ISSN 0347-6049
| V//meddelande
678
1992
Förekomstavlegaladrogeritrafiken
Enmetodstudie
JanTörnroos
V77meddelantie
678
_ 1992
Förekomst av legala droger i trafiken
En metodstudie
Jan Törnros
T' Väg-00h 7'rafi/r- Statens väg- och trafikinstitut (vr/1 0 587 01 Linköping
Utgivare:
?2 Wy-aclüiafik
'mmm
'
Statens väg- och trañkinstitut (VTI)0 581 01 Linköping
Pub'i*8"°"-' VTI MEDDELANDE 678
Utgivningsår: Projektnummer:
1992 57316-2
Projektnamn:
Förekomst av legala droger i trafiken: En metodstudie
Författare:
Jan Törnros
Uppdragsgivare:
Statens Trañksäkerhetsverk (TSV) Statens väg- och trañkinstitut (VTI)
Titel:
Förekomst av legala droger i trafiken: En metodstudie
Referat (bakgrund, syfte, metod, resultat) max 200 ord:
Syftet med studien var att pröva en metod för att få kunskap om förekomst av legala droger i trafiken. Härvid gjordes intervjuer med bilister som stannat vid bensinmackar samt vid parke-ringsplatser i anslutning till varuhus. Andelen bilförare som vägrade ställa upp var 4%. Genom-snittlig andel medicinanvändane var 14%, med stora variationer med avseende på tider och platser. Erhållna skillnader mellan tider och platser kan antas motsvara sanna skillnader mellan olika förarpopulationer. 6% uppgav att de använde preparat som visade sig vara vamingsmärkta.
13% av de tillfrågade svarade att de ej hade ställt upp på att avge salivprov eller urinprov om detta hade efterfrågats. Frågor om alkoholanvändning ställdes även.
Nyckelord:
Publisher: Publication: VTI MEDDELANDE 678 Published: Project code:
1992 57316-2
P ' t:
' Mångade -
liafficliesaarchlnstrwte
ml_ a memodological study
Drug use among car driversSwedish Road and Traffic Research Institute 0 S-581 01 Linköping Sweden
Author? Sponsor:
Jan Törnros Swedish Road Safety Ofñce
Swedish Road and Traffic Research Institut
Title:
Drug use among car drivers - a methodological study
Abstract (background,aims, methods, results) max 200 words:
The aim was to test a method for studying the use of legal drugs in trafñc. Interviews with car drivers were conducted at gas stations and parking areas outside department stores. The number of drivers who refused to cooperate was 4%.14% reported that they were dmg users; variations across times and places were considerable. The differences obtained between locations and times probably reflect true differences between driver groups. 6% reported that they were using
preparations that are regarded as potentially hazardous in traffic. 13% of those interviewed stated that they would not have consented to give saliva samples or urine samples had they been asked to do this. Questions were also asked regarding the use ofalcohol.
