Flygparadoxen
- Den moraliska identiteten och dess betydelse för obehag vid kognitiv dissonans Luna Karabeg, Oskar Frodin
Örebro Universitet
Sammanfattning
Klimatförändringar har en ökad negativ påverkan på miljön. Detta utgör en stor utmaning för människor, eftersom mänsklig aktivitet
spelar en avgörande roll i det som orsakar de negativa klimatförändringarna. Flygresor har exempelvis en stor negativ påverkan på miljön, men trots medvetenheten om detta används flyg som transportmedel mer än någonsin tidigare. Syftet med denna studie
var att bidra till förståelsen för hur människor hanterar denna moraliska konflikt i relation till flygresor, genom att undersöka upplevd kognitiv dissonans och moralisk identitet. Vi genomförde en
experimentell enkätundersökning, där deltagarna (N=148) antingen fick information som var tänkt att utlösa kognitiv dissonans (flygresors negativa påverkan på klimatet; experimentgrupp) eller
information om fördelarna med flygresor (kontrollgrupp). I båda grupperna mättes affekt före och efter informationen. En skala över moralisk identitet fylldes också i. Resultaten visade en ökad negativ affekt i samband med kognitiv dissonans i experimentgruppen än i kontrollgruppen. Denna effekt visade ingen skillnad mellan könen. Det fanns en positiv korrelation mellan självrapporterad moralisk
identitet och ökad dissonans, i relation till negativ affekt. Sammanfattningsvis påvisar studien att flygresande och dess negativa
påverkan på miljön väcker kognitiv dissonans hos människor och att det finns ett samband mellan kognitiv dissonans och en persons
moraliska identitet.
Nyckelord: Kognitiv dissonans, moralisk identitet, klimat psykologi, hållbarhet
Handledare: Martin Schrooten Kandidatkurs Psykologi III, VT 2020
Flight paradox
-Moral identity and the discomfort related to cognitive dissonance Luna Karabeg, Oskar Frodin
Örebro University
Abstract
Climate change has an increasing negative impact on the environment. This poses a big challenge on humans, since human activity plays a crucial role in causing negative changes in climate but we also have the opportunity to reverse climate change. Air travel for instance has a
major negative impact on the environment, but despite the awareness of this, there are more flights than ever before. The aim of this study
was to contribute the understanding of how people deal with moral conflict related to air travel, by taking into account perceived cognitive dissonance and moral identity. We conducted an online
experimental survey in which participants (N=148) were either presented with information about air travel´s negative impact on the
climate, that was supposed to trigger cognitive dissonance (experimental group) or with information about the advantages of air travel (control group). In both groups, affect was measured before and
after the information and all participants completed the moral identity scale. The results revealed increased negative affect related to cognitive dissonance in the experimental group than in the control group. This effect did not depend on gender. There was a positive
correlation between self-reported moral identity and increased dissonance, related to negative affect. Taken together, the study shows that air travel and its negative impact on the environment evoke
cognitive dissonance in people and that there is a connection between cognitive dissonance and a person's moral identity.
Keywords: Cognitive dissonance, moral identity, climate psychology,
sustainability
Supervisor: Martin Schrooten
Flygparadoxen
- Den moraliska identiteten och dess betydelse för obehag vid kognitiv dissonans Vi står idag troligtvis inför en av de mest allvarliga och omfattande miljöproblem som människan och vår jord någonsin erfarit. Människan har själv bidragit till klimathotet och vi har dessutom möjlighet att påverka dess utveckling. Detta gör frågan om klimathotet
komplex. FN:S klimatpanel, Intergovernmental Panel of Climate Change (IPCC) har konstaterat att mänsklig aktivitet är anledningen till att utsläpp av växthusgaser har ökat avsevärt. Till följd av detta har stora förändringar i klimatet på jorden skapats, vilket innebär en negativ effekt för människan. Översvämningar, matbrist, orkaner och värmeböljor är några av de varnande exempel på vad som kan vara följden av ett varmare klimat (Rummukainen, 2007). Hur vår konsumtion påverkar och bidrar till de klimathotade växthusgaserna blir allt mer påtagligt genom media. Det talas om olika former av klimatkompensering och
miljömärkning. Bland de mest omtalade, förutom vår konsumtion av kött, är transportmedel och framför allt flygresor. Flygresor har en mycket stor inverkan på miljön. I Sverige har antalet flygresor per invånare mer än fördubblats sedan början av 1990-talet, vilket har medfört en klimatpåverkan som ökat med 43% mellan 1990 och 2017 (Naturvårdsverket, 2019). Svenska befolkningens totala klimatpåverkan från flyget svarar för lika stora utsläpp som hela den svenska personbil trafikens utsläpp. På grund av mer bränsleeffektiva flygplan har utsläppen per passagerare minskat under det senaste decenniet, men de globala
internationella luftfartsutsläppen beräknas vara 70% högre år 2020 jämfört med år 2005 (European Commission, 2016).
Flygresande ger oss friheter och möjligheter som individer men har också en
och kulturellt utbyte mellan länder, -men bidrar även till negativa konsekvenser för vårt klimat. Det skapar ett moraliskt dilemma hos människor. Ett begrepp som alltmer används både i media och till vardags är flygskam. Begreppet flygskam innebär att känna skuld över personens egna bidrag till de negativa miljöeffekter som flygresor orsakar. Skammen inför det egna flygresandet är symboliskt då en ökad mängd svenskar väljer att bojkotta flygplan som transportmedel. Begreppet och fenomenet har spridit sig över hela världen (Söderberg & Wormbs, 2019).
Vi är alltså många som väljer att resa med flyg både inom arbetet och privat, trots att vi är medvetna om de negativa konsekvenserna som det orsakar för vårt klimat. Vi vill med denna studie få en bättre förståelse för människors emotionella respons till denna kontrast, i form av kognitiv dissonans och moralisk identitet.
