Socialt arbete Examensarbete
Kandidatnivå, 15 högskolepoäng Vt 2021
Våldsutövande kvinnor
En dokumentstudie om hur kvinnor som utövar våld porträtteras i
dagspress
Författare: Yasemin Demir & Rebecka Lindqvist Handledare: Anna L Jonhed
Författare: Yasemin Demir & Rebecka Lindqvist Örebro universitet
Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete
Examensarbete, 15 högskolepoäng Vt 2021
Sammanfattning
Syftet med följande studie är att undersöka hur kvinnor som begår våldsbrott konstrueras i svensk dagspress. Datainsamlingsmetoden utgörs av en dokumentstudie och data som analyseras är svenska tidningsartiklar från Göteborgs-Posten och Svenska Dagbladet. Studien har en kvalitativ ansats och utgår från ett socialkonstruktionistiskt grundantagande, detta genom att genus och diskurs tolkas som sociala konstruktioner. Data analyseras utifrån ett teoretiskt ramverk som skapats med stöd av genus- och diskursteori. Resultat och analys visar att nyhetsrapporteringen skapar två olika diskurser om kvinnan där den ena diskursen beskriver den välordnade kvinnan och den andra den våldsutövande kvinnan. Den slutsats som dras om diskursen om den våldsutövande kvinnan är att nyhetsrapporteringen framställer henne som en kvinna med problematiska omständigheter i sin livsstil som leder till våldsutövandet. Nyhetsrapporteringen bidrar således till att kvinnan fråntas ansvar över sina våldshandlingar och hennes roll som våldsutövare förminskas.
Nyckelord: Kvinnors våld, kvinnliga förövare, socialkonstruktionism, diskurs, genus, nyhetsrapportering, svensk dagspress
Authors: Yasemin Demir & Rebecka Lindqvist Örebro University
School of law,
Psychology and social work Social Work Undergraduate Essay 15 credits
Spring 2021 Abstract
The purpose of this study is to examine how women who commit violent crimes are constructed in the Swedish daily press. The data collection method consists of a document study and data from Swedish newspaper articles from Göteborgs-Posten and Svenska Dagbladet. The study has a qualitative approach and is based on a social constructionist basic assumption, this by us interpreting gender and discourse as social constructions. The data is analyzed through a theoretical framework with support from gender and discourse theory. Results and analysis show that newspaper reports create two different discourses about the woman. One discourse describes the well-ordered woman and the other describes the violent woman. The conclusion drawn from the discourse about the violent woman is that the reports portray her as a woman with problematic circumstances in her lifestyle that lead to her violent behavior. The newspaper reporting this contributes to the woman being deprived of responsibility for her acts of violence and her role as a perpetrator being reduced.
Keywords: Women violence, female perpetrators, social constructionism, discourse, gender, news reporting, Swedish daily press
Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Anna L Jonhed som varit till hjälp under arbetets gång och väglett oss när vi stött på hinder. Vi vill även tacka Linda Arnell för stödet i analysarbetet.
Inledningsvis vill vi även understryka att avsikten med föreliggande studie inte är att osynliggöra det våld som kvinnor utsätts för. Vi vill med denna studie belysa att det även finns kvinnor som utövar våld och att de kan behöva stöd för att ändra sitt beteende.
Yasemin Demir och Rebecka Lindqvist Örebro Universitet, 2021
1.2 Problemformulering ... 2
1.3 Syfte och frågeställningar ... 2
2. Bakgrundsöversikt ... 3
2.1 Vilka kvinnor utövar våld? ... 3
2.2 Vilket våld utövar kvinnor? ... 4
3. Tidigare forskning ... 5
3.1 Våldsutövande kvinnor historiskt i nyhetsrapporteringen ... 5
3.2 Nyhetsrapporteringens framställning av kvinnan som ensam våldsutövare ... 6
3.3 Könsroller i nyhetsrapporteringen ... 6
3.4 Stereotyper avseende våldsutövande kvinnor ... 8
3.5 Sammanfattning ... 8
4. Teoretiska utgångspunkter ... 8
4.1 Socialkonstruktionism ... 9
4.2 Genusteori ... 9
4.3 Diskurs och diskursteori ... 9
4.4 Teoriernas användning i studien ... 10
5. Metod ... 11
5.1 Forskningsdesign och datainsamlingsmetod ... 11
5.2 Urval ... 11
5.3 Litteraturanskaffning ... 11
5.3.1 Bakgrundsöversikt ... 11
5.3.2 Tidigare forskning ... 12
5.4 Materialinsamling ... 12
5.5 Inklusions- och exklusionskriterier samt studiens data ... 13
5.6 Analysmetod ... 13
5.7 Studiens kvalitet och generaliserbarhet ... 14
5.8 Etiska överväganden ... 15
5.8.1 Forskaretik ... 15
6. Resultat och analys ... 16
6.1 Framställning av kvinnans våldsutövning ... 16
6.1.1 Kvinnans våldsutövning – våldets karaktär ... 16
6.1.2 Analys av våldets karaktär ... 17
6.1.3 Kvinnans våldsutövning –motiv ... 18
6.1.4 Analys av förekommandet av motiv ... 18
6.1.5 Är kvinnan oskyldig eller skyldig? ... 19
6.1.6 Analys av porträtteringen av kvinnan som omedveten ... 20
6.2 Dimensioner till kvinnan som inte är direkt kopplat till våldet ... 20
6.2.1 Bakgrundsfaktorer som synliggörs i dagspressen ... 20
6.2.2 Analys av bakgrundsfaktorernas betydelse ... 21
6.3.1 Hur synliggörs kön och våld i tidningsartiklarnas struktur? ... 23
6.3.2 Analys av tidningsartiklarnas struktur ... 23
6.3.3 Hur benämns kvinnan? ... 24
6.3.4 Analys av benämningar av kvinnan ... 25
6.3.5 Hur talas det om kvinnan som utövar våld tillsammans med någon? ... 26
6.3.6 Analys av porträtteringen av kvinnan som utövar våld tillsammans med en man ... 26
6.4 Slutsats - vilken diskurs skapas om kvinnan genom dagspress? ... 27
7. Diskussion ... 27
7.1 Framställningen av kvinnans våldsutövning ... 28
7.2 Dimensioner om kvinnan som inte är direkt kopplat till våldet ... 28
7.3 Kvinnans ansvarsposition ... 29
7.4 Slutsats och reflektion ... 30
7.5. Metoddiskussion ... 30
7.6 Förslag till fortsatt forskning och återkoppling till användbarhet av studien i praktiken ... 31
8. Referenslista ... 33
Bilaga 1 ... 37
1.Inledning
Våldsutövande kvinnor är ett tabubelagt ämne som det saknas information kring. Genomgående i forskningen som tillhandahållits uttrycker forskare att det råder en bristande kunskap kring ämnet och att mer information behövs för att våldsutövande kvinnor ska kunna få rätt hjälp. Weizmann-Henelius, Viemerö & Eronen (2003) beskriver att anledningen bakom den begränsade forskningen kan vara att kvinnan generellt inte är överrepresenterad vad gäller våldsutövning. Ytterligare en anledning kan vara de föreställningar som finns om kvinnan och de uppfattningar som samhället skapat om begreppet våld. Kvinnors våldsamhet uppfattas enligt sociala konstruktioner då vi genom normer och ett socialt samspel bestämmer vad som ska ses som ett avvikande respektive ett accepterat beteende. Berrington och Honkatukia (2002) beskriver att kvinnor som utövar våld inte bara bryter mot lagen utan även mot de normer som finns om kvinnan. Vad gäller våld ses kvinnan i större utsträckning som ett offer än en utövare, denna uppfattning kan tänkas präglas av de historiska strukturerna där kvinnan sågs som mer omhändertagande och svag i relation till mannen (Jmf Coleman, 2016; Filetti, 2002). Än idag har könsstrukturer och stereotyper en avgörande betydelse för hur samhället uppfattar och bedömer olika fenomen, därigenom även för vad som anses tillhöra ett kvinnligt beteende eller inte (Jmf Carlyle, Scarduzio, Slater & Michael, 2014; Capezza, D’lntino, Flynn & Arriaga, 2017). Den historiska uppfattningen av kvinnan och de rådande könsstrukturerna kan förklara varför kvinnan inte ses som en våldsutövare men även varför intresset för våldsutövande kvinnor är litet.
