Miljöarbete i ett fastighetsbolag
En fallstudie av Skövdebostäder
Environmental work in a real estate
company
A case study of Skövdebostäder
Anna Åbom
Fastighetsvetenskap Kandidatuppsats 15 HP
VT 2018
Sammanfattning
Syftet med studien var att undersöka hur ett kommunalt fastighetsbolag arbetar med miljöfrågor. För detta ändamål valdes ett specifikt företag, Skövdebostäder, som tidigt profilerat sitt miljöarbete genom att miljöcertifiera sig. Skövdebostäder är ett medelstort kommunalt bostadsföretag i tätorten Skövde i Mellansverige med ca 70 000 invånare. 2003 certifierades bolagets miljöarbete enligt miljöledningssystemet ISO 14001 och de var därmed tidigt ute jämfört med många andra bostadsföretag.
Frågeställningarna som studien grundar sig på är: Hur organiserar Skövdebostäder sitt miljöarbete samt hur ser man på sitt miljöarbete? Undersökningen är gjord som en fallstudie över tid. 2009 intervjuades representanter för Skövdebostäder angående deras miljöarbete. 2018 gjordes fler intervjuer med representanter för Skövdebostäder för att undersöka
förändringen av miljöarbetet i organisationen under en tidsperiod av ca 10 år. Miljömål satta av företaget 2007 har granskats mellan åren 2007 - 2017 för att studera mätbara resultat med företagets miljöarbete. Utifrån teorier om organisation, CSR, miljöledning och
kommunikation, tillsammans med undersökningsmaterialet, har förståelse sökts för de olika parametrar som påverkar ett företags miljöarbete och då särskilt Skövdebostäders miljöarbete. De ibland motsägelsefulla aspekter som kan påverka ett fastighetsbolags miljöarbete,
däribland lönsamhet, miljöförbättrande åtgärder, sociala aspekter och krav från samhället iakttogs i arbetet med denna undersökning.
När resultaten av arbetet med miljömålen analyserats konstaterades att vissa delar av ett bolags miljöarbete anses extra viktigt ur PR synpunkt, medan andra finns med för att förbättra lönsamhet eller skapa bättre relationer med medarbetare och kunder. Arbetet med
miljöfrågorna har förändrats under de senaste 10 åren i samhället i stort och också påverkat Skövdebostäders miljöarbete. Arbetet med miljöfrågorna är nu integrerade i företaget. Under tidsperioden som undersökningen gjorts har sociala frågor fått en allt större betydelse för Skövdebostäder och de ingår nu i arbetet med hållbarare förvaltning. Miljöarbetet är nu en del av det bredare fokusområdet hållbarhet.
Abstract
The purpose of this study was to investigate how a municipal property company works with environmental issues. A specific company, Skövdebostäder, was chosen because of their environmental work by environmental certification. In 2003, the company's environmental work was certified according to the ISO 14001 environmental management system, and they were therefore early in comparison with many other housing companies.
The questions on which the study is based are: How does Skövdebostäder organize its
environmental work and how does it look at its environmental work? The survey is done as a case study over time. In 2009, representatives of Skövdebostäder were interviewed regarding their environmental work. In 2018, more interviews with representatives of Skövdebostäder were made to investigate the change of environmental work in the organization over a period of approximately 10 years. Environmental goals set by the company 2007 have been
examined between 2007-2017 to study measurable results with the company's environmental work. Based on theories of organization, CSR, environmental management and
communication, together with the research material, an understanding has been sought for the various parameters that affect a company's environmental work and, in particular,
Skövdebostäder's environmental work. The, sometimes, contradictory aspects that may affect the environmental work of a real estate company, including profitability, environmental enhancement, social aspects and community requirements, were observed in the work of this survey.
When analyzing the results of the work on environmental goals, it was found that certain parts of a company's environmental work are considered extra important from the PR point of view, while others are included in order to improve profitability or create better relationships with employees and customers. Work on environmental issues has changed over the past 10 years in society as a whole and also affected Skövdebostäder's environmental work. Work on environmental issues is now integrated into the company. During the period of study, social issues have become increasingly important for Skövdebostäder, and they are now part of the work on sustainable management. Environmental work is now part of the broader focus area sustainability.
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 1 Abstract ... 2 1. Bakgrund ... 5 1.1 Syfte ... 6 1.2 Frågeställningar ... 62. Metod och genomförande ... 7
2.1 Avgränsningar... 8
2.2 Val av fallstudie ... 10
3. Teori ... 11
3.1 Varför miljöarbete?. ... 11
3.2 Ledningen och medarbetarnas roll i att utveckla miljöarbetet ... 11
3.3 CSR……….13 3.4 Kommunikation ... 14 3.4.1 Intern kommunikation ... 15 3.4.2 Extern kommunikation ... 15 3.5 Miljöledning ... 15 3.5.1 ISO ... 16 3.5.2 ISO 14001 ... 16 3.5.3 Innehållet i ISO14001 ... 17 3.5.4 Certifiering ... 18
3.6 Från miljö till hållbarhet ... 19
4. Empiri ... 21
4.1 Skövdebostäders miljöpolicy ... 21
4.2 Undersökningen ... 22
4.2.1 Hur fungerar miljöarbetet i stort i företaget? ... 22
4.2.2 Miljöledningssystemet ISO 14001 ... 24 4.3 De fem miljömålen 2007-2008 ... 24 4.3.1 Mål 1 ... 25 4.3.2 Mål 2 ... 27 4.3.3 Mål 3 ... 28 4.3.4 Mål 4 ... 29 4.3.5 Mål 5 ... 30 4.3.6 Utbildning ... 32 4.3.7 Ekonomi ... 32
5. Analys ... 35
5.1 Förutsättningar för Skövdebostäders miljöarbete ... 35
5.2 Miljömålen från 2007 ... 37
6. Slutsats ... 39
1. Bakgrund
Människans påverkan på miljön är ett ständigt aktuellt ämne, inte bara i fastighetsbranschen utan i samhället i stort. Fastighetssektorn står för en betydande miljöpåverkan. Enligt Boverkets förstudie av klimat- och miljöanpassade byggregler från 2017 står bygg- och fastighetssektorn för 30% av energianvändningen och 19% av utsläppen av växthusgaser i samhället.1 Att fastighetsföretagen framgångsrikt kan möta de ökande miljökraven är
nödvändigt för deras framtid. Kraven på en förvaltning, med ett större åtagande vad gäller miljöhänsyn, kan komma från företagets kunder, medarbetare, ledning eller samhället i stort. Lagar, förordningar och andra krav från samhället ger företaget minimikrav att förhålla sig till. Under den tidsperiod som denna studie berör så har miljökraven förändrats i takt med att forskningsläget tydliggjort vikten av att alla samhällsaktörer agerar skyndsamt för att minska sin klimatpåverkan. Denna studie tittar på hur dessa förändringar påverkat miljöarbetet hos en av dessa aktörer- ett kommunalt fastighetsbolag i en medelstor svensk kommun,
Skövdebostäder.
Historiskt har kommunalt ägda fastighetsföretag, även kallad allmännyttan, arbetat utifrån syftet att de ska upplåta bostäder, utan enskilt vinstintresse. De skulle också ta ett socialt ansvar för hyresgästerna och verka långsiktigt. Kommunen kunde ställa krav på det kommunala fastighetsföretaget om att göra investeringar som inte var lönsamma, om de exempelvis främjade kommuninvånarna.När Lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala
bostadsaktiebolag, inträdde i januari 2011 innebar det stora förändringar för de kommunala
fastighetsföretagen. Lagen innebär att de kommunala fastighetsföretagen ska drivas affärsmässigt och kommunen ska ställa marknadsmässiga avkastningskrav på sina fastighetsföretag. 2
Långsiktighet och hållbarhet är en del av arbetet med förvaltning av fastigheter. Samtidigt måste fastighetsföretagen möta utmaningarna med relativt hastiga omställningar i omvärldens krav. Det kan vara ekonomiska, sociala eller miljömässiga krav. Det finns företag som väljer att arbeta mera aktivt med hållbarhetsfrågorna. Hur de här företagen väljer att strukturera sitt arbete beror på vilka som driver arbetet samt vilka som involveras. Fastighetsföretaget kan
1 https://www.boverket.se/sv/byggande/oversyn-av-boverkets-byggregler/minskad-klimat--och-miljopaverkan/
2018-05-16
2 https://www.allmannyttan.se/historia/historiska-epoker/1991-2010-allmannyttan-i-omprovningens-tid/
profilera sitt miljö- och hållbarhetsarbete för att skaffa sig konkurrensfördelar och stärka sin image. Arbetet med miljöfrågorna tillsammans med företagets samhällsansvar kallas i många sammanhang CSR, Corporate Social Responsibility.3
Genom en studie av Skövdebostäders miljöarbete över tid har miljöcertifieringens betydelse för miljöarbetet i stort kunnat tolkas. Förändringarna i miljöarbetets struktur och fokus har också studerats i arbetet med denna rapport.
