1
Examensarbete
15 högskolepoäng
Hur påverkar undervisningsspråket fysikundervisningen?
En studie om fysiklärare med svenska som modersmål som undervisar på engelska
How can the language of instruction affect the teaching of the
physics?
A study on Swedish physics teachers who teach in English
Muntaha Al- Hussieny
KPU90hp
Fysik
2014-011-20
Examinator: Per-Eskil Persson
Handledare: Peter Bengtsson
Lärande och samhälle
3
Sammanfattning
Examensarbetet handlar om hur undervisningsspråket påverkar undervisningen i fysik. I denna studie är det fysiklärare med svenska som modersmål som undersöks. Studien undersöker fysiklärare som undervisar både på engelska och svenska.
Som underlag för examensarbetet finns bland annat en enkät som jag utarbetat och skickat till lärare som undervisar i fysik på både svenska och engelska eller står i begrepp att börja göra det. Ur svaren från erfarna fysiklärare som undervisar på ett annat språk (både svenska och engelska), har jag extraherat nio rekommendationer till lärare som precis har börjat undervisa på ett språk som inte är hennes/hans modersmål. Rekommendationerna handlar om hur han/hon kan utveckla sitt språk, planera sina lektioner och lättare övervinna den osäkerhet som kan finnas när en lärare ska övergå från att undervisa på sitt modermål till att göra det på ett annat språk.
Mitt examensarbete fokuserar på lärares erfarenheter och upplevelser kring att undervisa på engelska när deras modersmål är svenska. Jag har undersökt vad fysiklärare med svenska som modersmål tycker om att undervisa på engelska, hur svenska fysiklärare upplever att det är att undervisa på engelska. Vilka problem stöter de på och vilka råd har de att ge till andra lärare i samma situation?
Nyckelord: Undervisning: (att lära ut), lust: (att vilja), inspirera: intresse, modersmål: (svenska),
främmande språk (engelska). Utifrån de svar från lärare som deltog i enkäten kan jag konstatera att jag har förstärkts i min uppfattning om mervärdet av att undervisning på engelska
5
Innehåll
1. Inledning ... 7
1.1 Syfte och frågeställningar ... 7
1.2 Bakgrund ... 8
1.2.1 Mål ... 8
1.2.2 Förståelse för fysikämnet. ... 8
1.2.3 Att lära sig och utvecklas i fysik ... 8
2. Teori om undervisningsspråk ... 10
3. Metod och genomförande ... 12
3.1 Enkät angående användande av undervisningsspråk ... 13
4. Resultat av enkäten ... 14
5. Analys av enkäten ... 15
6. Diskussion och slutsats ... 19
6.1 Diskussion ... 19
6.2 Slutsats ... 20
Referenser ... 22
7
1. Inledning
Examensarbetet behandlar om undervisningssätt för elever som studerar fysik i gymnasiet som läser fysik på engelska. Vidare fokuserar arbetet på lärares erfarenheter och upplevelser kring att undervisa på ett annat språk (engelska) än på svenska.
Examensarbetet behandlar språket och hur det påverkar undervisningens innehåll och undervisningssätt. Dessutom innehåller det ett antal rekommendationer från erfarna fysiklärare till fysiklärare som undervisar på både engelska och svenska språk eller som planerar att göra det i framtiden.
Läroplanerna på naturvetenskapsprogrammet är sammanlänkade och har stora likheter i sin syn på utveckling, lärande samt kunskap. De utgör studieinriktningar som leder till naturvetenskaplig utbildning på högskolenivå, som vara under tre år.
Tendensen i Europa går mot att undervisningen sker allt oftare på engelska. I detta avseende har Sverige visat sig vara i spetsen för denna förändring, tillsammans med Nederländerna och Finland. Därför kan man säga att undervisningar blir att mer vanligare på engelska i Europa (Airey, 2011)
Exempel på detta visar att cirka 50 procent av masterskurserna hösten 2007 var planerade att läsas på engelska, alltså av elever med svenska som modersmål. (Swedish National Agency for Higher Education, 2007 svenska Myndigheten för högre utbildning, 2007).
Airey har utförligt undersökt effekterna av sådana förändringar av svenska elevers erfarenheter av lärande och de resulterande konsekvenserna för lärande (Airey, 2011)
1.1 Syfte och frågeställningar
SyftetSyftet med mitt examensarbete är att undersöka och redovisa hur språket påverkar lärarens undervisningssätt och att ta tillvara erfarenheter från lärare som undervisar på både sitt modersmål och ett annat språk (engelska).
Examensarbetet tar dessutom upp en del av den kritiska diskussion som förts om undervisningsspråk i den svenska skolan, både mot att på gymnasienivå undervisa på enbart svenska, och att gymnasielärare med svenska som modersmål undervisar elever med svenska som modersmål på främmande språk, oftast engelska.
Bland lärare råder oenighet om huruvida man bör använda engelska eller svenska som vetenskapligt språk i undervisningen på gymnasienivå. I mitt examensarbete har jag utformat en enkät till fysiklärare om vad det innebär att få elever att ”behärska ämnet fysik”, om hur de tolkar begreppet och om språkets betydelse.
Frågeställningar
Hur påverkas undervisningen om den sker på lärarens och elevernas modersmål och på ett främmande språk i detta fall engelska?
8
1.2 Bakgrund
1.2.1 Mål
Målet med undervisningen för eleverna är följande: Eleverna ska utveckla sitt sätt att observera och få specifika perspektiv på omvärlden. Elevernas naturliga nyfikenhet ska tas till vara. Olika etiska frågeställningar ska diskuteras utifrån en naturvetenskaplig utgångspunkt. (Skolverket:
www.skolverket.se)
Undervisningen ska behandla teori, experiment, begränsningar och giltighetsområden och därmed utveckla elevernas förmåga att kommunicera med naturvetenskaplig vokabulär. Undervisningen ska bidra till kritiskt tänkande och förmåga att analysera olika påståenden. Undervisningen ska driva eleverna i den riktningen att de själva kan göra problemlösningar. Eleverna ska lära sig att argumentera kring skilda slutsatser. (Skolverket: www.skolverket.se)
