Förekomst av tecken på vibrationsskador hos stridsfordonsförare En tvärsnittstudie

Förekomst av tecken på vibrationsskador hos

stridsfordonsförare

En tvärsnittstudie

Signs of damages in military combat vehicle

drivers due to hand-arm vibrations

A cross-sectional study

Författare: Sara Böckerman och Jerker Larsson

VT 18

Examensarbete: Avancerad nivå, 15 hp Huvudområde: Omvårdadsvetenskap

Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot företagshälsovård

Instutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.

Handledare: Louise Fornander, yrkeshygieniker, samt Per Vihlborg, specialistläkare, Arbets- och miljömedicin, Region Örebro län.

Examinator: Ulrica Nilsson, professor i omvårdnadsvetenskap, Örebro universitet

Sammanfattning

Bakgrund: Hand-armvibrationsskadesyndrom (HAVS) är ett välkänt fenomen bland arbetstagare

som använder handhållna vibrerande verktyg. Symtom från vibrationsexponering kan både vara övergående och bestående. Bestående symtom kan vara ökad köldkänslighet, vita fingrar

(Raynauds fenomen), kärlskador, nervskador, karpaltunnelsyndrom och muskulära besvär. Militär personal utsätts för påfrestande arbetsmiljöer där tidigare studier saknas.

Syfte: Syftet med studien var att kartlägga tecken på hand-armvibrationsskador hos förare av

stridsfordon 90.

Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie där en exponerad grupp och en kontrollgrupp har

undersökts med frågeformulär. Enkäter delades ut till två grupper av förare av stridsfordon 90, sammanlagt 17 individer. En kontrollgrupp om 18 individer ingick även i studien. Enkäten

analyserades med IBM SPSS statistics 22 och Fisher´s Exact Test användes som statistisk metod.

Resultat: I resultatet framkom att förarna av stridsfordon 90 i större utsträckning uppgav symtom

på hand-armvibrationsskador än kontrollgruppen. Signifikanta skillnader mellan grupperna sågs för domningar i hand eller fingrar på natten samt krampkänsla i arm eller hand.

Slutsats: Signifikanta skillnader mellan den exponerade gruppen och kontrollgruppen kunde ses

för domningar i hand eller fingrar på natten samt för krampkänsla i hand eller arm. Då den exponerade gruppen hade längre anställningstid och i högre grad exponerats för vibrationer i tidigare anställningar, försvagas resultatet. Dock uppvisar den exponerade gruppen högre grad av symtom än jämförbar forskning.

Abstract

Background: Hand-arm vibration syndrome (HAVS) is a well-known phenomenon among

workers using hand-held vibrating tools. Symptoms of vibrating exposure can both be transient and consisting. Consisting symptoms can be increased sensitivity to cold, white fingers

(Raynaud´s phenomenon), nerve damage, carpal tunnel syndrome and muscular discomfort. Military staff is exposed to strenuous work environments where previously studies are lacking.

Purpose: The aim of this study was to describe signs of hand-arm vibrating injuries among

combat vehicle drivers.

Method: A quantitative cross-sectional study with one exposed group and one control group was

conducted with questionnaire. Surveys were handed out to two groups of combat vehicle drivers, all together 17 participants. A control group of 18 participants was also part of the study. The survey was analysed in IBM SPSS statistics 22 and Fisher´s Exact Test was used as statistical analysis.

Results: The combat vehicle drivers stated to a greater extent symptoms of hand-arm vibration

injuries than among participants in the control group. Significant changes were seen in symptoms like numbness in hand or fingers by night and cramping sensation in arm or hand.

Conclusions: Significant changes were seen between the exposed group and the control group in

numbness in hand or fingers by night and cramping sensation in arm or hand. The exposed group had a longer period of employment and had been exposed to vibrations in previous employments, this led to a weakness in the result. Never the less, the exposed group exhibit a higher degree of symptoms than comparable studies.

Innehållsförteckning

Bakgrund

1

Problemformulering 3 Syfte 3

Metod

4

Studiedesign 4 Urval 4 Datainsamling 4 Enkätens konstruktion 4 Analys 5 Forskningsetiska överväganden 5

Resultat

6

Bakgrundsfakta 6 Symtom från händer som kan vara orsakade av hand- armvibrationer 7

Symtom från nacke, axlar, ryggens övre del samt armbågar 8

Tillstånd som kan ge liknande symtom som vibrationsskador 8

Diskussion

8

Metoddiskussion 8

Forskningsetiska reflektioner 10

Resultatdiskussion 11

Domningar i hand eller fingrar på natten 11

Krampkänsla i arm eller hand 11

Raynauds fenomen 11

Nacke, axlar, ryggens övre del och armbågar 12

Övriga fynd och bakgrundsfakta 12

Slutsatser

13

Hälsa

13

Prevention 13

Klinisk betydelse

14

Samhälleliga aspekter

14

Fortsatt forskning

14

Referenslista

15

Bilaga 1: Enkät

1

Bakgrund

Antalet sysselsatta arbetstagare i Sverige är 4,5 miljoner. Av dessa är 3 % av kvinnorna och 14 % av männen utsatta för vibrationer från handhållna maskiner. Kvinnor exponeras främst i yrken som maskinoperatör och monteringsarbete. Männen exponeras framför allt inom byggbranschen. Effekter av hand-armvibrationer (HAV) som Raynauds fenomen (vita fingrar) och

karpaltunnelsyndrom stod 1994-1995 för 6 % av alla diagnoser på godkända arbetssjukdomar. 2013-2014 var siffran uppe i 30 % (AFA försäkring, 2016). Vibrationsskador är en

arbetssjukdom och har enligt AFA försäkring (2016) blivit den vanligaste arbetssjukdomen. Tidigare studier om HAV har fokuserat på yrken så som skogshuggare och stenskärare (Rolke et al, 2013), fordonsförare av skogsmaskiner, snöskoterförare och renskötare (Åström et al., 2006), men även yrken där man hanterar slipmaskiner och borrmaskiner (Carlsson & Dahlin, 2014), samt mekanisk industri (Buhaug, Moen & Irgens, 2014) och vägunderhållsarbetare (Bast-Pettersen et al. 2015).

HAV ger symtom som kan vara både övergående och bestående. Övergående symtom kan vara domningar, nedsatt känsel i händer samt smärta i armar och axlar (Prevent, 2018). Dessa akuta och övergående symtom dröjer sig vanligen kvar under någon minut upp till en timma efter exponering av vibrationer (Lundström & Nilsson, 2010). Bestående symtom som beskrivits inkluderar ökad köldkänslighet, Raynauds fenomen och skador på nerv och leder som

karpaltunnelsyndrom (Carlsson & Dahlin, 2014; Rolke et al., 2013). En studie av Åström et al., (2006) visade att symtom som domningar, köldkänslighet, vita fingrar samt muskulära symtom från nacke, skuldror och handleder var vanligare hos fordonsförare jämfört med en kontrollgrupp. Dessa bestående symtom kallas för hand-armvibrationsskadesyndromet (HAVS), och innefattar kärlskador, nervskador och muskulära besvär (Lundström & Nilson, 2010).