Kognitiv dissonans
Det finns en motsägelse i att vilja bidra till ett bättre klimat och att samtidigt resa genom att flyga. Detta kan associeras med kognitiv dissonans. Begreppet kognitiv dissonans kommer från Leon Festingers teori från 1957, som haft och fortfarande har en mycket stor betydelse och inverkan på forskning inom modern psykologi, kring psykologiska processer såsom attityder, värderingar och konsekvenser av beslut (Harmon-Jones & Mills, 2019). Teorin bygger på antaganden om att det finns en mänsklig drift till att uppnå enighet mellan kognitioner. Människor strävar efter att uppnå en inre harmoni bland sina egna tankar, åsikter, värderingar och kunskap. Den kognitiva dissonansen är den känsla av obehag som uppstår i en situation där attityd och beteende krockar och står i oenighet med varandra (Festinger, 1957). Festinger redogör för två teser: 1) Vid förekomsten av dissonans kommer personen motiveras till att reducera dissonansen, då dissonansen skapar ett psykologiskt
obehag, och istället försöka uppnå balans mellan sin attityd och beteende. 2) När dissonans är närvarande, bortsett från att försöka reducera dissonansen kommer personen även aktivt att söka sig från situationer och information som riskerar att öka dissonansen. Dissonansen mellan kognitioner kan för en person uppstå vid inre tankeprocesser men även i grupper och sociala situationer. Det kan enligt Festinger (1957) finnas individuella skillnader för hur en person upplever dissonans, något som kan beskrivas som olika grader av tolerans mot dissonans. Detta kan förklara hur varierande personer ser på problem och situationer som svart eller vitt. Personer med en låg toleransnivå för dissonans kan ha behovet att snabbt reducera detta, vilket kan uttryckas och uppfattas som ett svartvitt tänkande.
Moralisk identitet
Vår medvetenhet om flygresors negativa påverkan på klimatet tvingar oss att ta ställning till den moraliska aspekten till flygresandet. Tidigare kvalitativ forskning tyder på att negativa känslor till sin egen moral är en stor största orsak till varför människor känner flygskam och helt avstår från att flyga (Söderberg & Wormbs, 2019). Moral är en viktig del av en persons identitet och har betydelse för hur denne känner och handlar i olika situationer (Hertz & Krettenauer, 2016). En persons moral är den känsla för de osynliga regler av vad som är rätt eller fel i olika situationer. I sociala sammanhang kan moralen beskrivas som en uppförandekod som godkänts av en grupp eller individ i ett samhälle. Uppförandekoder innebär de regler som är styrande för vilket beteenden och uppförande som är accepterat i gruppen. Dessa regler upprätthålls socialt genom belöningar, bestraffningar och
internalisering i en grupp (Luco, 2014). I en grupp är det en social fördel att förstå dessa osynliga regler och utifrån ett evolutionärt perspektiv kan moralen varit en viktig del i
människors samarbetsförmåga genom att minimera konflikter och utveckla samhällen (Boehm, 2000).
En person med hög moral är någon människor ser upp till och som vi värderar högre än annan kompetens då vi samlar in information och bedömer andra (Brambilla et al, 2011). Detta är även något vi ser som en eftertraktad egenskap i oss själva. Personer kan i olika grad se moral som en viktig och central del av deras syn och uppfattning av sig själva. Moral är då något som tillhör och är kopplat till individens identitet och de många olika sociala identiteter en person besitter (Aquino & Reed, 2002; Tajfel & Turner, 1979).
Moralen kan delas in i olika slags drag som är mer eller mindre kopplat till individens tankar om sig själv än hos andra. Moraliska drag, som att vara lojal och ärlig är mer kopplat till individens uppfattning av självet än drag i form av att vara generös och förlåtande.
Generellt är det viktigt för de flesta att ha en god moralisk självbild och att handla utifrån den men för en del är detta viktigare än för andra. Tidigare forskning har visat att personer med en hög moralisk identitet i större utsträckning arbetar ideellt med volontärarbete och är mycket mer öppna för andra människor från andra grupper än deras egna (Aquino & Reed, 2002; Aquino & Reed, 2003). Däremot är personer med hög moralisk identitet mycket mer känsliga när deras moral hotas eller ifrågasätts av andra (Aquino & Reed, 2003). När moralen ifrågasätts för dessa, ifrågasätts också en stor del av individens självbild och identitet. Hot mot självbilden kan även komma inifrån då de sker ett misslyckande att leva upp till den moral som individen själv anser sig stå för (Aquino & Reed, 2003). Då det uppstår
motstridigheter mellan individens handlande och självbild skapas en kognitiv dissonans, detta medför negativ affekt, som individen på bästa sätt försöker minimera (Monroe, 2001).
information gällande flygets påverkan på miljön, känner ett större obehag och negativ affekt vid kognitiv dissonans. Detta för att deras moral, självbild och identitet utsätts för ett hot. Kognitiv dissonans och moraliskt dilemma
Såvitt vi vet har kognitiv dissonans ännu inte systematiskt studerats i samband med flygresor och klimatförändringar. Däremot har man i en aktuell studie, som är särskilt relevant för denna studie, undersökt kognitiv dissonans i samband med ett annat moraliskt dilemma: köttkonsumtion (Dowsett, Semmler, Bray, Ankeny & Chur-Hansen, 2018). Köttkonsumtion har en negativ påverkan på bland annat hälsa, miljö och djurskydd. I denna experimentella enkätundersökning fick hälften av deltagarna fylla i en enkät där kognitiv dissonans (och det negativa tillstånd kopplat till det) inkluderades. Samtliga deltagare fick välja mellan olika typer av maträtter (och blev på så sätt redan där delaktiga i att vara köttkonsumenter). Deltagarna i experimentgruppen presenterades för information om ett lamms höga intelligensnivå, personlighet och detaljer kring lammkött-industrin (i syfte att aktivera kognitiv dissonans och en negativ känsla kopplad till det). Deltagarna i
kontrollgruppen tilldelades information om fördelar med att konsumera lammkött, såsom näringsinnehåll och recept. Samtliga deltagare ombads gradera på en affekt-skala hur de kände sig, före och efter att läst informationen som de tilldelats. Resultatet av studien visade att experimentgruppen, där aktivering av kognitiv dissonans skapades, påverkas mer negativt och kände signifikant högre grad av obehag vid kognitiv dissonans, jämfört med innan de presenterades för den givna informationen. De var även mindre fästa vid att äta kött och påvisade högre grad av oro gällande etisk djurhållning, än gruppen som informerades om fördelarna med att konsumera lammkött. Studien visade även könsskillnader i resultatet. Kvinnor i experimentgruppen rapporterade ökad känsla av obehag mellan för- och
eftermätningar. De upplevde sig mindre fästa vid att äta kött och kände högre grad av oro för djuren, än män. Köttparadoxen har bevisats existera med den experimentella studien och att den väcker obehag hos människor, speciellt hos kvinnor (Dowsett et al., 2018). Denna studie har varit en grund till vår nuvarande studie, men istället för att fokusera på köttkonsumtion i förhållande till miljöpåverkan, har vi fokuserat på flygparadoxen. I denna studie har vi också adderat ett frågeformulär gällande moralisk identitet.
