Örebro universitet Musikhögskolan
Konstnärligt kandidatprogram i Musikalisk gestaltning Inriktning Musikproduktion & Songwriting
___________________________________________________________________________
Påläggsinspelning eller live-inspelning
___________________________________________________________________________
Kurs: Musikalisk gestaltning, Självständigt arbete, kandidatkurs Vårterminen 2020
SAMMANFATTNING
Författare: Robin Lundahl Handledare: Staffan HedinTitel: Påläggsinspelning eller live-inspelning
Title in English: Recording in layers versus live-recording.
I det här konstnärliga forskningsarbetet har jag valt som syfte att jämföra och analysera de två olika inspelningsteknikerna; påläggsinspelning och liveinspelning i studiomiljö, för att komma fram till vad som passar mig bäst för framtida inspelningar.
I denna undersökningen har jag i påläggsversionen spelat in de olika instrumenten under höst-terminen 2019 fast under olika dagar medan i liveversionen som var inspelad live i studion med alla instrument inspelade på samma gång och detta skedde på vårterminen 2020.
Den metod som passade mig bäst och som jag kommer att använda mig av i framtiden var påläggsinspelningen. Båda metoderna hade sina för- och nackdelar men påläggstekniken pas-sade mig bäst.
FÖRORD
Jag skulle vilja tacka Adam Olsson för att ha hjälp till med att ha riggat inför liveinspelningen och även ställt upp med att vara ljudtekniker samt Tom Garman som ställde upp med att spela in video till liveframträdandet. Jag vill också tacka mina medmusiker Henrik Westberg, Wictor Helgesson och Hampus Larsson som ställde upp på inspelningarna.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING……….…..… 1 PROBLEMBESKRIVNING/SYFTE/FRÅGESTÄLLNINGAR ……… 2BAKGRUND
……….……….3 Litteraturpresentation ………..………..3 Inspelningsteknikens historia ……….3 Liveinspelning ……….………4 Påläggsinspelning………5Andra relevanta begrepp ……… 5
METOD
………..……….6Konstnärlig forskning………..… 6
Kvalitativmetod………..6
Arbetsgång för den praktiska delen ……….. 7
Teori kopplat till metod ……….. 8
RESULTAT
………..…………..…… 10Tillvägagångssätt och genomförande ……… 10
Metod 1 ……….10 Metod 2 ………. 13
Resultatpresentation ………..….…15 Övergripande intryck ……… 15 Isolering ……… 15 Dubbning ……….. 15 Definition ……….. 16 Närhet ……….. 16 Maskering ……… 16
Resultatanalys ………17 Isolering …………..……….17 Dubbning ………. 17 Definition ………. 18 Närhet ………. 18 Maskering ……… 19 Sammanfattning ……… 20 Svar på frågeställning ………..…… 20
DISKUSSION
………..…21REFERENSLISTA
……….………22BILAGOR
……… 22INLEDNING
Detta område intresserar mig då jag har under dessa tre år på musikhögskolan både spelat in mycket live och använt mig av påläggsinspelning i studion. Jag vill därför gå djupare in på de två olika teknikerna då jag tror att både jag och andra som läser min rapport kan ha nytta av det i framtida inspelningar. Ni kommer att få höra en låt jag själv har skrivit som heter Mother Earth. Det är en låt inom genren rock. Musik har alltid funnits i mitt liv men det började ta mer plats i mitt liv när jag var runt 16 år. När jag var 19 år köpte jag min första dator som var en Macbook Pro, ett ljudkort samt Logic Express 9 som jag hade installerat på min dator. Jag lärde mig själv och kände att jag utvecklades mer och mer. Tiden gick och intresset för studion och musiken ökade och jag hade på riktigt börjat spela in mina egna låtar själv på min egna dator. Jag tillbringade en säsong i Norge, där jag satt och spelade in mig själv. Ett par år efter det reste jag iväg till San Diego för att studera bl.a. musik. Jag tog en kurs inom elektroakustisk musik och fick spela in mina egna samples och ut-ifrån dem lägga in det på datorn och modifiera dessa samples för att sedan skapa en låt ut av det som sedan spelades upp i Imax Dome i Balboa Park. Jag deltog också i en kurs som handlade om MTV och Youtube. Efter tiden i San Diego spenderade jag ett år på Liljeholmens folkhögskola där jag studerade singer-songwriting under ett år. Där fick jag lära mig en del ljudteknik men också musikteori, låtskriveri och instrumentation. Därefter spenderade jag ett halvår i Australien där jag reste runt, jobbade och spe-lade mycket musik på gatorna. Efter att jag hade kommit hem ifrån Australien började jag studera musikproduktion och låtskrivande på Örebro universitet för jag kände att det var dags för mig att bör-jar studera på högskola för att lättare kunna hitta ett jobb senare men också komma i kontakt med andra musiker och producenter som jag kunde starta samarbete med. Med den erfarenheten och kunskapen har jag därför valt att ta vara på detta tillfälle och bestämt mig för att analysera och jämföra två olika inspelningstekniker för att i framtiden lättare kunna ta beslut om vilket metod som passar mig bäst.
PROBLEMBESKRIVNING/SYFTE/FRÅGESTÄLLNINGAR
Problembeskrivning Att veta vilken inspelningsteknik man ska använda sig av kan vara en utmaning i sig. Val av till exempel mikrofoner som kan fungera väl och vara mest lämpad under en av inspelningsmetoderna men kanske inte alls passar in alls i den andra. Generellt sätt hur man ska veta vad för slags utrustning man ska använda sig av och hur man i mixningen ska göra för att få ut det bästa ur de två olika inspelningsteknikerna. Men också ta in i beräkning, i en mer detaljerad aspekt, vad för slags strängar som används, plektrum som spelas med, vilka cymbaler som används och så vidare. De två inspelningsteknikerna har enligt mig sina för- och nackdelar och kan också vara mer anpassade för olika ändamål. För mig är det viktigt att ta reda på vilken inspel-ningsteknik som passar mig bäst för att det ska bli så likt den ljudbild jag själv har målat upp.
