En studie om hur interkulturalitet tar plats i förskolan : En fenomenografisk studie om hur pedagoger uppfattar ett interkulturellt arbetssätt i förskolan.

Examensarbete

Examensarbete för förskollärare 15hp

En studie om hur interkulturalitet tar plats i

förskolan

En fenomenografisk studie om hur pedagoger uppfattar

ett interkulturellt arbetssätt i förskolan.

Examensarbete 15hp

Halmstad 2021-02-21

Abstrakt

En kvalitativ studie där syftet är att undersöka förskollärare och barnskötares uppfattningar av fenomenet interkulturellt arbetssätt. Studiens forskningsfrågor är: Hur uppfattar pedagoger att de arbetar med interkulturalitet? Vilka olika uppfattningar om hur de vill arbeta med interkulturalitet ger pedagogerna uttryck? Studien utgår från en fenomenografisk ansats där uppfattningar är det centrala begreppet. Empirin samlas in genom halvstrukturerade intervjuer där två barnskötare och 3 förskollärare intervjuades. Utifrån empirin bildades fyra kategorier: Uppfattningar om utmaningar med flerspråkighet, Uppfattningar om samverkan, Uppfattningar om hur deltagarna vill arbetat med språket, och Uppfattningar om hur deltagarna vill arbetar med kultur och traditioner. Resultatet visar på varierande uppfattningar om hur de arbetar interkulturellt samt hur de vill arbeta interkulturellt. Studiens slutats är att deltagarna vill arbeta mer med barns olika kulturer och traditioner i förskolan.

Nyckelord: Interkulturellt arbetssätt, uppfattningar, fenomenografisk, förskollärare, barnskötare, kultur, traditioner, språk

Förord

Jag vill börja med att tacka alla barnskötare och förskollärare som ville delta i min studie. Jag vill också tacka mina två handledare, Marie-Helene Zimmerman Nilsson och Carina Stenberg för den stöd jag fått under arbetets gång. Jag vill även tacka Valentina Ramadani och Lina Teow som hjälpt och stöttat mig genom denna process. Slutligen vill jag tack min familj som funnits där för mig och stöttat mig under hela min studietid på Högskolan i Halmstad.

Amal Ibrahim Farah

Innehållsförteckning

1.0 INLEDNING ... 1

1.1SYFTE &FRÅGESTÄLLNING ... 2

2.0 TIDIGARE FORSKNING ... 2

2.1INTERKULTURELLT FÖRHÅLLNINGSSÄTT OCH KOMPETENS ... 2

2.2PEDAGOGERS ATTITYDER TILL ETT INTERKULTURELLT ARBETSSÄTT ... 4

3.0 TEORETISK UTGÅNGSPUNKT ... 5

3.1FENOMENOGRAFISK ANSATS ... 5

4.0 METOD ... 6

4.1URVAL OCH MEDVERKANDE ... 6

4.2INSAMLING AV EMPIRI ... 7 4.3INTERVJU ... 7 4.4TRANSKRIBERING AV EMPIRI ... 8 4.5ANALYSPROCESS ... 9 4.6STUDIENS TILLFÖRLITLIGHET ... 10 4.7ETISKA STÄLLNINGSTAGANDEN ... 11 4.8METODDISKUSSION ... 11

5.0 RESULTAT OCH ANALYS ... 12

5.1UPPFATTNINGAR OM UTMANINGAR MED FLERSPRÅKIGHET ... 13

5.2UPPFATTNINGAR OM SAMVERKAN ... 14

5.3UPPFATTNINGAR OM HUR DELTAGARNA ARBETAR MED SPRÅKET I FÖRSKOLAN ... 16

5.4UPPFATTNINGAR OM HUR DELTAGARNA VILL ARBETAT MED KULTUR OCH TRADITION ... 18

6.0 DISKUSSION ... 20

6.1KOMMUNIKATION ... 21

6.2INKLUDERING OCH KOMPETENSUTVECKLING ... 22

6.3EXKLUDERING ... 23

7.0 SLUTSATS ... 24

8.0 DIDAKTISKA IMPLIKATIONER OCH VIDARE FORSKNING ... 24

REFERENSLISTA ... 26

BILAGA 1 ... 29

1.0 Inledning

Idag lever vi i ett samhälle där möten med olika kulturer har blivit en del av vår vardag. Interkulturalitet är ett begrepp som beskrivs som ömsesidig respekt, öppenhet, jämlikhet, men även respekten för andra människor och minoriteters behov samt livsvärden (Lahdenperä, 2018; Letzen, 2017). Med andra ord beskriver Lahdenperä (2018) ett interkulturellt förhållningssätt som en öppenhet för mångfald av språk och kultur. Med en interkulturell undervisning vidgas och utmanas tänkandet, som leder till nya metoder som präglas av variation och olika sätt att göra barn delaktiga i lärandet (Molin, Gustavsson & Hermansson, 2008). Vidare beskriver Spowe (2007) begreppet interkultur som en interaktionsprocess mellan barn och vuxna, barn och barn och föräldrar och pedagoger, där de olika varierande kulturella bakgrunden får komma till tals samt ges utrymme för att ge varandra utbyten av kulturella olikheter för att sedan hitta en mötespunkt. Molin et al. (2008) belyser hur begreppen mångkulturell och interkulturell är synonymer till varandra, men att begreppet interkulturell tyder snarare på hur omfattande kultur är, och att det handlar begrepp såsom etnicitet, religion, språk och genus bland annat. Begreppet mångkulturell ses som ett tillstånd och därav inte som en interaktion eller process, därför blir det lämpligt att tala om interkulturellt arbetssätt då interaktionen till de olika kulturella bakgrunderna är det interkulturalitet fokuserar på (Spowe, 2007). Dock påvisar tidigare forskning hur pedagoger inte ser det som sitt ansvar att uppmuntra och lyfta barns olika kulturer i verksamheten. Detta menar forskning att den negativa inställningen bidrar till att pedagoger ser interkulturalitet som irrelevant för undervisningen och upplevde detta som något onödigt att ta tillvara på (Abdullah & Abdullah, 2018; Günay, 2016). Synsätt som detta menar Molin et al. (2008) leder till att vi istället ser mångfalden som problematisk, och till följd av detta påverkar det pedagogiken och hur verksamheten lägger upp sin undervisning kring traditioner, normer, språk och värderingar. Den framtagna forskningen betonar vikten av att pedagoger synliggör barns olikheter i verksamheten. Det innebär att pedagoger behöver utveckla förmågan att omsätta sina kunskaper i praktiken där barns olikheter ses som en styrka. Genom att bekräfta barns olika kulturer i verksamheten är det ett sätt att visa respekt samt förståelse för det individuella barnet (Kim & Connelly, 2019; Jannok Nutti, 2010). Genom mina egna erfarenheter upplever jag att förskolor är bra på att belysa och uppmärksamma mångkulturalitet som finns i förskolan. Därför vill jag med studien istället bidra till hur pedagoger kan arbeta med interkulturalitet i förskolan.

Utifrån tidigare forskning som studien tagit del av och egna erfarenheter framkommer det sammantaget att pedagoger känner sig osäkra till interkulturalitet och dess innebörd. Det uttrycks en önskan om att närma sig ett interkulturellt förhållningssätt, men det upplevs vara svårt att konkretisera i verksamheten. Trots detta ska förskolan ge alla barn förutsättningar till att utveckla sin kulturella identitet samt förståelse för andra kulturer och språk (Skolverket, 2018). Av den orsaken kommer studien granska hur pedagoger beskriver sin uppfattning kring ett interkulturellt arbetssätt och hur de vill arbeta med det. Med hjälp av fenomenografisk ansats kan studien finna variationer av uppfattningar kring ett interkulturellt arbetssätt. Jag som författare vill därför finna variationer i hur pedagoger uppfattar att de arbetar interkulturellt, för att inspirera andra blivande förskollärare. Studien kommer dock endast förhålla sig till begreppen språk och kultur. Genom fenomenografin kan jag som författare bidra till att skapa en förståelse för hur människor uppfattar fenomenet interkulturellt arbetssätt.

1.1 Syfte & Frågeställning

Syfte är att undersöka uppfattningar om interkulturalitet och hur de beskriver att de arbetar med det i verksamheten.

• Hur uppfattar pedagoger att de arbetar med interkulturalitet?

• Vilka olika uppfattningar om hur de vill arbeta med interkulturalitet ger pedagogerna uttryck?

2.0 Tidigare forskning

Under denna rubrik presenteras tidigare forskning som delas in i följande underrubriker: 2.1 Interkulturellt förhållningssätt och kompetens och 2.2 Pedagogers attityder till ett

interkulturellt arbetssätt.