Syfte och forskningsfrågor
Det finns väldigt lite forskning gällande upplevd moralisk konflikt relaterat till flygresor, eller med enklare uttryck, “flygparadoxen”. Tidigare studier på det relaterade konceptet flygskam har genomförts med kvalitativa metoder, där det bland annat diskuteras kring moralen och den kognitiva dissonans ens inverkan på skälen till varför människor avstår att resa med flyg (Söderberg & Wormbs, 2019). I tidigare forskning på moral- ,
moralisk identitet och kognitiv dissonans, undersöks dissonans vid moraliska beslut (Graham, 2007) och den moraliska identitetens påverkan på beteendet (Hertz & Krettenauer, 2016). I den forskning undersöks inte moralisk identitet och kognitiv dissonans koppling till varandra. Utifrån detta är vårt syfte med denna studie att tydligare försöka få svar på hur konflikter i ställningstagande till flygresande aktiverar kognitiv dissonans och vilket samband den moraliska identiteten har på upplevd negativ affekt vid frågor om klimathotet.
Denna studie kommer att redogöra för tre hypoteser som berör flygparadoxen och moralisk identitet. Första hypotesen är att personer som exponeras för information som aktiverar kognitiv dissonans (flygresor och klimatpåverkan) kommer att redogöra för mer negativa känslor än personer i kontrollgruppen som inte utsätts för dissonans. Den andra hypotesen är att kvinnor som exponeras för information om flygresors negativa påverkan på
klimatet kommer uppleva större kognitiv dissonans, som återspeglas i större förändring i negativ affekt, än män. Vår tredje hypotes är att de som rapporterar högre grad av moralisk identitet i experimentgruppen kommer uppleva en högre grad av kognitiv dissonans, vilket återges i mer negativ affekt efter att ha läst information om flyg- och klimat informationen, än tidigare.
Metod Deltagare
Deltagarna i studien består av 148 deltagare, varav 97 (65.5%) kvinnor, 49 (33.1%) män och 2 (1.4%) som uppgett “annat” som kön. Dessa valdes utifrån ett bekvämlighetsurval. Då en av hypoteserna i studien var att undersöka skillnader mellan könen, har de som angivit “annat kön” exluderats i de analyser som genomförts specifikt för den hypotesen. Detta resulterade i ett stickprov på 146 deltagare med en medelålder på 33.2 år med en standardavvikelse på 11.7. 75 av deltagarna blev slumpmässigt indelade i experimentgruppen och 73 deltagare blev slumpmässigt indelade i kontrollgruppen (se tabell 1).
Tabell 1
Ålder och procentuell fördelning mellan könen i grupperna
Kvinna Man Ålder
M SD
Experimentgrupp 65.3% 33.3% 34.7 10.6
Kontrollgrupp 65.8% 32.9% 31.5 12.5
Mätinstrument
Moralisk identitet.
The Moral identity scale (Aquino & Reed, 2002) är en mätskala som ger ett mått på hur stor del av en persons identitet som byggs på moraliska ideal. Skalan inleds med att deltagaren presenteras för åtta olika karaktärsdrag som exemplifierar en moralisk person. Deltagaren ombeds sedan att tänka på en person som besitter dessa egenskaper och besvara 10 frågor som berör internalisering och symbolisering av egenskaperna (Baker, 2015). Frågorna mäts från 1 till 5 med hjälp av en likertsskala där 1 betyder instämmer inte alls och 5 betyder instämmer helt. Resultatet av skalan kan som minst bli 10 och som mest 50. Vi har i denna studie översätt frågorna själva från engelska till svenska och har till viss del använt översättningsverktyget google-translate. Detta kan innebära en viss risk för att medföra feltolkning i översättningen vilket kan påverka validiteten. Skolans inre reliabilitet kontrollerades och visade ett Cronbach alpha på .79 vilket bedöms som mycket stark och samstämmer med reliabiliteten (α = .83) i tidigare studier (Aquino & Reed, 2002).
Affekt.
För att mäta deltagarnas affekt kopplad till kognitiv dissonans har skalan Dissonance Thermometer ( Lee, 2016) använts och översatts från engelska till svenska med samma metod som ovan. Deltagarna ombeds att svara på till vilken grad de känner inför 14 olika känslor på en likertsskala från 1 (instämmer inte alls) till 7 (instämmer helt). Vi har vänt värdet på de positiva känslouttrycken och sedan summerade värdet för de 14 känslor vilket som lägst blir 14 och högst 98. Resultatet blir att högt värde visar på högre negativ affekt. Denna mätskala har enligt tidigare forskning (Dowsett et al., 2018) visat en hög inre reliabilitet. I denna studie visade även mätskalan en god inre reliabilitet med ett Cronbachs alfa värde på .9 och .91 vid
två olika mättillfällen. Skalan Dissonance Thermometer har även använts på alternativt sätt för att mäta dissonans (Lee, 2016). Då har enbart tre av de 14 känslouttrycken som går att specifikt relatera till kognitiv dissonans. Dessa tre uttryck (obekväm, illatillmods, besvärad) mättes med en likertsskala från 1 (instämmer inte alls) till 7 (instämmer helt) där det
beräknades ett medelvärde som blev mellan 1-7. Värdet har sedan används som ett mått på dissonans. Denna mätmetod har används som ett alternativt mått och testats parallellt i de statistiska analyserna i denna studie och kallas för affektrelaterad dissonans skala. Informations-stimuli
Grupperna i studien gavs olika information om flygets för och nackdelar utifrån vilken grupp de blev indelade i.
Experimentgruppen exponerades för en text som handlade om flygresors negativa påverkan på klimatet. Den omfattade flygets utsläpp av växthusgaser och hur dessa påverkar klimatförändringar och global uppvärmning. Den gav även information om hur eniga forskare är om de katastrofala följder det kan innebär för mänskligheten. Textens rubrik var
“Flygresors påverkan på klimatet” och bestod av 149 ord presenterades tillsammans med en bild av en isbjörn som står avskild från sin unge på olika isflak (se Bilaga A).
Kontrollgruppen exponerades för en text som handlade om flygresors positiva fördelar för samhället och dess ekonomi. Textens rubrik var “Flyget och dess betydelse för oss” och bestod av 179 ord presenterades tillsammans med en bild av blommor och ett flygplan. Text som presenteras för kontrollgrupp innehåller information om fördelarna med flygresor, experimentgruppen exponeras istället för information om flygresors negativa inverkan på klimatet (se Bilaga B).
