Akademin för Utbildning, Kultur och Kommunikation
Matematikläxa
– en jämförelse mellan föräldrars och
pedagogers perspektiv
Författare: Susanne Karlsson
Examensarbete för lärarutbildning Handledare: Andreas Ryve
Sammanfattning
Syftet med mitt arbete är att jämföra pedagogernas och föräldrarnas syn på
matematikläxor. Jag har valt en kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger, föräldrar samt elever. Resultaten visar att föräldrarna är positiva till läxor, så länge de inte tar för mycket tid. Det är vanligt att föräldrarna känner att de inte klarar av att hjälpa sina barn i matematiken. Det beror dels på att kunskapen saknas, men även på grund av att sättet att räkna har förändrats. Pedagogerna anser att det är viktigt med en genomtänkt matematikläxa och att det framför allt ska vara en repetition av sånt eleverna redan kan, samt en viktig förberedelse inför de högre åren i skolan då arbetsbördan blir tyngre. De ser också läxor som en viktig del av att eleven ska lära sig att ta ansvar. I diskussionen tar jag upp läxornas för- och nackdelar och
betydelsen av att pedagogen har en bra rutin för läxan och noga ser till varje individs förutsättningar.
1. INLEDNING ... 4
1.1.SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 4
1.2ARBETETS DISPOSITION ... 4
2. TIDIGARE FORSKNING OCH STYRDOKUMENT ... 5
2.1VAD MENAS MED LÄXA? ... 5
2.2VAD SÄGER LÄROPLANERNA OM LÄXOR? ... 6
2.3EN ELEVS ARBETSSITUATION ... 7
2.4TANKEN BAKOM LÄXAN ... 7
2.5DILEMMA MED LÄXAN ... 8
3. METODOLOGI ... 9
3.1VAL AV METOD ... 9
3.2INTERVJUERNAS KONTEXT ... 10
3.3ETIK OCH FORSKNING ... 10
4. RESULTAT ... 11
4.1ELEVERNAS UPPFATTNING OM LÄXOR OCH MATEMATIK ... 11
4.2FÖRÄLDRARNAS SYN PÅ LÄXORNA ... 14
4.3LÄXAN UR PEDAGOGERNAS PERSPEKTIV ... 17
5. SLUTSATS... 20
5.1ANSER FÖRÄLDRARNA ATT LÄXORNA ÄR NÅGOT POSITIVT ELLER NEGATIVT OCH HUR PÅVERKAR DET FAMILJENS FRITID? ... 20
5.2ANSER FÖRÄLDRARNA SJÄLVA ATT DE HAR TILLRÄCKLIGA KUNSKAPER I MATEMATIK FÖR ATT KLARA AV ATT HJÄLPA SINA BARN MED LÄXLÄSNINGEN I MATEMATIK? ... 21
5.3VAD ANSER PEDAGOGERNA ÄR MÅLET MED MATEMATIKLÄXORNA? ... 22
5.4FINNS DET NÅGON RISK ATT MAN LÄGGER ÖVER ALLT ANSVAR FÖR LÄXORNA PÅ FÖRÄLDRARNA, SÅ SOM STENDRUP MENAR I SITT UTTALANDE? ... 22
1. Inledning
Läxor är något som länge har diskuterats och ifrågasatts inom skolan. I läroplanerna har det skiftat flera gånger om läxor är något som bör finnas med i skolan eller inte. Som gällande läroplan ser ut i dagsläget är det i stort sett upp till lärarna själva att avgöra läxornas vara eller icke-vara.
Jag anser att läxor i huvudsak är något positivt, men inte alltid och inte för alla. Det är viktigt att se till individens förutsättningar, både kunskapsmässigt och hur det ser ut på hemmaplan. Något som jag har funderat på är om matematikläxor verkligen leder framåt och utvecklar eleven, vilket jag hoppas och tror att tanken med läxor ändå ska vara. Matematik är ett speciellt ämne och vissa delar är mer lämpade som läxor än andra. Räknefärdighet och tabellträning är antagligen bättre lämpade som läxor än t.ex. problemlösning och uppgifter som kräver matematiskt-logiskt
resonemang, där man oftare behöver pedagogens handledning.
Jag minns att mina föräldrar hade svårt att hjälpa mig i ämnet redan i mellanstadiet, eftersom vi räknade på ett annat sätt jämfört med hur de gjorde när de gick i skolan. Nu hade jag det ganska lätt för mig i matematik, men om det hade varit tvärtom, hur hade jag då gått tillväga?
Det är svårt att gå vidare framåt i matematik om man saknar tidigare grundläggande begrepp. Något man kan fundera på är huruvida läxor i matematik är en bra
inlärningsmetod eller inte. Det är utifrån dessa funderingar jag vill studera
matematikläxans innebörd och framför allt ta del av föräldrarnas och pedagogernas, men även elevernas egna tankar och erfarenheter om läxorna.
1.1. Syfte och frågeställningar
Mitt syfte är att studera föräldrarnas och pedagogernas perspektiv på läxor i matematik och jämföra dessa.
Hur ser föräldrarna på läxorna?
På vilket sätt anser föräldrarna att barnens läxor påverkar barnets fritid och resten av familjen?
Hur skiljer sig pedagogernas syn på läxorna från föräldrarnas och vad är syftet med matematikläxan?
1.2 Arbetets disposition
Mitt arbete består av sex delar. Jag kommer i mitt arbete att inleda med att berätta varför jag valt att arbeta med ämnet läxor och varför jag tycker det är intressant att undersöka. Därefter beskriver jag mitt syfte och preciserar mitt arbete genom frågeställningar.
Jag fortsätter min undersökning genom att i avsnittet, Tidigare forskning, ta upp vad som hittills är skrivet om läxor och ta upp det som känns relevant för min studie. Jag
reder ut begreppet läxa och fortsätter med att behandla kursplaner och andra styrdokument. Jag tar upp hur elevens arbetssituation ser ut och avslutar med att redogöra för Dilemmat med läxan och Tanken bakom läxan.
I nästa avsnitt, Metodologi, beskriver jag varför jag valt en kvalitativ metod i min studie om läxor i matematik och beskriver sedan intervjuernas kontext.
Därefter följer avsnittet Resultat, där jag rapporterar om de resultat jag fått fram i mina intervjuer med pedagoger, elever och föräldrar, och hur de från olika perspektiv ser på läxorna.
Mitt femte avsnitt är Slutsats. Min avsikt med den här delen är att svara på mina frågeställningar och tillsammans med resultatet av mina intervjuer, dra slutsatser utifrån det.
Min avslutande del är Diskussion. Här kommer jag att resonera kring min inledning och tankarna jag hade om matematikläxor och sedan koppla ihop dem med varandra. Jag avslutar med att ge förslag på vidare studier.
2. Tidigare forskning och styrdokument
2.1 Vad menas med läxa?
För att fortsätta mitt arbete vill jag först reda ut begreppet läxa. Det finns många åsikter om vad som egentligen menas med en läxa. Här har jag valt att återge några av de förklaringar som ges till begreppet.
”En arbetsuppgift som eleven ska göra på sin lediga tid.” (Pedagogisk uppslagsbok, 1996, s 385)
”En avgränsad skoluppgift för hemarbete.” (Nationalencyklopedins ordbok, 1995) ”Läxor associerar till ett passivt återläsande av det man gått igenom i skolan.” (Gustafsson, 1991 ur Hellsten, 2000, s 120)
”Läxa är det arbete som inte sker på lektionstid.” (Hellsten, 2000, s 120)
”Homework can be defined as tasks assigned to students by school teachers that are intended to be carried out during nonschool hours. The word intended is used because students may complete homework assignments during study hall, during library time (sanctioned by teachers) or even during subsequent classes (not sanctioned).” (Cooper, 2007, s 4)
“Frivilliga arbetsuppgifter” eller “komplettering av skoluppgifter” (Glasser, 1996, hämtat ur Westlund 2004, s 33)
”Any work or activities which pupils are asked to do outside school time, either on their own or with parents or carers.” (Kidwell, 2004, s 6)
Utifrån dessa olika definitioner kan man utläsa vissa skillnader. De flesta påpekar att läxan är något som genomförs utanför skolan. Gustafsson (1991) menar att läxan bara ska vara en repetition av det man gått igenom i skolan. Glasser (1996) är den som är mest originell i sin definition och menar är läxan enbart en komplettering av
skolarbetet eller ett frivilligt arbete. Läxor i den svenska skolan idag är sällan frivilliga, utan upplevs nog i de flesta fall snarare som något som måste göras. Kidwell (2004) kan tyckas gå emot hans utlåtande med orden ”…activities which pupils are asked to do…” Där finns ingen frivillig aspekt, utan snarare en tillsägelse om uppgifter som eleven ska göra på sin fritid.