2.1 Interkulturellt förhållningssätt och kompetens

Chau och Vien (2019) belyser i sin studie hur de flesta pedagogerna visade en stor förståelse för interkulturellt lärande. Trots detta genomfördes sällan interkulturella aktiviteter, vilket

berodde på att pedagogerna i studien endast visade en kunskapsbaserad förståelse för ämnet (Chau & Vien, 2019). Enligt författarna bidrog detta till att det interkulturella arbetssättet inte genomfördes på ett korrekt sätt. Det framgår av tidigare forskning att det inte räcker med att ha kunskap om interkulturellt lärande, utan det är av stor vikt att ha förståelse för hur det kan implementeras i undervisningen. Då det påvisar att deltagarna i studierna uppvisar svårigheter kring hur det rent konkret kunde arbeta med interkulturalitet. I en annan studie menar Abduh och Rosmaladewi (2018) att det är viktigt att vara öppensinnad till interkulturalitet i sitt arbete, då det upplevdes av pedagoger lättare att acceptera nya idéer, acceptera mångfald och att ha en positiv inställning till varje barns unika egenskaper. Därför bör pedagoger vägledas och ges utbildning i interkulturell pedagogik, för att på ett korrekt sätt använda och tillämpa interkulturella lärandesituationer som främjar barns lärande och utveckling (Chau & Vien, 2019). När väl barn blir inkluderade i sin verksamhet tenderar de visa progression i sin utveckling, där de tar till sig nya kunskaper med hjälp av mångfald (Abduh & Rosmaladewi, 2018). Abduh och Rosmaladewi (2018) beskriver hur mångfald hjälper människor att se att alla människor är unika och olika. Genom att bland annat synliggöra barns olikheter i verksamheten, vilket även betyder att pedagoger bör utveckla förmågan att omsätta sina kunskaper i praktiken där barns olikheter ses som en styrka (Kim & Connelly, 2019). Även genom att bekräfta barns olika kulturer i verksamheten för att visa respekt samt förståelse för det individuella barnet (Kim & Connelly, 2019). Med andra ord belyser tidigare forskning att när väl pedagoger visar ett intresse eller nyfikenhet till interkuturalitet i sitt arbete, ledde det till att pedagogerna kunde se barns unika egenskaper för en god utveckling och lärande. Att barns olikheter ska ses som en styrka i verksamheten. Å ena sidan påvisar Abduh och Rosmaladewi (2018) i sin studie hur betydelsefullt det är att förhålla sig till en interkulturell förståelse, som grundar sig i hur individen i frågan ser sig själv och förstår sig själv, för att sedan börjar lära sig om andra. Å andra sidan menar författarna att detta synsätt kan medför en problematik, att vi istället ser skillnader som en dålig sak som skapar hinder. Därför betonar Abduh och Rosmaladewi (2018) att ett interkulturellt arbetssätt innebär ett mer inkluderande samt medvetet sätt få mer förståelse för andra kulturer, men även att erkänna gemensamma och respektera skillnader. Således har barn rätt till en lärandemiljö som utgår från barns vardag och kulturella bakgrund, vilket möjliggör för barn att skapa en framtid baserad på deras egen kultur samt kunskap (Jannok Nutti, 2010).

Den kulturella mångfalden som råder i dagens samhälle innebär idag för många pedagoger att ta till sig nya färdigheter, då interkulturella dialoger och lärande är betydelsefulla i sådana miljöer. Forskningen identifiera denna sorts färdighet som en interkulturell kompetens (Günay, 2016). Skans (2011) beskriver hur pedagogerna i sin studie strävade efter att skapa en delaktighet och acceptans för barnen genom att värdesätta barnens alla språk. Forskningen påvisar dessutom hur dessa pedagoger bland annat uttryckte vilja genom att presentera metoder och strategier som ökade ett interkulturellt lärande i verksamheten (Skans, 2011). Dock problematiseras att vara interkulturellt känslig, som innebär frågor om ojämlikheter i utbildningen såsom, språk och kulturella skillnader, vilket författarna menar leder till att lärares självkänsla försämras och förmågan att undervisa i den mångfaldiga klassrummen (Kim & Connelly, 2019). Däremot belyser Günay (2016) i sin studie hur självbedömning av eget arbete bidrar till självreflektion över sina egna intellektuella interaktioner. Vidare beskriver forskaren att dessa reflektioner utvecklar lärares tänkande och ökar deras medvetenhet över sig själva, och hur det vidare kan utveckla deras undervisning. Vidare belyser Gomez-Zermeño (2018) hur väsentligt det att erbjuda lärare utbildning för att stärka deras interkulturella kompetens. När pedagoger medvetet använder mångfalden i sin undervisning, kunde pedagoger lättare identifiera barns styrkor och utmaningar (Slapac & Kim, 2014). Alltså påvisar tidigare forskning att det är lika viktigt att erbjuda pedagoger kompetensutveckling inom området såväl som det är att ha en positiv inställning till det. En bra grund är att pedagoger förstår sig själv samt hur de ser sig själv för att på så vis kunna förstå andra.

2.2 Pedagogers attityder till ett interkulturellt arbetssätt

Förskollärarna i Abdullah och Abdullahs (2018) studie upplevde att en mångkulturell utbildning är onödig och att det snarare bidrar till att det uppmuntrar till stolthet över ens egna kultur. Vissa pedagoger i studien såg även den mångkulturella utbildningen som irrelevant för undervisningen, som endast skapar sociala konflikter i klassrummen. Författarna betonar att ett sådant synsätt påvisar ett bristande förståelse för mångkulturalismen (Abdullah & Abdullah, 2018). I en annan studie framställs det hur pedagogernas positiva attityd till mångkulturaliteten, framförallt barnens olika språk framhölls som viktiga, och där de gavs möjlighet till att möta verksamhetens olika språk i olika lärandesituationer (Skans, 2011). Likaså förklarar Günay (2016) hur pedagogers attityd är avgörande ifall det uppmuntras till ett intellektuellt lärande. Studien menar vidare på att ju fler pedagoger ser värdet i interkulturalitet speglar det pedagoger beteende, där det istället ser det som en betydelsefull aspekt i barns lärande och utveckling.

Alltsåframgår det av tidigare forskning att det som sätter hinder för ett interkulturellt arbetssätt är pedagogers attityd till det.

Att arbeta interkulturellt beskrivs utifrån en så kallade cross-cultural learning experience, som hjälpte pedagogerna i studien att komma underfund med egna antaganden och fördomar om kultur som många gånger speglar deras förståelse för mångkulturalismen (Slapac & kim, 2014). Vilket resulterade i att de deltagande i studien gavs en bättre förståelse för såväl sig själva som andra, för att ge barn rätt utmaningar i deras utveckling och lärande. I en annan studie visade resultatet att det är uppenbart att pedagogernas inställning är en viktig faktor som påverkar hur pedagoger arbetar med mångkulturaliteten i sina undervisningar (Kim & Connelly, 2019). Däremot belyser forskningen ett annat synsätt av en attityd, som är den positiva inställningen till interkuturaliteten som istället bidrar till att pedagoger ser värdet i interkulturellt lärande där de möjliggör för interkulturella lärandesituationer i verksamheten. Forskningen uppmärksamgör pedagogers inställning och kompetens är avgörande för hur pedagoger förhåller sig interkulturellt i sitt arbete. Därför vill jag som författare i denna studie skifta fokuset mot att istället finna variationer kring hur de arbetar interkulturellt.

3.0 Teoretisk utgångspunkt

Under denna rubrik presenteras studiens teori och de centrala begrepp som ligger till grund för min studie.

3.1 Fenomenografisk ansats

Utgångspunkten för en fenomenografisk ansats är enligt Fejes och Thornberg (2015) att alla individer uppfattar sin omvärld på olika sätt. Det grundläggande för denna ansats är att skilja på hur något är kontra hur något uppfattas (Larsson, 1986). Istället så ämnas det med den metoden uppmärksamheten mot att komma åt människors varierande sätt att uppfatta sin omvärld, snarare än att se likheter. Begreppet uppfattning beskrivs som ett sätt att förstå samt hur personen erfarit en händelse. Dessa erfarenheter skiljer sig från person till person beroende på hur individen erfarit sin omvärld (Fejes & Thornberg, 2015). Forskarfrågorna inom den fenomenografiska ansatsen har en specifik karaktär, där forskaren ska närma sig hur intervjupersonerna uppfattar fenomen. Det är viktigt att ställa frågor som inte bidrar till en

oreflekterad eller ett memorerat svar. Därför är det viktigt att ställa frågor där en djupare förståelse för intervjupersonernas uppfattningar kring ett fenomen kan nås (Larsson, 1986). Inom fenomenografi är det även betydelsefullt att få ett så brett svar som möjligt från de som blir intervjuade (Fejes & Thornberg, 2015).

