EN FAST PUNKT ATT HÅLLA SIG I
NÄR DET STORMAR
En kvalitativ studie om hur lärare med sin samhällskunskapsundervisning kan förebygga
ungdomsbrottslighet
AMANDA EMET & ISABELL HUGGARE
Akademin för utbildning, kultur och kommunikation
Självständigt arbete 1 – för grundlärare F-3, samhällsorienterande ämnen
Grundnivå, 15 hp
Handledare: Max Jakobsson
Examinator: Olle Tivenius
Akademin för utbildning
SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE
kultur och kommunikation
Kurskod OAU094
15 hp
Termin VT20
År 2020
SAMMANFATTNING
______________________________________________________
Amanda Emet & Isabell Huggare
En fast punkt att hålla sig i när det stormar
En kvalitativ studie om hur lärare med sin samhällskunskapsundervisning kan förebygga ungdomsbrottslighet
A firm ground in a storm – a qualitative study about how teachers´ social science education can prevent juvenile delinquency
Årtal 2020 Antal sidor: 29 sidor
_____________________________________________________________________
Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur lärare inom F-3 kan förebygga
ungdomsbrottslighet med sin samhällskunskapsundervisning. Problemområdet är att läroplanen framhåller att eleverna ska fostras till samhällsmedborgare, samtidigt beskriver media ett samhälle där barn begår brottsliga handlingar. Ansatsen är kvalitativ och perspektivet är behavioristiskt och tar avstamp i förstärkningsprincipen, detta har skett i kombination med ramfaktorteorin. Resultatet visar att lärare inom F-3 har ett stort personligt engagemang för att deras elever inte ska utveckla ett brottsligt beteende och majoriteten ser det som sitt uppdrag att arbeta förebyggande i grundskolans tidiga år. Slutsatsen är att lärare planerar för och arbetar aktivt med undervisningsmoment som kan motverka ungdomsbrottslighet och att
klassrumsdiskussioner är den aktivitet som ges störst utrymme. Lärare ser brottsförebyggande undervisning som sitt uppdrag och har förmågan att identifiera elever i riskzon. För att lärares brottsförebyggande arbete ska vara produktivt behövs ett samarbete på kommunal nivå.
_______________________________________________________
Nyckelord: förebyggande undervisning, ungdomsbrottslighet, beteendeproblematik,
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
1.1 Problemområde, syfte och forskningsfrågor ... 2
2 Bakgrund och tidigare forskning ... 2
2.1 Begrepp och definitioner ... 2
2.2 Skyddsfaktorer och riskfaktorer ... 2
2.3 Lärares uppdrag och styrdokument ... 4
2.4 Hur kan det se ut i skolan? ... 5
2.5 Kommunal samverkan kring ungdomsbrottslighet ... 6
3 Teoretiskt perspektiv ... 6 4 Metod ... 8 4.1 Metodologi ... 8 4.2 Genomförande ... 9 4.2.1 Urval ... 9 4.2.2 Datainsamling... 9 4.2.3 Databearbetning ... 10 4.2.4 Tolkning av empiri ... 11 4.3 Etiska överväganden ... 11 5 Resultat ... 12 5.1 Empiri ... 12
5.1.1 Lärares relation till eleverna ... 12
5.1.2 Det krävs en hel by för att uppfostra ett barn ... 13
5.1.3 Samverkan och ett gemensamt förhållningssätt ... 14
5.1.4 Praktisk förebyggande undervisning ... 15
5.2 Tolkning av empiri ... 17
5.2.1 Rätt och orätt ... 17
5.2.2 Aktuella samhällsfrågor ... 18
5.2.3 Övriga pedagogiska insatser ... 19
6 Diskussion ... 21
6.1 Resultatdiskussion ... 21
6.1.1 Slutsats ... 23
6.2 Metoddiskussion... 23
6.2.1 Pålitlighet och trovärdighet ... 23
Sanningskriterier ... 24 Reflexivitet ... 24 6.3 Framtida forskningsfrågor ... 25 Referenslista ... 26 Bilaga 1. ... 28 Bilaga 2 ... 29
1 Inledning