Jag har utifrån dessa definitioner valt att välja Hellstens definition i mitt arbete om som är ”Läxor är det arbete som inte sker på lektionstid.”, eftersom jag anser att den bäst motsvarar hur läxorna fungerar i skolan idag. Ytterligare en anledning till det är att jag studerar föräldrarnas syn på läxor och därmed det arbete som genomförs hemma, utanför lektionstid.
Hellsten (2000) menare att det finns fyra aspekter av läxor.
- Läraren ger den som uppgift åt eleverna och eleverna accepterar den - Eleverna tolkar uppgiften
- Eleverna arbetar med läxan
- Läxan förhörs eller används på annat sätt.
Hellsten påpekar dock att ordningsföljden inte behöver vara i nämnd ordning. Enligt studier tolkar eleverna i en klass ofta läxan på olika sätt. Om läxan består av t.ex. tio uppgifter i matematikboken, men det räcker med att göra sju för att bli godkänd uppfattar vissa elever att läxan är på sju uppgifter, medan andra tolkar det som att läxan innebär att genomföra tio uppgifter. Även kraven hemifrån påverkar hur stora läxorna i slutändan blir (Hellsten 2000).
I de flesta fall ifrågasätts inte läxan som fenomen, utan är sedan länge accepterad som något självklart av både lärare, föräldrar och elever (Hellsten 2000). Arbetet med läxan sker oftast i hemmet, men vissa skolor erbjuder läxhjälp efter skolan, dit man kan gå om man behöver hjälp eller få läxorna gjorda innan hemgång. Vissa lärare har alltid någon form av förhör vid läxor, medan andra varierar sätt att följa upp om läxan genomförts (Hellsten 2000).
2.2 Vad säger läroplanerna om läxor?
I de olika läroplanerna som förekommit i skolan de senaste decennierna skrivs det väldigt lite om läxor. I Lgr 62 kan man läsa att ”hemuppgifterna är ett väsentligt inslag i elevernas arbetsfostran, men även ett tillfälle för eleverna att befästa sina kunskaper och färdigheter”.
I Lgr69 har uppfattningen om läxor ändrats och man skriver att läxläsningen bör vara frivillig för eleverna.
I Lgr80 skrivs det extremt lite om läxor, vilket är märkligt eftersom den läroplanen brukar räknas till det styrdokument som återinför läxorna i skolan (Hellsten, 2000).
Endast en rad står skriven om läxor: ”Hemuppgifter för eleverna utgör en del av skolans arbetssätt.”
Trots att läxorna var mycket vanligt förekommande under 90-talet nämns inte läxan överhuvudtaget i den nästföljande läroplanen, Lpo94. Hellsten (2000) konstaterar även att läxor är nästintill osynliga i andra dokument som t.ex. lärarutbildningstexter utredningar, lärarhandledningar och tidskrifter.
2.3 En elevs arbetssituation
Hellsten (2000) gör en jämförelse mellan eleven i skolan idag och en vuxen förvärvsarbetare. Han menar att en vuxen person idag ägnar ca 35-40 h/v åt sitt arbete. Efter arbetsdagens slut kommer man hem och är då ledig resten av dagen. Hellsten lägger till att om man skulle bli beordrad övertid kan man se fram emot en extra peng i lönekuvertet eller kompensationsledighet vid ett annat tillfälle. För eleverna i grundskolan är situationen idag inte densamma. När skoldagen är slut väntar i många fall hemuppgifter som kräver full koncentration och ofta är
tidskrävande. Det är dock idag många människor som arbetar mer än så, och även arbetar extra hemma på kvällen. Som Hellsten (2000) påpekar så lönar det sig ofta, men lärare är en yrkesgrupp som dock sällan kompenseras vid extra hemarbete. Idag innebär de flesta jobb någon form av arbetsbelastning. För elever i skolan
innebär arbetet fysiska krav såsom ensidiga finmotoriska rörelser, stillasittande o.s.v. Hellsten (2000) menar att det framförallt är de psykiska kraven som har störst
påverkan på eleven. I skolan krävs intellektuell koncentration i en alltför ofta bullrig miljö. Det finns även krav på att en viss mängd arbetsuppgifter ska utföras under en given tidsperiod och ibland under obekväm arbetstid. (Hellsten, 2000)
2.4 Tanken bakom läxan
Enligt Hellstens (2000) studier är det sällan som lärarna förklarar för eleverna varför hon ger läxor. Studien visar även att eleverna inte heller brukar fundera över
företeelsen. Både lärare och elever anser för det mesta att läxor mer eller mindre är ett självklart inslag i skolans verksamhet (Hellsten, 2000). Westlund (2004) menar att studier visat att lärare i många fall upplever att mycket läxor signalerar till föräldrarna att skolan håller hög kvalitet.
Enligt Fredriksen (2005) finns det en viktig aspekt med läxor och det är att eleven får makten över sin egen tid och ges möjlighet att träna ansvar och självständighet. Hellsten (2000) menar däremot att det finns en illusionistisk bild om läxan. Den ska ge möjlighet till frihet och självständighet. Eleven får genom läxan möjlighet att sitta i lugn och ro i en god miljö. Man menar att eleven kan då även bearbeta stoffet på egen hand och sedan sätta ihop den gamla kunskapen med ny och därmed få ett nytt sammanhang, vilket Hellsten är kritisk till om ett barn klarar av.
Kidwell (2004) är positivt inställd till läxor och menar att läxor är viktigt för att eleven ska lära sig ta eget ansvar. Dessutom ger det föräldrarna en inblick i vad
eleven arbetar med i skolan. (Kidwell, 2004) Studier som Hellsten (2000) gjort visar även att en del lärare ger läxor för de svaga elevernas skull och menar att de på så vis får mer tid att tillägna sig materialet. I år 4-6 är det största argumentet för läxor, enligt Frost (2002), att lärare hävdar att eleverna måste vänja sig vid läxor inför de sista åren i grundskolan, där även betygen kommer in i bilden.
Anledningen till att ge läxor förändras med barnets ålder. I de tidigare stadierna menar Kidwell (2004) att det framför allt är för att bygga en bra relation mellan hem och skola. Kidwell betonar också vikten av att läxan ska vara rimlig för alla elever att klara av och bör vara didaktiskt lämpliga. Den ska inte heller vara i vägen för de aktiviteter som barnet ev. har efter skoldagens slut. Frost (2002) menar att det är precis det läxorna är. Han menar att läxor är orättvisa eftersom de gör intrång i barnets fritid och sociala liv.
2.5 Dilemma med läxan
Även om tanken med läxan är att eleven ska få en möjlighet att i lugn o ro och
bearbeta dem, så är det tyvärr i många fall långt ifrån verkligheten (Hellsten, 2000). För många är det inte självklart att be föräldrarna om hjälp med framför allt
matematikläxorna. Stendrup (2001) menar att personliga relationer och de vuxnas egen förståelse för matematik kan vara ett didaktiskt hinder vid läxläsningen. Föräldrar har i allmänhet inte den nödvändiga undervisnings- och lärandekunskap som krävs i matematik, även om de kanske har goda kunskaper i ämnet. Detta leder många gånger till lotsning och eleven får då fram rätt svar, men saknar förståelse för vad den gjort (Stendrup, 2001).
Stendrup (2001) anser att föräldrar kan ha en tendens att vara för stödjande om barnet inte förstår ett matematiskt tänkande. Många barn har svårt att förstå syftet med vissa av skolans ämnen. Detta gäller i hög grad matematik. Både lärare och föräldrar kan tyvärr ha svårt för att motivera ämnet, vilket gör att intresset för ämnet då ofta sjunker hos eleverna (Arfwedson, 1998). Ibland kan det hända att föräldern vid läxläsningen tar ett steg tillbaka och inte klarar av att vara tillräckligt bestämd och motiverande. (Stendrup 2001)
Stendrup (2001) påpekar också problemet med att föräldrar, som själv haft svårigheter med matematik, ibland tror att de gör barnet en tjänst genom att de slipper lära sig. Läraren har en fördel i förhållande till föräldrarna ur den aspekten, eftersom man har en distans och objektivitet i sin relation till eleverna (Stendrup, 2001). Frost (2002) menar att läxor är ansvarslösa, eftersom man vet att
förutsättningarna i varje hem skiljer sig otroligt mycket åt. Om barnet sedan
misslyckas med läxorna eller provet som följer efteråt ser man det i första hand som en brist hos barnet eller föräldrarna. Frost (2002) anser att skolan och läraren slår sig fri från skuld på ett oansvarigt sätt.
Stendrup (2001) poängterar att det finns problem med att ha läxor i matematik. I många fall har föräldrarna inte den kunskap som krävs, vilket kan leda till att denne förlorar i auktoritet och blir frustrerad. Risken är också stor att en förälder med dålig självkänsla i matematik överför det på barnet, som då tänker att hon har samma intellektuella problem som sina föräldrar (Stendrup, 2001). Författaren framhåller även att föräldrar inte är lärare och menar:
”Att ha läxor i matematisk begreppsbildning och problemlösning, oavsett matematiskt avsnitt, också betyder att man som lärare förväntar och indirekt påstår med läxorna att vem som helst kan undervisa barn i matte, bara de tar sig tid”. (Stendrup, 2001, s 95)
Ofta har barn ett annat tankesätt i matematik än vad deras föräldrar har, vilket i sig skapar problem vid läxläsningen (Stendrup, 2001). Föräldrarna gjorde på ett annat sätt när de gick i skolan och anser i många fall att den algoritmiska metoden är den rätta. Stendrup (2001) ser även problemet med att ”räkna ifatt”, då man av någon anledning har missat lektioner. Han framhåller att en sådan syn på lärande i matematik är kvantitativt och icke-begreppsligt.