Fenomenografisk ansats kan ses utifrån två olika perspektiv, beskrivningsnivåer som det även heter, dessa benämns som första ordningens perspektiv och andra ordningens perspektiv (Marton, 1981). Skillnaden på hur någonting är och uppfattas menar Marton (1981) kan ses utifrån första- och andra ordningens perspektiv. Marton (1981) beskriver första ordningens perspektiv som den objektiva världen, den värld som är oberoende av subjektet, alltså fakta, hur någonting är, vilket i den här studien innebär den benämning som ges av interkulturalitet. Andra ordnings perspektivet är vad en fenomenografisk ansats strävar efter, det väsentliga är subjektets uppfattning av världen som är det mest centrala inom denna beskrivningsnivå (Marton, 1981). Vidare menar Marton (1981) att detta resulterar i att människor uppfattar, förstår, handlar och orienterar sig i världen på många olika sätt. Det handlar dock inte om att beskriva vad som anses vara sant eller falskt utan det relevanta är att få fatt i individens uppfattning om en företeelse (Larsson, 1986). Larsson (1986) menar att fokuset under dessa samtal bör ligga på innebörder istället för att söka en förklaring, det vill säga huvudsaken är att beskriva hur något framstår för individen. Därför utgår studien utifrån andra ordningens perspektiv. För att besvara studiens syfte och forskningsfrågor är det viktigt för studien att få fatt i varje enskild persons individuella uppfattningar av fenomenet interkulturalitet.

4.0 Metod

Under denna rubrik presenteras studiens metod och tillvägagångssätt som avslutas med en metoddiskussion. Underrubrikerna är följande: 4.1 Urval och medverkande, 4.2 Insamling av empiri, 4.3 Intervju, 4.4 Transkribering av empiri, 4.5 Analysprocess, 4.6 Studiens tillförlitlighet, 4.7 Etiska ställningstaganden och 4.8 Metoddiskussion.

4.1 Urval och medverkande

Total fem pedagoger från fem förskolor från olika kommuner i södra Sverige intervjuades. Förskolorna som valdes ut är förskolor i mångkulturella områden, detta för att få en stor mängd

av data att analysera, då det är med störst sannolikhet att dessa områden arbetar med interkulturalitet i förskolan. Deltagarna i studien valdes utifrån snöbollsurvalet för att få en bredare representation för mitt undersökningsområde med erfarenhet till studiens forskningsfråga. Bryman (2018) beskriver snöbollsurvalet som ett urval av personer som är relevanta för undersökningen, och dessa valda personer rekommenderar andra att delta i undersökningen. Pedagogerna i studien har fått fingerade namn och benämns som Åsa, Lilly, Samira, Christina och Roda.

4.2 Insamling av empiri

Det empiriska materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer, där jag som författare vill få fram hur förskollärare och barnskötares beskrivna att de arbetar med interkulturalitet. Hur de tar tillvara på barnens mångkulturalitet i sitt arbete. Studien vill upptäcka och beskriva variationer mellan uppfattningar kring ett interkulturellt arbetssätt. De urval som gjorts för studien är att intervjua både förskollärare och barnskötare. Då både förskollärare och barnskötares uppfattningar av fenomenet interkulturalitet är betydelsefullt för studiens undersökning. Intervjuerna skedde via digitala möten, såsom zoom och telefonintervjuer. Deltagarna fick ta del av samtyckesblanketter innan intervjun som skickade ut till respektive förskollärare och barnskötare, där det stod information om studien syfte och etiska ställningstagande (se bilaga 1).

4.3 Intervju

Intervju beskrivs av Hallin och Helin (2018) som ett tillstånd där människor lyssnar på varandra - eller lyssnar in varandra. Det väsentliga under en intervju är att förstå den som blir intervjuad. Därför bör intervjuaren inta en öppen och nyfiken inställning till samtalet (Hallin & Helin, 2018). Vilket denna studie har strävat efter under samtalen. Bryman (2018) menar att under en kvalitativ undersökning borde intervjuaren fokusera på vad som sägs och hur det sägs under samtalet. För att visa den som blir intervjuad all uppmärksamhet är det viktigt att under sådana samtal inte bli distraherad av exempelvis anteckningar. Därför belyser Bryman (2018) hur ljudinspelning och videoinspelning är en bra metod att använda sig av. Av den orsaken har jag som författare valt att använda ljudinspelning som ett verktyg under intervjuerna. Detta tillvägagångssätt gör det möjligt för en detaljerad analys, då det går att fånga deltagarnas svar med deras egna ord. Med anteckningar menar Bryman (2018) att intervjuaren lättare kan missa

fraser och uttryck. Vidare menar Bjørndal (2005) att en ljud- och bildinspelning möjliggör för oss att se situationen upprepade gånger. Dessutom menar han att vid varje uppspelning går det att upptäcka nya saker.Denna studie utgår därför från intervjuer som genomförts via digitala möten såsom telefonsamtal och videosamtal.

Utifrån den fenomenografisk ansatsens andra ordningens perspektiv, fokuserar studien på pedagogers varierande uppfattningar kring fenomenet interkulturalitet. Då deltagarna får frågor kring fenomenet där de fritt kan beskriva deras individuella uppfattningar. I en fenomenografisk intervju är intervjufrågorna halvstrukturerade och tematiska. Frågorna ska beröra det fenomen som skall undersökas. Samtalet ska styras i den riktning deltagarna tar under samtalet, vilket innebär att frågorna är i hög grad beroende av de svar som ges under intervjun (Fejes & Thornberg, 2015). Deltagarnas svar varierade, vilket Fejes och Thornberg (2015) menar att det innebär att intervjuaren anpassade följdfrågorna utifrån deltagarnas svar. Under samtalet ställer intervjuaren ytterligare frågor som leder till ett reflekterande svar (Fejes & Thornberg, 2015). Denna typ av fördjupat samtal beskrivs av Fejes & Thornberg (2015) som probing, där intervjuerna ställer följdfrågor såsom, hur menar du då? eller kan du utveckla ditt svar lite mer? Likaså menar författarna att den icke-verbala probing, såsom att nicka eller humma för att visa att man är lyhörd och intresserad av vad som sägs, vilket är en viktig aspekt inom den fenomenografisk intervjun (Fejes & Thornberg, 2015).En annan viktig aspekt som Bryman (2018) lyfter är att upprepa intervjupersonernas svar för att få en bekräftelse på att intervjuaren förstått hen på rätt sätt. Detta är en metod jag som författare använt mig av under samtalen med deltagarna.

4.4 Transkribering av empiri

Efter intervjuerna transkriberades alla intervjuer ordagrant. Den totala empirin bestod av 100 minuter inspelat material. Ljudinspelningarna pausades flertal gånger för att skriva ner exakt vad som sades under intervjuerna, men även så att studien inte går miste om viktiga uttalanden. Detta skrevs ner i ett Word dokument, och varje intervju transkriberades i ett enskilt dokument, för att på ett tydligt sätt särskilja de olika intervjuerna. För att läsaren ska förstå deltagarnas uttalande användes punkt och kommatecken under processen av transkriberingen. Bryman (2011) menar att transkriberingen är en betydelsefull process för en kvalitativ undersökning, för att få en så utförlig analys som möjligt med hjälp av deltagarnas ord.

4.5 Analysprocess

Inom den fenomenografisk ansatsen genomgås analysprocessen i sju faser, nämligen att bekanta sig med materialet, kondensation, jämförelse, gruppering, artikulera kategorierna, namnge kategorierna, samt kontrastiv fas. Första steget handlar om att läsa igenom transkriberingen av intervjuerna flera gånger om tills forskaren känner materialet (Fejes & Thornberg, 2015). Fejes och Thornberg (2015) beskriver första fasen som att forskaren bekanta sig med materialet, att forskaren lär känna materialet helt. Därför lästes all transkribering noggrant, och vid upprepade gånger för att säkerställa att materialet var väl genomläst.

Analysprocessens andra fas är kondensation, enligt Fejes och Thornberg (2015) är det inom denna fas analysprocessen startar. Författaren menar vidare att här väljer intervjuaren det mest betydelsefulla uttalanden som den intervjuade gett uttryck för. Därav låg fokuset på deltagarnas individuella uppfattningar om fenomenet interkulturellt arbetssätt. Inom denna fas rekommenderas det att arbeta med papper och penna, då forskaren lättare kan gruppera uttalandena fysiskt. Sedan går det att tydligt få överblick över de olika grupperna som forskaren funnit (Fejes & Thornberg, 2015). Därmed skrevs transkriberingarna ut i A4 papper där varje intervju fick en specifik färg som de olika uttalandena markerades med. Denna fas menar Fejes och Thornberg (2015) ska ligga till grund för analysprocessen.