IKeywords:
ISSN: Language: No. of pages:
FÖRORD
Detta projekt ñnansierades av TSV och VTI.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
SAMMANFATTNING SUMMARY 1 INLEDNING 2 METODIK 3 RESULTAT3.1 Plats: IKEAs parkering
3.1.1 Tidpunkt: Onsdag 14/6: 17.30 - 20.00 3.1.2 Tidpunkt: Torsdag 15/6: 17.30 - 20.00 3.2 Plats: OPAL, Linköping
3.2.1 Tidpunkt: Torsdag 14/9: 16.00 - 18.00
3.2.2
Tidpunkt: Torsdag 21/9 kl 10.45 - 11.05
3.2.3
Tidpunkt: Torsdag 21/9 kl 13.00 - 14.30
3.3 Plats: Checker's, Herrbeta. Tidpunkt: Fredag 22/9: 13.45 -16.45
3.4 Plats: Mobilia, Mantorp. Tidpunkt: Torsdag 28/9: 10.45 -12.45
4 SLUTSATSER OCH DISKUSSION REFERENSER Bilaga 1 (3 sidor) VTI MEDDELANDE 678 Sid II O N M L I l U l -ÄU J U J U J 10
12
Förekomst av legala droger i trafiken - en metodstudie
av Jan Törnros
Statens väg- och trañkinstitutet
581 01 LINKÖPING
SANIMANFATTNING
Syftet med studien var att pröva en metod för att få kunskap om förekomst av legala droger (mediciner i trafiken. Härvid gjordes korta intervjuer med ett begränsat antal (182) bilister som stannat vid olika platser (två bensinmackar samt vid två större varuhus med goda parkeringsutrymmen) vid olika tidpunkter under dagen. Andelen bilförare som vägrade ställa upp varierade mellan olika platser från 0% till 10%. Genomsnittlig andel vägrare var 4%. Bland dem som ställde upp uppgav mellan 8 % och 32 % (varierande mellan platser) att de var medicinanvändare. Genomsnittlig andel medicinanvändare var 14%. Andelen medicinanvändare varierade även kraftigt med avseende på tidpunkten för intervjun. Erhållna skillnader mellan tider och platser vad gäller medicinanvändning kan antas motsvara sanna skillnader mellan olika förarpopulationer som måste kontrolleras om man utgående från intervjuundersökningar av den här prövade typen vill kunna generalisera till en större förarpopulation. Ett problem visade sig vara att många inte kunde uppge medicinens korrekta benämning. 6% av dem som svarade uppgav att de använde preparat som visade sig vara varningsmärkta, vilket endast hälften av dem kände till. Beträffande sådana preparat kan man förvänta sig underskattningar av sann användning i denna typ av undersökning. En relativt stor andel, 13% av de tillfrågade, svarade att de ej hade ställt upp på att avge salivprov eller urinprov (för att få objektiva mått på drogförekomst) om detta hade efterfrågats. Frågor ställdes även om alkoholanvändning.
II
Drug use among car drivers - a methodological study by Jan Tömros
Swedish Road and Traffic Research Institute 581 01 LINKÖPING Sweden
SUMMARY
The aim was to test a method for studying the use of legal drugs in traffic. Short interviews with car drivers were conducted at different locations (gas stations and parking areas outside department stores) and at different times during the day. The number of drivers who refused to cooperate varied between locations (0% to 10%). Average refusal rate was 4% (8 out of 182 drivers). Between 8% and 32% (variations across locations) reported that they were drug users. Average usage rate was 14%. Drug usage also varied with respect to the time of the interview. The differences obtained between locations and times regarding drug use probably reflect true differences between driver groups which need to be controlled in order to be able to generalize the results to a larger driver population. A problem was that many persons could not tell the correct name of the preparation used. 6% of those interviewed reported that they were using preparations that were found to be potentially hazardous in traffic, a fact that only half of these individuals were aware of. It is to be expected, however, that potentially hazardous drug use will be underestimated in this type of study. A rather large number of those interviewed (13%) stated that they would not have consented to give saliva samples or urine samples (as a means to obtain
objective measures of drug use) had they been asked to do this. Questions were
also asked regarding the use of alcohol.
1 INLEDNING
Kunskaperna angående förekomsten av olika medicinska preparat i trafiken är mycket ringa. Syftet med denna undersökning är att pröva en metod att studera denna fråga.
Härvid avsägs att använda sig av intervjumetodik, varvid dessa intervjuer skulle utföras vid platser där bilister naturligt stannar till.
Frågeställningar av intresse var framför allt eventuella skillnader vad gäller rap-porterad användning mellan platser och tidpunkter, bortfallets storlek, och andra eventuella metodproblem. Även frågan huruvida man kunde tänka sig att ställa upp på att avge saliv- eller urinprov för att på detta sätt få objektiva mätt på förekomst var av intresse.
2 NIETODIK
Korta intervjuer företogs vid olika tidpunkter under juni och september 1989 på olika platser i och kring Linköping där bilister stannar (bensinmackar, större varuhus med ansenliga parkeringsutrymmen). Använt intervjuformulär (FORMULÄR 1; se Bilaga 1) ersattes under försökets gång, först med
FOR-MULÄR 2 (Bilaga 1) och slutligen med FORFOR-MULÄR 3 (Bilaga 1).