Raynauds fenomen är en kärlskada vilket innebär att fingrarna bleknar och känseln försämras (Arbetsmiljöverket, 2015). Detta är det mest kända symtomet på vibrationsskada och beror på en kärlsammandragning i hudens perifera kärl. Vid lindrigare fall är endast fingertoppar drabbade, men vid allvarligare skada drabbas fler falanger av fingrarna. Symtom uppstår vid

köldexponering och fingrarna vitnar. När kärlsammandragningen släpper uppstår en

vasodilatation och fingrarna blir röda och sedan blå. Det upplevs ofta som mycket smärtsamt. Raynauds fenomen kan drabba personer utan orsak och kallas då primär Raynaud. Vid känd orsak som till exempel vibrationsexponering eller reumatiska orsaker kallas den för sekundär Raynaud. Oftast är bägge händernas fingrar vita vid primär Raynaud, till skillnad för

vibrationsorsakad Raynaud där vita fingrar endast uppstår på den hand som blivit exponerad för vibrationer. Hur lång vibrationsexponering som krävs för att ge symtom är högst individuellt. Om exponeringen upphör kan det ske viss förbättring, men det kan ta flera år (Lundström & Nilson, 2010). Tidigare studier har visat att risk för att drabbas av Raynauds fenomen vid

vibrationsexponering var flerdubblad 4,56 OR) i jämförelse med oexponerade (Nilsson, Wahlström & Burström, 2016). Kärlsymtom i handens fingrar kan även orsakas av

bindvävssjukdomar, kärlsjukdomar, neurologiska sjukdomar, förändring av blodets viskositet, läkemedel mot till exempel kärlkramp och högt blodtryck samt exponering för kyla (Lundström & Nilsson, 2010). Nikotin kan bidra till att lättare utlösa kärlsammandragningen hos de som redan har HAVS. Prognosen blir även sämre om nikotin används (Lundström & Nilsson, 2010; Nilsson et al., 2016).

2

Nervskador kan delas upp i neurosensoriska skador och karpaltunnelsyndrom. (Nilsson et al., 2016) fann att neurosensoriska symtom orsakades av skador på perifera nerver i fingrarna. Detta gav symtom som känselbortfall, sockerdrickskänsla och försämrad förmåga att känna kyla och värme. Sjukdomstillstånd och störningar som också kan orsaka nervskador är bland annat diabetes, malabsorbtion (glutenintolerans), vitamin B12-brist och hypotyreos (Nilsson et al., 2016). Karpaltunnelsyndrom (inklämning av medianusnerven) gav symtom som känselbortfall, domningar, kraftnedsättning och smärta i de strukturer medianusnerven innerverar (Nilsson et al. 2016). Ofta vaknar drabbade nattetid på grund av domningar (Lundström & Nilsson, 2010). Operation av vibrationsutlöst karpaltunnelsyndrom hos drabbade ger endast obetydlig förbättring (Lundström & Nilson, 2010). Sammantaget kan nervskador ge nedsatt känsel och ökad fumlighet (Prevent, 2018; Sauni, Toivio, Pääkkönen, Malmström & Uitti, 2015).

Muskulära besvär från arm, axlar och hand förekom i högre grad hos de med vibrationsskador jämfört med resten av befolkningen (Bast-Pettersen et al., 2015; Buhaug, Moen & Irgens, 2014; Nilsson et al., 2016). Även problem med gripförmågan påverkar, vilket har inverkan på det dagliga livet och därmed blir tyngre hushållsarbete och fritidsaktiviteter svåra att utföra. Arbetskapacitet, hälsa och livskvalité skattas lägre av de med kvarstående symtom på vibrationskador än hos dem som inte har bestående skador (Sauni, Toivio, Pääkkönen et al., 2015). För även om vibrationsexponeringen upphört, måste den drabbade hantera de sysslor som kräver hand-armfunktion trots nedsatt förmåga i händer och armar (Buhaug et al, 2014).

Sammanfattningsvis kan vibrationsskada leda till både fysiska och psykiska besvär. Vid HAVS bör vibrationsexponering upphöra (Arbetsmiljöverket, 2015; Carlsson & Dahlin, 2014). Om vita fingrar uppstått räcker det med exponering av kyla, fukt, stress, tobak, andra sjukdomar eller mediciner för att symtomen ska uppträda (Arbetsmiljöverket, 2015; Burström, Järvholm, Nilsson & Wahlström, 2010). Geiger et al. (2014) visade att endast genom att arbeta förebyggande kan HAVS förhindras. Förebyggande arbete kan vara att hålla fingrar och händer varma, undvika nikotin, låta det handhållna verktyget göra jobbet genom att inte greppa för hårt, använda vibrationsdämpande hjälpmedel samt vid symtom på vibrationsskador söka medicinsk hjälp för utredning.

Exponering för HAV på arbetet regleras i arbetsmiljölagstiftningen och publiceras i Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS). Arbetet ska planeras så det uppstår så lite

vibrationer som möjligt (AFS 2005:15, § 3).Riskbedömning är arbetsgivarens ansvar och innebär bland annat att mätningar ska utföras när det behövs för att klargöra vibrationsomfattningen (AFS 2001:1, §§ 4-5). Det finns två värden för hur mycket vibrationer arbetare får exponeras för under en 8 timmars arbetsdag; insatsvärde och gränsvärde. Insatsvärdet för vibrationsexponering är 2,5 m/s2 och gränsvärdet är 5 m/s2 (AFS 2005:15, bilaga 3). Dessa värden utgår från en 8-timmars arbetsdag. Som jämförelse kan nämnas att vid gräsklippning uppnås insatsvärdet efter cirka 100 minuter (http://fhvmetodik.se/wp-content/uploads/2016/08/verktygsformulär_ trafikljus_intervall_Poäng_Intervall-2016-08-301.pdf). Om insatsvärdet nås ska arbetsgivaren utföra åtgärder genom att utreda orsaken till den höga exponeringen, utföra åtgärder för att minska exponeringen samt erbjuda medicinsk kontroll (AFS 2005:15, §§ 8, 12). Gränsvärdet får aldrig överskridas, men om så sker ska arbetet avbrytas (AFS 2005:15, § 9). Samma paragraf skriver även att om det inte är möjligt att ta hänsyn till gränsvärdet på grund av den aktuella tekniska utvecklingen och arbetsplatsens speciella karaktär gäller inte skyldigheterna

försvarsmakten. Läkarundersökning ska erbjudas innan arbete med vibrationsexponering inleds (AFS 2005:6, § 58), och därefter erbjudas var 3:e år, om vibrationsexponeringen bedöms vara i

3

nivå med insatsvärdet eller om skador finns dokumenterade Läkarundersökningen ska innehålla yrkesanamnes, sjukdomsanamnes, tobaksanvändning, symtom på vibrationsskador och i så fall debut, frekvens, allvarlighetsgrad, utbredning av dessa. Händer, armar, skuldror och nacke ska även undersökas avseende vibrationsskador (AFS 2005:6, §§ 58-61).

Stridsfordonsförare är en befattning inom armén. Ett stridsfordons uppgift är att transportera soldater till ett stridsområde, samt delta aktivt i strid med den beväpning som finns. Stridsfordon 90 är speciellt framtagen för att kunna ta sig fram på väglösa områden, som skogar och myrar. Fordonet ingår i en familj av olika varianter av stridsfordon 90 och är beväpnat med en

automatkanon i ett torn som är vridbart 360 grader. Besättningen består av vagnschef, förare och skytt och kan transportera 6-7 stridsutrustade soldater. Eftersom alla befattningar har sin egen specialiserade utbildning roterar man inte arbetsuppgifter i fordonet. Styrdonet kan liknas vid ratten i en bil (Försvarets materielverk, 2016).

I tabell 1 redovisas uppmätta vibrationsvärden hos två modeller av stridsfordon 90 samt tiderna tills insatsvärdet respektive gränsvärdet nåtts (Försvarsmedicincentrum, 2018). Omvänt

förhållande gällde mellan vibrationsvärde (A(8)) och tiderna till insatsvärde och gränsvärde nåtts.

Tabell 1. Uppmätta vibrationsvärden för två modeller av stridsfordon 90 (9040A resp. 9040B). Tiderna avser exponeringstiden tills insatsvärde resp. gränsvärde nås.