1.2.2 Förståelse för fysikämnet.
Förståelse för fysikens teorier, begrepp och modeller. Elevernas kunskaper i fysik ska utvecklas liksom förståelsen av vad fysikämnet betyder i samhället. Förmåga att identifiera, planera, genomföra, analysera, formulera, lösa problem och leta efter svar på ämnesfrågor. Förmåga att förklara observationer, experiment och att hantera utrustning och material. Förmåga att använda information och kunskaper för att kommunicera och granska. (Skolverket: www.skolverket.se)
1.2.3 Att lära sig och utvecklas i fysik
De konkreta mål för varje elev som lärare strävar efter att uppnå i sin undervisning är:
Eleven ska utveckla sin förmåga att använda begrepp som handlar om olika fysikaliska termer till exempel inom mekanik, elektricitet och optik. Det uppstår när eleverna gör övningar och experiment, samt diskuterar och tränar på det kunskapsbyggande och ämnesspecifika språket. (Skolverket: www.skolverket.se)
Eleven ska lära sig olika typer av fysikbegrepp och påverkan på miljön. Det inträffar när eleverna lär sig olika metoder utan lärare. Då vet de hur man kan lära sig och känner till sin kapacitet att lära sig utan lärare. De hittar orsakssammanhang och vet hur man kan använda dem. Eleven ska lära sig om energianvändningen i samhället. Detta mål uppnås genom studier av olika informationskällor (böcker, internet, etc.) inom fysikområdet. (Skolverket: www.skolverket.se)
Eleven ska tillägna sig kunskap om förändringarna inom olika fysiktyper. Det händer när de diskuterar olika resultat med lärare och varandra om hur en ändring av varje parameter kan påverka hela resultatet. På detta sätt kommer de att utveckla sina kunskaper om fysikens parametrar och varför resultaten ändrar sig. (Skolverket: www.skolverket.se)
Eleven ska lära sig att energiprincipen är en av de viktigaste principerna inom fysiken. Det händer när eleverna kan analysera och reflektera i diskussioner. Utifrån diskussioner kan eleverna tänka på olika sätt och på frågor som de inte tänkt på tidigare. Detta liksom studiebesök är kunskapsutvecklande. Eleven ska förstå vad fysikbegrepp innebär. Det händer när de med öppna ögon upplever kraft och använder sina erfarenheter, sina anteckningar och dessutom samtalar med varandra.
9
Eleven ska tillägna sig kunskap om optik och effektförbrukning. Detta sker via övningar när eleven löser sina uppgifter. Eleven ska veta hur man räknar olika fysikbegrepp och dessutom kunna arbeta med ekvationerna. Det kommer när de gör sina övningar och stödjer sina argument med ekvationer. (Skolverket: www.skolverket.se)
Eleven ska kunna använda termer inom fysik och använda dem i sina uppgifter. Detta lär sig eleven genom att lösa sina uppgifter och genom att svara på de centrala frågorna - vem, hur, vad och varför. Detta kan hjälpa dem att utveckla sin analys och reflektion, samt hitta argument som stärker deras idé till lösning. (Skolverket: www.skolverket.se)
Elevernas kunskapsspråk ska utvecklas genom att de skriver uppgifter, deltar i diskussioner och svarar på frågor. Genom laborationer och genom att lösa sina uppgifter, samt genom att analysera, diskutera och dra slutsatser, ska eleven skaffa sig och öka sin erfarenhet. I diskussioner och uppgifter, samt i förberedelser inför lektionerna, ska eleven kunna hitta fram till situationsanpassade argument och ställa bra och fokuserade frågor om fysik.(Skolverket: www.skolverket.se)
10
2. Teori om undervisningsspråk
Lärare och elever påverkas av sin omgivning och genom de olika sammanhang de ingår i och på så sätt utvecklar de sitt språk. Språket är ett uttryckssätt där de visar vad de tänker och känner. Det betecknar ett system som förbinder människor som har samma nationalitet.
Mycket forskning och studier har undersökt språkutvecklingsområdet, men vi fokuserar på fysiklärare som undervisar på både svenska och engelska i gymnasieskola.
De senaste 20 åren har vi sett ett stort antal studier som behandlar olika aspekter av att svenska studenter studerar på andra universitet i Europa. En av de viktigaste drivkrafterna för denna forskning har varit det stadigt ökande antalet utomeuropeiska studenter som läser kurser vid europeiska universitet – delvis på grund av genomförandet av Bolognaprocessen (Airey 2011)
I de nordiska länderna har man i synnerhet diskuterat kring gemenskapsforskning och om användningen av engelska i utbildningssektorn (Airey 2011). Dessa diskussioner har kretsat kring frågor om domänförlust, parallella språkbruk och nödvändigheten av engelska som ett språk för internationell forskning. Det finns en mängd av empiriska arbeten i denna fråga.
Majoriteten av dessa har tagit form av undersökningar som fokuserar på den utsträckning i vilken svenska används i högre utbildning och attityder hos lärare och elever gentemot undervisning och lärande i Sverige (Airey 2011)
Ett mindre antal studier behandlar möjligheten för studenter att lära sig engelska. Exempelvis när det gäller läsförståelse, föreslår både Karlgren och Hansen (2003) och Söderlundh (2004) att läsa på engelska leder till en mer ytlig förståelse av texten. Likaså konstaterar Didriksen (2009) att många studenter inte verkar ha de nödvändiga akademiska läsförmågorna i svenska. Shaw & McMillion (2008) ger dock en något annorlunda bild, vilket tyder på att svenska studenter läser en engelsk lärobok som sina brittiska motsvarigheter förutsatt att de får extra tid.
I form av lyssnande, finner Hellekjær (2010) att ett stort antal studenter har problem med uppfattningsförmågan när föreläsningar ges på engelska. De problem som konstaterats innebär särskilda villkor och svårigheter.
Genom elevernas frågor förstår läraren huruvida de verkligen har begripit innehållet i undervisningen enligt (Airey 2011), vilket tyder på att lektioner med en högre grad av interaktion bedöms vara lättare att förstå. På ett liknande tema finner Airey (2009a) att även om svenska studenter tror sig om att kunna förstå undervisningen lika bra på engelska som på svenska, kan samma studenter peka ut ett antal viktiga skillnader i sitt lärande när videofilmer av faktisk undervisning visas. Den oerfarna pedagogen bör kontinuerligt föra anteckningar under lektionstid i syfte att senare konsultera en handledare (Airey 2011).