Media beskrivs besitta en viktig roll i hur den våldsutövande kvinnan förstås då nyhetsrapporteringen kan påverka uppfattningarna hos både den enskilde individen och hos ett helt samhälle (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2010; Coleman, 2016). Medias porträttering och samhällets uppfattning ses som en samspelande process där porträtteringen påverkar samhällets syn samtidigt som de befintliga normerna påverkar hur media beskriver olika fenomen. Språkets talan, det vill säga diskursen, om ett fenomen är avgörande för hur samhället uppfattar och betraktar fenomenet (Bergström & Boréus, 2018). Genom att koppla detta till våldsutövande kvinnor och nyhetsrapportering kan det sägas att diskursen om den våldsutövande kvinnan återspeglas av nyhetsrapporteringen. Coleman (2016) beskriver hur diskursen om den våldsutövande kvinnan har förändrats och menar att våldsutövande kvinnor under senare 1800-talet framställdes som äventyrare för att sedan presenteras som otrygga kvinnor som överskred sociala gränser. I studien förklaras att journalisterna sätt att rapportera på speglade de dominerade könsstrukturerna för den aktuella tiden. Mellan åren 1905 och 1935 blev de kvinnliga våldsutövarna presenterade utifrån deras relation till män i tidningsartiklarna, vilket återspeglade samhällets syn på kvinnan som underlägsen. Denna porträttering beskrivs dock upphöra mellan åren 1985 och 2015 då media slutade porträttera den våldsutövande kvinnan utifrån hennes relation till en man i den utsträckning som de tidigare gjort. Estrada, Nilsson och Pettersson (2019) förklarar att detta berodde på att kvinnan erhöll en mer självständig roll i samhället och inte längre sågs vara beroende av en man.
Det råder delade meningar om vilka faktorer som bidrar till att kvinnor begår våldsbrott. En del forskare menar att kvinnor utövar våld för att känna en känsla av kontroll (Babcock, Miller & Siard, 2003), medan andra menar att kvinnor agerar i självförsvar (Weizmann-Henelius, Viemerö & Eronen, 2003). Det finns också forskare som menar att det inte alltid handlar om en känsla av kontroll eller självförsvar utan förklarar att riskfaktorer såsom dåligt psykiskt mående, alkoholmissbruk och/eller utsatt socioekonomisk status är betydande för om en kvinna kommer utöva våld eller inte (Pollock, Mullings & Crouch, 2006; Yang, Wong & Coid, 2013). Vad våld är och hur det definieras kan se olika ut. Världshälsoorganisationen (WHO, 2002) definierar begreppet våld utifrån fyra olika våldstyper och menar att våld inbegriper fysiskt, - psykiskt-
och sexuellt våld, berövande samt försummelse. Socialstyrelsen (2016) beskriver att våld utöver de nämnda våldstyperna även kan handla om ekonomiskt- eller materiellt våld. De skriver vidare att det kan ses som fördelaktigt att ha en bred definition av våld för att kunna inkludera alla handlingar som har en avgörande påverkan på både individen samt samhället och inte endast sådant som leder till allvarliga skador eller död. I föreliggande studie kommer alla olika våldstyper inkluderas både avseende den tidigare forskningen och tidningsartiklarna, detta för att vi vill behandla en så bred definition som möjligt och ser på samtliga våldstyper som skadliga med risk för negativa konsekvenser.
1.2 Problemformulering
I litteratursökningen som gjordes till studien uppmärksammades det faktum att kvinnor som utövar våld är en målgrupp som osynliggörs och som det finns begränsad forskning om. Något som framkommer av den begränsade forskningen är att kvinnor som lider av dåligt psykiskt mående, alkoholmissbruk och/eller en utsatt socioekonomisk status befinner sig i riskzonen för att utveckla ett våldsamt beteende (Pollock, Mullings & Crouch, 2006; Yang, Wong & Coid, 2013). Individer som lever med dessa riskfaktorer kan ofta vara i kontakt med socialtjänsten och det sociala arbetets olika områden. Socialtjänstens kompetens och kännedom om riskfaktorerna kan därför vara avgörande för att uppmärksamma problematiken, framförallt om kvinnan lever tillsammans med en partner eller barn. En problematisk aspekt kring kvinnliga våldsutövare är att de riskerar att bli förbisedda på grund av könsstrukturer och fördomar som menar att kvinnor inte utövar våld (Berrington & Honkatukia, 2002). Det är därför av betydelse att verksamma inom det sociala arbetets områden är uppmärksamma på de könsstrukturer som råder för att inte förblindas i sitt arbete.
Medias bild av fenomenet kan både förstärka och försvaga sagda fördomar samt upprätthålla diskursen kring våldsutövande kvinnor, detta då media besitter en betydelsefull roll för hur samhället och därmed även hur det sociala arbetet uppfattar olika fenomen. Som tidigare nämnt påverkar medias porträttering samhällets uppfattning samtidigt som de befintliga normerna påverkar hur media beskriver olika fenomen (Coleman, 2016). Detta medför att verksamma inom det sociala arbetet behöver vara uppmärksamma på medias beskrivningar av fenomenet för att minimera risken för felaktiga föreställningar om målgruppen, inte minst då kvinnliga våldsutövare ses som icke-normativa. Följande studie kommer utifrån detta kunna skapa en medvetenhet om könsstrukturers påverkan på människan och bidra till att socialarbetare kan uppmärksamma både sin egen och sin verksamhets förhållningssätt gentemot kvinnor som utövar våld. Studien kommer även fylla en kunskapslucka om mediala representationer och kommer kunna ligga till grund för framtida forskning, något som i sin tur bidrar till ökad kunskap kring kvinnor som våldsutövare och därmed även ett uppmärksammande kring ämnet. Genom ett belysande av ämnet kan studien således också bidra till att det sociala arbetet utvecklas. Det kan därav sägas vara av betydelse att genomföra denna studie för att undersöka hur den våldsutövande kvinnan konstrueras i dagspress och därmed vilken diskurs som skapas om henne.
1.3 Syfte och frågeställningar
Syftet med följande studie är att undersöka hur kvinnor som begår våldsbrott konstrueras i media via dagspress.
Syftet med följande dokumentstudie kommer att besvaras genom följande specifika frågeställningar:
1. På vilket sätt framställs kvinnans våldsutövning?
2. Om och i så fall på vilket sätt framställs dimensioner om kvinnan som inte är direkt kopplat till våldet?
3. Vilket ansvar för kvinnans våldshandlingar kan urskiljas?
4. Vilken diskurs skapas om den våldsutövande kvinnan genom dagspressens rapportering?
2. Bakgrundsöversikt
Nedan presenteras bakgrundsinformation avseende vilka kvinnor som utövar våld och vilket våld kvinnor utövar. Informationen som finns under detta avsnitt presenterades till viss del även i inledningen, men för att skapa en större förståelse för kvinnliga våldsutövare
presenteras det mer ingående nedan. Syftet med avsnittet är att ge en grundförståelse för kvinnan som våldsutövare, som är skild från den mediala presentationen som följer i resultatavsnittet. De våldsbegrepp som förekommer i detta avsnitt är sådana som används i ursprungskällorna och inte vår egen benämning för våldet.
2.1 Vilka kvinnor utövar våld?
Våldsutövning är något som oftast sammankopplas med ett manligt beteende. Filetti (2002) beskriver i en amerikansk kvalitativ studie att den stereotypa bilden av kvinnan är att hon är omhändertagande och att kvinnan i de fall hon agerar våldsamt strider mot de generella uppfattningarna som finns om henne. I forskningen som finns avseende våldsutövande kvinnor har olika mönster och faktorer som bidrar till att kvinnor utövar våld identifierats. I en litteraturöversikt undersöker Pollock, Mullings och Crouch (2006) kvinnors våldsutövning och redogör för att deras våldsamma beteenden är något som utvecklas över tid, de menar med andra ord att våldet vanligtvis härstammar ur små kriminella handlingar som på sikt kan leda till mer omfattande våldsbrott. Yang, Wong och Coid (2013) styrker påståendet i en engelsk kvantitativ studie där de undersöker riskfaktorer bland kvinnor som utövar våld. I studien synliggörs att kvinnor som har haft beteendeproblematik tidigt i livet, varit i kontakt med polisen eller det straffrättsliga systemet har större sannolikhet att utöva våld senare i livet. Det synliggörs också att sambandet mellan alkoholmissbruk och våld är starkt och utgör en riskfaktor för både kvinnor och män som utövar våld. Kvinnor som befinner sig i ett alkoholmissbruk har visat sig vara mer benägna att agera våldsamt jämfört med kvinnor som inte har ett alkoholmissbruk (Yang, Wong & Coid, 2013). Detta fenomen presenterar även Loy, Machen, Bealieu och Greif (2005) som finner ett samband mellan missbruk och våldsutövning i sin kvalitativa studie som genomfördes i USA. Av studiens deltagare uppgav 75% att antingen dem själva eller deras partner hade haft ett missbruk och att det var i samband med att någon av parterna var onyktra som våldsamma situationer uppstod.