9040A 9040B

Träning1 IMI2 Träning1 IMI2

A(8) (m/s2) 3,4 4,3 4,0 4,9

Tid till insatsvärde (hr) 4,3 2,7 3,1 2,1

Tid till gränsvärde (hr) >13 10,8 12,5 8,3

1_{Avser vibrationsvärden och tider under övning.} 2_{IMI =Internationell militär insats, avser vibrationsvärden och}

tider i krig.

Problemformulering

Vibrationsskador är en arbetssjukdom som kan leda till skador på blodkärl, nerver och leder och som kan leda till ett livslångt lidande som påverkar både arbetslivet och privatlivet. Inom militär verksamhet föreligger exponering för HAV, bland annat vid framförandet av stridsfordon 90. Omfattningen av eventuellt vibrationsskador är oklart, då studier på HAV bland militär personal saknas. För att företagshälsovården ska kunna arbeta förebyggande och på sikt minska

förekomsten av HAV bland stridsfordonsförare behövs som ett första steg en kartläggning av HAV bland stridsfordonsförare.

Syfte

Jämföra tecken på hand-armvibrationsskador hos en grupp militära stridsfordonsförare.

4

Metod

Studiedesign

En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes. Förare av stridsfordon 90 jämfördes med en kontrollgrupp.

Urval

Ett bekvämlighetsurval användes. Stridsfordon 90 används på tre regementen i Sverige, varav ett valdes ut för genomförandet av studien. På regementet finns två kompanier som använder

stridsfordonet, båda tillfrågades, och tackade ja till att delta. Sammanlagt 17 stridsfordonsförare deltog. Inklusionskriterier för att delta i studien var att personen skulle vara förare av stridsfordon 90. Inga exlusionskriterier användes. Bortfallet redovisas inte, då antalet stridsfordonsförare klassas som sekretessbelagd information. Kontrollgruppen bestod av 18 soldater från ett och samma kompani, men vid ett annat regemente som inte hade som arbetsuppgift att framföra stridsfordon 90. Utöver att vara just soldater, användes inga inklusions- eller exlusionskriterier. Kontrollgruppen är inte matchad med gruppen av stridsfordonsförare.

Datainsamling

Datainsamlingen genomfördes genom enkätundersökning.

Enkäten

Enkäten (se bilaga 1) baserades på ett redan befintligt frågeformulär som används för medicinska kontroller vid vibrationsexponering inom försvarsmakten, men vissa frågor från försvarsmaktens formulär ändrades från fritextsvar till kryssfrågor för att svaren lättare skulle kunna användas statistiskt. Enkäten som används inom försvarsmakten utgår från ett frågeformulär från

FHVmetodik.se (www.fhvmetodik.se, 2014). Enkäten som användes i denna studie inleddes med frågor om anställningstid på kompani samt inom Försvarsmakten, dominant hand samt med vilken hand de håller styrdonet. Efter detta kommer frågor om exponering av vibrationer under nuvarande respektive tidigare anställning. Symtomfrågor kommer härnäst, där deltagarna fått skatta sina eventuella symtom som exempelvis dålig kraft i hand, vita fingrar och kramp i hand. De sista frågorna tar upp symtom från nacke, axlar och handleder. Även frågor om tobaksvanor, tidigare sjukdomar och medicinering tas upp. Sista frågas om deltagaren önskar bli kontaktad av försvarshälsan för en vibrationsundersökning. En pilotstudie av enkäten genomfördes där enkäten fylldes i av personal på försvarshälsan (se bilaga 1). Efter pilotstudien ändrades ordningsföljden av svarsalternativen i fråga nr 14 så att samtliga svarsalternativ kommer i samma följd.

För gruppen stridsfordonsförare (den exponerade gruppen) skickades ett mejl till kompanicheferna för de båda kompanierna tillsammans med ett informationsbrev. Efter godkännande av kompanicheferna samverkade författarna med ställföreträdande kompanichef respektive adjutant om tidpunkt för enkätifyllandet.

För kontrollgruppen skickades ett mejl till human resources för detta regemente med förfrågan om att avdela soldater som kontrollgrupp. Bifogat var informationsbrev. Samverkan om tid för enkätifyllande skedde sedan med ställföreträdande kompanichef.

Samtliga grupper fyllde i samma enkät, vid varsin tidpunkt. Kontrollgruppen fyllde i enkäten den 15 februari, 2018. Stridsfordonsförarna fyllde i enkäten den 16 mars, respektive den 22 mars,

5

2018. En av författarna närvarade vid enkätifyllandet. Både muntlig och skriftlig information gavs i samband med att enkäten ifylldes. Möjlighet fanns att ställa frågor. Flödesschema över enkätförfarandet se figur 1.

Figur 1. Enkätförfarandet

Analys

Enkäten analyserades med IBM SPSS statistics 22 och Fisher´s Exact Test användes som statistisk metod, även deskriptiv statistik användes. Signifikansnivå 0,05 valdes.

Forskningsetiska överväganden

Etikprövning behövs inte för uppsatser på högskolenivå (Lag om etikprövning av forskning som avser människor, SFS 2003:460, 2 §). Innan enkäten delades ut till deltagarna inhämtades godkännande från handledare vid Arbets- och miljömedicin, Region Örebro län samt godkännande från kompanichefer där deltagarna var anställda. Hänsyn togs till de

forskningsetiska principerna (Vetenskapsrådet, 2011) och i enlighet med informationskravet fick deltagarna både muntlig och skriftlig information om syftet med studien, vad uppgifterna skulle användas till och vem som var ansvarig för insamlade uppgifter. Som samtyckeskravet lyder blev deltagarna informerade om att det var helt frivilligt att delta samt att de när som helst kunde utan att behöva ange orsak avbryta sitt deltagande. Konfidentialitetskravet tillgodosågs då deltagarna fick skriftlig information om hur de besvarade enkäterna skulle samlas in och hanteras samt att deras uppgifter skulle avidentifieras vid analys. Information gavs även om att det insamlade materialet i enlighet med nyttjandekravet skulle förstöras efter att magisteruppsatsen blivit godkänd.Göra gott-principen följdes, då syftet med studien var att bringa ny kunskap som kan användas i förebyggande arbete (Vård i Norden, 2003).

Förtest av enkäten

Mejl till kompanichef

Mejl till human resources

Följden på svarsalternativen på fråga 14 ändrades

Enkätutlämnande

Enkätutlämnande

17 stridsfordonsförare

18 soldater i

kontrollgruppen

6

Resultat

Bakgrundsfakta

Samtlig bakgrundsfakta presenteras i tabell 2. Fler individer i den exponerade gruppen hade arbetat längre tid, både på kompani och inom Försvarsmakten jämfört med kontrollgruppen. Större andel av den exponerade gruppen har vibrationsexponerats i tidigare arbeten, jämfört med kontrollgruppen. Medelåldern för den exponerade gruppen var 26 år, mot 25 år i kontrollgruppen. Den exponerade gruppen bestod av män, medan kontrollgruppen bestod av 17% (n=3) kvinnor, resten män.

Tabell 2. Samtlig bakgrundsfakta

1_{12% (n=2) besvarade inte frågan, men angav vibrationsexponering, 12% (n=2) svarade nej,}

men angav vibrationsexponering. 26% (n=1) besvarade inte frågan.