Texterna testades med ett läsbarhetsindex (LIX) för att kontrollera att läsbarheten för texterna är på samma nivå. Läsbarhetsindex (LIX) är ett verktyg framtaget för att mäta läsbarheten i en text. Den är det mest kända läsbarhetsindex i Sverige (Sahlström, 2019). LIX räknas ut med en texts antal meningar, ord och ord som är längre än 6 bokstäver. Med hjälp av dessa beräknas ett värde ut som jämförs på en skala, Mycket lättläst till Mycket svårt. Resultatet för texterna var 49 för kontrollgruppen och 50 för experimentgruppen. Båda resultaten pekar på en medelsvår läsbarhet. Den stora skillnaden mellan texterna är de positiva och negativa vinklingar de ger, samt att enbart experimentgruppen får information som är kopplat till miljö och klimat.
Procedur
I utformningen av webbenkäten har vi i största möjliga mån replikerat den enkät som använts i tidigare studie om köttparadoxen (Dowsett et al., 2018). Webbenkäterna
tillverkades i verktyget Google Forms. En länk till webbenkäten skickades ut via Facebook. Delaktighet var frivillig och deltagarna fick inte kompensation för att delta. Att genomföra undersökninen tog 10-15 minuter. Webbenkäten inleds med en allmän information om studien, tidsåtgång samt information om att deltagandet är frivilligt och anonymt. Därefter fick deltagaren fylla i sin ålder och könstillhörighet. Deltagarna ombads sedan fylla i en självskattningsskalan för affekt. Därefter blev deltagaren randomiserad till antingen kontroll- eller experimentgrupp genom att välja krona eller klave på en fråga. Detta delade in
deltagarna i nästan helt jämna grupper och efter att de sista 8 deltagarna enbart blev indelade i kontrollgruppen uppfylldes en godtagbar fördelning. Därefter presenterades samtliga
deltagare för följande fråga, för att på så sätt aktivera deras engagemang i flygresande “Om du helt oväntat fick två helt gratis flygbiljetter till något av de nedanstående resmål, vilket av
dessa skulle du då välja?” med 9 tillhörande bilder på diverse populära resmål. Deltagaren väljer här ett av resmålen. Efter valet av destination presenteras två olika texter, beroende på om deltagare hamnat i kontroll- eller experimentgrupp. Deltagarna ombads sedan att återigen fylla i mätskalan på affekt. Efter detta följer mätskalan gällande moralisk identitet, The Moral identity scale (Aquino, 2002). Slutligen svarar deltagaren på frågan om denne kommer att fortsätta resa i samma utsträckning som tidigare, “Ja” och “Nej” finns som alternativ. Deltagaren får även möjlighet att i en fritext beskriva anledningen till svaret på frågan. Forskningsetiska principer
I denna studie har vi förhållit oss till, och följt de fyra huvudkrav från
Vetenskapsrådet (2002). Vi har under arbetets gång med utformningen av enkäten reflekterat över de forskningsetiska principerna och förhåller oss till dem på följande sätt. Webbenkäten inleds med information om studien, tidsåtgång samt information om att deltagandet är frivilligt. Första sidan på enkäten innehåller även information om att deltagaren är anonym och att den när som helst kan avsluta undersökningen genom att klicka bort enkäten. Detta är i enlighet med informationskravet och samtyckeskravet. För att följa nyttjandekravet från Vetenskapsrådet (2002) informerades också om att resultatet av enkäten endast kommer att användas för denna studie och inte spridas i andra syften. Vad gäller kravet om
konfidentialitet uppfyller vi det genom att endast författarna har tillgång till resultatet. Resultatet förvaras och hanteras på personliga Google-konton som stärkts med
tvåfaktorsautentisering. Det innebär att det krävs inloggningsuppgifter samt tillgång till en ytterligare fysisk enhet (mobiltelefon) med inloggningsuppgifter. Vid datainsamlingen har hänsyn till dataskyddsförordningen (GDPR) tagits genom att inte inhämta eller lagra någon form av deltagarnas personuppgifter.
Design och Statistiska Analyser
En 2x2 mixad design användes i studien då de två oberoende variablerna var
experiment- och kontrollgrupp med för- och eftermätning av den beroende variabeln: affekt. Även kön inkluderades som oberoende variabel för att undersöka skillnader i affekt inom experimentgruppen. I studien utfördes även en korrelationsanalys mellan grad av moralisk identitet och affekt. Med programmet Statistical Package for the Social Sciences (SPSS version 25) analyseras den data som samlats in genom enkäterna. För att undersöka studiens tre hypoteser genomfördes flera test med variansanalys (ANOVA) samt oberoende t-test och korrelationsanalys med SPSS. Vid samtliga signifikansprövningar i studien användes en alfanivå på 5% (α = 0.05). Innan något test genomfördes kontrollerades det att variablerna möte de antaganden om normalfördelade populationer och homogena populationsvarianser som testen kräver (Field, 2018). Ett kolmogorov-smirnov test indikerade att variabeln affekt inte var normalfördelad på för (D(148) = 0.12 , p < .001) och eftermätning (D(148) = 0.075 , p = .043). Trots att de tilltänkta testen är robusta och inte känsliga för avvikelser från
normalfördelningen genomfördes även analyserna med en låg transformation av variabeln affekt och icke parametrisk spearman korrelation (Borg, 2013; Field, 2018). Resultatet av dessa analyser gav i stort sett samma resultat och gick inte att dra några andra slutsatser med, därför valdes att genomfördes analyserna med pearson r och en icke transformerade data.
Resultat Gruppegenskaper
Experimentgruppen och kontrollgruppen gick inte skilja på ålder, t(141) = -1.67, p = .096, eller mått på moralisk identitet, t(143) = .149, p = .88. Det fanns heller ingen skillnad i proportion mellan kön i grupperna, χ2 (1, N = 148 ) = 0.0033, p = .95.
Upplever personer som exponeras av information om flygresor och dess negativa påverkan på klimaten för högre negativ affekt av kognitiv dissonans än de som inte exponeras för negativ information ?