3. Metodologi
I detta stycke kommer jag att motivera varför jag har valt att arbeta med en kvalitativ metod bestående av intervjuer med föräldrar till elever i skolan. Därefter kommer jag att beskriva hur intervjuerna har genomförts.
3.1 Val av metod
Jag valde att använda mig av kvalitativa intervjuer med föräldrar till barn i åldrarna 11-15. Anledningen till att jag valt dessa åldrar är att jag anser att i de tidigare
åldrarna utgör läxan oftast inget praktiskt problem för föräldern i form av kunskaper, även om föräldern inte alltid har den pedagogik som ibland krävs för att hjälpa till fullt ut. Det brukar inte heller förekomma speciellt mycket läxor i de första åren i skolan. I gymnasiet brukar föräldrarna oftast inte vara lika delaktiga i läxor och man kanske inte heller har tillräckliga kunskaper för att hjälpa till med läxorna i
matematik på den nivån. Jag har intervjuat både föräldrar och barn, även om fokus har legat hos föräldrarna. Jag tycker det är intressant att även ha fått med barnens åsikter om läxorna och anser att det kan bidra till en mer kvalitativ undersökning. Jag har även intervjuat pedagoger som undervisar i samma åldrar som de barn jag
intervjuar, för att kunna jämföra deras syn med föräldrarnas. Totalt har jag intervjuat tio personer, vilket jag anser kunna ge ett tillräckligt underlag för analys och
diskussion. Jag har dock valt att inte ta upp elevernas intervjuer i slutsatsen, eftersom jag vill att fokus ska ligga på föräldrarna och pedagogerna.
Anledningen till att jag väljer att göra intervjuer är att intervjuer ger mer utförliga svar än vad en enkät skulle ge (Stukát, 2005). Min tanke var att försöka ställa så öppna frågor som möjligt, dels för att mina egna åsikter inte ska medföras i intervjun, samt för att förhoppningsvis få utförligare svar och reflektioner från föräldrarna. Eftersom jag har intervjuat barn behöver jag tillstånd från föräldrarna. Jag kommer att visa, både barnens och föräldrarnas, intervjufrågor för föräldrarna innan.
Anledningen till det är att föräldrarna då får en möjlighet att tänka igenom sina svar och blir även delaktiga i vilka frågor jag kommer att ställa till barnen. Jag har
däremot valt att inte låta barnen ta del av intervjufrågorna innan, eftersom jag ville försöka få så spontana svar som möjligt därifrån.
Min tanke när det gällde val av föräldrar var att försöka blanda från olika skolor och områden. Först funderade jag på att använda mig av min partnerskola och intervjua föräldrar till barn där, men jag vill gärna försöka få så stor variation som möjligt i val av föräldrar och lärare. Barnen behöver inte vara i samma ålder, utan mitt främsta syfte i det här arbetet är hur föräldrarna ser på matematikläxorna. Jag har därför valt att vända mig till de i min omgivning som har barn i rätt ålder för intervjuer, för att sedan intervjua t.ex. klassföräldrar till deras barn. På så sätt har jag fått en variation av skolor och åldrar på barnen, samt att jag själv inte var bekant med den jag
intervjuat. Intervjufrågorna finns med som bilagor.
3.2 Intervjuernas kontext
Intervjuerna genomfördes med alla inblandade i lugna miljöer, antingen i skolan eller i hemmiljö. Vi såg till att det inte fanns någon tidsbrist eller störande omgivning för att de intervjuade skulle ha möjlighet att fokusera så mycket som möjligt på frågorna som ställdes. Vid intervju med föräldrar och barn intervjuade jag en i taget utan den andras medverkan, för att de inte skulle påverka varandras svar. Vid en intervju var dock föräldern med när barnets intervju genomfördes.
Mina frågor handlade lite allmänt om läxor, men framför allt med fokusering på matematikläxan. Anledningen till det var att jag först ville veta hur inställningen till läxor i allmänhet var och hur det sedan skiljde sig från läxan i matematik. Alla intervjufrågorna finns som bilaga i slutet av arbetet.
Jag genomförde tre intervjuer med pedagoger. De hade alla arbetat i skolan under olika lång tid och hade därmed olika lång erfarenhet. Den första pedagogen är Sven som jobbar i år 4-6 på en skola utanför en mindre ort i Västmanland. Han har arbetat som lärare i 10 år. Den andra läraren Hans jobbar i år 5-6 på en skola i Västerås. Han har varit lärare i ca 20 år. Sista pedagogen Matilda arbetar med år 3 på en skola i Västerås. Hon blev färdigutbildad för 2 år sedan. Eleverna som intervjuades var 11, 12 och 15 år gamla. Föräldrarna till eleverna har olika utbildningsnivåer och alla
eleverna går på olika skolor i eller utanför Västerås. Totalt har 4 föräldrar intervjuas, 3 av dem är föräldrar till barnen som intervjuats. Alla intervjuerna genomfördes med ljudupptagning med kassettband. Vid min presentation av intervjuerna använder jag mig av fingerade namn.
3.3 Etik och forskning
Jag har studerat de forskningsetiska principer som Vetenskapsrådet har gett ut och tagit hänsyn till dessa. Enligt informationskravet har jag informerat de jag intervjuat om undersökningens syfte och deras frivilliga roll i min studie. De uppgifter jag fått kommer endast att användas till denna studie. I enlighet med samtyckeskravet har de intervjuade gett sitt godkännande till att jag använder informationen de gett.
Föräldrarna har även gett sitt godkännande för intervjuerna med de barn som är under 15 år. De intervjuade har när som helst kunnat avbryta sin medverkan. I överensstämmelse med konfidentialitetskravet har jag beskrivit personerna på ett sådant sätt att enskilda människor ej kan identifieras av utomstående. Jag använder mig av fingerade namn och förvarar kassettband så att inga utomstående kan få tillgång till dem. Enligt nyttjandekravet använder jag endast det insamlade materialet för forskningsändamål. De jag intervjuat kommer även att erbjudas att få en rapport av det slutgiltiga resultatet av studien.
4. Resultat
Jag har valt att inleda resultatdelen med att redogöra för hur eleverna ser på sina läxor och ämnet matematik och därefter skildrar jag föräldrarnas syn på detta. Avslutningsvis presenterar jag pedagogernas syfte med läxan i matematik samt hur de har valt att arbeta med den. I intervjun står I för intervjuaren och den andra bokstaven för första bokstaven i det fingerade namnet hos den som intervjuas.
4.1 Elevernas uppfattning om läxor och matematik
I följande del kommer jag att återge de relevanta delarna av intervjuerna med eleverna i olika indelningar. Lotta är 15 år och går i år 7, Elin är 12 år och går i år 6 och Johan är 11 år och går i år 5.
Vad tycker eleven om läxan?
Precis före intervjun berättar Lotta att hon inte längre har några läxor längre, utan att de istället har längre skoldagar.
I: Vad tycker du om läxor? L: Hmm… Jag vet inte riktigt…
I: Tycker du det är bra eller dåligt? Lätt eller svårt?
L: Det beror på. Jag tyckte oftast matteläxan var lättare än engelskan. Det är lite olika men det var bara drygt att ha läxor.
I: Är det skönare att få det gjort i skolan? L: Ja.
Jag diskuterar läxor med Elin och hon låter ganska negativt inställd till läxorna.
I: Vad tycker du om läxor? E: Svåra.
I: Brukar ni ha svåra läxor i skolan? E: Ja och många.
I: Hur ofta har ni läxor? E: Varje dag.
Även Johan har läxor varje dag, men är mer positiv till det.
I: Vad tycker du om läxor? J: Kul…ibland.
I: Vad brukar du ha för läxor? J: Allt möjligt. Olika ämnen. I: Hur ofta brukar du ha läxor? J: Varje dag.
I: Brukar ni ha läxor i matten? J: Mmm.
I: Vad är det då? Brukar det va nån sida i boken eller något annat? J: Gånger o grejsimojs. Delat eller nåt.
I: Det är någonting inom det ni håller på med just då i matten? J: Ja.
Eleverna har ofta med sig läxor hem varje dag efter skolan. Även L hade mycket läxor tidigare, men upplever det som att arbetsbördan nu har lättats när de är helt befriade från läxor.
Finns förutsättningarna hemma och i skolan för att genomföra läxorna på ett bra sätt?
Johan berättar om hur det fungerar med läxorna.