Variabel Exponerad grupp Kontrollgrupp

n=17 (n=antal) n=18 (n=antal) Ålder (år) Medel 26 25 Median 24 23,5 Variation 20-34 20-39 Könsfördelning (%) Män 100 73 (15) Kvinnor 0 17 (3)

Arbetad tid på nuvarande kompani (%)

< 1 år 12 (2) 56 (10)

1-4 år 65 (11) 44 (8)

> 4 år 24 (4) 0

Arbetad tid inom Försvarsmakten (%)

< 1 år 0 22 (4) 1-4 år 47 (8) 64 (12) > 4 år 53 (9) 11 (2) Dominant hand (%) Högerhänt 100 (17) 78 (14) Vänsterhänt / tvåhänt 0 22 (4)

Med vilken hand håller du huvudsakligen styrdonet? (%) Höger Vänster Båda 65 (11) 0 35 (6)

Exponeras du för vibrationer i nuvarande arbete? (%) 77 (13)1 33 (6) Har du exponerats för vibrationer i tidigare arbeten? (%) 77 (13)2 33 (6)

7

Symtom från händer som kan vara orsakade av hand- armvibrationer

Fördelning av symtom från händer redovisas i tabell 3. Höger och vänster hand redovisas tillsammans. Signifikanta skillnader mellan grupperna noterades för domningar i hand eller fingrar på natten samt för krampkänsla i arm eller hand. För värk i handleden samt för värk i fingrar noterades högre resultat i kontrollgruppen än i den exponerade gruppen. För den exponerade gruppen, noterades inte någon skillnad på symtom mellan höger och vänster hand. För den exponerade gruppen, angav individerna med kortare anställningstid lika hög grad av symtom, som för de med längre arbetstid.

Tabell 3. Symtom från hand och fingrar från den exponerade gruppen och kontrollgruppen

Variabel Exponerad grupp Kontrollgrupp P-värde

% (n=antal) % (n=antal) Domningar i hand eller fingrar

på natten

47 (8) 11 (2) 0,027

Dålig kraft i handen 29 (5) 22 (4) 0,711

Lätt att tappa föremål 24 (4) 11 (2) 0,402

Värk i handleden Värk i fingrar 41 41 (7) (7) 50 44 (9) (8) 1,000 1,000

Köldkänsla i hand eller fingrar 41 (7) 39 (7) 1,000

Vita fingrar (Raynauds fenomen)

29 (5) 6 1 0,088

Svårt att knäppa knappar 29 (5) 11 (2) 0,228

Skakningar/darrningar i

hand/arm 47 (8) 39 (7) 0,738

Krampkänsla i arm eller hand 41 (7) 6 (1) 0,018

Fishers exact test användes för samtliga p-värden. Svarsfrekvensen för båda grupperna var 100%.

Symtom från nacke, axlar, ryggens övre del samt armbågar

Här efterfrågades om besvär i form av värk, smärta, obehag eller domningar förekommit under de sista 12 månaderna. Inga signifikant skillnader mellan den exponerade gruppen och

kontrollgruppen kunde ses. För axlar och armbågar redovisas höger och vänster sida tillsammans. Se tabell 4.

8

Tabell 4. Symtom från nacke axlar, ryggens övre del samt armbågar

Variabel Exponerad grupp Kontrollgrupp p-värde

% (n=antal) % (n=antal)

Nacke 53 (9) 18 (3) 0,071

Axlar 41 (7) 35 (6) 0,946

Ryggens övre del 41 (7) 24 (4) 0,465

Armbågar 6 (1) 0 (0) 0,500

Fishers exact test användes för samtliga p-värden. Svarsfrekvensen för den exponerade gruppen var 100%, för kontrollgruppen 94% (n=17).

Tillstånd som kan ge liknande symtom som vibrationsskador

Här frågades efter diabetes, annan ämnesomsättningsrubbning, mag-tarmbesvär, neurologiska besvär, vitamin B-12-brist, bindvävssjukdom, balansrubbningar samt högt blodtryck. 6% (n=1) av den exponerade gruppen angav mag-tarmbesvär, 6% (n=1) av den exponerade gruppen samt 18% (n=3) av kontrollgruppen angav balansrubbningar, 6% (n=1) av kontrollgruppen angav högt blodtryck. Inga fynd sågs för de andra tillstånden, i någon av grupperna. Svarsfrekvensen var 100% (n=17) för den exponerade gruppen samt 94% (n=17) för kontrollgruppen.

Diskussion

Metoddiskussion

En tvärsnittsstudie med en exponerad grupp och kontrollgrupp användes. Deskriptiv statistik används för att beskriva och kartlägga data (Polit & Beck, 2017). För att testa om skillnaderna mellan grupper är signifikanta, används Fishers exact test. Urvalet var för litet för att Chi-square test skulle kunna användas (Polit och Beck, 2017). Signifikansnivån valdes till 0,05, vilken vanligtvis är acceptabel (Polit & Beck, 2017). Bekvämlighetsurval användes. Nackdel med denna urvalsmetod kan vara att de deltagare som är tillgängliga är atypiska för resten av befolkningen. Dock är det den mest använda metoden (Polit & Beck, 2017). En fördel är att det är den

tidsmässigt effektivaste urvalsmetoden (Polit & Beck, 2017). I denna studie bestod urvalet i den exponerade gruppen av enbart stridsfordonsförare som författarna ämnade undersöka.

Bekvämlighetsurvalet bestod i att deltagarna fanns tillgängliga på författarnas arbetsplats. Det senare kan även ses som en fördel, då Polit och Beck (2017) menar att bakgrundskunskapen om urvalsgruppen är värdefull.

Studien är en tvärsnittsstudie som endast ger en ögonblicksbild och det kan vara svårt att uttala sig om etiologin. Metoden användes för att se om problem med vibrationsskador existerade hos den exponerade gruppen. För vidare undersökning skulle en kohortdesign kunna användas för att följa stridsfordonsförarna och se om de utvecklar besvär under exponering.

9

Tidsmässiga skäl ledde till det låga deltagarantalet. För ökat deltagarantal, hade fler regementen behövt kontaktas på andra platser i Sverige. Ett större deltagande hade möjligtvis gett ett annat slutresultat. Enligt Polit och Beck (2017) är större urval att föredra för att få ett så representativt resultat som möjligt. Även stora urval kan dock ge upphov till felkällor genom systematiska fel, så kallat bias. På grund av tid och resurser användes mindre urval och det kan leda till att det blev svårare att testa hypotes, även om hypotesen är korrekt. Exempelvis kan det lilla urvalet tänkas lett till type-2-error. Som exempel på detta, sågs endast en trend för Raynauds fenomen hos den exponerade gruppen. Ett ökat urval hade antingen kunnat leda till signifikans, eller givit samma resultat som nu. Om populationen är relativt homogen kan ett mindre urval räcka, men om det är en stor variation i urvalet finns risk för att resultatet inte fångar fulla vidden av variationen (Polit & Beck, 2017). I denna studie är urvalet homogent, då både exponerad grupp och kontrollgrupp är anställda militärer. Det får då anses räcka. Genusmässigt bestod dock den exponerade gruppen endast av män, medan kontrollgruppen bestod av 17% (n=3) kvinnor, resten män. Detta var inget som författarna valde utan det var helt enkelt så att gruppen som deltog i undersökningen bestod av dessa. Hur skillnaden i könsfördelning kan tänkas påverka resultatet är svårt att förutse, då tillförlitlig forskning i skillnader i känslighet för vibrationer mellan män och kvinnor saknas (Nilsson, Wahlström & Burström, 2016).

Polit och Beck (2017) menar att en validerad enkät ger mindre bias. Då en validerad enkät inte fanns att tillgå för HAV, skapades en egen. Enkäten som användes grundas till stor del på en befintlig enkät som används inom Försvarsmaktens företagshälsovård för medicinska kontroller i arbetslivet gällande vibrationer. Den i sin tur baseras på en enkät från FHVmetodik

(http://fhvmetodik.se/wp-content/uploads/2014/10/frageformular_hand_arm.pdf). Varken enkäten från Försvarsmaktens företagshälsovård eller från FHVmetodik är validerade för forskning, vilket minskat validiteten. Svaren för under hur lång tid individerna

vibrationsexponeras under arbetstid var av för dålig kvalitet för att kunna användas. Författarna bedömer i efterhand att det senare beror på enkätens konstruktion. Detta får tillskrivas

författarnas ringa erfarenhet av forskning.