Den tredje fasen är jämförelse, som Fejes och Thornberg (2015) menar innebär att forskaren jämför de olika uttalanden som valts ut. De menar att forskare ska försöka hitta likheter och skillnader mellan uttalandena. Fenomenografin strävar efter att urskilja variationer eller skillnader mellan uppfattningar, och för att detta ska bli möjligt behöver forskare identifiera likheter (Fejes & Thornberg, 2015). Alla markerade uttalanden flyttades över till ett nytt dokument, för att tydligt kunna jämför likheter och skillnader på de olika uttalandena. För att synliggöra de olika uppfattningarna deltagarna har av fenomenet interkulturellt arbetssätt.

Analysprocessens fjärde fas gruppering, under denna fas har skillnader och likheter identifierats. Inom denna fas ska forskaren relatera styckena till varandra (Fejes & Thornberg, 2015). De menar vidare på att dessa individers olikheter kring deras uppfattningar består av variationer på uppfattningar. Inom denna fas uppmärksammades likheter kring deras uppfattningar men även variationer kring likheterna.

Femte fasen är artikulera kategorierna, inom denna fas står likheter i centrum. Forskaren ska här hitta det centrala i likheterna i de olika styckena. Här bestäms det dessutom var gränsen går för de olika uppfattningar, alltså hur stor variationerna mellan kategorierna utan

att behöva bilda en ny kategori (Fejes och Thornberg, 2015). Inom denna fas bildades det inte en ny kategori.

Den sjätte analysprocessen är attnamnge kategorierna, som innebär att namnge de olika funna kategorierna. När väl kategorierna namnges så framträder det mest signifikanta i materialet och bör vara relativt korta i sina beteckningar (Fejes och Thornberg, 2015). Till en början blev kategorierna följande: kontakt med hemmet, förskolan ansvar, utmaningar med interkuturaliteten, interkulturellt arbete, fortbildning, anpassad undervisning och önskat arbete.

Analysprocessens sista fas är kontrastiv fas och här är det viktigt att undersöka de olika styckena och se ifall de kan ingå i fler än en kategori. Momentet brukar oftast resultera i att vi först har många kategorier som sedan kan slås ihop och där studien kan få färre kategorier (Fejes och Thornberg (2015). De sju kategorierna reducerades till fyra beskrivningskategorier som bidrog till studiens resultat. Beskrivningskategorierna Kontakt med hemmet och Förskolans ansvar blev till Uppfattningar om samverkan, kategorin utmaningar med interkulturalitet blev till beskrivningskategorin Uppfattningar om utmaningar med flerspråkighet, Interkulturellt arbete och Anpassad undervisning blev till Uppfattningar om hur deltagarna arbetar med språket i förskolan, Fortbildning samt Önskad arbete blev till Uppfattningar om hur deltagarna vill arbetat med kultur och tradition.

4.6 Studiens tillförlitlighet

Tillförlitlighet är indelade i fyra beståndsdelar som är viktiga för en kvalitativ forskning. De olika beståndsdelarna benämns som trovärdighet (credibility), överförbarhet (transferability), pålitlighet (dependability) och en möjlighet att styrka och konfirmera (confirmability) (Bryman, 2018). Bryman (2018) beskriver trovärdighet där forskningen har utförts i enlighet med de regler som finns och att deltagarna i studien får ta del av resultatet, för att ge deltagarna en möjlighet till att påpeka det som anses vara felaktigt i resultatet enligt deras mening. Detta sänkte trovärdigheten i studien då jag som författare inte haft någon kontakt med deltagaren efter intervjuerna. Författaren beskriver överförbarhet där studien ska kunna tillämpas i ett annat sammanhang med samma förutsättningar (Bryman, 2018), och denna studie är skriven tydlig. När det gäller studiens pålitlighet handlar det om att alla faser ska vara synliga för de som vill ta del av studien och genomföra den (Bryman, 2018), vilket jag som författare har strävat efter i studien. Slutligen beskriver Bryman (2018) att kunna styrka och konfirmera innebär att ens egna värderingar inte påverkar studiens undersökning och resultat. Därför har

studien strävat efter att deltagarna fått delge sina uppfattningar kring fenomenet interkulturellt arbetssätt.

4.7 Etiska ställningstaganden

Studien har tagit hänsyn till Vetenskapsrådets (2002) fyra forskningsetiska principer som är, informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Angående informationskravet fick deltagarna information kring studiens syfte och vilka villkor som gäller för deras deltagande. Med hänsyn taget till samtyckeskravet där författaren frågar om lov om att använda det insamlade empirin till studien (se bilaga 1). Samtycketsblanketterna skickades ut i förväg till respektive förskollärare och barnskötare. Studien avidentifierade deltagarna och namngav respektive förskolepersonal till, Åsa, Lilly, Samira, Christina och Roda. Deltagaren har fått fingerade namn för att utomstående inte ska kunna identifiera deltagarna. Slutligen kommer studiens insamlade empirin nyttjas till examensarbete som sedan raderas.

4.8 Metoddiskussion

Med tanke på studiens syfte som är att få fatt i variationer av uppfattningar kring fenomenet interkulturellt arbetssätt, därav blev det lämpligt att använda sig av kvalitativa intervjuer utifrån en fenomenografisk ansats. Intervjuerna utfördes i enlighet med hur Hallin och Helin (2018) beskriver som en bra intervju, och det är att intervjuaren bör visa öppenhet och nyfikenhet till samtalet. Enligt Bryman (2011) är transkriberingen en viktig process för en kvalitativ undersökning, för att få en så omfattande analys som möjligt. Under transkriberingen upplevdes det stundtals svårt att förstå det som sades under intervjuerna, vilket Bryman (2018) menar är väsentligt för en kvalitativ undersökning, där fokuset ska ligga på vad som sägs och hur det sägs under samtalet. Trots problematiken kring att det var svårt att höra det som sades menar Bjørndal (2005) att en ljud- och bildinspelning ger oss möjlighet till att se en situation upprepade gånger.

Enligt en fenomenografisk ansats är frågorna halvstrukturerade, vilket innebär att frågorna är mer eller mindre en kombination av ostrukturerade och strukturerade frågor, vilket ger oss mättat svar (Fejes & Thornberg, 2015). Under intervjuerna uppstod det en problematik, då det ibland blev att vissa frågor hamnade i skymundan då strukturen är beroende av hur

deltagarna besvarade frågorna som styrde i vilken följd frågorna kom. Vissa frågor besvarades djupgående och andra inte, vilket ledde till att vissa frågor inte riktigt blev uttömda. Istället hade intervjuaren kunnat återkomma till frågor där det upplevts att den inte blivit besvarad och ställa ytterligare följdfrågor, på så sätt hade frågorna kanske blivit riktigt uttömda. En annan aspekt av studien som författaren upplevde svårigheter kring var hur många som skulle intervjuas för att få en så mättad analys som möjligt. Detta lyfter Bryman (2018) som en problematik inom en kvalitativ undersökning som forskare kan ställas inför. Bryman (2018) menar att urvalsstorleken i en kvalitativ forskning bör inte vara så liten att det inte går att nå en datamättnad, dock ska urvalet samtidigt inte heller bidra till att vi inte uppnår en datamättnad (Bryman, 2018). Därför blev det naturligt för denna studie att utgå från snöbollsurvalet, vilket Bryman (2018) beskriver som ett urval av personer som är relevanta för undersökningen, men även att de valda personerna rekommenderar andra att delta i undersökningen.

Vad gäller studiens analysprocess upplevde jag som författare att det var otroligt mycket insamlad data att gå igenom, vilket var ansträngande att ta sig ann. Då författaren inte ville missa viktigt uttalade blev det väsentligt att gå igenom materialet två gånger för att säkerställa att alla uttalanden skrevs ner ordagarand. En annan aspekt av analysprocessen som upplevdes vara svårt var sista fasen som Fejes och Thornberg (2015) beskriver som kontrastiv fas, där det var svårt att slå ihop kategorier. Dock upplevdes denna analysmodell som ett stöd i analysprocessen som var till stor hjälp att ta sig igen alla insamlad empiri som bidrog till ett resultat. Angående samtyckeskravet, vilket är en av de fyra forskningsetiska principerna som Vetenskapsrådet (2002) lyfter. Författaren anser att samtyckesblanketterna inte fyllde någon funktion för studiens undersökning. Det hade räckt med att berätta om studiens syfte samt de etiska ställningstagande.