I: Är det bäst att jobba med läxorna hemma eller i skolan? J: Hemma.
I: Varför är det bättre? J: Man tar det mer lugnt.
I: Är det mindre stökigt hemma? J: Ja.
I: Brukar du behöva någon hjälp med läxorna? J: Ja, ibland.
I: Brukar någon hemma kunna hjälpa dig då?
J: Jo. Som igår så fick vi danska grejsimojs. Jag fattade ingenting. Jag frågade N, min låtsaspappa för han kan norska o så.
I: Okej. Har ni någon möjlighet att jobba med läxorna i skolan eller är det hemma som gäller? J: Ja, det är oftast hemma som gäller.
Elin beskriver hur det går till när läxorna ska göras hemma.
I: Brukar du behöva ha hjälp med läxorna? E: Ibland. Det beror på i vilket ämne. I: Brukar dina föräldrar kunna hjälpa dig? E: Ja.
I: Har de tid då? E: Ja, det tror jag.
I: Har ni någon möjlighet att jobba med läxorna i skolan? E: Nej det får vi inte för våran fröken.
I: Så de görs alltid hemma? E: Mm.
Vid intervju med Lotta sitter även mamma Anna med. När Lotta inte riktigt vet vad hon ska svara, flikar föräldern in med några kommentarer för att hjälpa henne.
I: Hur mycket längre skoldag har ni nu när ni inte har läxor? Hur mycket är det som skiljer ungefär? L: Jag vet inte riktigt.
A: Ni tar ju kvart över tre-bussen alla dagar nu. Förut kunde ni ju sluta två ibland, men nu är det samma. De går morgon till eftermiddag hela tiden. Men sen tar du ju alltid hem läxor när du har prov, fastän du egentligen inte behöver. Det kan hon ju göra…
I: Föredrar du att jobba med matten i skolan eller hemma?
L: I skolan tror jag. För då får man bättre hjälp och så. De kan ju det. I: Brukade du behöva hjälp med matteläxorna?
L: Det var bara om någon skulle förhöra och så och sen kanske någon fråga. I: Har ni någon extratid i skolan där ni kan arbeta med det ni behöver? L: Ja, där kan man välja att jobba med vad man vill.
A: De har ju mycket mer eget ansvar, så det gäller ju att man planerar det själv. Det är ju lätt att man gör det ämnet som man tycker är roligast eller som man har lätt för. Eftersom du får välja kanske du inte sätter dig med t.ex. engelska om du tycker det är jobbigt, fastän du egentligen skulle behöva det, men det gäller att man gör det. Sen att man har en lärare, nej det heter visst mentor. Men att man har en mentor som verkligen pushar en. Men det tror jag att de har en ganska så bra.
De elever som jag har intervjuat upplever alla att de känner att de kan arbeta ostört med läxorna hemma. För vissa finns möjligheten att arbeta i skolan med dem, men i ett av fallen tillåter inte läraren alls att man genomför den i skolan. Eleverna upplever att de kan få stödet de behöver hemifrån även om Lotta föredrar att arbeta i skolan för att vara säker på att få den hjälp som krävs.
4.2 Föräldrarnas syn på läxorna
Vad är föräldrarnas inställning till läxorna och hur fungerar läxläsningen?
Cristina är mamma till Elin och berättar hur det fungerar med läxorna i deras familj.
I: Hur brukar det gå till när de gör sina läxor?
C: Ja, Elin har ju nu det här året tagit mycket ansvar själv för sina läxor och sen frågar jag henne om vad hon har för läxor och om hon har gjort dem och om hon behöver hjälp. Så det mesta av sina läxor gör hon själv. Sen hjälper vi henne om det behövs. D (sonen på 10 år) är fortfarande så att han behöver hjälp.
I: Händer det att det blir konflikter när det gäller läxläsningen? C: Ja.
I: Vad brukar det bero på?
C: Det beror på att man brukar få tjata på att de inte gör läxorna.
I: Vad tycker du själv om läxorna, tycker du att det finns några för-/nackdelar?
C: Jag tycker det är fördelar med att ha läxor så länge det är på den nivån att de klarar av antalet läxor. I: Så länge det inte är för mycket läxor?
C: Ja, så länge det inte är för mycket. För det finns ju, på vissa skolor har de ju haft möjligheterna att göra läxorna under förlängd skoltid och gjort läxorna under skoltiden.
I: Skulle det vara ett bra förslag?
C: Ja, men för våra barn… De får ju den hjälp de behöver, men för de barn som inte får den hjälp de behöver hemma skulle det vara bra.
I: Tycker du att matteläxor skiljer sig från andra läxor, att det är mer komplicerat?
C: Ja, det kanske det är. Jag kanske tycker det för att jag har svårare för matten än jag har för något annat, men för våra barn som har hyfsat lätt för sig tycker kanske att matten inte är så krånglig. B har ju haft jobbigt med matten tidigare.
I: Har det varit några extra resurser angående det eller har det varit så att hon har kommit ikapp ändå?
C: Hon har kommit ganska bra ikapp. När hon gick fyran då fick vi ju hemuppgifter att göra utöver de vanliga läxorna. Just den här läsförståelsen, göra sådana typer av matteläxor.
Efter intervjun berättar Christina mer om att hon själv tror att dotterns svårigheter i matten berodde mycket på att hon halkade efter i läsningen. Christina berättar att de läste väldigt lite för henne när hon var liten och hon tror att det kan bero på det. Hon tycktes lära sig läsa ganska tidigt, men de insåg att hon inte riktigt förstod fullt ut vad hon läste och det var något som märktes av i läsuppgifterna i matten. Sonen läste de desto mer för och han har aldrig haft några svårigheter med lästalen. Hon berättar även att hon inte tycker att läraren är så bra. Det är ofta mkt läxor och utan reflektion eller repetition. Christina anser att läxorna ges utan eftertanke. Hon berättar även hur sonens lärare beordrat honom att göra om en läxa han hade gjort bara för att läraren slarvat bort pappret. Hon upplever det som oansvarigt och utan engagemang. Elin hade även mycket sportaktiviteter efter skolan ett par år tidigare och Christina menar att även det påverkade läxläsningen.
Filip anser att läxorna är ett viktigt inslag i skolan. F har en dotter på 11 år, som tyvärr inte hade möjlighet att medverka på intervju.
I: Vad har du för åsikt om läxor?
F: Jag tycker att det behövs. Framför allt om man ska hinna med och lära sig allt som ska kunnas i femman som det är nu. Så jag tror att det behövs, i alla fall för de flesta barn. Också det att man har någonting att göra, att man gör en del av arbetet hemma.
I: Kan du se några nackdelar med att ge läxor?
F: Nackdelarna är ju när det är annat som pockar på, på kvällarna så att säga, så det blir lite stressigt och man slarvar igenom bara för att hinna med någonting annat. Det kan ju vara träningar och andra grejer. Så då är det ju lätt att det blir konflikt om sådana saker snarare än om läxan i sig. Så det är nog det ända negativa om jag tänker efter.
Karin, som är mamma till Johan, ger sin syn på läxorna.
I: Vad tycker du själv om läxor? K: Det är bra. Det är jättebra med läxor. I: Vad är det som är bra?
K: Ja, att de får lära sig som glosor och så där. De har ju alltså i engelska och sådär och skriva och läsa och lära sig ord.
I: Tycker du att det finns några nackdelar med att ge läxor?
K: Nej, inte nu, men sen om man säger, när det blir mer. Alltså, vissa har ju mer läxor. Nu har ju de alltså, de har ju alltså en för varje dag höll jag på o säga. De får ju på måndagen, engelska och matte. Det är ju inte det att allt kommer på en gång. Det är ju liksom uppdelat på hela veckan.
Annas dotter Lotta har inte läxor längre och Anna upplever det som både bra och dåligt.
I: Vad tycker du själv om läxor? Fördelar/Nackdetar?
A: Jag tycker det är ganska bra ändå om man får hem det, för då har ju vi koll på vad som händer i skolan. För nu när hon kommer hem och inte har några läxor vet man ju inte hur de ligger till eller vad de läser för nåt över huvudtaget, så att ibland är det ganska bra med läxor. Men jag tycker det är skönt. Det var i femman, sexan där som det var så himla mycket som L hade och då kändes det så pressande att hon skulle hinna med de där läxorna. Nog för att hon har skött det bra, men ändå det är ju så. Man har aktiviteter och det ska lagas mat och så ska det göras läxor mitt i allt och så är de trötta. Det tyckte jag var jobbigt. Så det är skönare nu på det viset.
Alla föräldrarna upplever läxorna som något viktigt och ser det huvudsakligen som något positivt. Anna berättar att hon upplever att hon inte längre vet vad de läser i skolan på samma sätt som hon gjorde när de hade läxor. Då fick hon hela tiden se utvecklingen på ett annat sätt än hon gör idag. Däremot slipper hon tidspressen som läxorna utgör för en familj med mycket aktiviteter. På samma sätt upplever även Christina att fritidsintressen och läxor ofta krockar.
