Mindfulness Mindfulness-baserad Stressreduktion för krigsveteraner med Posttraumatisk Stressyndrom

Mindfulness-baserad Stressreduktion för krigsveteraner med Posttraumatisk

Stressyndrom

Linda Vallerström

Psykologi, kandidat 2019

Luleå tekniska universitet

Mindfulness

- Mindfulness-baserad Stressreduktion för

krigsveteraner med Posttraumatisk Stressyndrom

Linda Vallerström

Filosofie kandidat Psykologi

Luleå tekniska universitet

Sammanfattning

I detta examensarbete undersöktes mindfulness-baserad stressreduktions eventuella påverkan på krigsveteraner som lider av posttraumatiskt stressyndrom. Ett stort antal krigsveteraner lider av posttraumatisk stress och därmed finns ett stort behov av metoder för rehabilitering. Mindfulness innebär att vara medveten och närvarande i nuet utan att döma eller värdera tankar och känslor som uppkommer både vid utövande och i vardagen. Metoden har enligt tidigare forskning med andra målgrupper utgjort en bra grund vid stresshantering. Tillvägagångssättet i uppsatsen var systematisk litteraturstudie baserad på Forsberg och Wengströms (2008) granskningsmall. Syftet var att undersöka om mindfulness-baserad stressreduktion kan reducera posttraumatiskt stressrelaterade symptom hos krigsveteraner. Forskningsfrågorna var: Är mindfulness-baserd stressreduktion en god rehabiliteringsmetod för krigsveteraner med ptsd? Hur påverkas krigsveteranerna vid utövande av mindfulness? Sökning gjordes i databaserna MEDLINE, CINAHL, ScienceDirect, Business Source Premier, WILEY, PsycArticles, Ltu Universitetbibliotek samt PMC. Resultatet indikerar att träning i mindfulness-baserad stressreduktion till viss del reducerar veteranernas stressymptom som depression, socioemotionella svårigheter, ångest och sömnproblem. Mindfulness har även god potential som metod att hjälpa och uppmuntra veteranerna till självhjälp med daglig träning hemmavid. Studien belyser behovet av fortsatt forskning och tillämpning.

Abstract

In this thesis examines the potential effect of mindfulness based stress reduction on war veterans suffering from posttraumatic stress disorder. A large number of veterans suffer from posttraumatic stress disorder and therefore there is a need for rehabilitation methods. Mindfulness means being conscious and aware in the present without judging or evaluating thoughts and feelings when practicing as well in daily life. The method is according to research with other target groups a good foundation in coping with stress. The method used in this thesis was a systematic review based on Forsberg and Wengströms (2008) review template. The purpose was to investigate whether mindfulness-based stress reduction can reduce post-traumatic stress-related symptoms in war veterans. The research questions were: Is mindfulness-based stress-reduction an effective rehabilitation method for war veterans with ptsd? How are war veterans affected when practicing mindfulness? Searching for articles were performed in the databases MEDLINE, CINAHL, ScienceDirect, Business Source Premier, WILEY, PsycArticles, Ltu Unviersity library and PMC. The results indicate that training mindfulness based stress reduction reduces posttraumatic stress symptoms, e.g. depression, anxiety, socio – emotional difficulties and sleeping problems. Furthermore, mindfulness also shows good potential as a method in helping war veterans reducing posttraumatic stress symptoms on their own. This study illuminates the need of further research and application.

Beteckningar

MBSR = Mindfulness-baserad Stressreduktion MF= Mindfulness

MAAS= Mindful Attention Awareness Scale

PTSD= Posttraumatisk Stress VA= Veterans Affairs

Inledning.

Många människor som överlevt trauma och drabbats av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) som följd av tragedier vägrar ofta att söka hjälp, vägrar behandling eller känner inte att de hjälps av behandlingen de blivit erbjuden och provat på. Problemet brukar vara att de inte känner sig redo att möta och konfrontera traumatiska minnen och återuppleva dem (Vjuanovic et al., 2013). Mindfulness brukar kallas ”den tredje vågens terapi” för att den både har vetenskaplig empirisk och teoretisk bas för att anses som en god metod att tillämpa. Relativt lite forskning har gjorts på tillämpningen av metoden på krigsveteraner som lider av PTSD, men forskningen pågår och når framgångar (Vjuanovic, 2013).

Mindfulness är ett gammalt österländskt fenomen, som på senare tid fått allt mer uppmärksamhet även här i väst, som en metod för att slappna av och hantera stress. Mindfulness handlar om att vara närvarande i nuet och acceptera det som det är. Metoden hjälper utövaren bli medveten om sina egna tankar och känslor samt acceptera och hantera dem på ett konstruktivt sätt (Black, 2011). Under senare år har vi sett en stadig ökning av intresset för mindfulness i västvärlden. För många av oss är det tydligt att livstempot dragits upp i samhället under de senaste åren i samband med den fortskridande tekniska revolutionen. En oundviklig följd av detta är den ständiga upplevelsen av tidspress och stress som vi dagligen drabbas av som individer och samhällsmedborgare (Schenström, 2007). Mindfulness kan påverka hur vår hjärna hanterar känslor under stress, och kan även hjälpa läkeprocessen vid vissa delvis stressrelaterade sjukdomar (Schenström, 2007). Den ökade uppmärksamheten kring mindfulness har även lett till skapandet av olika mindfulness-baserade behandlingsmetoder inom hälso- och sjukvård. En av de första modellerna utvecklades för att behandla stress och stressrelaterade sjukdomar (Hilte, 2014). Senare modeller har tagits fram i syfte att behandla personer som lider av psykiska problem som depression och drogberoende. Efter hand har även andra mindfulness-baserade metoder för kognitiv beteendeterapi utvecklats. Det behandlingsprogram som är mest känt och tillämpat är MBSR (mindfulness-baserad stressreduktion) som skapades och utvecklades av John Kabat Zinn och hans kollegor vid University of Massachusetts Medical Center (Hilte, 2014).

Posttraumatisk stress ökar alarmerande fort hos både civila och soldater som utsatts för krig och/eller våld (Keeny et al., 2012). Symptomen hos de drabbade kan bestå i flera år och brukar leda till svårigheter med relationer, psykisk ohälsa, droganvändande, oförmåga till arbete samt en hög risk för självmord (Keeny, 2012).

Syfte

Syftet har varit att med vetenskapliga artiklar och annan relevant litteratur, undersöka hur mindfulness-baserad stressreduktion (MBSR) påverkar krigsveteraner/militärer med posttraumatisk stress som utövat metoden.

Avgränsning

Mindfulness metoden är vetenskapligt testat inom många områden och utrymmet räcker inte till för att behandla alla. Jag har valt att avgränsa mig till mindfulness-baserad stressreduktion hos krigsveteraner med posttraumatisk stress, eftersom jag anser att både PTSD och MBSR bör belysas mer. Militärer tjänar sitt land och förtjänar därför en god rehabilitering. Frågan är om det är en bra metod?

Frågeställningar

Dessa frågor ligger till grund för uppsatsen och har för avsikt att besvaras löpande i texten samt diskuteras i slutet på uppsatsen.

● Är MBSR en god rehabiliteringsmetod för krigsveteraner med PTSD? ● Hur påverkas krigsveteranerna vid utövande av mindfulness?

Mindfulness

av nuets verklighet (Kabat Zinn, 1994). År 2003 utvecklades det första valida och reliabla mätinstrumentet för mindfulness: Mindful Attention Awareness Scale (MAAS). Efterhand har fler mätinstrument utvecklats; Kentucky Inventory of Mindfulness Scale (KIMS), Cognitive Affective Mindfulness Scale (CAMS), Five Facet Mindfulness Questionare Scale (FFMQ) samt Philadelphia Mindfulness Scale (PHLMS).

MBSR

Mindfulness-baserad stressreduktion är ett strukturerat och gruppbaserat program om 8-10 veckor som kan rymma 10-40 deltagare. Under gemensamma träffar och egna självstudier utförs mindfulness-träning med hjälp av mindfulness-baserad meditation, mindfulness-yoga och kroppskanning (avslappningsövning). Deltagarna träffas en gång varje vecka 2-3 timmar och förväntas ägna 45-60 minuter åt mindfulness-träning på egen hand. Målet med programmet är att öka patientens medvetenhet och närvaro (Hilte, 2014).