5.0 Resultat och Analys

Här presenteras studiens resultat och analys. Resultatet delas in i fyra kategorier som beskriver olika uppfattningar deltagarna gett i uttryck för. Dessa benämns som följande: 5.1 Uppfattningar om utmaningar med flerspråkighet, 5.2 Uppfattningar om samverkan, 5.3 Uppfattningar om hur deltagarna vill arbetat med språket, och 5.4 Uppfattningar om hur deltagarna vill arbetar med kultur och traditioner.

5.1 Uppfattningar om utmaningar med flerspråkighet

Under intervjun framkom det varierande uppfattningar kring utmaningar med flerspråkigheten i förskolan.

Roda - Alla har olika sätt och syn på hur de vill arbeta med

flerspråkigheten i förskolan. Jag har aldrig sett att en förskola jobbar på exakt samma sätt. Du ser ju att en och samma verksamhet har man olika tankesätt och arbetssätt. Därför kan det många gånger krascha mellan olika pedagoger, och jag kan tycka att den utmaningen är den

svåraste att handskas med.

Rodas uppfattning kring vilka utmaningar som hon stöter på i arbetet med flerspråkighet i förskolan är att alla är olika och har olika idéer på hur de vill arbeta i verksamheten. Dessa olikheter beskriver Roda som en utmaning. I utsagan framgår det dessutom att Roda lyfter hur dessa olikheter kring arbetet med flerspråkighet kan bidra till konflikter pedagogerna emellan. Roda uppfattar denna konflikt som utmanande och svårt att hantera. En tolkning av utsagan är att Roda anser att detta är en av orsakerna till det komplexa arbetet med a med barns olika modersmål i förskolan. Vidare går det att tolka utsagan som att allt grundar sig i hur pedagogerna ser på flerspråkighet samt hur de vill arbeta med det i verksamheten. I nästkommande utsaga beskriver Lilly en annan typ av utmaning som hon uppfattar sätter hinder för arbetet med flerspråkighet i förskolan.

Lilly- Om jag märker att ett barn inte kan det svenska språket och att

man vet att de pratar ett annat språk hemma, för mig blir den största utmaningen vilket språk vi ska stärka, modersmålet eller det svenska

språket.

Däremot är Lillys uppfattningar kring vad som är utmanande för henne hur hon bemöter barn som är flerspråkiga i verksamheten. Lilly beskriver att hon har svårt att avgöra vilket språk hon ska stärka när det gäller flerspråkiga barn. Det går att tolka Lillys uppfattning som att hon upplever att det blir problematiskt när hon ska förhålla sig till två språk samtidigt.

Christina - Jag tror inte vi tar hänsyn till detta idag då vi fokuserar

mycket på att barnen ska lära sig det svenska språket.

Däremot beskriver Christina i utsagan att pedagoger idag inter tar vara på barnens olika modersmål i verksamheten. Tillskillnad från Lillys uppfattning menar Christina istället att pedagoger medvetet väljer att fokusera på det svenska språket. Det går att tolka Christinas uppfattning som att ansvaret ligger på pedagogerna att interagera barns olika modersmål i verksamheten.

5.2 Uppfattningar om samverkan

Under intervjun framkom det varierande uppfattningar kring betydelsen av samverkan mellan hemmet och förskolan som enligt deltagarna möjliggör ett interkulturellt arbetssätt.

Samira - Jag skulle nog säga språket är det mest utmanande. Det är

svårt att kommunicera med föräldrarna ibland, och ibland kan det leda till att man missuppfattar varandra. Ibland kan även dessa missuppfattningar även leda till konflikter som jag många gånger

tycker är svåra att lösa.

I utsagan beskriver Samira att hon ser språket som den mest utmanande. Föräldrakontakten uppfattar hon att den ibland kan bidrar till kommunikationssvårigheter, då hon uttrycker Det är svårt att kommunicera med föräldrarna. Samiras uppfattningar om de utmaningar som föräldrakontakten tillför går att tolka som att Samira upplever att språkbarriär är det som leder till missuppfattningar som på sin tur leder till att konflikter mellan pedagoger och föräldrar uppstår. Vidare går det att tolka intervjusvaret som att Samira uppfattar att dessa kommunikationssvårigheter bidrar till att samverkan mellan hemmet och förskolan påverkas på. I nästa utsaga uppfattar däremot Åsa att trygghet är en betydelsefull aspekt i hur förskolan samverkar med hemmet.

Åsa- Men känner man sig trygg med det man gör så speglar det över

sig på föräldrarna också.

Det går att tolka Åsas uttalanden som att hon anser att tryggheten förskolepersonalen utstrålar bidrar till att föräldrarna också känner sig framförallt trygghet med dem och de arbete de gör i

verksamheten, då Åsa säger att det speglar över sig till föräldrarna. Åsas uppfattningar av samverkan mellan hemmet och förskolan menar hon handlar om hur trygg man är som förskolepersonal.

Roda- Jag växte upp med föräldrar som hade svårt med det svenska

språket och samhället i stort. Så det svenska traditionerna var alltså väldigt främmande för mina föräldrar vilket blev en naturlig reaktion

av mina föräldrar att behålla mig hemma när det var Lucian eller Julavslutning till exempel. Idag förstår jag vad det handlade om och

att det var en missuppfattning och för lite kunskap om vad barnen firar och får uppleva i förskolan. Dessa missuppfattningar är svåra att

bryta ner. För mina föräldrar handlade Lucia om jul och att det var ett religiöst firande.

En tolkning av detta svar är att Roda belyser hur hennes föräldrars möte med den svenska kulturen bidrog till en kulturkrock. Roda menar att de fick syn på olika traditioner och kulturer som var olikt deras egna. Detta då Roda uttryckte att de svenska traditionerna var främmande för dem. Det går att tolka Rodas uppfattning av samverkan mellan hemmet och förskolan handlar om att bryta ner dessa missuppfattningar, då Roda nämner att det är en missuppfattning handlade om att hennes föräldrar hade för lite kunskap om dessa traditioner och vad firandet hade för betydelse för förskolan. Det går att ytterligare tolka Rodas svar att dessa missuppfattningar går att bryta genom att stärka samverkan mellan hemmet och förskolan, där förskolepersonalen tillsammans med föräldrarna kan utbyta kunskap för att få en bredare förståelse för som är i det här fallet den svenska kulturen och dess betydelse för verksamheten. En vidare tolkning av intervjusvaret är att Roda anser att ansvaret ligger på förskolan och att hennes uppfattningar av samverkan mellan hemmet och förskolan bygger på att tillsammans bryta dessa missuppfattningar.

Lilly - Jag brukar tillsammans med mina kollegor gå på en utbildning

som heter “bygga broar” där vi får konkreta verktyg i hur vi kan tillsammans med föräldrar kan leva i varandras kontext. Hur vi kan få

dem att vilja förstå förskolan och vårt uppdrag utan att döma dem. Vi förstår att många föräldrar har sina egna normer och värderingar, och istället för att skapa ett vi och dem tänk, vill vi snarare försöka

förstå varandra så att vi kan erbjuda deras barn en god pedagogisk verksamhet.

Lilly uppfattar att utbildningen Bygga broar ger verksamheten goda möjligheter till ett samverka med föräldrar. Lilly upplever att hon får verktyg i hur hon kan arbeta med det i verksamheten. En tolkning av Lillys intervjusvar är att utbildningen ger dem förutsättningar till att tillsammans med föräldrarna förstå varandras världar som präglas av olika värderingar och normer, alla är viktiga i det här sammanhanget. Det framgår i utsagan att även föräldrarna har egna normer och värderingar, vilket kan tolkas att Lilly vill uppnå en ömsesidig respekt gentemot varandras olikheter. Det går ytterligare att tolka uttalandet som att Lilly vill skapa en så god verksamhet för barnen att vistas i.

5.3 Uppfattningar om hur deltagarna arbetar med språket i förskolan

Under intervju framkom varierande uppfattningar kring hur de arbetar med språket i förskolan. Deltagarna gemensam uppfattning kring ett interkulturellt arbetssätt var flerspråkighet och språket generellt.

Samira- På vår avdelning får barnen ta med böcker som är skriva på

deras språk, vi har nära kontakt med vårdnadshavare som hjälper oss med vardagliga fraser på deras hemspråk som till exempel hej, mjölk,

sitta med mera.