Föräldrarna tycker att läxläsningen fungerar bra och som Christina nämner har Elin tagit mer ansvar för sina hemuppgifter det sista året. Ibland behöver föräldrarna tjata för att de ska genomföras, men upplever det som ganska problemfritt. Jag ser också att föräldrarna upplever det som positivt om eleven har flera dagar på sig att göra läxan. De kan då bättre planera läxläsningen utifrån familjens fritidsaktiviteter.
Känner föräldrarna att de har tillräckliga kunskaper för att hjälpa sitt barn i skolan med matematikläxorna?
Christina berättar att hon inte längre klarar av att hjälpa sina barn i matematiken.
I: Tycker du själv att du har tillräckliga kunskaper för att kunna hjälpa dem i matten? C: I matten? Nej!
I: Du känner så redan nu?
C: Ja så det är tur att P (pappan) har det.
I: Tycker du att matteläxor skiljer sig från andra läxor, att det är mer komplicerat?
C: Ja, det kanske det är. Jag kanske tycker det för att jag har svårare för matten än jag har för något annat, men för våra barn som har hyfsat lätt för sig tycker kanske att matten inte är så krånglig. Elin har ju haft jobbigt med matten tidigare.
Även Karin tror att det kommer bli svårare längre fram att kunna hjälpa till i matten.
I: Tycker du själv att du har tillräckliga kunskaper i ämnet? K: Nu, ja. Men sen, nej.
Annas dotter Lotta har inte längre några läxor i skolan, men Anna menar att hon tidigare hade vissa svårigheter med att hjälpa henne med matematiken.
I: När det har förekommit matematikläxor tidigare, har du då känt att du haft tillräckliga kunskaper för att kunna hjälpa henne?
A: Nej. Hon räknar inte som man gjorde när vi gick i skolan. Uppställningar och grejer. I: Är det andra problem också, eller är det framför allt det som är problemet.
A: Det är det som är problemet. Jag har inte problem med matte annars, men just det där att det ska ställas upp. Men jag tror att de har gått tillbaka till det andra, det gamla igen. Eller man får i alla fall använda båda som tur är. Men vi fick en instruktion, jag tror det var av J:s (sonens) lärare.
Filip är den enda av föräldrarna som anser att läxan i matematik kunskapsmässigt inte är något problem för honom själv.
I: Tycker du själv att du har tillräckliga kunskaper i matte för att hjälpa henne? F: Ja, det tycker jag.
I: Om det blir problem, var uppstår dem?
F: Oftast genom att hon har för bråttom och inte läser igenom. Hon har inte läst igenom exemplen och sådana saker. Då är det bara att backa bandet och ta det från början igen, så brukar det lösa sig. Men oftast är det att man har för bråttom och tror att man kan någonting.
Generellt kan jag utifrån intervjuerna genomgående se att läxorna i matematik är det som upplevs som problem kunskapsmässigt för föräldrarna. Andra ämnen kan de själva läsa in, men matematiken måste förstås för att kunna förklaras för någon annan. Filip och Anna anser att de har kunskaperna som krävs, även om A menar att man gör uträkningarna annorlunda i skolan idag. Karin menar på att det än så länge går bra med läxorna, men inser att hennes kunskaper snart inte längre räcker till. I
Christinas fall är det redan jobbigt med läxorna, men det fungerar tack vare att barnens pappa kan hjälpa dem med den biten.
4.3 Läxan ur pedagogernas perspektiv
Pedagoger berättar om vad deras syfte med läxorna är och vad det är för för- och nackdelarna med matematikläxor.
Matilda undervisar i år 3. Hon har arbetat som lärare i 2 år på samma skola. Hon har inriktningen matematik, men undervisar även i flera andra ämnen.
I: Vad vill du uppnå med att ge läxor? Vad har du för mål med dem?
M: Ja, jag vill ju att de ska bli duktiga på matte, det är ju det viktiga. Det viktigaste. Och sen är det ju det här med ansvarsbiten som finns i alla läxor, att man ska kunna ta med läxan hem och hitta en bra rutin då man kan göra den och se till att den kommer tillbaka också. Och att man successivt ska göra det själv. Det finns ju många föräldrar som tar hand om det här åt barnen, men att man ska lära sig det själv.
I: Kan du se något problem med att ge läxor i matte?
M: Mm. Det är ju om det är för svårt. Alltså det får ju inte vara för svårt. Nu har jag en väldigt jämn grupp, men elever som inte får hjälp hemifrån till exempel kan ju inte ha så svår läxa för då motverkar det ju det här med att ge självförtroende och så. Så det är ju jätteviktigt. Nu är ju jag på en skola där det är tradition att vi har ganska mycket läxor och det för väntas också kan man säga och jag har aldrig hört nån förälder säga att det är för mycket läxor, snarare för lite. Så på den här skolan har vi barn med föräldrar som är väldigt måna om skolgången och stöttar jättemycket, men jag vet ju att det finns de elever som inte har det så också och i min klass har det varit tursamt så att de som kanske inte har så jättemycket stöd, de är också väldigt duktiga på matte. Så jag har haft tur så.
Lite senare i intervjun fortsätter Matilda att berätta om flera anledningar till att ha läxor:
M: Vad jag också vill uppnå med läxorna är barnen tar med sig läxorna hem så får föräldrarna se vad vi håller på med i skolan. De får en inblick i vad barnen har lätt för och vad de har svårt för och vad de behöver arbeta vidare med hemma. Och sen också, de viktigaste matematikläxorna som jag skickar hem, det är ju det här som ska gnuggas in. Det är lilla plus, lilla minus, stora plus, stora minus. Det hade vi hela ettan och tvåan. Talkamraterna, tiokamraterna, det är så otroligt viktigt att de lär sig det. Jag tror inte att föräldrar förstår det och jag tror inte att barnen förstår det, Det är likadant när multiplikationstabellerna kommer. Det är otroligt viktigt att man kan det. Det är en röd tråd uppåt, så det är absolut det viktigaste, den här gnuggningen. Det är ju samma sak med glosor i andra ämnen. Bra studieteknik är också viktigt att lära in.
Lärare Sven, som undervisar i år 4-6 har ungefär samma åsikter som Matilda om varför läxorna är viktiga, men lägger även till flera andra aspekter.
I: Finns det fler syften med läxorna?
S: Målet med läxorna är också, eftersom jag jobbar då med femmor och sexor och lite med fyror också, att det ska vara en progression som gör att när man slutar i år sex ska man vara i nivå med starten i år sju, så man kan inte välja ett eget race så att säga och avskaffa läxorna helt. För sen kommer de till högstadiet och då ser det helt annorlunda ut då de har 3-4 läxor i veckan. Då har jag ju lurat dem. Det tycker inte jag är schysst. Vi har ju en skyldighet att se till att de här är så förberedda som möjligt på det som komma skall och det är också en del att ha läxor. För så ser det ut på högstadiet och på de flesta skolor. Mina elever har alltid en vecka på sig att göra läxan och om de då tittar över den innan sista dagen hinner de ta med den tillbaka innan dess om det är något problem.
Lärare Hans undervisar i år 5 och 6 och ser matematikläxan som en möjlighet att få eleverna att räkna mer.
I: Vad är ditt främsta syfte med att ge läxor?
H: Det är att få dem att räkna mer än vad de hann med att göra på lektionerna. Jag tror att matte handlar mycket om att hålla på mycket med det för att bli säker när man är så liten.
I: Ser du något problem med att ge läxor i matematik?
H: Jag tror ändå att matte är det ämne som är enklast att ha läxor i, så det jag ser som problem är om man skulle stöta på nåt som är nytt på hemmaplan. Då kan det vara knivigt. Eller om det kommer några sån här kluringar som de inte har någon angreppspunkt att använda. Då kan det vara svårt, men annars så tror jag att det mest är fördelar så länge man klarar av att… så länge man har tal som är rimliga att hinna med.
Pedagogerna pratar mycket om att läxor innebär att eleverna lär sig att ta ansvar. De menar också att det är viktigt att vara förberedd inför högstadiet, där det förekommer mycket läxor. Huvudsyftet med läxorna är att förbättra och befästa sina kunskaper i ämnet, genom att räkna mera. För Matilda är nötningen av tabeller viktig under de första skolåren. Hon menar att den framtida matematiken underlättas oerhört om eleverna är säkra på t.ex. multiplikationstabellen.
Ytterligare en viktig aspekt med att ha läxor över huvudtaget är att föräldrarna ska vara mer insatta i vad eleverna arbetar med i skolan. De ser dock nackdelarna med om föräldrarna inte behärskar matematiken och därmed inte kan hjälpa sitt barn med läxan. Matilda berättar efter intervjun att hon har löst det på det sättet att hon ett par dagar i veckan stannar kvar i klassrummet och ger då eleverna möjlighet att arbeta med läxorna där. Sven är tydlig till sina elever med att de om problem uppstår hemma, dagen efter går igenom läxan tillsammans i skolan.