Vi kan tala utifrån oss själva, som vårdnadshavare till fyra barn som har mött, och snart ska möta, skolans stora värld. Det finns blandande känslor hos ett barn som ska börja skolan, förväntansfull, exalterad men även en känsla av ängslan kan infinna sig. De ska lämna förskolan och ta detta stora kliv, ett kliv in i skolans värld. Där ska man som vårdnadshavare finnas och stötta, ge lugnande och övertygande ord om att skolan kommer att bli bra och spännande. Denna uppmuntran sker parallellt som vi nästintill dagligen kan läsa artiklar och nyhetsrapporteringar om barn som begår grova våldsbrott och stöldbrott. Rapporter som ofta lyfter fram scenarion ur skolmiljön. Oron som infinner sig hos oss, kan tyckas obetydlig. Denna oro delar vi med Carin Götblad, polischef för region Mitt (Gullberg, 2020, 5 februari) och Åsa Fahlén (2019, 9 januari), Lärarnas riksförbunds ordförande. De uttrycker båda sin oro över rådande situation och poängterar skolans betydelse för att uppmärksamma och förhindra att barn och ungdomar i riskzon utvecklar en brottslig livsstil. Fahlén (2019, 9 januari) skriver i sin debattartikel, Skolan avgörande i kampen mot kriminaliteten, att ”skolan är samhällets bästa chans när det gäller att förebygga kriminalitet […] det handlar också om skolans centrala roll i arbetet med att förankra grundläggande demokratiska värderingar”.Skolan, som enligt oss är en betydande plats, där engagerade vuxna har en stor möjlighet att observera, förebygga och förhindra att dagens barn och ungdomar hamnar på fel spår i livet. Vår oro över medias bild av den rådande
samhällsutvecklingen är inte bara uppkommen ur en vårdnadshavares perspektiv, utan även som blivande lärare inom F-3. Är medias bild av ungdomsbrottslighet hela sanningen? Är denna samhällsutveckling, en samhällsutveckling som vi behöver oroa oss över? Rapporten från
Brottsförebyggande rådet, Skolundersökningen om brott 2017 – om utsatthet och delaktighet i brott (2018), visar att hälften av eleverna i årskurs 9 har, inom det senaste året, begått kriminella handlingar, som exempelvis stöld, narkotikabrott, våldsbrott och skadegörelse. I rapporten framhålls att den vanligaste platsen där ungdomar utsätts eller begår brottsliga handlingar är i skolan (Brå, 2018). Dock är inte bilden helt mörk, det finns ljusglimtar. Rapporten visar att stöldbrotten har minskat från 2003 till 2017, från 35% till 21 %. Skolundersökningen visar att elever som begått grova våldsbrott ligger på en oförändrad nivå sedan 2016 (Brå, 2018), positiva resultat att statistiken över stöldbrott och grova våldsbrott hos ungdomar ligger på en oförändrad eller minskad nivå. Dock anser vi att om en elev riskerar att utveckla ett brottsligt leverne är det en elev för mycket.
Barn tillbringar stora delar av sin tid i skolan. Där ska de lära sig om grundläggande demokratiska värderingar, utvecklas till att fungera och att verka i samhällslivet, hur man visar sympati och empati för sina medmänniskor och att vi tillsammans är ett, trots allas olikheter och bakgrunder. Det centrala innehållet i samhällskunskapsämnet uttrycker att undervisningen ska ge eleverna kännedom om vad som är rätt och orätt och aktuella samhällsfrågor ska lyftas fram i klassrummet (Skolverket, 2019a). Söderberg (2016) betonar att skolan har en avgörande uppgift, en uppgift där alla elever ska känna en känsla av tillhörighet och trygghet, oavsett hemförhållanden, tidigare erfarenheter och bakgrunder. Tidigare forskning visar att tidiga insatser förhindrar ungdomsbrottslighet. Söderberg (2016) beskriver hur tidiga insatser och förebyggande arbete främst ska ske med barn innan 12 års ålder, åsikter som styrks av Götblad (Svensson, 2019, 2 juli) när hon poängterar att insatser bör ske med 8–9 åringar, i syfte att förhindra att elever utvecklar ett brottsligt beteende. Trots denna vetskap tycks det finnas få studier som lyfter fram hur grundskollärare kan arbeta förebyggande mot ungdomsbrottslighet i de lägre årskurserna. Detta bidrar till att denna undersökning är av stor vikt när vi vill få vetskap om hur förebyggande undervisning kan utmärkas i dagens skola och låta dagens lärare ge sitt perspektiv på förebyggande arbete utifrån flera dimensioner.