Syfte
Syftet med detta arbete är att analysera och jämföra två olika inspelningstekniker för att komma fram till vad som passar mig bäst för framtida inspelningar. Frågeställningar Jag har valt att avgränsa mitt arbete genom att framföra följande frågeställning: - Hur påverkas mitt val av inspelningsteknik det klingande resultatet?
BAKGRUND
Litteraturpresentation I denna uppsats kommer jag bland annat att använda mig av Huber & Runsteins (2010) bok Modern Recording Techniques som bland annat beskriver mycket om in-spelningstekniker och studiotermer. Jag kommer också att använda mig av Moorfields (2005) bok The producer as com-poser: sharping the sounds of popular music för att ge en överblick på den historik som ligger bakom musikproduktion. En annan litteratur som jag kommer att använda mig av är Johan Alvehus (2013) bok Skriva uppsats med kvalitativ metod som beskriver hur man går till väga för att skriva en uppsats och han beskriver med tydlighet vad bland annat kvalitativ metod är. För att ge exempel på vilka risker det finns med att använda sig av att spela in live så har jag valt att använda mig av Roeys (2012) e-bok Mixing Audio e2
för att få hans perspektiv på det hela. Jag kommer att referera till Bouijs (2006) artikel om konstnärlig forskning som be-skriver närmare vad konstnärlig forskning är och hur jag kommer att använda det i mitt arbete. Metal Music Manual av Mynett (2017) kommer jag att använda för att reda ut ett begrepp som är relevant för mitt klingande resultat. Inspelningsteknikens historia Liveinspelning eller ”one-shot” som det också kan kallas och påläggsinspelning eller dubbning har samma historiska ursprung. Allt började med den första inspelnings-apparaten; fonografen, som uppfanns år 1877 av Thomas Edison. Fonografen som på grekiska betyder ljud och skiva är alltså en maskin för återgivning av ljud och inspelning. Ljudet lagras och blir som ett spår på en cylinder. Den skapade sensation men Edison saknade användningsområde. Han tänkte att det skulle användas till att diktera brev, spela in telefonmeddelande men också ha det som en klocka som auto- matiskt sa vad tiden var. Under denna tiden var det mycket patentkrig, tekniska ut- vecklingar och man experimenterade med olika användningsområden för fonogra- fen. År 1893 fick fonografen konkurrent av en annan musikalisk uppfinning, nämli-gen grammofonen. Till skillnad från fonografen så använde sig grammofonen av platta skivor av hårdgummi istället för cylindrar vilket användes på fonografen. Det var en billigare tillverkningskostnad och man kunde också massproducera dessa. Fonografen var hotad och det dröjde inte länge, närmare sagt tidiga 1900-tal då grammofonen hade tagit över marknaden (Moorfield, 2005).
Det är bl.a. tack vare Lester Polsfuss som inte minst är känd för sina gitarrmodeller ”Les Paul” men som också hade en stor del i hur vi spelade in och än idag spelar in
vår musik, nämligen dubbning och flerkanalsinspelning. År 1945 byggde Lester en inspelningsstudio i sitt egna garage i Hollywood. Han fick då av sina kompisar en monobandspelare, som han började experimentera med. Han tog del av den tidens teknik och gjorde om den till en flerkanals-bandspelare. Man använde detta fram till dagens teknik då man kan göra allting i datorn. Han lade också till ett andra inspel-ningshuvud på bandspelaren vilket ledde till att det blev möjligt att även använda sig av dubbning. Allt eftersom utvecklade Lester konceptet och byggde en mer ro-bust bandspelare med möjlighet att spela in med upp till åtta kanaler (Moorfield, 2005). Idag ligger den industriella standarden på 24 kanaler men det finns också 48, 72 men även mer, så långt datorn klarar.
Senare under 1900-talet kom de dator-baserade studio-programmen så som Pro Tools och Cubase där man inte längre behövde klippa, klistra och skära i band och det började gå mot en mer digitaliserad inspelningsmiljö med analoga signaler som översattes till ettor och nollor och som kunde förvaras i ett digitalt format (Huber & Runstein, 2010). Liveinspelning Olikt den traditionella påläggsinspelningen då man använder sig av pålägg på det redan befintliga, inspelade materialet så går liveinspelning ut på att spela in alla mu-siker samtidigt, vanligtvis i en studio med lite eller ingen efter-produktion, annat än att mixa det. En liveinspelning kan vara väldigt enkel, med användning av endast ett fåtal mikrofoner eller en mer komplex inspelning med fler musiker, tillhörande in- strument och mikrofoner, vilket kräver en större förberedelse och erfarenhet, inklu- derat en kombination av kunskap om ljud och liveinspelningstekniker som är nöd- vändiga för att fånga upp de instrument som ska spelas in och för att få så lite läck-age som möjligt mellan de olika instrumenten för att enklare kunna jobba med materialet under mixfasen och ändå få det att låta som det är framför live. Livein-spelning kräver vanligtvis en viss nivå av förberedelse, förståelse och kunskap inom systeminställningar, tålamod och mest av allt, erfarenhet (Huber & Runstein, 2010). Ett begrepp som Huber & Runstein (2010) tar upp i sin bok Modern Recording Te- chniques och som kommer att vara ett viktigt begrepp vid jämförelsen av mitt kling-ande resultat är isolation (isolering). De menar att konceptet för att fånga upp det bästa framförandet och ljudet när det kommer till flerkanalsinspelning är att isolera. Genom att spela in ett individuellt instrument till en dedikerad kanal kan man enkelt jobba med EQ, kompression, panorering och volym utan att det påverkar de intillig-gande kanalerna. Med rätt isolering i studion så hjälper det till att minska läckaget från andra instrument. Det blir då enklare att spela om vissa saker i efterhand om så skulle behövas utan att det skulle påverka den övergripande mixen. Liveinspelningar har både för- och nackdelar. Risken finns om man inte är tillräck-ligt förbered och erfaren är att, precis som Roey (2012) skriver i sin e-bok Mixing audio 2e, så finns det ingen andra chans i en liveinspelning om du inte spelar in samma låt ett antal gånger och väljer ut den bästa tagningen. Men det kan då vara så att vissa partier du är mer eller mindre nöjd över. Det är också viktigt att välja de mest lämpade mikrofonerna under en liveinspelning. Exempelvis att använda sig av
