Vår studie presenterar en mer fördjupad förståelse för de intervjupersoner som varit en del av studien, deras sociala verklighet samt deras uppfattningar av fenomenet föräldradelaktighet. Vi ser att forskning om skillnader i etnicitet, kultur och kön i relation till föräldradelaktighet och engagemang skulle kunna vara intressanta möjligheter till vidare forskning kring ämnet som vår studie behandlar. En sådan
studie ser vi skulle dra nytta av att vara av kvantitativ ansats då vi anser att ett generaliserbart resultat hade kunnat komplettera vår studie i aspekter om att presentera en bredare bild som kan tas hänsyn till i andra liknande situationer. En kvantitativ studie inom ett snarlikt område ser vi skulle kunna ha större möjligheter till att presentera ett resultat som skulle kunna användas och appliceras på en hel population i flera andra liknande situationer.
Referenser
Ahrne, G. & Svensson, G. (2015). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. (s. 8– 16). I Ahrne, G., Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa
metoder. (2., [utök. och aktualiserade] uppl.) Stockholm: Liber.
Alerby, E. & Bergmark, U. (2015). Delaktighet för lärande [Elektronisk resurs]. Stockholm: Skolverket.
Amberscript. (2021-01-14) Typer av intervjutranskriptioner. https://www.amberscript.com/sv/intervju-transkription
Baker, D.P. & Stevenson, D.L. (1987). The family-school relation and the child’s
school performance.
Bernstein, B. (2003). Class, codes and control. Vol. 3, Towards a theory of educational transmission. London: Routledge.
Bernstein, B. (2000). Pedagogy, symbolic control and identity. Theory, research, critique. Revised edition. Oxford: Rowman & Littlefield.
Bouakaz, L. (2012) ”Att behålla mitt och lära mig något nytt”.
Föräldraengagemang i mångkulturella miljöer. Kommission för ett socialt
hållbart Malmö.
Broady, D (2000) Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg. I Bjerg, J. (Red.) Pedagogik en grundbok. (s. 435–470). Liber
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 3). Stockholm: Liber. Dahlgren, L.O. & Johansson, K. (2015). Fenomenografi. (s. 162–175). I A. Fejes & R.
Thornberg (Red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. (2., utök. uppl.) Stockholm: Liber
Dahlgren, L.O. & Johansson. K. (2019) Fenomenografi. (s. 179–192). I Fejes, A. & Thornberg, R. (Red.) Handbok i kvalitativ analys. (3 uppl.,). Stockholm: Liber.
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt
inom samhällsvetenskaperna. (Fjärde upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Erikson, L. (2013). Föräldrasamverkan – en fråga om förtroende och erkännande i
ljuset av några principer för relationen mellan föräldrar och skola.
Eriksson-Zetterberg, U. & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. (s. 34–54). I Ahrne, G., Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. (2., [utök. och aktualiserade] uppl.) Stockholm: Liber.
43). I A. Fejes & R. Thornberg (Red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. (2., utök. uppl.) Stockholm: Liber.
Jackson, J.R. (2008). Making a child's education a priority: A case study of factors
influencing the lack of parental involvement in a Georgia public high school.
Johansson, G. & Wahlberg Orving, K. (1993). Samarbete mellan hem och skola:
erfarenheter av elevers, föräldrars och lärares arbete = [Cooperation
between home and school] : [the importance of collaboration between pupils, parents and teachers]. Diss. av båda förf. Umeå : Umeå universitet, 1993.
Umeå.
Justesen, L. & Mik-Meyer, N. (2011). Kvalitativa metoder: från vetenskapsteori till
praktik. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Karlsson, M. (2006). Föräldraidentiteter i livsberättelser. Diss. Uppsala: Uppsala universitet, 2006. Uppsala.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (Tredje [reviderade] upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Lareau, A. (2000). Home advantage: social class and parental intervention in
elementary education. (2. ed.) Lanham, Md.: Rowman & Littlefield
Publishers.
Repstad, P. (2007). Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. (4., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Riksdagen. (2020-09-20). Dokument och lagar, skollag 2010:800.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
Rucker, L.F. (2014). Parental involvement, is it real? A study of viewpoints
promoting parental involvement that enhances student performance.
SFS 2010:800. Skollag.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
Skolverket. (2020-09-15). (a) Skolplikt och rätt till utbildning.
https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/skolplikt- och-ratt-till-utbildning
Skolverket. (2020-09-22). (b) Utvecklingssamtal.
https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i- skolfragor/utvecklingssamtal
Tallberg Broman, I. (2009). ”No parent left behind” [Elektronisk resurs]
Föräldradeltagande för inkludering och effektivitet. Educare - Vetenskapliga
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-3000
Thornberg, R. (2009). Ett resursteams samverkan med skola, elever och föräldrar
förtjänster, hinder och utmaningar. Linköping: Linköpings universitet,
Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
Tivenius, O. (2015). Uppsatsens inre liv. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Unicef. (2018). (2020-09-22). Barnkonventionen.
https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten#hela-texten
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. [Elektronisk resurs]. Stockholm:
Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Bilaga A Missivbrev
Detta informationsbrev ges till dig som blivit tillfrågad att delta i en intervju.