Mycket få studier har gjorts av nordiska lärare som undervisar på engelska. Airey (2011) analyserar fem vetenskapsundersökningar: tre i danska (S1) och två i svenska (S2) som ges av samma erfarna lärare. Han fann att föreläsaren tog längre tid på sig att presentera samma ämne, och att de talade långsammare och med mer upprepning i S2. I S2 var undervisning på det främmande språket mer formell. (Airey 2011)
Dessutom rapporterar lärarna själva en ökning i den förberedelsetid som behövs för att behärska engelska som undervisningsspråk. Vinke påpekar slutligen att lärarna i studien är en utvald grupp som
11
är mycket erfaren och som undervisar på engelska på en daglig basis. Det föreslås således att Vinkes resultat inte får överföras generellt till andra sammanhang med mindre erfarna lärare som bara undervisar på engelska ibland. (Vinke1995)
Andra har beskrivit och dokumenterat språkmiljöer av kurser som undervisas på engelska. De beskriver hur elever upplever att lektionen är tråkig om läraren inte kan behärska språket. (Tella, Räsänen & Vähäpassi, 1999; Schwach, 2005; brandt & Mortensen, 2008; Ljøsland, 2008; björkman, 2010; Söderlundh, 2010).
Språket under lektionen är mycket viktigt. Utan språket kan eleverna inte förstå, kontrollera eller kommunicera sina kunskaper. Läraren måste uppmuntra och "bygga upp" ett bra skolspråk, eftersom det annars inte går att bedriva en konstruktiv undervisning. Elevernas språkfärdighet är redan väl inbyggd i ämnet och läraren bör vara aktiv i arbetet med att ytterligare förstärka den verbala delen av lektionstiden. Han/hon bör reflektera över sitt undervisningsspråk (Hajer 2009). Därför ska lärares språk alltid utvecklas genom att t.ex. läsa olika texter för att få en rik information. Likaså är det viktigt att hela tiden försöka utvecklas och undvika stagnation, exempelvis genom att läsa nya vetenskapliga texter. Strävan är att åstadkomma en kontextrik undervisning. (Hajer 2009)
En språkinriktad undervisning kan fungera på olika sätt, men det är viktigt att läraren hittar en balans mellan det eleverna behöver och vad de faktiskt kan göra. Om inte detta fungerar måste lärare finna ett annat sätt att göra klassen mer aktiv. Genom att med en mångfald av olika språkliga metoder och idéer berika och stimulera eleverna kan läraren skapa ett mer avancerat språk i klassrummet. (Hajer. 2009)
Den undervisning som bedrivs på gymnasiet bör eftersträva att förbereda eleverna för högre studier. Detta gäller språket, de pedagogiska redskapen såväl som takten i studierna. Om läraren undervisar konsekvent på engelska kommer han/hon att utvecklas i sin språkhantering. Denna erfarenhet kan ge nya pedagogiska vinklar.
Med språket kan man ge och utveckla sina kunskaper. Det är människans viktigaste nyckel till kommunikation. Genom språket kan vi dela våra erfarenheter med varandra. På detta sätt kan vi stödja varandra och lära av varandra genom sammanhang (Davidsson 2007). (Säljö, 1997, s 35) skrev ”Det mänskliga språket är således en unik och oändligt rik komponent för att skapa och kommunicera kunskap”.
12
3. Metod och genomförande
I detta examensarbete har den kvalitativa metoden valts. Kvalitativ metod innebär att arbeta med tabeller, organisera, bryta ner det i hanterbara enheter, åsikter, leta efter mönster, upptäcka vad som är viktigt och vad man lärt sig och bestämma. I denna typ av arbete beskriver jag fakta i cirklar och söker mönster och viktiga händelser. I varje cirkelresultat delas kategorierna upp inför faktaanalysen. (Airey 2011)
I detta examensarbete har den enkätmetoden valts, både skriftlig och muntlig, beroende på tidsbrist hos lärarna intervjupersonerna då de är inne i terminens slutskede. Enkäten skickades via mejl.
''Fördelar och nackdelar med enkäter Fördelar:
– Enkätundersökningarna kan göras på ett stort urval, ofta krävs en förhållandevis liten arbetsinsats innan materialbearbetning kan påbörjas
– normalt kan undersökningen göras inom ett stort geografiskt område
– respondenterna kan i lugn och ro besvara frågorna och överväga svarsalternativen. Nackdelar:
– Enkätundersökningar kan ge ett visst bortfall. Ju sämre konstruerade frågor desto större bortfall. – Antalet frågor bör begränsas till 40-50 st och enkäten bör inte ta längre tid att fylla i än en halvtimme.
– Vid enkätundersökning har respondenten ingen möjlighet att ställa följdfrågor om något är oklart. Svar som grundar sig på missförstånd kan inte korrigeras''. (Bertram 2009)
Enkäten är en kvalitativ metod.
''Fördelar med kvalitativ metod: Kvalitativ metod ser till helheten. Kvalitativ metod utgår från den matematiska/språkliga skillnader. Kvalitativ metod är komplementär.
Nackdelar med kvalitativ metod: Kvalitativ metod skapar kopplingar mellan vetenskapsteori och metod som inte finns i realiteten och upprätthåller föreställningen om att det finns en antagonism mellan kvalitativ och kvantitativ metod
Kvalitativ metod kan vara rörig, eftersom olika aspekter (data, analys, inriktning) kan avses när man pratar om kvalitativ metod. (Man kan mena både kvalitativa data, kvalitativ analys eller att forskningen har en kvalitativ inriktning. Det kan vara lätt att "prata om varandra".
Kvalitativ metod förbiser metodologiska skillnader och detta skapar en risk för dåligt metodval och att kvalitativ metod förbigås''. (http://kvalitativmetod.webs.com)
Intervjupersonerna i examensarbetet är alla behöriga lärare i fysik på gymnasieskolor i Malmö stad. Undersökningen omfattar totalt arton lärare, av dem har tio fått en skriftlig enkät. Nio stycken besvarade den. Två av de arton lärarna har jag intervjuat muntligen. Med alla arton diskuterade jag under praktiktiden undervisning på flera språk och skrev noggranna anteckningar. En del finns i examensarbetet.
Enkätens arton lärare är ett mycket litet urval. Nio av tio har besvarat enkäten vilket är ett bra resultat. Dock var svaren liknande och därför var detta underlag begränsat. Undersökningens resultat kan inte generaliseras till att gälla alla fysiklärare som undervisar på flera språk (validitet). Svaren kan däremot ge en insikt i de problem och metoder som undersökningens lärare möter i arbetet och diskuterar (relevans).