en kondensatormikrofon till sången under en liveinspelning skulle lätt resultera i läckage ifrån andra instrument. Påläggsinspelning När man talar om påläggsinspelning så talar man ofta om just begreppet overdub- bing (pålägg) eller dubbning, som man ofta kallar det för. Att göra en dubbning bety-der att när man väl har spelat in grunden till en låt så kan man i efterhand lägga på eller spela in ytterligare lager på det redan inspelade materialet. Under denna fasen spelar man upp det redan inspelade materialet, exempelvis ut genom ett par hörlu-rar medan man samtidigt spelar in det som ska läggas som dubbning på det redan befintliga materialet. Under påläggsfasen, individuella delar adderas till det redan befintliga projektet tills låten är klar. Om artisten gör ett misstag så är det inga pro-blem. Då är det bara att ta om tagningen igen tills man känner sig nöjd. Om man har gjort allting rätt med att klippa mellan olika tagningar så kommer inte lyssnaren kunna höra att det var inspelat i olika tagningar. Fördelen med att använda sig av dubbning är att man undkommer läckage från andra instrument. Däremot får man inte glömma att se till att hörlurarna inte har för stark volym eller placerats fel på artistens huvud vilket kan resultera i läckage från hörlurarna (Huber & Runstein, 2010). Något som är viktigt att tänka på under en påläggsinspelning är om grundmaterialet spelades in i ett rum medan det man spelar in efteråt som pålägg spelas in i ett annat rum vilket kan leda till att det blir uppenbart att det inte är inspelat samtidigt och kan då skapa en felaktig ljudbild, på grund av olika rumsklanger (Huber & Runstein, 2010). Andra relevanta begrepp Ett begrepp som Mynett (2017) tar upp som kommer att vara relevant för mitt kling- ande resultat är proximity (närhet). Han menar att högfrekvent energi avtar snabb-bare än lågfrekvent energi som kan färdas längre sträckor och genom fysiska objekt, vilket leder till att vi upplever ljud med högfrekvent material mycket närmre oss fysiskt. Det är vanligt att distade elgitarrer ligger i det frekvensområdet men också klicket i kicken, speciellt inom rock- och metalgenren. Ett annat begrepp som kommer vara av intresse för mitt klingande resultat är ma- sking (maskering). I Huber & Runsteins (2010) bok beskriver de ordet som det fe-nomen som uppstår när ett starkt ljud förhindrar örat från att höra svagare ljud, speciellt när ljuden ligger i samma frekvensområden. Maskering kan också uppstå från övertonerna i en ton. Detta är en stor anledning till varför ett instrument kan låta bra för sig självt men kan bli helt och hållet gömt eller ändrad i karaktär på grund av just maskering. Definition (definition) är ett annat begrepp som Mynett (2017) tar upp vilket betyder hur lätt man kan urskilja de enskilda instrumenten i en ljudbild, och utmaningen med att jobba med EQ, kompression, volym och panorering för att de olika elemen-ten ska få en tydlighet i ljudbilden.
Med den litteratur och de begrepp jag tyckt vart relevant för mitt arbete tänker jag nu gå igenom vad för slags metod jag kommer att använda mig av.
METOD
Jag kommer i denna del förklara vad konstnärlig forskning är och även klargöra för vilken forskningsmetod jag kommer att använda mig av. Sedan kommer jag att be-skriva hur de två olika inspelningsteknikerna fungerar i detta arbete. Konstnärlig forskning
I detta arbete kommer jag att använda mig av konstnärlig forskning som antyder till och tillhör det konstnärliga området. I Bouijs (2006) artikel om konstnärlig forskning beskri-ver han begreppet konstnärlig forskning och att det består av två delar, konstnärlig och forskning. Ordet konstnärlig betyder i forskningssammanhang att gestalta något men att det görs utifrån musikerns individuella erfarenheter. Medan forskning kan beskrivas som metodiskt och systematiskt granska för att komma fram till om något som möjligen är objektivt sant eller sakligt redovisat och argumenterat för. Målsättningen med konstnärlig forskning är att den ska utveckla både vetenskaplig och konstnärlig kompetens men också integrera vetenskapliga och konstnärliga färdigheter i en uppsats eller i en samlad fram-ställning. Tre exempel på detta är för att kunna öka den samlade kunskapen genom grän-söverskridande och mänsklig upplevelse mellan vetenskap och upplevelse, att främja ut-vecklingen inom olika konstområden och att berika grundutbildningen inom det konst-närliga området.
Jag kommer i min undersökning därför använda mig av befintliga begrepp och mina egna erfarenheter och tolkning vid analys av de klingade slutresultaten. Min erfarenhet av de två olika inspelningsteknikerna kommer ligga till grund för arbetets tema och syftet med arbetet är komma fram till vilken av de två olika inspelningsmetoderna passar mig bäst för framtida inspelningar. Kvalitativ metod Det finns olika metoder att använda sig av när man bedriver forskning men det be-ror på vad man undersöker. Det finns antingen kvalitativ eller kvantitativ metod. Kvantitativ metod används oftast när man behöver samla in data från olika objekt, undersöker statistiska mönster och avvikelser från dessa och utifrån det dra en ge-mensam slutsats (Alvehus, 2019).
När det kommer till kvalitativ metod så menar Alvehus (2019) att den metoden intresserar sig för meningar, eller innebörder, snarare än för statistiskt verifierbara samband. Det betyder dock inte att allt som har med kvantitet att göra är oväsentligt men i en mindre utsträckning. ”Kvalitativ metod” är ett begrepp som innefattar många, sinsemellan olika, varianter.
Ett centralt begrepp som Alvehus (2019) tar upp i sin beskrivning om kvalitativ metod är ordet tolkning. Han menar att kvalitativ forskning är tolkande forskning. Poängen med tolkning i kvalitativ forskning är inte att man själv, som uttolkare, ska förstå. Man ska snarare bidra till en mer generell förståelse av ett fenomen; med det menas att utöka den tolkningsrepertoar som vetenskapen har tillgänglig och ge en tolkning på ett fenomen som är av intresse för andra som är intresserade av samma ämne.