Idén till programmet för MBSR fick John Kabat-Zinn under en retreat på 1970 talet. Tanken slog honom att meditation borde kunna göras mer lättillgänglig och kunna praktiseras utan religiösa förtecken så att många fler människor kunde få hjälp att minska stress och lidande. Han var vid den tidpunkten forskare i molekylärbiologi, undervisade i anatomi och hade disputerat några år tidigare vid MIT med Nobelpristagaren i medicin och fysiologi (Salvador Luria) som var hans handledare (Schenström, 2007). Utifrån sin meditation och yogaerfarenheter sammanställde Kabat Zinn sitt MBSR-program som var anpassat till personer som var ovana vid meditation och hade olika former av fysiska handikapp. Därefter tog han kontakt med invärtes medicinska öppenvårdsmottagningen för att introducera sin nya metod med förslag på att öppna en stressreduktionsklinik för patienter som inte kunde motta mer medicinsk vård. Detta fick positivt bemötande från klinikcheferna som år 1979 öppnade en klinik för detta ändamål med tio veckors MBSR-kurser. Programmet har sedan reducerats till åtta veckor istället för tio (Schenström, 2007).

Mindfulnessutövande

Mindfulness träningen utövas som meditativ träning då man avsett en viss tid för meditation för att komma tillbaka till nuet och träna upp fokus, och som vardagsträning. Vardagsträningen innefattar medveten närvaro i alla våra aktiviteter i vardagen, till exempel under måltider då man fokuserar på att känna smaken av maten och att ”äta med alla sinnena”. Genom att öva oss att ständigt återvända till nuet tränar vi också förmågan att uppmärksamma vad våra sinnen registrerar (Schenström, 2007).

Effekter

Teoretisk och empirisk litteratur talar om att MF fyller fyra kliniska funktioner i posttraumatisk stressreduktion (Vjuanovic et al., 2013). Första kliniska funktionen är att det genom träningen skapas en medvetandecentrerad och icke dömande acceptans för stressrelaterade triggerpunkter. Det ger indirekta mekanismer för kognitiva effekter som till exempel att lättare kunna bemöta stressfyllda tankar och känslor, istället för att undvika dem (Vjuanovic, 2103). Andra kliniska funktionen är att man blir mer närvarande i nuet. Detta betyder att man blir mer mottaglig och närvarande inför eventuell nästkommande behandlingsmetod i rehabiliteringsprocessen. Medvetenheten om nuet, om sina tankar och känslor leder med mindfulness-träning till reduktion av självdömande känslor i form av skam, skuld och ånger (Vjuanovic, 2013). Tredje kliniska funktionen är att metoden sänker psykologisk upphetsning och stressreaktivitet. Detta mäts med Mindful Attention Awareness Scale (MAAS). Fjärde kliniska funktionen är användandet av ”Mindful distraction”. Det är en mindfulness teknik som används för att träna upp fokus för att öka den psykiska flexibiliteten för att lättare kunna styra fokus till det man vill. Till exempel kunna skifta fokus från negativa tankar till positiva tankar (Vjuanovic, 2013).

Forskning från Schenströms (2007) litteratur visar även att människor som gått igenom MBSR- kursen har avsevärt reducerade smärtsymtom och sömnrubbningar. De fysiska symptomen som togs upp minskade i genomsnitt 30-35 procent och de psykiska, som oro, ångest och nedstämdhet med 40-50 procent. En annan och mycket viktig effekt var den förbättrade livskvalitén hos deltagarna. Andra forskare har sedan kunnat visa på en mängd positiva resultat av MBSR, bl.a. på lägre blodtryck, generell stressreduktion och mindre upplevd smärta och färre psykiska symtom vid kronisk smärta (Schenström, 2007). De som regelbundet mediterar har lägre kortisolnivåer än andra och nivåerna går dessutom ned snabbare på kvällen. Mindfulness-baserade metoder används och är föremål för forskning inom en mängd olika delar av sjukvården. Några av dessa är patienter som lider av hjärt-kärlsjukdomar, benmärgstransplantationer, ryggbesvär, diabetes, alkoholberoende och posttraumatisk stress (Schenström, 2007).

Stress

aspekter lyfts fram. Han menar att samspelet mellan individen och situationen leder till stress först när det uppstår en obalans i den relationen, en obalans som kan leda till psykologiska och biologiska reaktioner (Contradas och Baum, 2011).

Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)

“Psykisk traumatisering innebär eftereffekterna av en extremt påfrestande händelse/situation som varken kan undflys eller hanteras av individens tillgängliga resurser” (Gerge et al., 2012).

PTSD är en form av ångeststörning som kan uppkomma efter en händelse som gett känslor som upplevts överväldigande eller livshotande. Exempel på traumatiska upplevelser är bilolyckor, hot, våld och död. PTSD utmärks av en hög ångest- och stressnivå som uppkommer inom sex månader efter traumat eller upplevd akut stress (Gerge, 2012). För att kunna ställa diagnos ska tillståndet varat mer än en månad och medföra tydligt lidande och/eller nedsatt funktionsförmåga. Soldater i krig kan uppleva långvarig akut stress och utveckla DESNOS (Disorder Of Stress, Not Otherwise Specified), som är en allvarligare form av PTSD (Gerge, 2012). Symptomen delas in i tre kategorier: återupplevande (flashbacks, mardrömmar, stark skuld- och skamkänslor), undvikande (minnesförlust, bortträngning av känslor och social isolering) samt förhöjd anspänning (lättskrämdhet, vaksamhet, sömnstörningar och vredesutbrott). Personer med diagnosen pendlar mellan dessa starka känslolägen vilket blir oerhört påfrestande (Gerge, 2012).

Stress är en naturlig del av människans natur och så även återhämtning och tryggheten att återvända hem till en trygg bas. Att inte få stöd och tröst efter traumatiska händelser kan vara större trauma än händelsen i sig (Gerge, 2012). Det här kan man ur ett neurovetenskapligt perspektiv förklara som att vi, när vi varit med om någonting otäckt, vill springa “hem till vårt bo” och till trygga omfamnade personer vi känner oss älskade av. Avsaknad av detta kan leda till att traumat blir svårare att hantera (Gerge, 2012). Obearbetad psykisk traumatisering ger försämrad förmåga att lagra in minnen och påverkar även vår drömsömn med mardrömmar som symptom (ibid).

Stressens påverkan på hjärnan

Många med PTSD har svårt att hitta ord för att återberätta det hemska de varit med om. Forskare menar att en neurovetenskaplig förklaring till detta kan vara att när dissocierade (avspjälkade) minnen aktiveras, ökar aktiviteten i hjärnans högra del samtidigt som talcentra i Brocas område i den vänstra delen av hjärnan (strax ovanför vänster öra) i stunden stängs av (Gerge et al., 2012). Vår högra hjärnhalva är generellt mer kopplad till känslor och kroppsliga reaktioner än vad vänster hjärnhalva är. Om man har PTSD är amygdala i hjärnan (känslocentrat) mycket reaktiv. De kraftiga reaktionerna i mellanhjärnan gör att situationer uppfattas som hotfulla. Vår förmåga att tänka och lugna oss själva blir då kraftigt försämrad. Det betyder att personer som lider av detta ständigt är i alarmberedskap och får svårt att reglera sina känslor (Gerge, 2012)).

nivåer, kopplas det parasympatiska nervsystemet på och kamp/flyktbeteendet övergår till så kallad ”freezing” (Gerge et al., 2012). Man får ett så stort stresspåslag att man stelnar till. Många har nog känt av detta läge någon gång under livet. Det sympatiska nervsystemet är en del av vårt nervsystem som är kopplat till förberedelse för kamp eller flykt. När systemet aktiveras börjar hjärtat slå fortare, så även andningen, musklernas prestationsförmåga ökar och man blir torr i munnen av att salivutsöndringen minskar (Gerge, 2012). Noradrenalin är ett stresshormon som fungerar som en signalsubstans som aktiverar nervceller. Noradrenalin aktiverar kampsystemet medan ”flyktsystemet” aktiveras av adrenalin (Gerge, 2012). Om noradrenalin utsöndras, aktiveras nervsystemet och om inte noradrenalinet “dras tillbaka” överstimuleras sympatiska nervsystemet med överaktivitet och förhöjd anspänning som följd. Det blir därför en förhöjd grundspänning som kan ligga kvar i årtionden hos traumatiserade människor (Gerge, 2012). Över tid leder detta ofta till högt blodtryck och sömnrubbningar. Parasympatiska nervsystemet kommer inte att kunna reglera ned anspänningen vilket leder till att man blir stresskänslig och lättirriterad samt att man blir sämre på att själv lägga märke till ens eget stresspåslag. Det parasympatiska nervsystemet som är kopplat till återhämtning, får därmed inte samma möjlighet att bidra till lugn och återhämtning. Det resulterar i ett tillstånd där personen upplever hot från både den yttre världen och den inre världen (Gerge, 2012).