Enligt Polit och Beck (2017) är det värdefullt att göra ett pilottest för att utvärdera och vid behov förbättra frågorna i en enkät innan den lämnas ut till deltagarna. Detta stärker validiteten i

studien, genom att kontrollera att frågorna är begripliga samt fångar variabeln som undersöks (Polit & Beck, 2017). I denna studie lämnades enkäten ut till personal av olika professioner inom Försvarsmaktens företagshälsovård. Efter detta ändrades svarsföljden på fråga 14. Vid

undersökning av större grupper kan användandet av enkät vara lämplig, där en statistisk bearbetning av materialet är möjligt. Detta kan ge en generell beskrivning av den aktuella gruppen. Ytterligare fördel är att deltagarna inte påverkas av intervjuaren, vilket kan vara fallet med intervju (Trost, 2007). Vid enkätutlämnandet var en av författarna närvarande om frågor skulle uppstå. Enkäten lämnades ut och fylldes i efter överenskommelse om tid och plats.

Enkäten fylldes i och återlämnades till författaren som fanns på plats. Denna insamlingsprocedur valdes för att få med så många deltagare som möjligt. En och samma författare var med på enkätutlämnandet och inhämtandet. Om frågor skulle uppstå ges i så fall identisk information. Skriftlig information lämnades även ut innan ifyllandet av enkäten, där bland annat syfte, frivillighet och tidsåtgång angavs.

Enligt Polit och Beck (2017) är nackdelar med enkät lägre svarsfrekvens och fler obesvarade frågor jämfört med intervju. Författarna var hänvisade till enkät, då ett av kompanierna i den

10

exponerade gruppen endast kunde avvara de anställda max en timme. Om detta inte varit fallet, hade intervju, eller hälsoundersökning avseende vibrationsexponering varit tänkbara

datainsamlingsmetoder. Genomgång av patientjournal skulle kunna vara en annan tänkbar datainsamlingsmetod. Författarna bedömde inte att det senare skulle vara värdefullt, då

hälsoundersökning avseende vibrationsexponering inte tidigare genomförts på regementet. Inget internt bortfall förekom i studien. Alla tillfrågade valde att delta i studien.

Forskningsetiska reflektioner

Forskning ska ske med informerat samtycke (Vård i Norden, 2003). Information om frivillighet att delta i studien gavs både skriftligt och muntligt i samband med enkätifyllandet. Då författarna först kommit överens om studiens genomförande med befälen, kan det tänkas att de anställda sedan upplevt deltagandet som en order. Även cheferna informerades muntligt och skriftligt om frivilligheten. Inga befäl närvarade vid ifyllandet av enkäterna.

Forskning får inte ha skadliga effekter (Vård i Norden, 2003). I enkäten frågades bland annat efter vitamin B12-brist och diabetes, då dessa kan ge samma symtom som en vibrationsskada. Detta kan tänkas ses som ett onödigt intrång i den personliga integriteten.

Forskningsdata ska förvaras och hanteras konfidentiellt (Vård i Norden, 2003). På enkätens framsida fanns möjlighet att fylla i namn och personnummer. Det står på enkäten att detta är frivilligt (se bilaga 1). Dock anser författarna i efterhand att det varit olyckligt att denna möjlighet funnits och anser nu att denna möjlighet borde tagits bort. Sidan med namn och personnummer avlägsnades innan datamaterialet bearbetades. På en separat kodnyckel fördes namn på

deltagarna ner tillsammans med enkätens kontrollnummer. Detta för att kunna spåra en enkät om någon skulle vilja avbryta sitt deltagande i studien. Enkät och kontrollnummer förvarades inlåst, åtskilda. Ingen annan än författarna hade tillgång till enkäterna.

Det har inte kommit till författarnas kännedom att någon av deltagarna tagit illa upp av

ovanstående reflektioner. Om så ändå skulle vara fallet, tar författarna på sig ansvaret för detta.

Resultatdiskussion

Signifikanta skillnader mellan den exponerade gruppen och kontrollgruppen kunde ses för domningar i hand eller fingrar på natten samt för krampkänsla i arm eller hand. Trender kunde ses för lätt att tappa föremål, Raynauds fenomen, svårt att knäppa knappar samt besvär från nacke och armbågar. Värk i handled och värk i fingrar återfanns i högre grad hos kontrollgruppen.

Domningar i hand eller fingrar på natten

47 % (n=8) i den exponerade gruppen uppgav besvär, mot 11 % (n=2) i kontrollgruppen. Åström et al. (2006) har studerat HAVS-prevalens bland terrängfordonförare. Domningar (ej

specificerade till natten) i fingrar förekom här i 17-30 % av de exponerade, mot 13 % i

kontrollgruppen. Domningar på natten orsakas företrädelsevis av karpaltunnelsyndrom, medan domningar oberoende av tidpunkt orsakas företrädelsevis av perifera nervskador (Lundström & Nilsson, 2010; Rolke et al., 2013). Därför ska jämförelsen med Åströms et al. (2006) studie göras med viss försiktighet. Nilsson et al., (2016) fann att risken för karpaltunnelsyndrom var nästan tre gånger så stor för vibrationsexponerade, jämfört med icke exponerade. Dessa nattliga besvär kan tänkas ge upphov till störd nattsömn och då en försämrad livskvalité på sikt. Tidigare studier har

11

även visat på att de med vibrationsskador kan uppleva lidande på grund av besvär från skadan (Sauni et al. 2015). En anledning till den höga andelen av misstänkt karpaltunnelsyndrom kan vara att exponeringen sker under många timmar vid övning. Tabatabaeifar et al. (2017) fann att karpaltunnelsyndrom var vanligt hos män som avskinnar minkar under långa arbetsdagar, delar av året. Detta speglar tidsmässigt soldaternas arbetstid, även om arbetsuppgiften skiljer.

Krampkänsla i arm eller hand.

Här återfanns den största skillnaden mellan den exponerade gruppen och kontrollgruppen. 41 % (n=7) mot 6 % (n=1). Krampkänsla kan ge upphov till en försämrad arbetsförmåga, Sauni, Toivio, Pääkkönen et al. (2015) fann att individer med HAVS skattar sin hälsa lägre. Krampkänslan kan leda till att även göromål i det dagliga livet blir påverkat (Buhaug et al., 2014). Besvär som påverkar vårt privata liv och arbetslivet i form av nedsatt arbetsförmåga kan tänkas leda till utanförskap och osäkerhet.

Raynauds fenomen

Raynauds fenomen förekom hos 29 % (n=5) i den exponerade gruppen, mot 6 % (n=1) hos kontrollgruppen. Åström et al. (2006) fann att prevalensen för Raynauds fenomen var 12-20 % för exponerade, mot 8 % i kontrollgruppen. Detta kan jämföras med normalbefolkningen, där Raynaud förekommer hos 3-12,5 % bland män (primär och sekundär Raynaud sammantaget). Ju kallare klimat, ju högre prevalens (Goundry & Langtree, 2012). Den högre prevalensen i

föreliggande studie är svår att tolka, då det lilla urvalet ger låg power. Raynauds fenomen är dock ett välkänt symtom vid hand-armvibrationsexponering (Lundström & Nilsson, 2010). Den högre prevalensen skulle dels kunna påverkas av att 60 % (n=3) av individerna med Raynauds fenomen nyttjade tobak. Dels har exponering för kyla föreslagits som orsak till att vita fingrar-attackerna sätts igång (Lundström & Nilsson, 2010).

Nacke, axlar, ryggens övre del och armbågar

Resultaten här följer i stort Åströms et al. (2006) resultat i jämförelse mellan exponerad grupp och kontrollgrupp. Burström et al. (2017) fann dock att även helkroppsvibrationer i fordon kan ge smärta i nacke, axlar, ryggens övre del samt armbågar. Eftersom hela stridsfordonet vibrerar under körning, kan det vara svårt att avgöra om dessa symtom beror på HAV (från styrdonet) eller från helkroppsvibrationer.