1.1 Problemområde, syfte och forskningsfrågor
Läroplanen framhåller att eleverna ska fostras till samhällsmedborgare, samtidigt beskriver media ett samhälle där barn begår brottsliga handlingar.
Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur lärare inom F-3 kan förebygga ungdomsbrottslighet med sin samhällskunskapsundervisning.
För att uppnå syftet har nedanstående forskningsfrågor formulerats:
1. Hur väljer 11 lärare inom F-3 att lyfta fram frågor om rätt och orätt i sin samhällskunskapsundervisning?
2. Hur väljer 11 lärare inom F-3 att lyfta fram aktuella samhällsfrågor gällande ungdomsbrottslighet i sin samhällskunskapsundervisning?
3. Vilka övriga pedagogiska insatser anser 11 lärare inom F-3 kan förebygga brottsligt beteende?
Undersökningen utgår ifrån en kvalitativ ansats och där forskningsfrågorna kommer att besvaras utifrån B.F. Skinners förstärkningsprincip och ramfaktorteorin.
2 Bakgrund och tidigare forskning
I detta kapitel förklaras relevanta Begrepp och definitioner i avsnittet 2.1. Underavsnittet 2.2,
Skyddsfaktorer och riskfaktorer, lyfter fram de skyddsfaktorer och riskfaktorer som kan ligga till
grund för om ett brottsligt beteende utvecklas eller inte. Vidare i kapitlet presenteras underavsnittet 2.3, Lärares uppdrag och styrdokument, där skolans värdegrund och uppdrag poängteras och vilken roll lärare besitter. Fortsättningsvis i underavsnittet 2.4, Hur kan det se ut i skolan? beskrivs hur mobbning och kränkningar kan kopplas till ett eventuellt brottsligt beteende. Avslutningsvis beskrivs
Kommunal samverkan kring ungdomsbrottslighet i underavsnittet 2.5.
2.1 Begrepp och definitioner
● Barn - Vår definition av barn i denna undersökning är åldern mellan 0–18 år. ● Ungdomsbrottslighet - Brott som utförs av barn som är yngre än 15 år. ● Förstärkningsprincipen - Beteenden uppmuntras med förstärkning. ● Beteenden - Individens handlingar och förhållningssätt i sin omgivning.
2.2 Skyddsfaktorer och riskfaktorer
I artikeln School Delinquency and School Commitment av Patricia H Jenkins (1995) betonas de riskfaktorer som kan ligga till grund för att ett barn utvecklar ett brottsligt beteende. Skolans avgörande roll som, efter barnets familj, är den primära sociala institution som tar ansvar för att lära barn ett lämpligt socialt beteende. Barn tillbringar stora delar av sin tid i skolan vilket medför att skolan har en huvudroll i de åtgärder som behöver göras för att förebygga ungdomsbrottslighet (H. Jenkins, 1995). Forskning visar att barn som kommer från svåra familjeförhållanden med föräldrar som har en kriminell bakgrund, lever i ett socioekonomiskt utsatt område eller besitter
uppmärksamhetsstörningar, har en högre risk att utveckla ett brottsligt beteende (Polisen, 2020). I den nationella kartläggningen, Anmälningar om barn som far illa eller misstänks fara illa, skriver
Socialstyrelsen (2018) att det är minst 8,3% av alla barn i Sverige som misstänks fara illa i sin hemmiljö. Detta medför att det är cirka en elev i varje klass som riskerar att fara illa, en elev i varje klass som en uppmärksam lärare kan identifiera och uppmärksamma. Anmälningarna som rör barn mellan 0–12 år har under perioden 2010 till 2018 ökat från 52 % till 62 % (Socialstyrelsen, 2018). Kartläggningen visar även att för barn mellan 0–6 år är bristande omsorg och våld i hemmet de vanligaste orsakerna för orosanmälningarna (Socialstyrelsen, 2018).