Metod

Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) har sedan år 1991 arbetat med att göra systematiska litteraturstudier och har tagit fram vetenskapliga bevis som underlag främst inom medicinsk teknik och behandling. (Forsberg och Wengström, 2008).

Forsberg och Wengström (2008) förklarar i sin bok att en förutsättning för att man ska kunna göra en systematisk litteraturstudie är att det finns tillräckligt stort antal redan genomförda studier som är av god kvalitet som kan utgöra underlag för bedömningar och slutsatser. Utgångspunkten är att ha tydliga frågeställningar och avgränsa till det problemområde man vill undersöka. Alla artiklar som undersöks ska vara peer rewied granskade och hålla måttet i en kvalitetsgranskning, som under arbetets gång undersöks. Data samlas in med hjälp av olika sökord relaterade till de frågeställningar som arbetas fram. Alla relevanta artiklar sorteras ut, dokumenteras och granskas. Svaga studier utesluts och datainsamlingen fortsätter tills mängden data är tillräckligt stort för att ligga till grund för ett resultat. När all data är insamlad, granskad och kvalitetsbedömd enligt SBUs kriterier, sammanställs allt i tabeller. Av tabellerna ska man som läsare med enkel överblick kunna tyda arbetets systematiska gång då sökord, databaser, samt resultat ska framgå. Det ska även framgå vilka studier som har exkluderas samt vilka risker och eventuella kostnader studien har inneburit. För att få mer information i syfte att komplettera studien har även annan litteratur använts för att lättare kunna definiera och fördjupa kunskapen i ämnet.

Kriterier för urval av artiklar

- att de publicerats år 2000 eller senare för att försöka säkerställa så färsk information som möjligt

- att de har en vetenskaplig struktur för att nå högre kvalitet

- artiklarna ska vara granskade med peer review och publicerade i vetenskapliga tidskrifter - språket ska vara engelska eller svenska för att undvika språkliga missförstånd

- ska omfatta mindfulness-baserade interventioner Exklusionskriterierna för artiklarna var:

- avsaknad av vetenskaplig struktur - publicering före år 2000

- får ej ha låg relevans

Datainsamling

Sökningen inleddes med sökorden MBSR, military, veterans och MBSR, military, brain under tidsperioden 2016.04.10- 2016.04.12 i databaserna CINAHL, ScienceDirect, PsycArticles, SpringerLink och WILEY. (För en noggrannare redogörelse för sökord och träffar se tabell 1). Sammanlagt hittades 12 artiklar som inkluderades i studien. Tredje och fjärde sökningarna gjordes under tidsperioden 2016.04.13 - 2016.04.14. Sökorden var posttraumatic stressdisorder och ptsd,

mindfulness treatment i databaserna CINAHL, ScienceDirect, WILEY och MEDLINE. Sammanlagt

hittades nio artiklar som inkluderades i studien. Femte och sjätte sökningarna gjordes under tidsperioden 2016.04.16 - 2016.05.18 med sökorden: Brain and Ptsd och stressreduction techniques där två artiklar inkluderades. Sammanlagt hittades 23 användbara artiklar i sökningarna. Efter att dubbletter tagits bort och artiklarna kvalitetsgranskats, kvarstod endast nio relevanta artiklar. Därför gjordes en kompletterande sökning för att hitta minst en till under tidsperioden 2016.04.20 - 2016.04.21. De kompletterande sökorden var: mbsr, veterans och mbsr, veterans, ptsd där tre nya artiklar hittades, lästes och kvalitetsgranskades varav en inkluderades vilket gav sammanlagt 10 artiklar i studien.

Överblick av sökning och urval av artiklar

Tabell 1

Sökord, antal träffar och urval av artiklar.

Sökning Sökord Antal träffar Lästa artiklar nr.

Kvalitetsgran skade artiklar nr. Artiklar som inkluderas i studien nr. 1 MBSR military veterans 160 3, 4, 5, 6, 7, 12, 14, 16, 23, 25, 30, 44, 47, 58, 77 25, 30, 39, 3, 3, 25, 30, 39 2 MBSR military brains 194 1, 4, 6, 10, 12, 15, 16, 20, 21, 47 22 22 3 Post-traumatic Stressdisorder 136 728 1, 22, 33 0 0 4 PTSD mindfulness _treatment 4065 2, 8, 10, 13, 20, 47, 21, 23, 26, 28, 33 28, 7 7, 28 5 Brain and PTSD 29 184 1, 3, 4, 7 0 0

6 Stress reduction _techniques 802 234 2, 8, 10 0 0

7 MBSR veterans 8 3 3 3

8 MBSR veterans PTSD 183 1, 2 1, 2 1, 2

Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Forsberg och Wengströms (2008) inklusionkriterier och exklusionskriterier. Artiklarna valdes ut efter att ha lästs noggrant och bedömts relevanta. Några av artiklarna visade sig vara svagare, men alla höll måttet för att ingå i studien.

Kvalitetsvärdering

Kvalitetsbedömningen utgick från syfte och frågeställningar och fokuserade på design, urval, mätinstrument, analys och tolkning. Som stöd använde jag de frågor/kriterier som SBU tagit fram och som presenteras av Forsberg och Wengström (2008). Kriterielistor för kvantitativa respektive kvalitativa artiklar har använts. Det framkom att de kvantitativa artiklarna höll generellt högre standard än de kvalitativa artiklarna eftersom de innehöll mer data och kan kvantifieras så att resultaten blir konkreta för läsaren.

Vid kvalitetsbedömningen av kvantitativa artiklar ska artikeln kunna besvaras med ett JA på sju till åtta frågor, för att klassas som medelkvalitet: JA på fem till sex frågor och låg kvalitet JA på en till fyra frågor.

Kvalitetsvärderingsfrågor för kvantitativa artiklar.

2. Är studien upplagd på sådant sätt att det är möjligt att bekräfta eller förkasta hypotesen (besvara frågan)?

3. Är försöksgruppen representativ och tillräckligt stor? 4. Finns det en godtagbar kontrollgrupp?

5. Är mätningar och skattningar av effekter tillförlitliga? 6. Redovisas alla väsentliga uppgifter?

7. Är det troligt att oönskade eller ovidkommande faktorer inte kan ha påverkat resultatet? 8. Är de statistiska metoderna adekvata?

Nedan presenteras de artiklar som kvalitetsgranskats med hjälp av den kvantitativa kriterielistan. Tabell 2

Resultat av den kvantitativa kvalitetsgranskningen.

Fråga nr

1 2 3 4 5 6 7 8

Kvalitets- bedömning Sökord 1- Artikel 25 JA JA JA NEJ JA JA JA JA 7/8 hög Sökord 1- Artikel 30 JA JA JA NEJ JA JA JA JA 7/8 hög Sökord 1- Artikel 39 JA JA NEJ JA JA JA JA JA 7/8 hög Sökord 2- Artikel 22 JA JA JA JA JA JA NEJ JA 7/8 hög Sökord 4- Artikel 28 JA JA JA JA JA JA JA JA 8/8 hög Sökord 7- Artikel 3 JA JA JA JA NEJ JA NEJ JA 6/8 medel Sökord 8- Artikel 2 JA JA JA JA NEJ JA NEJ JA 6/8 medel Sökord 8- Artikel 1 JA JA JA JA NEJ JA NEJ JA 6/8 medel

Kvalitetsbedömning kvalitativa artiklar.

För att bedöma kvaliteten på kvalitativa artiklar används lite andra frågor för att bättre kunna tillmötesgå designen på de kvalitativa artiklarna (Forsberg och Wengström, 2008). Hög kvalitet kräver att tio till tolv frågor ska besvaras jakande, medel sju till nio och låg en till sex frågor. De artiklar som granskats utgående från ett kvalitativt perspektiv presenteras i tabell 3.