1.1 Syfte
Denna rapport har som syfte att genom en fallstudie av ett medelstort, kommunägt
fastighetsföretag studera och kritiskt reflektera hur miljöarbetet är strukturerat. Detta sker genom att undersöka de metoder företaget använder för att minska företagets miljöpåverkan och öka miljömedvetenheten internt i företaget samt hos företagets kunder. Arbetet med miljö- och hållbarhetsfrågor har förändrats i samhället de senaste åren och hur detta påverkat Skövdebostäders miljöarbete undersöks i denna rapport. Forskningsmaterialet innehåller information hämtad under cirka ett decennium. Det ger en tydligare bild av Skövdebostäders struktur och syn på miljöfrågorna och hur det förändrats över tid.
1.2 Frågeställningar
• Hur organiserar Skövdebostäder sitt miljöarbete? • Hur ser Skövdebostäder på sitt miljöarbete?
2. Metod och genomförande
Denna forskningsrapport är en fallstudie vilket valdes som undersökningsmetod för att kunna studera ett kommunalt fastighetsbolags miljöarbete. I en fallstudie studeras ingående en mindre mängd fall, undersökningsenheter, vilka studeras djupare för att finna information och förståelse kring ett visst fenomen. Fallstudier lämpar sig när undersökningen baseras på frågeställningar där svaren behöver tolkas för att finna en djupare förståelse. Frågorna i en kvalitativ undersökning svarar på frågor som kan börja på hur och varför.4
Fastighetsbolag står för stor del av samhällets energikonsumtion och materialanvändning och är en stor del av samhällets ekonomi. Kommunala bolag ska arbeta efter affärsmässiga principer men ska också eftersträva maximal samhällsnytta. De har därför motsägelsefulla krav att leva upp till. I arbetet med denna rapport bedömdes en fallstudie, i främst
intervjuform, kunna svara på denna forskningsrapports forskningsfrågor. En fallstudie där representanter för företaget, i intervjuform, får beskriva de olika parametrarna i miljöarbetet, utifrån sin synvinkel, kan ge en djupare förståelse för de processer som undersöks. En
fallstudie med mätning av språket måste tolkas. Fallstudier kan därför bli missvisande då den intervjuade och den undersökande exempelvis kan definiera känslor olika. I en fallstudie är föremålet för undersökningen unikt och det kan därför vara bekymmersamt att dra några generella slutsatser från undersökningen.5 Fallstudier undersöker en företeelse i dess verkliga
kontext och i denna rapport tillämpas longitudinell fallstudie som undersökningsmetod. Det är en fallstudie som undersöker hur något utvecklats under flera år. Möjligheten att mäta är inte centralt i en fallstudie utan en metod att söka förståelse snarare än orsakssamband. Vid en organisationsutveckling kan fallstudier lämpa sig som forskningsmetod.6 I en fallstudie kan
både intervjuer och observationer vara delar i datainsamlingsmetoderna. Det gynnar fallstudien och analysen att kombinera datatyper. 7
Materialet har inhämtats under två perioder. Första delen av fallstudien gjordes 2009. Den andra delen gjordes 2018. Valet av intervjupersoner för den första delen gjordes delvis i samråd med Skövde Bostäders dåvarande marknadschef. Valet föll på personer med insikt i
4 Christensen,Andersson, Carlsson,Haglund, Marknadsundersökning- en handbok,Studentlitteratur,1998,sid 58 5 Eriksson & Weidersheim-Paul, Att utreda forska och rapportera, Liber, 8 upplagan,2006
6 Eriksson & Weidersheim-Paul, Att utreda forska och rapportera, Liber, 8 upplagan,2006 7 Yin, Robert K. Case Study Research: Design and Methods. SAGE Publications, 1994
företagets miljöarbete med vilka djupgående, inspelade, intervjuer gjordes. Eftersom
intervjuerna spelades in, kan intervjupersonerna ha blivit påverkade av det och därmed svara mera eftertänksamt. Intervjuerna var semistrukturerade, vilket innebär att det innan intervjun fanns en intervjuguide med fria följdfrågor. Frågeställningarna gjordes öppna för att ge plats för beskrivande svar. I valet av intervjuobjekt för den andra delen av rapporten så gjordes det i samråd med Skövdebostäders ekonomichef. De uppföljande intervjuerna 2018 gjordes på telefon med ekonomichefen samt ledningens representant i sociala frågor som också svarade på frågor på mail. De intervjuade ingår i Skövdebostäders ledning eller har nära koppling till ledningen i företaget. Utöver intervjuerna har årsredovisningar och andra officiella handlingar och resultat jämförts med intervjusvaren.
2.1 Avgränsningar
Skövde Bostäder är ett företag som bildades 1942. Företaget är medlem i Sveriges
allmännyttiga bostadsföretag och ägs av Skövde kommun. Fastighetsbeståndet består till stor del av fastigheter byggda på 60- och 70 talet. Det förekommer även friliggande villor,
smålägenheter i 1800-talshus etc. Dessutom har Skövdebostäder ökat sitt bestånd med
nybyggda fastigheter. 2009 hade företaget ca 4300 lägenheter inom 3 större distrikt. Företaget hade då ca 80 anställda av vilka de flesta arbetade inom förvaltningen.8Företaget har också
avdelningar för ekonomi, teknik och marknad. 2018 har företaget växt och har drygt 5000 bostäder och ca 90 anställda men är fortfarande uppdelat på ett liknande sätt som 2009.9 Det
är Skövdebostäders miljöarbete som studeras i detta arbete.
I uppsatsen berörs endast ett företags metoder för att arbeta med miljöfrågorna. Uppsatsen berör endast de faktorer som rör företagets miljöpåverkan på den yttre miljön.
Arbetsmiljöfrågorna är ofta integrerade i företagets miljöarbete, men frågor som berör arbetsmiljö, säkerhets- eller hälsoaspekter tas inte särskilt upp i denna uppsats.
Intervjuobjekten arbetar på företaget de intervjuas om och har alla koppling till företagets ledning. Sannolikheten att intervjuobjekten ger en positiv bild av företaget är därför stor. Hela
8 Skövdebostäder, 2009, Årsredovisning 2008, www.skovdebostader.se/m_fram/SBOArsred2008.pdf 2009-05-02
9 Skövdebostäder, 2017. Årsredovisning 2016.
https://www.skovdebostader.se/Global/DisplayDocument.ashx?guid=a71ad1e9-eb7a-4439-afc3-d0a08578870c 2018-04-25
företagets arbete presenteras i huvudsak av 4 personer vilket kan ge ett vinklat resultat eftersom många delar av uppsatsens frågeställningar hanterar inställningar och attityder. Resultatet av undersökningen påverkas av att det är just representanter för ledningen som får ge sin bild av miljöarbetet.
I arbetet med denna uppsats har årsredovisningar och andra offentliga handlingar och resultat studerats och jämförts med resultaten av intervjusvaren. För att noggrannare kunna utvärdera ett företags resultat av sitt arbete med miljö bör interna resultatrapporter liksom interna verksamhetsplaner och handlingsplaner studeras. Ytterligare miljömål har skapats av
Skövdebostäder under tidsperioden 2010 – 2017. I arbetet med denna rapport har fokus lagts på uppföljning av miljömålen från 2007. Övriga miljömål inte undersökts närmare i denna rapport.
Vald litteratur är i huvudsak teoretiska modeller över olika aspekter av miljöarbete. Denna typ av litteratur förespråkar ofta ett systematiskt arbete med miljöfrågorna i ett företag men det finns också många andra sätt att arbeta framgångsrikt med miljöfrågor.
Intervjun med miljösamordnaren gjordes 23 april 2009 på Aspö Gård, Skövde. Intervjun med marknadschefen och ekonomichefen gjordes tillsammans den 24 april 2009 på
Skövdebostäders kontor i Skövde. Utöver de här intervjuerna gjordes fyra kortare
telefonintervjuer med personer inom företaget eller med anknytning till Skövdebostäders miljöarbete 2009. Att materialet som inhämtades 2009 används i denna rapport kan ur vissa aspekter vara problematiska. Detta för att de intervjuade inte tillfrågats igen om huruvida de vill publiceras med namn i rapporten. Intervjupersonerna var medvetna om och godkände sin medverkan i studien 2009 med sina namn och sin befattning. På grund av att några av de medverkande godkännande sin medverkan för nära 10 år sedan kan det antas att någon av dem ändrat sin uppfattning om namnpublicering. Namnpublicering anses inte heller ha betydelse för att bedöma resultatet av rapporten. Med hänsyn till detta har alla namn bytts ut mot befattning i denna rapport.
