatserna har även fokus på individen vilket kan åstadkomma vissa åtgärder på segregerade bostadsområden. Dock har forskare pekat på att det kan ge negativa

konsekvenser på bostadsområdena, eftersom individer som får det bättre ekonomiskt tenderar att flytta från områden som anses vara fattigare (Lahti Edmark, 2005; Urban, 2018, refererad i Roelofs och Salonen, 2019). Med detta menas att personerna som bor i området

genomsnittligen inte får det bättre och att området i helhet inte tjänar på insatserna. Dessutom är resultatet att om vissa individer fått det bättre genom områdesinsatser så visar sig det inte i statistiken (Lahti Edmark, 2005, refererad i Roelofs och Salonen, 2019). Därför skulle ett mer övergripande perspektiv på flyttrörelsen i hela staden ge ett bättre resultat. Dessutom skulle detta även förklara att en del av segregationen kan förklaras av flyttmönster där

höginkomsttagare till större del flyttar till områden med hög medelinkomst än vad

låginkomsttagare tenderar att göra (Alm Fjellborg, 2018; Urban, 2014, refererad i Roelofs och Salonen, 2019). Boendesegregationen ökar också på grund av den ökade

inkomstojämlikheten och är därför oberoende av flyttmönster (Urban, 2014, refererad i Roelofs och Salonen, 2019).

I vår enkät försöker vi få fram vilka faktorer som påverkar valet av personernas

bostadsområde. Exempelvis om det har att göra med grannarna, nära till centrum eller om ekonomin var den avgörande faktorn. Denna rapport styrker bland annat att segregationen påverkas av inkomstojämlikheten och vi kan därför få fram ett tydligt svar på frågan. Den nämner även att gentrifiering (områdesutveckling) kan ha negativa socioekonomiska konsekvenser och kan bidra till att människorna i området tvingas flytta. Eftersom att vår enkät enbart rör personer som bor i segregerade bostadsområden, och att vi har en fråga som handlar om ökning på hyran, så kan vi få fram hur många som skulle påverkas av

gentrifiering.

3 Metod

För att få fram ett resultat för vilka socioekonomiska konsekvenser som gentrifiering bidrar med samt vilka människor som drabbas av en gentrifiering, är det äldre, yngre eller

människor i medelåldern. För att ta reda på det valde vi att utforma en provenkät och

publicerade den på nätverkstjänsten facebook, för att nå ut till människor i olika åldrar. David och Sutton ​(2016, 101-106) ​nämner som en fördel med en enkät, personen som deltar kan vara helt anonyma. Det kan göra att fler personer väljer att delta. Vi utförde en provenkät som vi i efterhand kan avläsa några brister från. Det gjorde att vi valde att utforma en till enkät där vi utvecklar och ändrar vissa frågor som vi anser behöver utvecklas.

3.1 Provenkät

Vi ville få fram ett så tydligt resultat som möjligt av vårt valda forskningsämne, därför bestämde vi oss för att utforma en enkät. Vi publicerade enkäten på facebook då vi ansåg att denna nätverkstjänst kunde ge oss ett mer omfattande resultat då det når ut till många människor i olika åldrar. Dessa olika åldersgrupper innefattar exempelvis unga vuxna, studenter, medelålders och pensionärer. Genom att nå ut till så många olika åldersgrupper kunde vi få svar ur olika perspektiv och med olika infallsvinklar.

Nackdelen med att skicka ut enkät genom sociala medier kan vara att äldre personer missar publiceringen då äldre inte tenderar att använda sociala medier i samma utsträckning som yngre personer. Det kan även vara svårt att fånga individers intresse genom sociala medier.

Det är lätt för individen att ignorera enkäten eller att individen i fråga inte finner enkäten intressant. Därför är det viktigt att utforma frågorna i enkäten så att de upplevs intressanta, relevanta och tydliga för personen i fråga. En positiv aspekt med enkät däremot är att personerna som deltar har möjlighet att själva välja när de vill genomföra den. Det vi skulle kunnat gjort annorlunda är att utforma en postenkät så att även äldre personer får ta del av undersökning.