13
Underlaget skulle ha blivit bredare genom att inkludera lärare från andra stadier, exempelvis från högstadium och universitet. Det skulle ha visat på olika svar då problemen antagligen skiljer sig åt. Då skulle resultaten även ha visat om och när engelska skulle kunna introduceras i undervisningen.
Enkäten var en mycket bra metod och resultat blev bra eftersom lärarna har brist på tid. Men underlaget fick bara två intervjupersoner.
3.1 Enkät angående användande av undervisningsspråk
Faktaunderlag för analys
Ett frågeformulär mailades till lärare med svenska som modersmål som undervisar på både svenska och engelska. Jag hade också min loggbok öppen under min praktik och gjorde ytterligare anteckningar där då frågor uppstod. Inläggen identifierades för varje lärare med svenska som modersmål och kopierades i ett dokument. Därefter skrevs deras svar in på lämpliga ställen i dokumentet. Detta resulterade i en text med arton avsnitt, varje avsnitt innehåller fakta från flera uppgiftslämnare.
Planen var att analysera tankar hos varje lärare med svenska som modersmål och knyta dessa till teoridelen i detta arbete och/eller lärarens svar i frågeformuläret. I början var det svårt att förstå sammanhanget av lärarnas svar i frågeformuläret. Men när jag under min praktik diskuterade olika frågor med lärarna och fick fram extra mycket information fick jag förståelse för Aireys teori. Således, i frågeformuläret undersöktes lärarnas svar. Utifrån deras svar tog jag fram nio teman som beskriver lärarnas syn på sin undervisning.
Det är lätt att utforma vad man vill ha sagt i texten med all information som kommit fram (Airey 2011). Målet är att enkelt dokumentera de uttryckta erfarenheterna av fysikundervisning på engelska. I många avseenden hade uppgiftslämnarna redan gjort mycket av det preliminära arbetet i processen. Inledningsvis skrevs ut ett antal tentativa teman sorterade från loggbok som ska presenteras på analys delen. Analysen involverade noggrann läsning av fakta, mitt syfte var att förfina dessa teman och identifiera ytterligare teman.
Först antecknades vad som kom fram när lärare diskuterade med varandra och markerades alla delar som verkade viktiga. Därefter samlades alla markerade avsnitt i grupper under förslag på teman. Sedan undersöktes varje avsnitt i detta nya dokument för att besluta vad som skulle göras med de uppgifter som utgjorde ett nytt tema i sig, eller om de kunde kombineras med andra uppgifter.
Denna process resulterade i identifiering av 9 tema som ska beskriva på analys delen, 99 svar från enkäten, flera svar från min anteckning samt min loggbok (observationer) och 9 rekommendationer av och för lärare som undervisar eller tänker undervisa på flera språk. Målet med min analys var att beskriva hur lärarna som undervisar på engelska i fysik eventuellt förändrar sin undervisningssätt.
Denna process fick mig att fundera på i vilken utsträckning de teman som kommer ur min analys överensstämmer med den upplevda erfarenheten hos andra lärare och den feedback de givit.
14
4. Resultat av enkäten
Min undersökning omfattar svaren från nio fysiklärare med svenska som modersmål som undervisar på både engelska och svenska i gymnasieskolor. Nio lärare med svenska som modersmål har besvarat min enkät. Svar från 18 lärare har nedtecknade från diskussioner under min praktik. En av lärarna var min handledare och klassens ordinarie lärare när jag praktiserade. Två lärare med svenska som modersmål hade aldrig undervisat på engelska. En lärare med svenska som modersmål hade precis börjat undervisa på engelska. Sex lärare med svenska som modersmål undervisar på både engelska och svenska.
Det skriftliga materialet i examensarbetet kommer från arton fysiklärare som undervisar vid tre svenska gymnasieskolor. Det första motivet för studien är att lärare utvecklar sina pedagogiska kvalifikationer. Det andra motivet är att läraren utvecklar sin undervisningsförmåga. Det tredje skälet är att lärare får större säkerhet i sina kunskaper i språket.
Fyra lärare av arton behärskar inte sina kunskaper i språket. Två lärare av arton vill inte undervisa på engelska på grund av att de inte har fungerande engelska språket. Tio lärare har erfarenheter av att undervisa på båda språken och de är säkrare i sina kunskaper i språket.
Det fanns tre huvudsakliga anledningar till att lärarna undervisade på engelska. Den första var en önskan hos lärarna att utöka sin pedagogiska kompetens och förbättra sina karriärmöjligheter. Den andra var ett intresse för språk. Den tredje var att lärarna ville utveckla sin undervisningserfarenhet på båda språken.
4.1 Informanternas rekommendationer
Nedan presenteras nio förslag och tips från lärare i enkäten som har erfarenhet av att undervisa i fysik på båda språken. Deras reflektioner skapar nio råd. Tanken är att de ska kunna vara till hjälp för lärare som står inför att börja undervisa på ett annat språk än modersmålet:
1. Det är viktigt att man är väl förberedd när man undervisar fysik på engelska. 2. Bestäm vad som är de viktigaste innehållsdelarna i lektionen och betona dem. 3. Försök inte att översätta en föreläsning - tänk och förbered på engelska.
4. Använd PowerPoint för att strukturera din föreläsning. Kom ihåg att det är viktigt att hålla mängden text till en bild kort.
5. Gör en lista på nyckeltermer/ordförråd på det främmande språket. 6. Skriv alla nya termer på PowerPoint och förklara dem.
7. Utveckla din nivå på engelska! Det kan vara genom att skriva en fullständig lektion på engelska, men läs inte upp den i klassen. Djupdykning i engelska språket till exempel genom att läsa en roman eller facklitteratur på engelska. Ta alla chanser att utveckla din talade engelska.
8. Träna mycket på din föreläsning!
15
5. Analys av enkäten
I enkäten ombads lärarna att fylla i ett frågeformulär för självbedömning på hur väl de kan undervisa på engelska. Enkätfrågor finns i bilagan.
Denna analys omfattar svaren från nio fysiklärare som undervisar i fysik på både engelska och svenska, eller på ett språk, i svenska gymnasieskolan. Arton lärare fick enkäten. Nio besvarade den, det vill säga hälften, 50 procent. Ytterligare två lärare ville intervjuas muntligt, vilket blev av. En av lärarna var min handledare och klassens ordinarie lärare under tiden jag praktiserade.
