Sjuksköterskeprogrammet 180hp
Vetenskaplig metodik III, Självständigt examensarbete KURS 15 hp
HK 10
Förlust av ett bröst
En litteraturstudie om kvinnors upplevelser efter en mastektomi
The loss of a breast
A literature study of women’s experiences after a mastectomy
Författare:
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Varje år får närmare 8000 kvinnor i Sverige diagnosen bröstcancer. Den vanligaste behandlingsmetoden är det kirurgiska ingreppet mastektomi som innebär antingen avlägsnande av hela bröstet eller att endast en del av körtelvävnaden tas bort. Bröst har sedan urminnes tider förknippats med kvinnlighet och att genomgå en mastektomi upplevs ofta av kvinnor som ett trauma. Mastektomi är inte bara ett enkelt ingrepp utan det medför fysiska och psykiska
konsekvenser som påverkar kvinnors vardagsliv. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelse av att förlora ett bröst efter mastektomi. Metod: En litteraturöversikt av nio kvalitativa samt en kvantitativ artikel från olika delar av världen som belyser kvinnors upplevelser efter en
mastektomi. Artiklarna kvalitetsgranskades, diskuterades för att hitta likheter och olikheter och därefter sammanställdes resultatet. Resultat: Resultatet visade sex olika kategorier: en stympad kropp, acceptans av den förändrade kroppen, förlust av kvinnlig identitet, socialt behov, närhet och stöd i relationen, professionellt stöd/information och terapi. Slutsats: Majoriteten av alla kvinnor som genomgått en mastektomi upplever en förlust av sin identitet och sexualitet. Studien visar även att nästan alla kvinnor upplever en brist på information och stöd efter genomförd mastektomi från sjukvård och sociala nätverk. Klinisk Betydelse: Studieresultatet visar att kvinnor efter mastektomi ingrepp saknar stöd från vårdpersonalen. Vårdgivare kan därför genom en bättre uppföljning efter behandling erbjuda en mer optimal vård. Detta kan exempelvis ske genom relevant information, KBT eller massageterapi.
ABSTRACT
Background: Every year nearly 8000 women in Sweden are diagnosed with breast cancer. The most common treatment method is surgery by ways of mastectomy where either the entire breast or parts of the tissue is removed. Breasts have since ancient times been associated with
womanhood and to undergo mastectomy as a women is often experienced as a trauma. Mastectomy is not just a simple procedure, but it also causes physical and psychological consequences that affect women’s everyday lives. Aim: To describe women’s experiences of losing a breast after mastectomy. Method: A literature overview of nine qualitative articles as well as one quantitative article from different parts of the world that highlights women’s experiences after a mastectomy. The articles were reviewed for quality then discussed for finding similarities and differences and thereafter compiled. Result: The result showed six different categories; a mutilated body, acceptance of the changed body, absence of female identity, social needs, closeness and support in relations, professional support/information and therapy. Conclusion: The majority of all women who have undergone a mastectomy experience a loss of their identity and sexuality. The study shows that almost all women experience a lack of information and support from health care and social networks. Clinical Implication: The study result shows that women after mastectomy procedure feel lack of support from the
healthcare. With a better follow up after the treatment, the healthcare givers can offer an optimal care. This can be established with relevant information, KBT or massage therapy.
INNEHÅLL
1 INLEDNING ... 5
2 BAKGRUND ... 6
Bröstcancer- epidemiologi ... 6
Bröst som symbol för kvinnligheten... 6
Behandlingsprinciper vid bröstcancer ... 7
Coping resurser i samband med kirurgiskt ingrepp ... 8
Omvårdnad vid bröstcancer ... 9
Sjuksköterskans roll ... 10 3 PROBLEMFORMULERING ... 10 4 SYFTE ... 11 5 METOD ... 12 Design ... 12 Urval ... 12 Datainsamlingsmetod ... 12 Dataanalys ... 13 6 ETISKA ASPEKTER ... 15 7 RESULTAT ... 16 8 DISKUSSION ... 22 Metoddiskussion ... 22 Resultatdiskussion ... 23 Slutsats ... 25 Klinisk betydelse ... 25
Förslag på vidare forskning/utveckling ... 26
REFERENSER ... 27
1 INLEDNING
Under sjuksköterskeutbildningen har vi involverats i situationer som har gett oss en förståelse för olika sjukdomar. En sjukdom som har väckt vårt intresse är bröstcancer hos kvinnor. Denna sjukdom är vanligt förekommande i samhället och påverkar kvinnans upplevelse av sin kropp i olika dimensioner. Kvinnor som drabbasav bröstcancer genomgår vanligtvisen mastektomi, en kirurgisk metod för att avlägsna en brösttumör. Den erfarenhet som vi har fått på olika
sjukhusavdelningar visar att det finns en upplevelse av stigma och sorg som patienterna inte alltid kan verbalisera. Detta har väckt vårt intresse som blivande sjuksköterskor. Vi vill lyfta fram studier som beskriver hur patienter upplever förlusten av ett bröst efter en mastektomi, för att lära oss mer och förhoppningsvis öka vår förståelse och kompetens i mötet med denna patientgrupp i framtiden.
2 BAKGRUND
Bröstcancer- epidemiologi
Enligt WHO (World Health Organisation, 2012) är bröstcancer ett av de största
folkhälsoproblemen i industriländer. Epidemiologiska data från år 2004 rapporterade att cirka 519 000 kvinnor i världen avled av bröstcancer, varav 69 procent av dessa kvinnor var från utvecklingländer. Enligt Sveriges Oficiella Statistik från år 2009 diagnostiserades 54 611 människors med olika typer av cancer (Socialstyrelsen, 2010). Förekomsten skiljer sig inte mycket mellan kvinnor och män, då kvinnor står för 47 procent av fallen och männen för 53 procent. Av alla cancerfall i Sverige utgör 29 procent av fallen bröstcancer. År 2011
diagnostiserades 7917 kvinnor med cancer. Enligt Cancerfonden (2012) är den stora majoriteten av kvinnor som diagnostiserats med bröstcancer över 40 år. Bröstcancer är inte alltid botbart, register från Cancerfonden (2012) rapporterar att år 2011 avled 1395 kvinnor av sin sjukdom. I Sverige har bröstcancerprognosen förbättrats, femårsöverlevnad ger efter behandling nästan 90 procent chans att överleva (Ekedahl, Frisell & Fornander, 2009).
Orsaken till uppkomsten av bröstcancer är fortfarande okänd, dock bedöms att 5-10 procent av fallen är relaterade till ärftlighet (Ekedahl et al., 2009). Vanliga riskfaktorer vid bröstcancer enligt Onkologiskt Centrum (2009) är tidig menarche och sen menopaus, vilket beror på en långvarig hormonell exposition eller en långvarig östrogenbehandling. Hög ålder vid graviditet ökar också risken för bröstcancer, speciellt hos den kvinnliga gruppen som har fått sitt första barn mellan 30-35 åldern (Onkologiskt Centrum, 2009).
Bröst som symbol för kvinnligheten
Bröst har sedan urminnes tider varit en symbol och bevis på kvinnlighet och fertilitet. Genom tiderna har kvinnors bröst i dikt och bild upphöjts till det främsta kvinnliga attributet. På grund av bröstens viktiga roll tvekar många kvinnor att genomgå en mastektomi då de upplever det som ett straff (Sakofaras & Safioleas, 2009). Enligt Thomas (2004) är brösten betydelsefulla för kvinnors liv. Det är genom brösten som kvinnor övergår från att vara barn till att faktiskt bli en
ett bröst kan därför hindra en del av kvinnorna att uppnå ett fullständigt sexualliv (Marshall & Kiemle, 2005).
Behandlingsprinciper vid bröstcancer
Groot, Baltussen, Uyl-de Groot, Anderson och Hortobagyi (2006) beskriver de olika
behandlingstyperna för bröstcancer där steg I behandling innebär borttagande av tumör samt lymfkörtlar i armhåla som kompletteras med strålning. Steg II behandling innebär samma typ av behandling som steg I. Steg III behandling innebär preoperativ cellgiftsbehandling följt av mastektomi med borttagning av lymfkörtlar i armhåla samt tilläggsbehandling med cellgifter patienten erhåller även strålbehandling samt eventuellt hormonbehandling. Steg IV behandling innebär cellgiftsbehandling, samt i vissa fall kombinerat med hormonbehandling, dessa
patienter behandlas i palliativt syfte.