David och Sutton (2016, 101-106) tar upp några för- och nackdelar som kommer ur

användandet av enkät. Bland annat nämner de att personer som deltar i en enkät kan undvika avslöjande om sig själv till skillnad mot personer som deltar i en intervju vilket gör att utförandet kan kännas tryggare. Detta kan även bidra till att personer som deltar till större utsträckning vågar svara på frågor som kan uppfattas som känsliga. De nämner även att det positiva med enkäter är att det går snabbt för undersökningspersoner att svara på

frågeformuläret och att det är smidigt för dem att skicka in. Fortsättningsvis skriver de att utförande av enkät bidrar med större fokus på frågorna och ger undersökningspersonerna tid att tänka. Nackdelen med enkäter nämner de kan vara då undersökningspersoner exempelvis bara får ge ett svar på en fråga eller att möjlighet för eget svar inte ges. Resultatet kan då bli missvisande eftersom personen trots detta tvingas svara på frågan för att komma vidare till

nästa fråga.

Enkätundersökningar distribuerade via internet har blivit en allt mer använd metod för forskningsstudier. Undersökningar på nätet ger lägre bortfall och ger mer fullständig data.

Det positiva med enkäter är att det går snabbt för undersökningspersoner att svara på

frågeformuläret och det är smidigt för dem att skicka in. Det bidrar även med större fokus på frågorna och ger undersökningspersonerna tid att tänka (David, Sutton. 2016. s.248-249).

3.2 Utförande av provenkät

Enkäten som vi använde utformade vi genom webbplatsen “survio” och som vi sedan skickade ut på facebook. Facebook är ett forum som används av många människor i olika åldrar samt av människor som befinner sig olika socioekonomiska situationer. Därför passade Facebook bra som nätverkstjänst för att smidigt nå ut till en stor grupp människor för att genomföra vår enkät.

I samband med att vi publicerade enkäten informerade vi om att alla svaren är anonyma, vilket innebär att det inte går att spåra vilka av våra respondenter som svarat eller vad de har svarat. Vi nämnde även att de kan gå tillbaka och ändra sina svar om så skulle behövas. Det är viktigt att det framgår tydligt att uppgifterna som vi insamlar inte kommer att användas i något annat syfte än forskning. De enda personer som granskar resultaten är vi som skriver denna rapport och de kommer därför inte att lånas ut till andra icke-vetenskapliga syften.

Eftersom att vi skickade ut enkäten på Facebook kunde våra respondenter själva bestämma om de ville medverka i enkäten (HSFR).

3.3 Bristfälligheter efter provenkät

Efter att ha genomfört denna provenkät kan vi tänkas behöva haft en fråga som ger oss ett tydligt ​svar på i vilket sorts område personerna som svarade är bosatta i. Om de bor i ett område som i allmänhetens ögon betraktas som segregerat. Vi borde haft en fråga om de själva anser att de bor i ett segregerat område. Ofta är det en hög koncentration av hyresrätter i segregerade områden. Utifrån en fråga vi använde som handlar om hur personerna bor så var det 52 procent av personerna som svarade att de bodde i en hyresrätt. Dessa personer kan tänkas vara bosatta i ett segregerat område, men behöver samtidigt inte vara det. Det finns även hyresrätter i områden som inte är segregerade. Därför hade det varit lättare om vi haft med en fråga kring segregation, de hade bidragit till ett tydligare resultat. Vi hade även kunnat haft med en fråga om individerna har fast anställning på sitt arbete. Att ha fast anställning kan bidra till minskad oro för att bostadskostnaderna skulle stiga. Medan en person som exempelvis är timanställd kan uppleva en större oro för att en gentrifiering skulle ske. Att använda sig av nätverkstjänsten Facebook tycker vi fungerade bra då vi fick många och blandade svar. De som svarade på enkäten var personer i olika åldrar vilket gav oss ett

brett resultat. Men vi hade kunnat skicka ut postenkäter till områden som vi vet är segregerade, samt till områden som inte är segregerade och sedan jämföra svaren mellan områdena. Det hade bidragit till att vi fått tydligare svar som besvarar våra frågeställningar bättre.

3.4 Utförande av enkät

Eftersom att resultaten på den tidigare provenkäten inte gav oss ett så tydligt svar som vi hade hoppats på för våra frågeställningar så utformade vi därför en ny enkät. Därför har vi valt att kalla den första enkäten för en provenkät. Vi valde att använda oss av facebook som

nätverkstjänst även denna gång då vi ansåg att engagemanget från förra gången var bra.

Vi informerade också denna gången om att alla svar är anonyma och att de enbart används i vetenskapligt syfte och att de raderas direkt alla svaren är granskade. Detta på grund av de berättigade krav som vi har inför individers säkerhet av personuppgifter och de

forskningsetiska principerna som vi bör förhålla oss till (HSFR).