Av de arton lärare som fick enkäten undervisar nio i fysik på samma gymnasium i Malmö på både svenska och engelska. Åtta lärare arbetar på en annan gymnasieskola i Malmö men undervisar enbart på svenska.
Nackdelen med denna enkätundersökning är att urvalet är ganska litet vilket medför att det blir svårare att dra en slutsats. Fördelen är att ämnet är väl avgränsat och att lärarna beskriver sina erfarenheter av att undervisa i fysik på modersmålet och på andra språk. Såväl reliabiliteten som validiteten skulle vinna på att ett större antal fysiklärare fick och besvarade enkäten.
Utifrån svaren från lärarna som deltog i enkätundersökningen, kan detta examensarbete visa att det finns ett mervärde i att undervisa på engelska.
Under analysen framkommer nio olika teman som jag listat nedan: Tema 1: Det tar längre tid att undervisa på engelska än på svenska Tema 2: Lärarna anser själva att de har för svaga kunskaper i engelska Tema 3: Att undervisa på engelska kräver mer förberedelser
Tema 4: Det är lättare att fördjupa och variera undervisningen på svenska
Tema 5: På engelska håller man sig till manus och det är svårare att besvara elevernas frågor Tema 6: Mindre flyt i undervisningen
Tema 7: Lärarens kan inte eller undviker att korrigera elevernas språk på engelska Tema 8: Det blir lättare med tiden och erfarenheten
Tema 9: Självförtroende
Jag ska nu beskriva dessa nio teman:
Tema 1: Det tar längre tid att undervisa på engelska än på svenska
Flera lärare hade erfarenhet av att det tar längre tid att undervisa på engelska än på svenska, i alla fall till en början, och särskilt om de själva känner att de inte helt behärskar engelska som undervisningsspråk. Några hade till och med känt att eleverna var bättre på engelska än de själva. Ofta börjar lärare undervisa i engelska genom att vikariera för andra lärare. En lärare förklarar:
''Jag har precis börjat med att undervisa internationella studenter, som stöd åt andra lärare'' hävdar
16
En annan lärare säger så här: ''Varför jag undervisar på engelska? Helt enkelt därför att jag "kastades
in i det"! Plötsligt skulle jag undervisa på engelska'' säger en lärare.
Flera lärare anser att beslutet om engelska som undervisningsspråk ofta fattas på alltför lösa grunder. Det är en stor omställning som kräver mycket planering. Lärare som undervisar på svenska anser att det är viktigt att undervisningen äger rum på svenska och helst under hela skoltiden. Skolverket införde IB, som innebär tvåårigt gymnasium med engelska som undervisningsspråk som en del i EU-medlemskapet. Det "nationella" provet, alltså det gemensamma, är likadant i hela Europa och bedöms enligt samma mall. (Airey 2011)
Tema 2: Lärarna anser själva att de har för svaga kunskaper i engelska
Lärarna pekar på att de själva har brister i språket och att det påverkar dem när de ska undervisa på engelska.
''Idag undervisar jag på engelska, utan något stöd från min arbetsgivare. Om det finns ett starkt krav på oss att vi ska undervisa på engelska, måste vi få träna på engelska innan vi undervisar på språket. Vi undervisar svenska studenter. Varför förväntas vi automatiskt göra det bra när vi undervisar på engelska utan någon utbildning alls?'' säger en annan informant.
Med hänsyn till bristen på utbildning, är det kanske inte överraskande att lärarna är väldigt nervösa första gången de skall undervisa på engelska.
Tema 3: Att undervisa på engelska kräver mer förberedelser
Lärarna rapporterar att det tar mycket längre tid att förbereda sina undervisningar på engelska. Under förberedelserna inför lektionerna slår de upp termer och planerar lektionen mer i detalj än vad de gör när de undervisar på sitt modersmål. Det varierar hur lång tid de anser sig behöva, innan de känner att de behärskar att undervisa på engelska.
''Man måste planera mer noggrant för att kommunicera det man vill ha sagt på den tid som står till buds'' säger en lärare.
Tema 4: Det är lättare att fördjupa och variera undervisningen på svenska
Flera lärare tycker att undervisning på modersmålet är bättre än på engelska, eftersom att deras föreläsningar på engelska ibland är grundare och mer statiska än de skulle vilja.
''Jag tror att jag ibland förlorar en del djup i min undervisning på engelska. Jag har också en känsla av att det är mycket lättare att vara exakt på mitt modersmål'' säger en lärare.
Tema 5: På engelska håller man sig till manus
Några lärare uppgav att de ändrat sin pedagogiska stil på engelska. De höll sig mer till sin planering och använde färre exempel och skämt. De fann det svårare att svara på elevernas spontana frågor och gav mindre feedback.
''I en normal situation, när jag undervisar på svenska, ger jag några roliga historier kopplade till ämnet. Men på engelska språket vågar jag inte, jag håller mig till min planering och läroplanen.'' menar en
17
''Jag är mer bunden till min plan på engelska. På mina lektioner på engelska känner jag det finns mindre utrymme för improvisation'' säger en lärare.
''Jag talar till exempel om eluttag, men känner att jag inte är tillräckligt säker på engelska för att göra utvikningar'' hävdar en annan lärare.
''Under de svenska lektionerna kan jag hoppa fram och tillbaka. I de engelska gör jag det inte'' säger
en lärare.
Tema 6: Mindre flyt
I början tycks alla lärarna ha upplevt att de hade mindre flyt i sin undervisning på engelska. De upplevde en högre grad av tvekan, gjorde själva språkfel eller måste söka efter orden, men med tiden gick det bättre. (Airey 2011)
''På svenska är min presentation snabbare och mycket mer livlig än i den engelska versionen. På engelska måste jag kämpa med uttalet och använda mer tid för att hitta de rätta orden även om jag har skrivit ett ”manus”, som jag brukar göra för mina lektioner för att inte glömma något'' hävdar en lärare. ''Min kommunikation var mer utåtriktad på svenska. Jag använder mig mer av frågor till studenterna och känner mig mycket mer avslappnad. På engelska rör jag mig inte lika mycket. Ibland lägger jag armarna bakom ryggen, Så mitt kroppsspråk fungerar inte heller'' säger en annan lärare.