För varje preparat som nämnts av de intervjuade har kontroll gjorts med FASS 1988 (se Referenser).
3 RESULTAT
Nedan ges en presentation av valda delar av insamlade uppgifter (resultatbe-skrivningen är således något ofullständig).
Angivna besvär för vilka man medicinerar är, liksom Övriga uppgifter, de till-frågade personemas egna utsagor.
3.1 Plats: IKEAs parkering
3.1.1 Tidpunkt: Onsdag 14/6: 17.30 - 20.00 Här användes Formulär 1.
30 personer (samtliga personbilsförare) tillfrågades. Ingen vägrade att medverka i intervjun.
Två av dessa uppgav sig vara medicinanvändare. Den ena använde Fungoral (antimykotikum; ej varningsmärkt); inga noteringar ñnns gjorda beträffande do-ser eller tidpunkter. Den andra personen använde Peripress (ej varningsmärkt) mot högt blodtryck. Inte heller här finns några noteringar angående doser eller tidpunkter.
27 av de intervjuade hade druckit alkohol det senaste året. Kortast uppgivna tid mellan alkoholintag och bilkörning var 7-8 tim (detta efter intag av 1 flaska vin). En annan person uppger detta tidsintervall till en halv dag, dock finns inget noterat om alkoholmängder. Sex personer uppger tidsrymder på mellan 12 och 16 tim; alkoholmängdema varierar mellan 1 flaska vin + 1 flaska öl till ett glas vin. En kan inte minnas vilka mängder det rörde sig om. Tolv andra personer uppger att de kört bil dagen efter förtäringen (alkoholmängden varierar mellan 15 cl starksprit och en flaska starköl). För tre av dessa har inga mängder note-rats.
Nitton av de tillfrågade uppger sig vara villiga att ställa upp för ett urin- eller salivprov. En svarar "ja med tvekan", en annan "ja, men beror på". En person
kan tänka sig att ställa upp men enbart på salivprov. För en person saknas svar.
3.1.2 Tidpunkt: Torsdag 15/6: 17.30 - 20.00 Här användes Formulär 2.
17 personer kontaktades vid detta tillfälle. Alla ställde upp för en kortare
inter-VJU.
Två personer uppgav sig vara medicinanvändare. Den ena nämnde Tenormine mot högt blodtryck, medan den andra personen endast uppgav " många sorter", dock påstods ingen vara försedd med varningsmärkning. Inga uppgifter beträf-fande doser eller tidpunkter har noterats.
Tre andra individer uppger sig ha intagit mediciner under det senaste året. En har behandlats mot allergi, dock nämndes inte vilken medicin som använts. Den påstods dock inte vara varningsmärkt. En annan person har fått en penicillinkur och den tredje har tagit ett sulfapreparat. Ingen av dessa mediciner är varnings-märkt. Inga uppgifter om tidpunkter och doser har noterats.
Femton av de intervjuade påstår sig ha druckit alkohol det senaste året. Kortast uppgivna tid mellan förtäring och bilkörning är 10 tim (efter 2 starköl). Därefter följer 12 tim (mängden alkohol påstår sig personen inte kunna erinra sig). Även 13 tim (efter förtäring av 5 öl) nämns. Tre personer uppger sig ha kört bil dagen efter på förmiddagen efter att kvällen innan ha druckit en halv flaska vin.
Tretton av de tillfrågade anser sig vara villiga att ställa upp och avge ett
urin-eller salivprov. För en person finns inget svar noterat, medan resterande tre
individer säger nej (dock menar en av dessa att det kanske skulle gå om det fanns tid).
3.2 Plats: OPAL, Linköping
Här användes Formulär 3.
3.2.1 Tidpunkt: Torsdag 14/9: 16.00 - 18.00
Endast bensinmacksbesökare tillfrågades.
Åtta personer tillfrågades. Sju av dessa ställde upp för intervju.