Samira uppfattar att hon arbetar med interkuturaliteten i förskolan genom att erbjuda barnböcker på deras modersmål. Det går att tolka hennes uppfattning som att det är betydelsefullt att inkludera alla språken genom att ha en större representation av böcker. Vidare beskriver Samira hur föräldrar hjälper till med vardagliga fraser på modersmålet. En tolkning av Samiras uppfattning är att språket är väsentligt del i hur de arbetet interkulturellt i förskolan och att hur viktigt det är ta hjälp av föräldrar i arbetet med flerspråkighet.

Lilly- Vi tar hjälp av Google translate mycket som vi sedan skriver

med latinska bokstäver så vi vet hur vi ska uttala orden eller fraserna som barnen nämner eller som vi bara spontant vill lära oss.

Lilly beskriver sitt sätt att arbeta interkulturellt handlar om hur hon tar hjälp av Google Translate för att höra hur ord och fraser uttalas i de olika språken barnen talar. Det går att tolka Lillys utsaga som att hon vill lära sig dessa fraser och ord för att bättre kunna kommunicera med barnen. Med tanke på att Lilly uttryckte att hon gör detta spontat, går det att tolka detta vidare som att det är ett naturligt sätt för henne att inkludera interkuturalieten i sitt arbete.

Christina - När vi har sångsamlingar brukar vi sjunga på olika de

olika språk barnen pratar här på förskolan. Vi använder även en padda när vi känner att vi inte kan vissa sånger, och då kan barnen

istället för höra sångerna på paddan istället.

Utsagan ovan beskriver Christina hur hon använder sig av andra språk under sångsamlingarna de har på förskolan. Hennes uppfattningar av ett interkulturellt arbetssätt är när de olika språken inkluderas i sångsamlingarna. Christinas beskriver dessutom att hon använder sig av de språken som barnen talar, då det går att tolka uttalandet att hon tycker att det r betydelsefullt att använda de språk som talas i förskolan. Christina uttrycker Vi använder oss av padda när vi känner att vi inte kan vissa sånger, Vilket kan tolkas att hon inte begränsas av sina språkkunskaper, då hon tar hjälp av digitala verktyg som på sin tur bidra till en inkluderande aktivitet.

Åsa - Och att man tycker att det är ok att barnen pratar sitt hemspråk

och att man är intresserad av deras språk där man frågar om vad saker heter, att man har ett utbyte av deras språk och även med

föräldrarna.

Åsa uppfattar att hon arbetar med interkuturaliteten genom att visa öppenhet och nyfikenhet för barns olika språk, genom att fråga hur exempelvis ord uttalas på barnens olika modersmål. Likt Samiras uppfattning menar Åsa att samarbetet med föräldrar möjliggör ett interkulturellt arbete i förskolan. Då Åsa också säger att de tar hjälp av föräldrar när det gäller att få hjälp med ord och fraser. Det går att tolka Åsas utsaga som att hon värdesätter barns olika språk och anser att det är betydelsefullt för henne att lära sig de olika språken för att förstå barnet. Ytterligare tolkas det att Åsa relaterar det interkulturella arbetssättet till att stärka barns modersmål i förskolan.

Åsa- För ganska många år sedan hade vi sparat vikariepengar, där

man kunde jobbade en till två dagar utan vikarie. Dem pengarna får vi inte spara idag, tyvärr. Då hade vi sparat ihop så att vi kunde åka på

en konferens uppe i Stockholm om tvåspråkighet eller flerspråkighet som varade i två dagar. Det var korta små föreläsningar. Det var

jättebra och vi lärde oss så mycket av detta.

Åsa beskriver hur de förr kunde välja vilken typ av utbildningar/föreläsningar de ville gå på. Varpå Åsa menar att de lättare kunde påverka vilka typer av utbildningar/föreläsningar det skulle gå på. En tolkning utifrån utsagan är att Åsa upplever deras påverkan är betydelsefull för att de vet vad verksamheten är i behov av. Det går ytterligare tolka utsagan som att tolka Åsas uppfattning som att dessa föreläsningar hade en relevans för deras arbete i förskolan. Åsa beskriver även att konferensen var kompetensutvecklande. Därför går det att tolka Åsas uppfattning som att det är viktigt med fortbildning, för att det möjliggör ett interkulturellt arbete i förskolan.

5.4 Uppfattningar om hur deltagarna vill arbetat med kultur och tradition

Under intervjun framkom det variationer kring uppfattningar om hur deltagarna vill arbeta med olika kulturer och traditioner i förskolan.

Lilly - Jag hade velat jobba individuellt med barnens modersmål, om

de nu redan har det svenska språket så hade jag gärna velat jobba extra med det.

Utifrån Lillys uppfattningar kring hur hon vill arbeta med interkuturaliteten, visar utsaga ovans att hon gärna hade velat arbeta extra med barns olika modersmål, fast på individnivå. Därför går det att tolka Lillys uttalande som att det endast handlar om de barn som redan visar på att de behärskar det svenska språket väl, då hon uttryckte om de nu har det svenska språket.

Roda- Många bilderböckerna representerar inte folk som kommer

från de länder barnen representerar. De får även en fel bild av verkligheten när de endast skrivs till exempel om djur när böckerna

Roda uppfattar i denna utsaga att den bristande representation skapar en felaktig bild av verkligheten. Vidare uppfattar Roda att böckernas innehåll många gånger visar en felaktig bild, och i det här avseendet uttryckte hon hur bilderböcker förmedlar en felaktig bild av Afrika. I nästa intervjusvar beskriver Roda hennes uppfattningar om hur och på vilket sätt hon vill att bilderböcker ska representeras i förskolan.

Roda- Jag hade gjort revolution på böckerna rensat ut det de gamla

och fått in nytt. Det finns så dåligt med representation av olika kulturer, traditioner och människor i svenska bilderböcker. Många

barn kan inte känna igen sig i det som läses upp för dem.

Roda uppvisar en önskan om att byta ut bilderböcker som inte är tillräckligt representativa enligt henne. Då hon beskriver att det finns dåligt med representation av olika kulturer och språk som barnen representerar. Roda uppfattar att många barn inte kan känna igen sig i böckerna och att barnen inte får möta olika utseenden eller kulturer i dagens bilderböcker. Hennes uppfattningar av hur hon vill arbeta med interkuturaliteten är att förskolan istället köper eller lånar nya böcker som har en bredare representation av kultur, språk och traditioner. Det går att tolka utsagor som att dagens bilderböcker är exkluderande när det gäller traditioner och kulturer av olika slag.

Samira- Jag hade betalat för varje pedagog på förskolan att få åka

på språkkurser och språkresor för att få en större förståelse för olika kulturer och språk, jag tror att detta hade bidragit till mer kunskap om hur andra kulturer har det samt hur de undervisar.

Tillskillnad från Rodas uttalande uttrycker Samira att hon gärna hade velat betala för pedagoger att gå på språkresor och gå på språkkurser. Samira uppfattar dessa kurser och resor som att det kan bidrar till att pedagoger bättre kan förstå olika kulturer och språk, men hon beskriver även att det hade inspirerat pedagoger i hur de rent konkret kan arbeta med det i förskolan. Därför går det att tolka Samiras utsaga som att pedagoger inte endast behöver kunskap om kultur och traditioner, men hur betydelsefullt det är att uppleva olika kulturer och språk för att hitta strategier och metoder för hur de kan arbeta interkulturellt i förskolan.

Roda- Jag hade önskat att när det är Eid, att vi då firar detta eller när

det är Hanukkah att vi firar det och att det inte endast är svenska traditioner vi ska fira, det för mig är att arbeta interkulturellt.

I intervjusvaret uttrycker Roda hur hon gärna hade velat att andra traditioner och kulturer ska ta mer plats i verksamheten än vad det gör. Det går att tolka detta som att hon upplever att det endast firar svenska traditioner i förskolan, men att det finns som många andra traditioner och kulturer som barnen på förskolorna representerar. Roda uppfattar ett interkulturellt arbetssätt där förskolepersonal tar in andra traditioner och kulturer i verksamheten, och hon nämner specifikt traditionerna Eid och Hanukkah. Ytterligare en tolkning av detta är att Roda vill uppmärksamma de olika traditionerna. Rodas uppfattningar kring hur hon vill arbeta interkulturellt går att tolka som att hon vill arbeta utifrån ett mer inkluderande arbetssätt.

Christina- Vi har tidigare arbetat med att barnen fått resa jorden

runt, där dem tillsamman skapade ett kollage om vilka länder de hade besökt. Jag hade gärna vilja utveckla aktiviteten där vi lära oss om länder, kulturer, vad dem äter, hur musiken äter och hur dansen ser ut,

att man går in på djupet.