Alvehus (2019) menar också att kvalitativ forskningsmetod är mer bunden till vad för ambitioner jag som författar har för min studie snarare än att den ska vara bunden till vissa specifika metodtekniker så som exempelvis intervjuer. Även om det är vanligt fö-rekommande så det inte centrala metoder för den kvalitativa forskningen. Det är alltså mer fokuserat på en viss typ av intresse för vad man som forskare vill ha sagt och vilken typ av forskning man vill bidra till.
Den kvalitativa forskningen passar därför bäst till mitt arbete då jag kommer att använda min egna erfarenhet för att tillämpa de två olika inspelningsmetoderna och utifrån det göra en tolkning på det klingande resultatet då det ligger i mitt eget intresse.
Arbetsgång för den praktiska delen
För att besvara mina frågeställningar kommer jag att spela in en egenskriven rocklåt som heter Mother Earth med hjälp av två olika inspelningstekniker, nämligen på- läggsinspelning och liveinspelning. Detta kommer att resultera i två olika färdiga va-rianter av låten som jag sen med hjälp av den litteratur och de begrepp jag har valt ut, analysera, för att komma fram till vad som passar mig bäst för framtida inspel-ningar. Jag har valt att använda mig av dessa två inspelningsmetoderna just för att det blir, för mig, enklast att kunna redogöra vad som passar mig bäst i slutändan. Jag kommer nu beskriva de två olika inspelningsteknikerna och referera påläggsin-spelningen med metod 1 och liveinspelningen med metod 2.
Metod 1: Den första inspelningstekniken jag använde mig av var påläggsinspel- ningen. Det första jag valde att spela in till låten var trummorna då jag var inspel-ningstekniker och producent och Hampus Larsson spelade trummor. Vi använde oss av 20 mikrofoner; över- och under på pukorna och virveln, två mikrofoner på kicken, en till hi-hat, ett par överhängsmikrofoner, ett par golvmikrofoner, ett par rumsmikrofoner och ett par takmikrofoner. Vi valde att ha många mikrofoner på denna truminspelningen för att försöka få en så bra inspelning och ha så många val-möjligheter som möjligt i efterhand. Därefter valde jag att spela in alla gitarrer som ligger på låten. Under denna inspelningen var jag själv producent, inspelningstekni-ker och musiker. Jag började med att spela in rena signaler för att sen återförstärka signalerna ut igenom en förstärkare för att fokusera på att det skulle bli rätt gitarr-ljud. Efter gitarrinspelningen valde jag spela in bas. Under basinspelningen var jag inspelningstekniker och producent medan Wictor Helgesson spelade bas. Även här började vi med att spela in en ren signal för att efteråt återförstärka signalen ut ige-nom en basförstärkare med hjälp av Wictors pedaler. Efter att Wictor hade spelat in basen på påläggsinspelningen gick jag vidare och spelade in flygel. Under flygelin-spelningen spelade jag själv in flygeln, var inspelningstekniker och producent. Jag använde mig av ett par närmikrofoner och ett par rumsmikrofoner. Efter det spelade
jag in kören till låten som kommer in under sticket och slutet av låten. Då var jag inspelningstekniker och producent. Till sista spelade jag in sången till låten vilket jag gjorde själv. Jag var även inspelningstekniker och producent och använde mig av en kondensatormikrofon. Metod 2: Under denna inspelningen spelade vi in allt live i studion. Under metod två var jag bandledare, sångare, gitarrist och producent medan Adam Olsson var inspel-ningstekniker. Tillsammans med mig i studion var Wictor Helgesson basist och sjöng stämsång, Henrik Westberg leadgitarrist och sjöng stämsång och Hampus Lar- sson spelade trummor. På denna inspelningen valde jag att placera in båda gitarr-förstärkarna i en annan studio än trummorna och sången. Basen spelades in med en ren signalen in i en DI-box för att sedan ha möjlighet i efterhand att återförstärka hans bas. Trummorna under denna inspelning mickades upp med närmikrofoner, dock inte under pukorna men över och under på virveln. Ett par överhängsmikrofo-ner och ett par rumsmikrofoner. All sång var även inspelad i samma studio som trummorna. Båda metoderna var inspelade på musikhögskolan i Örebro, i studio 1, studio 2 och studio 3. Teori kopplat till metod Jag har valt att handplocka de begrepp jag har tyckt känns mest väsentligt för mitt arbete och som kommer ligga till grund för min undersökning. Det begrepp jag har valt att använda för att analysera mitt resultat är bland annat isolate (isolera). Precis som Huber & Runstein (2010) säger så betyder isolate att på bästa sätt försöka få så lite läckage emellan olika ljudkällor som möjligt. Exempelvis, att på bästa sätt isolera det ena instrumentet från det andra instrumentet så att mik-rofonerna endast tar upp från det instrumentet det är menat att ta upp ifrån. Detta kan vara svårare att jobba med under en liveinspelning. Overdubbing är ett begrepp som också Huber & Runstein (2010) tar upp. Som på svenska heter pålägg eller dubbning, som betyder att när man väl har spelat in grun-den till en låt så kan man i efterhand lägga på eller spela in ytterligare lager på det redan inspelade materialet. Då är det vanligt att musikerna använder sig av ett par hörlurar för att höra det redan inspelade materialet och även för att undvika läckage ifrån hörlurarna. Dubbning är något jag använder mig av i metod 1 och kommer ha en viktig roll i mitt beslut om vilken inspelningsteknik som passar mig bäst. Ett annat begrepp jag kommer ta upp är definition, vilket betyder hur lätt man kan urskilja ett enskilt instrument i en ljudbild i relation till den hela ljudbilden (Mynett, 2017). Ett begrepp som Mynett (2017) tar upp är proximity vilket jag har nämnt innan, be-tyder att högfrekvent energi avtar snabbare än lågfrekvent energi som kan färdas längre sträckor och genom fysiska objekt, vilket leder till att vi upplever ljud med
högfrekvent material mycket närmre oss fysiskt. I mitt klingande resultat kommer detta vara ett intressant begrepp att tillämpa. Det sista begreppet jag kommer att använda mig av i mitt resultat är maskering som betyder att ett starkt ljud maskerar ett svagare ljud, speciellt när de ligger i samma frekevensområde Huber & Runsteins (2010). När de båda metoderna är inspelade och klara för lyssning kommer jag att lyssna igenom dem och utifrån de begreppen jag har tagit upp, analysera, och komma fram till vilken inspelningsteknik som passar mig. Och för min egen vinning veta vad som passar mig bäst för framtida inspelningar.