För att besvara frågeställningen utfördes en beroende ANOVA med blandad design. Den bestod av exponering av olika information (experiment , kontroll) som grupperingsfaktor och tidpunkt (för- och eftermätning) som upprepningsfaktor. Den beroende variabeln var antingen affekt ( affekt mått med 14 frågor) eller dissonansrelaterad affekt ( mått med 3 frågor). Medelvärden och standardavvikelser för variablerna som analyserats presenteras i tabell 2. I det test där affekt användes som beroende variabel visades en signifikant
huvudeffekt av tidpunkt, F(1,146) = 18.1 , p < .001, och en icke signifikant huvudeffekt för grupp faktorn, F(1,146) = 3.32, p = .07. Testet visade också en signifikant interaktionseffekt mellan tidpunkt och grupp, F(1,146) = 7.18 , p < .01, vilket indikerar att upprepningsfaktor, tidpunkt skiljer sig mellan grupperna. För att vidare undersöka interaktionseffekten
genomfördes ett tvåsidigt t-test för oberoende mätning, vilket visade att det inte fanns någon signifikant skillnad i affekt mellan grupperna av förmätningarna , t(146) = - .77, p = .443 . Det visade dock som förväntat en signifikant skillnad på eftermätningarna,
experimentgruppen visade på en högre negativ affekt än kontrollgruppen , t(146) = -2.47, p = .014, (se figur 1). För att undersöka skillnaderna inom de två grupperna av för och
eftermätning utfördes två stycken tvåsidiga t-test för oberoende mätning. Testen visade ett icke signifikant resultat för kontrollgruppen, t(72) = -1.32, p = .19, och ett signifikant resultat för experimentgruppen, t(72) = -4.66, p < .001.
Tabell 2
Medelvärden och Standardavikelsen för Affekt (14 item) och dissonans relaterad Affekt (3) skala på grupp Kontroll (N= 73) Experiment (N= 75) Oberoende Variabel M (SD) M(SD) Förmätning Affekt (14) 36.10 (13.15) 37.8 (13.76) Eftermätning Affekt (14) 37.39 (13.88) 43.17 (14.49) Förmätning Affekt (3) 7.23 (3.69) 6.54 (4) Eftermätning Affekt (3) 7.5 (3.96) 8.98 (4.68)
Figur 1. Förändring av medelvärdet för affekt-14 mellan för och eftermätning för grupperna.
Då samma beroende ANOVA test utfördes med den alternativa måttet, dissonans relaterad affekt visade testet på en signifikant huvudeffekt av tidpunkt, F(1,146) = 19.1 , p < .01, och en icke signifikant huvudeffekt av grupp faktorn, F(1,146) = .42 , p = .516,. Samt en signifikant interaktionseffekt mellan tidpunkt och gruppering faktorn, F(1,146) = 11.9 , p < .01 (se figur 2). Testen visar alltså ett signifikant resultat på huvudeffekt av tidpunkt och interaktionseffekten av tidpunkt och grupp på båda variablerna för dissonans. Dessa resultat bekräftar vår hypotes om att exponeringen av information om flygets negativa påverkan på klimatet ökar kognitiva dissonans oavsett mätverktyg.
Figur 2. Förändring av medelvärdet för affekt-3 mellan för och eftermätning för grupperna.
Upplever kvinnor mer kognitiv dissonans än män som exponeras av information om flygresor och dess negativa påverkan på klimaten?
För att undersöka detta genomfördes en beroende ANOVA blandad design med kön som grupperingfaktorer samt för- och eftermätning av affekt-14 och dissonans relaterad affekt-3 som upprepningsfaktor (se tabell 3) i experimentgrupp. Testet visade en signifikant huvudeffekt för tidpunkt, F(1,72) = 15.8, p < .001, och en icke signifikant huvudeffekt för kön, F(1,72) = 0.002, p = .967, (se figur 3). Ett likadant test utfördes med dissonans relaterad affekt-3 (se tabell 3) vilket visade samma signifikanta huvudeffekt för tidpunkt, F(1,72) = 17.99, p < .001, och icke signifikanta huvudeffekt för kön, F(1,72) = 0.119, p = .731, (se
figur 4). Vår hypotes om att kvinnor upplever större kognitiv dissonans gick inte styrka med dessa test.
Tabell 3
Medelvärden och Standardavikelsen för Affekt-14 och dissonans relaterad Affekt-3 mellan kön i experimentgruppen Man ( N = 25) Kvinna (N = 49) Oberoende Variabel M (SD) M(SD) Förmätning Affekt-14 38.44 (12.69) 36.83 (13.73) Eftermätning Affekt-14 41.56 (13.79) 43.42 (14.53) Förmätning Affekt-3 6.76 (3.97) 6.24 (3.85) Eftermätning Affekt-3 8.1 (4.78) 9.26 (4.53)
Högt värde visar på hög Affekt
Figur 3. Förändring av medelvärdet för affekt-14 mellan för och eftermätning för könen i experimentgruppen.
Figur 4. Förändring av medelvärdet för affekt-3 mellan för och eftermätning för könen i experimentgruppen.
Finns det ett samband mellan moralisk identitet och upplevd kognitiv dissonans i experimentgruppen?
För att testa hypotesen om att det finns ett samband mellan hög dissonans och hög moralisk identitet i experimentgruppen (n = 75) genomfördes två olika korrelationsanalyser. Korrelationsanalys Erna undersökte relationen moralisk identitet ( M = 27.8, SD = 5.02) och skillnaden på för- och efter mått av affekt-14 ( M = 5.36, SD = 9.94) och dissonans relaterad affekt-3 ( M = 2.44, SD = 4.22). Testen visade på en svag signifikant korrelation (r = .273 , p = .018) för affekt-14 och en svag signifikant korrelation (r = .293 , p = .011) för dissonans relaterad affekt-3. Det gick alltså att se en liten korrelation mellan personens moraliska identitet och hur de upplever kognitiv dissonans under manipulation för både affekt måtten.
Då resultaten av testen är signifikanta bevisar detta enligt vår hypotes att det finns ett visst samband.
Diskussion
Syfte med denna experimentella enkätstudie var att tydligare försöka få svar på om exponering för information om flygresors negativa påverkan på klimatet aktiverar kognitiv dissonans, och hur stor inverkan den moraliska identiteten har på den effekten. Vi ville även undersöka om det fanns skillnader mellan könen i denna effekt. Den förhöjda upplevelsen av negativ affekt påvisar koginitiv dissonans.Vi argumenterade för de likheter som finns mellan människors förhållande till köttkonsumtion och flygresande och hur de kan undersökas på liknande sätt. Det vi fann var att genom att presentera deltagarna för information som strider mot deras tidigare ställningstagande för flygresor, upplevde större dissonans tillhörande affekt än de som inte exponerades för information som väcker konflikt med deras ställningstagande. Det fanns en signifikant större ökning av negativ affekt för
experimentgruppen mellan för- och eftermätning än för de i kontrollgruppen. Det gick däremot inte se att det fanns skillnader mellan könen i den frågan. Vår hypotes om att människors moraliska identitet och upplevd kognitiv dissonans har ett samband gick att bevisa med liten till medel styrka.