I en amerikansk undersökning gällande våldsutövande kvinnor framgår att kvinnor som blir arresterade för våld oftast är kvinnor som är lågt positionerade i samhället. Undersökningen visar att kvinnor som arresterats för våld främst är kvinnor som tillhör kategorin yngre och arbetslösa, vilket beskrivs kunna visa på kvinnor som befinner sig i en lägre position i samhället (Pollock, Mullings & Crouch, 2006). Utöver positionen i samhället kan även den psykiska hälsan vara av betydelse för kvinnors våldsutövning. Kvinnor med psykiska svårigheter har visat sig vara mer benägna att utöva våld jämfört med kvinnor som inte har psykiska besvär (Yang, Wong & Coid, 2013; Hester, 2013; Weizmann-Henelius, Viemerö & Eronen, 2003; Weizmann-Henelius, Sailas, Vinemero & Eronen, 2002). Det är främst sjukdomen psykopati och/eller annat särskilt antisocialt beteende som visats kunna ha ett samband kopplat till våldsamt beteende (Weizmann-Henelius, Sailas, Vinemero & Eronen, 2002). Även McKeown
och Thomson (2019) finner, i kvantitativ studie, en koppling mellan personlighetsdrag som kan tyda på psykopati och högt IQ samt goda verbala färdigheter bland kvinnor som utövar grovt våld i England. Kvinnor som utövar grovt våld har i studien uppvisat att de har ett charmigt och manipulativt tal som medför att de får sin vilja igenom samtidigt som de uppvisat drag av psykopati. Kvinnor som begår grova våldsbrott beskrivs även vara mer sannolika att diagnostiseras med personlighetsstörningen borderline till skillnad från kvinnor som begår lindrigare våldsbrott, vilket också framgår av Logan och Blackburns (2009) kvantitativa studie där de undersökt den psykiska hälsan hos fängslade kvinnor i England som begått grova våldsbrott.
Våldsutövande kvinnor beskrivs i flera fall utöva våldet till följd av att de själva är i en utsatt situation. Det är förekommande att kvinnornas handlingar förklaras genom att de själva är offer och att de har agerat i självförsvar (Swan, Gambone, Caldwell, Sullivan & Snow, 2008; Swan & Snow, 2002; Kamimura, Nourian, Assasnik, Rathi & Franchek-Roa, 2017; Weizmann-Henelius, Viemerö & Eronen, 2003). Det kan också finns andra faktorer som kan påverka våldsanvändningen hos kvinnor, bland annat kvinnans uppväxtmiljö. Kvinnor som vuxit upp i dysfunktionella miljöer som inbegripit våld, missbruk och brottslighet har större sannolikhet att senare i livet utöva våld. Det innebär att trauman i barn- eller ungdomsåren kan återspeglas genom våldsutövande senare i livet (Murdoch, Vess & Ward, 2012; Yang, Wong & Coid, 2013; Loy, Machen, Bealieu & Greif, 2005; Kamimura, Nourian, Assasnik, Rathi & Franchek-Roa, 2017). Även kvinnor som bevittnat våld under sin barndom kan bli mer benägna att utöva våld som vuxna (Pollock, Mullings & Crouch, 2006). I en kvantitativ studie som genomförts i Textas förklaras detta kunna bero på att kvinnorna kan ha socialiserat in våldsutövandet och uppfattar det som normalt och en naturlig del av en konfliktlösning (Babcock, Miller & Siard, 2003) 2.2 Vilket våld utövar kvinnor?
I den forskning som handlar om kvinnor som utövar våld återkommer ständigt att det råder begränsad kunskap kring fenomenet. Något som kan förklara varför kvinnors våld inte synliggörs är att kvinnor generellt inte utövar våld på offentliga platser utan våldet är vanligtvis av mer dold karaktär (Weizmann-Henelius, Viemerö & Eronen, 2003). I den forskning som tillhandahållits om vilket våld kvinnor utövar har det framgått att kvinnor kan använda sig av olika våldstyper men majoriteten av forskningen berör kvinnor som utövat våld i nära relationer. Denson, O´Dean och Blake (2018) redogör i en litteraturöversikt att den allmänna bilden av kvinnan är att hon är lugn och mindre våldsam vilket medför en tro om att hon använder sig av mer verbalt våld när det gäller våld i nära relationer. De förkastar dock denna idé och menar att resultatet i deras studie tyder på att kvinnor är lika benägna som män att utöva våld i nära relationer och att det då kan handla om andra våldstyper än endast verbalt våld. Karaktären på våldet som kvinnor utövar beskriver Weizmann-Henelius, Viemerö och Eronen (2003) som grovt. De menar att det grova våldet oftast sker inom ramen för nära relation medan andra överfall och lindrigare våldsutövning är mer förekommande då kvinnans offer är en bekant eller en främling.
Olika studier har uppmärksammat olika våldstyper, vilket kan tyda på att våldet som kvinnan utövar mot en partner kan skilja sig åt beroende på omkringliggande faktorer. I en kvalitativ amerikansk studie synliggörs att kvinnor som utövade våld mot en partner använde sig av emotionellt våld i större utsträckning än vad män gjorde (Swan & Snow, 2002). En engelsk studie visar att kvinnor även var benägna att använda vapen när de utövade våld i nära relation, i studien sammankopplades detta dock till att kvinnorna behövde försvara sig själva (Hester, 2013). En annan våldstyp som är förekommande i forskningen som handlar om kvinnor som utövar våld är det sexuella våldet. Kvinnor som utövat sexuellt våld gentemot män beskrivs
göra det med syftet att kontrollera männen (Russell, Doan & King (2017). I en kvantitativ tysk studie undersöks hur förekommande det är att kvinnor begår sexualbrott som innefattar fysisk kontakt med barn (Gerke, Rassenhofer, Witt, Sacher & Fegert, 2020). Resultatet visar att kvinnor som utövare, antingen ensam eller tillsammans med andra, begått sexuella övergrepp mot barn men i endast 10% av fallen i studien. Resultatet visar även att kvinnor som utfört sexuella övergrepp mot barn oftast utsätter pojkar. Ytterligare en våldsform som är ovanlig bland kvinnor, men förekommande är hedersvåld. Även om det inte förekommer ofta är våldsbrott med hedersmotiv något som kvinnor kan vara inblandad i. Bates (2018) presenterar i en engelsk studie att det oftast är män som är drivande i hedersvåld och att i de fall där kvinnan är förövare brukar hon vara det tillsammans med en man.