RESULTAT
Jag kommer att inleda resultat-delen med att redogöra exakt hur jag gick tillväga när jag spelade in de två olika metoderna. Därefter, i resultatpresentationen kommer jag att ge övergripande tankar om de två olika metoderna. Efter det kommer jag att framföra mina tankar kring de båda metoderna utifrån de begrepp jag har tagit upp under bakgrundsav-snittet. Under resultatanalys-avsnittet kommer jag att jämföra, analysera och diskutera varför resultatet blev som det blev. Avslutningsvis kommer jag att ge en sammanfattning på mina tankar och analyser av resultatet, metod för metod, för att sedan kunna ge svar på mina frågeställningar. Tillvägagångssätt och genomförande Metod 1 Den första metoden jag spelade in var den när jag använde mig av påläggsinspel-ningen. All inspelning till denna låt spelades in genom ett SSL-bord1 med undantag pianot som var inspelat med ett API-bord2. Denna inspelning genomfördes under höstterminen 2019 men med tanke på att det var en påläggsinspelningen så spela-des alla instrument in olika dagar under terminen. Jag började med att spela in trummorna först med hjälp av Hampus Larsson bakom trumsetet samt mig själv som inspelningstekniker och producent. Jag valde då att använda mig av 20 stycken mikrofoner. Följande mikrofoner användes för respek-tive trumma: - Virvel topp: 1 Shure SM57 & 1 AKG C480 - Virvel under: Shure SM7B - Kick: Sennheiser e902 & EV RE20 - Hihat: AKG c414 EB - Puka 1: Sennheiser MD 421 - Puka 1 under: Shure SM57 - Puka 2: Sennheiser MD 421 - Puka 2 under: Shure SM57 - Puka 3: Sennheiser MD 421 - Puka 3 under: Shure SM57 - OH: Neumann KM184 (AB-mickning3 ca 1 meter mellanrum) - Golv: 2 Gefell M 930 - Rum: Neumann TLM170 R Blumlein-mickning4) - Tak: 2 AKG C480 (AB-mickning ca 5 meter mellanrum) Och det trumset som användes var: 1 SSL-bord - Solid State Logic, en inspelningskonsol som används vid inspelning 2 API-bord - API 1608, inspelningskonsol, som används vid inspelning
3 AB-mickning - En stereomikrofonsteknik då man har två mikrofoner på olika avstånd från
varandra för inspelning
4 Blumlein-mickning - En stereomikrofonsteknik då man har två mikrofoner som tar upp ljud
Trumset: Tama Starclassic Birch. Storlekar: 10x8, 12x9", 14x12", 22x20" Skinn pukor: Evans Onyx Black Skinn Bastrumma: Evans EMAD2 Clear Virvel: Tama Starphonic Maple Storlek: 14x6" Skinn: Evans Coated Genera HDD Dry
Cymbaler: Meinl Byzance Jazz Thin Hihat 14", Meinl Byzance Jazz Medium Thin Crash 18", Meinl Byzance Vintage Crash 18", Sabian Vault Artisan Light Ride 22”. Jag valde också att lägga distressor5 på rumsmikrofonerna för att få ett mer kompri- merat rumsljud. Vi spelade in ca 5 tagningar. Därefter gick jag igenom alla tagning-arna för att få ut det bästa av inspelningen och efter det beat-detecade6 jag trum-morna. Efter truminspelningen spelade jag in elgitarr och använde mig då av dubbning. Jag började med att spela in gitarr med en ren signal för att sedan återförstärka den rena signalen, vilket betyder att jag skickar ut den rena gitarrsignalen genom en riktigt förstärkare med mina pedaler. Detta för att lättare kunna fokusera på att hitta ett bra gitarrljud. Jag spelade då in kompgitarren med en Gibson ES-335 och leadgitar-ren med en Gibson Les Paul Junior med Ernie Ball-strängar på båda gitarrerna. Efter att jag hade spelat in den rena signalen ställde jag upp en Vox-förstärkare och bör- jade leta efter det rätta ljudet till låten. Jag använde mig av följande mikrofoner un-der gitarrinspelningen: - 1 Shure SM57 - 2 Royer Labs R121 Huber & Runstein (2010, s. 494) föreslår att spela in i mindre förstärkare med högre kvalitét då den integrerar en kraftig ökning i svarområdet runt 4 till 5kHz, vilket hjälper till att ge den ett rent och öppet ljud. Användning av en större förstärkare är ovanligare i ett inspelningssammanhang då det är svårare att kontrollera ljudet i studion och i mixen. Därför valde jag att använda mig av en VOX AC 15 förstärkare med en SM57a som jag placerade mitt framför konan och en Royer 121:a som jag placerade snett åt sidan till konan. Båda mikrofonerna var ca 5-7 cm ifrån konan. Huber & Runstein påpekar också att” For a brighter sound, the mic should face di-rectly into the center of the speaker's cone. Placing it off the cone's center tends to produce a more mellow sound while reducing amplifier noise” (2010, s. 495). Med denna kunskapen plus egen erfarenhet valde jag just denna mikrofonplacering. Den andra Royer 121:an hade jag precis bakom förstärkaren bara för att experimentera och se om det blev bättre. När jag väl sen återförstärkte gitarrerna använde jag mig av dessa pedaler: 5 Distressor - En hårdvarukompressor som används vid inspelning för att komprimera dy-namiken
- Boss BC-2 (Combo Drive7)
- Boss CS-3 (Compression/Sustanier8)
- Boss PH-3 (Phase Shifter9)
Phase Shifter pedalen använde jag mig endast under sticket av låten medan combodrive-pedalen och kompressorn/sustainer var igång hela tiden. Gibson 335:an har två stycken humbucker-mikrofoner och Les Paul Juniorn har en P90-mikrofon. Efter gitarrinspelningen gick jag vidare till att spela in bas som spelades av Wictor Helgesson. Vi valde att göra samma upplägg här genom att först spela in en ren sig-nal för att sedan återförstärka den ut genom en Ampeg-basförstärkare. När Wictor spelade in basen vilket för övrigt var en Fender p-bas med Roundwound-strängar använde vi oss utav Shadow Hills-preamp10 då den är bra för inspelning av bas. Där-efter riggade vi upp basförstärkaren med följande mikrofoner: - 1 Sennheiser e902 - 1 SM57 - 1 SM7B Jag valde att ha tre mikrofoner även här för att se vilka mikrofoner som var bäst lämpade för låten. Alla tre mikrofonerna var alla placerade med ca 5 cm avstånd från konan med riktning precis framför konan. Under återförstärkningen använde vi oss av följande pedaler: - Darkglass Alpha Omega11 Nästa instrument som skulle komma att spelas in var en Yamaha flygel. Jag använde mig då av ett stereopar Neumann KM184 med en ORTF-uppmickning12. Undantag ifrån denna inspelning var att jag gick igenom ett API-bord och inte igenom ett SSL-bord. Efter inspelning av piano gick jag vidare med att spela in en kör som bestod av två tjejer och fyra killar. Jag bestämde mig för att använda ett stereopar AKG C414 med en AB-uppmickning på 3 meters mellanrum. Kören stod som en halvmåne runt mik-rofonerna och jag tog 7 dubbar för att få till ett större och maffigare körpaket.