Pedagogerna ger sin syn på Stendrups uttalande.
Jag lät alla pedagogerna läsa igenom och bemöta följande citat:
”Att ha läxor i matematisk begreppsbildning och problemlösning, oavsett matematiskt avsnitt, också betyder att man som lärare förväntar och indirekt påstår med läxorna att vem som helst kan undervisa barn i matte, bara de tar sig tid.” (Stendrup, 2001, s 95)
Pedagogerna var överens om att det fanns en viss sanning i det, men flera tyckte att det var draget till sin spets. Hans betonar vikten av att kunna stötta sina barn vid läxarbetet. Problemen kan uppstå när föräldrar och barn tänker på olika sätt.
H: Mmm. (Läser) Det som sägs här tycker jag är helt rätt. Jobbar man med problemlösning och begreppsbildning, så kan det vara jättesvårt för föräldrarna att få dem att tänka på rätt sätt och ha tillräckligt mycket referenser så man angriper problemet på ett sätt som för eleverna känns vettigt. Det handlar ju om att sätta det på en nivå så de förstår, dels vad man ska använda det till och sen göra det synligt och konkret vad man håller på med. Det är helt rätt att alla kan ju inte undervisa sina barn, utan det handlar ju mer om att stödja dem i det de håller på med, på hemmaplan, tycker jag.
Flera av pedagogerna betonar vikten av att det inte ska förekomma några nya moment i läxorna. Matilda menar att hennes elever alltid har arbetat med området under en längre period innan de får hem en läxa i samma tema. Läxan är för henne en tid för att ytterligare befästa kunskaper och för reflektion.
M: Mm. (Läser) Nu ska jag först här… ”Att ha läxor i matematisk begreppsbildning och
problemlösning oavsett avsnitt också betyder att man som lärare förväntar sig och indirekt påstår med läxorna att vem som helst kan undervisa barn i matte bara de tar sig tid.” Då menar de alltså att jag överlåter det till föräldrarna?
I:Ja, han menar på att vi som pedagoger har den utbildningen, men så förväntar vi oss också att föräldrarna ska kunna allt det här.
M: Det är klart att det ligger lite sanning i det, men man kan ju inte skicka hem en läxa som man inte har gått igenom. Den läxan vi har är ju så att efter några veckor kommer t.ex. läxa fem och då har vi ju redan gått igenom klockan väldigt noggrant eller vi har gått igenom det här med mellanled väldigt noggrant. Sen när den väl kommer hem, då ska ju det redan vara nånting som barnen kan från skolan. Så det handlat mer om reflektion. Det är aldrig några nya moment. Sen finns det en kluring också och då är det ju föräldrarna, om det är svårt och barnen inte kan och frågar föräldrarna, då är det ju föräldrarna i och för sig som får hjälpa och man får göra praktiskt och liksom rita mycket och så. Men det ser inte jag som nån nackdel och jag lägger inte så stor vikt vid den heller, utan det är ju kanske för att det ska va att de tillsammans kan göra nånting och man blir ju så stolt när man kan klara av en svår uppgift Där har ju inte jag gått ut och sagt att så här ska du tänka, men samtidigt ska man ju inte göra det i problemlösning heller. Man ska ju tänka på sitt sätt. Så jag förstår vad de menar, men jag skulle aldrig skicka hem ett nytt moment, t.ex. att nu tar vi bråk och det får ni klara av hemma. Det går ju inte, absolut inte. Men sen så hela min undervisning bygger ju på att man lyfter fram olika sätt att tänka. Och jag tänker att om en förälder har ett… jag ser ju på de här kluringarna att det ibland är x och y och väldigt klurigt. De löser det väldigt avancerat, men det är ju inte heller fel att ta med andra sätt och se att man kan tänka så här även fast det var riktigt svårt så kan man ju göra så här. Men man kan också göra det mer konkret med saker istället för x och y. Det finns ju inga rätt och fel i hur du tänker vid problemlösning i alla fall. Sen kan det ju krångla till det om mamma vill göra liggande stolen eller någon annan metod, men det har jag inte stött på än. Det är ju inte så avancerat än i trean.
Mycket av Matildas åsikter om läxan delar även Sven, men tillägger också hur viktigt det är att inte lägga över ansvaret hos föräldrarna.
S: Självklart kan det bli problem med läxan om eleven inte får den hjälp han eller hon behöver. Läxan som skickas hem ska ju dock inte innehålla något nytt, så i de flesta fall är det inget problem för eleverna. Om det dock skulle uppstå problem säger vi alltid åt eleverna att ta med läxan tillbaka dagen efter så går vi igenom den i skolan istället. Det måste alltid finnas en återkoppling med läxan, annars fyller den inte sin funktion.
Pedagogerna påpekar hur viktigt det är att läxan inte innehåller något nytt moment, utan bör vara något som eleverna har jobbat med under en period och känner sig relativt säkra på. I Matildas fall uppstår problemen hemma ibland med ”veckans kluring”. Ofta tänker föräldrarna på ett mer avancerat sätt, vilket gör att lösningarna ibland kanske blir svårare än hon tänkt sig. I de fallen kan det mycket väl handla mer om lotsning än om förståelse för eleverna. De menar dock på att Stendrup (2001) har en poäng i sitt uttalande och att det självklart krävs en utbildning för att undervisa barn i matematik. De menar dock att läxan inte ska innebära undervisning på en avancerad nivå, utan snarare en repetition av sånt de redan behärskar.
5. Slutsats
5.1 Anser föräldrarna att läxorna är något positivt eller negativt och
hur påverkar det familjens fritid?
Jag vill ännu en gång förtydliga att jag med begreppet läxor menar det skolarbete som inte utförs under lektionstid (Hellsten 2000). Hellsten menar att läxorna i de flesta fall görs i hemmet efter skoldagens slut, vilket det även visade sig göra för de flesta i min studie. Föräldrarnas syn på läxorna är genomgående positiva i ursprungsläget. En del föräldrar ser läxorna som en möjlighet att hinna med att lära sig mer än det de gör i skolan och tycker det enbart är positivt.
Jag uppfattar även att många, både elever och föräldrar ser flera fördelar med att arbeta hemma. Det kan kännas lugnare att sitta hemma och flera har lättare att koncentrera sig hemma än i skolan, eftersom det ofta är mer stökigt i skolan. Fredriksen (2005) menar att en av de viktiga funktionerna med att ha läxor är att eleven får möjlighet att träna ansvar, vilket leder till ökad självständighet. Det var något som stämde bra överens med föräldrarnas upplevelse av läxläsningen. Christina berättar att hennes dotter har tagit alltmer ansvar för den egna
läxläsningen under sista året. Innan dess innebar läxorna ofta mer tjat och att hon själv var tvungen att kontrollera att de gjorts. Anna som är mamma till Lotta som inte längre har några läxor, menar att det numera ligger ett större eget ansvar hos
eleverna att man verkligen jobbar med det man behöver, eftersom det inte längre är samma kontroll hemifrån. Föräldrarna har inte längre möjlighet på samma sätt att följa utvecklingen och vad de håller på med i skolan. Kidwell (2004) påpekar att läxorna här fyller en viktig funktion, eftersom det varje vecka ger föräldrarna en bättre inblick i skolan och på barnets nivå i skolan.
Kidwell (2004) påpekar att läxorna inte ska vara i vägen för de aktiviteter som barnet kanske har efter skoldagens slut. Frost (2002) menar, precis som flera föräldrar, att läxan dock är ett hinder för de aktiviteter som kan finnas efter skoldagens slut och att de gör intrång i barnets fritid och sociala liv. Föräldrarna jag talat med menar att det händer att läxan inte alltid går ihop med barnens aktiviteter. Fördelen blir när lärarna lägger upp läxan så att eleven har flera dagar på sig att göra läxan, eftersom eleven då själv kan välja vilken dag och tid som passar bäst. För Anna, vars dotter inte längre har några läxor är just det här den största vinsten.
Totalt sett är det den tidsmässiga delen som upplevs som en nackdel av föräldrarna, d.v.s. om läxorna är för många och tar för lång tid. Föräldrarna anser att det är viktigt för barnen med fritid, men tycker att läxor är positivt, så länge de inte tar upp en alltför stor del. Flera är positiva till längre skoldagar som alternativ till läxor, men tycker ändå att läxorna ännu fungerar bra än så länge.