3. Tidigare forskning
I följande avsnitt presenteras forskning kring hur media presenterar kvinnor som utövat våld. Avsnittet är uppdelat i fyra stycken som framkommit utifrån den forskning som införskaffats. Inledningsvis presenteras hur nyhetsrapporteringen framställt kvinnan ur ett historiskt perspektiv, därefter hur kvinnor som ensam våldsutövare porträtteras under de senaste åren följt av vilka könsskillnader som identifierats i nyhetsrapporteringen. Slutligen presenteras de stereotyper som forskare synliggjort i kring kvinnor som utövar våld. Syftet med avsnittet är att ge en översikt av den forskning som finns om medias porträttering av våldsutövande kvinnor, vilket görs genom framförallt internationella kvalitativa och kvantitativa studier. Endast en vetenskaplig artikel som genomförts i Sverige har återfunnits och presenteras i följande avsnitt. 3.1 Våldsutövande kvinnor historiskt i nyhetsrapporteringen
Kvinnors våldsamhet beskrivs kunna uppfattas enligt sociala konstruktioner då vi genom normer och ett socialt samspel bestämmer vad som ska ses som avvikande eller inte. Huruvida kvinnliga brottslingar beskrivs och bedöms som avvikande beskriver Coleman (2016) i en kvalitativ studie som genomfördes i Nya Zeeland kan vara något som går att koppla till den tid som brotten begåtts i, detta då normer och värderingar är kontextbundna och föränderliga. Det innebär att de dominerande normerna för den rådande tiden har en påverkanseffekt dels på hur kvinnor som begår brott blir framställda i tidningsartiklarna men även hur de uppfattas av samhället som helhet. I studien identifieras att diskursen om den våldsutövande kvinnan har förändrats med tiden. Under den senare delen av 1800-talet sågs kvinnliga brottslingar som äventyrare, vilket framförallt blev tydligt genom att tidningsartiklarna om dem under den tiden gav läsarna en överraskande och intressant läsning där kvinnornas brottslighet förmildrades och sågs som något spännande och äventyrligt. Senare porträtterades de istället som någon som överskred sociala gränser och gick emot de normer som fanns om dem. På samma sätt menar även Estrada, Nilsson och Pettersson (2019) att det finns en förändring i nyhetsrapporteringen avseende kvinnliga våldsutövare. De skriver i sin svenska kvalitativa studie, som är den enda svenska studie som återfunnits, att kvinnan bland annat beskrevs utifrån sitt förhållande till en man under åren 1905–1935 då hon blev omnämnd i tidningsartiklar. Under den givna tiden blev kvinnan presenterad som en fru, flickvän eller fästmö. Det mönstret fortsatte till viss del under perioden 1945–1975 och sedan under perioden 1985–2015 försvann det alltmer och var under den perioden istället ovanligt. Under dessa perioder framställdes inte mannen på ett liknande sätt, det fanns med andra ord ingen liknande beskrivning av manliga gärningsmän utan de framställdes som män utan någon koppling till en kvinna. Genom att se till kvinnans framställning i nyhetsrapporteringen historiskt går det att utläsa att kvinnans röst har setts som mindre betydelsefull i relation till mannens, vilket Barlow (2015) redogör för i sin engelska fallstudie. Det kan tänkas vara en möjlig förklaring till varför kvinnors röster ofta osynliggörs eller snedvrids i relation till de brott de begått. Osynliggörandet, snedvridningen och
ignorerandet av våldsutövande kvinnor kan påverka allmänhetens uppfattning och förståelse av fenomenet (Barlow, 2015).
3.2 Nyhetsrapporteringens framställning av kvinnan som ensam våldsutövare Hur våldsutövande kvinnor framställs i nyhetsrapportering är avgörande för vilken uppfattning som samhället får av dem. Berrington och Honkatukia (2002) belyser att det sätt som tidningarna väljer att rapportera om brottslighet i relation till kön är av betydelse för den allmänna uppfattningen av fenomenet. De jämför hur kvinnors våldsanvändning rapporteras om i engelska respektive finländska tidningsartiklar och beskriver att kvinnor som begår våldsbrott inte bara bryter mot lagen, utan även mot de normer som finns om kvinnan och hennes beteende. Kvinnor som utövar våld brukar ofta få våldet förklarat av journalisterna. I studien synliggörs att en vanlig förklaring till en kvinnas våldsamma handlingar är att hon har psykiska sjukdomar, detta menar Berrington och Honkatukia (2002) kan leda till att våldsbrotten går från att beskrivas som ett brott till att istället uppfattas som ett sorgligt fall och något tragiskt. Tidningsartiklar som avser kvinnliga våldsutövare tenderar även att i större utsträckning synliggöra åtalets perspektiv istället för att fokusera på gärningspersonens motiv eller röst (Barlow, 2015). I de fall som kvinnans röst synliggörs beskrivs det dock göras på ett sätt som överensstämmer med den redan skapade bilden av henne, vilket innebär att kvinnan får komma till tals men hennes uttalande snarare stärker bilden av henne mer än den motsätter det som redan sagts om henne. Barlow (2015) beskriver att framställningen av kvinnans röst på ett sådant vis kan bidra till en snedvriden uppfattning av henne. En snedvriden bild av kvinnan kan presenteras genom att kvinnans röst exempelvis tas ur sitt sammanhang, vilket innebär att det som kvinnan delgett i en situation sätts in i en annan. Frei (2008) uppmärksammar i en amerikansk studie att när kvinnor begår sexualbrott kan de porträtteras på ett sätt som kan leda till att felaktiga slutsatser dras om både kvinnan som gärningsperson och våldsoffret. Den kvinnliga våldsutövaren framställs ofta som en lärare som är känslomässigt ömtålig eller som en vilseledande kvinna som begår ett misstag genom att ha en sexuell relation tillsammans med en elev. Sättet som media framställer kvinnan och dennes offer på förklaras kunna resultera i att offren inte ses som offer utan istället som villiga deltagare, vilket Frei (2008) menar kan leda till konsekvenser för offret som i detta fall är barn. Barnet hamnar i en position som innebär en förhöjd risk för att inte bli trodd eftersom snedvridningen i nyhetsrapporteringen avdramatiserar våldet och framställer det som normalt.
3.3 Könsroller i nyhetsrapporteringen
Samhällets uppfattning av olika fenomen kan påverkas av nyhetsrapporteringen och journalister har därför en viktig roll i att synliggöra kvinnor som utövar våld. I en kvantitativ studie undersöks hur våld i nära relationer rapporteras i tidningsartiklar. Resultatet uppmärksammar bland annat journalisternas påverkan på allmänheten och tyder mer specifikt på att journalister genom sin objektivitet och val av fallrelevanta faktorer kan synliggöra olika aspekter (Sellers, Desamarais & Tirotti, 2014). I studien undersöks tidningsartiklar från 7 olika länder för att finna om det föreligger skillnader i hur kvinnliga respektive manliga våldsutövare beskrivs i tidningsartiklarna. Resultatet synliggör att nyhetsrapporteringen i de inkluderade tidningsartiklarna är olika beroende på våldsutövarens kön. Kvinnliga våldsutövare skuldbeläggs mindre och tilldelas ett mindre ansvar jämfört med manliga våldsutövare, trots att de genomfört samma våldshandling. Våldet som utövas av en kvinna beskrivs även som mindre allvarligt och kvinnan porträtteras inte som en hård och person i samma utsträckning som mannen. Även om kvinnan är den som utövat våld framställs hon oftast som svag, detta på grund av att anledningen och motivet till våldet har härletts till självförsvar i flera av fallen (Sellers, Desmarais & Tirotti, 2014).
Det råder delade meningar kring när motivet bakom våldshandlingarna uppmärksammas. Frazer och Miller (2009) finner i en amerikansk studie att tidningsartiklar som beskriver kvinnliga våldsutövare sällan beskriver våldet och motivet bakom våldet, vilket skiljer sig från porträtteringen av manliga utövare där det tenderar att framgå beskrivande inslag om våldet och motivet. Att motivet i större utsträckning presenteras när det är en man som begått brottet bestrids dock i flera undersökningar. Yarchi (2014) undersöker i en kvantitativ studie hur amerikansk, brittisk och indisk press framställer kvinnliga självmordsbombare. Studien styrker att det föreligger skillnader i hur kvinnliga respektive manliga våldsutövare porträtteras då artiklar som handlar om kvinnor som begått brott även tenderar att rapportera om motiven. Tidningsartiklar som beskriver kvinnliga självmordsbombare fokuserar utöver motiven också på andra faktorer såsom kvinnornas familjestatus samtidigt som de i större utsträckning kontextualiserar och rationaliserar handlingarna som kvinnorna genomfört, vilket inte sker på ett liknande sätt när män har begått samma handling. Även Estrada, Nilsson och Pettersson (2019) finner att journalister ofta rapporterar om motiven bakom våldet när det är en kvinna som utövar våld medan artiklar som beskriver manliga våldsutövare inte i samma utsträckning innehåller information om motiven till våldet. Det resultatet presenterar även Venäläinen (2016) i en finsk kvalitativ studie. Av studien framgår att journalister som rapporterar om kvinnor som utövat våld i större utsträckning beskriver motiven bakom handlandet. Ett återkommande motiv som beskrivs är att kvinnan handlar i självförsvar då hon är rädd för det manliga offret vilket leder till våld som sägs porträtteras som en okontrollerbar reflex i stunden. Ytterligare förekommande motiv som presenterats är att kvinnan varit upprörd eller berusad i samband med att hon utövat våld. Venäläinen (2016) beskriver att journalisternas sätt att porträttera kvinnorna på kan leda till en spegling som innebär att kvinnan egentligen inte agerat i sitt normala sinnestillstånd. Kvinnan blir därigenom porträtterad som någon som agerar i ren ilska, vilket förstärker bilden av den ”goda” kvinnan, som egentligen inte är våldsam, och bidrar till synen av vad som är feminint.