''Jag brukar vara noggrann med att använda de vetenskapliga begreppen och ett korrekt engelska språk när jag undervisar och jag försöker trycka på att eleverna gör samma sak när de uttrycker sig. Vi tränar ju detta genom diskussioner på lektioner men också genom laborationsrapporter där de uppmuntras att skriva på ett vetenskapligt språk och där detta finns nämnt i den bedömningsmatris som används'' menar
en annan lärare.
Tema 7: Läraren förmår inte eller undviker att korrigera elevernas språk på engelska
Några lärare upplever att elevernas engelska är bättre än deras egen.
''Under lektionerna och på provet fokuserar jag inte på elevernas språk, alltså om de använder fel uttryck eller gör misstag när de använder engelska. Enligt min åsikt är de duktiga på engelska och bättre än jag'' säger en lärare.
''På gymnasienivå tycker jag att svenska är viktigast. Det blir sedan mycket enklare att lära sig de engelska begreppen när man behöver dem. Det är ju få som kommer att läsa fysik på universitetet där det behövs engelska och då är det lätt att lära sig nya ord på kända begrepp'' menar en annan lärare. ''Visst är det ok med IB för elever som vill lära sig fysiken på engelska, men jag tror att majoriteten av eleverna gynnas av använda sitt modersmål. Det vore nog bra med en extra termin därefter, någonstans mellan gymnasiet och högskolan där eleverna får lära sig den engelska terminologin. Den behövs vid internationella kontakter mellan fysiker'' hävdar en annan lärare.
Northedge (2002) menar att lärare ska leda eleverna så att de utvecklar sina språkkunskaper så att de behärskar det engelska språket. Airey och Linder (2009) visar att lärare i naturvetenskap som undervisar på båda språken gör att eleverna utvecklar bra språkkunskap. Det är bra för eleverna som vill studera utomlands, eftersom de redan behärskar engelska. De behöver bara tänka på att utveckla sina kunskaper. (Airey 2011)
18
Tema 8: Det blir lättare med tiden och erfarenheten
Lärare med erfarenhet av att undervisa på engelska, och som behärskar svenska och engelska lika bra, ser (till skillnad mot lärare som just börjat undervisa på engelska) inga stora skillnader för undervisningen.
''När man sett lektioner på båda språken tycker jag att de ser ganska lika ut, vilket kanske var lite överraskande. Jag hade nog förväntat mig fler skillnader'' säger en lärare.
Tema 9: Självförtroende
Några lärare säger att undervisning på engelska har höjt deras självförtroende. Detta faktum kommer troligen att ha en positiv effekt på deras undervisningsmetod. Att läraren utvecklar sitt andra undervisningsspråk är en förutsättning för att han/hon ska kunna undervisa med självförtroende och vinna elevernas förtroende. (Airey 2011)
''När jag undervisar på engelska är jag lite förvånad över att det inte var så svårt som jag trodde det skulle vara. Detta har helt klart stärkt mitt självförtroende och jag är väldigt glad och tacksam för det!''
19
6. Diskussion och slutsats
Forskning har tidigare gjorts inom samma område men delvis med andra slutresultat jämfört med mitt examensarbete. (Airey 2011) I mitt examensarbete har jag velat påvisa hur man kan utveckla sitt undervisningssätt genom att använda engelska istället för svenska som i detta fall är lärarens modersmål. Mitt examensarbete visar hur användandet av engelska påverkar undervisningen i fysik. I resultatet ser man även att elevernas beteende påverkats positivt. I den kommande diskussionen har jag använt mig av underlaget från min enkät, anteckningar från min praktik, diskussion med fysiklärarna med svenska som modersmål och noteringar i min loggbok.
6.1 Diskussion
I detta examensarbete följer jag en grupp International Baccalaureate (IB)-elever och fysiklärare vilka har svenska som modersmål men undervisningen sker på engelska. I undersökningen förklarar lärarna hur de kände sig under sina första lektioner på engelska, vilka erfarenheter de gjorde, hur de sedan utvecklades och hur det förändrade deras undervisningssätt. Lärarna diskuterar skillnaderna mellan undervisning på engelska, sitt inlärda språk och på svenska, sitt modersmål. Lärarna reflekterar över hur deras undervisning förändras under processen och sammanfattar sina erfarenheter i ett antal rekommendationer till lärare som ska börja undervisa på ett språk som inte är deras modersmål.
Erfarenheten från undervisning på engelska är bra för både lärarna och eleverna. Att undervisa på engelska utvecklar läraren och elevernas koncentration. Fysiklärarnas självförtroende växer efter varje väl genomförd fysiklektion på engelska. Lärarna kan reflektera över sina lektioner och tänka på hur nästa lektion kan bli bättre. De berättar om sina första lektioner och hur de också utvecklar sitt vetenskapliga språk. Att undervisa på engelska hjälper dem att förbättra sina lektioner på svenska. (Airey 2011)
Examensarbetets analys av dessa data ledde till ett antal intressanta slutsatser med direkt relevans för de frågor som ställts i detta dokument. Den första och tydligaste slutsatsen är att lärarna i studien säger att de knappt märker någon skillnad i undervisning på engelska.
Detta konstaterande liknar det som tidigare utförts av tidigare forskning. Trots denna tro finns det ett antal skillnader som noterades av Vinke (Vinke1995). Till exempel uppger lärarna att de tycker att den speciella uttrycksfullhet man har på sitt modersmål, går förlorad när de undervisar på engelska. Satsmelodin och intonation kommer alltid att låta ”svensk” (Airey 2011).
Hur väl undervisning på engelska lyckas beror i stor utsträckning på hur väl läraren själv behärskar språket och om han/hon förmår möta elevernas språkliga nivå. För eleverna kan lektionerna innebära att de får kämpa med det främmande språket och ämnets innehåll samtidigt. Det kan leda till att de ställer färre frågor till läraren än de annars skulle göra. Men det kan också betyda att lektionerna blir lugnare eftersom eleverna koncentrerar sig på att förstå begrepp och utveckla sitt språk. (Airey 2014)
I examensarbetet kommer jag nu att sammanfatta tankar kring de nio teman som diskuterats tidigare i detta examensarbete.
När lärare har undervisning på engelska första gången, behöver de lång tid för att kunna tillämpa läroplanen. De behöver mer tid för planering och förberedelse än de behöver inför lektioner på svenska. Många lärare saknar utbildning i att undervisa på engelska, därför erbjuder många svenska universitet nu engelska kurser för lärare.