Övriga fynd och bakgrundsfakta

Enkäten frågade efter exponeringstid, alltså hur länge de exponerade kör stridsfordonet. Svarskvaliteten här var för dålig för att exponeringsvärden skulle kunna beräknas. Dock visar mätningarna från Försvarsmedicincentrum (2018) att om stridsfordon 90 (9040B) körs 3,1 timme, nås insatsvärdet. Skulle stridsfordonet köras åtta timmar under en dag, nås nästan

gränsvärdet. Försvarsmedicincentrum (2018) pekar på att vibrationsnivåerna varierar beroende på vilket underlag stridsfordonet körs. På mjukare underlag minskar vibrationsexponeringen och ökar på hårdare underlag. För att få exakta värden, måste mätning göras på aktuellt underlag. Då författarna inte funnit vibrationsstudier på militär personal, kunde ingen jämförelse av resultatet göras med tidigare forskning. Flera författare (t.ex. Åström et al., 2006; Nilsson et al., 2016) pekar även på att ämnesområdet HAV saknar tillförlitlig forskning. Som speciellt

obeforskade områden nämns det autonoma nervsystemets påverkan, samsjuklighet, enskild sårbarhet för vibrationer, läkemedelspåverkan samt skillnader mellan män och kvinnor.

12

Flera symtom hade högre prevalens i föreliggande studie, än Åströms et al. (2006) studie.

Medelåldern var lägre i vår exponerade grupp (26 mot 42-49 år i Åströms studie). Detta kan ses som anmärkningsvärt då den exponerade gruppen redan i tidig ålder uppvisar symtom på hand-armvibrationsskador. Dessa militärer ska hålla i arbetslivet i flera år till. Nilsson et al., (2016) pekar på att många unga arbetstagare idag får vibrationsskador tidigt i arbetslivet. Då det saknas både behandling och till största del symtomlindrande behandling, kan preventionen ses som enda möjligheten att förebygga vibrationsskada.

Något som förvånade författarna var att omvänd trend kunde ses för värk i handled och värk i fingrar. Kontrollgruppens deltagare kommer från ett sjukvårdskompani. Det innebär till exempel att de bär bår. Detta kan eventuellt förklara den högre prevalensen. I vissa miljöer kan påverkan från vibrationer svårligen skiljas från andra ergonomiska stressorer i kroppen (Buhaug et al., 2004).

Tillstånd som kan ge samma symtom som vibrationsskador (diabetes, annan

ämnesomsättningsrubbning, mag-tarmbesvär, neurologiska besvär, vitamin B-12-brist,

bindvävssjukdom, balansrubbningar samt högt blodtryck), angav ett fåtal/inga individer ur den exponerade gruppen något av dessa tillstånd. Författarna bedömer att denna låga prevalens inte är orsak till de symtom på hand- armvibrationsskador, som den exponerade gruppen angivit.

Den exponerade gruppen har arbetat längre än kontrollgruppen, både på nuvarande kompani och inom Försvarsmakten. Större andel av den exponerade gruppen har vibrationsexponerats i tidigare arbeten, jämfört med kontrollgruppen. Detta kan ha påverkat resultatet, då den

exponerade gruppen kan tänkas ha tagit med sig vibrationsskador in i sin nuvarande anställning. Intentionen var initialt att ha skyttesoldater från samma kompani som kontrollgrupp. Dessa har snarlika arbetsförhållanden förutom att vara förare i stridsfordonet. Då misstanke fanns att även skyttesoldaterna vibrationsexponeras under färd i stridsfordonet, valde författarna att vända sig till ett annat regemente, som inte använder stridsfordon 90. Skillnader i ovan nämnda

bakgrundsfakta bör tas i beaktande när resultatet bedöms.

För den exponerade gruppen, angav individerna med kortare anställningstid lika hög grad av symtom, som för de med längre arbetstid. Detta skulle kunna tala för att längre anställning, inte ger ökade symtom från HAVS. Det skulle också kunna bero på att stridsfordonsförare som ådragit sig HAVS, fått annan tjänst.

Hälsa

Världshälsoorganisationen (WHO) definierar hälsa som ett fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom och funktionsnedsättning (Hanson, 2004). WHO har senare utvecklat definitionen till att hälsa även är en resurs i det dagliga livet och kan bidra med att uppnå andra mål i livet (Hanson, 2004).

Arbetet påverkar hälsan och hälsan påverkar arbetet. Som tidigare beskrivits, kan HAV orsaka skador hos arbetstagare. Därutöver påverkar hälsostatus hos arbetstagare både kvaliteten på utfört arbete och sjukskrivningstal (Statens offentliga utredningar [SOU] 2011:63). Skador orsakade av vibrationer påverkar hälsan negativt enligt WHO:s definition ovan och i förlängningen riskerar

13

även arbetsgivaren att drabbas, genom produktionsbortfall och sjukfrånvaro. Föreliggande studie har visat att förare av stridsfordon 90 riskerar vibrationsskador och därmed riskerar deras hälsa att försämras. Då vibrationsskador inte kan botas, kan preventionen som viktig för att bevara hälsa i ett vibrationsexponerat arbete. Därför följer ett avsnitt om prevention nedan.

Prevention

Prevention grundar sig i kunskapen om vad som orsakar sjukdom eller skada. Preventionen handlar sedan i praktiken om att undvika de risker och hot som riskerar att ge sjukdom eller skada (Nordström-Torpenberg, 2008). Får företagshälsovården möjlighet att delta i planering och utformning av arbetsuppgifter, kan skador förebyggas. Genom prevention ökar sannolikheten för att arbetstagare kan genomföra ett helt arbetsliv utan att skadas (SOU 2011:63). Arbetsgivaren med sina anställda är experter på sin verksamhet och vet vilka tekniska och organisatoriska åtgärder som är tänkbara samt vilka som inte alls är det. Företagshälsovården är å sin sida är experter på arbetsmiljö och risker. Genom ett gott samarbete, företagshälsovård och arbetsgivare emellan, kan man dela med sig av varandras kunskap och tillsammans hitta lösningar (SOU 2011:63). Tidigare forskning har visat att HAV ger skador på blodkärl, nerver och muskler i händer och armar (Nilsson et al., 2016; Åströms et al., 2006). Föreliggande studie tyder, trots sina metodologiska svagheter, på att förare av stridsfordon 90 kan få vibrationsskador. Åtgärder från arbetsgivaren, företagshälsovården eller arbetsgivare och företagshälsovård tillsammans, skulle kunna vara:

- Information om risker med HAV. Detta har visat sig öka både medvetenheten och motivationen att delta i förebyggande interventioner (Sauni, Toivo, Esko et al., 2015). - Tillse att hälsoundersökning avseende vibrationsexponering genomförs i enlighet med

AFS 2005:6, § 58. Då kan symtom på skada upptäckas i tid, då den drabbade kanske inte härleder eventuella symtom till vibrationsexponeringen.

- Även göra denna hälsoundersökning innan anställning påbörjas, för att undvika att placera individer med vibrationsskada som förare av stridsfordonet.

- Erbjuda tobaksavvänjning, då tobaksbruk kan förvärra symtomen vid Raynauds fenomen (Lundström & Nilsson, 2010).

- Om möjlighet finns, undvika onödigt långa körtider av stridsfordon 90. Detta för att minska vibrationsexponeringen. Ju längre exponeringstider, ju högre risk för skada (Nilsson et al., 2016).

- Pauser. Vid övning lägga in pauser då stridsfordonet körs längre tider. Detta kan minska vibrationsexponeringen (vibrationer, AFS 2005:15, § 8).