Vad gäller könsskillnader i media identifieras det att våldsfall som inbegriper kvinnliga våldsutövare rapporteras mindre frekvent än våldsfall där utövaren är en man. Estrada, Nilsson och Pettersson (2019) beskriver att könsskillnader i registrerade brott minskade under 2000-talet, men att detta inte synliggjordes i medias våldsrapportering eftersom män fortfarande var överrepresenterade i rapporteringen. För varje publicerad tidningsartikel med en kvinnlig förövare fanns det 12 artiklar med fokus på manliga förövare, vilket beskrivs som ett missvisande resultat eftersom kvinnor och mäns registrerade brottslighet inte gick i linje med beskrivningarna i nyhetsrapporteringen. Ytterligare skillnader som synliggörs mellan manliga och kvinnliga utövare av våld är att rapporteringen dem emellan ser olika ut, inte främst avseende karaktären på våldet. Våldets karaktär är en faktor som vanligtvis framgår av de tidningsartiklar som rapporterar om våld. Sellers, Desmarais och Tirotti (2014) uppmärksammar att de tidningsartiklar som handlar om kvinnliga våldsutövare även innefattar grovt och allvarligt våld, trots detta porträtteras kvinnornas våld sällan som mer allvarligt än männens våld. Fenomenet uppmärksammas också av Estrada, Nilsson och Pettersson (2019) som menar att tidningar som rapporterar om brottslig verksamhet oftast rapporterar om våldsbrott och när de rapporterar om kvinnor som begått våldsbrott är det i en femtedel av fallen mord som berörs, trots att det är ytterst ovanliga brott för kvinnor enligt statistik som de undersökt i studien. I en diskussion kring fenomenet beskriver de att det faktum att endast allvarliga våldsbrott rapporteras om kan bero på att de mindre allvarliga brotten inte ses som nyhetsvärdiga. Sellers, Desmarais och Tirotti (2014) problematiserar fenomenet och menar att rapportering som endast innefattar de mest allvarliga och extremt våldsamma fallen kan leda till en snedvridning av verkligheten och påverka allmänhetens uppfattning av våld och kvinnan som våldsutövare.
3.4 Stereotyper avseende våldsutövande kvinnor
Våld i nära relation beskrivs av Carlyle, Scarduzio, Slater och Michael (2014) som ett folkhälsoproblem som behöver förhindras. De har i sin studie använt både en kvalitativ och en kvantitativ metod för att undersöka hur tidningsjournalister i USA framställer kvinnor som utövat våld i nära relationer. De presenterar att media besitter makt för att kunna påverka debatten kring våldsutövning kopplat till kön samt att media har möjligheten att förstärka stereotypa uppfattningar samtidigt som de även har möjligheten att bortse från dem och istället tillföra andra aspekter till våldsutövning och kön. Media beskrivs även besitta ett ansvar i att de kan porträttera hur gärningspersoner och offer beskrivs vara och det har visat sig att det finns skillnader i mediatäckningen av manliga och kvinnliga utövare av våld i nära relationer. Kvinnors våld mot män beskrivs ofta i relation till otrohet, självförsvar, pengar eller känslomässig nöd, vilket Carlyle, Scarduzio, Slater och Michael (2014) sammankopplar till de rådande stereotyperna kring kvinnan som ofta framställs som emotionell. Att kvinnor betraktas som emotionella menar de även förstärks då tidningar i flera fall rapporterar om våld där kvinnan har knivhuggit sitt offer och att knivhugga sitt offer har sedan beskrivits som ett personligt och våldsamt tillvägagångssätt. Sammankopplingen mellan stereotyper och uppfattningen av våld presenteras även av Capezza, D’lntino, Flynn och Arriaga (2017). De har genomfört en vinjettundersökning i USA där studenter fått beskriva hur de uppfattar olika våldssituationer som innefattar psykiskt våld. De finner att samhällets uppfattningar kring våld kan kopplas till de stereotypa könsrollerna och presenterar mer specifikt att uppfattningen av våldet kan se olika ut beroende på de omständigheter som beskrivs samt beroende på vilket kön utövaren har. Då kvinnor utövade psykiskt våld upplevde deltagarna att våldet var av mildare karaktär och uppfattade situationen som mindre allvarlig. De skattade heller inte konsekvenserna som lika allvarliga som i de situationer där en man utförde samma typ av våld. Detta kopplar Capezza, D’lntino, Flynn och Arriaga (2017) till att det är så pass implementerat i våra system och sinnen att kvinnan är våldsoffer och mannen våldsutövare, att det motsatta blir svårt att acceptera.
3.5 Sammanfattning
Medias betydelse och nyhetsrapporteringen har i flera studier beskrivits som centrala delar för hur utomstående uppfattar våldsutövning och det har uppmärksammats att det råder skillnader mellan porträtteringen av kvinnor och män avseende våldsutövning. Könsskillnader i våldsutövning har minskat men det rapporteras trots det mindre om kvinnors våldsanvändning i tidningsartiklarna. Då det talas om kvinnors våld har det även framkommit att det i större utsträckning redogörs för bakomliggande motiv och orsaker som medfört att hon agerat våldsamt. Utifrån detta är det därför av intresse att undersöka om svensk dagspress porträtterar kvinnor som våldsutövare på det vis som framkommit i den tidigare forskningen och om diskursen som finns går i linje med hur den svenska dagspressen väljer att rapportera om kvinnor som utövar våld, eller om det föreligger skillnader. Detta inte främst utifrån att diskurser och normer kan sägas vara kontextbundna och därför behöver forskningen kring detta fält ständigt uppdateras.
4. Teoretiska utgångspunkter
I detta avsnitt kommer studiens teoretiska utgångspunkter att presenteras. Inledningsvis redogörs det för socialkonstruktionismen, detta på grund av att vi i studien ser genus och diskurs som sociala konstruktioner. Sedan presenteras genusteorin följt av diskursteorin då dessa är de två teorier som ligger till grund för vår dataanalys. Slutligen presenteras en sammanfattning som mynnar ut i vårt analysverktyg.
4.1 Socialkonstruktionism
Det vetenskapsteoretiska grundantagandet i studien är socialkonstruktionism vilket är en metateori som beskriver hur verkligheten skapas. Inom socialkonstruktionismen föreligger ett intresse för ord och språk och enligt teorin skapas verkligheten genom sociala konstruktioner (Røkenes, 2016). Det innebär att språket ligger till grund för uppfattningen av omvärlden och har därmed en påverkan på våra handlingar och idéer. Människans uppfattning av sig själv, andra människor och olika händelser/fenomen skapas genom en social samverkan med omgivningen. Världen ses som kontextburen och uppfattas vara i ständig förändring, sanning är således något som varje enskild individ skapar tillsammans med andra människor genom att tala/skriva om det. De centrala delarna inom socialkonstruktionismen är språket som kan sägas utgöra kommunikationen mellan individer, interaktionen som symboliserar det relationella samt sammanhanget, alltså kontexten (Røkenes, 2016). En central utgångspunkt inom socialkonstruktionismen är språkets makt över tanken, detta kopplat till studien innebär att språket i tidningsartiklarna och sättet kvinnliga våldsutövare framställs i tidningsartiklar är något som påverkar hur samhället ser på fenomenet som helhet.
4.2 Genusteori
Redan när människor föds tillskrivs de egenskaper utifrån sitt kön som de sedan förväntas agera utifrån. Förväntningarna grundas i de samhällsstrukturer som finns och går att koppla till synen på könsroller, vilket i sin tur kan förklaras via genusteorin (Mattsson, 2015). Genusteorin utgår från att könsstrukturer, könsroller och stereotyper är socialt konstruerade och avgörande för vilka egenskaper som tillskrivs, vilken makt som erhålls och vilka förväntningar som finns på en individ. Stereotyper beskriver den förväntade bilden av en grupp och brukar bestå av föreställningar av vilka egenskaper gruppmedlemmarna har (Mattsson, 2015). Genom att se till könsroller har det manliga könet över tid setts som mer dominant och stark i förhållande till det kvinnliga könet, vilket sammankopplas med det patriarkala systemet som tillskriver män en högre position och makt (Elvin-Nowak & Thomsson, 2012).