Endast en av dessa var medicinanvändare; använde Lomudal och Bricanyl mot
astmatiska besvär. Det hade gått 1 tim från senaste medicinanvändning till bil-körning. Dessa preparat är ej varningsmärkta.
Ingen annan uppgav sig ha använt några mediciner det senaste året.
Vad gäller alkoholförtäring beskrev sex personer när detta skett senast. Tre av dem hade kört dagen efter, för Övriga hade det dröjt längre tid tills man satte sig bakom ratten. Alkoholmångderna var för dagen-efter-förarna en drink + lite vin, 1/2 flaska vin resp en grogg + vin till maten.
Fyra av de sju uppger sig villiga att ställa upp på urin- eller salivprov. En vet inte hur han/hon skulle ställa sig, medan resterande två säger nej.
3.2.2 Tidpunkt: Torsdag 21/9 kl 10.45 - 11.05
Såväl bensinmackskunder som affärsbesökare tillfrågades.
5 personbilister tillfrågade, ingen vägrar. Inga bortfall på enskilda frågor före-kom.
4 av dessa uppgav sig vara medicinanvändare, tre för hjärtbesvär (kärlkramp, hjärtflimmer), en för astmatiska besvär. För de tre förstnämnda hade det dröjt 3 tim mellan senaste tablettintag och bilkörning, för den sistnämnda uppgavs mot-svarande tid till 45 min. Inget av använda preparat (Cardizem, Lanacrist, Tenormin, Furix, Becotide, Ventoline) är varningsmärkt.
En av dessa fyra personer hade föregående kväll intagit Sobril (10 mg) mot oro. En tidsrymd av 16 tim hade förflutit tills personen återigen körde bil. Denna person uppgav felaktigt att medicinen ej är varningsmärkt.
Vad gäller alkoholkonsumtion uppgav de tillfrågade att de den senaste gången
intagit måttliga mängder, som mest 2 glas vin. Inte i något fall hade det förflutit kortare tid än 15 tim innan man satte sig bakom ratten.
Samtliga 5 personer uppgav sig kunna tänka sig att ställa upp och ge ett urin-eller salivprov.
3.2.3 Tidpunkt: Torsdag 21/9 kl 13.00 - 14.30
Även här ställdes frågor till såväl mackkunder som affarsbesökare.
21 personbilister och en lastbilsförare kontaktades. Ingen av dem vägrade att be-svara ställda frågor. Inga bortfall förekom heller för enskilda frågor.
Sex av de tillfrågade uppgav sig vara medicinanvändare. En av dem behandlades med Tenormine för migrän, en annan med Adalat och Tenormine för kärl-kramp. En person använde Cisordinol (neuroleptikum), en annan använde Renitec och Cardizen mot högt blodtryck. De två återstående personerna använde Hinderex (? - ej nämnt i FASS) mot allergi samt ett flertal preparat (Cardizen, Sotacor, Moduretic, Levaxin, Thacapzol) mot hjärtbesvär och struma. Tiden från senaste intag av preparat till bilkörning varierade mellan 15 min och 7 tim för de olika personerna. Inget av identifierade preparat är försett med varningsmärkning.
Vad gäller frågan om andra mediciner uppgav den sistnämnde personen att även andra preparat för hjärtbesvär hade intagits den senaste månaden. En av övriga
individer hade föregående dag intagit 2 tabletter av märket Lobac
(varningsmärkt, vilket personen i fråga påstod ej vara fallet) mot ryggskott. 15 min efter intag följde bilkörning.
Av de sexton som inte uppgav sig vara medicinanvändare hade två tagit medici-ner under den senaste månaden. En hade ätit penicillin (mot förkylning), och
den andra Naprosyn mot armsmärtor (2 tabletter 3 dagar före nästa biltur). Inget av dessa preparat är varningsmärkt.
Nitton av de tillfrågade (22 pers) hade det senaste året druckit alkoholhaltiga drycker. Kortast uppgivna tid tills man återigen körde bil var 10 tim (i ett fall efter att ha tagit en snaps och en öl, i det andra fallet efter att ha druckit 15 cl whisky) .
Arton av de 22 tillfrågade uppgav sig kunna tänka sig att ställa upp och ge ett urin- eller salivprov.