Kvalitetsbedömningsfrågor för kvalitativa artiklar:

2. Är sammanhanget där undersökningen gjordes beskriven? 3. Är miljön där undersökningen gjordes tydligt beskriven? 4. Är urvalsstrategin trovärdig och tydligt beskriven?

5. Är urvalsstrategin gjord på ett sådant sätt att den säkerställer att urvalet motsvarar undersökningens teoretiska ram (d.v.s. informationsrika informanter)?

6. Hur genomfördes fältarbetet, och beskrivs detta i detalj?

7. Är proceduren som har använts för dataanalys teoretiskt försvarbar?

8. Kan metod och analys kopplas tillbaka till den ursprungliga forskningsfrågan?

9. Hur identifierades teman och begrepp? Kan forskarens tankegångar följas eller finns det ”tankehopp”?

10. Repeterades analysförfarandet av fler än en forskare för att påvisa tillförlitlighet? 11. Diskuterar forskaren studier som har påvisat motsägande resultat?

12. Presenterades tillräckligt av originaldata på ett systematiskt sätt för att man ska kunna ta ställning till relationerna mellan tolkning och originaldata? (förekom t.ex. citat?)

Nedan presenteras de artiklar som kvalitetsgranskats med hjälp av den kvalitativa kriterielistan. Tabell 3

Resultat av den kvalitativa kvalitetsgranskningen.

Fråga nr.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

Kvalitets- bedömning Sökord 1-

Artikel 3 JA NEJ NEJ JA JA NEJ JA JA JA JA NEJ NEJ

7/12 medel Sökord 1-

Artikel 30 JA JA JA JA JA JA JA JA NEJ NEJ NEJ NEJ

8/12 medel Sökord 4-

Artikel 7 JA JA NEJ NEJ JA JA JA JA NEJ NEJ NEJ NEJ

6/12 medel Sökord 4-

Artikel 28 JA JA NEJ JA JA JA JA NEJ JA NEJ JA NEJ

Resultat

Nedan presenteras resultatet av litteraturstudien. Först presenteras alla artiklar med en

kategorisering av resultaten. Sedan sammanfattas de olika artiklarna med sökord och nummer på artikeln för att lätt kunna orientera sig i tabellerna. Tabellerna med sökord, antal träffar, nummer på lästa artiklar, vilka som blivit kvalitetsgranskade samt artiklar som inkluderats i studien,

presenteras som bilagor.

Kategorisering av resultat

Resultaten kategoriserades i Reducering av posttraumatiska symptom och i Begränsningar i studierna. Detta för att lättare knyta ihop resultaten och presentera en mer överskådlig översikt av artiklarna.

Reducering av posttraumatiska stressymptom.

Enligt Keany et al. (2012) är det bevisat att deltagande i Kabat Zinns åtta veckors program ger positiva neuropsykologiska förändringar och även ger ökad mängd grå hjärnsubstans. Cole et al. (2015) påstår att det finns direkta bevis för att mindfulness-interventioner reducerar posttraumatiska symptom. Cole et al. (2015) skriver även om upptäckten av ökad aktivitet i hjärnan hos deltagarna mot slutet av kursens samt kortikal ökning (ökad tjocklek) i anterior angulate som är en ”medvetandedel” i hjärnan. Däremot anser författarna att det behövs kontrollerad uppföljningsstudie för att säkerställa om förändringen i hjärnsubstansen var tillfällig eller långvarig.

Colgan et al. (2016) studie hade som syfte att testa två separata komponenter av MBSR; ”andningsankaret” och ”kroppsskanning” för en grupp krigsveteraner med störst andel män från bland annat Vietnamkriget. Kontrollgruppen befann sig i ett annat rum och lyssnade på ljudbok medan meditationsgrupperna träffades i ett laboratorium där mindfulness övningarna genomfördes a´60 minuter per gång. Studien resulterade i bäst signifikans och mest stressreducering hos de som utövade mindfulness övningen ”kroppskanning”. Även kontrollgruppen reducerade vissa stressymptom, men med avsevärt lägre signifikansnivå än mindfulness gruppen.

symptomet ”undvikande av obehagliga känslor” signifikant enligt CAPS-skalan. Behandlingen hade även påverkat den kognitiva känslan/uppfattningen att världen var farlig och känslan av ständigt hot. De lärde sig ett icke–dömande accepterande av traumatiska minnen och hanterade efter studien psykologiska responser bättre.

Nakamura et al. (2011), kunde påvisa en reduktion av sömnsvårighetssymptom. Kontrollgruppen visade inga märkbara skillnader medan resultatet från självrapporter om PTSD-symptomet depression hade reducerats. Landrom och Swartz (2016) beskrev en man som upplevde en ökning av symptomen istället för minskning. Han hade varit med om sexuellt trauma och levt med det många år med förträngning av känslor och tankar. Mindfulness bringade fram traumat hos honom vilket han upplevde som väldigt obehagligt. I samma studie fanns även deltagare som fick oerhört bra resultat, då främst av träningen av mindfulness hemmavid. Vissa av deltagarna i Landrom och Swartz (2016) studie gjorde dagliga övningar mer än en timme per dag samt inkluderade små övningar i vardagsbestyr såsom tandborstning, vid måltider, promenader etc. Detta visade sig ha bäst effekt och även ändra deltagarnas livsstil till det bättre. Främsta symtomen som reducerades hos deltagarna var självskuldbeläggning, undvikande av känslor samt synen på omvärlden. Många av deltagarna hade en negativ syn på världen samt känsla av ständigt hot över dem och världen som efter studien förbättrades signifikant. Landrom och Swartz (2016) beskriver detta som ett icke– dömande accepterande av tankar, traumatiska minnen och psykologiska responser. En annan studie av Omdi et al. (2013) avsåg att mäta reduktion av symptomen ilska och vitalitet, men resultatet gav ingen signifikant skillnad mellan kontrollgruppen och mindfulness gruppen. Däremot framkom reducering av andra PTSD-symptom som depression, yrsel, trötthet och uppmärksamhet och en markant sänkning av autonoma nervsystemets reaktivitet. Dharmakaya et al. (2016) hade som huvudmål att implementera mindfulness-metoden vid en slutenvårdsavdelning med patienter som lider av PTSD. Detta gav verktyg för fortsatt användning och eventuell minskning av symptom. Studien saknade uppföljning och därför blev det svårt att veta om symptomen reducerades hos deltagarna.

Begränsningar i studierna.

Under denna rubrik presenteras begränsningar för att även belysa den aspekten av undersökningarna i de inkluderade vetenskapliga artiklarna.

från 12 stycken internetsiter. Begränsningarna ligger i att data till största delen är insamlad från deltagarnas dagböcker från perioden när de utövat mindfulness-övningar samt att experimenten inte hade randomiserade kontrollgrupper.

Dharmakaya et al. (2016) undersökte två separata komponenter av MBSR; ”kroppskanning” och ankningsankaret” med randomiserad kontrollerad studie. Även randomiserade kontrollerade studier kan ha sina begränsningar. Denna undersökning hade behövt fler deltagare (de var relativt många jämfört med de andra studierna i min uppsats), men enligt Dharmakaya (2016) var antalet för litet för att synas i statistiken. De flesta deltagare var vita män alla från samma lilla stad i nordliga USA. All data var insamlad från självutvärderingar. Trots att dessa var reliabla (tillförlitliga) och mätte det de avsåg att mäta (valida), kunde självutvärderingarna vara påverkade av andra faktorer än själva mindfulness-utövandet (ibid). Ytterligare en begränsning med studien var att deltagarnas data inte var analyserad samt att de trodde kontrollgrupperna var inaktiva i mindfulness, när de i själva verket var bekant med det och vissa utövade det under perioden (ibid). Vetenskapliga skriven av (Vjuanovic et al., 2013) är en metaanalys från 12 insamlade relaterade artiklar. Den är kvalitativ och icke – experimentell. Författaren nämner ingenting om begränsningar i sin artikel, och det i sig är en begränsning. Innehåller endast en summering av metaanalysen. (Keaney, et al.,2012) undersökte specifika faktorer som depression och experimentellt undvikande samt om mindfulness är en säker metod för krigsveteraner. Författarna menar att de inte med säkerhet kan bevisa att förbättringen av deltagarnas hälsa enbart berodde på mindfulness-utövningen; att det delvis möjligtvis kunnat berott på själva deltagandet i gruppen och känslan av samhörighet. Keany (2012) anser att kontrollerade randomiserade studier kräv för att säkerställa resultaten. Undersökningen omfattade inte resultaten av självutvärderingarna av dagliga mindfulness-träningen hemmavid. Ytterligare begränsning med studien var att alla deltagande var män och är därmed inte generaliserbar till andra populationer. Begränsningarna i (Nakamura et al., 2011) är att man inte mätt den dagliga mindfulness träningens utan endast baserat resultaten på de tre veckornas sammanlagda utövande samt att det inte gjorts uppföljning. Slutligen, (Cole et al., 2015), beskriver sina begränsningar med ett ifrågasättande om hur mycket själva mindfulness träningen i sig ger effekt och hur mycket yttre påverkan kan ha bidragit med. Författaren beskriver vidare att studien behöver ytterligare följas upp samt att inga säkerhetsfaktorer nämnts eller tagits i beaktning under studiens gång. Vidare menar Cole et al (2015) att deras inlagda kalenderpåminnelser kan ha bidragit till att deltagarna varit närvarande på sessionerna fler gånger än utan påminnelsen samt att gruppens påverkan att delta förmodligen varit stor.