Det finns olika teoretiker och teorier som behandlar genus på olika sätt. Den feministiska vetenskapsteoretikern och filosofen Sandra Harding beskrivs som betydelsefull i utvecklandet av genusbegreppet (Piuva & Karlsson, 2012). Harding förklarar kön och genus med stöd av tre olika dimensioner, dessa är den individuella-, den strukturella- samt den symboliska dimensionen. Den individuella dimensionen förklaras genom att individer föds in i ett sammanhang som präglas av olika sociala och kulturella värderingar och syn på kön. De rådande värderingarna och uppfattningarna kan komma att påverka de individer som lever och växer upp i sammanhanget, vilket då även kan influera individens egen syn och uppfattning av genus som kan efterleva de andras redan befintliga uppfattning. Detta beskrivs skilja sig från den strukturella dimensionen, där huvudfokus på genus är på en strukturell nivå. Den symboliska dimensionen tas till uttryck i språkanvändningen, vilket innebär att neutrala begrepp betingas med genusvärden. Det innebär att begrepp som egentligen inte är sammankopplade med något kön eller annan betydelse ändock sammankopplas med vad som anses vara manligt eller kvinnligt. Ett exempel på detta är orden “omvårdnad” samt “omhändertagande” vilka ofta sammankopplas med det som samhället ser som “kvinnligt”, trots att ursprungsbegreppen inte har någon sammankoppling med vare sig kvinnlighet eller manlighet (Piuva & Karlsson, 2012).
4.3 Diskurs och diskursteori
Diskurs är ett samlat sätt att prata om olika fenomen i sociala sammanhang och diskurs kan ses som både en teori och en metod. I detta avsnitt kommer vi att redogöra för diskurs som teori och hur vi kommer använda oss av diskurs som metod går att läsa i analysmetod 5.6. Diskursen
kring ett fenomen kan utgöras av bland annat språkets talan samt de beteenden och vanor som språket mynnar ut i. Individens handlingsmönster och vanor kan förändras eller upprätthållas av rådande diskurser på grund av det som i diskursen anses vara det rätta har en påverkan på människan och dennes beteende (Bergström & Boréus, 2018).
I föreliggande studie kommer Ernesto Laclau och Chantal Mouffe´s diskursteori användas. Laclau och Mouffe har utvecklat diskursteorin genom en dekonstruktion av andra teoribyggen, mer specifikt genom marxismen och strukturalismen (Winther Jørgensen & Phillips, 2000). Marxismen och strukturalismen kan därför sägas utgöra grunden i diskursteorin som syftar till att skapa förståelse för det sociala genom uppfattningen av det som en diskursiv konstruktion. Marxismen kan inom diskursteorin sägas symbolisera tankegången kring det sociala medan strukturalismen utgör betydelsen. Den grundläggande tanken inom diskursteorin är att sociala fenomen aldrig kan ses som slutgiltiga eller färdiga, eftersom de ständigt förändras. För att förstå diskursens uppbyggnad finns det flera centrala begrepp, däribland det diskursiva fältet. Det diskursiva fältet kan beskrivas som de möjligheter eller utfall som diskursen utesluter och ignorerar. Anledningen till att vissa delar utesluts ur diskursen är för att uppnå en entydighet, vilket innebär att allt som inte räknas till diskursen kan betraktas tillhöra det diskursiva fältet och är diskursens yttre (Winther Jørgensen & Phillips, 2000). För att uppnå entydighet eftersträvas moment, vilket förklaras som tecken av betydelse som finns i alla diskurser men som skiljer sig från varandra på bestämda sätt utifrån relationen begreppen har till varandra. Momenten skiljer sig från element då element inte har någon entydig beskrivning, utan de är mångtydiga och de har därför ingen given eller tydlig plats i diskursen. Det sker utifrån moment och element ett ständigt utbyte i strävan att uppnå en tydlighet i diskursen (Winther Jørgensen & Phillips, 2000).
4.4 Teoriernas användning i studien
De teorier som presenterats ovan används i studien på olika sätt och valdes då vi ansåg att de tillsammans kunde bidra med en tydlig bild av hur den våldsutövande kvinnan porträtteras i dagspressen. Socialkonstruktionismen används inte för att analysera, utan representerar snarare ett vetenskapligt grundantagande om att genus och diskurs bygger på sociala konstruktioner. Genusteorin används för att förstå huruvida genusstrukturer påverkar porträtteringen i dagspress, vilket undersöks genom den individuella-, strukturella- samt symboliska-, dimensionen. Den individuella dimensionen används för att synliggöra om den våldsutövande kvinnan efterlever de rådande värderingarna som finns om henne. Den strukturella dimensionen används för att synliggöra hur genus uppfattas på en strukturell nivå och den symboliska dimensionen används för att synliggöra hur neutrala begrepp kan betingas med genusvärden. Utöver de tre dimensionerna används även uppfattningar om stereotyper, könsroller och de patriarkala strukturerna, detta för att på ett djupare plan kunna förstå framställningen av kvinnan och hennes position. Diskursteorin används för att belysa hur dagspressen beskriver kvinnliga våldsutövare, vilket görs med stöd av moment och element som syftar till att skapa en tydlighet i diskursen men även det diskursiva fältet som synliggör det som inte sägs. Hur vi ser på diskurs i studien går i linje med Colemans (2016) beskrivning av begreppet. Diskurs ses därför som en samspelande process mellan media och samhället och det är genom samspelet som fenomen skapas och uppfattas. I föreliggande studie undersöker vi vilken diskurs som finns om våldsutövande kvinnor och läser ut den ur tidningsartiklarna. Diskursen blir således det som skapas genom nyhetsrapporteringen och kan utifrån våra antaganden, likt Colemans (2016), tänkas återspegla samhällets syn på fenomenet. Genus- och diskursteorin används enskilt men även tillsammans med varandra för att kunna nå en större förståelse om sambandet mellan uppfattningar av genus och diskurs.
5. Metod
I följande kapitel kommer studiens metodologiska aspekter att presenteras, vilket görs genom en beskrivning av studiens genomförande och metodiska tillvägagångssätt. Först beskrivs studiens forskningsdesign och datainsamlingsmetod följt av studiens urval. Därefter beskrivs hur vi gått tillväga vid litteraturanskaffningen till avsnitten bakgrundsinformation och tidigare forskning. Efter det beskrivs studiens materialinsamling, inklusions- och exklusionskriterier samt studiens data. Sedan presenteras studiens analysmetod samt studiens kvalitet och generaliserbarhet. Avslutningsvis presenteras etiska överväganden och hur vi har förhållit oss till forskaretik. Studiens metoddiskussion återfinns under metoddiskussion i avsnitt 7.5. 5.1 Forskningsdesign och datainsamlingsmetod
Då studien syftar till att undersöka hur kvinnor som begår våldsbrott konstrueras i media via dagspress genomfördes en kvalitativ dokumentstudie. Val av metodansats grundades i att finna djup information för att kunna förstå fenomenet som det i dagsläget finns begränsad information kring. Inom kvalitativ forskning är det centrala att finna djupgående information kring olika företeelser, vilket uppnås via bland annat ord, detaljerade beskrivningar och berättelser (Bryman, 2011; Fejes & Thornberg, 2015). Kvalitativa forskare fokuserar därför på detaljer, att eftersöka ledtrådar och skapa en helhetsbild av de fenomen som undersöks (Fejes & Thornberg, 2015). Dokumentstudie som metod kan användas när det föreligger ett behov av att sammanställa information kring ett specifikt område eller fenomen (Bryman, 2018). Val av dokumentstudie grundades i att frågeställningarna inte lämpade sig för att utföra kvalitativa intervjuer eller samla in data utifrån enkäter eller observationer. Data utgörs av tidningsartiklar, vilket inte hade varit möjligt att använda i andra metoder såsom i exempelvis en forskningsöversikt.
5.2 Urval
Urvalet till studien består av ett målstyrt urval. Bryman (2018) beskriver att ett målstyrt urval är en form av ett icke-sannolikhetsbaserat urval, vilket betyder att urvalet inte sker slumpmässigt utan det är strategiskt och målstyrt utifrån de forskningsfrågor som studien är tänkt att besvara. Det målstyrda urvalet medför att det inte är möjligt att generalisera resultatet då det inte är ett sannolikhetsurval. Den form av urvalsmetod som användes i studien är det stratifierade målstyrda urvalet, vilket Bryman (2018) beskriver som ett urval som utgörs av typiska fall eller individer som tillhör en subkategori som är av intresse för forskaren att undersöka.
5.3 Litteraturanskaffning
I följande avsnitt finns information om hur vi gått tillväga för att samla in data i form av vetenskapliga artiklar till bakgrundsöversikten och avsnittet om tidigare forskning.
5.3.1 Bakgrundsöversikt
Data till bakgrundsinformationen inhämtades från databasen Web of science, där gjordes en sökning i alla databaser med de fria sökorden “female perpetrator” OR "violent woman" OR "violent women". Sökningen filtrerades genom att begränsa sökträffarna till artiklar som var skrivna på engelska samt inom tidsperioden 2000–2021. I systemet fanns inget alternativ för att avgränsa artiklarna till peer-reviewed och därför kunde ingen sådan avgränsning göras. Vi eftersökte artiklar som berörde vilket våld som kvinnor utövar och orsaksförklaringar bakom våldet. Relevanta artiklar valdes ut utifrån titel och abstract.