Intervjuerna genomförs som en del av den kandidatuppsats vi skriver för att kunna ta examen som beteendevetare från Mälardalens Högskola. Studien fokuserar på föräldrars syn på sitt eget föräldraengagemang och deltagande i sina barns skolgång. Det vi är intresserade att veta mer kring är hur du som föräldrar uppfattar att din delaktighet yttrar sig i barnets skolgång, hur ditt engagemang påverkar barnet och hur skolan arbetar för att inkludera dig som föräldrar. Vi vill även få inblick i dina egna uppfattningar om vad det är som driver och upprätthåller din delaktighet och engagemang när det gäller ditt barns skolgång.
Syftet med studien och intervjun i sin helhet är att skapa en större förståelse för vårdnadshavarnas uppfattningar om ämnet föräldradelaktighet och engagemang. Det är viktigt att du därför talar för dig själv och din egen upplevelse när du svarar på våra frågor och försöker återge en så detaljerad och noggrann beskrivning av dina upplevelser och åsikter.
Vi kommer att ställa frågor med utgångspunkt i olika teman om delaktighet och föräldraskap där du tillåts prata öppet och fritt under hela intervjun. Alla intervjuer kommer med din tillåtelse att spelas in och transkriberas, det vill säga bandas och skrivas över i text. Efter att studien är godkänd kommer materialet att raderas och endast vi och vår handledare kommer under processen att ha tillgång till materialet. Den information i form av namn och annan känslig information som kommer att erhållas genom intervjuerna kommer att döljas. Detta innebär att den information som kommer att användas i studien ej kommer att kunna kopplas till dig. Vi vill även informera om att du när som helst kan välja att avbryta din medverkan, även under intervjuns gång. Intervjun uppskattas ta mellan 30–40 minuter och kommer att ske på en plats som vi gemensamt kommer överens om.
Om du accepterar att medverka i studien ber vi dig att skriva under och bekräfta att du
· blivit informerad om vilka vi är, vad syftet med studien är och hur processen kommer att gå till.
· blivit informerad om att din medverkan är frivillig och kan avbrytas även om du skrivit under informationsbrevet.
· blivit informerad om att din identitet kommer att behandlas konfidentiellt.
· blivit informerad om hur vi kommer att behandla och använda materialet.
_________________________ _________________________ Signatur intervjuperson Namnförtydligande
___________________________ Ort och datum
Vi vill tacka för din medverkan, om du har några frågor om studien eller din
medverkan är ni välkomna att kontakta oss eller vår handledare via mail eller telefon.
Marcus Bengtsson
mbn18001@student.mdh.se 076-0950800
Sanae-Jamina El Ouali Alami sei18001@student.mdh.se 070-8909998 Erik Hjulström erik.hjulström@mdh.se
Bilaga B Intervjuguide
Tema 1
Perspektiv på delaktighet i barnets skolgång
● Hur ser du på din egna delaktighet i dina barns skolgång?
● Uppfattar du att det ställs krav på dig som förälder/föräldrar när det gäller delaktighet och engagemang, i så fall hur, på vilket sätt och från vem/vilka? ● På vilket sätt är du delaktig i ditt barns skolgång?
● På vilket sätt skulle du beskriva att din delaktighet yttrar sig i hemmet? Tema 2
Delaktighetens nytta och värde
● Hur uppfattar du att ditt engagemang påverkar ditt barns närvaro i skolan? ● Hur uppfattar du att ditt engagemang påverkar ditt barns intresse för skolan? ● Hur uppfattar du att ditt engagemang påverkar ditt barns utveckling i skolan? ● Finns det någon särskild situation när du upplever att ditt engagemang har
större betydelse för ditt barn? I så fall vad för typ av situation och varför? Tema 3
Erfarenheter av skolans ansvar för delaktigheten
● Vad har du som föräldrar för erfarenhet av att inkluderas i ditt barns skolgång?
● Hur uppfattar du att skolan ser på att föräldrar och föräldrar engagerar sig i barnens skolgång?
● Hur uppfattar du att skolan arbetar med att inkludera föräldrar och föräldrar? ● Hur uppfattar du skolans krav på delaktighet från föräldrar och föräldrar? ● Uppfattar du att du får det stöd och verktyg som du behöver från skola för att
kunna vara så delaktig du skulle vilja? Vad är det för stöd och verktyg? Tema 4
Delaktighet och motivation
● Vilka likheter eller skillnader kan du se när du tänker tillbaka på dina föräldrars delaktighet och engagemang i din skolgång?
● Vad skulle du säga är det som driver och upprätthåller ditt engagemang för ditt/dina barns skolgång?