Eftersom att vi insåg att det var en del brister i den tidigare enkäten, försökte vi åtgärda dessa genom att ändra några frågor. Detta bidrog också till att resultaten i den nya enkäten blev tydligare. En fråga vi lade till var gällande vilket område personen/personerna bor i. Vi valde ut fem olika områden som vi vet är segregerade. Detta gjorde det enklare för oss att med säkerhet veta att våra deltagare lever i ett segregerat område och därför gav det oss också ett tydligare resultat. Dessa områden är Bellevue, Gruvlyckan, Orrholmen, Kronoparken och Våxnäs. Detta är områden som till större del består av hyreslägenheter och många av dem byggdes under miljonprogramsåren.

Efter den förra enkäten vi gjorde kände vi att den hade behövts varit mer inriktad mot människor som bor i segregerade områden. Att vi till nästa gång skulle gjort en postenkät istället för att publicera på nätverkstjänsten facebook. Men det blev ingen postenkät den här gången heller på grund av tight med tid. Därför blev även denna enkät publicerad på

facebook. Skillnaden med den nya enkäten var att vi informerade om att enkäten enbart rörde människorna som bor i antingen Bellevue, Gruvlyckan, Orrholmen, Kronoparken och våxnäs.

Detta på grund av att dessa områden består av hyreslägenheter och är byggda under miljonprogrammet och därför anses de vara segregerade. I och med det fick vi svar från personer som bor i segregerade områden och som kan ge oss den informationen vi behöver för att besvara våra frågeställningar. En nackdel som blev av denna enkät är att alla personer som deltog var mellan 20-25 år. Det hade varit bra att fått svar från personer i olika åldrar.

Speciellt eftersom att en av våra frågeställningar är att vi ska ta reda på vilka som blir påverkade om en gentrifiering förekommer. Även efter den första enkäten som gjordes var majoriteten av svaren från personer som var mellan 20-30 år. Därför hade vi behövt kommit på ett bättre alternativ för att nå ut till personer i äldre åldrar för att få ett bredare svar.

3.5 Urval

För att få ut bäst möjliga information valde vi att avgränsa oss till människor som bor i segregerade bostadsområden. Eftersom att vi valde personer baserat på deras attribut betyder det att vi använt oss utav ett ändamålsenligt urval. Enbart personer som bodde i segregerade områden hade möjlighet att svara på enkäten och därför blir svaren baserade på personernas kunskap eller erfarenhet inom området. Vi valde sedan ut de svar som vi genom tidigare forskning känner till och som vi trodde kunde ge största möjliga värde för vårt syfte och problemformulering (Forskningsstrategier, u.å).

För att få en tydligare bild av de resultat vi fått, har vi valt att jämföra två frågor från vår enkät. Vi ansåg att dessa frågor var viktiga då de kan ge en beskrivande bild av vilka personer som skulle bli påverkade vid en eventuell gentrifiering.

3.5.1 Hur hög är er hyra i nuläget?

3.5.2 Summan nedan representerar en ökning i kronor på din/er hyra.

Välj ett alternativ som skulle påverka din/er bostadssituation.

Utifrån det första diagrammet kan vi avläsa att 29 procent vilket är majoriteten av de som medverkade i enkäten har en månadshyra på 3000-4000 kronor. Genom det andra

diagrammet ​kan vi avläsa att 29 procent vilket är majoriteten av människorna som

medverkade i enkäten. De skulle bli påverkade av en ökning med 1000 kronor i månaden.

Efter att vi granskat dessa två diagrammen kan vi konstatera att majoriteten av de personer som deltagit i enkäten skulle bli påverkade av en ökad boendekostnad på 1000 kronor i månaden. Det skulle kunna innebära att de personerna blir tvungna att flytta från deras bostad. Men för att återkoppla till vårt syfte så blir det svårt att ge ett konkret svar på om personerna hade blivit påverkade av en eventuell gentrifiering då vi inte har ett tydligt svar på hur höga kostnaderna blir vid en upprustning. Detta är något man kan ta med till framtida forskning.

3.6 Etik

Inför utförandet av vår enkät tog vi del av den information som finns angående hur

personuppgifter ska hanteras. Vi informerade att svaren är anonyma, att det inte går att avläsa vem som har svarat vad samt att det går att gå tillbaka och ändra sina svar om det skulle behövas. Vi informerade även att de uppgifter som vi får in från enkäten inte kommer användas till något annat än till forskning. Resultaten av enkäten kommer endast vara till för oss som utför denna rapport. Eftersom att enkäten publicerades på nätverkstjänsten Facebook kunde respondenterna själva välja om de ville medverka i enkäten (HSFR).