Det denna studie tillför tidigare forskning är att den undersökt begreppet med en experimentell kvantitativ metod, där resultaten visar på förhöjda obehagskänslor som uppkommer vid en exponering av information om flygresors negativa påverkan på klimatet. Dessa obehagskänslor kan förklaras som de skuldkänslor en person känner över det egna bidrag till negativ klimatpåverkan som flyresor har och som Söderberg & Wormbs (2019) kallar flygskam. Det studien visar är även att moralisk identitet har ett litet till medelstort
samband till detta. Moralisk identitet går inte självklart att koppla till begreppet flygskam men det går dock att argumentera för den koppling som moralisk identitet har till de personer som har en stark moralisk övertygelse och behov av att handla konsekvent. Detta är något som vi ser som relevant för fortsatta undersökningar på människors koldioxidminskade beteende.
I likhet med den studie vi utgått ifrån gällande köttparadoxen (Dowsett et al., 2018), har vi lyckats på liknande sätt skapa ett tillstånd som triggar kognitiv dissonans, gällande flygresande. Utifrån resultaten vi fått hävdar vi att det på samma sätt som det finns en
köttparadox, också finns en flygparadox. Vår studie visar inte lika starka signifikanta resultat som i studien vi baserat designen på. En möjlig förklaring till det kan vara att den kognitiva dissonansen är lättare att trigga med information om kött då människor som konsumerar kött ofta gör det dagligen, medan det är mer sällsynt att man flyger lika ofta. Deltagarnas
upplevda dissonans kan ha påverkats av den egna distansen till ämnet. I många av de svar vi fått i enkäten på frågan “kommer du fortsätta flyga i samma utsträckning?” uttrycker
deltagarna att de inte flyger så ofta. Detta visar på ett distanserande från ämnet eller att det kan vara en möjlig strategi för att minska obehag. Det finns risk för att det är svårare att framkalla kognitiv dissonans om man ser sitt eget bidrag till utsläppen som något mindre betydelsefullt.
I framtida studier gällande kognitiv dissonans i relation till moralisk konflikt kan förslagsvis inkludera andra mått på kognitiv dissonans än endast självskattningstest avseende negativ affekt. I andra studier (Cramwinckel, van Dijk, Scheepers, & van den Bos, 2013) mäts blodtryck och hjärtfrekvens i samband med enkät för att testa sambandet mellan dessa för att tydligare se hur ett upplevt obehag visar sig. Detta kan vara metod för att kontrollera
för strategier som minskar obehag. Resultatet i vår undersökning visade till skillnad från tidigare studie avseende köttparadoxen, ingen skillnad mellan män och kvinnors upplevda dissonans. Det har i tidigare studier visat sig att köttkonsumtion triggar ett större obehag hos kvinnor än hos män. Utifrån detta kan vi tänka oss att kvinnor är känsligare för information om djur och köttkonsumtion än information om flygresande och miljöpåverkan, och att vårt resultat på grund av detta inte visat samma upplevda kognitiva dissonans. Att det finns en skillnad mellan att konsumera kött och resa med flyg är i sig tydlig men de kan ha samma moraliska betydelse i de förväntningar som finns på människans uppförandekoder och kan möjligtvis jämföras. Denna moraliska aspekt på skillnaden mellan könen har i denna studie inte undersökts närmare. Hypotesen om att moralisk identitet och upplevd kognitiv dissonans har ett samband gick att bevisa. Även om resultatet var signifikant så hade vi väntat oss ett ännu starkare samband än det resultatet gav. Det som möjligtvis skulle kunnat ha haft
inverkan på detta resultat är deltagarnas ålder. Den moralisk identiteten har till exempel visat sig vara som störst vid 25-års ålder (Krettenauer et al., 2016). Detta är något som vi inte har kontrollerat för i studien. Medelålder för deltagarna i denna studie är något högre (33 år) . De mätskalor i studien som mäter affekt och moralisk identitet har vi på grund av tidsbrist översatt själva från engelska till svenska. Vi har dock i efterhand kontrollerat
översättningarna med en “back-translation” av en oberoende tvåspråkig person. Detta innebär att den tvåspråkiga personen med engelska som modersmål har översatt våra svenska
översättningar av skalorna tillbaka till engelska. När detta sedan kontrollerades upptäcktes inga märkbara skillnader.
När datan samlats in med en webbenkät har vi haft en viss kontroll på vilka som möjligtvis kan ha fyllt i enkäten eftersom vi vet i vilka forum vi publicera den (kollegor,
studenter). Vi har dock inte tagit hänsyn till deltagarnas politiska åsikter och eventuell oro för miljön. Personer med ett miljöengagemang eller personer med en redan större oro för
klimatet kan ha valt att fylla i enkäten i större utsträckning än de som inte känner någon oro. Detta kan vara en möjlig förklaring på att vårt resultat visar förhöjt obehag i
experimentgruppen samt ett problem för framtida forskning att ta hänsyn till.
Hur personer känner av- och anpassar sig efter normer kan ha haft en inverkan på hur personer svarade på efter-testerna. Personer som exponeras för flygets negativa påverkan på klimatet är troligen medveten om de moraliska normer och värderingar i samhället.
Värderingar som säger att flyga egentligen inte är bra och något som man bör känna skam inför. Konformitet mot samhällets värderingar kan då ha en inverkan på så sätt att det skulle kunna påverka personer att skatta sitt obehag högre än de egentligen känner. För att vidare undersöka detta skulle ytterligare kontroll av huruvida människor styrs av normer i dess omgivning och miljö.
Det finns många fördelar med en enkätstudie som denna, då det bland annat möjliggjort att genomföra experiment med många deltagare under en kort tid däremot uppkommer begränsningar i kontroll- och mätmetoder. Vi valde att göra en experimentell enkätstudie då den i tidigare studier avseende köttparadoxen visat sig vara framgångsrik. Något som vi i efterhand funderat på är hur vi mäter kognitiv dissonans och vad som kan störa mätningen. Går det att mäta kognitiv dissonans genom en enkätundersökning? Enligt Festingers teori om kognitiv dissonans kommer personer motiveras till att reducera
dissonansen då obehag uppstår. Om denna reducering sker tätt inpå exponering av den manipulerade informationen om flyget och dess negativa påverkan på klimatet, kan detta ha påverkat efter-testet av dissonans då personen redan kognitivt reducerat det eventuella
obehaget. Festinger konstaterar även att personer, vid närvaro av dissonans aktivt kommer söka sig från situationer och information som riskerar att öka dissonansen. Vi kan inte uttala oss om hur många som gjort undersökningen, känt obehag vid kognitiv dissonans och valt att avsluta testet, om detta skett kan det ha påverkat studiens resultat på så vis att de som är känsligare för kognitiv dissonans uteblivit från undersökningen. Detta är vad Festinger (1957) beskriver som den individuella tolerans som personer kan ha för obehag. Om en sådan
tolerans är jämn har vi inte kontrollerat för i denna studie. För framtida forskning skulle detta förslagsvis kontrolleras genom att samtliga deltagare utsätts för ett moment som triggar kognitiv dissonans.