Jag blev slagen av min mammas kille när ingen såg och han slog min mamma också. Kommer ihåg att alla syskonen stod vid dörren och såg när han bokstavligt slog sönder min mamma (SiS 2014, s. 170).
Julia Sandahl (2014) poängterar i sin studie, Skolan som skyddsfaktor – Om skolans betydelse för att
avstå från kriminalitet bland ungdomar i Stockholms stad, att barn som inte har en trygghet hemifrån,
en vuxen förebild att se upp till eller på andra sätt kommer ifrån en missgynnsam uppväxtmiljö kan, i viss grad, få detta behov kompenserat av att en vuxen förebild finns och stöttar och skapar relationer i skolan (Sandahl, 2014). Barn som kommer från en otrygg hemmiljö är kanske de som behöver tryggheten, rutinerna och den kärlek som en lärare kan erbjuda, som mest. Lärare blir då den vuxna förebild som aldrig sviker och med ett brinnande engagemang och medvetenhet ser alla elever oavsett bakgrundshistoria. Skolan och framförallt elevens lärare är en betydelsefull skyddsfaktor och
Söderberg (2016) betonar att ”skolan är också den arena där störst möjlighet till relationsskapande och insatser bör finnas” (s. 82).
Miljöfaktorer, familjesituation och hur barnet har upplevt och upplever sin skolgång är viktiga faktorer som har påverkan på barnets välbefinnande och om ett brottsligt beteende riskerar att växa fram (H. Jenkins, 1995). Rapporten, Ungdomar intagna på SiS särskilda ungdomshem under 2018 – en
tabellsammanställning av ADAD inskrivningsintervju, lyfter fram strukturerade ADAD (Adolescent
Drug Abuse Diagnosis) intervjuer med ungdomar som skriver in sig för ungdomsvård (SiS, 2019). ADAD intervjuer är ett uppföljnings- och dokumentationssystem inom ungdomsvården som ska syfta till att ungdomar ska känna sig mer delaktiga i sin behandling och vård och att finnas som underlag för behandlingsplanering och uppföljning (SiS, 2019). Intervjuerna genomfördes med 771 ungdomar i åldrarna 10–20 år och ger information om exempelvis ungdomarnas erfarenheter av skola,
fysisk/psykisk hälsa, brottslighet och användning av narkotika (SiS, 2019). Resultatet påvisar att av de 771 tillfrågade ungdomarna började 542 ungdomar att inta marijuana/hasch vid 14 års ålder och 514 ungdomar började att dricka alkohol vid 13 års ålder (SiS, 2019). En tydlig markör på att ungdomar som begår brottsliga handlingar har en osund relation till alkohol och narkotika redan i tidiga åldrar. 46 % av tillfrågade ungdomar svarar dessutom att de har deltagit aktivt i en misshandel (SiS, 2019).
När jag var 13 började allt spåra på riktigt, det ända [sic!] jag gjorde var i stortsett [sic!] bara att knarka och supa, jag åt knappt, jag sov knappt och min mor såg mig knappt (SiS 2014, s. 28).
Min resa har hållit på sedan jag var liten, min pappa har kommit och gått i flera år, ibland vet jag inte om jag någonsin får se honom igen, min mamma kämpar med familjen för att få allt att hålla ihop, min älskade storebror är i himlen och min lillasystor [sic!] börjar vandra samma väg som jag (SiS 2014, s. 96).
Jag började knarka vid 9 års ålder. Så jag missbruka så jävla mycket så att jag hade glömt allt [...] (SiS 2014, s. 168).
Ovanstående utsagor är hämtade från, Det började med lite småskit hemma, som är utgiven av skolverksamheten inom Statens institutionsstyrelse (2014). Statens institutionsstyrelse är en
utvecklat ett missbruk, brottsligt beteende eller har en ogynnsam hemmiljö (SiS, 2014). Statens institutionsstyrelses (2014) skolverksamhet erbjuder barn och ungdomar att berätta sina historier och tidiga upplevelser av missbruk och ett brottsligt leverne, då ”forskning om socialt utsatta barn visar att skolan utgör en mycket viktig faktor om man kommer att lyckas eller inte i livet […] (s. 3).