5.3.2 Tidigare forskning
Data till avsnittet tidigare forskning inhämtades i en litteratursökning vid databaserna Criminology collection, Psycinfo, Communication and massmedia complete, Social services abstract och Applied Social Sciences Index And Abstracts (ASSIA). I sökningarna vid samtliga databaser gjordes avgränsningar till att enbart visa träffar som var Peer-reviewed och på språket engelska. När vi började vår litteratursökning hade vi en begränsning mellan tidsperioden 2010–2021, detta fick vi dock utöka till 2000–2021 då sökträffarna var begränsade för den förstnämnda tidsperioden. Utifrån antalet träffar som sökningarna resulterade i lästes sedan rubrikerna först och därefter sammanfattningarna för att finna artiklar av relevans för studien. Våra specifika ämnesord tillsammans med våra sökord som användes vid sökningarna vid de olika databaserna återfinns i Bilaga 2.
5.4 Materialinsamling
Då studien syftar till att undersöka hur kvinnor som utövar våld konstrueras i dagspress bestod data av dagspress. Det fanns olika dagstidningar att välja mellan men för att inte begränsa oss till specifika områden eller län gjordes valet att använda så stora tidningar som möjligt. Inledningsvis undersökte vi vilka de största dagstidningarna i Sverige var och kom fram till att Sydsvenskan, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten var de fyra största svenska dagstidningarna. Då Covid-19 pandemin medförde att möjligheterna till att fysiskt vara på bibliotek begränsades undersökte vi hur vi kunde få tillgång till tidningsartiklarna på annat sätt, exempelvis via olika databaser på nätet.
Vi inledde med att undersöka möjligheten att få tillgång till tidningarna genom våra lokala bibliotek och även genom att undersöka utbudet på databaserna PressReader och Artikelsök. De lokala biblioteken erbjöd tidningarna i pappersform under en tvåveckorsperiod tillbaka i tiden, men de hade tillgång till tidningarna Svenska Dagbladet och Göteborgs-Posten på PressReader under en period om tre månader tillbaka i tiden. Sydsvenskan och Dagens Nyheter fanns inte tillgängliga under en längre period på biblioteken eller någon av de ovan nämnda databaserna, de var endast tillgängliga en månad tillbaka i tiden. Vi var därför i kontakt med kundtjänst till de tidningarna för att undersöka närmare om det fanns något sätt vi kunde få tillgång till artiklarna på under en längre tidsperiod, varpå svaret var nej. Vi undersökte även möjligheten att använda oss av Kungliga bibliotekets databas. Det var dock inte möjligt på distans utan krävde att vi skulle befinna oss i Örebro på Universitetets bibliotek, vilket vi inte hade möjlighet till på grund av pandemin. Databasen Artikelsök erbjuder ett urval av svenska dagstidningar. Vi undersökte därför möjligheten att inkludera en längre tidsperiod för att utöka vårt urval genom att kolla på tidningsartiklar som hade publicerats längre tillbaka i tiden. Det var dock inte möjligt på grund av att vi inte fick tillgång till flera olika tidningar under en sammanhängande tid. De tidningar som fanns tillgängligt på Artikelsök var mindre lokaltidningar med små upplagor, de var dock för få till antal och data hade blivit alltför begränsad om vi hade valt dem.
Sammanfattningsvis resulterade vår materialinsamling i tidningarna Svenska Dagbladet och Göteborgs-Posten under perioden 1 januari 2021 till 31 mars 2021, detta då det var den längsta sammanhängande tiden som vi kunde få tillgång till bland de större tidningarna. Vi sökte efter tidningsartiklar i databasen PressReader där vi genomförde en digital sökning under den bestämda urvalsperioden. Vi bläddrade igenom hela tidningarna online sida för sida och sökte efter nyhetsartiklar som rapporterade om våldsutövande kvinnor. Materialinsamlingen resulterade i totalt 29 tidningsartiklar under urvalsperioden, varav 19 var tidningsartiklar med längre text om cirka en A4-sida och 10 av dem var notiser. Utifrån dessa dagstidningar gjordes
sedan urvalet utifrån de inklusions och exklusionskriterier som presenteras i 5.5 och en totalinklusion gjordes på de artiklar som ansågs vara av relevans för studien.
5.5 Inklusions- och exklusionskriterier samt studiens data
De inklusionskriterier som användes till studien var att tidningsartiklar skulle vara publicerade i tidningarna Svenska Dagbladet samt Göteborgs Posten under tidsperioden 1 januari till 31 mars 2021 och handla om kvinnor som utövat våld. Ytterligare ett inklusionskriterium var att våldsutövaren skulle vara en kvinna som antingen begått våldsbrott själv, tillsammans med andra kvinnor och/eller tillsammans med en man, detta för att data inte skulle bli alltför begränsad. Kvinnor som begått våldsbrott utomlands inkluderades också i studien. Artiklar som beskrev gängkriminalitet som kvinnor deltagit i tillsammans med män exkluderades. Valet att exkludera de artiklarna grundades i att det inte alltid gick att utläsa vad kvinnan hade genomfört för våldshandlingar när det fanns flera gärningspersoner. Även debattartiklar exkluderas på grund av att de inte belyste specifika våldshändelser som vi eftersökte. Vi exkluderade även artiklar där det inte framgick tillräckligt mycket information för att kunna tala om diskurs, dessa artiklar var ofta sådana som innehållsmässigt endast presenterade händelsen i få meningar. Utifrån ovan nämnda kriterier inkluderades tidningsartiklar där det tydligt framgått vilka våldshandlingar kvinnan genomför. Totalt återfanns 29 tidningsartiklar men endast 14 av dem inkluderades i studien. Detta då det i 15 av tidningsartiklarna inte tydligt gick att utläsa vilken roll kvinnan hade i våldsutövandet, vilket medförde att de exkluderades. Majoriteten av de inkluderade tidningsartiklarna är unika och beskriver olika våldsfall med undantag från att två våldsfall rapporteras om två gånger, detta innebär att fyra av de inkluderade tidningsartiklarna berör två likadana våldsfall. Samtliga tidningsartiklar har beskrivande inslag av vad kvinnan har gjort och majoriteten är längre till sin karaktär och utgör ungefär en A4-sida. Det är dock en tidningsartikel som är en notis men den inkluderades för att det tydligt stod vad kvinnan hade genomfört för våldshandling. Vi har valt att inte skriva ut tidningsartiklarnas rubriker eller fulltext i föreliggande studie till följd av etiska aspekter, dock går det att i Bilaga 1 utläsa vilken dagstidning som publicerat vilken tidningsartikel samt när. Tidningsartiklarna kan fås i fullständig form av oss vid förfrågan.
5.6 Analysmetod
Analysmetoden i studien utgörs av diskursanalys. Utgångspunkten i diskursanalyser är att allt material ses som en beskrivning av verkligheten. Bolander och Fejes (2015) beskriver att analysmetoden med fördel kan användas då det finns ett intresse av att undersöka hur olika sanningar skapas i text och tal om vad som exempelvis är normenligt respektive avvikande eller vad som uppmärksammas alternativt osynliggörs. Diskursanalyser belyser språkets kraft och visar hur språk kan påverka omvärldens uppfattning av olika fenomen. Analysmetoden bedömdes som lämplig för studien då metoden kan användas för att finna det som beskrivs om kvinnliga våldsutövare, samtidigt som det även synliggör vad som inte sägs om den kvinnliga våldsutövaren inom ramen för dagspressen och den valda perioden. Diskursanalys användes för att synliggöra mönster i framställningen av den våldsutövande kvinnan, genom ord, meningsformuleringar och språk. Detta då detär faktorer som är av betydelse då de speglar och beskriver verkligheten som vi lever i (Bolander & Fejes, 2015). Diskursanalysen kan sägas leda till kunskap om vilken diskurs som skapas om den våldsutövande kvinnan genom nyhetsrapporteringen under den studerade perioden.