Sammanfattning av resultat

Nedan presenteras en kort sammanfattning av de tio utvalda inkluderade artiklarna för att ge en samlad överblick över studiernas syfte och vilka komponenter de avsett att undersöka.

en positiv potential på fortsatt implementering som rehabilitering hos krigsskadade veteraner. (Marzabadi et al., 2014) undersökte om livskvalitén hos iranska och irakiska veteraner kunde förbättras. Randomiserad experimentell kontrollerad studie gjordes på 28 deltagare. Studien visade statistisk signifikant skillnad i livskvalité. (Omdi et al., 2013) gjorde också en randomiserad experimentell klinisk studie med syfte att undersöka känslor och humörreglering hos veteraner från ett veterancenter i Kashan. Studien indikerade på att ilska och vitalitet gav låg signifikansnivå, medan andra faktorer som (depression, yrsel, känslighet och trötthet) framkom som mer signifikanta. (King et. al., 2013) undersökte möjlighet, acceptans och kliniska utkommer av mindfulness-baserad kognitiv terapi i gruppsessioner. I denna studie använde man sig av mixad kvalitativ och kvantitativ metod med intervjuer och kvantifiering av data. Slutsatserna av studien indikerade på att mindfuness- baserad kognitiv terapi fungerar bra att reducera undvikande beteende och självskuldsättande, men gav svag signifikans i depression och ängslighet. Vikten av kontinuerlig mindfulness träning hemmavid framkom ur intervjuerna då deltagarna själv ansåg att det hjälpte dem må bättre. (Schwartz, 2016) hade som syfte i sin evidensbaserade kvalitativa implementering att tillämpa kunskap om mindfulness på patienter inlagda på ett sjukhus slutenvårdsavdelning (Affairs Medical Center) som kompletterande metod till deras ordinarie vård. (Heffner et. al., 2016) undersökte om meditation och mindfulness träning kan skydda individer med ptsd genom att själv reducera sina symptom. Denna kvalitativa och kvantitativa empiriska studie baserades på insamlad data från totalt (N=391) deltagare. (Dharmakaya et al., 2016) undersökte med kvantitativ metod mindfulness-komponenterna ”andrum” och ”kroppskanning”. Syftet var att testa dessa med kontrollgrupp för att utse skillnader och tyda vilken av komponenterna som gav bäst resultat för reducering av PTSD-symptom.

Diskussion

För att kort sammanfatta analysen kan man säga att mindfulness-baserade övningar enligt resultaten visade sig ha en god potential för att reducera posttraumatiska stressymptom hos krigsveteraner. Metoden var genomförbar och omtyckt av de flesta som genomförde den i undersökningarna och den kunde implementeras med gott mottagande från deltagarna. Mindfulness-baserad stressreduktion verkar vara mottagbart för de flesta veteraner som genomgått andra former av rehabiliteringar och behandlingsmetoder tidigare. Det tror jag delvis kan bero på känslan av gemenskap och delaktigheten i grupper som jobbar med sig själv mot samma mål- att få hjälp med stressrelaterad problematik. Målet med MBSR är i alla studier att efter kursprogrammets slut, fortsätta på egen hand och med långsiktigt fokus kunna hjälpa sig själva till ett liv med reducerade posttraumatiska symptom. Nedan kommer litteraturstudien att diskuteras utgående från etiskt perspektiv samt metod – och resultatdiskussion och till sist presenteras slutsatserna.

Etiskt perspektiv

Deltagarna har i alla undersökningar själv valt att delta eftersom många av dem redan har provat andra rehabiliteringsmetoder som fungerat bra för vissa. Åtta av tio artiklar inkluderat några rader om etiskt perspektiv i artiklarna där man nämnt om deltagarna fått kompensation och/eller hur de valts ut till undersökningen. Från de två resterande artiklarna har jag dragit slutsatsen att det etiska perspektivet uppfyllt både moraliska övervägande samt etiska, eftersom deltagarna själv valt att delta för sin egen vinnings skull. Alla deltagande har varit över 18 år och var därmed mogna att själv fatta beslutet om sitt eget deltagande. För deltagaren i undersökningen som hade varit med om sexuellt trauma och ansåg sig må sämre efter deltagandet, kan man diskutera om det var etiskt rätt att inte eventuellt avväga om han ännu var redo för MF träningen. Man måste som undersökningsledare vara tydlig med att nämna styrkan av känslor som kan uppkomma i samband med rehabilitering och avväga om alla är redo att prova mindfulness metoden. Detta gjordes i tre av undersökningarna som pågick under längre tid och de hade även en lång process i urvalet av deltagare.

Reabilitet/Validitet

Åttaveckors-metoden (MBSR) innefattar gruppsessioner där människor som både känner varandra sedan tidigare och de som inte känner varandra alls, träffas och har alla samma problematik med PTSD symptom. Övningar, diskussioner och reflektioner förmodar jag ger en samhörighetskänsla som i sig kan vara tillfredställande och upplyftande, speciellt för människor som dagligen lider av psykiska och fysiska symptom som begränsar deras vardag och sociala liv. Känslan av samhörighet, bekräftelse och förståelse för varandra tror jag personligen är helande, och mycket kan hända under åtta veckor. Man kan då fråga sig hur mycket den aspekten spelar in i resultatet undersökningarna fått och hur stor del själva mindfulness-träningen ger. Jag tror att kombinationen av daglig träning som rutin, känslan att bli förstådd av likasinnade, teoretisk/praktisk stimulans och utveckling samt en faktisk förändring i hjärnan gör skillnad på individens totala välbefinnande. Reabiliteten ifrågasätts i princip alla studier eftersom uppföljningar och efterforskningar krävs när en ”ny” metod ska provas och implementeras i utsatta grupper. En av mina forskningsfrågor handlade om PTSD symptom kan reduceras med mindfulness-baserad stressreduktion. Svaret på detta är inte enkelt att besvara mer än att det generellt fungerar och ses som positivt. Det finns visserligen empirisk och teoretisk forskning som tyder på faktiska förändringar i hjärnan och dess substanser. Men ytterligare undersökningar skulle behövas för att ta reda på hur stor del av stressreduceringen som beror på själva kontexten och hur stor del som beror på metoden i sig. Två av undersökningarna avsåg att mäta reduktion av vissa symptom, men fick inte signifikanta resultat som indikerade på att dessa symptom skulle reduceras. Däremot framkom det att andra symptom de inte räknat med i studiens syfte, framkom som signifikanta och märkbart reducerade.

Metoddiskussion

Som metod ansågs systematisk litteraturstudie vara lämpligaste metodvalet med tanke på studiens syfte och forskningsfrågor. Då studien rör krigsveteraner är det både etiskt och resursmässigt det mest lämpade sättet att samla så mycket information som möjligt.

presenterat nyttan med metoden, den har även nämnt risker. Att inkludera alla relevanta studier som gjorts inom området kan vara svårt eftersom man inte kan veta med säkerhet att man hittat alla relevanta artiklar som finns tillgängliga med manuell sökning. Urvalet gjordes baserat på lämpliga och tydliga inklusions- och exklusionskriterier.