Vi har tagit del av den information och krav som Vetenskapsrådet utgivit om forskningsetiska principer. Vi kommer se till att deltagarna får tillräckligt med information för att delta i enkäten. Vi kommer förklara att de har rätt att bestämma själva vad det vill svara på och att det går bra att avbryta sin medverkan i enkäten när som helst. Vi har fyllt i blanketten över registrering av uppsatsarbete och fått ett godkännande från handledare samt att uppgifterna registreras i Karlstad universitets register för personuppgiftsbehandling (HSFR).

4 Resultat

I detta avsnitt redovisas svaren på våra frågor från enkäten, både från provenkäten och från den enkät som vi tillslut valde att använda oss utav. Denna har vi som ovan nämnt valt att kalla för enkät medan vi kallar den första enkäten för vår provenkät. Vi förklarar svaren och analyserar vad de kan bero på.

4.1 Resultat av provenkät

Majoriteten av personerna som deltog i undersökningen var i åldrarna 20-30 år och 52 procent tryckte i att de bor i en hyresrätt som är antingen 1.r.o.k eller 2.r.o.k. 40 procent angav att de är ensamstående medan 44 procent är sambos. På frågan, ​Varför valde du/ni att bosätta er i detta bostadsområde? ​så var det 76 procent som angav att det berodde på

området. Men det var även många som valde att ge egna svar, exempelvis var det någon som svarade att det var det enda som de fick tag på och en annan som svarade att det var det enda som var ledigt. På frågan om hur mycket de betalar i hyran så varierade svaren men de flesta betalar runt 4000-6000 kronor i månaden. “​Summan nedan representerar en ökning i kronor på din/er hyra. Välj ett alternativ som skulle påverka din/er bostadssituation”​ Även på denna fråga varierade svaren, 4 procent tryckte i att de hade påverkats om hyran ökade med 100-200 kronor och 32 procent hade påverkats vid en ökning på 2000 kronor. På frågan om de känner oro över att hyrorna skulle stiga så svarade 72 procent nej och 30 procent ja.

Resultatet av vår insamlade data visar att de flesta av våra undersökningspersoner inte hade blivit påverkade av en gentrifiering. Trots detta är det fortfarande några procent av dem som hade blivit påverkade. Detta skulle kunna vara avgörande för vart personerna valt att bosätta sig. Personer som väljer att bosätta sig i områden med högre hyra har oftast bättre

socioekonomiska förutsättningar och skulle troligtvis inte blir lika påverkad av en gentrifiering, som en person som valt att bosätta sig i ett område med lägre hyra blivit.

Eftersom att det var många av våra undersökningspersoner som angav att de betalade sina hyror genom CSN skulle vi kunna konstatera att dessa personer är studenter. Lånet ger studenterna en trygghet då dem är medvetna om att det alltid kommer pengar in på kontot i slutet av månaden, förutsatt att de sköter skolan. Men eftersom att lånet bara uppgår till en viss summa kanske det inte skulle räcka om hyrorna skulle öka med exempelvis 1000 kronor i månaden. Detta skulle kunna vara en orsak till att några personer svara “ja” på frågan om de var oroliga för att hyrorna skulle öka. Men eftersom att så många personer däremot inte kände någon oro över att hyrorna skulle stiga kan det bero på att dessa valde att bosätta sig i ett område som de trivs i och att det inte hade med priset att göra.

Resultaten från provenkäten använder vi oss inte utav för att besvara våra frågeställningar utan det är enbart svaren från den senare enkäten som blir relevanta för vår uppsats.

Provenkäten är därmed inte en del av vår undersökning utan endast ett stöd till förbättring av den nya enkäten.

4.2 Resultat av enkät

Alla personer som valde att delta i enkäten var mellan 20-25 år. Kronoparken var de området där flest respondenter var bosatta vilket var 46,2 procent. Orrholmen hade 23,1 procent, Bellevue och Våxnäs hade lika stor andel 15,4 procent. På frågan Hur bor du/ni? var det 92,3 procent som svarade att de bor i en hyresrätt, 7,7 procent svarade att de bor i en bostadsrätt.