- Under övning undvika att kyla ner händerna och tillse att det under vintertid finns möjlighet att värma händerna (Lundström & Nilsson, 2010).

- Tillse att serviceintervall följs, då slitna delar kan avge högre vibrationsvärde (Lundström & Nilsson, 2010).

Slutsatser

Signifikanta skillnader mellan den exponerade gruppen och kontrollgruppen kunde ses för domningar i hand eller fingrar på natten samt för krampkänsla i hand eller arm. Då den exponerade gruppen hade längre anställningstid och i högre grad exponerats för vibrationer i tidigare anställningar, försvagas resultatet. Dock uppvisar den exponerade gruppen högre grad av symtom än jämförbar forskning.

14

Klinisk betydelse

Resultatet kan användas för att påvisa vikten av prevention för både chefer och anställda på de kompanier som använder stridsfordon 90. Användandet av fordonet skulle kunna ändras, för att undvika att skador uppkommer.

Samhälleliga aspekter Företagshälsovården har som uppgift att förebygga ohälsa och främja hälsa samt skapa säkrare arbetsplatser där de anställda inte riskerar att bli skadade. Befolkningen blir äldre och vi förväntas att arbeta längre. Därför är det viktigt med säkra och goda arbetsförhållanden (Sveriges företagshälsor, 2012). Den militära verksamheten kommer med tiden att öka då plikten återinförs. Detta kommer att leda till att fler framför allt ungdomar kommer att utsättas för vibrationer och eventuella vibrationsskador. Därför är kunskap som denna studie förmedlar viktig för hela samhället.

Fortsatt forskning

Det saknas studier om vibrationer som kan jämföras med den exponering militärer utsätts för. Vibrationsexponering under arbetsdagar överstigande åtta timmar samt samverkan mellan köldskador och vibrationsskador skulle fylla en kunskapslucka inom den militära verksamheten.

15

Referenslista

AFA försäkring. (2016). Arbetssjukdomar. Hämtad 31 januari, 2018, från AFA försäkring,

https://www.afaforsakring.se/globalassets/forebyggande/analys-och- statistik/arbetsskaderapporten/ovriga-rapporter-om-arbetsskador-och-sjukfranvaro/f6345-arbetssjukdomar.pdf

AFS 2005:6. Medicinska kontroller i arbetslivet och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna. Stockholm: Arbetsmiljöverket.

AFS 2001:1. Systematiskt arbetsmiljöarbete och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna. Stockholm: Arbetsmiljöverket.

AFS 2005:15. Vibrationer: Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna. Stockholm: Arbetsmiljöverket.

Arbetsmiljöverket. (2015). Risker med vibrationer. Hämtad 22 januari, 2018, från Arbetsmiljöverket, https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/vibrationer/risker-med-vibrationer/

Bast-Pettersen, R., Ulvestad, B., Faerden, K., Clemm, T. A. C., Olsen, R., & Ellingsen, K-C. N. (2015). Tremor and hand-arm vibration syndrome (HAVS) in road maintenance workers. Int. Arch Occup Environ Health, 90(1), 93-106. doi: 10.1007/s00420-016-1175-x

Buhaug, K., Moen, B. E., & Irgens, Å. (2014). Upper limb disability in Norwegian workers with hand-arm vibration syndrome. Journal of Occupational Medicine and Toxicology, 9(1), 1-15. doi: 10.1186/1745-6673-9-5

Burström, L., Aminoff, A., Björ, B., Mänttäri, S., Nilsson, T., Pettersson, H., Rintamäki, H., Wahlström, J. (2017). Musculoskeletal symptoms and exposure to whole body vibrations among open-pit mine workers in the Arctic. International Journal of Occupational Medicine and Environmental Health, 30(4), 553-564. doi: 10.13075/ijomeh.1896.00975

Burström, L., Järvholm, B., Nilsson, T., & Wahlström, J. (2010). White fingers, cold environment, and vibration – exposure among Swedish contruction workers. Scandinavian Journal of Work, Environment & Health, 36(6), 509-513. doi: 0.5271/sjweh.3072

Carlsson, I., & Dahlin, L. B. (2014). Self-reported cold sensitivity in patiens with traumatic hand injuries or hand-arm vibration syndrome- an eight year follow up. BMC Musculoskeletal

Disorders, 15(1), 1-9. doi: 10.1186/1471-2474-15-83

FHVmetodik.se (2014). Medicinska kontroller i arbetslivet: Hand- och armvibrationer. Hämtad 1 maj, 2017, från FHVmetodik.se, http://fhvmetodik.se/wp-content/uploads/2014/10/

16

Försvarsmedicincentrum. (2018) Sammanställning vibrationsmätningar fordon,

FM2017-23809:1. Västra Frölunda: Försvarsmedicincentrum.

Försvarets materielverk. (2016). Stridsfordon 90. Hämtad 28 mars, 2018, från Försvarets materialverk, https://www.fmv.se/Projekt/Stridsfordon-90/

Geiger, M. B., Wasserman, D., Chervak, S. G., Henderson, C. M., Rodriquez-Johnson, E., & Ritchey, A. (2014). Hand-Arm Vibrations Syndrome Protecting Powered Hand Tool Operators. ProfessionalSafety ,59(11), 34-42.

Goundry, B., Langtree, M. (2012). Diagnosis and management of Raynauds phenomenon. Brittish Journal of Medicine, 344(2), 1-8. doi: 10.1136/bmj.e289

Hanson (2004). Hälsopromotion i arbetslivet. Lund: Studentlitteratur.

Lundström, R., & Nilsson, T. (2010). Arbetsmiljörelaterade hand- arm- och helkroppsvibrationer. I Edling, C., Nordberg, G., Albin, M., Nordberg, M. (Red.), Arbets- och miljömedicin – en lärobok om hälsa och miljö (s. 285-297). Lund: Studentlitteratur.

Nilsson, T., Wahlström, J., & Burström, L. (2016). Systematiska kunskapsöversikter; 9. Kärl- och nervskador i relation till exponering för handöverförda vibrationer. Arbete och Hälsa

Vetenskaplig skriftserie. 49(4). Göteborg: Kompendiet.

Nordström-Torpenberg, I. (2008). Strategi för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening

Polit, F. D., & Beck, T. C. (2017). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins. Prevent. (2018). Vibrationer i arbetsmiljön. Hämtad 22 januari, 2018, från Prevent, https://www.prevent.se/amnesomrade/fysiska-faktorer/vibrationer/

Riksföreningen för företagssköterskor och svensk sjuksköterskeförening. (2010).

Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska med specialisering inom företagshälsovård. Tryck: Åtta45.

Rolke, R., Rolke, S., Vogt, T., Birklein, F., Geber, C., Treede, R-D...

Voelter-Mahlknecht, S. (2013). Hand-arm vibration syndrome: Clinical characteristics, conventional electrophysiology and quantitative testing. Clinical Neurophysiology 2013(124), 1680-1688. doi: 10.1016/j.clinph.1013.01.025

Sauni, R., Toivio, P., Esko, T., Pääkkönen, R., & Uitti, J. (2015). Effective information campaign for management of exposure to hand-arm vibration in the metal and construction industries. International Journal of Occupational Safety and Ergonomics, 21(2), 158-165. doi:

17

Sauni, R., Toivio, P., Pääkkönen, R., Malmström, J., & Uitti, J. (2015). Work disability after diagnosis of hand-arm vibration syndrome. Int Arch Occup Environ Health 88(8), 1061-1068. doi: 10. 1007/s00420-015-1034-1

SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Regeringen. SOU 2011:63. Framgångsrik företagshälsovård – möjligheter och metoder. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. Från: https://www.regeringen.se/49b6a1/contentassets/0fb1798dd8bd43 aac1816e85488f217/framgangsrik-foretagshalsovard---mojligheter-och-metoder-sou-201163 Sveriges företagshälsor. (2012). Företagshälsovård. Hämtad 29 april, 2018, från Sveriges företagshälsor, http://www.foretagshalsor.se/foretagshalsovard/varfor-foretagshalsovard Tabatabaeifar, S., Svendsen, S. W., Johnsen, B., Hansson, G. Å., Fuglsang-Fredriksen, A., & Frost, P. Reversible median nerve impairment after three weeks of repetitive work. Scandinavian Journal of Work and Environmental Health, 43(2), 163-170. doi: 10.5271/sjweh.3619

Trost, J. (2007). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed. Bromma: CM- Gruppen AB.