På grund av svårigheter att hitta ett tillräckligt stort antal relevanta artiklar, utvidgades sökningen med två stycken kompletterande sökord i två olika databaser. Analysen av artiklarna har gett mig insikt i vikten av mixad kvalitativ och kvantitativ metod samt vikten av uppföljningar. De kvalitativa undersökningarna väger tyngre om de kvantifieras och blir mätbara för läsaren. En av artiklarna avsåg en implementering av metoden till en avdelning för veteraner med PTSD. Det framgick inte i artikeln om någon uppföljning gjordes och det gav mig som läsare ett ifrågasättande om artikelns reabilitet eftersom man inte får en tydlig bild av utfallet.

Styrkor med litteraturstudien är att den baserar sig på forskningsfrågor av hög kvalitet. Av studiens tio inkluderade artiklar har fem bedömts ha hög kvalitet och de resterande har medelkvalitet. Litteraturstudien presenterar både resultat som visar en positiv inverkan av mindfulness-baserad stressreduktion och resultat som inte visar någon märkbar skillnad. Alla artiklar är dessutom relativt nya, vilket har för avsikt att säkerställa så färsk information som möjligt.

En svaghet kan vara den varierade arten på artiklarna. Syftet med undersökningarna är ungefär densamma för alla, men de har avsett mäta och undersöka olika faktorer och symptom av MBSR påverkan på PTSD. Detta har inneburit en svårighet vid kategoriseringen av resultaten då undersökningsfaktorerna varit spridda. Därför valde jag att avse en del med att förtydliga de faktiska symptomen som framkommit i en kategori och begränsningarna i en annan och i sammanfattningen redogöra för lite av varje som framkommit av de olika studierna. Litteraturstudien är endast granskad av en person vilket också kan anses vara en svaghet då detta påverkar studiens interna validitet.

Slutsats

Fler undersökningar med större och mer varierade grupper inom militären skulle behövas för att utveckla kunskap inom området och tydliggöra för och nackdelar med metoden. Det är viktigt att forskningen fortsätter framåt för att samla ytterligare empiriska erfarenheter i ämnet och kvantifiera fler mätbara resultat som förhoppningsvis idag och i framtiden kan hjälpa fler veteraner som lider av PTSD att reducera sina symptom.

Referenser

Barnhofer, T., Duggan. S. & Griffin. W. J. (2011). Dispositional mindfulness moderates the relation between neuroticism and depressive symptoms. Personality and Individual Diffrences. Volym

51, Issue 8, pages 958-962. Doi: 10.1016/j.paid.2011.07.032

(Contradas & Baum, 2011). The handbook of Stress Science: Biologi Psychology and Health. New (Vetenskaplig artikel).

Black, D (2011). A brief definition of mindfulness, Mindfulness Reaserch Guide. (Vetenskaplig artikel).

Baer, R. ., Carmondy, J. & Hunsinger, M. (2012). Weekly Change in Mindfulness and Percived Stress in a Mindfulness-Based Stress Reduction Program. Journal of Clinical Psychology. Volym 68, Issue 7, pages 755-765. Doi: 10.1002/jclp.21865 (Vetenskaplig artikel).

Cole, M.., Muir J, James., Gans, Jennipher., Shin M, Lisa., Desposito, M., Harel T, Brian & Schember, A (2015). Simultaneous Treatment Of Neurocognitive and Psychiatric Symptoms in Veterans with PTSD and History of Mild Traumatic Brain Injuru: A pilot study of MBSR. Military medicine, vol 180 (9) sid 956-963. Doi: 10.7205/MILMED-D14-00581. (Vetenskaplig

artikel).

Contradaa & Baum, (2011). The handbook of Stress Science: Biologi Psychology And Healht. New York: Springer publishing. (Bok av två författare).

Dharmakaya, D., Christopher, M., Michael, P & Wahbeth, H (2016). The body scan and Mindful Breathing Among Veterans with Ptsd: Type of Intervation Moderates the relationship Between Changes in Mindfulness and Post treatment Depression. Mindfulness, vol 7 Issue 2, sid 372-383. Hämtad från pubmed. (Vetenskaplig artikel).

Esfandiar, M., Hashem, A & Morteza, S (2014). The effectivness of Mindfulness Training

Improving the quality of life of the war victims with Ptsd. Iranian Journal of Psychiatry, vol 9 Issue 4, sid 220-236. Hämtad från Ltu databas. (Vetenskaplig artikel).

Hilte, (2014). Mindfulness i socialt arbete. En introduktion. Liber: Stockholm. (Bok av en författare).

Heffner, K., Crean, Hugh F & Kemp, Jan E (2016). Meditation for veterans with Ptsd: Aggregate findings from a multi site evaluation. Phycological Trauma theory, Research, Practice and Policy, vol 8

(3). Sid 365-374. Doi: 10.1037/tra0000106.. (Vetenskaplig artikel).

Keany J, David., Mc Dermott, K., Malte, C., Martinez, M & Simpson L, (2012). Assisiation on Participation in a Mindfulness of PTSD Depression and Quality of life in a Veteran Sample. Journal

of Chlinical Psychology, vol 68 Issue 1, sid 101-116. Hämtad från databasen WILEY. (Vetenskaplig

artikel).

King, A., Ericsson, T., Giardino, N., Favourite, T., Rausch, S., Kulkami, M & Liberzon, I (2013). A pilot study of group mindfulness- based cognitive therapy for combat veterans with PTSD. Depression and Anxiety. Wiley: Country of Publication, vol 30 (7). Sid 638-645. Doi:

0.1002/da.22104. (Vetenskaplig artikel),

Landrum & Sam Swartz (2016). Enchasing Recovery from Trauma: Facilitating a Mindfulness Skills group on a Department of Veterans Affairs inpatient PTSD Unit. Social Work with Groups,

vol 39 Issue 1. Sid 35-47. Doi: 10.1080/01609513.2014.999203.

Nakamura, Y., Lipschitz, D. C., Landward, Richard., Huhn, R & West, G (2011). Original Article: Two sessions of sleep- focused mind- body bridging improve self-reported symptoms of sleep and PTSD in veterans: A pilot randomized study. Journal of Pshycosomatic Research 2011, vol

70 (4) sid 335-345. Doi: 10.1016/j.psychores.2010.09.007.

Nyberg & Lidström (2012). Skriv vetenskapliga uppsatser, examensarbeten och avhandlingar, uppl. 2:1. Studentlitteratur AB. Lund.

Omdi, A., Mohammed, A., Zagar, Fatemeh & Akbari, H (2013). Efficacy of Mbsr on mood states of Veterans with Ptsd. Archives of Trauma Research, vol 1 (4). Sid 151-154. Doi: 10.5812/atr.8226. Paulson, S., Davidson, R., Jha, A. & Kabat Zinn, J. (2013). Becoming conscious: the science of mindfulness. Annals of the New York Academy of Sciences. The Emerging Science of Consciousness:

Mind, Brain and the Human Experience. Volym 1303, pages 87-104. Doi: 10.1111/nyas.12203.

Plank, (2014). Mindfulness. Tradition, tolkning och tillämpning. Nordic Academic Press. Lund. (Bok skriven av en författare).

Rienecker & Jorgensen, (2006). Att skriva en bra uppsats, 2 uppl. Liber AB. Malmö. (Bok skriven av en författare).

Strömquist, (2006). Uppsatshandboken, 4 uppl. Hallgren och Fallgren Studieförlag AB. Uppsala. (Bok skriven av en författare),

Trost, (2008). Att skriva uppsats med Akribi, uppl 3. Jan Trost och Studentlitteratur. Malmö. (Bok av en författare).

Vjunaovic, Anka. A., Niles, B., Pietrefesa, A., Schmertz, S. K., & Potter, C. (2013). Mindfulness in the Treatment of Posttraumatic Stress Disorder Among Military Veterans. Spirituality in Clinical

Practice, volym 1 (s), sid 15-25. Doi.1037/2326-4500.1 (Vetenskaplig artikel).

BILAGA 1

SÖKORD 1

Artikel

Hittad

Inkluderad/Exkluderad

Artikel nr.

Mindfulness in the treatment of posttraumatic stress disorder

Among Military Veterans PsycArticles Inkluderad 3

Association of participation in a mindfulness program with measures of PTSD depression and quality of life in a veteran sample.

WILEY Inkluderad 25

Simultaneous treatment of neurocognitive and psychiatric symptoms in veterans with posttraumatic stress disorder and history of mild traumatic brain injury: A pilot study of

mindfulness based stress

reduction. CINAHL Inkluderad 30

The effectiveness of mindfulness training in improving the quality of life of the war veterans with

PTSD. PMC Inkluderad 39

Trauma - informed MBSR: A promising new model of working with survivors of war

BILAGA 2

SÖKORD 2

Artikel

Hittad

Inkluderad/Exkluderad Artikel nr.