2018 hade flera av intervjuobjekten från 2009 slutat arbeta på Skövdebostäder. Två
intervjuobjekt valdes i samråd med Ekonomichefen. De flesta av intervjufrågorna ställdes och svarades på via mail. BoSocial - samordnaren samt Ekonomichefen har svarat på
ekonomichefen kompletterade det skriftliga intervjumaterialet. Att använda data från
skriftliga frågor har sina begränsningar. Svaren kan vara noga övervägda och påverkar därför troligen resultatet. Fördelen med muntliga intervjuer är att svaren kan bli mer rättvisande då de är direkta. Dessutom kan följdfrågor ställas direkt. Detaljer som annars utelämnats kan komma fram i muntliga intervjuer. Detta bör tas noga hänsyn till vid värderingen av resultaten av denna rapport. Intervjuerna, tillsammans med årsredovisningsundersökningarna och
resultatvärderingar av miljömålen från 2007, är primära data i denna rapport. De sekundära data som använts är teoretiska modeller och statistik i ämnet hämtade i litteratur och från Internet. Information om Skövde bostäders miljöarbete och årsredovisningar är hämtade från Skövde bostäders hemsida.
2.2 Val av fallstudie
I arbetet med denna rapport har möjligheten att följa ett företags arbete med miljö gjorts möjligt genom en fallstudie över tid. Fallstudien gör det möjligt att tolka och analysera svaren mer djupgående och ger en möjlighet att förstå bakomliggande orsaker och samband när undersökningsobjektet är unikt. Att fallstudien är gjord över nära ett decennium har gjort det möjligt att studera Skövdebostäders arbete med miljö och samtidigt studera samhällets förändrade syn på miljöarbete och hur det påverkat just ett specifikt bostadsföretag. Valet av studieobjekt gjordes då Skövdebostäder är ett medelstort kommunalt fastighetsbolag.
Skövdebostäder bedöms, i en fallstudie, kunna representera andra kommunala fastighetsbolag i kommuner med liknande förutsättningar. Det kan därför vara intressant att i framtida
rapporter jämföra Skövdebostäders miljöarbete med andra, jämförbara, fastighetsbolags miljöarbete.
3. Teori
I följande kapitel presenteras de teorier och forskning som arbetet bygger på. För att utvärdera undersökningen används teorimodeller kring miljöledning, CSR, kommunikation samt
organisation.
3.1 Varför miljöarbete?
Tillväxtverket, menar att sambandet mellan miljöarbete och ekonomisk lönsamhet är
statistiskt säkerställt. De menar att de företag som ligger före i arbetet med miljöfrågor och ser möjligheter i detta arbete är de som vinner mest marknadsandelar för framtiden.10
Andelen företag som arbetar med miljömål och/eller har en miljöpolicy skiljer sig markant i olika branscher och påverkas också stort av företagets inriktning. Enligt Tillväxtverkets undersökning om hållbarhetsarbete i små och medelstora företag från 2014, arbetar företag som har stor direkt miljöpåverkan med hållbarhetsfrågor i stor utsträckning. Företag i
branscherna energi, vatten och el, liksom branscher inom transport och magasinering, har hög andel som arbetar med miljömål och miljöpolicys. Cirka 40% av företagen, i de här
branscherna har miljömål, och miljöpolicys, som de arbetar aktivt med. I uthyrnings- och fastighetsservicebranscherna arbetar 24 - 28% av företagen aktivt med de här frågorna. Det kan då jämföras med 19% i medelvärde av alla undersökta branscher i undersökningen.11
3.2 Ledningens och medarbetarnas roll i att utveckla miljöarbetet.
Hur ett företag organiserar sitt miljöarbete beror på interna och externa krav och förutsättningar. Startpunkten för ett förändringsarbete kopplat till miljö är ledningens, medarbetarnas och övriga intressenters förväntningar. Genom en miljöutredning ges svar på miljöbelastning som organisationen orsakar. All påverkan som organisationen har på den yttre
10http://www.tillväxtverket.se/huvudmeny/amnesomraden/miljoarbeteiforetag.4.21099e4211fdba8c87b8000168 64.html, 2009-05-02
11https://tillvaxtverket.se/download/18.76e25c0c1551556fb105a98/1465378502980/info_0630_webb_länkad.pd f 2018-04-28
miljön ska granskas. Att ha ett systematiskt tänkande kan ge organisationen förmåga att förbättra sina miljöpåverkade aktiviteter. Hur systemet byggs upp är beroende av varje organisations förutsättningar, så därmed är alla system unika.12
Ur ett företagsperspektiv står begreppen miljö och kvalitet varandra nära. Det är inte troligt att någon annan faktor än att genomföra totalkvalitet i företaget har större påverkan på miljön13
Det talas om att fyra femtedelar av kvalitetsproblem som uppkommer i en organisation kan härledas till ledningen. När det gäller miljöaspekterna av arbetet har ledningen mandat att ta itu med problemen, då de anställda ofta endast kan påverka i mindre omfattning14 Att
ledningen är utbildad i miljöfrågor gör att de fattar bättre beslut som värnar miljön i framtiden. Strategiska beslut, som vid investeringar, kan ge tydliga signaler hur företaget visar intresse för miljöfrågorna. 15För att en organisation ska kunna lyckas med att
entusiasmera sina medarbetare till förändringsarbete och att få alla att sträva mot samma mål, måste ledarna vara flexibla och anpassningsbara utifrån den situation och uppgift som
företaget står inför. 16
För att lyckas att ständigt förbättra miljöarbetet i en organisation så måste det finnas en vilja till förändring inom organisationen. Det krävs en vilja att ta till sig ny kunskap och se vilka möjligheter det skulle kunna skapa för de aktiviteter som finns i organisationen. Det krävs en vilja att ta till sig ny kunskap och se vilka möjligheter det skulle kunna skapa för de aktiviteter som finns i organisationen. Genom att se möjligheter, sätta upp miljömål och arbeta
systematiskt för att ändra invanda beteenden och lösningar, kan arbetet med miljöledning hitta lösningar som skapar ständig förbättring. 17
När företaget ska anpassa verksamheten för att nå nya mål krävs det att de anställda är involverade och accepterar de nya riktlinjerna. De anställda känner ofta ett ansvar för miljöfrågor och kan föra fram egna miljökrav. Det finns en koppling mellan yttre och inre miljö och personalens arbetsmiljö är inte enbart det område som intresserar. De globala
12 Nilsson, Noll till 14000, SIS forum AB, utgåva 1, 2000
13 Issal, Stegvis miljöförbättring, 1996, sid 79, Edisen AB Ljungby 14 Issal, Stegvis miljöförbättring, 1996, sid 73, Edisen AB Ljungby 15 Issal, Stegvis miljöförbättring, 1996, sid74, Edisen AB Ljungby
16 Lindmark & Önnevik, Human resource managemnet, 2006, sid 282, Studentlitteratur 17 Nilsson, Noll till 14000, SIS Forum AB, utgåva 1, 2000
miljöfrågorna kan ibland kännas avlägsna men miljöfrågor i ett lokalt perspektiv är oftast av intresse.18
Medarbetarna är en grupp av intressenter vars involveringsnivå har betydelse i
kvalitetsarbetet. Andra intressenter kan vara myndigheter, kunder, investerare, banker, leverantörer eller andra aktörer i det närliggande samhället. För att överleva på en framtida marknad måste företaget identifiera de krav som intressenterna ställer samt leva upp till de kraven på ett tillfredställande sätt.19
3.3 CSR
Det är viktigt för ett företag att känna till de önskemål och krav deras intressenter ställer på miljöarbetet. Ett område som tar upp ett företags sociala ansvar är Corporate Social
Responsibility, som kan översättas som ett företagets etiska kod. Det finns många definitioner av CSR. World business council for sustainable development (WBCSD) definerar CSR som ”företags åtagande att bidra till en hållbar ekonomisk utveckling genom samarbete med anställda, deras familjer, det lokala samhället och samhället i stort för att förbättra livskvaliteten.” 20
En annan aspekt av CSR är förhållandet till frivillighet. Enligt teorin om CSR som Cheney, May & Roper presenterar, är strategin att företaget tar frivilligt ansvar, utöver vad som krävs i lagar och avtal, för att bidra till ett bättre samhälle och en renare miljö. Det kan vara genom att minimera sin egen skadliga inverkan eller utföra handlingar för att förbättra samhället. Då blir CSR en strategi för företagets samhällsansvar. 21
De begrepp som används numera talar om förhållandet mellan socialt och ekonomiskt ansvar i balans med ansvaret för miljön. EU kommissionen har egen definition av CSR och den lyder ”Bolagens ansvar för sina effekter på samhället utanför vad som är lagstadgat.”22
18 Ammenberg, Miljömanagement, 2004 sid 146, Studentlitteratur 19 Ammenberg, Miljömanagement, 2004, sid 142, Studentlitteratur 20 Ammenberg, Miljömanagement, 2004, sid 142, Studentlitteratur
21 Cheney, G., May, S., & Roper, J. (2007). The Debate over Corporate Social Responsibility. New York: Oxford University Press, Inc.