20
Idéerna under tema (4, 5 och 6) måste analyseras djupare och diskuteras med lärare som har erfarenheter av undervisning i fysik på engelska. Undervisningskvaliteten blir lägre för de lärare som ibland undervisar på engelska i jämförelse med de lärare som alltid undervisar på engelska.
Tema (7) är en mer komplex fråga och det finns mycket arbete kvar att göra på det här området. Lärarna i enkäten anser att deras roll är bl.a. att uppmuntra eleverna till diskussion, analys och reflektion. När läraren vet hur bra varje elev behärskar språket, kan han/hon diskutera med eleven på vilken språk nivå hon/han vill bli undervisad på. Lärarna betonar däremot inte elevernas språkkunskap.
Slutligen, när det gäller teman (8 och 9), kan kanske bäst beskrivas av en av lärarna:
''Kanske alla lärare i själva verket är tillräckligt bra på engelska. Det verkliga problemet är att lärare tycker att eleverna är bättre på engelska än de själva är (... ) det handlar inte bara om språkkunskaper, utan också om självförtroende.'' säger en lärare.
Genom min praktik och detta examensarbete fann jag att föreläsningar på engelska tog längre tid än på svenska och att svenskspråkiga lärare känner sig tryggare och mer avspända när de undervisar på svenska. Föreläsningar på engelska kan vara mer effektiva för elever som ska fortsätta sina studier på universitet i Sverige eller andra länder. Där måste de behärska engelska språket.
6.2 Slutsats
Resultaten från enkäten som del av detta examensarbete, visar hur fysikundervisningen påverkas när lärare med svenska som modersmål börjar undervisa på ett främmande språk, i det här fallet engelska. I sina svar uppger lärarna bland annat att det tar längre tid att undervisa på engelska, samt att de i en del fall känner att deras otillräckliga kunskaper i engelska språket hindrar dem från att undervisa lika bra som på svenska. Konsekvenserna blir bland annat att lärarna måste avsätta längre tid till att förbereda sina lektioner.
Lärarna beskriver också att deras lektioner, särskilt i början, blir mer statiska, diskussionen i klassen mindre fri och frågorna från eleverna färre när undervisningen inte äger rum på lärarens och elevernas modersmål.
För fysiklärare med svenska som modersmål som börjar undervisa på engelska än det viktig med verktyg för anpassning, förståelse och bra arbetsmiljö. Rekommendationerna kan hjälpa lärarna, och därmed eleverna, att utveckla sitt vetenskapliga språk både på modersmålet och sitt andra undervisningsspråk. När lärare undervisar på ett språk som varken är lärarens eller elevernas modersmål påverkar det undervisningen, - både sättet och innehållet -, inlärningen och elevernas beteende under lektionerna.
Viljan och förmågan att korrigera eleverna kan minska, men flera lärare betonar att de inte ser sig som språklärare och att elevernas språkliga förmåga i grunden måste utvecklas under språklektionerna, inte i fysikundervisningen. För elever som har ett svagt engelskt språk blir det svårare att tillgodogöra sig undervisningen eftersom de samtidigt måste koncentrera sig på att förstå språket och fysiken.
Bland de positiva resultaten är att de lärare som övervinner språktröskeln känner att de även utvecklas att undervisa på ett språk utöver sitt modersmål. Självförtroendet växer och även ämnesmässigt utvecklas läraren genom att kunna resonera och uttrycka sig vetenskapligt på båda svenska och engelska. När man använder två språk, kan man växla och blanda språken. Dessa kan utvecklas och övergången mellan två språk (svenska och engelska) kan bli väldigt smidig, om man är tvåspråkig. (Davidsson 2007)
21
När barn träffas och leker tillsammans lär de sig av varandra när de pratar, och påverkar varandra genom språket. Samma princip gäller för lärarna i deras yrkesroll, när lärare träffar elever och andra lärare som talar engelska (Davidsson 2007).
Eleverna får ännu fler incitament och stimulans samt påverkas mer än vuxna av sin miljö. Har eleven ett utvecklat modersmål som första språk finns inga hinder för att lära sig ett andraspråk. Därför finns det risk att lärarna tycker att eleverna har ett rikare språk än vad de själva har. (Davidsson 2007).
(Lpfö98) anser att elever som har två fungerade språk får större möjligheter att lära sig och även utveckla kunskaper inom andra områden. Yngre elever kan lära sig ett nytt språk lättare än vuxna. Därför är det viktigt att vi lär eleverna andra språk när de är små och att fortsätta utveckla det språket på gymnasiet. (Davidsson 2007)
I skolundervisningen påverkas såväl lärarnas som elevernas språkutveckling och tvärtom. När läraren ställer en fråga på engelska och eleverna försöker svara eller diskutera med varandra och med lärarna, utvecklas språket för båda parter. Diskussioner under lektionstid är betydelsefulla för elever och lärare, där alla har möjlighet till språkutveckling. (Davidsson 2007)
Som ett led i språkutvecklingen, lägger pedagoger i Sverige stor vikt vid samtal mellan elever och lärare. Annat gemensamt språk än modersmålet hjälper såväl lärare som elever i utvecklingen både inom ämnesområdet och språket. Eleverna kan utveckla sin engelska genom att diskutera med lärare och prata med varandra under skoldagen. Eleverna absorberar nya ord och uttryck av lärare och andra elever, och utvecklar sin aktiva engelska. Den svenska skolan ser en ökad tillströmning av studenter från andra länder vilket medfört olika utmaningar, särskilt i gymnasieskolor som vill möta behoven av språkliga och kulturella utbildningar. (Davidsson 2007)
Allt fler av dessa elever är invandrare med ett annat modersmål än svenska. Forskning har visat (Cummins, James) att tvåspråkiga elever behöver kortare tid för att lära sig ett tredje språk, till exempel engelska, än elever som bara har ett språk (Cummins, James). Detta är en viktig del i utvecklingen av dagens skola.
För elever som har engelska som undervisningsspråk i gymnasiet är fördelen att de kan studera på universitet i andra länder utan att behöva genomgå (TOEFL: Test of English as a Foreign Language).