Becoming human again:

Exploring Connections between nature and recovery from stress and post-traumatic distress

disorder CINAHL Exkluderad (irrelevant) 6

Accepted abstracts from the international brain injury

associations with world congress

on brain injury LTU databas Exkluderad 12

Review articles: Mind-body-therapies of the self management

of chronic pain symptoms SienceDirect Exkluderad 15

Simultaneous treatment of neurocognitive and psychiatric symptoms in veterans with PTSD and history of mild traumatic brain injurie: A pilot

BILAGA 3

SÖKORD 3

Artikel

Hittad

Inkluderad/Exkluderad

Artikel nr.

Posttraumatic stress

disorder Business source premier

exkluderad (inte tillräckligt

relativt) 1

Checklist in blast exposed Military

BILAGA 4

SÖKORD 4

Artikel

Hittad

Inkluderad/Exkluderad

Artikel nr.

Mindfulness in the treatment of posttraumatic stress disorder Among

Military Veterans PSYCARTICLES Inkluderad 3

Association of participation in a mindfulness program with measures of PTSD depression and quality of life in a veteran sample. WILEY Inkluderad 25 Simultaneous treatment of neurocognitive and psychiatric symptoms in veterans with posttraumatic stress disorder and history of mild traumatic brain injury: A pilot study of mindfulness based

stress reduction. CINAHL Inkluderad 30

The effectives of mindfulness training in improving the quality of life of the war

veterans with PTSD. LTU databas Inkluderad 39

Trauma - informed MBSR: A promising new model of working with survivors of war.

Fanns ej med databas. Källa: Smith College

BILAGA 4

SÖKORD 5, 6

Artikel

Hittad

Inkluderad/Exklud

erad

Artike

l nr.

Post concessional disorder and PTSD symptoms of military related traumatic brain injury associated with compromised

neurocircuitry MEDLINE Exkluderad 1

Visual foundation traumatic

brain injury and PTSD. CINAHL Exkluderad 3

Implementing prolonged exposure of veterans with comorbid PTSD and TBI: Two

Cases Science Direct Exkluderad 4

Dynamic functional connect omics signature of

characterization and differential

of PTSD patients. MEDUNE Exkluderad 7

(SÖKORD 6) Mindfulness based stress reduction for stress management in healthy people:

BILAGA 5

SÖKORD 7, 8

Artikel

Hittad

Inkluderad/Exkluderad Artikel nr.

Efficiency of MBSR on mood states of veterans with PTSD. PMC Inkluderad 3 (Sökord 8) Meditation programs for veterans with PTSD: Aggregate findings from a multi-site

evaluation. PsycArticles Inkluderad 2

(Sökord 8) The body scan and mindful breathing among veterans with PTSD: Type of intervention moderates the relationship between changes in mindfulness and

Författare, år, titel,

tidskrift, databas

Frågeställning/syfte

Design

Metod

Resultat

Titel: Mindfulness in the treatment of posttraumatic stress disorder among military veterans

Kan meditation hjälpa

traumarelaterad mental ohälsa hos militärer? Artikeln handlar om hur mbsr kan hjälpa militärer som lider av ptsd och relaterad

psykopatologi. Mbsr är i denna forskning speciellt fokuserad på en eventuell framtida fortsatt

forskning och användning. Frågeställning: Vad är det nuvarande empiriska vetandet i ämnet? På vilket sätt kan mbsr hjälpa ptsd patienter? Studien är en icke experimentell kvalitativ metaanalys baserad på tolv artiklar. Sammanställd av sex författare. Metaanalys från tolv relaterade artiklar i ämnet mindfulnes och ptsd. De sex författarna sammanställde data. Jämförde relevanta kliniska resurser och manualer med empirisk support för specifika tillstånd och relevanta symptom.

Författarna ansåg att mindfulness har en god potential för framtida forskning om

applicerbarheten av

mindfulnes för veteraner för att förbättra psykologisk behandling för

traumaöverlevande. Tidskrift: American

Författare, år,

titel, tidskrift,

databas

Frågeställning/syfte

Design

Metod

Resultat

Titel: Association of participation in a mindfulness program with measures of ptsd, depression and quality of life in a veteran sample.

Syftet var att undersöka deltagande veteraners

eventuella förbättring efter att ha deltagit i mbsr- program. Faktorer som undersöktes var ptsd symtom: depression, hälsostatus, beteende och experimentellt undvikande efter deltagande. Syftet var att undersöka om mindfulness är en bra metod att reducera ptsd- symptom och framför allt om metoden är säker för att behandlas med.

Longitudinell

kvantitativ medicinsk uppföljning två och sex månader efter utförande. Man utgick från "ptsd checklist” (ordförklaring finns i uppsatsen.) 92 veteraner a´70 män och 22 kvinnor deltog.

Mbsr utövades på ett sjukhus, på en avdelning för veteraner. Behandlingen var gratis för deltagarna och de fick ingen kompensation. Studien pågick under en 17 månaders period, själva kursen pågick åtta veckor. De valde själva att delta i studien efter att ha sett en 45 minuter lång introduktionsfilm i ämnet.

Författare, år,

titel, tidskrift,

databas

Frågeställning/syfte Design

Metod

Resultat

Titel: Simultaneous treatment of

neurocognitive and psychiatric symptoms in veterans with ptsd and history of mild

traumatic brain injury: A pilot study of mbsr.

Syftet var att applicera mindfulnes metoden för kognitiva och psykiatriska symptom. Man ville veta om metoden hjälper för att reducera

neuro-kognitiva och psykiatriska symptom.

Mixad för- och efterdesignad pilotstudie. Kvalitativ och kvantitativ metod. Kliniska intervjuer före, direkt efter samt efter tre månader. Standardiserat paired sampled t - test och Cohens d effect size. Deltagarna hörde till organisationen "The investigational Review Board for Veterans Affairs Northern

California Health Care Systems (VANCHCS).

Nio deltagare valdes ut till studien efter att ha testat deras symtom under ett års tid. De fick två timmars introduktion, sedan två och en halv timmes sessioner per vecka i åtta veckor samt en retreat. Ptsd- symptomen mättes med ptsd checklista.

Resultatet visade höga nivåer av säkerhet, acceptans och möjlighet. Man fick signifikanta resultat både direkt efter och vid uppföljningen. Ptsd-

symptom reducerades och de hade 100 % nöjdhet hos alla deltagare.

Författare: Cole, M., Muir, J., Gans, J., Shin, L., Désposito, M., Harel, B., & Schembr, A.

År: 2015

Tidskrift: Military Medicine

Författare, år,

titel, tidskrift,

databas

Frågeställning/syft

e

Design

Metod

Resultat

Titel: The effectiveness of mindfulness training improving the quality of life of the war victims with ptsd.

Studien undersöker hur livskvalitén för krigsoffer med ptsd påverkas av mindfulness- träning. Kvantitativ experimentell randomiserad kontrollerad studie. Medlemmar från Iran/Irak- kriget. Deltagarna var 35-60 år, alla med hög utbildning. Studien pågick tre månader totalt.

28 deltagande män med ptsd delades upp i kontrollgrupp och experimentell grupp. Data insamlades med hjälp av World Healht Org. Quality of life Questiones- 26 (WHOQOL-26). Man använde sig av John Kabat- Zinns åtta veckor långa

mindfulness program.

Resultatet indikerade på att

medeltalet i experimentella gruppen i både för och efter testet visade på signifikant skillnad i livskvalitet. Studien indikerar även på signifikant samband mellan effekten av

mindfulness och andra dimensioner av livet såsom mental hälsa.

Författare: Marzabadi, E., Hashem, Z., & Morteza, S. År: 2014

Författare, år,

titel, tidskrift,

databas

Frågeställning

/syfte

Design

Metod

Resultat

Titel: Original article: Two sessions of sleep focused mind - body bridging improve self - reported symptoms of sleep and ptsd in veterans: A pilot randomized study.

Syftet med

pilotstudien var att undersöka om kropp och tanke- interaktion med fokus på sömn kunde förbättra symptomen hos deltagarna med ptsd och komorbida symptom. Kvantitativ experimentell randomiserad kontrollerad studie. Kvantifierades med ANOVA, covarians, CBT. En "Standard of care" grupp och en "intervention grupp". Studien varade i tre veckor med 58 deltagare.