53,8 procent av respondenterna bor i en 1 r.o.k och 23,1 procent bor i 2 r.o.k. Det var 69,2 procent som angav att det endast bor en person i bostaden, 23,1 procent svarade att de är sambos och en person svarade att hen bor i korridor. På frågan varför valde du/ni att bosätta er i detta bostadsområdet? svarade 61, 5 procent att det var det enda som var tillgängligt. 46,2 procent svarade att de berodde på priset, 30,8 procent svarade annat och skrev själva, nära till universitetet, fick inte väja och en annan svarade campus. Utifrån dessa svar kan vi utläsa att många av respondenterna är studerande vid Karlstad Universitet, vilket också kan förklara varför många av respondenterna är bosatta på Kronoparken. Det var 30,8 procent som svarade att de har en hyra på 3000-4000 kronor i månaden. På två av svarsalternativen är det lika stor andel som svarat 23,1 procent, 4000-5000 kronor och 5000-6000 kronor i månaden.

Det är 23,1 procent av respondenterna som är oroliga för att hyran skulle stig, 61,5 procent är inte oroliga och 15,4 procent vet inte. För 30,8 procent skulle en ökning med 1000 kronor i hyra varje månad påverka respondenterna ekonomiskt. Vart respondenterna får inkomst från var 61,5 procent som fick den från lön, 53,8 procent fick inkomsten från CSN, 15,4 procent får från lön och bidrag och 7,7 valde annat och skrev att inkomsten kommer från arv.

Resultatet av den insamlade datan efter denna enkät är att alla som deltog i enkäten är mellan 20-25 år. Majoriteten av personerna som svarade är inte oroliga för att hyran skulle öka vid en ökad bostadskostnad. Men det är ändå några personer som skulle bli påverkade om bostadskostnaden skulle öka i månaden. Eftersom resultatet visar att majoriteten bor på Kronoparken och att de valde område med syfte att ha nära till universitetet tyder det på att några är studenter. Det kan vara en anledning till att det finns en oro för att hyran skulle öka.

Inkomstkällan CSN kanske inte räcker i månaden om det sker en hyreshöjning. De personer som inte var oroliga för att hyran skulle öka kan bero på att de inte valde området på grund av priset utan för att det var det som var tillgängligt. Kan också vara för att några betalar hyran med lön vilket kan bidra till att de får ett större lugn varje månad, för att de har en säkrare inkomstkälla och blir inte lika påverkad av en förhöjd månadskostnad.

5 Slutsatser

I detta avsnitt förtydligar vi de resultat som vi har fått genom våra undersökningar och knyter ann dessa till tidigare forskning och teorier.

I våra frågeställningar sökte vi svar på vilka konsekvenser gentrifiering bidrar med ekonomiskt:

1. ​Vad skulle gentrifiering ge för socioekonomiska konsekvenser?

Den andra frågeställningen handlar om vilka personer som skulle bli påverkade av en gentrifiering:

2.Vilka människor skulle påverkas av gentrifiering ex, äldre, yngre eller medelålder?

5.1 Anknytning till tidigare forskning

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur personer i segregerade områden skulle påverkas av en gentrifiering och vad det skulle ge för socioekonomiska konsekvenser för människorna som bor där. Målet var att ta reda på vilka personer som påverkades av en gentrifiering och om de i så fall påverkades positivt eller negativt. Utifrån de resultat vi samlat in blir det svårt att dra en tydlig slutsats. Svaren från våra undersökningspersoner varierade och vi fick inte något konkret svar på vårt syfte eller frågeställningar. Några personer upplever oro över att hyrorna eventuellt kan stiga medan andra inte upplever oro.

Den andelen människor som upplever oro kan vi konstatera är studenter då resultatet från vår senaste enkät visar att många av personerna bor på kronoparken, vilket är ett område nära Karlstad Universitet, och dessa personer betalar hyran genom CSN.

Enligt Roelofs och Salonen (2019) finns det områdesinsatser som lägger fokus på individen vilket då kan åstadkomma vissa åtgärder på segregerade bostadsområden. De beskriver dock att det kan ge vissa negativa konsekvenser på bostadsområdena, eftersom individer som får det bättre ekonomiskt tenderar att flytta från områden som anses vara fattigare. I detta fall kan vi inte konstatera om en gentrifiering hade varit bättre då våra svar inte gav oss ett tydligt resultat. Denna teori visar enbart att personerna i området inte får det bättre och att området i helhet inte tjänar på insatserna. Det som skiljer denna teori från gentrifiering är att trots att vissa personer tvingas flytta så blir området i sig mer uppskattat tack vare insatserna.