22 European Commission 2014. Corporate Social Responsibility (CSR).
http://ec.europa.eu/enterprise/policies/sustainable-business/corporate-social- responsibility/index_en.htm 2018-05-14
När företagen investerar i CSR kan värdet av investeringarna delas upp i två kategorier. De investeringar som ger finansiellt värde och de investeringar som ger icke-finansiellt värde. Kommunala bolag hanterar skattepengar och det finns därför ett stort intresse hur de pengarna används. Påtryckningar från intressenter är en viktig aspekt i arbetet med CSR. Russo
&Perrini menar att vinstmaximering och ökat företags-värde har fler aspekter numera för att lyckas. De menar att företaget inte kan maximera sitt värde utan att skapa goda relationer med intressenterna i främst miljöfrågor och sociala frågor.23
Grundidén med CSR är att ett företags värdesystem ska överensstämma med vad samhället önskar. De som förespråkar CSR menar att ett ansvarstagande för sociala och miljömässiga aspekter för företagandet ger mervärde för framtiden.24 I ett kommunalt fastighetsbolag kan
investeringar i exempelvis de boendes bostadsområden skapa trygghet och ge ökat
välbefinnande för kunderna. Det kan finnas en oklar gräns mellan det offentligas ansvar och bostadsföretags ansvar, speciellt för privata hyresvärdar, vilket ibland medför att
hyresvärdarna blir involverade i åtgärder som ligger utanför deras normala verksamhet. Sociala och trygghetsskapande aktiviteter där hyresvärden involverar hyresgäster,
myndigheter och skolor i arbetet ska ge en ökad tillfredställelse för kunderna. Förhoppningen är att investeringarna i sociala projekt också ska ge ett ökat ekonomiskt värde för
fastighetsbolaget, då målet är att det på sikt minskar drift- och administrationskostnaderna.25
3.4 Kommunikation
Kommunikation är en viktig del av företagets arbete med CSR. Företaget kan därför välja att informera om sitt arbete med miljöredovisning på ett tydligare sätt för att visa hur de jobbar med hållbarhetsfrågor. De kommunikativa handlingar och interaktioner som sker mellan organisation och dess intressenter ingår i begreppet organisationskommunikation.
Kommunikation kan vara intern i företaget eller riktas externt till utomstående intressenter. Den kan också delas in utefter om kontaktformen är formell eller informell. Informationen som kan ges kan också vara verbal eller icke-verbal.26
23 Russo, A., & Perrini, F. 2010. Investigating Stakeholder Theory and Social Capital: CSR in Large Firms and SMEs. Journal of Business Ethics, 89, 269-283.
24 Ammenberg, Miljömanagement, 2004, sid 148, Studentliteratur
25 Blomé, G. (2012). Corporate social responsibility in housing management: is it profitable? Property Management, 30(4), 351-361.
3.4.1 Intern Kommunikation
Kontakterna med omvärlden har goda förutsättningar att ge lyckat resultat om hela personalens känsla av delaktighet och engagemang finns kring verksamheten. Om
medarbetarna är positivt inställda och insatta i de olika uppgifter som ingår i arbetet förmedlas den positiva interna kommunikationen vidare till externa mottagare, men fungerar den inte kan det istället leda till misslyckanden i marknadsföringssyften.27
3.4.2 Extern Kommunikation
Marknadsföring som inte räknas som reklam är public relations. Public relations, PR, innebär att företaget eller företagets produkter blir omskrivna eller omtalade i media. Då företaget inte helt kan styra vad journalisten skriver kan reportaget vinklas negativt. Vanligast är det att PR är förenat med positiva effekter och denna typ av marknadsföring har stor genomslagskraft. Om företaget blir omskrivet i positiva ordalag kan företagets anställda känna stolthet över sitt företag. Budskapet i en artikel eller en rubrik kan undermedvetet följa med läsaren och få betydelse för denne i ett senare skede tar del av reklam från företaget Dessutom är det lättare att rekrytera personal till ett företag som har positiv utstrålning i massmedia än till ett okänt företag 28Genom att arbeta med miljöfrågor vill många företag förbättra sin image. För att ett
företag ska lyckas på längre sikt med sin miljömarknadsföring måste miljöarbetet bedrivas seriöst29
3.5 Miljöledning
Att satsa på miljöledning kan vara väl investerade pengar eftersom man sparar pengar genom effektivare resurshantering och därmed ökar lönsamheten. Så frågan är hur man ökar
intäkterna genom lägre kostnader och mindre miljöbelastning 30
Miljöledning som begrepp är nära sammankopplat till miljöstyrning och miljömanagement. Före 1990-talet var begreppet i stor utsträckning synonymt med miljöskydd. Då handlade miljömanagement till stor del om naturresurshantering, miljöskydd och naturvård. Efter 1990
27 Larsson, Tillämpad kommunikationsvetenskap, andra upplagan, 2001, sid 70, Studentlitteratur 28 Larsson, Tillämpad kommunikationsvetenskap, andra upplagan, 2001, sid 70, Studentlitteratur 29 Ammenberg, Miljömanagement,2004, sid 312, Studentlitteratur
har istället begreppet fått en annan innebörd där andra delar av environmental management har vuxit sig starka och då framförallt om organisationers miljöarbete. Det kan gälla arbete med miljö via det beslutsfattande man för, den styrning och organisation som råder, samt andra verktyg som används för att leda arbetet vidare. Vilket sätt de olika organisationerna väljer att arbeta med miljöledning beror på de förutsättningar och möjligheter som finns i organisationen och hur ledningen beslutar att styrningen ska ske. Företagets strategiska ledning ska med hjälp av miljöarbetet, vägleda engagerade medarbetare mot en framskjuten framtida position. Ett seriöst bedrivet miljöarbete kan stärka företagets konkurrenskraft genom en starkare image och skapandet av nya affärsmöjligheter. En effektivare resurshantering leder också ofta till ökad lönsamhet31Det finns flera olika
miljöledningssystem, standarder och certifieringar inom miljöområdet. Systemen är olika upplagda i grunden. De passar olika verksamheter men är också anpassningsbara. Ett ledningssystem är ISO.
3.5.1 ISO
Viktiga faktorer för kunder har traditionellt sett varit pris, kvalitet och leveranstid. Kundernas krav och önskemål som rör miljöfrågor och sociala frågor ökar. För att kunna åstadkomma mer effektiva och välstrukturerade processer blir så kallade ledningssystem vanliga. Ett ledningssystem kan liknas vid ett ramverk där ledningen för företaget styr, mäter och utvärderar det arbete som utförs. Då företag ofta har flera olika ledningssystem för olika områden är ledningssystemen ofta standardiserade. De första standardiserade
ledningssystemen var utvecklade för att mäta kvalitet. För att harmonisera de olika
kvalitetssäkringssystemen och samordna de internationella standarderna bildades ISO. ISO betyder International Organization for standardization. Till denna organisation är sedan de nationella standardiseringsorganen anslutna. I Sverige är det SIS, Swedish Standards Institute, som är det standardiserade organet.32
3.5.2 ISO 14001
Det finns internationella framtagna standarder för hur ett miljöledningssystem ska minska miljöbelastningen. ISO 14000 innehåller en serie av olika standarder med olika inriktningar inom miljöområdet. Det är upp till varje organisation att besluta om det resultat man vill uppnå med sitt miljöledningssystem. Varje organisation får se över sina möjligheter att skapa
31 Ammenberg, Miljömanagment, 2004, sid 140, Studentlitteratur 32 Ammenberg, Miljömanagement, 2004, sid 152, Studentlitteratur
”ständig förbättring” som får ses som ledord för systemet ISO 14001. Inom systemet finns krav och vägledning för att utveckla sitt miljöledningssystem, miljörevision, livscykelanalyser samt hur utvärdering av miljöprestanda ska ske.33
3.5.3 Innehållet i ISO 14001
Miljöledningssystem kan användas av alla företag. Ett införande av ett miljöledningssystem sker genom att vissa punkter ska genomföras. Miljömål, miljöpolicy och miljöorganisation fastställs. Därefter utvärderas hela verksamheten ur ett miljöperspektiv. Ett
miljöförbättringsprogram utarbetas med utgångspunkt från nulägesanalysen. Därefter införs ett miljöledningssystem som genomgår löpande revisioner. En extern organisation kan utföra revisioner för att kunna uppnå certifieringen. Därefter är det företagets uppgift att sprida innehållet i sin miljöredovisning till allmänheten.34
För att styra innehåll och inriktning på miljöarbetet ska miljöledningssystemet vara väl genomtänkt. Med ett system menas rutiner, och strategier samordnas för att skapa en helhetsbild. För att miljöutredningen ska ge ett lyckat resultat krävs kunskap om de påverkansfaktorer som finns i organisationen. För ett lyckat resultat av ett
miljöledningssystem krävs också att organisationens mål med systemet är tydligt och
accepterat av alla. Målet ska vara rimligt men också utmanande. Ett miljöledningssystem ska ge användarna ett verktyg som är tillämpbart i alla sammanhang och ska ses som en tillgång. I systemet ska alla avvikelser fångas upp genom att systemet ska vara heltäckande.35
Ett miljöledningssystem ska vara anpassat till varje enskilt företag och de
miljöpåverkansfaktorer som finns i organisationen. Systemet är därmed indelat i många delar och alla delar gäller inte alla företag. Nedan följer förslag på några av de delar som, mer eller mindre, kan vara intressanta för ett bostadsföretag.