3.3 Plats: Checker's, Herrbeta. Tidpunkt: Fredag 22/9: 13.45 -16.45
Här användes Formulär 3.
59 personer tillfrågades (2 lastbilsförare, övriga personbilister), Sex av dem vägrade ställa upp för intervju. Resterande personer har besvarat alla ställda frå-gor.
Sex av dessa uppgav sig vara medicinanvändare. En använde Bricanyl och
Pulmicort för astmatiska besvär, en annan använde Kinidin, Spiroctan och
Lanacrist för hjärtbesvär, medan resterande fyra behandlades med blodtrycks-sänkande medel; en person använde Moduretic, en annan använde Seloken och Plendil (? - ej nämnt i FASS), medan resterande två inte kunde erinra sig nam-net på preparaten. Fyra av de sex hade kört bil direkt efter tablettintag. För Övriga två individer hade det dröjt 2 resp. 3 tim tills nästa biltur. Inget av iden-tiñerade preparat är varningsmärkt.
Den person som led av astmatiska besvär hade den senaste månaden även intagit
penicillin samt kortisonpreparat (mot astma). Ej heller något av dessa är var-ningsmärkt.
Av de 47 individer som inte var medicinanvändare vid frågetillfället uppgav fyra att de tagit någon form av medicin den senaste månaden. Två av dessa hade tagit Lobac (mot ryggbesvär resp huvudvärk och nackspärr). Den ena personen hade doserat enl anvisningen på förpackningen och hade kört bil 1 tim därefter (kände
ej till att preparatet är varning smärkt). Den andra personen hade omedelbart före
bilfärd tagit 4-5 tabletter, väl medveten om att Lobac är varningsmärkt. Övriga
två hade intagit penicillinpreparat för förkylning resp lunginflammation. Den sistnämnde hade även tagit 15 ml Efedrin (förmodligen rör det sig om Efedrin komp, som är varningsmärkt, vilket personen i fråga i så fall ej kände till). 18 tim hade för denna person förflutit mellan medicinintag och bilkörning.
46 av de 53 personer som besvarade ställda frågor uppgav sig ha druckit alkohol det senaste året. Kortaste tid mellan alkoholkonsumtion och bilkörning var 5tim (efter intag av en öl), följt av 10 tim (likaså efter att ha druckit en öl). Därefter följer 12 tim, nämnt av 10 personer. Största alkoholmängderna var 1 flaska vin,
3-4 öl resp 12 folköl.
Femtio av de 53 uppgav sig vara villiga att ställa upp och ge ett urin- eller salivprov.
3.4 Plats: Mobilia, Mantorp. Tidpunkt: Torsdag 28/9: 10.45 - 12.45
Här användes Formulär 3.
41 personer har tillfrågats. En av dessa ville inte ställa upp på intervju.
Tre personer uppgav sig vara användare av medicin. Två av dessa medicinerade
med det ej varningsmärkta Levaxin mot sköldkörtelbesvär. 1,5 resp 3 tim hade
förflutit mellan senaste intag och bilkörning. Den tredje personen påstod sig an-vända det starkt beroendeframkallande Metadon för prostatabesvär. 3 tim hade gått mellan senaste intag och bilkörning. Preparatet i fråga påstods av denna
person felaktigt ej vara varningsmärkt.
En av personerna med sköldkörtelbesvär medicinerade vid tillfället dessutom med penicillin för en infektion. 3 tim hade förflutit mellan intag och bilkörning.
Ytterligare sju individer hade den senaste månaden tagit medicin. En av dessa hade använt penicillin mot influensa. En annan hade använt Mollipect mot hosta. Fem personer hade tagit smärtstillande preparat, samtliga varningsmärkta, vilket fyra av de fem kände till; tre hade intagit Lobac, en Citodon och en Panocod (alla fem hade vid det senaste tillfället tagit två tabletter). Tiden till
bilkörning varierade mellan 12 tim och "en dag" (en person kunde inte erinra sig hur lång tid som förflutit).