Kronoparken är ett områden som består utav många små lägenhet. Exempelvis en lägenhet med 1 rum på Kronoparken kostar cirka 3000-5000 kronor, beroende på storlek. Denna kostnad kan vara mycket för en student som enbart får inkomst genom CSN. Om hyran skulle

höjas på en sådan lägenhet kan personen tvingas flytta och därav kan oro framkallas.

Eftersom att många studenter väljer att bosätta sig på Kronoparken bland annat på grund av hyrorna så blir området filtrerat. Detta nämns också i den första vetenskapliga rapporten som Fell och Guziana (2016) publicerat. Enligt dem så uppstår filtrering då en stor andel

låginkomsttagare flyttar till ett specifikt område och detta påverkar den socioekonomiska utvecklingen negativt. Eftersom att det flyttar en stor andel låginkomsttagare (studenter) till Kronoparken så blir området filtrerat. Som teorin också nämner så blir mindre populära bostadsområden mer intressanta för gentrifieringens aktörer och att nyinflyttad medelklass är en förutsättning för att gentrifiering ska starta men att gapet mellan inkomstnivåerna gör att gentrifiering kan fortsätta. Enligt Kölegård Stjärne et al. (2007) så förmedlas normer och beteenden i vardagliga kontakter med människor i den närmaste omgivningen. Om det är få personer i ens omgivning som har arbete och utbildning så är sannolikheten för en nyinflyttad person i området att hamna i samma belägenhet. Om det är många studenter som bosätter sig på Kronoparken blir därmed sannolikheten för att det kommer fortsätta flytta in studenter större.

Fell och Guziana (2016) har i sin rapport använt sig av en rättviseteori för att utforska problemen kring boendesegregationen. Syftet är att uppnå högsta möjliga ekonomiska jämlikhet. Utgångspunkten för denna teori är att total ekonomisk jämlikhet är omöjlig att uppnå och att fokus istället bör läggas på att minska klyftorna så mycket som möjligt. Frågan är hur säker denna rättviseteori är. Eftersom att tanken med principen är att varje gång

välfärden ökar för de rikaste så ökar det motsvarande eller mer för de fattigaste. Men för att denna princip ska hålla så måste majoriteten av alla människor godkänna denna process.

Oavsett om det delas lika eller inte så kommer det fortfarande vara rådande klyftor då vissa är arbetslösa och andra arbetar.

Den andel människor som inte upplever oro inför att hyrorna kan stiga kan tänkas vara personer som betalar hyran med hjälp av lön. Dessa personer har varje månad en säker inkomstkälla och skulle troligtvis inte bli påverkade om hyrorna steg med några hundringar eller ett par tusen kronor varje månad. Som Fell och Guziana (2016) nämner så kan största möjliga ekonomiska jämlikhet mellan stadsområdena utgör en viktig aspekt som den social hållbara staden bör uppfylla. Däremot kan inkomstojämlikhet vara rådande då vissa personer får lön och andra tar CSN och området blir därför oberoende av flyttmönster. Eftersom att vår enkät visade på att det var en stor andel människor som inte skulle bli påverkade av en

gentrifiering så kan det bidra med högre tillväxt samt service i området Kronoparken. Det skulle även leda till stabilisering av nedgångna lägenhet samt förbättrar villkoren för fortsatt utveckling och ökar fastighetsvärdet som Fell och Guziana (2016) nämner. Men också hjälper till att utveckla privat och offentlig service samt integrerar utsatta individer och grupper i bostadsområdet. Därmed blir ekonomisk jämlikhet en viktig aspekt som den socialt hållbara staden bör uppfylla. Nackdelen med färre områden som har lägre hyror är att det blir svårt för

låginkomsttagare att hitta ett prisvärt boende.

6 Diskussion

I detta avsnitt summerar vi de resultat vi lyckats samla in genom vår undersökning. Vi diskuterar resultaten och jämför svaren med varandra för att se om de skiljer sig åt. Vi framför också de brister som vi stött på i arbetet och som vi anser kunde gjorts bättre.

6.1 Diskussion om resultat och dess skillnader

Genom tidigare forskning har vi fått kunskap om att gentrifiering är ett rådande problem.

Genom vår uppsats kan vi inte påstå att en gentrifiering skulle bidra med negativa konsekvenser hos personerna som bor där.