Vatten Energi
Kemiska produkter Luftföroreningar
33 Nilsson, Noll till 14001, Sis forum AB, utgåva 1, 2000
34 Issal, Stegvis miljöförbättring,1996, sid 89, Edisen AB Ljungby 35 Nilsson, Noll till 14000,SIS forum AB, utgåva 1,2000
Utsläpp till vatten Buller Avfall Brand Förpackningar Produkter Transporter Arbetsmiljö Entreprenörer/Leverantörer Lagar och andra krav
3.5.4 Certifiering
När ett företag har utfört åtgärder för att införa ett miljöledningssystem kan de välja att enbart arbeta med systemet eller låta systemet ligga till grund vid en certifiering. Att använda sig av ett miljöledningssystem leder inte automatiskt till certifiering. Ett företag kan använda ISO 14001, som miljöledningssystem, utan att certifiera sig. Det finns en rad olika skäl till varför en organisation väljer att certifiera sig. Organisationens kunder kan kräva en certifiering vilket blir ett bevis för att miljöledningssystemet håller en viss nivå. Andra skäl för
certifiering kan vara konkurrens av andra företag i samma bransch eller att det finns behov inom organisationen att bekräfta ordning och reda. En certifiering kan också ge andra organisationer den information de behöver för egna revisioner. Om företaget certifierar sig måste företaget också hålla de tidplaner certifieringen kräver och revisorer sätter press på att standarden hålls. De nackdelar ett företag kan ha av att certifiera sig är att det är en kostsam process att starta och hålla ett miljöledningssystem levande. Systemet är byråkratiskt med mycket dokumentation och det kan hindra initiativ och utveckling i en organisation.36
För att en organisation ska få ett certifikat krävs en det en rad olika åtgärder. Det krävs att de har ett kvalitetsledningssystem med de krav som ställs enligt standarden. Systemet måste räknas som en naturlig del av företagets dagliga arbete och det måste vara beskrivet och underhållas löpande. De certifieringsföretag som kontrollerar arbetet med
miljöledningssystemet vill se hur arbetet har fungerat och därför krävs det av organisationen att dokumentationen är tillräcklig.37
36 http://sis.se/DesktopDefault.aspx?tabname=@iso14000&menuItemID=9169 2009-05-17 37 http://sis.se/DesktopDefault.aspx?tabname=@iso14000&menuItemID=9170 2009-05-17
3.6 Från miljö till hållbarhet
De senaste årtiondena har fastighetsföretagens ansvarsområden och uppgifter ökat och numera får icke-finansiella områden i företagets verksamhet allt större utrymme. När det gäller ett fastighetsföretags grupper av intressenter så är deras behov och önskemål av helt skilda slag. Det kan antas att exempelvis förväntningarna skiljer sig åt om kraven kommer från kunder, ägare, anställda, leverantörer, politiker eller myndigheter. Det blir extra krävande att möta krav som är motstridiga, vilket ofta sker när det är sociala, ekologiska eller
ekonomiska krav som ställs och resurserna ska fördelas. Målet är att nå balans och
värdeskapande. Eftersom fastighetsbolag har en bred variation av intressenter ställer det höga krav vid beslut om resursfördelning. Detta gäller i hög grad kommunala bostadsföretag som förväntas ta ett större socialt ansvar än sina privatägda konkurrenter. Besluten ska också övervägas mot de krav på transparens och öppenhet som blir allt tydligare i samhället.38
På dagens globala marknader ökar intressenternas insikt om företagens verksamheter och deras påverkan på sina samhällen lokalt, miljön samt planeten i stort. I jämförelse med intressenternas tidigare krav på företagens rapportering och öppenhet kring miljöfrågorna är rapporteringen om företagens sociala ansvar fortfarande i sin linda. Studier utförda av KPMG visar att trenderna globalt, när det gäller hållbarhetsrapportering, går mot ökad transparens och öppenhet, för att totalt sett öka företagens trovärdighet. I vissa länder i Europa samt i Australien och Sydafrika drivs CSR- rapporteringen delvis utifrån statliga krav. I exempelvis USA är rapporteringen till större del frivillig. 39 I Sverige är det sedan 2017 obligatoriskt för
större företag att redovisa sitt arbete med hållbarhetsfrågor då en hållbarhetslag trädde i kraft. Lagen har sin bakgrund i ett nytt EU-direktiv som skapats för att öka insynen i företagens arbete med hållbarhetsfrågor och påverkar i dagsläget ca 1600 stora och medelstora företag, där storleken baseras på personalantal eller omsättning. Hållbarhetsredovisningen ska ge upplysning om företagets arbete i frågor som rör miljö, personal, sociala förhållanden och
38 Heitel, S., Kämpf-Dern, A., & Pfnür, A. (2015). Integration of stakeholder interests in housing companies' strategic management: A process model for more sustainable value creation. Property Management, 33(3), 224-244.
39 Lynch, N.C., Lynch, M.F. & Casten, D.B. (2014). The Expanding Use of Sustainability Reporting. The CPA Journal, 84 (3), 18-24.
arbetet för att stärka mänskliga rättigheter. Det ska också redovisas hur korruption ska
motverkas i företaget.40 Redovisningen, som ska granskas av företagets revisor, ska innehålla
policyn i hållbarhetsfrågor, vilka risker som rör frågorna och hur de ska hanteras, samt hur granskningsförfarandet sker. Meningen med den nya lagen är att utomstående lättare ska kunna granska företagens arbete med hållbarhet, miljö, sociala frågor och även mångfald.41
De nya kraven på hållbarhetsredovisning är inte enbart en moralisk skyldighet utan anses också nödvändig för att driva verksamhet i globala företag. Det blir också allt vanligare att mindre företag ser fördelarna med att arbeta med sociala frågor och öppet redovisa sitt CSR-arbete. Hållbarhetsarbetet kan göras offentligt till intressenterna via hemsidor eller
årsrapporter eller som del av de ekonomiska rapporterna. Målet är att integrera rapporteringen av hållbarhetsarbetet med redovisningen av företagets övriga verksamhet. Det krävs ännu mycket arbete för att göra hållbarhetsredovisningen lika pålitlig som miljö- kvalitet- eller ekonomiredovisningen, då det tills helt nyligen inte fanns standardiserade metoder att jämföra CSR rapporter mellan företag och länder på ett relevant och jämförbart sätt. De senaste åren har mycket hänt för att skapa förutsättningar för nya standarder. Flera internationella nätverk och organisationer har tidigare tagit fram riktlinjer i hållbarhetsredovisningen vilket följts av många företag de senaste 15 åren.42 Den 19 oktober 2016 lanserades den första standarden för
hållbarhetsredovisning av Global Sustainability Standards Board (BSSB). Den nya standarden ersätter de tidigare riktlinjerna.43 Tack vare den nya standarden blir det i framtiden lättare för
utomstående att värdera ett företags hela verksamhet och jämföra resultat mellan företag och företag i flera länder i olika hållbarhetsaspekter.
40 https://home.kpmg.com/se/sv/home/nyheter-rapporter/2016/03/krav-pa-hallbarhetsrapportering-fran-1-juli.html
41 https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/lagradsremiss/2016/05/foretagens-rapportering-om-hallbarhet-och-mangfaldspolicy
42 Lynch, N.C., Lynch, M.F. & Casten, D.B. (2014). The Expanding Use of Sustainability Reporting. The CPA Journal, 84 (3), 18-24.
4. Empiri
I följande kapitel presenteras mål med Skövdebostäders miljöarbete samt dess resultat. För att studera företagets arbete med miljöfrågor över tid har undersökningen gjorts mellan 2009 och 2018. I kapitlet presenteras kommentarer till miljöarbetet hämtade från intervjuer gjorda 2009 och 2018 med representanter från företagets ledning samt med personer med anknytning till företagets miljöarbete. 2009 gjordes bandade intervjuer med tre representanter för
Skövdebostäder. 2018 följdes resultaten upp av skriftliga frågor på mail till två representanter för Skövdebostäder samt en längre, obandad, telefonintervju med ekonomichefen. Studier av årsredovisningarnas miljörelaterade resultat från 2007- 2017 har jämförts med svaren från intervjuerna.