I mina intervjuer är dessa svar utmärkande när det handlar om läxornas nackdelar. Hellsten (2000) skriver att arbetet med läxan sker oftast i hemmet, men att vissa skolor ibland erbjuder läxhjälp efter skolan, dit man kan gå om man behöver hjälp eller bara vill ha läxorna gjorda i skolan. Stendrup (2001) menar också att det inte alltid är självklart att be sina föräldrar om hjälp vid läxläsningen. Framför allt i matematik kan det vara svårt för en förälder att få barnet att förstå, då didaktiken
kanske saknas och barnets och förälderns personliga relation även är av stor betydelse. Av de elever jag intervjuat var det olika om de hade någon möjlighet att göra läxan i skolan. Eleverna har i vissa fall egen tid i skolan då de kan jobba med läxorna om de vill, men i vissa fall är läxor något som är givet att ske hemma. Även Lotta som inte längre har läxor har ändå extratid inlagd på schemat för att kunna arbeta extra med det hon behöver. För både Elin och Johan innebär läxor i stort sett alltid arbete hemma. Som Spendrup (2001) skriver innebär läxorna en orättvis skillnad, eftersom möjligheten att få hjälp ser olika ut i olika familjer. Så länge föräldrarna finns där, har tid samt klarar av att hjälpa sina barn med läxorna är det inga problem, utan dessa uppstår när kompetensen eller tiden inte finns där.
5.2 Anser föräldrarna själva att de har tillräckliga kunskaper i
matematik för att klara av att hjälpa sina barn med läxläsningen i
matematik?
Det som till stor del har legat till grund för det kritiska förhållningssättet till läxor i matematik är att många inte anser att föräldrar har den kompetensen som krävs. Frost (2002) påstår att det är oansvarigt att ge läxor, eftersom man vet att
förutsättningarna i varje hem skiljer sig mycket åt. Frost (2002) anser att skolan och läraren slår sig fri från skuld på ett oansvarigt sätt, genom att lägga över allt ansvar för läxorna hos föräldrarna. Föräldrarna som jag intervjuat tycker dock inte att läxor är av ondo, men medger att deras kunskaper i matematiken i många fall inte räcker till. Ofta är det sättet att räkna som ställer till problem, eftersom det har ändrats sedan de själva gick i skolan. Uppställningar och algoritmer av olika slag är annorlunda idag.
Några hade dock problem kunskapsmässigt, men i de fallen fanns det någon annan i familjen som kunde hjälpa till med läxorna. En av de intervjuade hade haft möjlighet att få hjälp av läraren för att kunna hjälpa sina barn i matematiken. Det känns som att skolan och lärarna då har en förståelse för att förändringar har skett och att även föräldrar kan behöva lära sig mera.
Stendrup (2001) menar att problemet som kan uppstå när föräldrarna inte har den kunskap som krävs, är att det kan leda till att föräldern förlorar i auktoritet och blir frustrerad. Han menar också att risken är stor att en förälder med dålig självkänsla i matematik överför det på barnet, som då tänker att hon har samma intellektuella problem som sina föräldrar. Bland de jag intervjuat hade dock de flesta av barnen inget problem med matematiken även om någon av föräldrarna hade det. Stendrup (2001) menar även att trots att en förälder kanske har kunskaperna i ämnet, så kan den sakna den nödvändiga undervisningskunskap som krävs i matematik. Då kan resultatet ofta bli lotsning och eleven får då fram rätt svar, men saknar ändå förståelsen för hur den gått tillväga.
5.3 Vad anser pedagogerna är målet med matematikläxorna?
Enligt Hellstens (2000) studier är det sällan som lärarna förklarar för eleverna varför hon eller han ger läxor. Studien visar även att eleverna inte heller brukar fundera över företeelsen. Både lärare och elever anser för det mesta att läxor mer eller mindre är ett självklart inslag i skolans verksamhet (Hellsten, 2000). Flera av de lärare jag intervjuat poängterar vikten av att lära sig ta eget ansvar, när vi diskuterar läxornas funktion. Att lära sig att ta mer och mer ansvar för det egna lärandet är en viktig aspekt för pedagogerna. De menar att föräldrarna ofta finns med och hjälper till, men att det successivt ska vara eleven själv som ser till att läxan blir gjord och medtagen till skolan.
I år 4-6 är det största argumentet för läxor, enligt Frost (2002), att lärare hävdar att eleverna måste vänja sig vid läxor inför de sista åren i grundskolan. Även Fredriksen (2005) menar att det finns en viktig aspekt med läxor och det är att eleven får makten över sin egen tid och ges möjlighet att träna ansvar och självständighet. För Sven är detta en viktig del och menar att det måste vara en naturlig övergång från sexan till sjuan. Om han inte har sett till att de är vana vid läxor och klarar av att genomföra dem, anser han att han gjort fel. För honom är läxorna även en del av att förberedas inför de högre åren i skolan.
Westlund (2004) påstår att undersökningar visat att lärare i många fall upplever att mycket läxor signalerar till föräldrarna att skolan håller hög kvalitet. Matilda berättar att det är så det fungerar på hennes skola. De har alltid varit mycket läxor på den skolan och föräldrarna vill ha det så. De flesta är engagerade i barnens skolgång och anser att mycket läxor ger större utveckling för eleven. Kidwell (2004) menar också att läxorna innebär en bättre kontakt mellan hem och skola och att föräldrarna får en större inblick i vad barnen lär sig i skolan.
När det gäller läxor specifikt i matematik tar pedagogerna upp olika aspekter på vad som är viktigt, men givetvis är det främsta syftet att de ska utvecklas och bli säkrare i matematiken. Hellsten (2000) som är kritisk till läxor över huvudtaget, ser det som en illusion att eleven utvecklas genom matematikläxorna. Även Stendrup (2001) menar att det finns många problem med att ha läxor i matematik. Av de lärare jag intervjuat hävdar alla att läxor i matematik leder framåt, men att man måste vara noga med vad man ger för läxor. Hans menar att läxor gärna kan vara åt det
kvantitativa hållet eftersom det i många fall handlar om att räkna mycket för att bli säker på ämnet, även om man självklart också måste förstå. För Matilda är nötandet det viktiga i hennes klass just nu. Multiplikationstabellen och t.ex. talkamraterna är något som sätter sig ju mer man får arbeta med det och hon menar därav att det är bra att ha som läxa.
5.4 Finns det någon risk att man lägger över allt ansvar för läxorna
på föräldrarna, så som Stendrup menar i sitt uttalande?
Stendrup (2001) hävdar att det är orättvist att ge läxor i matematik eftersom hemförhållandena ser så olika ut. Han menar att man som lärare förväntar sig, att vem som helst kan undervisa barn i matte bara man tar sig tid, om man har läxor.
Kidwell (2004) anser inte att läxor utgör något problem, men betonar vikten av att läxan ska vara rimlig för alla elever att klara av och bör vara didaktiskt lämpliga. Pedagogerna hade förståelse för hans uttalande men menar att det är viktigt att det inte förekommer några nya moment i matematikläxan. Flera av pedagogerna menar att en läxa i matematik ska innebära en reflektion och arbete med något som de redan kan för att befästa kunskaperna ytterligare. För det mesta har de jobbat med området i flera veckor innan första läxan kommer och då är de oftast redan ganska säkra. Matilda framhåller också vikten av att tillåtas tänka på olika sätt. Föräldrarna kanske räknade på ett visst sätt och har svårt att förklara för sitt barn på ett förståeligt sätt. Stendrup (2001) menar att det är detta som ofta skapar problem vid läxläsningen. Föräldrarna gjorde på ett annat sätt när de gick i skolan och anser i många fall att den algoritmiska metoden är den rätta. Stendrup (2001) påpekar att föräldrar i allmänhet inte har den nödvändiga undervisnings- och lärandekunskap som krävs i matematik, även om de kanske har goda kunskaper i ämnet. För Matilda är detta sällan ett problem. Hon ser det som en berikning att kunna ta del av andras sätt att tänka, eftersom det är vad hennes undervisning bygger på. Om föräldrarnas förklaring i alla fall blir för krånglig för eleven går de igenom det tillsammans i skolan. Hon erbjuder några dagar i veckan eleverna att stanna kvar och göra läxan där, så det är sällan problem uppstår. För Sven är det också självklart att det måste finnas en återkoppling med läxan för att den ska fylla sin funktion och att man ska ha möjlighet att
genomföra den i skolan om föräldrarna inte har tiden eller kunskapen för att kunna hjälpa till.