Almås (2011) förklarar att val av behandling beror på vilken fas av bröstcancer som har utvecklats. I det första stadiet (även kallat stadium I), är tumören mellan 0-2 cm och har inga lymfkörtelmetastaser. I det andra stadiet (stadium II), är tumörstorleken mellan 2-5 cm
med/eller utan lymfkörtelmetastaser. I tredje stadiet (stadium III) är tumörstorleken större än 5 cm. Det sista stadiet (stadium IV) innebär att det utvecklats fjärrmetastaser. Metod och behandling är kirurgi eller kirurgi i kombination med andra behandlingar, s.k. adjuvanta behandlingar. Exempel på sådana är kemoterapi, endokrinterapi eller radioterapi.
Streu, Chung och Alderman (2009) menar att rekonstruktion av brösten är betydelsefull för kvinnors livssituation. Vilket innebär att bröstrekonstruktion är avgörande för patientens livskvalitet samt symboliserar en seger över cancern samt bidra till patientens välbefinnande och medför en ökad självkänsla, ökad vitalitet samt minskar ångest och depression. Denna tolkning gjordes med hjälp av HADS (Hospital Anxiety Depression Scale) en skala som mäter sinnesstämningen hos patienter. Denna metod är lämplig då patienten kan skatta sin ångest och mående, som kan ger en indikation för vårdpersonal var patienten befinner sig i
sjukdomsprocessen (Streu et al., 2009). Bleiker, Pouwer, Ploeg, Leer och Ader (2000) beskriver också i sin studie att 16 procent av kvinnorna efter mastektomi upplever en posttraumatisk stress disorder (PTSD), relaterad till sömnproblem, ångest och depression.
Enligt Everlsey et al. (2005) upplevde 84 procent av kvinnor som behandlats för bröstcancer minst ett symptom efter behandling. Symtom som beskrivs var till exempel smärta, fatigue och
depressiva besvär. Enligt Baron et al. (2000) upplevde 34 procent av kvinnorna som genomgått mastektomi fantomsmärta i bröstet samt 36 procent upplevde fantomsmärta i bröstvårta. En annan studie gjord i Norge av Landmark, Bohler, Loberg och Wahl (2008) beskriver också hur kvinnor som har gått igenom strålbehandling efter mastektomi upplever biverkningar i form av nausea, kräkningar, hudförändringar och förändringar i slemhinnor. Vidare belyser Landmark et al. (2008) att fysiska förändringar och minskning av styrka har en betydlig påverkan på kvinnor som har återgått till arbetet. En studie av Johnsson, Fornander, Rutqvist och Olsson (2011) visar att 66 procent av en grupp av kvinnor återgick till arbetet sex månader efter kirurgiskt ingrepp, 84 procent av dem hade inte strålbehandlats och 28 procent av kvinnor hade fått strålbehandling. Tio månader efter kirurgiskt ingrepp hade 83 procent av gruppen återgått till arbetet, 91 procent utan strålbehandling och 63 procent med strålbehandling.
Coping resurser i samband med kirurgiskt ingrepp
Saares och Suominen (2005) använder teorier om coping för att beskriva hur patienter hanterar och bemästrar sin livssituation. De beskriver att patienter med bra coping-resurser, det vill säga bra livsförutsättningar, hade lättare att klara sig själva igenom den svåra livssituationen än de med sämre coping-resurser.
Coping-resurserna kan delas in i två undergrupper, yttre och inre coping-resurser. Yttre
coping-resurser kan bestå av information och framförallt stöd från familj, vänner och kollegor. Inre coping-resurer är sådana som ligger hos kvinnan själv, som kognitiva och emotionella förmågor.
Goda coping-resurser kan möjliggöra en acceptans för utmaningar och en förmåga att gå vidare med livet. Att hitta något viktigt att leva för och att ha en positiv mental inställning kan påskynda läkningsprocessen. Även om yttre- och inre coping resurser är bra i sjukdomsfasen, så visar denna studie att kvinnor inte alltid får det stöd från det sociala nätverket som de är i behov av. Detta kan bero delvis på att familjen eller maken har svårigheter att prata om situationen och ofta reagerar negativt. Även om det borde vara maken som stödjer den cancerdrabbade kvinnan så är kvinnan ofta tvungen att stödja maken istället. Stöd från närstående är viktigt för att ge kvinnan framtidstro (Saares & Suominen, 2005).
och vårdgivare kan få information som svarar mot deras behov. Informationen som patienten behöver ska fokusera på den aktuella sjukdomen och prognosen. Studien visar att många vårdgivare inte visar empati som utgör en viktig grund i vårdrelationen. Detta innebär att vårdgivare ofta har svårt att visa medlidande vilket, förhindrar patienten att verbalisera existentiella frågor. Vårdgivarens roll i den terapeutiska relationen är att uppmuntra patienter att uttrycka sina känslor. Utan detta ökar risken för en ”disconnect”, det vill säga ett samtal utan förbindelse, vilket hindrar patienters delaktighet i det gemensamma samspelet. Det är inte bara vårdgivare som bör lära sig att kommunicera utan även patienterna bör träna på detta (Parker et al., 2009).
Omvårdnad vid bröstcancer
Enligt Onkologiskt Centrum (2011) delas sjuksköterskans omvårdnadsansvar vid bröstcancer in i tre olika moment; preoperativ och postoperativ vård samt omvårdnadsåtgärder vid
hemgång. Preoperativa innebär att sjuksköterskan förbereder patienten innan ingreppet, det vill säga att lyssna på patienten som behöver uttryckta sina första upplevelser. Glaus och Carlson (2009) hävdar att vikten av ärlig information i synnerhet den preoperativa informationen, är grundläggande för patienterna då de kan förbereda sig för de kommande förändringarna som inträder efter en mastektomi (Glaus & Carlson 2009). Svårigheten är dock att som vårdgivare veta hur mycket information patienterna är i behov av (Almås 2011).
Informationen innebär ofta att förklara för patienten att det finns möjlighet att får smärtlindring efter ingreppet samt att patienten kan få en bröstprotes (Onkologiskt Centrum, 2011). Enligt Streu, Chung, Aldemar (2009) upplever kvinnor bröstprotes som obekvämt, varmt samt tungt. Enligt Onkologiskt Centrum, sker de postoperativa kontrollerna enligt lokala rutiner, i detta ingår utvärdering av smärtlindring, kontroller av eventuellt dränage samt inspektion av operationsområdet. Patienten får olika tips som kan underlätta att själva hantera vården som exempelvis att inte vara rädd för att ta en dusch samt själv uppmärksamma tecken på sårinfektion som rodnad och feber samt även uppmuntran till fysisk aktivitet.
Enlig Socialstyrelsen (2007) bygger omvårdnad på en humanistisk grundsyn och alla individers lika värde. Socialstyrelsen lyfter fram att en god omvårdnad börjar med en tydlig
sjukdomsinformation till patienten samt patientens egen delaktighet i sitt sjukdomstillstånd. Almås (2011) beskriver att informationen skall vara relevant, vilket innebär att vårdgivaren bör besitta kunskap om sjukdomen och kunna förmedla information till patienten, på det viset får patienten kontroll över den aktuella livssituationen (Almås, 2011). All information mellan
vårdgivare och patient bör vara individuell samt anpassad efter patientens behov. Informationen skall baseras på en god kommunikation, respekt och lyhördhet. Socialstyrelsen (2007) skriver vidare att information är en del av vården och behandlingen och patienten bör ges möjlighet att välja mellan olika medicinska alternativ (Socialstyrelsen, 2007).
Sjuksköterskans roll
Arevald och Bondesson (2011) beskriver att sjuksköterskan har en strategisk roll för patienter med bröstcancer, genom sin kompetens i den allmänna omvårdnaden samt i det psykosociala omhändertagandet. Sjuksköterskan kan därigenom minska patientens depression och ångest (Arevald & Bondesson, 2011). Almås (2011) betonar att förlust av bröst är en traumatisk upplevelse för kvinnor med bröstcancer. I den situationen har sjuksköterskan i sin yrkesroll att genom psykiskt stöd hjälpa patienten att bearbeta sin individuella reaktion som sjukdomen medför (Almås, 2011).