Christina uppfattar att hon arbetar med kultur och traditioner genom att barnen fått “resa jorden runt”. Det går att tolka utsagan som att hon har en önskan om att arbeta mer med olika kulturer och traditioner, där det betydelsefulla är att se hur människor runt om vår värld lever. Vidare går det att tolka Christinas uppfattning att arbeta med kultur och traditioner i förskolan handlar om att man fokusera på hur olika människor lever i sin helhet, då hon uttrycker att man går in på djupet.

6.0 Diskussion

Syftet med studien är att undersöka förskollärare och barnskötares uppfattningar om fenomenet interkulturalitet och hur de beskriver att de arbetar med det och hur de vill arbeta med det. Frågeställningarna var följande: Hur uppfattar pedagoger att de arbetar med interkulturalitet? Vilka olika uppfattningar om hur de vill arbeta med interkulturalitet ger pedagogerna uttryck? Under denna rubrik kommer studiens resultat diskuteras i relation till tidigare forskning och delas in i följande underrubriker: 6.1 Kommunikation, 6.2 Inkludering och kompetensutveckling och 6.3 Exkludering.

6.1 Kommunikation

Studiens resultat visar att deltagarna uppfattade interkulturellt arbetssätt på varierande sätt. Resultat visar även att deltagarna i studien är eniga om att samverkan mellan hemmet och förskolan bidrar till ett interkulturellt arbetssätt. Dessutom visade resultatet att kulturkrock är en aspekt som förekommer i arbetet med interkulturalitet, vilket stämmer överens med tidigare forskning som belyser hur pedagogers anser att ett interkulturellt arbetssätt bidrar till sociala konflikter (Abdullah & Abdullah, 2018). Dessa sociala konflikter handlar i detta avseende om föräldrarnas uppfattningar av de svenska traditionerna, vilket därav bidrog till en konflikt mellan hemmet och förskolan, då föräldrarna tog avstånd från firandet av specifika traditioner i förskolan.Farrell och Pramling Samuelsson (2018) belyser hur familjer som kommer till ett nytt samhälle utsätt för tuffa utmaningar, där de behöver interagera med kultur och det nya samhället de lever i. Därför menar författarna att pedagoger behöver ta sin tid lyssna men framförallt visa en vilja att lära sig av dessa individer samt den erfarenhet de bär på. En annan uppfattning är hur utbildning kring samverkan mellan hemmet och förskolan bidrar till ett bättre samarbete. Detta samstämmer med tidigare forskning som belyser att ett interkulturellt arbetssätt innebär ett mer inkluderande samt medvetet sätt att få mer förståelse för andra kulturer, men även erkänna gemensamma och respektera skillnader (Abduh & Rosmaladewi, 2018). Vidare visar studiens resultat hur viktigt det är med ett ömsesidigt samspel mellan hemmet och förskolan för ett fungerande samarbete. Resultatet kan förstås som att det interkulturella arbetssättet grundar sig i hur förskollärare och barnskötare samspelar med hemmet. För att ta del av varandras normer och värderingar behövs kommunikationen som ett verktyg för att få en förståelse för varandras olikheter. I resultatet framkommer det dessutom hur viktigt det är att visa öppenhet och nyfikenhet för mångfalden som finns i förskolan. Likt tidigare forskning som belyser hur väsentligt det är att vara öppensinnad till interkulturalitet, genom att acceptera nya idéer, accepterar mångfald och att ha en positiv inställning till varje barns unika egenskaper (Abduh & Rosmaladewi, 2018).

Utifrån det empiriska materialet visade det på att förskollärare och barnskötare uppfattar språket som en utmaning gällande arbetet med flerspråkighet. Resultatet visar även att språket är avgörande för hur kommunikationen med föräldrarna blir. Deltagarnas uppfattning kring de utmaningar flerspråkighet bidrar till att det kan utge ett hinder i kommunikationen, i sådana sammanhang där kommunikationen brister. Det går att förstå resultatet som att deltagarna uppfattar kommunikationssvårigheterna som försämrar kontakten med föräldrarna som i sin tur

bidrar till att missuppfattningar och att konflikter lättare kan urartas. En annan uppfattning kring utmaning med flerspråkighet är pedagogers olika sätt att arbeta samt deras olika syn på flerspråkighet kan skapa en konflikt pedagoger emellan. Resultatet kan förstås som att när väl pedagoger delar samma syn på flerspråkighet och hur de ska ge varje barn rätt förutsättningar till att utveckla de olika modersmålen, bidrar det till att arbetet med flerspråkighet underlättas. Detta går att se en koppling till Kim och Connelly (2019) studie där de lyfter hur pedagogers inställning påverkar hur de ser och tar till vara på förskolans mångfald i sin undervisning. I resultatet framgår det dessutom hur pedagoger uppfattar att de arbetar med flerspråkighet i förskolan, och en del upplever att de inte alls ta hänsyn till barns olika språk i förskolan, och andra upplever att de många gånger har svårt att välja vilket språk de ska stärka i förskolan. Utifrån analyserna går det att förstå resultatet som att de medvetet väljer bort att arbeta med barns modersmål i verksamheten, då det går att tolka resultatet som att det svenska språket har en större betydelse i verksamheten. Resultatet kan även förstås som att pedagogerna uppfattar arbetet med flerspråkighet att ena modersmålet behöver uteslutas. I en annan resultatdel visade att pedagogerna önskar arbeta mer individuellt med barnens modersmål, dock om de endast påvisar att de behärskar det svenska språket. Det går att tolka resultatet som att deltagarna uppfattar att det svenska språket ska prioriteras först, och att den är viktigare än de andra språken som barnen talar.

6.2 Inkludering och kompetensutveckling

Resultatet i studien visade att deltagarna är eniga om att inkluderingen av barns modersmål i verksamheten möjliggör ett interkulturellt arbete i förskolan. Resultatet visade varierande sätt att arbeta med språket i förskolan, där bland annat digitala verktyg är ett hjälpmedel för hur de kan använda eller lära sig fraser och ord på barnens olika modersmål.Det går att förstå resultatet som att pedagogerna upplever att det är viktigt att synliggöra barns olika språk i förskolan, men även hur viktigt det är får de anstränga sig för att lära sig barns olika språk. Vidare visar resultatet i studien hur viktigt det är att visa öppenhet och nyfikenhet till barns olika modersmål. Utifrån studiens resultat går det att se en relation till tidigare forskning som belyser att pedagoger ska sträva efter att göra barnen delaktiga i sin verksamhet och acceptera barnens alla språk (Skans, 2011). Studiens resultat visar även att förskolepersonalen samarbetar med föräldrarna och tar hjälp av deras språkkunskaper, vilket samstämmer med Farrell och Pramling Samuelsson (2018) som belyser att föräldrarnas delaktighet och inflytande är gynnsam för

verksamheten. Dessutom tyder resultatet på att fortbildning och föreläsningar av eget förslag bidrar till en kompetensutveckling, vilket är betydelsefullt för hur förskolepersonalen arbetar med språket i förskolan. Deltagarnas uppfattning kring önskat arbete med interkulturalitet handlade främst om hur utbildning kring hur de bättre kan arbeta med det i förskolan. Av den anledning går det att tolka resultatet som att de brister i kunskapen om hur de ska arbeta interkulturellt, då de uttrycker en önskan om utbildning. Tidigare forskning belyser även detta, för att möjliggöra interkulturella lärandesituationer som främjar barns lärande och utveckling, behöver pedagoger utbildning i att stärka deras interkulturella kompetens (Chau & Vien, 2019; Gomez-Zermeño, 2018).

6.3 Exkludering

Utifrån studiens resultat arbetar pedagogerna endast med språket i arbetet med interkulturalitet, men att det finns en önskan om att arbeta mer med olika kulturer och traditioner. Det gemensamma i deras uppfattningar gällande arbetet med interkulturalitet är att språket var deras sätt att arbetat interkulturellt. Det kan handla om att språket är lättare att förstå och hitta strategier i hur de kan arbeta med det rent konkret i förskolan. Därför går det att tolka studiens resultat som att deltagarna känner en osäkerhet gällande hur de kan arbeta med olika kulturer och traditioner i förskolan. Under samtalen uttrycker pedagogerna att de vill arbeta mer med kultur och traditioner i förskolan. De har varierande uppfattningar kring hur de vill arbeta med olika kulturer och traditioner.Studiens resultat visar hur deltagarna vill uppleva olika kulturer, språk och traditioner för att bättre kunna arbeta med det i förskolan. Det samstämmer med tidigare forskning som beskriver ett interkulturellt arbetssätt som ett arbetssätt som är inkluderande samt bidrar till förståelse för andra kulturer, där pedagoger ser det gemensamma och samtidigt respekterar skillnader (Abduh & Rosmaladewi, 2018). Det går att förstå resultatet som att pedagogerna anser att det är av stor betydelse att erfara olika kulturer och att det inte räcker med kunskap om olika kulturer. Detta belyser även forskning hur viktigt det är att synliggöra barns olikheter i verksamheten (Kim & Connelly, 2019). Trots detta påvisar resultatet att finns en önskan bland deltagarna att arbeta mer med de olika traditioner barnen representerar för att påvisa förskolans mångfald. Utifrån analysen går det att förstå resultatet som att de omedvetet exkluderar vissa kulturer och traditioner i utbildningssyfte, då vissa kulturer och traditioner inte synliggörs i verksamheten.