Som vi nämnt tidigare finns det flera styrkor med denna enkätstudie då den
möjliggjort att genomföra en experimentell manipulation av den oberoende variabeln och att randomisera deltagarna till två grupper. Det har också möjliggjort att få många deltagare under en kort tid med relativt små medel. En annan styrka är att vi har använt två olika metoder för mått för affekt. De utgår från samma självskattningstest men med olika fokus. Det ena enbart på tre stycken dissonans-relaterade känslouttryck, och det andra på 14 stycken olika känslouttryck, både positiva och negativa. Detta ger en större trovärdighet i resultatet då dessa mått i stort sätt visar samma resultat.
Syftet med denna studie var att undersöka det uppmärksammade och aktuella begreppet flygskam. Eftersom människans vanor och beteende har en stor inverkan på den rådande klimatkrisen är det viktigt att förstå de bakomliggande faktorer som påverkar vårt beteende, för att ha en möjlighet att förändra dessa. Vi har tittat på tidigare forskning om moralisk identitet och kognitiv dissonans för att få en bättre förståelse för människors emotionella respons till det som vi kallar flygparadox. Sammanfattningsvis har vi kunnat
påvisa att flygresande och dess negativa påverkan på miljön väcker kognitiv dissonans hos människor och att det finns ett samband mellan dissonansen och en persons moraliska identitet. Vi kan inte uttala oss om det upplevda obehaget faktiskt leder till att människor flyger i mindre utsträckning, men vi tror att resultaten i vår studie kan ha berört en ingrediens till det psykologiska hinder som mänskligheten har inför framtida utmaningar som gäller arbetet mot klimathotet.
Referenser
Aquino, K., & Reed, A. (2002). The self-importance of moral identity. Personality and Social Psychology, 83, 1423–1440. doi: org/10.1037/0022-3514.83.6.1423
Baker, D. A. (2015). Can Quantitative Assessment of Moral Identity Be Improved? Hämtad 2019-11-15, från: https://digitalcommons.wku.edu/theses/1453/#?
Boehm, Christopher (2000). The origin of morality as social control. Journal of Consciousness Studies 7, 149-184.
Borg, E., & Westerlund, J. (2013). Statistik för beteendevetare. Malmö, Sverige: Liber. Brambilla, M., Rusconi, P., Sacchi, S., & Cherubini, P. (2011). Looking for honesty: The
primary role of morality (vs. sociability and competence) in information gathering. European journal of social psychology, (2), 135. Hämtad 2020-01-15 från:
https://doi-org.e.bibl.liu.se/10.1002/ejsp.744
Cramwinckel, F. M., van Dijk, E., Scheepers, D., & van den Bos, K. (2013). The threat of moral refusers for one’s self-concept and the protective function of physical cleansing. Journal of Experimental Social Psychology, 49(6), 1049–1058. doi: org/10.1016/j.jesp.2013.07.009
Dowsett, E., Semmler, C., Bray, H., Ankeny, R. A., & Chur-Hansen, A. (2018). Neutralising the meat paradox: Cognitive dissonance, gender, and eating animals. Appetite, 123, 280–288. doi: org/10.1016/j.appet.2018.01.005
Elliot, A. J., & Devine, P. G. (1994). On the motivational nature of cognitive dissonance: dissonance as psychological discomfort. Journal of Personality & Social Psychology, 67(3), 382–394. https://doi.org/10.1037/0022-3514.67.3.382
Elliot, A. J., & Devine, P. G. (1994). Affect measure [Database record]. Hämtad 2020-01-20 från: PsycTESTS https://doi.org/10.1037/t18072-000
European Commission. (2016). Reducing emissions from aviation. Hämtad 2019-12-20 från: https://ec.europa.eu/clima/policies/transport/aviation_en
Field, A. P. (2018). Discovering statistics using IBM SPSS statistics (5. ed.). London, England: Sage Publications.
Festinger, L. (1957). A theory of cognitive dissonance. Stanford, CA: Stanford University Press
Föreningen Svenskt flyg (2019) Flygets betydelse för samhället. Hämtad 2019-12-20 från: https://www.svensktflyg.se/projekt/vad-betyder-flyget-for-samhallet/
Gert, B., Gert, J. (2017) "The Definition of Morality", The Stanford Encyclopedia of Philosophy, Edward N. Zalta (ed.), Hämtad 2019-11-15 från:
https://plato.stanford.edu/archives/fall2017/entries/morality-definition/
Graham, R.A. (2007). Theory of cognitive dissonance as it pertains to morality. Journal of Scientific Psychology, 20-23.
Harmon-Jones, E., & Mills, J. (2019). An introduction to cognitive dissonance theory and an
overview of current perspectives on the theory. In E. Harmon-Jones (Ed.), Cognitive
dissonance: Reexamining a pivotal theory in psychology (p. 3–24). American
Psychological Association. https://doi.org/10.1037/0000135-001
Hertz, S. G., & Krettenauer, T. (2016). Does moral identity effectively predict moral behavior?: A meta-analysis. Review of General Psychology, 20(2), 129–140. https://doi.org/10.1037/gpr0000062
Krettenauer, T., Murua, L. A., & Jia, F. (2016). Age-Related Differences in Moral Identity across Adulthood. Developmental Psychology, 52(6), 972–984. Hämtad 2019-12-05 från: doi: org/10.1037/dev0000127
Lee, M. S. (2016). Development and Evaluation of a Hypocrisy Induction Intervention for Exercise. Hämtad 2019-12-05 från:
https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&AuthType=ip,uid&db=edsbas& AN=edsbas.9BD5F247&lang=sv&site=eds-live&scope=site
Luco, A. C. (2014). The definition of morality : threading the needle. Hämtad 2019-12-16 från:https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&AuthType=ip,uid&db=edsb as&AN=edsbas.D895915E&lang=sv&site=eds-live&scope=site
Monroe K., R. (2001). Morality and a sense of self: The importance of identity and
categorization for moral action. American Journal of Political Science, 45(3), 491. https://doi-org.e.bibl.liu.se/10.2307/2669234
Naturvårdsverket . (2019) Fakta om klimat. Hämtad 2019-11-08 från:
https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Klimat-och-luft/Klimat/Tre-satt-att-b erakna-klimatpaverkande-utslapp/Flygets-klimatpaverkan/
Rummukainen, M. (2007). FN:s klimatpanel 2007 : klimateffekter, anpassning och
sårbarhet : sammanfattning för beslutsfattare : bidraget från arbetsgrupp II (WG II) till den fjärde utvärderingsrapporten från Intergovernmental Panel on Climate Change. Naturvårdsverket.
