• No results found

Mindfulness i skolan Motion 2018/19:1993 av Hans Hoff (S) - Riksdagen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Mindfulness i skolan Motion 2018/19:1993 av Hans Hoff (S) - Riksdagen"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Enskild motion S2032

Motion till riksdagen

2018/19:1993

av Hans Hoff (S)

Mindfulness i skolan

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka arbetet mot psykisk ohälsa och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Närmare 190 000 barn och unga vuxna i Sverige är drabbade av psykisk ohälsa. Under åren 2006–2016 ökade den psykiska ohälsan med över hundra procent i åldrarna 10–17 år och med nästan 70 procent i åldrarna 18–24 år, enligt en rapport från Socialstyrelsen tidigare i år.

Metoden mindfulness har prövats i skolor både utomlands och i Sverige med goda resultat. Mångårig forskning har exempelvis bedrivits av det Harvardbaserade

utbildningsprogrammet Education Initiative, i amerikanska innerstadsskolor i områden med utbrett våld och kriminalitet. Genom enkla avslappnings- och mindfulnessmetoder som yoga, meditation, visualiseringar och andningsövningar har man kunnat uppmäta goda effekter på bland annat stresshantering.

I Sverige har det sedan 1995 pågått försöksverksamhet i ett stort antal förskolor och skolor med metoder från ”Drömmen om det goda” som inkluderar stillhet, beröring, reflektion, livssamtal och yoga. Visionen är att skapa trygga barn och ungdomar med god självkänsla och förmåga till närvaro och acceptans av andra människor och våra olikheter.

Metoderna i Drömmen om det goda är grundligt undersökta i flera forsknings-projekt. Man har funnit effektiva redskap för att bland annat förebygga den växande psykiska ohälsan, våld och försämrad självbild bland elever i alla åldrar. Dessutom är de lätta att lära, ej kostsamma och uppskattade av både elever och lärare. De hjälper också lärarna att hantera stressen och må bättre. I en lärarstudie anser samtliga deltagande lärare att eleverna fått förbättrad koncentrationsförmåga och fokusering på skolarbetet.

De senaste åren har det treåriga projektet ”Mitt lugn”, finansierat av Allmänna arvsfonden, nått stora framgångar bland både lärare och elever med mindfulness på schemat i åttio svenska gymnasieskolor. I de svenska skolor som testat att regelbundet

(2)

2 tillämpa mindfulness har märkbara resultat i linje med det forskningen visat uppnåtts. Eleverna har exempelvis lärt sig fokusera på en uppgift åt gången, fått bättre

kompisrelationer samt gjort mer medvetna val, mindre styrda av känsloimpulser. Internationell forskning visar även att mindfulnessträning som pedagogiskt verktyg är bra för att utveckla nya förmågor och utveckla en förståelse på djupet.

Mindfulness i undervisningen är ett exempel på hur skolan skulle kunna stärka arbetet mot psykisk ohälsa.

References

Related documents

En möjlighet är då att mindfulness som behandling av missbruk och beroende är särskilt lämplig för de patienter som i samband med missbruk och beroende lider av oro,

Den forskning som hittills gjorts tyder på att MBSR skulle ha potential som metod för att hjälpa veteraner med PTSD att reducera symptom och fungera som en del i

Den stora skillnaden i specialpedagogiska resurser med avseende på huvudmannaskapet för skolorna leder vidare till frågor kring hur dessa skolor organiserar stöd för sina

Dessa elever bedöms behöva hjälp för ”sina” sociala, emotionella eller beteendemässiga problem för att sedan kunna tillgodogöra sig undervisning.. Hem för vård eller boende -

Självklart finns ett behov av att verksamheten genererar ett överskott till framtida investeringar m.m., men vinsten betraktas av dessa organisationer inte som ett mål i sig

Huvudmål i det genomförda förändringsarbetet anger arbetsledaren har varit att skapa möjlighet till större inflytande för personalen, att skapa ett mer vidgat och gemensamt ansvar

För de större företagen tycks vi alltså här kunna redovisa förändringar med påtagligt brett genomslag, men mest handlar det kanske om tendenser till decent- ralisering

Detta disharmoniska förhållande har ansetts leda till att kvinnor själva inte väljer att göra chefskarriär i samma utsträckning som män men också till diskrimine- ring