4.1 Skövdebostäders miljöpolicy
Det är Skövdebostäders miljöarbete som ska studeras i detta arbete. År 2002 startade
Skövdebostäder sitt arbete med att bli certifierade enligt ISO 14001. I augusti samma år antog styrelsen företagets miljöpolicy. Policyn ska ange företagets uppgift, vision, grundläggande värderingar och övertygelse.
”Vi ska i all vår verksamhet bidra till utvecklingen av ett bärkraftigt och kretsloppsanpassat samhälle för att långsiktigt skapa en sund och vacker boendemiljö för nuvarande och framtida kunder. Detta sker genom att vi följer nedanstående punkter:
• Vi ska bidra till ett hållbart samhälle och vara ett föredöme i miljöfrågor
• Vi ska åstadkomma ständiga miljöförbättringar i samspel med kunder och övriga samarbetspartners.
• Vi ska minimera vår negativa miljöpåverkan genom att förebygga och reducera föroreningar och prioritera goda miljöval.
• Vi ska med god marginal följa lagar och andra krav inom miljöområdet.
• Vi ska hushålla med jordens resurser samt värna den biologiska mångfalden.
• Vi ska utbilda, stimulera och informera medarbetare och kunder till engagemang, ansvar och delaktighet i miljöarbetet.”
Miljöpolicyn är grunden i miljöarbetet och är år 2018 ordagrant densamma som företaget antog 2002.44
I mitten av januari 2003 blev företaget certifierat enligt ISO 14001 standarden, efter ett förberedande arbete under främst 2002. Skövdebostäders första miljömål som certifierade gällde åren 2004 - 2007. När de första målen formulerades 2004, sattes inte precisa mål. Istället valde företaget att formulera målen som att hushållens avfall, nettomängden koldioxid, förbrukning av fjärrvärme, el, vatten samt användandet av skadliga kemikalier skulle minska. Två gånger per år granskades företagets arbete med miljöledningssystemet av extern revisor och 2007 sattes nya miljömål.45
4.2 Undersökningen
Arbetet med denna rapport har utförts mellan 2009 och 2018. 2009 genomfördes intervjuer för att få en bredare inblick i företagets arbete med miljö.
Skövdebostäder har, och har haft, ambitionen att ständigt förbättra resultaten inom
miljöarbetet och det studeras vidare i detta kapitel. Företaget satte upp fem miljömål för 2007- 2008, vilka beskrivs var och en för sig, nedan. Efter målbeskrivningen presenteras de resultat företaget uppnådde 2009 samt 2018. För att kunna analysera de dokumenterade resultaten nedan ska kommentarer från representanter inom företaget och aktörer med anknytning till företagets miljöarbete läggas till resultaten och även de ska ingå i den kommande analysen.
4.2.1 Hur fungerar miljöarbetet i stort i företaget?
För att få en bild av hur miljöarbetet sker i stort i företaget fick representanterna för företaget beskriva hur de upplever att miljöfrågorna drivs.
Varken 2009 eller 2018 finns det någon miljöansvarig på Skövdebostäder. Under intervjun med Miljösamordnaren beskriver hen att det inte finns någon uttalad miljöansvarig men att varje chef har ansvaret inom varje ansvarsområde och att det då också gäller miljöfrågorna. Att det är VD som har det yttersta ansvaret för miljöfrågorna. Hen arbetar inte så mycket med
44 https://www.skovdebostader.se/artikel/ab-skovdebostaders-miljopolicy 2018-04-21 45 http://www.skovdebostader.se/m_om/om_01.htm 2009-05-03
just miljöfrågorna men miljösamordnaren tycker att ledningens representant i miljöfrågor, ekonomichefen, arbetar ganska aktivt med det. Hen arbetar mycket med miljöfrågorna i sin roll som miljösamordnare. Enligt miljösamordnaren finns miljöfrågorna med i alla delar av företaget och målet är att miljöarbetet ska genomsyra allt arbete i Skövdebostäder.46
Ekonomichefen delar miljösamordnarens uppfattning kring frågan om miljöansvarig, att ansvaret är delat i företaget. Enligt ekonomichefen är VD ytterst formellt ansvarig men att det ligger mycket ansvar på var avdelningschef. Initialt var miljöfrågorna och arbetet med att minska miljöpåverkan en produkt som låg vid sidan av övrig verksamhet i företaget. 2009 är det nu förankrat som integrerad del i allt arbete och hos alla 80 anställda menar
ekonomichefen.47
Alla intervjuade hänvisar till miljöledningssystemet som centralt i miljöarbetet och att direktiven är mer tydliga och mer förankrade i verksamheten. Marknadschefen på Skövdebostäder, menar att mycket hänger på individen för att miljöarbetet ska bli framgångsrikt.48
En kundvärd, som arbetar på distriktskontoret i Södra Ryd, berättade om miljögrupper där medarbetare på fältet får vara med och påverka. Idén med de här miljöcoacherna tycker Dan är bra och han känner att de som arbetar i förvaltningen då får gehör för sina förbättringsidéer och att många är delaktiga.49
Ekonomichefen beskriver hur miljösamordnarens betydande arbete med miljögruppen vuxit fram några år efter införandet av miljöledningssystemet. Miljösamordnaren är
sammankallande och på mötena är det meningen att nya direktiv ska informeras om men det är också en funktion för frågeställningar att diskuteras. Varje avdelning har en miljöcoach och ledningens representant, ekonomichefen, någon eller några från Teknik liksom
miljösamordnaren ingår i miljögruppen. Miljöcoacherna har uppgiften att hjälpa personalen att hålla fokus på miljöfrågorna. 50
46 Miljösamordnare, Skövdebostäder, 2009-04-23 47 Ekonomichef, Skövdebostäder, 2009-04-24 48 Marknadschef, Skövdebostäder, 2009-04-24
49 Kundvärd Distriktskontoret S Ryd, Skövdebostäder, 2009-05-15 50 Ekonomichef, Skövdebostäder, 2009-04-24
När ekonomichefen får frågan om det 2018 har tillkommit någon miljöansvarig i
organisationen så är svaret återigen att det inte finns någon med den titeln. Numera har arbetet med kvalitet och arbetsmiljö utökats och en KMA-grupp har startats. Den ska arbeta med kvalitet, miljö och arbetsmiljö på ett samordnat sätt där hållbarhet är ledordet. I KMA- gruppen finns tre medlemmar. Det utförs internrevisioner för respektive område, samt extern revision en gång per år. Det finns rutinbeskrivningar för de flesta områden, men allt från mindre miljöavvikelser till återkommande problem följs upp och rapporteras till
affärsledningssystemet och eventuellt ändras då rutinerna. Ekonomichefen berättar att den tidigare miljögruppen nu har övergått i den nya KMA-gruppen. Miljöfrågan är numera helt integrerad i organisationens alla delar och avvecklingen av miljögruppen 2017 var därför en naturlig del i utvecklingen. 51
4.2.2 Miljöledningssystemet ISO 14001
När införandet av miljöledningssystemet planerades 2002 gjorde Skövdebostäder en nulägesanalys med identifiering och utvärdering av företagets miljöpåverkan. Som tidigare beskrivits i denna rapport så resulterade det i miljömålen för åren 2004 - 2007.
Miljösamordnaren beskriver hur områden med betydande miljöpåverkan var det Skövdebostäder började arbeta med först. Det kunde vara aktiviteter såsom hög fjärrvärmeförbrukning eller användningen av farliga kemikalier. 52
4.3 De fem miljömålen 2007 - 2008
Nedan följer de mål och handlingsplaner som gällde mellan 2007 och 2008. Målen är uppdelade i de fem delmål som gällde under det året och behandlas var för sig. Det uppsatta målet står först och är understruket. Därefter följer samma delmåls resultat. Data från 2009 jämförs med data från 2018. Resultaten är hämtade från årsredovisningar. Slutligen
kommenteras resultaten av representanter för Skövdebostäder eller övriga aktörer med anknytning till företagets resultat. Efter 2009 har fler nya miljömål satts upp och miljömålen från 2007 - 2008 anses uppnådda sedan länge. Men hur har utvecklingen varit på de
områdena? Har den ständiga förbättringen fortsatt?
51 Ekonomichef, 2018-05-14
4.3.1 Mål 1
Andelen av Skövdebostäders hyresgäster som källsorterar ska öka med 5% jämfört med 2007.