36 av de 40 personerna påstod sig ha druckit alkohol det senaste året. Kortast uppgivna tid tills man körde bil nästa gång var 12 tim; tre personer uppgav
denna tid (efter konsumtion av 2 glas vin, 2 öl resp 3 Öl). Dårnäst följer tre
per-soner som uppgav 12-14 tim (efter en öl, 4 cl starksprit resp en Irish coffee). Fyra andra personer påstår sig ha kört bil nästa dag (efter konsumtion av 15-20 cl starksprit, 10 cl starksprit, 2 glas vin resp en flaska vin).
36 av de tillfrågade kunde tänka sig att ställa upp på urin- eller salivprov. En kunde tänka sig enbart salivprov, medan resterande tre besvarade frågan med
10
4
SLUTSATSER OCH DISKUSSION
Det bör betonas att denna studie är av så begränsad omfattning att inga som helst slutsatser kan dras beträffande medicinanvändning (och annat som frågats
om) hos bilister i allmänhet. Syftet var ju inte heller detta, utan endast att
stu-dera metoden för datainsamling.
På frågan om' man vid intervjutillfället använde mediciner svarade 24 av de totalt 174 personerna, som ställde upp på intervjun, att man gjorde detta, dvs 14%. Denna procentsiffra varierade mellan platser; således nåddes endast siffran 8% vid Mobilia medan motsvarande siffra för Opal är 32%.
Vad gäller medicinanvändning under det senaste året erhölls det genomsnittliga
procenttalet 23, varierande från 15 % vid IKEA till 38% vid Opal.
Tio av de tillfrågade (6%) uppgav sig under det senaste året ha intagit preparat som enligt FASS är varningsmärkta - ett faktum som endast fem av dem kände till. Vidare råder någon osäkerhet huruvida ytterligare ett preparat är varnings-märkt eller ej, då det finns anledning att misstänka att den tillfrågade personen ej uppgivit preparatets fullständiga benämning. Om även denna person inklude-ras, blir siffran över varningsmärkta preparat 7% (i stället för 6%).
Den intressanta frågan i vad mån de använda preparaten har använts på ett
sådant sätt att de kan ha utgjort en riskfaktor i trafiken är mycket svår att
be-svara. Det smärtstillande preparatet Lobac har emellertid i åtminstone ett fall
använts på ett sätt som måste betecknas som klart olämpligt (4-5 tabletter
ome-delbart före bilkörning). Man kan visserligen göra den helt rimliga invändningen
att denna person sannolikt varit ännu mindre skickad att köra bil i obehandlat
tillstånd. Det troliga förhållandet är emellertid att personen i fråga inte var läm-pad att köra bil vare sig obehandlad (pga svåra smärtor) eller med denna kraftiga medicinering (pga preparatets biverkningar).
Bortfallet av personer som inte ville låta sig intervjuas var inte särskilt stort, kring 4%, minst vid IKEA (0%) och störst vid Checker's (10%).
Däremot är en relativt stor andel av de tillfrågade negativa till att ställa upp och
ge urin- eller salivprov. Således svarade 23 personer nej på denna fråga; dvs
13%.
11
De svar som erhållits på frågorna rörande alkoholkonsumtion tyder knappast på att någon person kört bil med påvisbar blodalkoholkoncentration. Viss osäkerhet råder givetvis då en del personer inte angett antal timmar från förbrukning till bilkörning; ej heller i en del fall konsumtionens omfattning. Däremot är det fullt tänkbart att vissa personer varit prestationsnedsatta av dagen-efter-effekter.
Slutligen kan nämnas att antalet erhållna svar per tidsenhet helt naturligt vari-erade mellan platser (och tidpunkter). Opal gav lägst utdelning (9 svar/h) och Checker's högst (27 svar/h). Medeltalet var 14 svar/h.
Det insamlade materialet i denna studie är inte särskilt stort. Vissa indikationer kan man emellertid få ur dessa data. Man får således räkna med ett visst bortfall av personer som inte vill ställa upp och låta sig intervjuas. Det finns givetvis en påtaglig risk att ett sådant bortfall kan ge en snedvridning av resultaten, då man inte kan bortse från risken att ett sådant bortfall inte är helt slumpmässigt utan kan vara relaterat till just det man vill studera (bilisters medicinanvändning).