Berättelserna beskriver i många fall hur ett brottsligt beteende börjat ta form redan i 9-årsåldern. Detta styrker Götblads tankar om att insatser behöver sättas in redan i de tidiga årskurserna och att skolan som samhällsinstans är en viktig skyddsfaktor som behöver arbeta mer aktivt med ett förebyggande arbete mot ungdomsbrottslighet (Svensson, 2019, 2 juli).
Turner, Nilsson och Jidetoft (2015) hänvisar till tidigare forskning av Moffit, Andershed och
Andershed i sin rapport, SSPF – ett fokus på ungdomar i riskzon: En implementeringsutvärdering av
samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid för att motverka kriminalitet och missbruk, där
det visar att barn som begår brottsliga handlingar under sin tidiga barndom har en väsentligt högre risk att fortsätta sitt brottsliga beteende. Dessa barn har större behov av närhet och relationer till vuxna som de kan se upp till, vuxna som kan vägleda och hjälpa. Detta vill vi knyta an till vad psykologen Bo Hejlskov Elvén (2017) anser om hur bemötandet bör ske gentemot barn som uppvisar
beteendeproblematik i skolan. Barn som kan uppföra sig och värna om sina medmänniskor gör det, de barn som inte gör det, gör motsatsen för att de inte har de rätta verktygen för att kunna göra det (Hejlskov Elvén, 2017). Barnets omgivning och de vuxna i barnets närhet har i uppdrag att fostra och att vägleda. Ett barn kan inte lära sig om empati, ödmjukhet, konflikthantering och vad som är rätt och fel på egen hand (Hejlskov Elvén, 2017). Dock visar tidigare nämnd rapport från SiS en
tabellsammanställning där 71 % av tillfrågade barn och ungdomar har svårt att lita på människor och att 58 % känner sig omotiverade till att vara i skolan (SiS, 2019). Här ser vi ett mönster med H. Jenkins (1995) studie som visar att barn som känner sig omotiverade till skolan kan kopplas samman med ungdomsbrottslighet. Författaren hänvisar även till tidigare studier av Fehrman, Keith, Reimers, Myers et al.och Witt, Hanafin och Martenssom visar att barn, vars föräldrar är engagerade i sina barns skolgång, känner motivation till skolan. Därmed är dessa barn även mindre engagerade i brottsliga handlingar. Det finns givetvis föräldrar som lägger ner sin själ i sina barn och deras skolgång där det ändå blir fel.
2.3 Lärares uppdrag och styrdokument
Detta avsnitt kommer att redogöra för hur läroplanen beskriver en lärares uppdrag att utbilda elever till demokratiska samhällsmedborgare. Lärares uppdrag är att förmedla grundläggande värderingar som samhället vilar på och hur vi gemensamt ska förhålla oss och bemöta varandra i samhället.
I samhällskunskapens syfte uttrycks följande hur lärare ska genomföra sin undervisning:
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur individen och samhället påverkar varandra. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer. I en sådan helhetssyn är sociala, ekonomiska, miljömässiga, rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala (Skolverket 2019a, s. 224).
Skolverket (2019a) betonar de normer och värden under övergripande mål och riktlinjer som alla elever ska ha fått möjlighet att utveckla efter avklarad grundskoleutbildning:
Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling i olika sammanhang (Skolverket 2019a, s. 12).
I skolans värdegrund betonas att alla elever ska få möjlighet till att utveckla sin förmåga att behandla sina medmänniskor väl, bli goda samhällsmedborgare och att utveckla sina förmågor vad gäller att självständigt kunna ta beslut och att förstå konsekvenserna av sitt handlande:
Skolan har i uppdrag att förmedla och förankra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället (Skolverket 2019a, s. 9).
Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska information, fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ (Skolverket 2019a, s. 9).
Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet (Skolverket 2019a, s. 8).