Varje år genomför Skövdebostäder kundundersökningar för att mäta källsorteringsgraden. I den årliga kundenkäten 2008 uppgav 83% av hyresgästerna att de källsorterar. Det är samma siffra som 2007.53 2012 var siffran uppe på 85% för att sedan sjunka med någon eller några
procent per år. 2016 har siffran sjunkit till 78% 54
Enligt ekonomichefen har andelen källsorterande hyresgäster ökat med 10% sedan 2016. De senaste uppgifterna, enligt 2017 års kundundersökning, visar att 88% av hyresgästerna numera källsorterar.55
2009 hade Skövdebostäder inte längre sopnedkast i trapphusen utan i containers på gården. När det gällde hyresgästernas källsortering så hänvisades de till återvinningstationer och återvinningscentraler. Den totala mängden avfall var 253 kg/år/lägenhet. Trenden med ökande avfallsnivåer från hyresgästerna bröts något efter 2006. Mellan åren 2007 och 2008 minskade den med 12,5 kg/år/lägenhet (Från 269 kg till 256,5 kg)56 Den totala mängden avfall har
därefter inte minskat. 2010 var den 282 kg, 2013 var mängden på 283 kg/år/lägenhet. Under de senaste 8 åren har mängden pendlat kring 275kg/år/lägenhet. De senaste sammanställda siffrorna från 2016 sätter nivån till 270 kg/år/lägenhet. 57Enligt Avfall Sverige var
hushållsavfallet som var svensk gav upphov till i genomsnittet 467kg/år 2016 58
Avfallshanteringen i Östra Skaraborg har sedan 2011 samlat in matavfall från villor och flerbostadshus i Skövde kommun. Det började i liten skala för att 2018 innefatta alla flerbostadshus och villor. Målet är att samla in hälften av allt matavfall, som en del av
53 Skövdebostäder,2009. Årsredovisning 2008, www.skovdebostader.se/m_fram/SBOArsred2008.pdf 2009-05-02 54 Skövdebostäder, 2017. Årsredovisning 2016. https://www.skovdebostader.se/Global/DisplayDocument.ashx?guid=a71ad1e9-eb7a-4439-afc3-d0a08578870c 2018-04-25 55 Karl, Ekonomichef, 2018-05-14 56 Skövdebostäder,2009. Årsredovisning 2008 www.skovdebostader.se/m_fram/SBOArsred2008.pdf 2009-05-02 57 Skövdebostäder, 2017. Årsredovisning 2016. https://www.skovdebostader.se/Global/DisplayDocument.ashx?guid=a71ad1e9-eb7a-4439-afc3-d0a08578870c 2018-04-25 58 Avfall Sverige, 2018 https://www.avfallsverige.se/kunskapsbanken/avfallsstatistik/hushallsavfall/ 2018-05-10
nationella mål. Det finns nu krav på att Skövdebostäder erbjuder matavfallshantering i bostadsområdena vilket gjort att företaget nu måste bygga många nya anläggningar.
När arbetet med denna rapport startade 2009 var Skövdebostäder tydliga och mycket bestämda i sin ståndpunkt angående fastighetsnära återvinningsstationer. Miljösamordnaren menade att Skövdebostäder motsatte sig att bygga några egna miljöhus. Anledningen var, menade både miljösamordnaren och ekonomichefen, att de inte ville att hyresgästerna skulle betala för servicen med återvinning två gånger. Dels vid inköp av en produkt och sedan som ett tillägg på hyran för byggandet av miljöhus. Som princip menade Skövdebostäder att förpackningsinsamlingen redan fått betalt för insamlingen av förpackningsindustrin. Detta beror på att alla förpackningar till försäljningar har avgiften pålagd i priset till kund.59
Numera har Skövdebostäder börjat bygga egna källsorteringsanläggningar. Målet är att källsortering ska finnas tillgängligt i alla områden. Det byggs underjordiska behållare för källsortering och insamlingen av matavfall är under omställning och planeras också finnas i alla områden framöver. De underjordiska behållarna används för att skapa mer yta ovan jord, då de ofta installeras i tätbebyggda eller centrumnära områden.
Anledningen till att Skövdebostäder helt vänt om i frågan om fastighetsknutna miljöstationer är till största delen på grund av påtryckningar från hyresgästerna. Önskemålen från
hyresgästerna har varit att Skövdebostäder ska utöka möjligheterna för kunderna att agera miljövänligt. Dessutom finns beslut om att alla hushåll i Skövde ska sortera matavfall. För att undvika eventuellt vite framöver måste Skövdebostäder förse alla sina hyresgäster med en rimlig chans att kunna sortera sitt matavfall. Då måste också övrig insamling av återvinning tas med i planeringen. Tack vare denna omställning i attityd hos Skövdebostäder sker nu mycket på återvinningssidan. Ekonomichefen tror att de ökade kostnaderna för byggen av miljöhus samt nya kostnader för tömning av miljöstationerna ändå ska ge kunderna mervärde och totalt sett minska kundernas och företagets miljöpåverkan60 Ekonomichefen medger att
frågan ”källsorterar du?” är öppen för mycket tolkning, men att frågan är likadant ställd under alla år i kundundersökningarna så därmed har den ändå ett värde.61
59 Ekonomichef, Miljösamordnare, Skövdebostäder 2009-04-23-2009-04-24
60 Karl, Ekonomichef, Skövdebostäder, 2018-04-26, Nora, Bosocial samordnare, Skövdebostäder, 2018-04-26 61 Karl, Ekonomichef, Skövdebostäder, 2018-04-26
4.3.2 Mål 2
Nettoutsläppen av koldioxid ska minska med 20 procent. Koldioxidutsläpp från tjänsteresor och interna transporter ska minska med 1,5 procent per år.
Koldioxidutsläppen minskade med 62% mellan 2007 och 2008. Nettoutsläppen per lägenhet gick från 130 kg till 48,9 kg. Av de 48,9 kg som återstår var 26,7 kg uppvärmning och 22,1 kg interna transporter. Mellan 2003 och 2008 minskade koldioxidutsläppen med 91% vilket i huvudsak berodde på att nära all egen värmeproduktion, främst förbränning av olja, byttes ut mot fjärrvärme. Under de kalla vintrarna 2010 - 2012 så ökade koldioxidutsläppen markant. Det berodde delvis på att Skövde värmeverk behövde lägga till olja i förbränningsmixen för att hålla den produktion som krävdes. Dessutom var det snörika vintrar vilket medförde ökad mängd snöröjning som också ökade koldioxidutsläppen.62
Från år 2013 har koldioxidutsläppen totalt sett minskat markant. Anledningen till det beror till stor del på vad som förbränns i värmeverket. Koldioxidutsläppen på grund av interna
transporter har också minskat men ligger på en jämnare nivå. Allteftersom byts företagets egen fordonsflotta ut till miljövänligare alternativ och det finns tjänstecyklar. Nedanstående tabell visar resultat redovisade i årsredovisningarna 2010-2017.
Tabell 1: Koldioxidutsläpp Ton CO2, 2005-201763
Fjärrvärmeuppvärmning totalt Interna transporter totalt 2005 1101 99 2006 596 92 2007 410 85 2008 116 95 2009 268 76 2010 2290 108 2011 1351 82 2012 1430 76 2013 1352 66 2014 161 63 2015 118 76 2016 306 70 2017 59 Ej tillgänglig 62 Se Skövdebostäders årsredovisningar 2009-2017 63 Se Skövdebostäders årsredovisningar 2009-2017
(Skövdebostäder, Årsredovisningarna 2010-2017)
Från år 2017 köper Skövdebostäder fjärrvärme märkt med bra miljöval av Skövde värmeverk och hoppas därmed att koldioxidutsläppen ska hållas på lägre nivå, även under långa och kalla vintrar. Det ingår också som del i de mest aktuella miljömålen om att bli klimatneutral till år 2019.64
4.3.3 Mål 3
Antalet miljö-och hälsoskadliga kemikalier i bolagets hela förvaltning ska inte öka.
Användandet av miljö- och hälsofarliga ämnen ökade från 96 st 2007, till 130 st 2008. De 130 ämnena har tillsammans 212 farokoder.
2009 var kemikalielistan prioriterad. Skövdebostäder var då inne i en inventeringsfas gällande kemikalier. Många nya produkter togs in i verksamheten och det medförde skärpta rutiner gällande kemikalielistan. Endast de kemikalier som återfinns på kemikalielistan fick
inhandlas. För att kontrollera vilka kemikalier som användes vid upphandlade tjänster såsom måleri och städning gjordes också fler kontroller enligt miljösamordnaren.65 Teknikchefen på
Skövdebostäder 2009 menade att det kunde vara missvisande med rapporterna om ökad användning av kemikalier. Han ansåg att det var problematiskt att kemiska medel av olika fabrikat eller leverantör kunde ha olika koder. Så om ett slags arbete med liknande material utfördes vid tre olika fastigheter med tre olika entreprenörer så kunde koderna vara olika. Det ger utslag i kemikalielistan. Teknikchefen drog en parallell till att användning av olika slags klinkers till badrum t ex avseende färg eller leverantör, kan ge utslag i kemikalielistan som inte är befogat eller i vissa fall till och med missvisande.66
Ekonomichefen menar att de idag, 2018, har betydligt bättre kontroll på kemikalierna i verksamheten, vilka produkter som finns och används. Antalet produkter totalt på
kemikalielistan har minskat från 167 st till ca 70 st med farokoder. Ekonomichefen anser att det är missvisande att endast räkna produkter med farokod. Som exempel säger han att under 2017 minskades produkter märkta med farokod miljöfarlig från 12 st. till 7 st., och produkter
64 Ekonomichef, Skövdebostäder, 2018-04-26 65 Miljösamordnare, Skövdebostäder 2009-04-23 66 Teknikchef, Skövdebostäder, 2009-05-18
märkta farokod hälsoskadlig från 21 st till 10 st. Kemikalierna i verksamheten mäts i antal produkter på kemikalielistan. Skövdebostäder beräknar volym, antalet inköpta liter, på vissa produkter, men inte på alla.67
4.3.4 Mål 4
Energiförbrukningen:
Fjärrvärmeförbrukningen ska minska till <0,143MWh/m2 år 2011. Elförbrukningen ska minska till <34,5 kWh/m2 år 2011.