En annan preliminär slutsats är att en relativt stor andel tillfrågade inte skulle
ställa upp på saliv- eller urinprov för att på detta sätt få ett objektivt mått på
förekomsten av ett visst preparat i kroppen. Här får man förmoda att bortfallet kan vara av systematisk natur och därför relativt kraftigt skulle kunna snedvrida resultaten.
En intressant sak att notera är de stora skillnader vad gäller medicinanvändning som erhölls mellan platser och tidpunkter. Detta torde återspegla sanna variatio-ner i förarpopulationens sammansättning (t ex vad gäller förarnas ålder). Man
kan därför förmoda att sådana faktorer kan ha stor betydelse för utfallet av en
undersökning av den typ som prövats här och således behöver kontrolleras.
Ett problem som visat sig föreligga är att intervjupersonerna i många fall inte kan erinra sig preparatets korrekta benämning. Direkt felaktiga uppgifter kan inte heller uteslutas. Ett par personer kunde inte alls erinra sig vad medicinen hette. Detta utgör en felkälla som kan innebära problem. Doseringarna i termer av antal tabletter eller liknande hade man emellertid bättre vetskap om.
Korrektheten hos avgivna svar är givetvis en helt avgörande punkt i
undersök-ningar av det här företagna slaget. I vad mån de svar som inhämtats är sanna
12
visst beteende är, desto större är sannolikheten för friserade svar. Således kan man förmoda att frågor kring alkoholanvändning ger underskattningar av sann förbrukning. Detta skulle säkerligen även vara fallet om man skulle ställa frågor kring illegala preparat. Även bruk av åtminstone vissa mediciner (företrädesvis psykofarmaka) kan sannolikt av många upplevas som mindre socialt acceptabelt, varför man även i dessa fall borde kunna förvänta sig en viss andel felsvar, resulterande i underskattningar av sann förbrukning.
Inte heller den i detta sammanhang mycket viktiga frågan angående tiden mellan intag av preparat och bilkörning kan gå fri från misstanken att en viss andel fri-serade svar kan tänkas förekomma.
REFERENSER
FASS 1988 (Farmacevtiska specialiteter i Sverige). Förteckning över humanläkemedel. LINFO, Läkemedelsinformation AB.
FORMULÄR 1 Bilaga 1
Förare: lastbil Plats: . . . ..
personbil
Datum:...Tidpunkt: . . . .. Jag kommer från Väg- och Trafikinstitutet och håller på med en studie av medicinanvändning hos bilförare. Jag skulle vilja
ställa några korta frågor till dig. Det tar bara någon minut.
Innan vi fortsätter vill jag förSäkra dig om att du svarar helt
anonymt så du behöver inte befara någonting vad du än svarar.
Detta är en absolut garanti så att vi kan få ärliga svar. (Om du inte har tid att svara nu, kan vi skicka med dig ett formulär som kanske tar två minuter att fylla i och ett
svarskuvert och hoppas att du vill göra detta och skicka oss ditt
svar, som inte heller det går att spåra utan är helt anonymt)
Använder du för närvarande några mediciner? ja nej
Vilken/vilka . . . ..
Är medicinen varningsmärkt? ja nej
När tog du medicin senast? . . . .. Vilken medicin . . . ..Vilken dos . . . .. För vilken typ av besvär . . . .. Hur länge dröjde det från det du tog medicinen tills du körde
bil nästa gång?
. . . ..timmar ...dagar
Händer det att du kör bil efter intag av medicin? ofta ibland mycket sällan
aldrig (Om detta händer) Vilka mediciner gäller det? . . . ..
O 0 O O O O O 0 O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O 0 O O O O 0 O O O O Q O O O 0 O 0 O O O O 0 O O 0 0 0
Hur mycket av vad . . . ..
Hur länge dröjde det från alkoholintaget tills du körde bil
nästa gång?