7 Combo Drive - En gitarrpedal som ger gitarrsignalen crunch, overdrive eller rent ljud 8 Compression/Sustanier - En gitarrpedal som får gitarrsignalen att komprimeras och hållas ut
längre
9 Phase Shifter - På svenska kallad fasförskjutare som är en gitarrpedal som ger gitarrsignalen,
beroende på inställning på pedal, en fasförskjuten effekt på gitarrljudet.
10 Shadow Hills-preamp - En mikrofon-preamp som används vid inspelning. 11 Darkglass Alpha Omega - En baspedal som får bassignalen att dista
12 ORTF-uppmickning - En stereomikrofonsteknik då man har två mikrofoner som är placerade
Därefter spelade jag in den slutliga leadsången då jag använde mig utav följande ut-rusning: - 1 AKG c414 EB - Universal Audio Teletronix LA-2A Jag spelade in leadsången och därefter dubbade jag leadsången två gånger på alla refränger för att få alla refränger att lyfta lite extra. Metod 2 När vi spelade in metod 2 av Mother Earth bestod uppsättningen av mig (kompgitarr & sång), Henrik (leadgitarr & stämsång), Wictor (basgitarr & stämsång) och Hampus (trummor). Metod 2 spelades in igenom ett SSL-bord. Vi spelade in denna versionen den 21/2/20. Något som jag ska kommentera innan jag går in på hur vi spelade in denna metod är att vi hade ett backtrack vid inspelningen som vi alla hade i våra lurar när vi spelade in det live i studion. I backtracket låg det körpaket som jag spelade in ifrån metod 1. Det som också låg i backtracket är alla de syntar och effekter som ligger program-merade i låten och som inte kan spelas live. Min utrustning under inspelningen av metod 2 var följande: - Gibson Les Paul Junior - Boss BC-2 (Combo Drive gitarrpedal) - Boss CS-3 (Compression/Sustanier gitarrpedal) - Fender Classic förstärkare - Shure SM 58 (sångmikrofon) Henriks utrustning under inspelning av version 2 var följande: - Tom Anderson guitarworks classic S-gitarr - Mesa Boogie mark v 35W combo-gitarrförstärkare - Line6 hx stomp-gitarrpedal Wictors utrustning under inspelning av version 2 var följande: - Fender P-bas - DI-box för att sedan återförstärka signalen i efterhand med en Darkglass Alpha Omega-baspedal - SM58 (sångmikrofon) Hampus utrustning under inspelning av metod 2 var samma utrustning som använ-des under metod 1. Medan vi alla stod i en cirkel med ansiktena mot varandra så hade vi placerat in gitarrförstärkarna i ett annat rum. Väl inne i det rum förstärkarna var placerade
skärmade vi av de två olika förstärkarna med isoleringsväggar. Båda förstärkarna hade varsin Shure SM57 mikrofon och varsin Royer Labs R121 mikrofon. Alla mik-rofonerna var riktade mitt framför konan med ca 5 cm avstånd till konan. Väl inne i inspelningsstudion mickade vi upp trummorna med följande mikrofoner: - Virvel topp: Shure SM57 - Vivel under: Shure SM7B - Kick: Sennheiser e902 - Puka 1: Sennheiser MD 421 - Puka 2: Sennheiser MD 421 - Puka 3: Sennheiser MD 421 - Hihat: AKG c414 EB - OH: Neumann KM184 (AB-mickning, ca 1 meters mellanrum) - Rum: AKG c414 EB (AB-mickning, ca tre meters mellanrum) När det kommer till inspelningen av basen valde vi att spela in den genom en DI-box för att sedan återförstärka signalen. När vi väl återförstäkte basen använde vi oss utav exakt samma utrustning som vi gjorde i metod 1. Efter att de två metoderna var inspelade så fick Adam Olsson i uppdrag att mixa båda låtarna.
Resultatpresentation
Övergripande intryck
I metod 1 tycker jag det var ett bra tryck i trummorna, speciellt i virveln och kicken som kom igenom mixen tydligt. Jag tycker det fanns tydlig närhet och definition i trumsetet. Den här metoden kändes som att gitarrerna och basen skapade en vägg av ljud men i den positiva bemärkelsen då jag kände att det blev mer driv i låten. Däremot kan jag tycka att basen maskerade endel element i låten, då basen var väldigt distad och bredde ut sig fre-kvensmässigt. Jag kan också tycka efter ett par lyssningar att sången kan vara en aning svårt att höra och detta också lite på grund av att andra ljudkällor bråkar om samma fre-kvensområde. Precis som Ruber & Runstein (2010) säger så kan det delvis ha med en viss maskering att göra och att det ibland krockar med andra element i låten. Generellt sätt så är basen lite väl stark i vissa partier och kan då tycka att det blir svårt att höra vissa andra element i låten som jag kan tycka ska få en högre fokusgrad, speciellt i sticket när kören och virveltrumman kommer in.