Bolander och Fejes (2015) beskriver att diskursanalys kan delas upp i fyra olika steg och vi utformade vår analys utifrån stegen som de beskriver. Det första steget i analysen avser att undersöka vad det talas om och hur det talas om ämnet. Utifrån det var det första vi gjorde att
undersöka rubriksättningarna och ingresserna till de inkluderade tidningsartiklarna. Vi undersökte vad som skrevs i rubriksättningarna och ingresserna samt hur det talades om kvinnorna. Vi undersökte även hur mycket plats kvinnan fick i rubriksättningarna och ingresserna samt om de återspeglade den information som artikeln handlade om. Det andra steget i analysen är en fördjupad analys av det första steget, där undersöks vidare vad som talas om och hur det talas om ämnet (Bolander & Fejes, 2015). I detta steg övergick vi från rubriksättningar och ingresser till fulltexten och undersökte vad journalisterna presenterade gällande kvinnorna och hur de talade om kvinnorna. När vi undersökte vad som presenterades om kvinnorna sökte vi efter vad journalisterna skrev ut gällande kvinnornas egenskaper eller andra faktorer som beskrev vem kvinnan var. På frågan om hur de talade om kvinnorna sökte vi efter om de talade om kvinnorna eller våldet på ett speciellt sätt. När vi hade läst igenom samtliga artiklar ett flertal gånger kunde vi återfinna olika mönster i det insamlade materialet. Det efterföljande steget blev därför att undersöka om de mönster som återfunnits gällande vad som sägs om kvinnorna och hur det talas om kvinnorna var typiska, genomgående eller avvikande. De mönster som är återkommande är typiska medan de mönster som framkommer av enstaka fall är avvikande (Bolander & Fejes, 2015). De två kvarstående stegen handlar om att undersöka det normala respektive onormala för tidningsartiklarna. Det normala utgörs av sådant som framställs vara normalt av journalisterna och det onormala utgörs till exempel av sådant som lämnas outtalat eller odefinierat (Bolander & Fejes, 2015). I detta steg resonerade vi i termer av vanligt och ovanligt istället för normalt och onormalt. Det som vi tolkade som vanligt var sådant som rapporterades om flertalet gånger, medan det ovanliga var sådant som endast förekom ett fåtal gånger. Då vi identifierade teman som betraktades som vanligt, ställde vi det sedan i relation till vad som kan ses som normalt inom ramen för diskursen som nyhetsrapporteringen skapar om våldsutövande kvinnor.
5.7 Studiens kvalitet och generaliserbarhet
Studier ska produceras på ett sätt som genomsyrar hög kvalitet, vilket framförallt är av vikt i kvalitativ forskning då det bland annat bidrar till ett ökat förtroende för vad som presenteras. Kvalitet handlar om att studien genomförs med noggrannhet där forskaren dels ger tydliga och fylliga beskrivningar av både forskningsprocessen och resultaten men även innehar ett kritiskt förhållningssätt gentemot sina val och det presenterade resultatet (Thornberg & Fejes, 2015). För att säkerställa att föreliggande studie genomsyras av god kvalitet har vi varit tydliga i vår beskrivning om hur vi gått tillväga vid utformandet av studien. Vi försökte vara så objektiva som möjligt genom att inte låta våra egna uppfattningar styra studiens utformning, detta genom att bland annat inte välja forskning som endast stödjer vår uppfattning av fenomenet. Vi har även arbetat systematiskt genom hela processen. Ytterligare en faktor som kan bidra till att studien genomsyras av god kvalitet är intern logik, vilket innebär att det föreligger harmoni och logik mellan studiens olika delar (Thornberg & Fejes, 2015). Vid utformandet av studien arbetade vi därför med tydliga beskrivningar och inledningar till nya stycken samt med att presentera innehållet på ett tydligt och logiskt sätt för att underlätta för läsaren. Rubriksättningen och numreringen utgör också det en del i uppsatsens uppbyggnad och där försökte vi använda oss av så informativa rubriker som möjligt. Forskaren behöver utöver det också ha en perspektivmedvetenhet genom att på ett tydligt sätt redogöra för de teoretiska perspektiv och antaganden som ligger till grund för studien (Thornberg & Fejes, 2015). Vi tog hänsyn till detta genom att redogöra för det teoretiska ramverket som studien grundar på och vi beskrev även att det teoretiska ramverket kan påverka utfallet av studien.
En studies kvalitet kan också avgöras genom generaliserbarheten. Generaliserbarhet handlar om möjligheten att överföra resultatet till en hel population (Bryman, 2018). Resultat som tillhandahålls genom kvalitativ forskning brukar vara svårare att generalisera då det inkluderade
urvalet vanligtvis är så litet att det inte blir representativt för andra fall. Kvalitativ forskning eftersträvar heller inte att kunna generalisera resultatet utan vill snarare skapa en förståelse av sociala fenomen som undersöks i en given kontext (Bryman, 2018). Då data i studien endast utgår från två svenska dagstidningar under en given tidsperiod går det inte att generalisera resultatet till en hel population, framförallt inte när fenomenet ses som kontextbundet. Resultatet är därför endast applicerbart på den aktuella kontexten vid tidpunkten, detta innebär dock ingen begränsning för studien då syftet är att skapa en förståelse om de sociala konstruktionerna avseende våldsutövande kvinnor i den givna kontexten.
5.8 Etiska överväganden
Forskare har ett ansvar som utgår från att forskning som bedrivs inte ska medföra skada för individer som berörs av forskningen (Vetenskapsrådet, 2017). Det innebär att alla individer som deltar i forskning ska skyddas från skada och kränkning. Obetydlig skada är dock inget som medför att forskning inte får bedrivas, men det är däremot av vikt för forskaren att alltid göra en bedömning av i vilken utsträckning individerna kan komma att skadas av forskningen. Samtidig är det av vikt att forskning genomförs, vilket kan motiveras utifrån forskningskravet. Det innebär således att det är en avvägning mellan kravet att skydda individen samtidigt som forskningen kan behövas för att exempelvis förbättra livskvaliteten (Vetenskapsrådet, 2017). I föreliggande studie har vi resonerat kring studien och dess etiska aspekter. Kvinnor som utsätts för våld är ett samhällsproblem som behöver lyftas vilket Socialstyrelsen (2016) redogör för. Det har därför varit en genomgående avvägning i beslutet att undersöka kvinnor som utövar våld, detta då det finns kvinnor som är utsatta och denna studie skulle kunna användas på ett felaktigt sätt som medför att de utsatta kvinnorna kan försättas i skada. Studier som innefattar diskursanalyser reproducerar även diskurser (Bolander & Fejes, 2015). Föreliggande studie kan därför sägas upprätthålla och återskapa diskursen om den våldsutövande kvinnan trots att syftet är att identifiera den rådande diskursen. Vi tänker att detta utgör en risk för hur slutsatserna i studien förstås, inte minst då resultatet inte är generaliserbart utan endast gäller för den givna kontexten. Samtidigt som denna risk finns är den forskning som finns om kvinnor som utövar våld begränsad och det kan således tänkas föreligga ett behov av att undersöka fenomenet. Studien kan bidra till mer information om kvinnliga våldsutövare och på sikt vara bidragande till att kvinnor erhåller rätt stöd och hjälp för sina våldsamma beteenden. Utifrån detta bedömde vi att studien kan bidra med viktig information och därmed medföra mer nytta än skada. 5.8.1 Forskaretik
Utifrån att studien saknar deltagare var det forskaretik som behövde beaktas vid utformandet av studien. Forskaretik rör de frågor som forskaren behöver förhålla sig till avseende utformningen av studien, förhållandet till forskningen, forskarsamhället och samhället i stort (Vetenskapsrådet, 2017). Forskaretik berör också områden som forskaren ansvarar för i samband med publicering, vetenskaplig oredlighet samt det egna uppträdandet i olika situationer. Vetenskaplig oredlighet kan likställas med beslut som görs vid utformningen av studien som kan medföra att resultatet blir felaktigt, men även felaktigheter i form av plagiat, okunskap eller slarv. Plagiat beskrivs vara den mest förekommande formen av vetenskapliga oredlighet, vilket innebär att forskaren framställer någon annans text som sin egen. Förvanskning är också kopplat till vetenskaplig oredlighet och innebär att forskaren utesluter data från studien, vilket innebär att denne aktivt väljer att exkludera de studier som inte går i linje med det som forskaren själv tänker är det ”rätta” resultatet (Vetenskapsrådet, 2017). Vi förhöll oss till detta genom att referera till ursprungskällor när de användes för att tydliggöra varifrån materialet kom samt så att det tydligt gick att urskilja mellan våra och andras utsagor. Vid litteraturanskaffningen valdes inte vetenskapliga artiklarna selektivt utan forskning som ansågs vara av relevans för studien inkluderades. Viktigt att tillägga är dock att vår