Kan ovanstående citat från läroplanen medföra att lärare automatiskt arbetar med att förebygga ungdomsbrottslighet? Sandahl (2014) är övertygad om att så är fallet, när hon uttrycker att dagens lärare utför ett brottsförebyggande arbete bara genom att följa dagens läroplan och skolans
huvuduppdrag. Undervisning som kan förebygga brottslighet är nära förknippat med hur dagens lärare ska stötta, vägleda och hjälpa eleverna att få kunskaper om goda normer och värderingar. Paula Wahlgren (2014) betonar i sin avhandling, De laglydiga. Om skolans brottsförebyggande fostran, att skolans fostrande uppdrag länge har förknippats som en viktig resurs inom det brottsförebyggande arbetet. Detta kan även styrkas med att Brottsförebyggande rådet under 2000-talet tog fram lärarhandledningar som skulle stötta lärarna i sitt brottförebyggande arbete (Wahlgren, 2014).
2.4 Hur kan det se ut i skolan?
Statistik från polisregion Mitt visar att över hälften av anmälda brott, som utförs av barn som är under 15 år, sker i skolan (Gullberg, 2020, 5 februari). Götblad uttrycker:
Det handlar om grova våldsbrott i polisens material. Våld mot huvudet, sparkar, pistolhot, bränd med tändare, hot om att döda, hot om att bomba skolan, hugg med matkniv, bett samt barn som rivits, släpat, kastats och låsts in av andra barn räknas upp i undersökningen […] det är vanliga barn som rånas på väg till och från skolan […] (Gullberg, 2020, 5 februari).
Jag tycker vi sviker barnen (Gullberg, 2020, 5 februari).
Alvant, Elgemyr och Gustafsson Figueroa (2012) skriver i Brottsförebyggande rådets idéskrift, Att
förebygga brott och problembeteenden i skolan – Presentation och analys av tre lokala projekt, att
skolan har en väsentlig roll i det brottsförebyggande arbetet. Skolans arbete är att förebygga och minska uppkomsten av att kränkningar och trakasserier uppstår. Skolan ska även förebygga att brott begås och aktivt arbeta för att eleverna inte begår brottsliga handlingar i framtiden. Alvant et al. (2012) hänvisar till Brottsförebyggande rådets statistik där landets niondeklassare varit delaktiga i en undersökning. Undersökningen påvisade dels att hälften av tillfrågade elever svarat att de, inom de närmsta 12 månaderna, har begått brottsliga handlingar men även att 45 % av tillfrågade elever anser att de har utsatts för våld på skolan eller inom skolans område. Kränkningar och mobbning sker varje dag i dagens skola. Kränkningar och mobbning som kan yttra sig genom att bli knuffad, fasthållen, slagen, sparkad, hotad, hånad eller utfryst (Skolverket, 2019b). Skolverket (2019b) skriver att ”i en del skolor etableras en tuff jargong där kränkningar ses som skoj och blir normaliserade. Exempelvis hur pojkar tilltalar och tar på flickor kan utvecklas till en kultur där sexuella trakasserier uppfattas som normalt” (s. 107). De elever som är utsatta för mobbning eller kränkningar har mindre tillit till vuxna och känner att det inte finns någon som bryr sig om dem. Studier visar även att barn som ägnar sig åt
mobbning eller kränkningar gentemot sina klasskamrater tenderar att ha svårare att ta sig in på
arbetsmarknaden i framtiden och löper högre risk att hamna i fängelset i vuxen ålder (Coloroso, 2004).
2.5 Kommunal samverkan kring ungdomsbrottslighet
Publikationen av Skolverket (2019b), Främja förebygga upptäcka och åtgärda – hur skolan kan
arbeta mot trakasserier och kränkningar, beskriver ett kontinuerligt förebyggande och upptäckande
arbete mot exempelvis sexuella trakasserier, kränkningar och våldsbrott. Visas en indikation på att brott har begåtts ska verksamma inom skolan anmäla till skolans huvudman som i sin tur ska anmäla händelsen till socialtjänst och polis. Detta sker parallellt med att ett åtgärdsprogram skrivs fram om hur skolan ska åtgärda och förebygga (Skolverket, 2019b). När händelsen är anmäld till polis och socialtjänst är det dessa två instanser som utreder händelsen vidare med barnets vårdnadshavare.