Metod 2 har också ett bra tryck men trummorna har inte riktigt samma närhet och definition som på metod 1. I denna metod låter det som att Adam har mixat in mer av rummet, vilket inte bara innefattar att det kommer trummor in i rumsmikrofo-nerna utan även sången. Jag tycker ändå att sången fick en bra plats i denna mixen, dock inte på riktigt samma nivå som i metod 1. Något jag tyckte var bättre i denna metoden var att det var en tydligare definition i de båda gitarrerna och basen vilket jag inte uppfattade lika tydligt metod 1. Isolering I metod 1 tycker jag generellt att det är en ren och klar ljudbild. Den enda inspel-ningen under påläggsinspelningen jag har fått jobba med isolering är trummorna. Allt annat i låten är som sagt pålagt i efterhand. Enligt min uppfattning när jag lyss-nar på låten så kan jag tycka att det blir en klarare ljudbild när jag har separerat de olika instrumenten och spelat in de i olika etapper. Min uppfattning om isolering när jag lyssnar på metod 2 är att den är väldigt bra, även på denna metod. Däremot är det möjligt att det är visst läckage mellan de två olika gitarrförstärkarna och att sången läcker in i rumsmikrofonerna men inget som jag märkte av när jag lyssnar igenom metod 2 i högtalarna. Dubbning Intrycket jag får när jag lyssnar på metod 1 är att det är en klar ljudbild. När jag lyssnar på låten så känns det som att det är bra kraft i denna metod och att basen och gitarrerna skapar mer en vägg av distorsion, vilket jag hör tydligt efter 0:58 i låten. Men även de dubbningar som är på kören när den kommer in i sticket (2:55) känns storslaget och stort. Intrycket jag får av metod 2 är att det inte är samma kraft och driv som det är i metod 1. Om jag jämför de båda metoderna så känns det som att gitarrerna och basen inte
bildar samma distade vägg. Jag upplever det som både bra och dåligt men att det beror på vad man är ute efter. Det tappar lite kraft tycker jag men det blir en förbätt-rad tydlighet vilket jag kommer in på under begreppet definition. Definition Min uppfattning när det kommer till definition på metod 1 är att trumsetet, syntarna och sången kommer fram med tydlig definition med undantag från vissa partier i sången. Och som jag nämnt innan tycker jag att gitarrerna och basen under större delen av låten är svårt att utskilja och det låter som det inte har samma tydliga defi-nition som de andra elementen i låten. Min upplevelse i metod 2 är att jag hör en betydligt tydligare definition mellan gitar-rerna och basen. Det är inte samma kompakta ljudvägg på gitarrerna och basen som det är på metod 1 men däremot tycker jag det är en förbättrad definition på metod 2 när det kommer till den aspekten. Jag hör tydligt de båda gitarrerna, en panorerad till vänster och en panorerad till högra sidan i ljudbilden och basen hör jag tydligt i mitten. Det hör jag speciellt vid 1:31. De båda metoderna har bra definition i trum-setet men jag skulle vilja påstå att jag upplever en aningen bättre definition i metod 1. Och generellt sett över låten så tycker jag att metod 1 låter mer limmad än metod 2. Närhet I metod 1 upplevde jag att trumsetet hade en bra balans och jag tycker både kick, virvel och pukor hade bra närhet. Speciellt vid 2:40 hör man närheten i pukorna och jag upplever att de skär igenom mixen och skapar en tydlig närhet. Generellt över hela låten tycker jag att det är en bra närhet. Även om definitionen och separationen mellan bas och gitarrer är lite svårt att urskilja tycker jag att det ändå finns en när- het, speciellt vid 2:07 då basen spelar i bryggan. Även sången och körpaketet gene-rellt upplever jag lysa igenom med närhet. I metod 2 upplever jag generellt inte riktigt samma närhet som jag gör i metod 1. Det tänkte jag speciellt på i trumsetet, vid 1:55 när jag jämförde det två olika metoderna. Inte för att jag tycker det låter dåligt men metod 2 lever inte riktigt upp till samma nivå som metod 1. Däremot tyckte jag gitarrerna och basen har en tydligare närhet i relation till vad trummorna har. Maskering I metod 1 upplever jag att basen ibland maskerar andra element i låten. Det kanske också beror på vilket system man lyssnar i eller om man lyssnar i lurar men i sticket, vid 2:41 kan jag tycka att basen maskerar kören och flygeln en aning men också vir-veltrumman som kommer in runt 3:00, trots att de nödvändigtvis inte behöver ligga på samma frekvens. Jag upplever också att basens distorsion maskerar gitarrerna en aning och detta genom större delen av låten bortsett ifrån gitarrsolot i slutet. Utöver det tycker jag det låter bra.
I metod 2 tycker jag att basen inte maskerar alls lika mycket som den gör i metod 1. Flygeln och kören kommer fram tydligare i sticket och vid 2:55 hör man hur virvel-trumman kommer in utan att bli maskerad av basen och dess frekvenser. Resultatanalys Isolering Huber & Runstein (2010) menar att, på bästa sätt, försöka få så lite läckage emellan olika ljudkällor som möjligt vilket i min mening fungerade bra under metod 1. Ef-tersom allt var inspelat i olika etapper så bidrog det till att jag inte behövde bry mig om isolering förutom trummorna, då jag hade 12 närmickade mikrofoner på de olika trummorna vilket då blir en utmaning att försöka undvika läckage dem emellan och isolera trumsetet på bästa sätt. Även om det är läckage trummorna emellan så är det inget jag uppfattade i ljudbilden. Enligt min analys är det är såpass klar och tydlig ljudbild delvis på grund av att det var inspelat i olika etapper men också att det är en bra mix med bra separationer mellan de flesta instrumenten. När jag lyssnade igenom metod 2 så tycker jag att även denna metod lät väl isolerad och jag hade svårt att urskilja läckage mellan de olika instrumenten, även om det var inspelat live. Enligt min analys så beror det på att de båda gitarrförstärkarna var placerade i en separat studio och Wictor, som spelade bas, spelade in en ren signal genom en DI-box. När det kommer till sången så tycker jag även den lät bra och iso-lerad. Anledningen till det kan vara att jag använde mig av en dynamisk mikrofon som till skillnad från en kondensatormikrofon som tar upp mer av omgivningen. Dubbning När jag lyssnade på metod 1 så tyckte jag att gitarrerna och basen bildade en tjock ljudvägg av distorsion. Den största bidragande faktorn till varför det låter så kan vara för att gitarrerna är dubbade vilket leder till att det låter större och bredare. Även körerna lät storslagna och detta också enligt mig är det på grund av de antalet dubbningar vi gjorde under påläggsinspelningen.