Sahlström, E. (2019) Lix för att mäta läsbarhet. Hämtad 2020-05-11 från: https://www.sahlstrom.info/tips-och-rad/lix-for-att-mata-lasbarhet/ Språktidningen. (2018). Veckans nyord: Flygskam. Hämtad 2019-12-19 från:
https://spraktidningen.se/blogg/veckans-nyord-flygskam
Söderberg, M. W,. & Wormbs, N. (2019) Grounded beyond flygskam. Stockholm: Fores Tajfel, H., Turner, J. C., Austin, W. G., & Worchel, S. (1979). An integrative theory of
intergroup conflict. Organizational identity: A reader, 56-65. New york, USA: Oxford university press
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm, Sverige: Vetenskapsrådet
Bilaga A
Information Experimentgrupp
Uppvärmningen av jordens atmosfär som vetenskapen observerat de senaste 100 åren kallas Global uppvärmning. Idag är forskare i stort sätt eniga om att den globala uppvärmningen orsakas av mänskliga utsläpp av växthusgaser. Den uppskattade totala klimatpåverkan från svenska befolkningens flygresor år 2017 var cirka 10 miljoner ton C02. Det är lika mycket utsläpp som för hela personbilstrafiken i Sverige.
I senaste rapporten från FN:s klimatpanel beskrivs hur klimatförändringar påverkar haven och de miljöer som består av fruset vatten. Forskarna är eniga om att ifall ingenting drastiskt görs för att minska utsläppen av växthusgaser, riskerar vi mänsklighetens framtid.
Visste du att:
Klimatförändringar i Arktis sker nu 2.5 gånger snabbare än förra seklet. Hela världen påverkas när haven och isarna värms upp, vilket kommer leda till förhöjda havsnivåer. Det i sin tur påverkar så många som 1 miljard människor redan 2050. Risken är stor att detta kommer leda till stora flyktingströmmar.
Ökade utsläpp och försämringar för den biologiska mångfalden leder till minskad
matproduktion, sämre tillgång till sötvatten, dränkta kustområden och värmeperioder med extremväder. Detta leder till att stora skogsbränder inträffar allt oftare i exempelvis
Amazonas, Indonesien, Ryssland och USA. Förutom faran för de livsmiljöer som förstörs och de människor som drabbas, bidrar bränderna till att utsläppen av växthusgaser ökar.
Forskning visar att extrema väderhändelser och naturkatastrofer inträffar upp till 4 gånger mer frekvent än under tidigt 80-tal.
I Sverige har antalet utrikesresor fördubblats sedan början av 90-talet. Nästan 90 procent av svenskarnas flygande består av utrikesresor. Flygets förbränning på hög höjd (vid långdistansflygningar) uppskattas dubblera klimateffekten jämfört med om förbränningen skett på marknivå.
En flygresa på ca 10h ger lika mycket utsläpp som en genomsnittlig personbil ger under ett helt år (cirka två ton). Det i sin tur är lika mycket som en persons hela hållbara utsläppsutrymme för ett helt år och innebär att 5-7 kvadratmeter av isen på Antarktis smälter. Till skillnad från andra sektorer, som totalt sett minskar sina utsläpp, så ökar utsläppen från resandet kraftigt.
Bilaga B Information Kontrollgrupp
Flyget är en förutsättning för att människor ska kunna mötas, för handel och affärer – det bidrar till jobb och utveckling. Transporter av varor och människor är en naturlig del av vårt samhälle och transporterna är en säker väg till bättre ekonomisk utveckling.
Global kollektivtrafik:
Flyget är den globala kollektivtrafiken och en absolut förutsättning för att få det globala samhälle vi lever i att fungera. Utan effektiva flygförbindelser skulle världen, så som vi känner den idag, inte fungera och i Sverige, som är ett exportberoende land, ökar handeln snabbare än ekonomin som helhet. Nyttorna av flyget uppstår på en rad olika ställen och nivåer i samhället.
Flygfrakt svarar för 25 – 30 % av det svenska exportvärdet. Det innebär att det skickas varor med flyg för 1 miljard svenska kronor varje dag.
Effektiva förbindelser till handelscentrum och marknader är viktiga faktorer för att kunna konkurrera globalt. 10 – 15 % av företagens försäljning är direkt beroende av väl fungerande flygförbindelser.
Merparten av alla flygresor är över 100 mil – ett avstånd där det sällan finns eller kommer att finnas något annat realistiskt alternativ.
Kulturellt utbyte:
Att människor reser och möts över kulturella, religiösa och politiska gränser är viktigt. Ökad kulturell förståelse är centralt i en allt mer globaliserad värld och ett ökat kulturellt utbyte skulle kunna minska främlingsfientlighet och förhindra många konflikter i samhället. Flyg är till stor del det enda transportmedlet som gör det möjligt för människor att på plats ta del av
andra kulturer och i övrigt träffas över nationsgränser. Effektiviseringar i branschen har gjort att det blivit ekonomiskt möjligt för allt fler människor i världen att resa med flyg. Ökade kostnader för att flyga eller andra inskränkningar i flygresandet skulle begränsa möjligheten för framförallt låg- och medelinkomsttagare runt om i världen att resa till andra kulturer.
Upplevelser och rekreation:
Turism är en betydande och snabbt växande global bransch och 40 procent av alla internationella turistresor görs med flyg. En stor del av det globala resandet går till
utvecklingsländer där turismen har en betydande påverkan på BNP och sysselsättning.Den svenska turistnäringens exportvärde är närmare 100 miljarder kronor vilket är betydligt mer än den svenska järn-, stål- och bilexporten tillsammans. Över hälften av alla utländska turister anländer med flyg. Föreningen Svenskt flyg (2019)