Som tidigare nämnt gav inte enkäten oss det resultaten som vi hade hoppats på. Vi upplevde en del brister i den nya enkäten. Bland annat var det inte så många personer som deltog samt att majoriteten var studenter. Personerna som deltog var från samma målgrupp, vi hade önskat att vi fått svar från personer från olika målgrupper för att kunna svara på våra frågeställningar. Eftersom vi inte har forskat angående hur höga kostnaderna kan bli vid upprustningar av lägenheter var det även svårt att bedöma om människorna som vi

undersökte skulle bli påverkade. Vi kan konstatera att personerna som deltog i vår enkät hade blivit påverkade om hyran skulle öka med 1000 kronor. Vi kan också konstatera att några av personerna även känner en liten oro för att hyra skulle öka. Men vi kan inte med hjälp av de svaren säga att personerna hade blivit påverkade av en gentrifiering. Skulle upprustningen enbart leda till en ökning på 500 kronor i månaden på hyran så behöver våra

undersökningspersoner inte känna oro över att tvingas flytta.

Vi hade hoppats på att få svar från personer som bor i dessa områden, inte svar från personer som studerar och tar CSN. Svaren blir därför vilseledande. Studenter stannar i området tills de tagit examen och sen flyttar de ut och nya flyttar in. Deras boendesituation kan därför inte ses som permanent. Personer som bott i dessa segregerade områden under en längre tid och som har det sämre ställt hade varit mer relevant för vår undersökning.

Eftersom att en del valde att ge egna svar på några utav frågorna kan vi anta att frågorna var svåra att förstå eller besvara. Förmodligen var våra svarsalternativ otillräckliga då personer inte kände igen sig i alternativen. På frågan om varför de valde att bosätta sig i sitt

bostadsområde så förekom det fyra kommentarer. Två personer kommenterade att det vara nära till universitet, den tredje kommenterade campus, vilket är ett studentområde, den fjärde fick inte välja. Utöver detta så var “priset” och “det enda som var tillgängligt” de svar som stack ut mest.

Som samhällsplanerare är det viktigt att planera för ett socialt hållbart samhälle. Då det

skapar tillit och trygghet där alla människor är inkluderade i samhället, både som låginkomsttagare och höginkomsttagare.

Det positiva med att genomföra en gentrifiering är att det kan bidra med att samhället och ett område får ett upplyft. Man vill att olika samhällsklasser ska blandas, segregeringen som varit vill man försöka minska. I segregerade områden med byggnader som är från

miljonprogramsåren där exempel fasader och trapphus kan vara sliten. Att renovera kan då bidra till att människor från medelklassen vill bosätta sig i det tidigare segregerade

områdena. Men i och med renoveringen höjs hyran och de människor som tidigare bott i bostäderna har inte möjlighet att bo kvar. Därför är det osäkert om gentrifiering är positivt eller om det enbart är negativt då segregations problemet endast flyttar till ett annat område.

6.2 Diskussion om metodval

Vi valde att använda oss utav en enkät för att få svar på våra frågeställningar. Då svaren i den första enkäten inte gav oss ett så tydligt resultat som vi hade hoppats på, skickade vi senare ut en till enkät som vi hade utvecklat. Det vi hade kunnat göra bättre med vår undersökning är att planera mer för den insamlade datan. Som tidigare nämnt hade troligtvis postenkäter varit ett bra sätt för att nå ut till rätt målgrupp och samtidigt få ett tydligare resultat. Misstagen som vi gjorde med den senaste enkäten var att vi inte fick tag på så många deltagare. Vi hade kunnat skicka ut enkäten i grupper på sociala medier som har medlemmar som bor i exempelvis miljonprogramsområden. På grund att dessa misstag blev resultaten svåra att generalisera. Därav lämnas det vissa luckor i vårt arbete och som går att forska vidare på.

Syftet med arbete var att ta reda på vilka människor som skulle påverkas av en gentrifiering samt vilka socioekonomiska konsekvenser det bidrar med. Genom våra enkäter kan vi dra slutsatsen att de människor som till största sannolikhet skulle påverkas av en gentrifiering är personer i åldrar 20-25.

Konsekvenserna som blev efter den andra enkätens resultat blev inte heller exakt som vi hoppats på, då vi endast nådde ut till en sorts målgrupp. Vår önskan var att enkätens resultat skulle vara svar från personer som var i olika åldrar, äldre, medelålders och unga. Men vi fick endast svar från personer som var i åldrarna 20-25. Det gjorde att resultatet blev smalt och därför då svårt att svara på våra frågeställningar. Detta gör att vi endast kan spekulera kring de svar som vi fått, så som att majoriteten som deltog i den andra enkäten var studenter.