Enligt ICN:s Etiska kod för sjuksköterskor (2007) har sjuksköterskan fyra principer som innebär: att främja hälsan, att förebygga sjukdom, att återställa hälsa samt lindra lidandet (Svensk sjuksköterskeföreningen, 2007). Corner (2002) beskriver att sjuksköterskan har en stödjande roll för patienter med cancer eftersom de befinner sig i en mycket svår situation. Studien visar hur komplext, intensivt och krävande det är att arbeta med patienter som har cancer. Sjuksköterskorna står nära patienterna som reagerar såväl fysiskt som psykiskt under behandlingen. Sjuksköterskan ger emotionellt stöd till sina patienter och en intensiv relation skapas mellan sjuksköterska och patient under denna svåra fas (Corner, 2002).
3 PROBLEMFORMULERING
Bröstcancer är ett folkhälsoproblem internationellt och i Sverige. Bröstcancer påverkar kvinnan psykiskt, fysiskt och socialt. En vanlig behandling av bröstcancer är ett kirurgiskt ingrepp, en mastektomi. Konsekvenserna av det kirurgiska ingreppet innebär mycket lidande för kvinnorna. Dessa kvinnor känner sig ofta ensamma i den nya förändrade kroppen som de ser i spegeln. Idag finns det inte adekvat omvårdnad i tillräcklig omfattning som kan hjälpa kvinnorna att gå igenom denna fas av livet. Det är viktigt att denna patientgrupp får en god omvårdnad, genom att alla vårdare uppmärksammar patientens behov.
4 SYFTE
5 METOD
Design
Denna studie är baserad på en litteraturöversikt. Friberg (2012) skriver att en litteraturöversikt är en lämplig metod som beskriver ett fenomen inom en särskild grupp. Detta innebär att beskriva helheten kring människors upplevelser. Denna litteraturstudie genomfördes med både kvalitativ och kvantitativ ansats som enligt Friberg (2012) är ett tillvägagångssätt som kan användas i en studie.
Urval
I den här studien har nio vetenskapliga kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel valts ut.
Inklusionskriterier; artiklar från hela världen som är skrivna på engelska och är högst 15 år
gamla för att få en aktuell information. Kvinnor med bröstcancersjukdom. Artiklarna var begränsade till fulltext och Peer-reviewed.
Datainsamlingsmetod
Datainsamling av artiklar skedde mellan 22 augusti och 3 september 2012. Datainsamlingen utfördes genom sökning av vetenskapliga artiklar med sökorden: Breast cancer, experience, mastectomy, identity, body image och women. Sökningen av artiklarna gjordes via databaserna CINAHL, MEDLINE, AMED (Alternative Medecine). De specifika sökorden gav ett stort antal artiklar om mastektomi som var relevant för studiens syfte. En sekundärsökning gjordes som enligt Friberg (2012) är effektivt för att få ett bra resultat.
Referenslistorna gav tips av artiklar som användes i tidigare studier. Artikel nio och tio hittades genom referenslistor från andra studier. Denna sökning av artiklarna redovisas i Tabell 1.
Tabell 1 Sökningshistorik
Databas Sökord Limiters och datum
Typ av sökning Antalträffar Utvalda Artikel
Cinahl, Amed, Medline‐MeSH (2012) Breast cancer AND Mastectomy AND Body Image Peer‐ reviewed Full text 2000‐2012 Fritext 52 1 Artikel 4 Cinahl, Amed, Medline‐MeSH (2012) Body image AND Surgery AND Breast Cancer AND Mastectomy Peer‐ reviewed Full text 200‐2012 Fritext 292 3 Artikel 1,2,3 Cinahl, Amed, Medline‐MeSH Breast Cancer AND Body Image AND Identity AND Experience Peer‐ reviewed Full text 2000‐2012 Fritext 189 3 Artikel 5,6,7 Medline Breast cancer AND Experience AND Mastectomy Full text 2007‐2012 Fritext 33 1 Artikel 8 Funna via sekundärsökning 2 Artikel 9,10 Dataanalys
Dataanalys gjordes utifrån Fribergs (2012) modell för att göra en litteraturöversikt. Litteraturöversikten delades in i olika steg för att bearbeta datamaterialet och att skapa kategorier och underkategorier.
Steg 1. Artiklarna granskades utifrån Friberg (2012) med kvalitetsbedömning av innehållet (Bilaga 2) och beslut om vilka artiklar som skulle ingå i resultatet (Bilaga 1).
Steg 2. Artiklarna lästes igenom i sin helhet av båda uppsatsförfattarna flera gånger för att få en övergripande bild av innehållet. Därefter diskuterades innehållet för att få en gemensam
uppfattning om artiklarna.
Steg 3. Huvudfynd markerades med färg utifrån studiernas resultat som var relevant och svarade på syftet.
Steg 4. Bearbetningen av huvudfynd gjordes för att se likheter och skillnader.
Steg 5. Utifrån bearbetningen framkom sex kategorier, dessa är en stympad kropp, acceptans av den förändrade synen på kroppen, närhet och stöd i relation, förlust av kvinnlig identitet, socialt stöd, professionellt stöd/ information och terapi.
Steg 6. Det analyserade materialet redovisas under dessa kategorier, se tabell 2 nedan.
Tabell 2. Sammaställning av analysen indelat i kategorier KATEGORIER ARTIKELNUMMER 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 En stympad kropp X X X Acceptans av den förändrade synen på kroppen X X X X X X X Närhet och stöd i relation X X X X X X Förlust av kvinnlig identitet X X X X X Socialt stöd X X X X Professionellt stöd/information och terapi X X X
6 ETISKA ASPEKTER
Under arbetsgången har det väckts etiska frågor som har beaktats under hela uppsatsen. Kraven som ställts var att valda artiklar som ingått i studien skulle vara godkända av den etiska
kommittén samt att alla kvalitativa artiklar som innehöll intervjuer skulle ha fått informerat samtycke. Kvale (1997) anser att informerat samtycke innebär att alla intervjudeltagare har fått tydlig information om forskningens syfte samt eventuella påföljder som det kan innebära för deltagarna.
Då engelska inte är vårt modersmål finns det risk för misstolkningar, därför har ordböcker och andra språkhjälpmedel använts. En korrekt översättning har inte alltid kunnat säkras och i dessa fall har ord och citat bibehållits på originalspråket.
Plagiat är också en etisk aspekt som bör beaktas. Materialet har översatts från engelska till svenska för att undvika plagiat och omformulerats med egna ord och stor noggrannhet har iakttagits för att inte förändra textinnehållet (Vetenskapsrådet, 2010).
7 RESULTAT
I analysen framkom sex kategorier delade på två huvudkategorier som svarar på kandidatuppsatsens syfte.
Dessa kategorier redovisas i figuren nedan.
Figur 1. Kvinnors upplevelse av att förlora ett bröst efter mastektomi
En förändrad syn på kroppen
En stympad kropp
Kvinnors upplevelse av att förlora ett bröst efter mastektomi
En förändrad syn på kroppen Behov av stöd
En stympad kropp Förlust av
kvinnligidentitet
Socialt stöd Professionellt
stöd/information och terapi
Acceptans av den förändrade synen på kroppen
Närhet och stöd i relation
förändringen som en amputation eller en stympning. Kvinnorna verbaliserade förändringen med starka ord som återspeglar deras känslor efter en mastektomi. “Tomorrow I´m going to the butcher. I knew I was to save my life that they would remove a piece of meat, but I didn’t want them to. ” (Piot- Zeigler et al., 2010). Även om kvinnorna var medvetna om orsaken till
förändringen av kroppen hade de svårigheter med att en del av deras kropp togs bort, eller amputerades, vilket gav en känsla av förlust.” I suppose to an extent I feel deformed. That´s probably the best way to describe it…and your appearance has changed quite radically…I think it´s possible one of the most mutilating things that a male or a female can have done. ” (Bredin, 1999).