6. Diskussion
Självklart finns det både fördelar och nackdelar med att ge läxor i matematik. Under min undersökning har jag fått många intressanta aspekter på läxor och lärande. Själv menar jag att läxor är något som bör fortsätta finnas med i skolan, eftersom jag anser att det kan utveckla eleven på fler sätt än vad bara arbete i skolan kan göra. Eleven lär sig, precis som flera pedagoger och författare har påpekat, att ta eget ansvar. Genom att man själv tar ansvar för läxan och ser till att den genomförs på ett bra sätt stärks elevens självkänsla. Med ett bra sätt menar jag att man själv sätter sig in i vad läxan innebär och om problem uppstår ber man om hjälp hemma eller i skolan. Det är inte självklart att man alltid klarar den själv, men genom att försöka visar man
ansvarstagande för det egna lärandet. I de yngre åren kan man fråga sig, vems
ansvaret är att läxan blir gjord. Ligger ansvaret redan där hos eleven själv, eller är det föräldrarnas uppgift att se till att den genomförs? Om detta inte sker, ser då
pedagogen till att eleven får förutsättningarna att kunna arbeta med sin läxa i skolan? Sven menar att det i slutändan alltid ska vara skolan som ser till att läxan kan
genomföras, men utifrån min undersökning kan jag se att det inte alltid stämmer. När det gäller matematik var jag från början skeptisk om läxor i det ämnet verkligen leder framåt. Matematik är ett komplext ämne med många begrepp och pusselbitar. Saknas en bit kan man oftast inte gå vidare i ämnet. I stort sett var alla de pedagoger jag intervjuade överens om att läxorna inte ska innehålla något nytt moment. Läxan ska bestå av matematik som de är väl insatta i. De ser snarare läxan som en repetition och en reflektion av det man jobbar med. Matilda var specifik i sitt uttalande om vilka
läxor hon ansåg var viktiga. För henne var det nötningen av t.ex. lilla plus, stora plus och multiplikationstabellen som utgjorde en viktig del av läxan. Jag tycker att en sådan form av läxa är bra. Den är enkel för föräldrarna att hantera och förstå och är samtidigt ett otroligt viktigt moment att barnet kan. Man kan arbeta konkret med dessa uppgifter med hjälp av praktiskt material om det skulle behövas.
Det är också viktigt att se till individen och utgå ifrån dennes nivå. Jag kan tycka att det i flera fall saknades individualisering av läxan, även om det till en viss del fanns utrymme för anpassning. Framför allt tyckte jag det var positivt att som Matilda gjorde, att även se till att de barn som vill ha mer utmaning i ämnet ibland får en extra uppgift i läxa. Ofta är man noga med att se till de svaga eleverna, men det är lika viktigt att utmana de starka eleverna, för att de inte ska tröttna på ämnet. När det gäller uppbackning av svaga elever kan jag ibland tycka att läxor inte är rätt metod. De som är svaga bör inte lastas på mer uppgifter och därmed en större ryggsäck. I Elins fall var det så läraren hanterade situationen. Hon halkade efter i ämnet och läraren skickade hem fler uppgifter som hon med hjälp av föräldrarna fick arbeta med. I hennes fall gick det bra och hon kom ikapp sina skolkamrater, men om
föräldrarna inte hade funnits där för att stötta hade det förmodligen varit den sämsta metoden.
Jag tycker det är positivt där det finns möjlighet att genomföra läxorna i skolan. Flera lärare erbjuder ibland tid efter avslutad skoldag, när hon eller han finns kvar som stöd i klassrummet om de behöver. Vissa skolor har också gemensamt utrymme för läxläsning dit eleverna kan gå om de behöver. Jag anser att det gör läxorna mer
rättvisa eftersom alla inte har samma förutsättningar hemma. För vissa är språket det svåra och för andra är det tiden eller kunskapen som inte räcker till för att kunna hjälpa sina barn med läxorna. Man ser även tydligt hur mycket mer involverade föräldrarna oftast blir i barnets skolgång med hjälp av läxorna. Anna menar att hon inte längre alls vet vad de gör i skolan och märker en stor skillnad sedan läxorna togs bort och skoldagen förlängdes istället.
Barn har idag ofta mycket aktiviteter på fritiden. Ofta var det detta som föräldrarna såg som problem när vi diskuterade läxor. De upplevde det som positivt om barnen hade möjlighet att själva välja när läxan skulle vara gjord. Att istället för att ha en bestämd läxdag föredrog de om det fanns flera dagar då eleven kunde välja att genomföra läxan. Då blev den oftast noggrannare gjord och utan att känna stressen av att man ska hinna med annat.
Flera författare menar att pedagogernas viktigaste argument för läxan i lägre åldrar är att förbereda dem för den ökade arbetsbördan senare i skolan. De låter ofta
kritiska och anser inte att det är ett hållbart skäl. Även pedagoger som jag pratat med lägger fram detta som en aspekt på läxans betydelse. Jag kan förstå kritiken om det är det enda skälet till läxorna, men tycker bara det är positivt om det är en del av varför man ger läxor. Att ha läxor innebär som jag skrev att man lär sig ta ansvar och utvecklar strukturen vid läxläsningen. Under ett längre tidsperspektiv lär sig eleven vilken studieteknik som fungerar för en själv. Detta kommer senare att vara till en fördel för eleven, då man ofta har fler och tyngre läxor och det krävs en bra metod och en bra struktur både för att hinna med och för att kunna ta till sig materialet.
Vidare forskning
Efter att ha skrivit det här arbetet har jag blivit mer och mer nyfiken på läxornas betydelse för lärandeutvecklingen. Hur stor betydelse har de egentligen? Jag tycker det skulle vara intressant att se hur det t.ex. påverkar eleverna att inte ha läxor över huvudtaget och jämföra med klasser där läxor förekommer. Jag intervjuade bara en elev som inte hade läxor längre, men hon hade haft det ända fram t.o.m. år sex. Min fundering är hur det hade sett ut om hon inte hade haft läxor alls under sin skolgång? En tanke som uppstått under arbetet är hur mycket pedagogernas tanke bakom läxan påverkar hur eleverna utvecklas. Är det läxan i sig som är av största vikt eller har
uppbyggnaden av läxan den största betydelsen för att leda eleven framåt i sin
utveckling?
Det skulle även vara intressant att ta reda på hur elever med svårigheter i matematik på bästa sätt övervinner dem? Vissa använder sig av kvantitativa metoder i form av fler hemuppgifter, medan andra ändrar undervisningen för att eleven ska komma ikapp sina jämnåriga. Vad ger bäst långsiktiga resultat och hur upplever eleven själv sin matematiska begreppsutveckling?
Referenser
Arfwedson, Gerd. (1998). Hur och när lär sig elever. Stockholm.: HLS Förlag. Cooper, Harris. (2007). The battle over homework. California: Corwin Press.
Fredriksen, S. (2005). Läxor är ett brott! Aftonbladet 2005-09-30. Hämtat 2008-09-23 från; http://www.aftonbladet.se/wendela/barn/article317506.ab
Frost, Peter. Läxplågan. Hämtat 2008-09-20 från
http://members.fortunecity.com/valfrihet/nytt/homework.htm
Hellsten, Jan-Olof. (2000). Skolan som barnarbete och utvecklingsprojekt. Stockholm: Elanders Gotab.
Kidwell, Victoria. (2004). Homework. Antony Rowe Ltd, Chippenham, Wiltshire. Ryve, Andreas. (2006). Nämnaren nr 2, s 7-9.
Skolverket. (1996). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94. Stockholm: Fritzes
Stendrup, Conny. (2001). Undervisning och tanke. Stockholm: HLS Förlag.
Stúkat, Staffan. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom
humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Elanders gotab. Hämtat 2008-12-03;
http://www.vr.se/download/18.427cb4d511c4bb6e38680002601/forskningsetiska_ principer_fix.pdf
Westlund, Ingrid. (2004). Läxberättelser – läxor som tid och uppgift. Linköpings universitet, Unitryck.
Bilaga 1
Intervjufrågor till föräldrar med elever i år 4-7.
1. Ungefär hur ofta har X läxor med sig hem efter skolan? 2. Hur brukar det gå till när X läser läxorna?
- Brukar någon i familjen hjälpa till vid läxläsningen? - På vilket sätt?
3. Förekommer läxor i matematik?
Anser du att X har lätt/svårt för ämnet?
4. Tycker du själv att du har tillräckliga kunskaper i matematik för att hjälpa ditt barn i ämnet?
- Var uppstår problemen?
5. Händer det att det blir konflikter vid läxläsningen? 6. Vad tycker du om läxor?
- Anser du att det finns några fördelar/nackdelar med att ge läxor? - Tycker du att ma-läxor skiljer sig från andra läxor?
Bilaga 2
Intervjufrågor till elever i år 4-7.
1. Vad tycker du om läxor? 2. Hur ofta brukar du ha läxor? 3. Brukar ni ha läxor i matematik? - Hur ofta?
- Hur brukar de vara upplagda?
4. Föredrar du att jobba med matten i skolan eller hemma? Varför? 5. Brukar du behöva ha hjälp med läxorna?
- Kan dina föräldrar hjälpa dig? - Har de tid?
6. Har ni möjlighet att arbeta med läxorna i skolan? - Hur fungerar det då? (Lektionstid? ”Läxstuga”?, etc)
Bilaga 3
Intervjufrågor till pedagoger som undervisar i år 3-6.
1. Brukar du ge läxor i matematik till dina elever? - Hur brukar upplägget vara då?
- Vad vill du uppnå med att ge läxor?
2. Vilka fördelar tycker du att läxorna innebär?
3. Ser du något problem med att ge läxor i matematik? - Vilka?
4. Hur ställer du dig till det här citatet?
”Att ha läxor i matematisk begreppsbildning och problemlösning, oavsett matematiskt avsnitt, också betyder att man som lärare förväntar och indirekt påstår med läxorna att vem som helst kan undervisa barn i matte, bara de tar sig tid”. (Spendrup, 2001, s 95)