En annan typ av exkludering som framgår i resultatavsnittet är att det finns en uppfattning om att dagens bilderböcker inte är så representativa, och att det finns en strävan att införskaffa mer representativa bilderböcker i förskolan. Det går att tolka resultatet som att bilderböcker är exkluderande.Vidare går det att förstå resultatet som att det är betydelsefullt att bilderböckerna ska vara mer representativa för att öka möjligheten för barnen att vidga deras förståelse för olika språk, kulturer och traditioner. Det går att tolka uppfattningarna som att det påverka barnens sätt att se och förstå sin omvärld då bilderböckerna misslyckas med sin representation, vilket kan påverka hur barnen uppfattar sin omvärld och ger dem en felaktig bild av världen. Därför går det att förstå resultatet som att det är av stor vikt att bilderböckerna ska representera variationer av kultur, språk och traditioner. Vilket även tidigare forskning påvisar att mångfald hjälper människor att se att alla människor är unika och olika (Abduh & Rosmaladewi, 2018).

7.0 Slutsats

Syftet med studien är att undersöka förskollärare och barnskötares uppfattningar kring interkulturalitet och hur de uttrycker att de arbetar med det. Utifrån studiens resultat förekommer det varierande uppfattningar kring hur de arbetar med interkuturaliteten, men även hur de vill arbeta med de. Slutsatsen som kan dras är att deltagarna lyfter tre delar i hur de arbetar med interkuturaliteten i deras förskola. En aspekt är hur viktigt det är med att samverka med hemmet och hur viktig kommunikationen är. En annan aspekt är hur viktigt det är att arbeta och att ta hjälp av barnens modersmål genom att lära sig fraser och ord på hemspråket. Sista aspekten är att de vill bli bättre på att ta in barns olika kulturer och traditioner i sin undervisning. Det framkom även i resultatet att förskolorna exkluderar vissa traditioner och kulturer, och att dessa bör få ta plats i förskolan för en mer inkluderade verksamhet. En annan slutsats är att deltagarna strävar efter ett mer inkluderande arbetssätt, som ska erbjuda barnen en god utveckling och lärande.

8.0 Didaktiska implikationer och vidare forskning

Studiens resultat visar på hur pedagoger uttrycker en önskan om att arbeta mer med olika kulturer och traditioner. Jag hoppas att denna studie kan bidra till att pedagoger får upp ögonen för hur viktigt det är att lyfta alla kulturer och traditioner i verksamheten och inte bara

en enskild kultur och tradition. Jag hoppas även på att denna studie kan inspirera pedagoger att se värdet i att främja barnens förståelse för hur betydelsefull mångfalden är. Resultatet i studien pekar på att det finns en brist i hur pedagoger kan synliggöra olika kulturer och traditioner i sin undervisning. Därför föreslår vidare studier att ta fram olika strategier och metoder som kan vara användbara i arbetet med olika kulturer och traditioner. Utifrån studiens resultat bör vidare forskning fokusera på hur pedagoger kan arbeta med den mångfald av traditioner och kulturer förskoleverksamhetens representerar

Referenslista

Abdullah, M. N. L. Y., & Abdullah, A. C. (2018). Preschool Teachers' Training and Attitudes towards Multicultural Education in Malaysia. International Journal of Early Childhood Education and Care, (7), 1-13. doi:

https://doi.org/10.37134/saecj.vol7.1.2018

Abduh, A., & Rosmaladewi, R. (2018). Promoting Intercultural Competence in Bilingual Programs in Indonesia. 8(3), 1-7. doi: 10.1177/2158244018788616

Bjørndal, C.R.P. (2005). Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (tredje upplagan). Stockholm: Liber. Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber. Farrell, A. & Pramling Samuelsson, I. (red.) (2018[2018]). Mångfald i tidiga åldrar:

interkulturellt lärande. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.

Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. (2., utök. uppl.) Stockholm: Liber.

Gomez-Zermeño, M. G. (2018). Strategies to identify intercultural competences in

community instructors. Journal for Multicultural Education, 12(4), 330-342. doi: 10.1108/JME-12-2016-0062

Günay, O. (2016). Teachers and the foundations of intercultural interaction. International Review of Education, 64(4), 407-421. doi:10.1007/s11159-016-9570-9 Hallin, A. & Helin, J. (2018). Intervjuer. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.

Jannok Nutti, Y. (2010). Ripsteg mot spetskunskap i samisk matematik: lärares perspektiv på transformeringsaktiviteter i samisk förskola och sameskola. Diss. Luleå : Luleå tekniska univ., 2010. Luleå.

Lahdenperä, P. (2018). Interkulturalitet i undervisning och skolutveckling.

Larsson, S. (1986). Kvalitativ analys - exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur Letzén, M. (2017). Ny i förskolan: med ett interkulturellt förhållningssätt. (Upplaga 1). Lund:

Studentlitteratur.

Marton, F. (1981). Phenomenography - Describing conception of the world around

us. Instructional Science 10,s.177-200. Amsterdam: Elsevier Scientific Publishing Company.

Molin, M., Gustavsson, A. & Hermansson, H. (red.) (2008). Meningsskapande och delaktighet: om vår tids socialpedagogik. Göteborg: Daidalos.

Skans, A. (2011). En flerspråkig förskolas didaktik i praktiken. Diss. Malmö: Malmö Universitet, 2011, Malmö

Skolverket (2018). Läroplan för förskolan: Lpfö 18. [Stockholm]: Skolverket.

Slapac, A., & Kim, S. (2014). Intercultural Conversations. Kappa Delta Pi Record, 50(1), 37-41. doi: 10.1080/00228958.2014.871748

Spowe, B. (2007). Kultur som verktyg: om interkulturellt förhållningssätt i skolan: dialoger och monologer. (1. uppl.) Uppsala: Kunskapsföretaget.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Chau, T. H. H., & Vien, T. (2019). The Integration of Intercultural Education into Teaching English: What Vietnamese Teachers Do and Say. International Journal of

Instruction, 12(1), 441-456. doi: 10.29333/iji.2019.12129a

Kim, H., & Connelly, J. (2019). Preservice Teachers' Multicultural Attitudes, Intercultural Sensitivity, and Their Multicultural Teaching Efficacy. Educational Research Quarterly, 42(4), 3-20. Hämtad från:

http://web.a.ebscohost.com.ezproxy.bib.hh.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=2 2&sid=8a00ad9b-560b-4fda-a84c-aef33404986b%40sessionmgr4006

Bilaga 1

Samtyckesblankett

Hej!

Jag är en förskollärarstudent som studerar min sista termin på Högskolan i Halmstad. Jag söker förskollärare som är intresserad att medverka i mitt examensarbete. Undersökningen handlar om hur pedagoger använder sig av interkulturaliteten i sitt arbete.

Intervjuerna kommer att ske individuellt där materialet samlas in genom ljudupptagning samt anteckningar. Ni kan närsomhelst avbryta ert deltagande utan några konsekvenser. Det

insamlade materialet kommer avidentifieras i studien. Materialet kommer även att raderas när examensarbetet är klar.

Är ni intresserade av att delta så hör av er till: Amal Ibrahim Farah

Mail address: Amal_Farah7@hotmail.com Telefonnummer: 0763363469

Bilaga 2

· Hur länge har du jobbat som förskollärare? · Hur länge har du arbetat på denna förskola?

· Hur ser den barngrupp ut som du arbetar i? (yngre, äldre, antal nationaliteter etc)

Huvudfrågor:

· När du hör ordet interkulturalitet vad tänker du på då? · Vad innebär ett interkulturellt arbetssätt för dig?

· Vad innebär ett interkulturellt arbetssätt i er verksamhet?

· Vilka specifika metoder och strategier använder du och ni i arbetet med interkulturaliteten i er förskola?

· Vilka utmaningar har du stött på i arbetet med interkulturaliteten?

· Om du nu hade all tid och pengar i världen hur hade du arbetat med interkulturaliteten i din verksamhet?

· Finns det något mer du vill återkomma till eller lägga till? · Stort tack för att du ville delta i intervju

Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00