Akademin för utbildning, kultur och kommunikation
SAMVERKAN MELLAN HEM OCH
SKOLA
En studie om föräldrars uppfattningar av sitt föräldraengagemang och hur skolan arbetar för att göra föräldrar delaktiga.
MARCUS BENGTSSON
SANAE JAMINA EL OUALI ALAMI
Huvudområde: Pedagogik Nivå: Grundnivå
Högskolepoäng: 15
Kursnamn: Pedagogik 61-90hp
Handledare: Erik Hjulström Examinator: Dan Tedenljung Seminariedatum: 2021-01-07
SAMMANFATTNING
Marcus Bengtsson
Sanae Jamina El Ouali Alami Samverkan mellan hem och skola
– en studie om föräldrars uppfattningar av sitt föräldraengagemang och hur skolan arbetar för att göra föräldrar delaktiga.
Årtal: 2021 Antal sidor: 39
Studien har men hjälp av en kvalitativ ansats studerat de pedagogiska relationerna mellan hem och skola med särskilt intresse för föräldrars uppfattning av fenomenet föräldradelaktighet. Studien har syftat till att studera föräldrars upplevelser av föräldradelaktighet för att med hjälp av Bernsteins teori om inramning och klassifikation skapa större förståelse för varför föräldrar väljer att engagera sig och hur skolan arbetar för att främja en god samverkan mellan hem och skola. Den metodologiska ansatsen som legat till grund för studien har varit en kvalitativ där semistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Av studiens resultat har det framgått att en skola som aktivt arbetar för att inkludera och främja föräldrars möjligheter till delaktighet är av betydelse i aspekter om föräldraengagemang. Det har även framgått att de som intervjuats sett sitt eget ansvar vad gäller att göra sig själva delaktiga och vilken betydelse delaktigheten har för barns utveckling, akademiska prestationer och framtida möjligheter. Slutsatsen diskuterar hur studiens resultat skulle kunna användas för att förändra de direktiv som ges från myndigheter och institutioner gällande hur föräldrar bör göra sig delaktiga såväl som att ge tydligare direktiv i hur skolan kan arbeta för att skapa och upprätthålla en god samverkan till hemmet.
Nyckelord: Föräldradelaktighet, engagemang, pedagogik, samverkan, inramning, klassifikation.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 INLEDNING ... 4
1.1 Syfte och frågeställningar ... 4
2 TIDIGARE FORSKNING ... 6
2.1 Litteratursökning ... 6
2.2 Forskning om hinder och utmaningar kring föräldrars engagemang ... 6
2.3 Forskning om hur föräldrar kan engageras ... 8
2.4 Forskning om betydelsen av föräldrars engagemang ... 9
3 TEORI ... 10
3.1 Bernsteins teori om inramning och klassifikation ... 10
4 METOD ... 12 4.1 Kvalitativ ansats ... 12 4.2 Datainsamlingsmetod ... 12 4.3 Urval ... 13 4.4 Genomförande ... 13 4.5 Forskningsetiska överväganden ... 15
4.6 Trovärdighet, överförbarhet och pålitlighet ... 15
4.7 Databearbetning och analysmetod ... 16
5 RESULTAT ... 17
5.1 Intervjupersoner ... 17
5.2 Delaktighetens betydelse ... 17
5.2.1 Delaktighet som stöd med anledning av barnens särskilda behov ... 17
5.2.2 Delaktighet för att främja barnens valmöjligheter ... 18
5.2.3 Delaktighet med anledning av egna erfarenheter ... 18
5.3 Skolans stöd till föräldrars delaktighet ... 19
5.3.1 Goda relationer mellan hem och skola ... 19
5.3.2 Tydlig kommunikation och information ... 20
5.4.1 Bristande dialog ... 21
5.4.2 Otydliga uppgifter och krav ... 21
6 ANALYS ... 23
6.1 Inramning och klassifikation ... 23
7 DISKUSSION ... 26
7.1 Resultatdiskussion ... 26
7.2 Metoddiskussion ... 27
7.2.1 Rådande omständigheter kring viruset Covid-19 ... 27
7.2.2 Intervjuer ... 28
7.2.3 Samarbete ... 28
7.3 Diskussion i relation till tidigare forskning ... 29
7.3.1 Resultat i relation till tidigare forskning om delaktighetens betydelse ... 29
7.3.2 Resultat i relation till tidigare forskning om skolans arbete ... 29
7.3.3 Resultat i relation till tidigare forskning om hinder och utmaningar ... 30
7.4 Slutsatser ... 31
7.5 Förslag till fortsatt forskning ... 31
Referenser ... 33
Bilaga A Missivbrev ...
Bilaga B Intervjuguide ...
1 INLEDNING
Barns rätt till utbildning är en mänsklig rättighet som tydligt framgår i artikel 28 i barnkonventionen (Unicef, 2018). Det är även en rättighet som beskrivs i 7 kapitlet, 2 och 3§ i den svenska skollagen (SFS 2010:800). Skolverket (2020a) redogör för att alla barn är skyldiga till att fullgöra sin skolplikt så länge barnet inte bor utomlands eller att det finns belägg för att barnet inte kan gå i skolan. Skolplikten gäller i
dagsläget enbart barn som studerar på grundskolenivå vilket innefattar förskoleklass upp till nionde klass, i vissa fall till och med årskurs 10. Med särskilda
omständigheter, som förlängd skolplikt eller andra särskilda behov, i beaktning kan det i regel tolkas som att skolplikten slutar att gälla som senast när ett barn fyllt 18 år och därmed ses som myndig (Skolverket, 2020a).
Under “skolplikt och rätt till utbildning” redovisar Skolverket (2020a) för vem som bär ansvaret för att skolplikten uppfylls. I första hand är det vårdnadshavarna som ses som ansvariga för barnets fysiska närvaro, skolan bär sedan ansvaret för att eleven fullgör sin skolplikt genom att delta i den utbildning som erbjuds och därmed är aktiv i skolarbetet.
Vad gäller samverkan och relationen mellan hem och skola uttalar sig inte Skolverket om hur detta bör gå till i praktiken. Myndigheten ställer dock krav på att det minst en gång per år ska anordnas ett möte för informationsutbyte, vilket ofta kallas för
utvecklingssamtal. Utvecklingssamtalet är reglerat i 10 kapitlet 12§ i skollagen (SFS 2010:800) som ålägger att det från skolans sida ska anordnas ett möte om hur elevens sociala utveckling och kunskapsutveckling ser ut. Skolan ska presentera hur eleven bäst kan stödjas baserat på en utvärdering av elevens utveckling i relation till kunskapskraven. Mötet ska också lyfta vilka insatser som elever kan komma att behöva ta stöd från för att kunna nå sina mål och utvecklas i enlighet med läroplanen (SFS 2010:800). Skolverket (2020b) redogör för att utvecklingssamtal är reglerat för att elever och vårdnadshavare har rätt till att få fortlöpande information om elevens utveckling.
Tidigare forskning från bland annat Rucker (2014) samt Baker och Stevenson (1987) visar på att delaktiga och engagerade föräldrar ökar möjligheterna för en god
samverkan mellan hem och skola. Vi finner det intressant att närma oss varför vissa föräldrar väljer att engagera sig och göra sig mer delaktiga än andra. Detta med tanke på avsaknaden av riktlinjer och direktiv från myndigheter och institutioner kring hur föräldrar bör engagera sig i sina barns skolgång. Studiens fokus kommer därför ligga på hur föräldrar beskriver sitt eget engagemang och skolans arbete med att göra föräldrar delaktiga. Genom att ta del av föräldrarnas beskrivningar och erfarenheter vill vi förstå hur en god samverkan mellan hem och skola kan påverkas av delaktiga respektive mindre delaktiga föräldrar.
1.1 Syfte och frågeställningar
Studien syftar till att studera föräldrars erfarenheter av föräldradelaktighet för att skapa större förståelse för varför föräldrar väljer att engagera sig i sina barns skolgång och hur skolan arbetar för att främja en god samverkan.
i. Vad beskriver föräldrar vara anledningen till att de är delaktiga och engagerar sig i sina barns skolgång?
ii. Vad beskriver föräldrar att skolan gör som kan möjliggöra föräldrars delaktighet?
iii. Vad beskriver föräldrar att skolan gör som kan hindra deras möjligheter till delaktighet?
iv. Hur kan föräldrarnas olika erfarenheter om delaktighet, dess hinder och möjligheter förstås med stöd av Bernsteins teori om skolans inramning och klassifikation?
2 TIDIGARE FORSKNING
2.1 Litteratursökning
Litteratursökningen för den tidigare forskningen har gjorts i två databaser. De databaser vi sökt i är ERIC - en internationell utbildningsvetenskaplig databas och SWEPUB - en databas för litteratur från forskare på svenska universitet. De olika databaserna går att söka i på engelska och svenska, databaserna fungerar också på olika sätt där det går att filtrera och sortera i mindre eller större utsträckning. Gemensamt för databaserna har varit sökning genom diverse sökord.
Vi använde oss av föräldradeltagande, samverkan skola föräldrar,
föräldraengagemang, föräldrasamverkan och samarbete mellan hem och skola vid sökningar i SWEPUB samt family-school relation, parental intervention, lack of parental involvement och promoting parental involvement vid sökningar i ERIC. Vid sökningarna har vi även valt att filtrera och söka efter enbart texter som genomgått en så kallad peer review i den mån det har varit möjligt.
Sökningen på föräldradeltagande gav en träffbild på 6, samverkan skola föräldrar en träffbild på 25, föräldraengagemang en träffbild på 4, föräldrasamverkan en träffbild på 30 och samarbete mellan hem och skola en träffbild på 9 i SWEPUB under vecka 2 år 2021. Sökningen på the family-school relation gav en träffbild på 1731, parental intervention en träffbild på 1816, lack of parental involvement en träffbild på 2227 och promoting parental involvement en träffbild på 204 i ERIC under vecka 2 år 2021.
2.2 Forskning om hinder och utmaningar kring föräldrars engagemang
Lareaus (2000) studie fokuserar på hur föräldrars sociala status kan påverka hur deras delaktighet och intresse för sina barns skolgång tar sig i uttryck. Lareau (2000) redogör för att social status inte har en direkt påverkan på föräldrarnas vilja att engagera sig men i vissa fall kan möjliggöra för föräldradelaktighet. Detta med
anledning av att den data som funnits tillgänglig visat på att föräldrar av högre social status har mer tid till att engagera sig. Studien har sin utgångspunkt i en jämförelse mellan två skolor där resultatet visar på att barn från familjer med högre social status fått tillgång till mer information och haft en mer kontinuerlig kontakt med skolan i jämförelse med föräldrar till barn som hade lägre social status. Det som också framgår är att skolan visat tendenser till att oftare kommunicera genom barnen istället för direkt till föräldrarna i fall där föräldrarna haft lägre social status. Johansson och Wahlberg Orving (1993) redogör i sin studie för föräldrars centrala roll i skolan där lärare och föräldrar tillsammans utgör de viktigaste rollerna i barns och ungdomars liv under uppväxten. Lärares och föräldrars betydelse gör att det är att föredra att parterna samspelar med varandra. Det framgår av studiens resultat att det i högre utsträckning var högutbildade föräldrar som gjorde sig delaktiga i
barnens skolgång och aktivt strävade efter ett gott samspel med skolan. Föräldrar som engagerar sig på eget initiativ har ofta en negativ inverkan på övriga föräldrar som då istället drar sig undan vilket gör det svårt för lärare att arbeta för att
involvera alla föräldrar i ungefär lika stor utsträckning. Johansson och Wahlberg Orving (1993) diskuterar att den främsta möjligheten med engagerade föräldrar ligger i att ett gott samspel mellan hem och skola är gynnsamt i aspekter om
atmosfär, utbildning, lärande och möjligheter till stöd. Med en god samverkan kan lärare, föräldrar och elever arbeta på ett mer effektivt sätt vad gäller barnens behov av stöd och/eller utmaningar både i förebyggande och främjande syfte.
Jacksons (2008) fallstudie fokuserar på lärares och föräldrars uppfattning av föräldraengagemang. Studien är uppdelad i två delar där den ena ställer lärare i centrum och den andra föräldrar. Delarna ställs mot varandra för att försöka fastställa eventuella skillnader vad gäller sättet att se på och uppfatta
föräldraengagemang i skolan. Studiens jämförande del visar att lärare upplever att skillnader i språk och brist på tid är de främsta anledningarna till att föräldrar inte gör sig delaktiga. Kommunikationsproblem bottnade i språkbarriärer upplever lärare vara ett stort hinder för föräldrar att göra sig själva delaktiga men också för arbetet med att inkludera föräldrar i sina barns skolgång. Resultatet visar på att både föräldrar och lärare är av den uppfattningen att det är främst på grund av tidsbrist som föräldrar inte engagerar sig i sina barns skolgång.
Tallberg Broman (2009) redogör i sin studie för skillnader i förutsättningar för delaktighet hos olika föräldrar. Hon menar att det största hindret för att inkludera föräldrar i sina barns skolgång ligger i bristande språkkunskaper och utanförskap som råder när föräldrar inte är tillräckligt integrerade i samhället. Lärares
förväntningar på föräldrars delaktighet verkar skilja sig beroende på huruvida föräldrarna erhåller ett starkare eller svagare ekonomiskt kapital. Tallberg Broman (2009) redogör för att resursstarka föräldrar generellt sett involverar sig mer i sina barns skolgång vilket kan ha en betydelse för pedagogers och lärares uppfattningar i och med att det även är dessa föräldrar som har störst benägenhet att uttrycka vad de anser om skolan när det kommer till både tyckande och missnöje. Föräldrar med högt socialt och ekonomiskt kapital beskrivs som överengagerade med stora
ambitioner om att kunna påverka sina barns skolgång och lärande. Överengagerade föräldrar menar Tallberg Broman (2009) har en tendens till att överrumpla lärare vilket skiljer sig avsevärt från hur lärare beskriver att de behöver vara drivande när det gäller föräldrar med lägre socialt och ekonomiskt kapital.
Thornber (2009) undersöker samverkan mellan inblandade aktörer i skolans värld som arbetat i enlighet med ett samverkansavtal i sin artikel. I samband med avtalet sattes ett resursteam in med uppgift att utveckla och effektivisera kommunens insatser i form av stöd för barn, unga och dess föräldrar, teamet bestod av
socialarbetare och socialpedagoger. Av resultatet framgår det att studiens deltagare ansåg sociala representationer i form av missgynnande ramfaktorer, låg förankring, låg tillgänglighet, professionskulturella hinder, bristande kommunikation, negativt socialt samspel, brist på intersektoriellt nätverksarbete samt ouppnådda
förväntningar som missgynnande faktorer för en framgångsrik och god samverkan. Thornberg (2009) redogör för att de faktorer som belysts av studiens deltagare kan betraktas som hinder för att föräldrar ska kunna ta plats och göra sig delaktiga i sina barns skolgång. De faktorer som deltagarna lyfte som gynnande faktorer var bland annat positivt socialt samspel, hög tillgänglighet, öppen kommunikation, konstruktiv konflikthantering och arbete mot gemensamma mål och framgång genom
kompetens.
Likt Johansson och Wahlberg Orving (1993), Lareau (2000), Jackson (2008), Tallberg Broman (2009) samt Thornberg (2009) uppmärksammar Bouakaz (2012) hinder och utmaningar för föräldrar att engagera sig i sina barns skolgång och
akademiska utveckling. Bouakaz (2012) skildrar en bild av hur föräldrar med
utländsk härkomst inte ser sin roll innanför skolans väggar och lokaler. Studien, som är en vetenskaplig underlagsrapport för Kommissionen för ett socialt hållbart
Malmö, använder den komplementära skolan som mittpunkt för att tackla och arbeta med sociala determinanter som skola, arbetslöshet, inkomst, segregation, delaktighet i samhället, boendemiljö och utanförskap. Den komplementära skolan menar
Bouakaz (2012) har goda förutsättningar för att fungera som ett positivt komplement till den vanliga skolan i aspekter om barns självkänsla och självtillit bortom extra undervisning och läxhjälp. Förutom barnens självkänsla och självtillit ger den utrymme för en trygg miljö där lärande, kultur, religion och olikheter har större möjligheter att ta plats. Bouakaz (2012) för till ljuset att bristen på kunskap om hur den svenska skolan fungerar och hur ett normativt föräldraengagemang bör se ut ofta saknas hos föräldrar med utländsk bakgrund. Den komplementära skolan menar Bouakaz (2012) kan bli ett forum där föräldrar som uppfattas som oengagerade kan inkluderas på ett bättre sätt genom att bidra med tid, resurser och idéer kring
aktiviteter i en miljö som inte är lika reglerad efter styrdokument som skolan är. Det som rapporten tydligt presenterar är att inkludering och anpassningsbarhet är främjande för både föräldraengagemang och barns utveckling.
2.3 Forskning om hur föräldrar kan engageras
Karlsson (2006) riktar fokus mot föräldrar och föräldraidentiteter, den identitet som föräldrar upplever sig ha i relationen med skolor och övrig barnomsorg.
Avhandlingen har som utgångspunkt att det inte enbart innebär ansvar för ett barns hälsa och liv när individen blir förälder. Att bli förälder handlar även om att möta och skapa relationer med andra utomstående personer som också har ansvar för barnens hälsa och utbildning genom sin yrkesutövning. Karlssons (2006) analyser och resultat talar för att konflikter mellan föräldraidentiteter och diverse
barninstitutioner är vanligt förekommande. I avhandlingen lyfts utmaningar och problem som föräldrar visat sig ha erfarenhet av när det kommer till att skapa
relation till olika barninstitutioner. Dessa berör bristande delaktighet och involvering men också makt påverkan och ojämlikhet i makt mellan föräldrarna och de
yrkeskunniga. Livsberättelserna belyser att föräldrar upplever olika förväntningar beroende på deras biologiska kön vilket de menar påverkar relationen mellan hem och skola negativt. Individer av kvinnligt kön uppgav att de upplevt större och högre förväntningar gällande sin delaktighet och intresse för sina barns utbildning och skolgång i jämförelse med individer av manligt kön.
Erikson (2013) studerar föräldrasamverkan och analyserar hur lärare bygger upp förtroendefulla relationer till föräldrar vars barn de undervisar. Analysen sker genom att använda två principer, isärhållandets princip och partnerskapsprincipen, som referensram. Eriksons (2013) främsta frågor i studien har sitt fokus på de
tillvägagångssätt lärare använder när de bygger upp relationer till föräldrar.
Resultatet redogör för att lärare använder sig av förtroendeskapande strategier och gränssättning med elever för att främja en öppen kommunikation i relationen med föräldrarna vilket Erikson (2013) yttrar ställer höga krav på en god relation mellan hem och skola.
2.4 Forskning om betydelsen av föräldrars engagemang
Baker och Stevenson (1987) undersöker relationen mellan föräldraengagemang i skolan men fokuserar mer på föräldrars delaktighet och vilken påverkan det kan ha på barns akademiska prestationer. De forskningsfrågor eller hypoteser som testas och ligger till grund för Baker och Stevensons (1987) studie är 1) Ju högre
utbildningsnivå barnets mamma har desto mer engagerade föräldrar. 2) Ju lägre ålder på barnet desto mer engagerade föräldrar. 3) Barn med engagerade föräldrar presterar bättre i skolan än barn med mindre engagerade föräldrar. Baker och Stevenson (1987) menar att det inte finns någon koppling mellan graden av
delaktighet och nivån på mammors utbildningsbakgrund. Det som dock framgår är att föräldraengagemang i skolan gynnar barns utveckling och därför också indirekt barnens akademiska prestationer.
Rucker (2014) studerar lärares och mentorers synpunkter kring huruvida
föräldraengagemang kan främja studenters akademiska prestationer. Rucker (2014) ställer frågor om vilka skyldigheter och roller lärare och mentorer upplever sig ha för att etablera goda relationer till föräldrar inom skolans kultur. Studiens resultat redogör för att studenters generella attityd och inställning till skolan förändras positivt med engagerade föräldrar. Utifrån Ruckers (2014) studie framgår det att det är komplext att sätta ord på vad exakt det är med föräldraengagemang som påverkar och främjar studenternas akademiska prestationer i positiv benämning. Det som dock klargörs är att kontakten och relationen mellan hem och skola har en stor betydelse för studenters prestationer.
3 TEORI
3.1 Bernsteins teori om inramning och klassifikation
Bernsteins teori om makt och kontroll bygger på begreppen klassifikation och
inramning och kommer att användas som stöd i studiens analys. Bernstein (2000)
redogör för begreppet klassifikation som används för att analysera men också för att förklara makt. Begreppet klassifikation används för att studera och förstå
relationerna mellan olika kategorier där kategorierna till exempel kan vara kurser, aktiviteter eller grupper. Dessa kategorier kan vara nära förknippade eller också ha en större distinktion mellan varandra. Bernstein (2000) skiljer mellan två olika typer av klassifikation, stark klassifikation och svag klassifikation. Det som bestämmer huruvida det är en svag respektive stark klassifikation förklarar Bernstein (2000) beror på om kategorierna är nära förknippade eller om de har en stor distinktion. En stark klassifikation finns till om kategorierna har en stor distinktion, vilket
kännetecknas av tydliga gränser mellan kategorierna. En svag klassifikation finns till om kategorierna istället har en svag distinktion vilken inträffar när det inte finns särskilt tydliga gränser mellan kategorierna. Bernstein (2000) redogör för att begreppet klassifikation handlar om makt och olika maktpositioner oavsett om klassifikationen är svag eller stark. De olika maktpositionerna kan således även variera i tydlighet beroende på om det är en stark eller svag klassifikation. Begreppet inramning har som syfte till att studera och tydliggöra kontrollen. Bernstein (2000) skiljer även här på två olika typer av inramning och menar på att det kan förekomma både svag och stark inramning vilket vidare bestäms utifrån hur kommunikationen kontrolleras. Vilken typ av kommunikation som är viktig och vem som har kontrollen över kommunikationen bestämmer huruvida det är en svagare eller starkare inramning. Om man ser till skolverksamhet råder en starkare
inramning när lärare och/eller skolan har kontroll över kommunikationen och agerar utefter det. En svagare inramning råder om lärare och/eller skolan har mindre
kontroll över kommunikationen och inte tar kommando över hur kommunikationen bör ta sig i uttryck (Bernstein, 2000). Graden av kontroll menar Bernstein (2000) kan skifta över de olika faktorerna. Detta innebär om man ser till skolan att lärarna kan ha stark kontroll av vad skolan ska innehålla men ha en svag kontroll över hur studierna ska läggas upp för eleverna och att det då finns en större valmöjlighet och större möjlighet till påverkan av föräldrar och elever. Bernstein (2000) tar även upp begreppen synlig pedagogik som innebär en stark inramning samt osynlig
pedagogik som innebär en svag inramning. En synlig pedagogik förklarar Bernstein
(2000) innebär att det finns tydliga regler och en tydlig hierarki mellan de parter som det berör. En osynlig pedagogik handlar således tvärtemot om regler och krav som är mindre synliga och outtalade.
Bernstein (2003) redogör för tre olika regler som går att koppla ihop med begreppen inramning och klassifikation såväl som synlig och osynlig pedagogik. Bernstein (2003) menar att dessa tre regler finns inom alla pedagogiska relationer. De tre regler som tas upp är “hierarchical rules”, “sequencing rules” samt “criterial rules”. Den första hierarchical rules handlar om att både den som kommunicerar och den tar emot kommunikationen behöver lära sig och förstå vad som förväntas av deras roller utifrån hierarkiska positioner och system. Regeln innefattar att båda parter behöver vara medvetna om hur de ska tolka, hantera och bemöta varandra i den pedagogiska relationen de befinner sig i.
Regeln sequencing rules handlar om det som överförs mellan parterna och innefattar att kommunikationen, lärandet eller kunskapen behövs överföras i en särskild
ordningsföljd. Bernstein (2003) menar på att det är kritiskt att inlärning sker i en särskild ordningsföljd med anledning av att lärprocessen sätter krav på i vilken utsträckning och tempo inlärningen bör ske i. När det finns en tydlig struktur för lärandet är det enklare för barnet att lära sig. Ser man till skolan tar regeln sig i uttryck genom att kunskap bygger på tidigare kunskap. Ett barn som går i första klass behöver ha vissa kunskaper och färdigheter för att klara av sin årskurs och den aktuella kunskapsnivån. I andra klass där nivån sedan höjts krävs det att barnet har förkunskaper för att kunna utveckla sin kompetens för att ta till sig ny avancerad kunskap.
Den tredje och sista regeln criterial rules handlar om att den mottagande parten har en påverkan på den som kommunicerar genom sitt sätt att vara och agera. Bernstein (2003) redogör för att den mottagande parten kan bli påverkad av den
kommunicerande parten vilket kan leda till att den mottagande parten skapar sig en annorlunda uppfattning och förståelse för sociala relationer, sin egen position i samhället men också för vad som är legitim kommunikation. Bernstein (2003) förklarar att om dessa tre regler är uttalade och tydliga för de som reglerna berör är det en synlig pedagogik. Outtalade regler är mindre tydliga och är därför en osynlig pedagogik.
Vid användning av en synlig pedagogik med tydliga regler och villkor finns det större möjligheter för barnen att göra sig medvetna om vilka krav de behöver möta och kan därför enklare fokusera på att arbeta för att nå dem. Med en synlig pedagogik är sannolikheten också större för elever att uppnå kunskapsmålen eftersom det är enklare att nå de krav och förväntningar som finns när de själva är medvetna om dem. En osynlig pedagogik menar Bernstein (2003) kan vara mer lämplig för barn med engagerade föräldrar. Detta eftersom barnen redan besitter viss förståelse och förkunskap kring de krav och förväntningar på dem från skolans håll som de erhållit från sina föräldrar och sin hemmiljö. En osynlig pedagogik som är mer otydlig och inte lika uttalad ställer därmed högre krav på barnets egna ansvar. Förutsättningar för att ta ansvar är enklare att applicera på barn som har kunskap och förståelse för vilka krav och förväntningar som finns på dem till skillnad från barn som inte är medvetna om det. Medvetenheten är något som Bernstein (2003) menar
härstammar från hemmet och appliceras på barnet från föräldrarna.
Bernsteins (2000, 2003) teori om inramning och klassifikation kan användas för att förstå hur relationen mellan hem och skola ser ut. Begreppen inramning,
klassifikation, synlig samt osynlig pedagogik är intressanta i aspekter om hur hemmet och skolan samspelar och interagerar med varandra. Med hjälp av en starkare inramning och starkare klassifikation ser vi större möjligheter för hemmet att förstå och utveckla fördjupad kunskap i skolans arbete och förhållningssätt. Förståelse och kunskap om hur skolan arbetar kan möjliggöra för föräldrar att få mer insikt i barnens skolgång och främjar på så sätt föräldrars möjligheter till delaktighet och stöd i barnens skolgång. En starkare inramning och svagare klassifikation kan i den bemärkelsen också kunna bidra till att skolan utvecklar större förståelse för vilka hinder och utmaningar som kan finnas i hemmet och kan påverka barnets lärande, intresse och utveckling. En sådan insikt kan möjliggöra för anpassningsbarhet samt bättre kommunikation, attityd och förhållningssätt gentemot både föräldrar och elever.
4 METOD
4.1 Kvalitativ ansats
Med fokus på att beskriva intervjupersonernas erfarenheter samspelar föreliggande studie med kvalitativ metod. Repstad (2007) förklarar att kvalitativ metod handlar om att undersöka vilka egenskaper och framträdande drag som är kännetecknande för det fenomen man har för avsikt att studera. Justesen och Mik-Meyer (2011) redogör likartat för att den klassiska kvalitativa metoden präglas av att presentera tolkningar och bidra med ökad förståelse för det eller de fenomen som studien bemöter och ställer i centrum.
Ahrne och Svensson (2015) redogör för att kvalitativ metod kan användas som ett samlingsnamn för de metoder som grundar sig i intervjuer, observationer eller analyser som vidare inte kräver kvantitativ analys med stöd av statistiska metoder eller verktyg. Vi har valt att hålla oss till ett induktivt arbetssätt i och med att vi haft för avsikt att studera flera enskilda fall i form av flera intervjupersoner, och utifrån dessa söka oss till en slutsats. Som Justesen och Mik-Meyer (2011) redogör för att vara karaktäristiskt för kvalitativ ansats, är vi intresserade av kontexten kring det fenomen som studien berör. Fokus för oss har därför legat i att presentera
nyanserade och bearbetade beskrivningar av intervjupersonernas livsvärld och erfarenheter av fenomenet i fråga och inte något som kan appliceras på eller tas hänsyn till i andra liknande situationer.
4.2 Datainsamlingsmetod
I föreliggande studie har vi valt att använda oss av intervjuer som
datainsamlingsmetod. Justesen och Mik-Meyer (2011) redogör för att intervjuer i allmänhet kan se väldigt olika ut. I vissa fall kan de liknas med ett ostrukturerat samtal och i andra fall liknas mer med ett mer strukturerat samtal vilket ofta innebär att intervjun följer en noga framarbetad intervjuguide. Den semistrukturerade
intervjun är en intervjuform som bygger på att intervjuaren förberett teman och huvudfrågor i förväg som intervjun sedan baseras på (Justesen & Mik-Meyer, 2011). Intervjuformen tillåter och skapar utrymme för avvikelser och spontana följdfrågor under intervjuns gång om det är så att intervjupersonen skulle ta upp oväntade och intressanta ämnen som det finns anledning att fördjupa sig i. Som oerfarna
intervjuare var vi av den uppfattningen att en mer flexibel och öppen intervju skulle verka till vår fördel. En semistrukturerad intervju tror vi kan verka till studiens fördel i aspekter om att kunna få en djupare inblick i intervjupersonernas uppfattningar, upplevelser och levda värld.
Bryman (2018) redogör för att den semistrukturerade intervjun har en tendens att falla i mönster för ett vanligt samtal, i och med att det inte är helt ovanligt att intervjuaren inte alltid ställer särskilt många frågor. En semistrukturerad intervju gav oss som intervjuare en känsla av lugn kring eventuell press på vårt beteende och förhållningssätt. Även om semistrukturerade intervjuer inte är totalt oplanerade och bygger på en viss struktur upplevde vi en känsla av trygghet vad gäller våra egna krav på oss intervjuare. Bilden av att intervjuare vid semistrukturerade intervjuer behöver vara förberedda med relativt specifika teman eller ämnen som ska lyftas under själva intervjun återfinns i Brymans (2018) redogörelser. Denscombe (2018) skildrar däremot en mer detaljerad bild av en intervjuare som är medveten om att vissa
ämnen kan komma att ta mer plats än andra, på samma sätt som att vissa ämnen kanske inte alls är lika aktuella för alla intervjupersoner och att intervjun inte alltid kommer att ta sig i uttryck som intervjuaren föreställt sig.
Bryman (2018) redogör för att intervjupersonernas uppfattningar och tolkningar bör ställas i centrum när det kommer till att ge sin berättelse av det fenomen som
efterfrågas. Därför tolkade vi det som att det var ytterst relevant för oss som intervjuare att skapa ett såväl fysiskt som psykiskt utrymme där vilka
intervjupersonerna kände sig trygga i att återge sina berättelser om vad som upplevs vara viktigt för dem. I samband med detta upplevde vi även att vi behövde vara uppmärksamma på det intervjupersonerna förmedlade var centralt och särskilt viktigt i deras berättelser för att vidare kunna förstå olika händelser, mönster och beteenden på bästa sätt. Vi är av den uppfattningen att semistrukturerade intervjuer gett oss större möjligheter att gå närmare in på intervjupersonernas sociala
verklighet. För att till vår bästa förmåga optimera chanserna till lyckade intervjuer har vi under processens gång sammanfattningsvis utgått ifrån att det är viktigt att våra intervjufrågor, vårt bemötande och generella förhållningssätt under
intervjuerna präglades av flexibilitet, lyhördhet och öppenhet.
4.3 Urval
Vi har valt att använda oss av ett icke-sannolikhetsurval för att välja studiens urvalsgrupp. Denscombe (2018) redogör för att ett icke-sannolikhetsurval tillåter personerna bakom studien att ha ett visst inflytande på urvalsprocessen, vilket vi gärna vill ha med tanke på att vi vill optimera våra chanser att få så väl användbar data till studien som möjligt. Ett icke-sannolikhetsurval är att föredra i vårt fall då avsikten genomgående har varit att intervjua individer som kan kopplas till
fenomenet föräldradelaktighet och framförallt är föräldrar själva. Att aktivt välja individer till sitt urval kan göras med motiveringen om att forskaren är i behov av en viss typ av person som kan knytas till individens expertis, erfarenheter eller unikhet (Denscombe, 2018). Vi är av den uppfattningen att det för vår studie enbart är relevant att urvalet består av individer som har en koppling till föräldradelaktighet som studien ställer i centrum. Detta för att kunna genomföra studien på bästa möjliga sätt men även för att öka våra möjligheter att uppnå dess syfte.
När det gäller teknik för urvalet av intervjupersoner har vi strävat efter att få så bra och användbar information som möjligt av intervjupersonerna. För att ge oss själv goda förutsättningar att lyckas har vi valt att använda oss av ett subjektivt urval som urvalsmetod. Ett subjektivt urval har sin utgångspunkt i att adressera en viss typ av målgrupp som uppfattas kunna ge en så välorienterad och detaljerad bild av deras upplevelser och erfarenheter kring det som studien ställer i centrum (Denscombe, 2018). Denscombe (2018) redogör även för att ett subjektivt urval passar väl när forskaren bakom en studie har en viss kännedom om de personer eller fenomen som ska undersökas och därför handplockar de personer som är lämpligast för studien. De utvalda personerna väljs ut utifrån att de bedöms kunna ge värdefull information om de fenomen som forskaren avser att undersöka med studien.
4.4 Genomförande
Vi har genomgående varit väl medvetna om vilken typ av person vi velat intervjua för att i bästa möjliga mån kunna fullfölja studiens syfte, därför har vi också sett ett
subjektivt urval som den mest lämpliga urvalsmetoden för oss. Vi har velat säkra vår tillgång till värdefulla data och inte sett det genomförbart utan att reflektera över och ge företräde till de individer som vi vet kan tillföra väsentlig och betydelsefull
information till studien. Därför valde vi aktivt ut personer i vår omgivning till intervjuerna med krav på att de under tiden för intervjun är föräldrar till ett eller flera barn som går i grundskolan och på så sätt kan ge värdefull och användbar information.
Personerna som tillfrågats om att delta i intervjuerna är nio personer som varken har någon koppling till varandra eller är anhörig till någon av oss som står bakom
studien. De som har tillfrågats har varit bekanta eller funnits i vår omgivning som före detta eller aktuella kollegor och/eller klasskamrater. Vi har valt att bortse från ålder, kön, eller kommun då vi inte upplever att det har någon större betydelse för studiens resultat. Det vi dock har tagit i beaktning och varit lyhörda kring är
individens sociala tillhörighet eller ekonomiska kapital då vi är av uppfattningen att detta kan ha betydelse för intervjupersonernas upplevelser. Vi har även varit enade om att vi inte ville intervjua personer som på ett eller annat sätt har en personlig koppling till oss på ett närmare plan för att vi upplevt att det kunde påverka validiteten i intervjupersonernas berättelser negativt.
Intervjuerna har genomförts enskilt med enbart en av oss närvarande vid varje intervju. Vi har intervjuat fem respektive fyra personer var och låtit intervjupersonen föreslå och bestämma den geografiska platsen för intervjun för bekvämlighetens skull för våra intervjupersoner. Under intervjuerna försökte vi komma ihåg att det är acceptabelt för oss som intervjuare att ändra och utveckla våra frågor under
processen för att kunna gå så nära inpå intervjupersonernas upplevelser och
erfarenheter som möjligt. Vi kom överens om att vara beredda på att rikta fokus mot det som intervjupersonerna ställer i centrum och inte känna oss allt för fästa vid intervjuguiden. Vi anpassade därmed intervjufrågorna och ordningsföljden efter intervjuperson och samtalston, vi upplever att våra förberedelser utan tvivel verkat till vår fördel. Intervjuernas upplägg och struktur ser vi har optimerat
intervjupersonernas chanser till att ge väl bearbetade, känslobaserade och uppriktiga skildringar av det ämnet som efterfrågas. Vi har under alla intervjuer gärna sett att intervjupersonerna på eget initiativ tar upp olika ämnen som kan vara av vikt att vidare undersöka för att på så sätt få en än mer fördjupad förståelse av deras erfarenheter och upplevelser av föräldradelaktighet.
Tiden för intervjuerna har varierat mellan 30–40 minuter per intervju. Intervjuerna har bandats och i efterhand transkriberats över till text av oss. Vi delade upp
intervjuerna och transkriberade de intervjuer vi själva genomfört, det vill säga fem respektive fyra stycken intervjuer var. Bryman (2018) redogör för att transkribering av intervjuer kan underlätta för en noggrann analys och för att möjliggöra för
författare att lättare gå igenom intervjupersonernas redogörelser flera gånger. Vi valde att genomföra en redigerad transkribering med anledning av att vi anser att vikten i intervjupersonernas redogörelser ligger i essensen av deras beskrivningar och inte i vilka ord de använde sig av. En redigerad transkribering skiljer sig från en bokstavlig transkribering i den bemärkelsen att en redigerad transkribering inte lägger någon tyngd i pauser, hummande, utfyllnadsord, upprepningar eller
stamningar (Amberscript, 2020). I de citat som presenteras i resultatet har vi också valt att exkludera utfyllnadsord och upprepningar för att förenkla läsningen och rikta
fokus mot det vi anser vara av intresse för studien. Detta har gjorts med hjälp av att markera med […].
4.5 Forskningsetiska överväganden
Denscombe (2018) redogör åtskilliga gånger om vikten av ett etiskt förhållnings- och arbetssätt. Inte bara anser vi detta vara relevant för att vi använder intervjuer som datainsamlingsmetod där intervjupersonerna sätter sitt välbefinnande i riskzon. Vi är även av den uppfattningen att det är nödvändigt i och med att vi i föreliggande studie bedriver en typ av samhällsforskning, trots den tämligen mindre skalan. Under studiens gång kommer vi att ta del av intervjupersonernas namn och annan privat, personlig och för vissa kanske konfidentiell information vilka förväntas behandlas och hanteras korrekt utifrån lagen om Dataskyddsförordningen GDPR
(Datainspektionen, 2019).
Vi har även gestaltat ett missivbrev (se bilaga A) för att på ett samlat sätt tillgodose intervjupersonerna med all information de har rätt att ta del av i enlighet med Vetenskapsrådet (2002) redogörelser för de forskningsetiska principerna. I missivbrevet framfördes tydligt vad studien handlar om och vilka fenomen som studien ställer i centrum, vilket ansvar vi som står bakom studien har, vad är det vi söker efter och vad studien syftar till i enlighet med informationskravet. I enlighet med konfidentialitetskravet står det listat i missivbrevet att vi i resultatet kommer att avidentifierat intervjupersonerna och de personer de nämner vid namn i sina redogörelser. Missivbrevet tillgodoser även intervjupersonerna med information om hur deras intervjuer kommer att behandlas och användas under och efter studien i enlighet med nyttjandekravet.
Innan intervjuerna påbörjades delades informationsbrevet ut till intervjupersonerna för att ge intervjupersonerna tid att läsa igenom missivbrevet i lugn och ro. Vi har genomgående haft som målsättning att varje intervjuperson ska ha möjlighet till att på ett lättillgängligt sätt skapa sig en grundlig förståelse för studien i sig och vad det är vi efterfrågar hos dem som intervjupersoner. All information lästes därför
tillsammans igenom för att utesluta eventuella missförstånd eller oklarheter innan intervjuerna genomfördes, allt för att skapa en trygg plats och atmosfär utan stress. När intervjupersonerna kände sig väl införstådda med informationen i missivbrevet bad vi om ett skriftligt samtycke på det som missivbrevet berör och behandlar men även på att vi får spara deras skriftliga samtycke i enlighet med samtyckeskravet. Vi har under studiens genomförande varit av den uppfattningen att missivbrevet inte bara varit en självklarhet med hänsyn till god forskningsetik utan också möjliggjort för intervjupersonerna att skapa förtroende för oss som intervjuare och därmed minska eventuella avhopp. Med utgångspunkt i Vetenskapsrådet (2017) redogörelser för de fyra principerna och/eller kraven ser vi att vi uppfyllt informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
4.6 Trovärdighet, överförbarhet och pålitlighet
Trovärdighet är det begrepp som Bryman (2018) använder för att definiera intern validitet. Vad som egentligen definierar innebörden av en social verklighet är en tolkningsfråga då uppfattningen av verkligheten är en subjektiv upplevelse (Bryman, 2018). I enlighet med Brymans (2018) beskrivning av validitet och trovärdighet tog vi
beslut om att dela det sammanställda resultatet med intervjupersonerna för att söka bekräftelse på att våra antaganden och tolkningar av deras erfarenheter och
upplevelser stämde överens med deras sociala verklighet. Beslutet om att delge intervjupersonerna det sammanställda resultatet kan motiveras med utgångspunkt i Brymans (2018) redogörelser för att trovärdigheten för kvalitativ forskning förstärks genom att personerna bakom studien försäkrar sig om att de inte missuppfattat eller missbedömt beskrivningar av en social verklighet från de som tillhör den.
Denscombe (2018) redogör för att det kan stärka studiers validitet om medförfattare läser och utser relevanta delar ur transkriberingsmaterialet individuellt. Vi valde således att plocka ut citat, teman och intressanta delar i de transkriberade
intervjuerna på varsitt håll för att se huruvida våra tolkningar av vad som är framträdande i intervjuerna stämmer överens för att på så sätt också stärka
validiteten. Vi bedömer studiens trovärdighet som relativt hög. Genom att ge tydliga och utförliga beskrivningar av vårt resultat och tillvägagångssätt bedömer vi att studiens överförbarhet även den kan ses som stark trots att det för kvalitativa studier kan vara svårare att uppnå en hög överförbarhet då det handlar om subjektiva
upplevelser. Reliabiliteten som Bryman benämner som pålitlighet kan stärkas genom att tydligt redogöra för studiens essentiella delar. Vi bedömer även denna vara
relativt hög för vår studie då vi tydligt redogjort för den metod, urval, intervjufrågor samt analysmetod som vi använt oss av.
4.7 Databearbetning och analysmetod
Enligt Bryman (2018) är en tematisk analysmetod att föredra när det går att urskilja mönster och upprepningar i studiens data. Vår data har bearbetats genom att plocka ut teman ur transkriberingarna baserat på upprepningar, återkommande samt gemensamma erfarenheter hos intervjupersonerna. Detta tillvägagångssätt beskriver Bryman (2018) vara typiskt för en tematisk analys när det kommer till att identifiera teman eller kategorier ur kvalitativa data.
De teman vi plockat ut är Delaktighetens betydelse, Skolans stöd till föräldrars delaktighet samt Hinder för engagemang och delaktighet. Under varje tema följer olika underteman för att tydliggöra skillnaderna och likheterna i intervjupersonernas erfarenheter.
5 RESULTAT
5.1 Intervjupersoner
Innan resultatet presenteras tillhandahålls en informationstabell om
intervjupersonerna. Vi har valt att byta ut intervjupersonernas namn samt de namn som nämns i enlighet med det som intervjupersonerna gett sitt samtycke till, se missivbrev i bilaga A. Namn Förälderns ålder Födelse ort Modersmål Barnets namn Barnet s ålder
“Amelia” 31 Sverige Svenska/Arabiska “Hassan” 9
“Giselle” 27 Polen Polska “Stephanie” 11
“Yvonne” 53 Sverige Svenska “Adam” 15
“Simone” 34 Sverige Svenska/Arabiska “Alex” 7
“Melina” 42 Sverige Svenska ”Kajsa” 13
“Sandra” 43 Sverige Svenska “Martin” 7
“Felicia” 27 Sverige Svenska “Liam” 8
“Ronny” 28 Sverige Svenska/Romani “Louis” 8
“Jasmine” 44 Sverige Svenska ”Oskar” 14
5.2 Delaktighetens betydelse
Nedan återges delar av intervjuerna som tillhör temat delaktighetens betydelse. Intervjupersonernas berättelser och erfarenheter har kategoriserats i tre
underteman.
5.2.1 Delaktighet som stöd med anledning av barnens särskilda behov
Ett undertema som framkom genom databearbetningen var delaktighet som stöd med anledning av barnens särskilda behov. Intervjupersonerna Felicia och Yvonne berättade om sina barns särskilda behov och att de gör sig
delaktiga i barnens skolgång för att försäkra sig om att skolan tillhandahåller de stöd och verktyg som deras barn är i behov av.
Felicia beskriver hur hon gett förslag på hur Liams behov kan tillgodoses och att hon är nöjd över hur skolan hanterat och bemött hennes sons behov. Hon berättar att hennes engagemang bidragit till att Liams lärare vidare har tagit egna initiativ gällande hans behov.
[...] jag tycker att Liams lärare har varit väldigt delaktiga och hittat lösningar som till exempel så har vi ju sagt att Liam behöver en stressboll och en liten kudde att sitta på. Så att han kan aktivera sig och inte förstöra för de andra. Och det tycker jag att lärarna också varit jätteduktiga med att de har sett problem men de har också hittat en lösning för det. Istället för att bara blunda liksom. (Felicia)
Yvonne beskrev att hon inte upplevt att Adam alltid fått stöd i den utsträckningen han behövt och att hon upplever att han varit i behov av hennes engagemang som förälder.
Det var tack vare mig och min man som det blev en förändring, som dem gick på utbildning, tog in resurs och började hantera saker annorlunda som också gjorde att han kände sig
bekväm, fokuserad och motiverad i skolan och fick möjligheten att studera som alla andra. Han behövde ju bara andra verktyg för att kunna göra det, så där tror jag att det var extremt avgörande hur vi föräldrar var eller är. (Yvonne)
Yvonne förklarade även att Adams utbildning och inställning till skolan har påverkats positivt av att hon gjort sig delaktig, främst för att hon inte tycker att skolan gjorde sitt jobb ordentligt.
Adam har ganska grov ADHD som jag inte upplevde att dem kunde hantera. De kom till den punkten att Adam började skylla på sig själv och tro att det var fel på honom för att de vuxna i skolan inte tog sitt ansvar. Hade inte jag varit den föräldern jag är hade han säkert tappat hoppet och förtroendet för de vuxna i hans värld för att de är så hans diagnos funkar då menar jag att han släpper saker snabbt och att han säkert hade gjort det med skolan också och tappat intresset helt. (Yvonne)
5.2.2 Delaktighet för att främja barnens valmöjligheter
Ett annat undertema som framkom genom databearbetningen var delaktighet för att främja barnens valmöjligheter. Intervjupersonerna Amelia, Giselle och Yvonne berättade att de gör sig delaktiga i barnens skolgång för att försäkra sig om att barnen utvecklas i takt med de kunskapsmål som finns. Detta med anledning av att det anses ha betydelse för barnens möjligheter till fler
valmöjligheter och framgång i framtiden.
Amelia och Giselle uppgav liknande förklaringar till varför de engagerar sig i sina barns skolgång. Intervjupersonerna berättade att deras föräldrar inte samverkat med skolan på grund av språkbarriärer vilket de anser har påverkat deras karriär- och jobbmöjligheter negativt. Amelia och Giselle förklarade att de tror att deras barns valmöjligheter kan påverkas positivt av att de
samverkar med skolan. Detta uppgav intervjupersonerna ha sin grund i att de önskar att deras barn ska få bättre karriär- och jobbmöjligheter än vad de själva haft.
Yvonne berättade att hennes barns framtida jobbtitel inte berör henne särskilt mycket utan att hon gör sig delaktig för att hennes barn ska känna att de har större valmöjligheter för en högre utbildning i framtiden om de så skulle önska att studera vidare.
Jag vill att dem ska ha en bra framtid och känna att dem har valmöjligheter, det är inte så viktigt för mig att mina barn går universitetet eller bli läkare eller jurister men jag har alltid känt att jag iallafall vill att dem ska ha valmöjligheten till det om det skulle vara något dem vill göra. Ju bättre du lyckas i skolan och med dina studier desto mer valmöjligheten har du både när det gäller gymnasiet och högre utbildning. (Yvonne)
5.2.3 Delaktighet med anledning av egna erfarenheter
Ett tredje undertema som framkom genom databearbetningen var delaktighet med anledning av intervjupersonernas egna erfarenheter. Intervjupersonerna Felicia och Jasmine berättade att de vill vara delaktiga i barnens skolgång för att de själva hade oengagerade föräldrar.
Både Jasmine och Felicia berättar om hur de påverkats av oengagerade föräldrar när det kommer till läxor, utvecklingssamtal och andra möten som
skolan arrangerade. Intervjupersonerna förklarade att de saknade att ha föräldrar som engagerade sig. De berättade hur de kände skam kring att hamna efter i skolarbetet för att föräldrarna inte visade intresse för deras huvudsakliga syssla.
Felicia förklarade att erfarenheten av oengagerade föräldrar har lett till att hon insett vilken betydelse det har för barnets självkänsla och utveckling. Hennes erfarenheter har påverkat henne till att göra sig delaktig i hennes sons skolgång.
Jag har ju bara bott hos pappa så min mamma har aldrig varit delaktig någon gång. Och min pappa var inte så delaktig då han var ensamstående och var tvungen att jobba och hade två stycken barn att ta hand om. Jag tror inte att han hade orken eller energin att vara delaktig. Tror inte heller att han hade de verktyg som han behövde. Han var absolut inte pedagogisk för fem öre så ja. Jag har inte så jättebra erfarenhet av mina föräldrars engagemang och
delaktighet. […] Jag har aldrig gjort en läxa, jag blev knappt frågad av pappa om jag hade några läxor. vilket gjorde att jag sket i det helt och hållet, och jag kom efter så himla mycket och jag kommer ihåg hur det var när det var fredag och man skulle lämna in sina läxor och så hade man inte gjort det. Det ledde ju till att man mådde dåligt över det och skämdes. Och jag vill inte att Liam ska känna så. Jag vill att han ska kunna lämna in sina läxor i tid. Han ska kunna vara med och förstå och inte vara efter för det förstör så mycket. Sen ser man ju alla andra barn. Som när jag gick i skolan såg man de andra barnen lämna in sina läxor och få bra bedömningar, så vill jag att mina barn ska ha det. (Felicia)
Intervjupersonerna Melina, Ronny och Sandra förklarade på olika sätt att de gör sig delaktiga för att de vill vara närvarande föräldrar och bra förebilder för sina barn vilket de kan knyta an till sina egna erfarenheter.
Melina och Ronny berättade att de gör sig delaktiga i barnens skolgång för att bland annat sätta goda exempel för att barnen ska växa upp och ha sunda värderingar. Intervjupersonerna förklarade hur de tror att deras delaktighet i barnens skolgång kan påverka barnens sätt att se på relationer och
föräldraskap och att det bidrar till att de vill vara närvarande föräldrar. Sandra förklarade hon tycker att det är viktigt att visa intresse för barnens vardag och värld. Hon berättade även att det är viktigt för henne att sätta ton för och visa hur man är en bra förälder.
Jag som föräldrar måste och har som skyldighet att leda mina barn på rätt väg och jag kan bara ge dem det som jag anser är det bästa. […] Dem spenderar så mycket tid där att det hade fett fel signaler av att jag inte alls skulle bry mig. Barn gör som du gör inte som du säger, om du som vuxen inte visar intresse för deras läxor och deras skola tycker jag inte att man kan begära att de själva ska göra det. Som förälder får man sätta lite ton för saker rätt tidigt innan de är försent. (Sandra)
5.3 Skolans stöd till föräldrars delaktighet
Nedan återges intervjupersonernas beskrivningar av det andra temat som berör hur skolan arbetar för att inkludera vårdnadshavarna och främja föräldrarnas möjlighet till delaktighet och engagemang. Intervjupersonernas berättelser och erfarenheter har kategoriserats i två underteman.
5.3.1 Goda relationer mellan hem och skola
Ett undertema som framkom genom bearbetningen handlar om skolans intresse för att skapa och upprätthålla en god relation till hemmet. Amelia berättade om hur hennes barns lärare lyssnat på hennes reflektioner kring Hassans skolgång och behov. Hon förklarade att deras förhållningssätt
bidragit till att hon känner trygghet till skolans kompetens och utifrån det också väljer att göra sig mer delaktig.
Jag tycker att jag har fått otroligt bra stöd från dem faktiskt. Han går till kurator, psykolog som skolan fixat och så har han en resurs på vissa lektioner och en
stödlärare som han träffar en gång i veckan där dem tar upp blandade saker beroende på vad som är aktuellt. […] Hon är verkligen bra på sitt jobb vilket gör det enklare och bättre för mig också, innan var det ett riktigt orosmoment att prata med hans mentor för jag kände mig alltid så missförstådd och ignorerad. När dem visar mig att mina tankar är viktiga så vågar jag ta upp mer saker, det hade jag aldrig ens vågat göra innan. (Amelia)
Simone och Yvonne berättade om hur deras barns skola uppmuntrat föräldrarna till att göra sig delaktiga i barnens skolgång vilket de upplever gjort det enklare för dem att engagera sig. Simone berättade att hon anser det vara viktigt att ha en god relation till skolan för hennes sons skull. Hon
förklarade att hon är av den uppfattningen att sonens skola ofta tar kontakt med henne vilken är en trygghet för henne.
Lärarna är alltid snabba på att höra av sig till mig när något inte står rätt till eller när dem upplever att Alex går igenom något jobbigt eller inte riktigt är sig själv. Det här är ju en trygghet för mig som mamma speciellt eftersom att jag är ensamstående och inte hinner med så mycket som jag skulle vilja. […] Jag tycker att vi haft bra dialoger där i vart fall jag fått uppfattningen av att det är lika viktigt för dem som för mig att vi har en kontinuerlig dialog, för Alex skull. (Simone)
Yvonne förklarade att hon är av den uppfattningen att hennes barn skola alltid har arbetat för att inkludera henne som förälder. Hon ger exempel på hur Adams lärare varit hängivna i att ta kontakt med henne om hur det går för honom och hur det aldrig varit ett problem kring att utbyta information.
Jag tycker att pedagoger alltid vill och strävar efter att föräldrar ska vara delaktiga. Jag tycker alltid att dem har strävat efter att ha god relation till vårdnadshavare och att de har förstått vikten av att det ska finnas god kommunikation mellan skolan och hemmet. Men dem har ju också utvecklats med tiden. Jag tycker ju dem är bättre nu än vad dem var med mitt första barn, men tiderna ändras och skolans värld uppdaterar ju också sig. det kommer nya studier som visar på nya saker och lite sådär. (Yvonne)
5.3.2 Tydlig kommunikation och information
Ett annat undertema som framkom genom databearbetningen kring skolans stöd till föräldrars delaktighet var tydlig kommunikation för att göra föräldrar delaktiga.
Amelia och Jasmine berättade om hur tydlig kommunikation och information från deras barns skolor har underlättat för dem att göra sig delaktiga i barnens skolgång. Intervjupersonerna förklarade att skolornas sätt att kommunicera skiljer sig beroende vem det är som delger föräldrarna med information. Amelia berättade om två olika upplevelser med olika lärare som tydligt visar hur hon känt sig både inkluderad och exkluderad beroende på vem hennes son haft som mentor. Även Jasmine berättade att hon har varierande erfarenheter av att göras delaktig i hennes barns skolgång. Hennes
möjligheter till insikt och delaktighet har också påverkats av vem hon varit i kontakt med av skolans representanter.
[…] Jag kan verkligen säga att jag tycker att det beror på vem man har kontakt med, vissa lärare borde kanske inte jobba som det för dem verkar inte veta hur man ska kommunicera med föräldrar. Hon som är Hassans mentor nu och som jag har typ all kontakt med berättar för mig jättepedagogiskt varför hon tror att han har svårigheter, vad de är som fått henne att ändra förhållningssätt till honom och vad jag kan göra hemma, typ det här med att läsa 10 minuter varje dag. Hon är verkligen bra på sitt jobb vilket gör det enklare och bättre för mig också,
innan var det ett riktigt orosmoment att prata med hans mentor för jag kände mig alltid så missförstådd och ignorerad. (Amelia)
Mina erfarenheter av att inkluderas från skolan har varierat i stor grad. Som till exempel så har ett av mina barn särskilda behov på grund av hans ADHD. På grund av det så har min son fått en resurs i skolan som hjälper honom. Denna resurs har varit ett stort stöd och jag har känt ett stort förtroende för henne. Vi har haft daglig kontakt och jag har märkt på mitt barn att han trivs med resursen. Men som med allting annat så har allt gott ett slut och min sons resurs bytte arbete och en ny resurs har istället kommit. Samarbetet med den nya resursen är under all kritik och ser inte alls min son på samma sätt som den tidigare resursen vilket har skapat en ovilja hos min son att gå till skolan och tycker inte alls att det är lika kul längre. (Jasmine) 5.4 Hinder för engagemang och delaktighet
Nedan återges intervjupersonernas beskrivningar av det tredje temat som berör intervjupersonernas erfarenheter av hur skolan brister i att involvera och göra föräldrar delaktiga. Intervjupersonernas berättelser och erfarenheter har kategoriserats i två underteman.
5.4.1 Bristande dialog
Ett undertema som framkom genom databearbetningen handlar om
intervjupersonernas erfarenheter av hur dialogen och relationen mellan hem och skola i allmänhet varit bristfällig. Felicia och Ronny berättade om hur deras barns lärare inte levt upp till deras förväntningar när det gäller informationsutbyte. Intervjupersonerna förklarade att de upplevt att skolornas brister påverkat deras möjligheter till delaktighet negativt.
Felicia berättade att hon gärna hade sett mer återkoppling från hennes barns skola i aspekter om barnets utveckling och beteende. Hon förklarade att hon vill ha mer löpande kontakt och råd i hur hon som förälder kan ge stöd i hennes sons utveckling hemifrån.
Jag skulle önska mer återkoppling. Samt att jag vill veta vilka åtgärder som har vidtagits om det hänt något. Det känns inte som att det görs någonting. De känns bara som att problemen skrivs upp och de gör någon liten utredning eller vad de kallar det sen så efter en vecka så har saker och ting hänt igen. Som förälder hade jag kunnat göra mer och vara en större del av hans utveckling om dem pratade med mig lite mer. (Felicia)
Ronny berättade att han upplever att skolan skulle kunna lägga mer fokus på muntlig dialog vid hämtning, lämning och fysiska möten istället för att
kommunicera enbart genom mejl. Han förklarade att det borde ligga i skolans största intresse att anpassa sig till barnens föräldrar när det gäller sättet att kommunicera på för barnens skull.
Jag är lite av den gamla skolan så jag tycker att det borde vara mer muntlig dialog än det här med mejl och sånt där. Det är lätt att det kan bli missförstånd och man kan missa saker, till exempel så har de ju inget nummer. Om jag skulle behöva ringa en lärare så kan inte jag göra det utan det är mejl och så, det är lite svårt att få tag i dem tycker jag. Det borde ju vara viktigt för dem att prata med barnens föräldrar och inte bara skicka ut information i massutskick, alla barn är väl inte likadana. (Ronny)
5.4.2 Otydliga uppgifter och krav
Ett annat undertema som framkom genom databearbetningen handlar om hur skolan varit otydliga i hur de vill att föräldrar ska göra sig delaktiga. Amelia, Ronny och Simone berättade om att deras barn går i skolor som inte använder sig av läxor eller hemuppgifter. Intervjupersonerna förklarade att de upplever
osäkerhet kring hur de ska stötta sina barn i skolarbetet när de inte får möjlighet till insikt i barnens skolgång.
Amelia berättade att hon upplever sin roll som förälder vara otydlig när hennes barns lärare inte ställer tydliga krav på vad som förväntas av henne. Hon förklarade att hemuppgifter och läxor var ett enkelt sätt för henne att få inblick i hennes sons skolgång i flera avseenden. När sonen gjorde sina läxor skapades tillfälle för henne att få en uppfattning av hur sonens utveckling ser ut och vad de arbetar med i skolan. Amelia berättade att hon anser att det blir svårare för henne att ta plats och göra sig själv delaktig när det enda hon har att utgå ifrån är veckobrev, sonens schema och korta dialoger om hur sonens dagar ser ut.
[...] han får inga läxor och hans lärare tycker inte att läxor ska vara ett krav utan man ska göra klart allt som man behöver göra för att ligga i fas i själva skolan. De gör ju att jag automatiskt får mindre krav på mig, känns det iallafall som eftersom jag inte behöver läsa några läxor tillsammans med min son. På det sättet kan jag tycka att jag inte riktigt får den inblicken i vad dem gör. Läxor för mig kan vara det han gör i skolan, han kan slutföra något han inte hunnit med på lektionen det behöver inte vara en helt ny uppgift. Men det är ett sätt för mig att snabbt se om han gör det han ska och vad som händer i skolan helt enkelt. Det enda vi pratar om nu är vad han har gjort på dagarna, jag vet ju inte mer än vilka lektioner han har och det som hans mentorer skriver i veckobreven. (Amelia)
Ronny berättade att han gärna hade sett att skolan hade varit mer inkluderade när det gäller hur barnen lär sig bäst. Han förklarade att han lämnat önskemål om att skolan skulle kunna delge mer information om hur föräldrar ska stötta och arbeta med barnens utveckling utanför skolan eftersom alla föräldrar inte har samma kunskap. Ronny berättade att han tycker att det är svårt för alla barn att få tillgång till likvärdiga förutsättningar när föräldrar har olika inställning till delaktighet.
[...] det hade varit enklare om skolan faktiskt skickade med hur dem vill att vi ska göra hemma så att det blir bäst och inte bara skicka med läxor utan instruktioner. [...] Jag tog upp nån gång att det skulle vara bra om dem var lite tydligare med hur man ska göra när man sitter där hemma och barnen säger att dem inte fattar någonting av vad som händer på lektionerna. Självklart har jag valt att vara förälder själv men jag vet ju inte mycket om hur barn lär sig bäst och på vilka sätt man kan hjälpa barn att utvecklas i skolarbete, här skulle ju skolan egentligen behöva ge oss lite mer information kan jag tycka eller i alla fall hänvisa till var man kan lära sig det. (Ronny)
Även Simone berättade att hon tycker att det är svårt för alla barn att få liknande förutsättningar för utveckling, stöd och lärande när lärare inte är tydliga med vad de förväntar sig av föräldrarna.
Det här med läxor är svårt eftersom att det är bra på vissa sätt, man får tid med barnen och är automatisk delaktig när man gör läxorna tillsammans. Samtidigt kan det kännas orättvist eftersom att alla barn har olika förutsättningar. Tråkigt liksom om Annas mamma Karin som också är lärare sitter hemma med Anna varje dag och gör läxor medan sådana som jag kanske hinner göra det en gång med Alex. Hur kul är det i längden för barnet liksom? Och hur rättvist är det? Jag tycker att skolan borde vara en plats där alla barn har chans till samma
6 ANALYS
6.1 Inramning och klassifikation
Med utgångspunkt i intervjupersonernas berättelser och redogörelser är det för oss tydligt att det hos föräldrarna finns en stor förståelse för vikten av en god samverkan mellan hem och skola. Intervjupersonernas erfarenheter av samverkan skiljer sig åt i stor utsträckning, det framkommer erfarenheter av både en god samverkan och erfarenheter av en bristfällig samverkan. Orsakerna till detta är flera, i resultatet redogörs bland annat bristande dialog men också bristande kunskap som faktorer vilka hämmat föräldrarnas möjligheter till delaktighet och hindrat en god samverkan mellan hem och skola. God kommunikation, lyhördhet och goda relationer är en del av de faktorer som bidragit till en god samverkan mellan hem och skola.
Oavsett vilka erfarenheter intervjupersonerna har av samverkan mellan hem och skola framgår det tydligt att intervjupersonerna är av den uppfattningen att en god samverkan med skolan är viktig och att de ser skolans ansvar som stort när det kommer till att arbeta för att inkludera föräldrar. Detta med utgångpunkt i att intervjupersonerna inte upplever sig själva ha tillräckligt med kunskap för att oavbrutet göra sig delaktiga i barnens skolgång och därför ställer högre krav på skolans ansvar, särskilt när det gäller läxfria skolor. Flera av de intervjuade yttrade att de gärna hade gjort sig mer delaktiga om de hade mer kunskap kring hur
delaktigheten kan ta sig i uttryck. Utifrån intervjupersonernas beskrivningar ser vi att föräldrarna efterfrågar och är i behov av en viss struktur som enbart kan
tillhandahållas från skolan för att kunna göra sig mer delaktiga. Intervjupersonerna skildrar även en bild av att de upplever att skolan har den främsta kunskapen om deras barns utveckling och utifrån det kan inkludera föräldrarna i det så att de sedan kan ge bättre stöd och uppbackning hemifrån.
Av resultatet framkommer det även att en god samverkan mellan hem och skola var något som föräldrarna själva upplever skulle kunna bidra till att de skulle kunna göra sig mer delaktiga och involverade i barnens skolgång. Bernstein (2000) redogör för att en god samverkan mellan hem och skola kan möjliggöras genom en svag
klassifikation. En svagare klassifikation skulle i det sammanhanget innebära att barriären mellan hem och skola rivs ner samtidigt som upplevelsen om hemmet och skolan som två separata enheter med fokus på två olika fronter har möjlighet att förändras. En svag klassifikation ser vi därmed kunna möjliggöra för att föräldrar tillsammans med skolverksamheten kan samverka för att skapa goda förutsättningar för barnen när det gäller utveckling och lärande. Tanken om två separata enheter med olika arbetssätt utvecklas då till två enheter med ett gemensamt arbets- och förhållningssätt. Detta framkommer extra tydligt i den del av resultatet som
beskriver vikten av delaktighet och samverkan mellan hem och skola i de situationer när det finns barn med särskilda behov. I dessa fall har en svag klassifikation
möjliggjort för att hemmet tillsammans med skolan kan samverka och arbeta mot ett gemensamt mål vilket är att barnen ska få rätt förutsättningar för att lyckas i både skol- och hemmiljö. Vår uppfattning är att en svag klassifikation kan möjliggöra för skolan att använda sig av förtroendeskapande strategier i arbetet för att skapa och upprätthålla en god relation till hemmet.
Av resultatet framgår det också att en aktiv skola som uppmuntrar delaktighet och ger klarhet i vilka krav och förväntningar som skolan har på hemmet när det kommer