Den undervisning som bedrivs på flertalet gymnasier bör eftersträva att förbereda eleverna för högre studier. Detta gäller såväl språket, de pedagogiska redskapen som takten i studierna. Om läraren undervisar konsekvent på engelska kommer han/hon att utvecklas i sin språkhantering. Denna erfarenhet kan ge nya pedagogiska möjligheter.
I början är det svårt att hitta en lärare som undervisar bra på engelska, men med tid och träning kommer alla gymnasielärare i Sverige att kunna undervisa bra på engelska och de kommer att använda engelska som ett pedagogiskt hjälpmedel. Många svenska familjer föredrar att barnen studerar på engelska, och att deras barn har engelska som andra språk.
Av den svenska läroplanen framgår att alla barn har rätt till hemspråksundervisning. Denna läroplan visar att det är av stor vikt att barn t.ex. i förskola och grundskola har god kunskap i sitt hemspråk för att nå framgång i lärandet generellt och andra språk.
22
Referenser
Airey, J. (2009a). ‘’Science, Language and Literacy. Case Studies of Learning in Swedish
University Physics’’. Uppsala University. Sweden
Airey,John (2011) Talking about teaching in English: Swedish university lecturers’ experiences of
changing teaching language'' Uppsala University & Linnaeus University. Sweden
Airey, John (2014) Utbildning på engelska: Vad säger studenter och lärare? Sweden Andersson Björn (2011)’’ Att utveckla undervisning i naturvetenskap’’ Poland
Bertram, Ingrid (2009) ''Hur ser en bra enkät ut?'' Avd för Arbets- och miljömedicin Lunds universitet www.http://lup.lub.lu.se
Cummins, James Linguistic Interdependence and the educational development of bilingual
children Alberta
Emanuelsson, Jonas (2001) ’’En fråga om frågor - Hur lärares frågor i klassrummet gör det möjligt
att få reda på elevernas sätt att förstå det som undervisningen behandlar i matematik och naturvetenskap’’. Göteborg University.
Hajer, Maaike (2010)’’ Språk inriktad undervisning en handbok’’ hallgren & Fallgren Studieforlag AB
Hellekjær, G.O. (2010). “Language matters: Assessing lecture comprehension in Norwegian
English- medium higher education” Language Use and Language Learning in CLIL Classrooms,
233-258. Amsterdam
Karlgren, J. & P. Hansen (2003). ’’Cross-language Relevance Assessment and Task Context. Paper
presented at the Advances in Cross-Language Information Retrieval’’. Third Workshop of the
Cross- Language Evaluation Forum, CLEF 2002, Rome, Italy.
Ljøsland, R. (2008). ’’Lingua franca, prestisjespråk og forestilt fellesskap: om Engelsk som
akademiskt språk i Norge. ET kasusstudium i bred kontekst’’. Unpublished Ph.D. Thesis,
University of Trondheim.
Davidsson Sara & Johanna Ekström (2007)’’ Barns tidiga språkutveckling – hem, förskola/skola
och språkstörning som påverkande faktorer’’ Göteborg, Sverige
Säljö, R. (1997). “Talk as data and practice - a critical look at phenomenographic enquiry and the appeal to experience”. Higher Education Research & Development 16: 173-190.
Swedish National Agency for Higher Education (2007). ’’Stor andel utländska studenter på
program på den avancerade nivån - Analys av preliminära uppgifter om registrerade studenter höstterminen2007’’. URL:http://www.hsv.se/download/18.7313a 03211671c020798000339/ utlandska-studenter-analys -0709.pdf [28/05/08]
Söderlundh, H. (2004). “Lika bra på engelska? En undersökning av hur studenter i Sverige förstår
23
Söderlundh, H. (2010). Internationella universitet - lokala språkval. Uppsala: Uppsala universitet.
URL:http://uu.divaportal.org/smash/record.jsf?pid =diva2:356540 [26/04/11]
Tella, S., A. Räsänen & A. Vähäpassi (eds.). (1999). ’’Teaching through a foreign language: From
tool to empowering mediator’’ (Vol. 5). Helsinki: Edita.
Vinke, A.A. (1995). ’’English as the Medium of Instruction in Dutch Engineering Education.’’, Delft University of Technology.
Vinke, A.A., J. Snippe & W. Jochems (1998). “English-medium content courses in Non-English
higher education: A study of lecturer experiences and teaching behaviours”. Teaching in Higher
Education
Internet
http://www.allaombord.se/index.php/perspektiv-pedagogik/pedagogiskt-perspektiv En liten sammanfattning för Vygotskijs lärandetteo...
http://utvecklingochlarandeltu.blogspot.se/2013/02/sammanfattning-av-larandeteorier.html Enkvist Inger 28 augusti 2013 ’’Pedagoger har raserat skolan’’.
http://www.axess.se/magasin/default.aspx?article=44 Skolverket, http://www.skolverket.se
24
Bilaga
Mina enkätfrågor
1- Varför accepterar du att undervisa på engelska?
2- Behärskar du engelska språket? Upplever du att eleverna behärskar språket bättre än dig?
3- När började du undervisa på engelska?
4- Vad tycker du om att man undervisar i alla ämnen på engelska i gymnasiet? I så fall varför?
5- Vilka är skillnaderna mellan undervisning på engelska och på svenska?
6- Hur kände du dig första gången när du undervisade på engelska och hur känner du dig nu
efter några år?
7- Hur lång tid behöver du för att tillämpa läroplanen på engelska? Tar det längre tid än på
svenska lektioner? Varför?
8- Vilka är skillnaderna mellan första gången och nu?
9- Använder du fler exempel när du undervisar på engelska än under lektioner på svenska?
Varför?
10- Kan du ge några råd till en lärare som precis har börjat undervisa på engelska?
11- Är elevernas vetenskapliga språk viktigt för deras utveckling? Varför? Påverkar språkliga
brister i engelska betygsättningen?
För att få en fingervisning om framtiden vill jag göra en undersökning. Målgruppen är tio svenska fysiklärare, vad de gör och hur de resonerar har betydelse för hela ämnet.
Jag har utarbetat tre frågor:
12. Är det viktigt att på gymnasienivå utveckla ett vetenskapligt språk hos eleverna. Ja eller nej? Varför: Fri kommentar.
13. Behövs ett vetenskapligt språk på både svenska och engelska? Ja eller nej? Varför: kommentar 14. Använder du en speciell metod för att utveckla elevernas vetenskapliga språk? Ja eller nej? Vilken: kommentera.