Vård i Norden. (2003). Ethical guidelines for nursing research in the Nordic Countries [Broschyr]. Oslo: Allservice AS. Från http://ssn-norden.dk/wp-content/uploads/2016/01/ SSNs-etiske-retningslinjer.pdf

Åström, C., Rehn, B., Lundström, R., Nilsson, T., Burström, L., & Sundelin, G. (2006). Hand-arm vibration syndrome (HAVS) and musculoskeletal symptoms in the neck and the upper limbs in professional drivers of terrain vehicles – A cross sectional study. Applied Ergonomics, 37(6), 793-799. doi: 10.1016/j.apergo.2005.09.00

Enkät – Kartläggning av tecken på vibrationsskador på

händer och armar hos stridsfordonsförare

Enkäten innehåller dels några allmänna frågor om Dig. Enkäten innehåller också frågor om besvär från händerna. Dessa kan vara orsakade av de vibrationer som överförs från styrdonet till händerna i stridsfordon.

Kontrollnummer: Födelseår:

Namn (frivilligt):

1. Hur länge har Du arbetat på nuvarande kompani? Var god sätt kryss nedan:

□

3 mån.

□

6 mån.

□

9 mån.

□

1 år

□

1,5 år

□

2 år

□

2,5 år

□

3 år

□

3,5 år

□

4 år

□

> 4 år 2. Hur länge har Du arbetat inom Försvarsmakten? Var god sätt kryss nedan:

□ 3 mån. □ 6 mån. □ 9 mån. □ 1 år □ 1,5 år □ 2 år □ 2,5 år □ 3 år □ 3,5 år □ 4 år □ > 4 år

3. Är Du höger-/vänsterhänt?

□

Högerhänt

□

Vänsterhänt

4. Om förare av stridsfordon 90, med vilken hand håller Du mestadels i styrdonet:

□

Höger hand

□

Vänster hand

□

Båda händerna

5. Använder Du vibrerande arbetsfordon/handmaskiner/arbetsredskap i Ditt nuvarande arbete?

□

Ja

□

Nej – om Nej, gå vidare till fråga 6

Om Ja, ange nedan vilka arbetsfordon/handmaskiner/arbetsredskap som används i Ditt nuvarande arbete:

Arbetsfordon/handmaskin/ arbetedskap

Ang mod l p vektyg ellr idsordon fter bästa förmg

Minuter/ dag Dagar/ vecka Veckor/ år Antal år

6. Vilka tidigare yrken har du haft (både inom/utom Försvarsmakten)? Företag/kompani Arbetsuppgift Använt vibrerande

arbetsfordon/ handmaskiner/ arbetsredskap? Under perioden (år/månad – år/månad) □ Ja □ Nej □ Ja □ Nej □ Ja □ Nej □ Ja □ Nej □ Ja □ Nej

7.Har Du något av följande:

Svara för både vänster och höger hand

Vänster hand Höger hand

Nej Obety- _dlig Lite _grann Ganska _mycket Nej Obety- _dlig Lite _grann Ganska _mycket Domningar i hand eller fingrar på

natten

□

□

□

□

□

□

□

□

Dålig kraft i handen

□

□

□

□

□

□

□

□

Lätt att tappa föremål

□

□

□

□

□

□

□

□

Värk i handleden

□

□

□

□

□

□

□

□

Värk i fingrar

□

□

□

□

□

□

□

□

Köldkänsla i hand eller fingrar

□

□

□

□

□

□

□

□

Vita fingrar, se bild sista sidan

□

□

□

□

□

□

□

□

Svårt att knäppa knappar

□

□

□

□

□

□

□

□

Skakningar/darrningar i arm/hand

□

□

□

□

□

□

□

□

Krampkänsla i arm eller hand

□

□

□

□

□

□

□

□

8. Om besvär, hur länge har Du då haft dessa?

Här kommer samma påståenden igen. Hoppa över de svarsalternativ, för vilka Du kryssat i ”Nej” i fråga 7 ovan

Vänster hand Antal år och månader

Höger hand Antal år och månader

Domningar i hand eller fingrar på natten

Dålig kraft i handen Lätt att tappa föremål Värk i handleden Värk i fingrar

Köldkänsla i hand eller fingrar Vita fingrar, se bild sista sidan Svårt att knäppa knappar

Skakningar/darrningar i arm/hand Krampkänsla i arm eller hand

9. Har Du någon gång under de senaste 12 månaderna haft besvär (i form av värk, smärta, obehag, domningar) i: Nacke Axlar Ryggens övre del

□ Ja □ Nej □ Ja □ Nej □ Ja, i höger axel □ Nej

□ Ja, i vänster axel □ Ja, i båda axlarna

Armbågar Handleder

□ Nej □ Nej □ Ja, i högra armbågen □ Ja, i högra handleden/handen □ Ja, i vänstra armbågen □ Ja, i vänstra handleden/handen □ Ja, i båda armbågarna □ Ja, i båda handlederna/händerna

13. Har Du idag eller har Du tidigare haft något av följande besvär eller sjukdomar?

Raynaud´s sjukdom (=vita fingrar, se nästa sida) □ Ja □ Nej Vitamin B12-brist □ Ja □ Nej Diabetes □ Ja □ Nej Bindvävssjukdom (t.ex. SLE) □ Ja □ Nej Annan ämnesomsättningsrubbning □ Ja □ Nej Balansrubbningar (t.ex. yrsel) □ Ja □ Nej Mag-tarm besvär/sjukdom □ Ja □ Nej Uppmätt förhöjt blodtryck □ Ja □ Nej Neurologiska besvär (t.ex. domningar) □ Ja □ Nej

14. Röker Du?

□

Daglig rökare

□

Sällan/feströkare

□

Ickerökare – om ickerökare, gå vidare till fråga 15 Om daglig rökare, antal cigaretter/dag:

Hur många år har Du rökt?

Om Du slutat röka, hur längesedan slutade Du?

15. Använder Du snus regelbundet?

□

Ja

□

Nej – om ickesnusare, gå vidare till fråga 16 Om ja, antal dosor/förpackningar per vecka:

Hur många år har du snusat?

Om Du slutat snusa, hur längesedan slutade Du?

10. Om domningar/stickningar i fingrarna Markera de områden där domningar/stickningar upplevs genom att skugga områdena i figuren: 11. Om vita fingrar Med vita fingrar menas här vithet som är väl avgränsad mot normal hudfärg. Vitheten kan uppkomma både i samband med, eller utan att händerna utsätts för kyla. Se bildexempel nästa sida. Markera de områden som blir vita genom att skugga områdena i figuren: 12. Har Du någon gång fått förfrysningsskada i hand/fingrar? Markera i så fall dessa områden i figuren: Vänster Höger Vänster Höger Vänster Höger

Om ja, vilken/vilka:

Vill Du att Försvarshälsan kontaktar Dig för vibrationsundersökning?

□

Ja Ange i så fall namn och telefonnummer:

……….. Kontrollnummer:………..

Bildexempel ”vita fingrar” Användandet av bilden är godkänt av upphovsmannen som är Arbets- och miljömedicin Region Örebro län