Vattenförbrukningen ska minska till <1,54m3/m2 2011.
Under året 2007 - 2008 minskade fjärrvärme- och vattenförbrukningen något medan elförbrukningen istället ökat något.
Under 2009, när arbetet med denna rapport startade, var utvecklingen med minskad energiförbrukning i Skövdebostäder i ett expansivt läge. Framförallt gällde det fokus på energiförbrukningen när nybyggnation planerades. Arbetet med att minska
energiförbrukningen har varit högprioriterat under många år. I det befintliga beståndet har nya system gjort det möjligt att minska förbrukningen. Det kan exempelvis vara sensorer för el, snålspolande kranar, värmeväxlare, luftpumpar när de minskar energiåtgången jämfört med fjärrvärmen, frånluftvärmepumpar även kopplat till värmen och inte bara tappvattnet,
fönsterbyten, prognosstyrd reglering av innetemperatur, solcellsanläggningar. 2016 kopplades alla anläggningar till ett gemensamt driftövervakningssystem. I det befintliga beståndet är det svårare att göra markanta sänkningar av energin men företaget arbetar för att optimera de befintliga systemen. De största besparingarna görs vid nybyggnation menar ekonomichefen.68
67 Ekonomichef, Skövdebostäder, 2018-04-26 68 Ekonomichef, Skövdebostäder, 2018-04-26
Tabell 2: Energiförbrukning 2010 - 201769 Fjärrvärme total GWh Fjärrvärme MWh/m2 vägd yta energiindexkorrigerat El Total GWh El kWh/m2 vägd yta Vattenförbrukning M3/m2 vägd yta 2010 39.5 0,149 9,05 33,90 1,53 2011 39.5 0,143 7,44 26,50 1,49 2012 41.8 0,142 6,62 23,6 1,44 2013 40.6 0,137 6,69 22,16 1,43 2014 36.9 0,120 6,89 22,48 1,40 2015 38.4 0,125 6,59 22,57 1,38 2016 Ej tillg. 0,123 6,71 21,4 1,38 2017 Ej tillg. 0,126 6,91 21,2 1,37 (Skövdebostäder Årsredovisningarna 2010 – 2017)
Sedan 2014 redovisar Skövdebostäder sin energiförbrukning i Atemp. Med Atemp menas: Uppvärmt utrymme + delvis uppvärmt utrymme >10 ºC. Delvis uppvärmt utrymme kan exempelvis vara trapphus och källargångar. Det är också i Atemp som framtida
energiförbrukning bör redovisas för att bli jämförbar mellan olika fastighetsbolag. Tidigare använde Skövde bostäder beräkningar av sin energiförbrukning med hjälp av begreppet vägd yta. Med vägd yta menas: BOA+LOA+ 1/3 av garageytan. Eftersom det inte finns Atemp- beräknade ytor mer än några år tillbaka i Skövdebostäders redovisningar är denna rapports beräkningar i vägd yta för att få till en rättvisare jämförelse över tid.
4.3.5 Mål 5
Byggplaner för att bygga ett energieffektivt hus, s k passivhus, 2011, ska vara färdiga under 2008. Byggplanerna blev inte färdiga under 2008.
Vid samtal med miljösamordnaren i april 2009, på Aspö gård, framkom en önskan från Skövdebostäders sida om att bygga hus enligt passivhusstandard, eller lågenergistandard, men att möjligheterna och möjlig utformning inte var färdigutredd. Miljösamordnaren menade att det var viktigt att studera hur andra gjort vid byggande av flerbostadshus med
passivhusstandard, inte bara ur en framtida energiförbrukningssynpunkt utan också för att kunna välja de mest hållbara materialen med hög kvalitet som samtidigt ryms inom de ekonomiska ramarna.70
Byggprojektet med arbetet av ett passivhus startade med en inledande projektering 2004. 2012 var alla beslut tagna för byggnation av Aspö Eko Logi, vilket är ett helt nytt
bostadsområde med ekologisk profil och blev den enskilt största investeringen hittills i bolagets historia. 2016 - 2017 skedde de första inflyttningarna och området färdigställs under 2018.71
I början av projekteringen låg fokus på att uppföra passivhus eller lågenergihus. Ju längre planerna fortskred blev fokus istället att uppföra ett helt nytt område där inte bara
byggnaderna hade stark miljöprofil. Läget som valdes var Aspö som var del av Karstorps rekreationsområde. Området ligger endast någon kilometer från centrala Skövde och intill Karstorpssjön, bland strövområden och hagmarker. Tidigare fanns Aspö gård på området som drivits som 4H gård av kommunen och Skövdebostäder. Närheten till djur och natur blev en viktig del i det nya områdets profil.72
Projektet har certifierats och miljömärkts med Miljöbyggnad Guld, Svanen samt Feby 12 (passivhusstandard). Hela området innehåller 242 lägenheter. Förutom bostadslägenheter finns bostäder i ett trygghetsboende 65+. Det finns också ett kommunalt gruppboende samt en förskola med fem avdelningar. Projektkostnaden landade på 410 miljoner med Peab som entreprenör.73 Det nya bostadsområdet på Aspö har förutom miljöklassade byggnader, ur
energiförbrukningssynpunkt samt val av byggmaterial, även en köksträdgård, odlingslotter, ett stort växthus samt en anläggning för att omvandla visst matavfall till odlingsjord. Detta för att skapa mer förutsättningar samt underlätta för hyresgästerna att leva mer miljövänligt.
Konceptet med ekologiskt boende på Aspö har fått många intressenter och även långväga gäster på studiebesök.74 70 Miljösamordnare, Skövdebostäder 2009-04-23 71 Ekonomichef, Skövdebostäder, 2018-04-26 72 https://www.skovdebostader.se/artikel2/basta-resultatet-nagonsin-for-skovdebostader 2018-05-02 73 https://www.skovdebostader.se/artikel/om-oss årsredovisning 2016 2018-04-27 https://www.sgbc.se/var-verksamhet/miljoebyggnad 2018-05-17 https://www.miljobyggnad.se 2018-05-17 http://www.svanen.se/Vara-krav/Svanens-kriterier/kriterie/?productGroupID=52 2018-05-17
De delar av Skövdebostäders miljöarbete som hade utgångspunkt i miljömålen från 2007- 2008 har nu presenterats och kommenterats av representanter för företaget. Det finns många fler delar i Skövdebostäders miljöarbete och några av dem presenteras nedan.
4.3.6 Utbildning
När miljöledningssystemet introducerades sattes också ett nytt fokus på att alla i företaget skulle vara införstådda med de nya miljökraven som gällde deras arbete. Det var dels företagsövergripande utbildningar men också exempelvis en kurs i eco-driving för dem som kör tjänstefordon. Därefter sattes stora krav på cheferna att ta med miljöfrågorna på
dagordningen på var avdelning och se till att ta ett extra ansvar och förmedla förändringar till medarbetarna.75
2018 berättar ekonomichefen att nyanställda får en grundutbildning inom miljöarbetet i företaget. Gärna så snart som möjligt men alla ska få den inom ett år. Övriga utbildningar beror på roll i företaget och de behov och önskemål som medarbetaren har. Numera är de flesta utbildningar individuellt anpassade.76
4.3.7 Ekonomi
När ekonomichefen fick frågan om miljö kopplat till ekonomi 2009 ansåg han att det var ett bekymmer och en svår fråga. Nyttan mot kostnad i allt från materialval vid renoveringar och nybyggnation till hur snabbt lysrör eller fordon skulle bytas ut. Ytterligare exempel som ekonomichefen tog upp var förhållandet till byggnader från 1800-talet. Hade de rätt
materialval utifrån hur länge husen står eller hur mycket energi de kräver vid uppvärmning? 2003 - 2004 fasade företaget ut pvc-mattor och ersatte dem med trägolv. Dyrare initialt men bättre för miljön och en standardhöjning för hyresgästerna. De ekonomiska kalkylerna sa också att det var ekonomiskt försvarbart enligt ekonomichefen.77
75 Miljösamordnare, Skövdebostäder, 2009-04-23 76 Ekonomichef, Skövdebostäder, 2018-05-14 77 Karl, Ekonomichef, Skövdebostäder, 2009-04-24