63 veteraner från "Veterans Affairs Salt Lake City Health Care System" valdes ut att delta. Ptsd- checklist användes i urvalet samt John Kabat Zinns fem fasetter av mindfulness- modellen. Deltagarna var mellan 18-70 år gamla. Alla kompenserades för deltagandet. Två sessioner hölls och sedan tränades deltagarna hemma med handledning av videoband.

Signifikant förbättring av sömnen hos veteranerna i både kontrollgruppen och experimentella gruppen. Mindfulness inverkan ökade i experimentella gruppen och förblev oförändrad i kontrollgruppen. 58 deltagare fullföljde studien i tre veckor.

Författare,

år, titel,

tidskrift,

databas

Frågeställning/syfte

Design

Metod

Resultat

Titel: Enhancing recovery from trauma: Facilitating a mindfulness skills group on a department of veterans affairs inpatient unit.

Syftet var att med

socialarbetande volontärers insats, applicera mindfulness-kunskaper på en sub-akut- avdelning på "Department of Veterans Affairs Medical Center". Socialarbetarna skulle demonstrera och tillämpa deras kunskaper till patienterna på sjukhuset med förhoppningen om en alternativ rehabilitering

Kvalitativ metod. Tillämpning av empirisk kunskap på veteraner som lider av ptsd.

Socialarbetarna hyrdes in för att tillämpa deras mindfulness kunskaper och lära patienterna att själva utöva metoden efter att deras uppdrag var utfört. Socialarbetarna och deltagarna möttes på sjukhuset där sessioner hölls samt teoretisk utbildning i ämnet.

Deltagarna fick kunskap om mindfulness och centret fortsätter hyra in socialarbetarna för fler sessioner eftersom utfallet blev positivt för deltagarna.

Författare,

år, titel,

tidskrift,

databas

Frågeställning

/syfte

Design

Metod

Resultat

Titel: A pilot study of group mindfulness - based cognitive theraphy for combat veterans with PTSD. Studien undersökte acceptansen och kliniska resultat vid mindfulness-baserad kognitiv terapi i grupp för veteraner med ptsd.

Semistrukturerade kvalitativa intervjuer med självutvärdering, Ptsd- skalan, CAPS samt PTCI (posttraumatic cognitions inventory). Även kvantitativa metoder användes: ANOVA, two tailed t- test, och chi-2- test. Inklusionskriterierna var att deltagarna skulle ha haft ptsd-symptom och varit ptsd- diagnostiserade i tio år. Studien pågick åtta veckor med John Kabat Zinns mindfulness-program.

Deltagarna valdes ut från "Clinic of the Arm Arbor VA Health Care System" och delades in i sju grupper. Fyra grupper skulle utöva mindfulness-baserad kognitiv beteendeterapi. En grupp skulle få psykologisk utbildning i ämnet PTSD, och två kontrollgrupper skulle sitta i ett rum och inte göra någonting speciellt. Sessionerna spelades in med bandupptagning. Specialiserade psykologer inom mindfulness och PTSD höll i sessionerna. Deltagarna i fick teoretisk utbildningt och sessioner hölls för mindfulness-grupperna. Mindfulness-grupperna fick även stöttande diskussioner, övningar i ”mindfulness eating” och avslappnande övningar för hela kroppen (kroppskanning). Studien pågick åtta veckor där även daglig träning hemma ingick.

Författare,

år, titel,

tidskrift,

databas

Frågeställning/syfte Design

Metod

Resultat

Titel: Efficacy of MBSR on mood states of veterans with PTSD.

Syftet var att undersöka mbsr:s påverkan på veteraner med svårigheter att reglera humör och känslor som påverkar deras sociala liv med familj och vänner och livet i övrigt. Man ville undersöka om mbsr är ett effektivt sätt att hjälpa dem utan

medicinering. Kvantitativ randomiserad klinisk studie med en mbsr-grupp och en kontrollgrupp. 62 deltagare som valdes ut från ett veterancenter i Kashan (Kashan martyr and veterans

Foundation of

veterans). Samtliga led av ptsd.

62 deltagare valdes ut med kriteriet att de skulle ha diagnostiserats med ptsd och ha svårigheter att reglera känslor och humör. 31 deltagare valdes randomiserat ut till mbsr-grupp och resterande 31 till

kontrollgrupp. Två timmars sessioner hölls med meditationer och andra mbsr-tekniker samt daglig träning hemmavid i åtta veckor med John Kabat Zinns åtta veckors program. Kontrollgruppen fortsatte sin ordinarie behandling med

antidepressiva mediciner. För- och eftertester gjordes på samtliga deltagare.

Resultatet visade inga signifikanta skillnader mellan grupperna i baslinje (mindre än 0,05) i signifikans). Ilska och vitalitet däremot visade signifikant skillnad mellan mindfulness- gruppen och kontrollgruppen. Depression, yrsel, trötthet och känslighet visade tydliga skillnader mellan grupperna då mindfulness-gruppen visade positiva resultat i förbättring och reducering av ptsd- symptomen. Resultaten visade att mbsr är en användbar metod för att reglera humör hos veteraner med ptsd som har svårigheter med att reglera känslor och humör i Kashan.

Författare: Omdi, A., Mohammadi, A., Zagar, F., & Akbari, H.

År: 2013

Författare,

år, titel,

tidskrift,

databas

Frågeställning/syfte Design

Metod

Resultat

Titel: The Body Scan and mindful breathing among veterans with PTSD: Type of intervention moderates the relationship between changes in Mindfulness and Post - treatment Depression.

Syftet med studien var att testa två separata

komponenter av MBSR; Kroppskanning (avslappning för hela kroppen) och andningsövningar på veteraner som lider av PTSD. Man ville undersöka om det föreligger skillnad mellan olika metoder inom mindfulness. Man ville även undersöka för- och

eftereffekter och hur det påverkar ptsd- symtom och även depressions-symptom.

Kvantitativ metod med över hälften deltagare från

Vietnamkriget (55%), deltagare från "operation enduring

freedom" (34 %), samt 11 % från andra konflikter. 96 män och 6 kvinnor deltog med en

medelålder på 52 år. Alla hade ptsd-diagnoser. ANOVA - mixed model användes. Reliabel change index, hierarkisk

regressionsanalys.

Kroppskanningsgruppen var (N=25). Andningsgruppen var (N=25) och kontrollgruppen var (N=27). Meditationsgruppen var (N=20).

Alla fördelades slumpvis på grupper. Deltagarna i mindfulness-

grupperna träffades veckovis i ett laboratorium a´60 minuter per gång under en period av sex veckor. Själva mindfulness-utförandet tog 20 minuter och resterande tid gick till reflektioner, självutvärdering, diskussioner om upplevelser av mindfulness-

träningen samt feedback från hemmaträning i mindfulness som deltagarna dagligen utförde under hela perioden. Kontrollgruppen hade som uppgift att sitta i ett annat rum och lyssna på bokband. PTSD checklist användes, John Kabat Zinns fem facett modell samt "The Beck depression inventory list".

Kontrollgruppen visade inga signifikanta resultat i ptsd.

Författare, år,

titel, tidskrift,

databas

Frågeställning/syfte Design

Metod

Resultat

Titel: Meditation programs for

veterans with PTSD: Aggregate findings from a multi site evaluation.

Syftet var att undersöka om ptsd-symptom minskar med meditation. Man ville veta om mindfulness- metoden kan skydda individer från ptsd-symtom och ge dem möjlighet till självhjälp med mantran, meditation och mindfulness.

Empirisk kvalitativ och kvantitativ studie med kvasi-experiment. Deltagarna var från 18 år, både män och kvinnor. Kvalitativ metod: Kliniska intervjuer och självutvärdering.. Totalt 391 deltagande

veteraner (N=391). Data avsåg både för- och efterstudier på deltagarna efter John Kabat Zinns åtta veckors program. TAU (treatment as usual program) gavs

kontrollgruppen. PTSD checklist- skalan användes för att mäta ptsd- symptomen före och efter samt MAAS-skalan (Mindfulness Attention Awarenes Scale).

Mindfulness-gruppen uppvisade medelstarka effekter på ptsd- symtom jämfört med

kontrollgruppen. Slutsatsen blev att mindfulness-träning kan fungera som självhjälp samt eventuellt