. . . ..timmar ...dagar
Skulle du kunna tänka dig att Eg ge ett urin- eller salivprov
för att kunna fastställa eventuell förekomst av mediciner eller droger i kroppen?
FORMULÄR 2
Förare: lastbil Plats: . . . .. personbil
Datum:...Tidpunkt: . . . .. Jag kommer från Väg- och Trafikinstitutet och håller på med en studie av medicinanvändning hos bilförare. Jag skulle vilja ställa några korta frågor till dig. Det tar bara någon minut. Innan vi fortsätter vill jag försäkra dig om att du svarar helt anonymt så du behöver inte befara någonting vad du än svarar. Detta är en absolut garanti så att vi kan få ärliga svar.
(Om du inte har tid att svara nu, kan vi skicka med dig ett formulär som kanske tar två minuter att fylla i och ett
svarskuvert och hoppas att du vill göra detta och skicka oss ditt svar, som inte heller det går att spåra utan är helt anonymt)
la.Använder du för närvarande några mediciner? ja nej
Vilken/vilka . . . ..
lb.Är medicinen varningsmärkt? ja nej
2a.Har du det senaste året tagit några (andra) mediciner? ja nej Vilken/vilka . . . ..
2b.Var den varningsmärkt? ja nej
(Om ja på fråga la eller 2a):
3a.När tog du (den här medicinen) senast? . . . ..
Vilken dos . . . ..För vilken typ av besvär . . . .. 3b.Hur länge dröjde det från det du tog medicinen tills du körde
bil nästa gång?
. . . ..timmar ...dagar
30.Vilken är den körtaste tid som förflutit från det du tog den här medicinen tills du körde bil nästa gång det senaste året?
. . . ..timmar ...dagar
(Fråga 3 ställs för varje medicin som intagits det senaste året). 4a.När drack du alkohol senast? . . . .. 4b.Hur mycket av vad . . . ..
4c.Hur länge dröjde det från alkoholintaget tills du körde bil
nästa gång? i
. . . ..timmar ...dagar
5.Skulle du kunna tänka dig att Eg ge ett urin- eller salivprov för att kunna fastställa eventuell förekomst av mediciner eller droger i kroppen?
FORMULÄR 3
Förare: lastbil Plats: . . . .. personbil
Datum:...Tidpunkt: . . . .. Jag kommer från Väg- och Trafikinstitutet och håller på med en studie av medicinanvändning hos bilförare. Jag skulle vilja
ställa några korta frågor till dig. Det tar bara någon minut.
Jag kan försäkra dig att du svarar helt anonymt så du behöver inte befara någonting vad du än svarar. Detta är en absolut
garanti så att vi kan få ärliga svar.
(Om du inte har tid att svara nu, kan vi skicka med dig ett' formulär som kanske tar två minuter att fylla i och ett
svarskuvert och hoppas att du vill göra detta och skicka oss ditt svar, som inte heller det går att spåra utan är helt anonymt)
la.Använder du för närvarande några mediciner? ja nej
Vilken/vilka . . . .. För vilka besvär. . . .. lb.När tog du (den här medicinen) senast? . . . ..
Vilken dos . . . ...
lc.Hur länge dröjde det från det du tog medicinen tills du körde bil nästa gång?
. . . ..timmar...dagar
ld.Ãr medicinen varningsmärkt? ja nej
2a.Har du den senaste månaden tagit några (andra) mediciner? ja nej
Vilken/vilka . . . ..
För vilka besvär . . . ..
(Om ja på fråga 2a):
2b.När tog du (den här medicinen) senast? . . . .. Vilken dos . . . ..
2c.Hur länge dröjde det från det du tog medicinen tills du körde bil nästa gång?
. . . ..timmar ...dagar
2d.Var den varningsmärkt? ja nej
(Fråga 2 ställs för varje medicin som intagits den senaste
månaden). '
3a.När drack du alkohol senast? . . . ..
3b.Hur mycket av vad . . . .. 3c.Hur länge dröjde det från det du drack tills du körde bil
nästa gång?
. . . ..timmar ...dagar