Acceptans av den förändrade synen på kroppen
Att förlora ett bröst som symbol och som ett kvinnligt attribut är en svår upplevelse för många kvinnor (Bredin, 1999; Landmark & Wahl, 2002; Lindwall & Bergbom, 2009; Hill & White, 2008). Studierna beskriver att bröstkirurgi som lämnar ett ärr efter sig gör att kvinnor blir missnöjda och känner vämjelse inför den egna kroppen (Bredin, 1999; Landmark & Wahl, 2002; Holtzmann & Timm, 2006). Även om mastektomi har som mål att rädda liv kan kirurgin ha en negativ effekt på kvinnor, då ärren ständigt påminner kvinnorna om deras bröstcancer (Lindwall & Bergbom, 2009). För att acceptera den nya kroppsbilden skyler kvinnor kroppen med kläder eller gör en bröstrekonstruktion för återfinna en sorts normalitet (Landmark & Wahl, 2002; Hill & White, 2008; Holtzmann & Timm, 2006). Genom en bröstrekonstruktion får kvinnor möjlighet att ta tillbaka kontrollen över sina liv (Holtzmann & Timm, 2006)
McCann, Illingworth, Wengström, Hubbard och Kearney (2010) beskriver att dessa känslor kan vara något övergående och att en acceptans kan infinna sig genom en adaptationsprocess, det vill säga övergången från ohälsa till hälsa. En sådan anpassning är en fortlöpande process och ter sig olika för alla kvinnor under sjukdomsfasen (McCann et al., 2010). ”Well for three months I didn’t´ even look at my self, I just put a lot of bubble in the bath, I didn´t look at all.” (Bredin, 1999).
Uppfattningen av kroppen kan delas in utifrån idealism, verklighet och utseende (Landmark & Wahl, 2002; Holtzmann & Timm, 2006). Utifrån dessa aspekter gör kvinnor en bedömning av sig själva (Lindwall & Bergbom, 2009). Flera studieresultat beskriver att kvinnor upplever ett förändrat utseende efter bröstkirurgi (Oxlad, Wade, Hallsworth & Koczwara, 2008; Landmark
& Wahl, 2002; Hill & White, 2008; Piot-Zeigler et al., 2010; Lindwall & Bergbom, 2009). På grund av ingreppet förändras oftast kvinnors uppfattning om estetik, vilket tidigare kanske inte hade så stor betydelse i deras liv (Hill & White, 2008; Piot-Zeigler et al., 2010). Kvinnor upplevde att kroppen blev asymmetrisk och visuellt disharmonisk (Piot-Zeigler et al., 2010). I Oxlad et al. (2008) och Bredin (1999) studie beskrivs att kvinnor hade svåra upplevelser vid lymfödem, som är en fysisk komplikation efter en bröstoperation. Kvinnor uppfattade detta som en missbildning av kroppen (ibid). ”Well my arm was swollen after they had removed the lymphatic gland in my armpit. My hands were also swollen and at times I looked like a monster.” ( Lindwall & Bergbom, 2009). Rent visuellt tvingades kvinnorna att se sin kropp förändras och det blev en upplevelse av sorg som efterlämnar en känsla av tomhet (Oxlad et al., 2008; Bredin, 1999). ” I wouldn`t commit suicide because I’m missing a little bit (of my
body).” (Piot-Ziegler et al., 2010).
Förlust av kvinnlig identitet
Brösten är en essentiell del av det som gör kroppen kvinnlig och att plötsligt berövas brösten genom kirurgi kan vara en svår prövning av identiteten som kvinna (Landmark & Wahl, 2002; Bredin, 1999; McCann et al., 2009). ”In the human condition, the feeling of identity implies having roots in a gender, it means to exist as a man or as a woman… (the woman) is closely connected to anatomical and physiological features that contribute to the definition or her identity: the uterus and menstruation, which remind her of her ability to give birth and her breasts, which in appearance adds to the sovereignty of feeling like woman” ( Piot-Zeigler et al, 2010).
Genom brösten identifierar kvinnor ofta sig själva och sin identitet och utan bröst upplever kvinnor att de förlorar en del av sig själva och känner sig mindre feminina (Bredin, 1999; Oxlad et al., 2008). Att förlora ett bröst upplevs som en genus förändring, där kvinnor känner att kroppen i högre grad liknar en pojkkropp eller en ungdomlig kropp (Piot-Zeigler et al., 2010). ”I´m not ready to be like a boy. I was born a girl, I grew up as a girl. It´s not that the breast is the centre of all that, but it´s a whole, it´s my feminity” (Piot-Zeigler et al., 2010). Bröst
identitet som uppstår när en kvinna blir mamma (Piot-Zeigler et al., 2010). Upplevelsen av att förlora en del av sin kvinnliga identitet kan bero på att samhället har en tendens att genom reklam och konst presentera en idealbild av kvinnor, där de visar upp perfekta bröst som en kvinnlig symbol. Detta gör att kvinnor dagligen konfronteras med sig själva och med den idealbilden som samhället framställt. Kvinnor upplever att det finns en diskrepans mellan verkligheten och den sociokulturella normen i samhället (Bredin, 1999; Piot- Zeigler, 2010).
Behov av stöd
Socialt stöd
Landmark och Wahl (2002) beskriver att stöd skapas med hjälp av relationer så som relationer till anhöriga, med sitt nätverk i form av kollegor, grannar eller med hjälp av vårdpersonalen. Kvinnor beskriver att det sociala stödet från familjen är en viktig förutsättning för att bekämpa sjukdomen (ibid). ”My husband´s been with me all the way as my social support. He´s been exceptional.” (Landmark & Wahl, 2002).
Kvinnor beskrev även att sjukdomen förändrade, innebörden av socialt stöd när de upptäckte vilka vänner som verkligen ställde upp. Andra kvinnor upplevde att det uppstod en distans i relationen med närstående på grund av att många av de närstående saknade kunskap om sjukdomen samt kände rädsla (Oxlad et al., 2008; Hill & White, 2008) ). ”… A lot of people don´t understand it; they don´t understand me.” (Hill & White, 2008)
Att ha bröstcancer upplevde många kvinnor som att vara beroende av andra. Kvinnorna upplevde även en ensamhet i sin sjukdom som krävde total uppmärksamhet (Lindwall & Bergbom, 2009). ”… my life was chaotic and I had to get others to help me.” (Lindwall & Bergbom, 2009).
Oxlad et al. (2008) beskriver att även om kvinnorna var pessimistiska inför framtiden upplevde de ett behov av stöd. Detta stöd kan ske i ett forum där kvinnor får berätta om sina känslor utan att känna skam. Stödet kan upplevas mera positivt om upplevelserna kommer från andra
kvinnor som har haft cancer sedan en lång tid tillbaka, kvinnor som har överlevt sin cancer. ”I keep hearing these stories about people dying, I want to meet people that are living… That´s what I want to do. I would love to meet someone who could say to me, I had breast cancer 20, 20 years ago.” (Oxlad et al., 2008).
Närhet och stöd i parrelation
Flera studier (Oxlad et al., 2008; Landmark & Wahl, 2002; Sheppard & Ely, 2008; Skrypulec, Tobor, Drosdzol & Nowosielski, 2007; McCann et al., 2010; Piot- Zeigler et al., 2010) hävdar att kvinnorna upplevde problem i intima relationer, vilket hindrade dem från att uppleva ett fullödigt sexualliv (ibid). Cancerbehandling kan påverka kvinnors fysiologi genom en tidig menopaus, vilket i sin tur påverkar kvinnors libido (Oxlad et al., 2008). Den psykologiska aspekten lyfts fram av Sheppard och Ely (2008) , om hur kvinnor tolkar sin självbild i
interaktion med andra. I intima situationer misstolkade kvinnorna ofta partnerns uppfattningar om deras kropp (ibid). Detta kan få konsekvenser i form av en försämrad relation med partnern eller till och med leda till en separation (Landmark & Wahl, 2002; Sheppard & Ely, 2008). Kvinnor med en kropp som förändrats på grund av kirurgin kunde känna sig mindre attraktiva, vilket också påverkade deras sexualitet (Oxlad et al., 2008; Sheppard & Ely, 2008; McCann et al., 2010). De upplevde sig själva som motbjudande och fick problem att visa sig naken för sin partner (Piot-Zeigler et al.2010).
Sexualiteten kan ha en stor betydelse för tillfrisknandet och kan lindra kvinnors lidande (Sheppard & Ely, 2008). ”Sexuality for people who´ve had cancer, can be a very healing thing. That relationship that you have with you partner, the intimacy the sensuality…that´s often what people crave…Yes, sexuality is a part of us from life to death.” (Sheppard & Ely, 2008, s.180)
Professionellt stöd/ information och terapi
För att kunna hjälpa kvinnor i deras nya situation är det nödvändigt att kunna erbjuda ett adekvat stöd i form av information och interaktion med andra som genomgått mastektomi i stödgrupper. Kvinnorna upplevde att de inte hade fått tillräckligt med information exempelvis vid ett lymfödem. Det var även svårt att hitta rätt information om fysiska problem som kan uppstå efter en bröstcancerbehandling (Oxlad et al., 2008; Landmark & Wahl, 2002). Landmark och Wahl (2002) beskriver i sin studie att kvinnor upplever brister i hälso-och sjukvårdssystemet. Detta beror på att det finns en inbyggd dysfunktion i sjukvårdsystemet som gör att patienter inte får adekvat information om sitt sjukdomstillstånd i tid. Detta leder till att kvinnor upplever att det saknas en kontinuitet i deras behandling. ”… I just felt like you, you
find anything on it the breast, you know.” (Oxlad et al., 2008). Information skulle kunna bidra till att patienterna får bättre möjlighet att uttrycka sina behov och problem.
Enligt Bredin (1999) upplevde kvinnor med bröstcancer efter en mastektomi massage som en mycket välgörande behandling. Massagen hjälpte dem att acceptera sin kropp och att
verbalisera sina undanträngda känslor. Till följd av massagen vågade kvinnorna återigen ta på sin kropp liksom att låta partnern vidröra den. ” Being that I haven´t got a partner I am not touched… I think I felt my body was a bit repulsive and therefore people would not want to touch me and I think the massage helped me…” (Bredin, 1999)
8 DISKUSSION Metoddiskussion
I arbetet har material från originalartiklar som är evidensbaserade använts. Trovärdighet är enligt Polit och Beck (2011) att datainnehållet som finns i resultatet är pålitligt och i enlighet med informatörernas beskrivning. Majoriteten av de tio valda artiklarna innehöll beskrivande citat som gav en tydlig bild av kvinnors individuella upplevelse av bröstförlust.
Under arbetsprocessen var det positivt att utföra arbetet i par men det kan även finnas nackdelar i vissa avseenden, som olika uppfattning beroende på olika kulturella bakgrunder. Dock fanns en medvetenhet om detta och en noggrannhet att inte påverka innebörden i artiklarna, för att bibehålla det ursprungliga innehållet. Detta ger enligt Polit och Beck (2011) en trovärdighet. Reflektion av metoden är att det kanske hade passat bättre att göra en empirisk studie då man via egna intervjuer får en bättre tolkning av kvinnans upplevelse samt att det ger en möjlighet att fånga deras subjektiva känslor. Även om artiklarna speglar kvinnans känslor skulle man önskat mer konkreta fakta som exempelvis via egna intervjuer.
För att hitta artiklar som svarade mot syftet och kunde användas i kandidatuppsatsen var databasen CINAHL ett bra forskningsredskap. Specifika nyckelord krävdes vid sökning för att matcha syftet. De nyckelord som användes gav inte så stort urval av artiklar trots att olika kombinationer användes. Därför förlängdes tidsspannet från 12 år till 16 år. Urvalskriterier av artiklarna bedömdes relevanta eftersom alla kvinnor över 20 år och som har diagnostiserats med bröstcancer inkluderades. Artiklarna granskades enligt Fribergs (2012) granskningmall för bedömning av artiklarnas kvalitet. Granskningmallen är uppbyggd med frågor som värderar kvaliteten på artiklarna. Detta var tidskrävande. Granskningsmallen bedömer artiklar genom höga, medel eller låga betyg (bilaga 1). Huvudfynden har kategoriserats med noggrannhet och struktur. Vid indelningen i kategorier hittades många liknande kategorier med mindre
nyansskillnader som namngavs med koppling till syftet.
Tillförlitlighet baseras också på översättningskvalitet och vid dålig översättning kan det vara svårt att förstå innehållet samt vara vilseledande för läsaren. Därför har Google translate samt Haraps lexikon använts.
kan påverkas av exempel religion, kultur, men genom att använda artiklar från olika länder kan vi få en större förståelse för olika upplevelser efter mastektomi.
Resultatdiskussion
Syftet med denna kandidatuppsats var att beskriva kvinnors upplevelse av att förlora ett bröst efter en mastektomi. Alla 10 artiklar i resultatet visar att förlust av ett bröst för kvinnor kan påverka deras liv på många plan. Det som uppmärksammades och blev tydligt i resultatet var bland annat kvinnors förändrade självbild, brist på information från sjukvården samt
otillräckligt stöd från det sociala nätverket. Dahlberg (2003) beskriver att människan genom sin kropp har tillgång till livet och världen. En kroppsförändring, så som en förlorad kroppsdel, kan därför påverka individens kontakt med världen och till livet (Dahlberg, 2003). Med detta menar Dahlberg att när en individ exempelvis en kvinna med bröstcancer, går igenom en så stor förändring som att förlora ett bröst kan det påverka även ur andra perspektiv än rent
medicinska, exempelvis ur ett socialt perspektiv. Resultatet visade att efter en mastektomi har en majoritet av kvinnorna fått en förändrad syn på sitt utseende. Många av kvinnorna upplevde kroppen som stympad och förknippade ofta detta begrepp med en oharmonisk och en
asymmetrisk kropp. En stor del av den drabbade gruppen som har genomgått en mastektomi uttrycker ofta denna förändring med starka ord eller begrepp för att verbalisera den svåra upplevelsen.
Även Crompvoets (2006) betonar hur svårt kvinnor hade att acceptera den nya kroppen som de uppfattade som handikappad, vilket kan bero på samhällets normer där estetiken har stor betydelse. Kwok och White (2011) menar däremot att kvinnors upplevelse av mastektomi kan relateras till behandlingen av sjukdomen och inte direkt associeras till brösten som ett estetiskt attribut. Enligt Kwok och White har estetiken mindre betydelse för kvinnor i andra kulturer eftersom hälsan prioriteras i första hand. Förlusten av ett bröst kan därmed upplevas olika beroende på vilken kultur man lever i. Det finns en tydlig upplevelse av att kvinnors identitet förändras vid mastektomi. Att förlora ett bröst för kvinnor betyder samtidigt en förlust av deras kvinnliga identitet. Kvinnor kände sig inte feminina utan bröst och kände inte igen sig själva som kvinnor (Kwok & White, 2011). Crompvoets (2006) lyfter också samma problematik i samband med förlust av ett bröst. Bröst är essensen av kvinnlighet och utan bröst känner sig kvinnorna ofta mer begränsade i sin självbild. Många kvinnor med bröstcancer upplever att det enda sättet att återställa sin kvinnliga identitet är genom en bröstrekonstruktion. Detta leder i sin tur till ett förbättrat sexualliv, som annars kan orsaka problem i kvinnors liv (Crompvoets,
2006). Detta benämns även i Marshall och Kiemle studie (2005) där kvinnorna berättar att bröstrekonstruktion har på positivt sätt påverkat deras liv. I första hand kände kvinnorna sig ”normala” vilket ledde till att de inte behövde längre skyla sig med kläder och kunde fortsätta med sina vardagsaktiviteter. En annan viktig punkt som lyfts fram i studien är att kvinnorna får tillbaka sin sexuella lust och behöver inte längre känna skam för sin kropp (Marshall &
Kiemble, 2005).
Thomas-MacLean (2005) beskriver mastektomi som förlust av en vital del i organismen. Kvinnorna förlorar inte bara sina bröst utan också möjligheten att uppleva känslan i beröring av brösten. Detta har betydelse för sexualiteten eftersom brösten är erogen zon (Thomas-MacLean, 2005). Förlust av möjligheten att känna beröring i vidare bemärkelse, kan också innebära en förlust av en betydelsefull aspekt i kvinnans liv.
Vidare beskrivs att lymfödem som är en bieffekt av mastektomi, upplevs dramatiskt i
kvinnornas dagliga liv, genom att rörelseförmågan försämras på grund av att armen blir tyngre (Thomas-MacLean, 2005; Tsuchiya & Horn, 2009). Detta kan innebära att patienten går från en aktiv vardag till ett begränsat liv, vilket krymper kvinnans egen värld och reducerar hennes livsperspektiv. Lindwall, Bergbom (2009) Bredin (1999) och Oxlad et al., (2008) betonar istället att kvinnor upplever lymfödem som oestetiskt men inte något som hindrar dem i det dagliga livet.
Stöd kan erhållas genom familjen, vänner, sjukvården eller av individer med samma sjukdom
och har visat sig ha en positiv effekt i sjukdomsprocessen. Dickerson, Alqaisi, Underhill och Lally (2011) beskriver att stöd före operation är viktigt för kvinnor med bröstcancer och att detta hänger samman med individens kulturella bakgrund. Dickerson et al. (2011) menar att behov av stöd är individuellt och ska anpassas till respektive kvinna.
Flera studier har påvisat att kvinnorna upplevde bristande information från sjukvården under sjukdomsprocessen. Otillräcklig information är en av de faktorer som kan innebära problem för kvinnor att hantera sin nya situation. Kwok och White (2011) lyfter fram att brist på information också kan bero på språkliga svårigheter mellan vårdgivare och vårdtagare. Enligt Kwok och White (2011) har patienter som inte behärskar språket ännu svårare att förstå informationen som äger rum i interaktionen mellan patient och vårdgivare. En annan aspekt som Tuschiya och Horn (2009) lyfter fram är vikten av informationen om rehabilitering.
där syftet är att reducera fysiska och psykiska bieffekter som kirurgin kan medföra (Tsuchiya & Horn, 2009).
Slutsats
Att förlora ett bröst är inte bara förlust av en kroppsdel. Det framkommer i resultatet att en majoritet av kvinnorna som genomgått en mastektomi upplevde situationen som traumatisk. Detta beror på att kvinnor uppfattar kroppen som stympad och förändrad för alltid. Denna förändring gör att kvinnor känner sig mindre attraktiva vilket påverkar sexualiteten samt ger en känsla av förlorad kvinnlig identitet. Kvinnlig identitet symboliseras ofta med perfekta bröst, vilket gör att många kvinnor har svårt att acceptera det nya hälsotillståndet. Efter mastektomi upplevde kvinnorna ett behov av stöd för att hantera förändringen. Stödet kan bestå av såväl socialt som professionellt stöd, men kvinnorna upplevde ofta en brist i båda avseenden. Detta kan förklaras med att familjen och de närstående saknar kunskap, vilket kan leda till en distans i relationen. Brist i det professionella stödet kan handla om att sjukvården inte alltid ger
tillräcklig information om olika fysiska bieffekter som kan förekomma efter en mastektomi. Dessa brister innebär att kvinnor upplever en svårighet att hantera sin aktuella situation och känner en stor ensamhet. Även om kvinnor bara tillbringar en kort tid på sjukhuset bör
sjuksköterskan vara förberedd på att kunna informera kvinnor om hela processen, det vill säga vad som händer innan, under och efter mastektomi. Dels för att kvinnor ska kunna hantera sin situation och dels för att de ska kunna informera familjen och närstående.
Klinisk betydelse
Studieresultatet kan i klinisk praxis användas för att få förståelse och en uppfattning om
kvinnors upplevelse av att fölora ett bröst efter en mastektomi. Vi har funnit att vårdgivaren bör uppmärksamma problemet avseende avsaknad av stöd efter behandlingen. Vårdgivaren kan således genom en bättre uppföljning ge en mer optimal vård och eftervård. Detta skulle kunna ske genom samtal efter ingreppet baserat på en utvidgad information och i de fall det behövs någon typ av behandling (KBT, massageterapi). Det skulle även förbättra situationen för
patienten om också det pre operativa omhändertagandet omfattade en utvidgad information och stöd iform av liknande samtal.
Förslag på vidare forskning/utveckling
En empirisk studie av ovanstående förslag (se Klinisk betydelse), det vill säga utvärdering av klinisk samtalsterapi i syfte att utvärdera hur patientens psykosociala situation och upplevelse påverkas.
REFERENSER
*= resultat artiklar
Almås, H., Stubberud, D. & Grønseth, R. (red.)(2011). Klinisk omvårdnad. 2. (2., [uppdaterade] uppl.) Stockholm: Liber.
Andersson, R., Jeppsson, B. & Rydholm, A. (red.) (2012). Kirurgiska sjukdomar. (2., [rev. och uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Arevald, C.& Bondesson, T. (2011). Nationellt Vårdprogram: Omvårdnad vid bröstcancer. ISBN 978-91-85947-15-7. Stockholm. Från
http://www.swebcg.se/Files/Docs/Omv%C3%A5rdnad_vid_br%C3%B6stcancer_2011.pdf
Baron, R., Kelvin, J., Bookbinder, M., Cramer, L., Borgen, P., & Thaler, H. (2000). Patients' sensations after breast cancer surgery: a pilot study. Cancer Practice, 8(5), 215-222. DOI: 10.1046/j.1523-5394.2000.85005.x
* Bredin, M, (1999). Mastectomy: body image and therapeutic massage: a qualitative study of women’s experience. Journal of advanced Nursing, 29(5), 1113–1120. London. DOI:
10.1046/j.1365-2648.1999.00989.x
Bleiker, E., Pouwer, F., Ploeg, H., Leer, J., & Adèr, H. (2000). Psychological distress two years after diagnosis of breast cancer: frequency and prediction. Patient Education &
Counseling, 40(3), 209-217.Hämtad från databasen CINAHL, Medline, Amed With Full Text.
Cancerfonden.(2012).Cancerfondsrapporten 2012. Hämtad 29 augusti 2012. Från
http://www.cancerfonden.se/Documents/CF-rapporten%202012/cfrapportenprint2012.pdf
Corner, J. (2002). Nurses' experiences of cancer. European Journal Of Cancer Care, 11(3), 193-199. Hämtad från databasen CIHNAL, Medline, Amed with full text.
Crompvoets, S. (2006). Comfort, control, or conformity: women who choose breast
reconstruction following mastectomy. Health Care For Women International, 27(1), 75-93. Hämtad från databasen CINAHL, Medline, Amed With Full Text.
Dickerson, S. S., Alqaissi, N., Underhill, M., & Lally, R. M. (2011). Surviving the wait: defining support while awaiting breast cancer surgery. Journal Of Advanced Nursing, 67(7), 1468-1479. doi:10.1111/j.1365-2648.2011.05612.x
Ekedahl, S., Frisell, J., Fornander, T, (2009-2010) . Onkologi: Sjukdomar i bröstkörteln. Läkemedelsboken. Stockholm. Från
http://www.apoteketfarmaci.se/NyheterOchFakta/Farmaci%20Lkemedelsboken/Sjukdomar%20 i%20bro%C2%A6%C3%AAstko%C2%A6%C3%AArteln.pdf
Eversley, R., Estrin, D., Dibble, S., Wardlaw, L., Pedrosa, M., & Favila-Penney, W. (2005). Post-treatment symptoms among ethnic minority breast cancer survivors. Oncology Nursing Forum, 32(2), 250-256. DOI: 10.1188/05.ONF.250-256
Friberg, F. (Red.). (2012). Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examenarbeten. Lund: Studentlitteratur.
Glaus, S-W. & Carlson, G-W. (2009). Long- Term Role of External Breast Prostheses After Total Mastectomy. The Breast Journal, 15(4), 385–393. DOI:
10.1111/j.1524-4741.2009.00742.x
Groot, M., Baltussen, R., Uyl-de Groot, C., Anderson, B., & Hortobágyi, G. (2006). Costs and health effects of breast cancer interventions in epidemiologically different regions of Africa, North America, and Asia. Breast Journal, 12S81-90. Doi:10.1111/j.1075-122X.2006.00206.x.
*Hill, O., & White, K. (2008). Exploring women's experiences of TRAM flap breast reconstruction after mastectomy for breast cancer. Oncology Nursing Forum, 35(1), 81-88. doi:10.1188/08.ONF.81-88
*Holtzmann, J. J., & Timm, H. H. (2005). The experiences of and the nursing care for breast cancer patients undergoing immediate breast reconstruction. European Journal Of Cancer Care, 14(4), 310-318. doi:10.1111/j.1365-2354.2005.00578.x
Johnsson, A., Fornander, T., Rutqvist, L. & Olsson, M. (2011). Work status and life changes in the first year after breast cancer diagnosis. Department of Oncology and Pathology, 38 (2011). 337-246. DOI: 10.3233/WOR-2011-1137
*Landmark, B., & Wahl, A. (2002). Living with newly diagnosed breast cancer: a qualitative study of 10 women with newly diagnosed breast cancer. Journal Of Advanced Nursing, 40(1), 112-121. doi:10.1046/j.1365-2648.2002.02346.x
Landmark, B., Bøhler, A., Loberg, K., & Wahl, A. (2008). Women with newly diagnosed breast cancer and their perceptions of needs in a health-care context. Journal Of Nursing & Healthcare Of Chronic Illnesses, 17(7B), 192-200. DOI: 10.1111/j.1365-2702.2008.02340.x
*Lindwall, L. & Bergbom, I., (2009). The altered body after breast cancer surgery. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being. 2009;4:280-287. DOI:10.3109/17482620903106645
Lundman, B. & Graneheim, H-U. (2008). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukdvård: Kvalitativ innehållsanalys. Lund: Studentlitteratur
Marshall, C., & Kiemle, G. (2005). Breast reconstruction following cancer: it´s impact on patients´ and partners´ sexual functioning. Sexual and Relationship Therapy, 20 (2), 155-179. DOI: 10.1080/14681990500113310
*McCann, L., Illingworth, N., Wengström, Y., Hubbard, G., & Kearney, N. (2010). Transitional experiences of women with breast cancer within the first year following diagnosis. Journal Of Clinical Nursing, 19(13/14), 1969-1976. doi:10.1111/j.1365-2702.2009.03134.x
Onkologiskt centrum Stockholm-Gotlandregionen (2009). Vårdprogram 2009: Bröstcancer: diagnostik, behandling och uppföljning i Stockholm-Gotland regionen. Stockholm: Onkologiskt centrum Stockholm-Gotland.
Onkologiskt Centrum Stockholm-Gotlandregionen (2011). Omvårdnad vid bröstcancer: nationellt vårdprogram 2011: giltighetstid 2011-2012 : ledningsgruppen sjuksköterskor i bröstcancervården. [Stockholm]: Onkologiskt Centrum Stockholm-Gotlandregionen. *Oxlad, M., Wade, T., Hallsworth, L., & Koczwara, B. (2008). 'I'm living with a chronic
illness, not . . . dying with cancer': a qualitative study of Australian women's self-identified concerns and needs following primary treatment for breast cancer. European Journal Of Cancer Care, 17(2), 157-166. DOI: 10.1111/j.1365-2354.2007.00828.x
Parker, P., Aaron, J., & Baile, W. (2009). Breast cancer: unique communication challenges and strategies to address them. Breast Journal, 15(1), 69-75.
Perreault, A., & Bourbonnais, F. (2005). The experience of suffering as lived by women with breast cancer. International Journal Of Palliative Nursing, 11(10), 510-519.Hämtad från database CINAHL, Amed, Medlinde With Full Text.
*Piot-Ziegler, C., Sassi, M., Raffoul, W., & Delaloye, J. (2010). Mastectomy, body deconstruction, and impact on identity: a qualitative study. British Journal Of Health Psychology, 15(Pt 3), 479-510. DOI: 10.1348/135910709X472174
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2009[2010]). Essentials of nursing research: appraising evidence for nursing practice. (7., [updated] ed.) Philadelphia PA: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins.
Saares, P., & Suominen, T. (2005). Experiences and resources of breast cancer patients in short-stay surgery. European Journal Of Cancer Care, 14(1), 43-52. DOI: 10.1111/j.1365-2354.2005.00512.x
Sakorafas, G., & Safioleas, M. (2009). Breast cancer surgery: an historical narrative. Part I. From prehistoric times to Renaissance. European Journal Of Cancer Care, 18(6), 530-544. doi:10.1111/j.1365-2354.2008.01059.x
Salonen, P., Kellokumpu-Lehtinen, P., Tarkka, M., Koivisto, A., & Kaunonen, M. (2011). Changes in quality of life in patients with breast cancer. Journal Of Clinical
Nursing, 20(1/2), 255-266. doi:10.1111/j.1365-2702.2010.03422.x
*Sheppard, L., & Ely, S. (2008). Breast cancer and sexuality. Breast Journal,14(2), 176-181. DOI: 10.1111/j.1524-4741.2007.00550.x
*Skrzypulec, V., Tobor, E., Drosdzol, A., &Nowosielski, K. (2009). Biopsychosocial functioning of women after mastectomy. Journal Of Clinical Nursing, 18(4), 613-619. doi:10.1111/j.1365-2702.2008.02476.x.
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8947/2007-102-9_200710291.pdf
Socialstyrelsen (2010). Cancer incidence in sweden. Sverige . ISBN 978-91-86585-70-9. Från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18204/2010-12-17.pdf
Stjärnfeldt, J. (2005)Onkologi i Sverige: tidningen för svensk cancervård. S, 25- 27.Gustavsberg: Pharma Industry Publishing.
Streu. R, Kevin C, Chung, Amy K. Alderman (2009); Understanding the importance of reconstructive surgery on a quality of life. Progress in palliative care, 17(5), 245-249(5). Doi: 10.1179/096992609X12455871937387
Svensk sjuksköterskeförening (2007). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeföreningen. Från
http://www.swenurse.se/Documents/Publikationer%20pdf -filer/ICNs%20etiska%20kod.pdf
Thomas, E-C. (2004). African American women’s breast memories. Cancer beliefs, and screening behavior. Cancer Nursing, 27 (4), 295-302. Hämtad från database CINAHL With Full Text.
Thomas-MacLean, R. (2005). Beyond dichotomies of health and illness: life after
breastcancer. Nursing Inquiry, 12(3), 200-209. DOI: 10.1111/j.1440-1800.2005.00268.x
Tsuchiya, M., & Horn, S. (2009). An exploration of unmet information needs among breast cancer patients in Japan: a qualitative study. European Journal Of Cancer Care, 18(2), 149-155. doi:10.1111/j.1365-2354.2008.00936.x
Vetenskapsrådet. (2010). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Från
Http://vr.se/download/18.3a36c20d133af0c12958000491/1321864357049/God+for
skningssed+2011.1.pdf
WHO. (2012). Breast cancer: prevention and control. Hämtad 29 augusti, 2012. Från
BILAGOR
Bilaga 1
Översikt över artiklar ingående i analysen (n=10) Författare Land Tidskrift Titel Syfte Urval Antal deltagare Analys Metod Resultat Kvalitetsbedömning 1.Oxlad M., Wade T- D., Hallsworth L., Koczwara
`I`m living with a chronic illness, not…dying with cancer`: a qualitative study of Australian women`s self-identified concerns and needs following primary treatment for
Syftet är att visa att journal kan användas som en referens vid primär behandling för bröstcancer patienter.
10 kvinnor (36-68 år) som har delats in i tre olika grupper. Grupper sorterades efter typ av behandling och diagnos.
N=10
Kvalitativ studie
Intervjuer som baserade på 10 öppna frågor. Intervjuerna spelades in och transkriberades.
Artikel belyser att kvinnor genomgår mastektomy är i behover av mer information om sjukdom och deras biverkningar .
Samt ett behov av stöd från hälso-och sjukvården
2008
2.Landmark, T. & Wahl, A. Living with newly diagnosed breast cancer: a qualitative study of 10 women with newly diagnosed breast cancer Norge 2002
Syftet är att beskriva kvinnors upplevelse att leva med bröstcancer utifrån deras egna perspektiv.
10 norska kvinnor (39-69 år) med nydiagnostiserat bröstcancer som har redan genomgått en total mastektomi av en ett bröst. N=10 Kvalitat studie Intervjuespelades in och transkriberades.
Hur kvinnor upplever bröst cancer utifrån fem punkter som är emotionellt reaktion, forändring av kropp bild, feminitet, stöd, activitet. Under sjukdomsperiod visade kvinnor positivitet, och ökad energi för att kämpa mot cancer, de kände även en oro för framtiden.
Hög
3. Sheppard, L A. &Ely , S. Breast cancer and Sexuality Australien, 2008
Syftet är att beskriva påverkan av mastektomii intimrelation utifrån makens perspektiv. Fyra deltagare. Ett par där kvinnan har haft bröstcancer för 30 år sedan. En kvinna som är engagerad i sexuell och hälsoprevention samt en manlig stödperson från en cancerstyrelse. N=4 Kvalitativ studie Semistruktureradintervjue som spelades in och transkriberades
Resultatet visade att bröstcancer förde vissa relationer närmare samtidigt som det gav en upphov av misstolkning av makens syn på kroppsförändringen. Misstolkningen påverkade på sitt sätt deras sexualitet.
Låg
4.Skrzypulec, V., Tobor, E., Drosdzol, A. & Nowosielski, K. Biopsychosocial functioning of women after mastectomy Polen 2007
Syftet med studien var att genom olika faktorer och intensitet av obekvämlighet identifiera problem som påverkar kvinnors livskvalitet
Totalt 494 kvinnor inkluderar 403 kvinnor som genomgått en radikal mastektomi och 91 som genomgått partiell mastektomi. Kvinnor var medlem i Amazon Clubs (stöd för kvinnor efter mastektomi) N=494
Kvantitativ studie Chi 2 test
Efter undersökning som är baserad på olika biopsychosociala funktioner uppstår en post operativ stress i samband med radikal eller partiell mastektomi. Denna stress påverkar en depression och ångest och detta minskar biopsychosociala funktionen.
5. Hill, O. &White , K. Exploring Women`s experiences of tram flap breast reconstruction after mastectomy for breast cancer Australien 2008
Syftet var att undersöka och beskriva kvinnors upplevelse av TRAM flap bröstrekonstruktion efter en mastektomi 10 kvinnor (39- 59 år) varav 5 hade omdelebar bröstrekonstruktion och 5 hade sent bröstrekonstruktion N=10
Kvalitativ studie
Semi strukturerade intervjuer som spelades in och transkriberades och därefter kodades och kategoriserades innehållet.
Kvinnorna beskrev att förlora bröst gav en känsla av att vara onormal och sänkte deras
självförtroende samt ändrade deras syn på kroppen . Resultatet visade även att kvinnor som hade genomgått bröstrekonstruktion fick bättre självförtroende, bättre kroppssyn samt upplevde en känsla av normalitet.
Hög
6.Holtzmann, J-S. & Timm, H. The experiences of and the nursing care for breast cancer patients undergoing immediate breast reconstruction Danmark 2005
Syftet med studien var att undersöka kvinnors upplevelse av omedelbar bröst rekonstruktion och att utifrån patientens egen synvinkel belysa deras behov samt den omvårdnad de mottagit av sjuksköterskan
Nio bröstcancer kvinnor (36-59 år) som väntade på omedelbar
bröstrekonstruktion N=9
Kvalitativ Prospektiv Och deskriptiv studie.
Intervjuer spelades in och transkriberades
Resultatet visade att omedelbar
bröstrekonstruktion hade en positiv effekt och gav kvinnorna en känsla av normalitet, helhet samt hopp om framtiden.
Medel 7.McCann, L., Illingworth, N., Wengström, Y., Hubbard, G. &Kearney, N. Transitional experience of women with breast cancer within the first year following diagnosis England 2010 Syftet är att undersöka kvinnors upplevelse av transitionen från hälsa till ohälsa inom ett år efter diagnos av bröstcancer.
12 bröstcancer kvinnor från Skottland
N=12
Kvalitativ och longitudionell studie
intervjuer gjordes och transkriberades
Transition efter en bröstcancer diagnos visar att sjukdomen påverkar olika domän i kvinnors liv och detta är en utmaning för kvinnor . I studien kom de fram till två typ av transition som kvinnor exposeras för under sjukdomsprocessen. Det ena är hur kvinnor upplever deras identitet och den andra är hur de anpassar sig till förändringen.
Medel 8. C.Piot-Zegler, M.-L. Sassi, W. Raffoul och J.-F. Delaloy Mastectomy, body deconstruction, and impact on identity: A qualitative study Syftet är att förstå kvinnors upplevelse av en mastektomi samt att belysa hur ingreppet påverkar kvinnors kroppsuppfattning och identitet.
19 kvinnor (37-62 år) med diagnosen bröstcancer och som ska eller har genomgått ingreppet mastektomi. N=19
Kvalitativ studie
Tre semistrukturerad intervjue som spelades in och transkriberades. Intervjuerna gjordes under tre olika perioder: Före efter mastektomi
Kvinnor upplever mastecktomi som en dekonstruktion av kroppen. Efter ingreppet upplever kvinnor en kroppsstympning som kan leda till en identitetskris som påverka relation med jaget och relation med andra.
9.Lindwall, L. &Bergbom, I. The altered body after breast cancer surgery Sverige 2009 Syftet är att beskriva hur kvinnor upplever sin kropp efter en bröstcancer kirurgi samt hur representerar den. 10 svensktalande kvinnor (43‐62 år) som har genomgått en bröstcancer ingrepp samt sjuksköterskor från två olika sjukhus. N=10 Kvalitativ studie med en fenomenologiskansats. Intervju som spelades in och transkriberades.
Resultat visade att kvinnorna har upplevt den förändrade kroppen som främmande. Kvinnorna upplevde en känsla av besvikelse och beskrev upplevelsen av den förändrade kroppen som ” att vara fånge i sin egen kropp”.
Medel 10. Bredin, M. Mastectomy, body image and therapeutic massage: a qualitative study of women´s experience 1999 Att undersöka kvinnors upplevelse av mastektomi med fokus på kroppsbilden samt att undersöka terapeutisk massagens effekt
Tre bröstcancer kvinnor (25- 65 år) som är cancerfria och som har genomgått mastektomi N= 3
Kvalitativ Studie
Semi. Strukturerade intervjuer som spelades in och
transkriberades samt 6 sessioner av terapeutisk massage med samtal erbjöds
Resultatet visade att terapeutisk massage hade en positiv effekt och att det fick kvinnorna att slappna, uttrycka sina känslor. Terapeutisk massage fick även en deltagare att bli bekvämare i sin kropp och sexualitet.
Hög
Bilaga 2
Granskning av kvalitativa artiklar
- Finns det ett tydligt problem formulerat? Hur är detta i så fall formulerat och avgränsat? - Finns teoretiska utgångspunkter beskrivna? Hur är dessa i så fall formulerade?
- Finns det någon omvårdnadsvetenskaplig teoribildning beskriven? Hur är denna i så fall beskriven?
- Vad är syftet? Är det klart formulerat? - Hur är metoden beskriven?
- Hur är undersökningspersonerna beskrivna? - Hur har data analyserats?
- Hur hänger metod och teoretiska utgångspunkter ihop? - Vad visar resultatet?
- Hur har författarna tolkat studiens resultat? - Vilka argument förs fram?
- Finns det några etiska resonemang?
- Finns det en metoddiskussion? Hur diskuteras metoden i så fall?
- Sker en återkoppling till teoretiska antaganden, tex. vårdvetenskapliga antaganden?
Granskning av kvantitativa artiklar
- Finns det ett tydligt problem formulerat? Hur är detta i så fall formulerat och avgränsat? - Finns teoretiska utgångspunkter beskrivna? Hur är dessa i så fall formulerade?
- Finns det någon omvårdnadsvetenskaplig teoribildning beskriven? Hur är denna i så fall beskriven?
- Vad är syftet? Är det klart formulerat? - Hur är metoden beskriven?
- Hur har urvalet gjorts (t.ex. antal personer, ålder, inklusions-respektive exklusionskriterier)? - Hur har data analyserats? Vilka statiska metoder användes? Var dessa adekvata?
- Hänger metod och teoretiska utgångspunkter ihop? I så fall hur? - Vad visar resultatet?
- Vilka argument förs fram?
- Förs det några etiska resonemang?
- Finns det en metoddiskussion? Hur diskuteras metoden i så fall, t.ex. vad gäller generaliserbarhet?
- Sker en återkoppling till teoretiska antaganden, tex. omvårdnadsvetenskapliga antaganden?