När jag lyssnade igenom metod 2 så tyckte jag att gitarrerna och basen inte alls samma tjocka vägg som det var på metod 1, vilket enligt min uppfattning kan bero på att gitarrerna inte var dubbade under denna inspelning utan det var endast två gitarrer som var panorerade ut, en till höger och en till vänster. Definition Som tidigare nämnt så är definition viktigt för att höra tydligheten och kunna urskilja de olika elementen i låten (Mynett, 2017). I metod 1 tycker jag att trummorna har en tydlig och bra definition vilket jag tror kan beror på att vi gjorde en såpass bra och stor truminspelning och grundmaterialet var bra redan innan det blev mixat. En annan anledning till varför jag tror det låter som trummorna har bra definition är för att det är inspelat separerat ifrån alla andra instrument och därför blir det inget
läckage, tack vare att det var inspelat med påläggstekniken, vilket gäller alla instru-ment under denna inspelningen. Däremot tycker jag att gitarrerna och basen inte har lika bra definition i förhållande till varandra. Jag tror det beror på att gitarrerna är dubbade fyra gånger plus att det är endast jag som har spelat in gitarrerna vilket kan betyda att det blir samma spelstil på de fyra gitarrspåren, vilket resulterar i att de låter i princip identiska med varandra. När jag lyssnar på metod 1 så låter det som att det är en tjock ljudvägg som bildas mellan gitarrerna och basen vilket kan bero på att de båda instrumenten har väldigt mycket distorsion, plus att gitarrerna som sagt är dubbade. Det blir då svårare, enligt min tolkning, att urskilja vad som är vad och därför känner jag att det tappar en aning definition. Varför det är bra defi-nition i sången i jämförelse med metod 2 kan bero på att jag använder mig av en kondensatormikrofon på metod 1 vilket enligt mig ger ett mer detaljrikare och klart sångljud. I metod 2 tycker jag att gitarrerna och basen hade tydligare definition än vad det var på metod 1. Enligt min uppfattning beror det på att, för det första, gitarrerna var inte dubbade, för det andra, de två gitarrerna var hårt panorerade, en till höger och en till vänster och för det tredje kan det också bero på att det är någon annan som spe-lar den andra gitarren. Till skillnad från metod 1 så spelar Henrik gitarr i metod 2 vilket betyder att han har ett annat spelsätt, annan gitarr, andra strängar och en an-nan förstärkare vilket enligt mig gör så definitionen mellan min gitarr och Henriks gitarr bli allt tydligare. Trummorna tyckte jag hade snarlik definition. Det som skiljer de två olika metoderna åt kan bero på att det lät som det var mer rumsmikrofoner i metod 2 och mindre närmickade mikrofoner vilket kan få en känsla att man tappar en aning definition och tydlighet i anslagen på trummorna. Närhet Som nämnt i resultatpresentationen så tycker jag, när jag lyssnade på metod 1 att det var en tydlig närhet i trumsetet. I och med ljud som har stark volym i de högfre-kventa områdena så uppfattas det som en tydligare närhet. Därför vill jag påstå att kick, virvel och pukorna skar igenom mixen på ett snyggt sätt, bland annat på grund av att klicket i kicken och transienterna i både virvel och pukor ligger i det högfre-kventa registret. Jag vill påstå att det grundar sig i att det är bra uppmickat redan vid inspelning, att Adam har valt att använda sig mer av närmikrofonerna i metod 1 och att Adam har förvaltat grundmaterialet bra i mixen. Det är enligt min tolkning varför närheten är så bra i metod 1. Även när det kommer till sången så har den också en bra närhet just för, enligt min uppfattning, att den bland annat var inspelad med en kondensatormikrofon som då får sången att bli mer detaljrikt enligt mig. För den kändes väldigt närvarande i det högfrekventa registret. Varför basen och elgi-tarrerna hade närhet tror jag beror en del på att dess övertoner befinner sig i de högfrekventa registren. I metod 2 får jag inte lika mycket känsla av närhet som jag får på metod 1. Det jag tänker på är bland annat trummorna som jag tycker har mindre närhet än i metod 1. Det kan bero på att Adam har använt sig mer av rumsmikrofonerna vilket enligt
min tolkning kan betyda att transienterna inte blir lika tydliga i och med att närmik- rofonerna inte används lika mycket. För det är just i trummans transient som när-heten ligger och om man då använder sig mer av rumsmikrofonerna så tappar man lite av närheten. Däremot tycker jag att gitarrerna och basen har fått en bra närhet vilken kan bero på att definitionen är tydlig och dess övertoner ligger som sagt i det högfrekventa registret. Maskering
I metod 1 upplevde jag att basen ibland maskerade andra element i låten. Jag tror det kan bero på att basen helt enkelt är för hög i volym på vissa ställen, speciellt i sticket som är vid 2:41. Jag tror inte det hade blivit lika mycket maskering om man skulle automatisera ner basen i volym under sticket i metod 1. Jag upplever även att basen maskerar gitarrerna under vissa delar av låten på grund av att de båda instru-menten har mycket distorsion och bråkar ibland om samma frekvensområde med tanke på övertoner. I metod 2 känns det som att basen inte maskerar lika mycket som det gör i metod 1. Det kan bero på att nivån är jämnare på basen igenom hela låten. Den har även en bättre definition vilket får den att stå mer för sig självt och undviker därför att maskera andra element i låten. Det hör man tydligast i sticket när virveltrumman kommer in vid 2:55. Den hörs mycket tydligare i metod 2 och det kan vara på grund av en jämnare nivå på basen.
Sammanfattning