Eftersom att de valde att bo på Kronoparken med avsikt att ha nära till Universitetet, samt att de fick sin inkomst från CSN. Men för att vi skulle fått svar från människor i blandade åldrar hade det varit lättare att nå ut med postenkäter, vilket kan tas med till framtida forskning.

6.3 Framtida Forskning

För detta arbete utformade vi en enkät som publicerades via sociala medier, närmare bestämt på nätverkstjänsten Facebook. Att använda sig av Facebook fungerade bra, men vi kan i efterhand konstatera att vi hade kunnat publicera enkäten i olika Facebookgrupper. Det hade gjort det lättare med att nå ut till de segregerade områdena, Kronoparken, Orrholmen, Bellevue, Gruvlyckan och Våxnäs. Ett annat sätt för att nå ut med enkäten till den grupp människor som bor i ett segregerat område och då få de svar som behövs för att besvara frågeställningarna, hade varit att skicka ut postenkäter. Det hade också gjort att antalet människor som deltog var fler samt att det var människor i olika åldrar, inte bara 20-25 åringar. Det är något som framtida forskning utveckla. Detta kräver dock möjligen mer tid, men skulle säkerligen ge ett tydligare resultat. För framtida forskning kan det också vara intressant att söka svar på hur man på bästa sätt hanterar processen vid en gentrifiering för att så få människor som möjligt ska tvingas flytta.

Referenslista

Boverket. (2004). ​Integration och segregation i boendet. -Begrepp och indikatorer. ​Hämtad:

2020-03-29, från,

https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2004/integration_och_segregat ion_i_boendet.pdf

Fell, T & Guziana, B. (2016).​ Stad, rättvisa och boendesegregering. Stadsområdes utveckling i Eskilstuna och Västerås. ​Hämtad: 2020-04-04, från,

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:881237/FULLTEXT01.pdf

Forskningsstrategier. ​Vetenskapliga metoder och forskningsstrategier - ändamålsenligt urval.

Hämtad: 2020-06-05, från, ​https://forskningsstrategier.wordpress.com/

Kölegård Stjärne et al. (2007). Boendesegregationens utveckling och konsekvenser. Hämtad:

2020-06-04, från, ​https://journals.lub.lu.se/svt/article/view/15654/14137

Matthew Davis & Carole D. Sutton. 2016. ​Samhällsvetenskaplig metod.​ 1. uppl.

Studentlitteratur.

Nationalencyklopedin. Gentrifiering. Hämtad: 2020-03-29, från, http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/gentrifiering

Roelofs, K & Salonen, T. (2019). ​Insatser i “utsatta” områden. En analys av 20 års områdesutveckling och lärdomar inför framtiden​. Hämtad: 2020-04-04, från,

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1410165/FULLTEXT01.pdf

Vetenskapsrådet.​ Forskningsetiska principer - inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. ​Hämtas: 2020-04-27, från,

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Bilaga: Enkät

Hur gammal är du/ni som bor här?

SVAR:

I vilket bostadsområde bor du/ni i?

GRUVLYCKAN KRONOPARKEN VÅXNÄS ORRHOLMEN BELLEVUE

Hur bor du?

HYRESRÄTT BOSTADSRÄTT VILLA RADHUS

Hur stor är er bostad?

1 r.o.k 2 r.o.k 3 r.o.k 4 r.o.k 5 r.o.k FLER:

(r.o.k : Rum och kök)

Hur många personer bor i hushållet?

1 2 3 4 5

FLER:

Varför valde du/ni att bosätta er i detta bostadsområde?

OMRÅDET PRISET ANNAT:

Hur hög är er hyra i nuläget?

2000 - 3000 kr 3000 - 4000 kr 4000 - 5000 kr 5000 - 6000 kr 6000 - 7000 kr 7000 - 8000 kr 8000 - 9000 kr 9000 - 10 000 kr 10 000 - 11 000 kr 11 000 - 12 000 kr ANNAT:

Skulle ni ha möjlighet att bo kvar i er bostad om hyrorna skulle stiga?

JA NEJ VET INTE

Finns det en oro över att hyrorna skulle stiga?

JA NEJ VET INTE

Summan nedan representerar en ökning i kronor på din/er hyra. Välj ett alternativ som skulle påverka din/er bostadssituation.

100 200 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000

Hur betalar du/ni hyran?

LÖN CSN BIDRAG ANNAT: