7.3.1 Resultat i relation till tidigare forskning om delaktighetens betydelse
Forskning gällande delaktighetens betydelse är något som tydligt framgår av både Ruckers (2014) samt Baker och Stevenssons (1987) studier. Rucker (2014) beskriver bland annat att elevers akademiska prestationer och
generella attityd till skolan har möjlighet att påverkas positivt av engagerade föräldrar. Rucker (2014) redogör för att det är svårt att förklara varför
föräldraengagemang främjar studenters akademiska prestationer men betonar att samverkan mellan hem och skola är av stor betydelse för dessa. Betydelsen av en god samverkan mellan hemmet och skolan är något som även
framkommer i vår studie. Detta utifrån intervjupersonernas beskrivningar av delaktighetens betydelse och hur de upplevt att samverkan med skolan har tagit sig i uttryck. Föräldrarna talade för att en bättre respektive sämre samverkan har en tydlig påverkan på föräldradelaktighet och i vilken
utsträckning föräldrarna engagerar sig. Av resultatet framgår det att graden av föräldradelaktighet ter sig påverka barnens generella intresse, utveckling och attityd till skolan. Även Baker och Stevensson (1987) belyser betydelsen av delaktiga och engagerade föräldrar i sin studie som redogör för att
föräldradelaktighet och engagemang gynnar barns utveckling och på sikt även akademiska prestationer. I resultatet lyfts intervjupersonernas erfarenheter som också talar för att föräldrar till barn med behov av särskilt stöd anser att deras delaktighet har stor betydelse för att barnen ska få rätt förutsättningar att nå de kunskapsmål och krav som finns.
7.3.2 Resultat i relation till tidigare forskning om skolans arbete
När det gäller att skapa och upprätthålla en god relation mellan hem och skola upplever föräldrar ojämlikheter i relationen. Med utgångspunkt i
intervjupersonernas erfarenheter upplevs skolan ha en högre hierarkisk position med mer makt. Detta har tagits upp i studiens analys såväl som i Karlsson (2006) studie vilken redogör för att föräldrar upplever sig ha få möjligheter till att influera sina barns utbildning med anledning av att skolan ses inneha mer kunskap. Studiens resultat visar på att flera av de intervjuade föräldrarna upplever att de har begränsad kunskap när det gäller deras barns utveckling och lärande. Till skillnad från Karlssons (2006) redogörelser för att det främst är individer av kvinnligt kön som upplever större och högre
förväntningar gällande graden av delaktighet för sina barns skolgång har vi i vår studie inte kunnat se att intervjupersonerna talar för att sådan skillnad
skulle äga rum. Intervjupersonerna redogör inte för att de upplevt några skillnader i krav vad gäller kön då de inte upplevt särskilt höga krav i någon utsträckning och saknar krav på föräldradelaktighet överlag.
Upplevelsen av att inte vara tillräckligt kompetenta och respekten för skolan som institution hämmar föräldrar i att bygga upp och upprätthålla relationer till skolan och pedagoger som påverkar möjligheterna för föräldradelaktighet att äga rum negativt. I vår analys diskuteras detta utifrån Bernsteins (2003) regel om hierarchical rules för att få större förståelse för varför vissa föräldrar upplever relationen problematisk och svår. Analysen visar i enlighet med Karlssons (2006) redogörelser på att maktskillnader och okunskap i vad som förväntas och krävs av föräldrar har negativ inverkan på föräldradelaktighet och engagemang. För att minska distinktion mellan hem och skola hänvisar vi till Bernstein (2003) och menar på att det behövs en starkare inramning och svagare klassifikation för att öka möjligheterna för skolan att göra föräldrar mer delaktiga och föräldrar att göra sig själva delaktiga. Denna tes är något som även Erikson (2013) belyser i sitt resultat där han beskriver att skolan genom att arbete med förtroendeskapande strategier på ett bättre och
tydligare sätt kan förhålla sig till elevers föräldrar och därmed främja arbetet med att inkludera dem.
7.3.3 Resultat i relation till tidigare forskning om hinder och utmaningar
I sin rapport kan vi se att Bouakaz (2012) redogör för att föräldrar med utländsk bakgrund har större svårigheter med att inkludera sig själva i sina barns skolgång med anledning av att de inte ser sin roll i skolans värld. Av studiens resultat som också diskuterats i analysen framgick skilda upplevelser av att inkluderas som förälder med utländsk bakgrund. En av de upplevelser som lyfts och diskuteras i analysen belyser hur brister i det svenska språket gjort det svårt för intervjupersonen att hitta sin roll som delaktig förälder. Intervjupersonens upplevelser skildrade en bild av en motarbetande skola som inte engagerat sig i arbetet om att inkludera henne som förälder. I brist på tillgång till information och upplevelsen av att ställas utanför sitt barns skolgång redogjorde intervjupersonen för att haft svårt att förstå hur hon ska bete sig och förhålla sig till sina barns utveckling. I analysen diskuteras också Bernsteins (2003) teori om inramning där det i situationer om föräldrar med utländsk bakgrund blir intressant att diskutera vilken påverkan en stark eller svag inramning kan ha på föräldrars möjlighet till delaktighet. En starkare inramning ser vi har större möjligheter att betrygga föräldrar i vilken typ av engagemang och beteende som förväntas av dem som i längden leder till mer självsäkra föräldrar som engagerar sig i större utsträckning.
Tidigare forskning kring huruvida social status och ekonomiskt kapital påverkar möjligheterna för föräldradelaktighet har fastställts av bland annat Lareau (2000), Jackson (2008) och Tallberg Broman (2009). Forskarnas studier är eniga i att möjligheterna till att göra sig delaktiga i barnens skolgång varierar i aspekter om tid, resurser och inflytande. Utifrån det empiriska underlag vi har tillgång till kan vi knyta an detta till hur
föräldrarnas erfarenheter talar för att barns förutsättningar för lika villkor kan påverkas av hur resursstarka barnets föräldrar är. Intervjupersonen Simone reflekterade över hur föräldrar med större resurser och större kunskap om
skolverksamhetens arbete kan gynna barnets utveckling. Simone reflekterade även över hur detta kan kopplas till hennes egen okunskap och brist på tid samt hur detta kan komma att påverka hennes son Alex. Med återkoppling till Lareau (2000), Jackson (2008) och Tallberg Broman (2009) ser vi att även studiens resultat talar för att skillnader i resurser tydligt kan påverka
föräldrars möjligheter att göra sig delaktiga, särskilt i kombination med få krav och bristande kommunikation.