Ovan nämnda samarbete mellan skola, socialtjänst och polis är ett rikstäckande lagstadgat arbete i Sverige. Christina Söderberg (2016) skriver i sin avhandling, Individriktad brottsprevention – om
SSPF och viljan att samverka, om ett samarbete som kallas SSPF, där skola, socialtjänst, polis och
fritidsverksamhet ska samarbeta för att motverka att unga faller in i brottslighet. Detta samarbete lyfter även Turner et al. (2015) i sin rapport och skriver hur ett samhälle behöver samarbeta för att motverka att dagens ungdomar utvecklar ett brottsligt beteende. I rapporten framkommer det att samarbetet SSPF, som ett flertal kommuner använder sig av, har åtta punkter som behöver förbättras. Den första punkten som är i behov av förbättring är just, att tidigt identifiera barn och ungdomar i riskzon för brottslighet eller missbruk. Den andra punkten är att de insatser som idag sätts in för ungdomar som har utvecklat ett brottsligt leverne eller missbruk, behöver förbättras (Turner et al., 2015).
Förbättringspunkterna kan vara en bidragande orsak till att barn som begår brott har en tendens att inte uppmärksammas eller få den hjälp som de behöver. Likt Turner et al. (2015) ställer sig även Söderberg (2016) kritisk till samarbetet SSPF, då författaren påvisar att skolans roll i samarbetet är minimal och att det samarbete som sker idag inte får önskad effekt då fokus ligger på 15–25 åringar. Genom åren har det funnits mängder av svenska studier, samverkansprojekt och utvärderingar och det de har gemensamt är att de lyfter fram hur samverkansprocessen gått till men inte vilka positiva effekter som samverkan har lett till (Söderberg, 2016). Samarbetet SSPF startas av fler och fler kommuner idag, trots att samarbetet inte vilar på någon forskning som bevisar att det har önskvärda effekter för ungdomar (Söderberg 2016). Söderberg (2016) poängterar att handlingsplaner för kommuners samverkan ofta enbart förklarar vad man vill åstadkomma, det som saknas är tyvärr beskrivningar på
hur de olika aktörerna ska arbeta. Vi anser att denna bristande vetskap gör att skolan inte vet hur de
ska arbeta förebyggande och åtgärdande med elever som är i riskzon. En möjlig förbättringspunkt skulle vara att ett nytt samarbetsprojekt skapades där skolan får en större roll, detta kan medföra att lärare i de lägre årskurserna får vetskap om hur de ska arbeta. Dessa tankar kopplar vi samman med Söderberg (2016) som betonar hur tidiga insatser och förebyggande arbete främst ska ske med barn innan 12 års ålder för att ge en positiv effekt på elevens framtid.
3 Teoretiskt perspektiv
I syfte att förstå och analysera studiens material används behavioristisk teori och dess tillhörande förstärkningsprincip. Ramfaktorteori kommer att användas i syfte att identifiera andra faktorer som kan hindra lärares undervisning. Dessa två teorier i kombination bidrar till att täcka in alla riktningar som studiens material kan komma att ge uttryck för.
Behaviorismens grundtanke är att människors beteende är ett resultat av upprepade handlingar och att beteendet är formbart utifrån olika sorters inlärning (Säljö, 2014). B. F. Skinners förstärkningsprincip, menar att det är möjligt att ändra på människors beteenden om hen får beröm och uppskattning vid uppvisandet av goda handlingar (Säljö, 2014).Behavioristisk teori och förstärkningsprincipen har historiskt sett används inom skolväsendet. Ett behavioristiskt arbetssätt ansågs kunna bidra till att alla elever kan utveckla beteenden som gynnar för fortsatt skolgång. Detta ansågs möjligt trots att elever hade olika bakomliggande sociala erfarenheter och kunskaper (Säljö, 2014). Behaviorismen lyfts även fram av Karlberg (2011) och benämner denna som beteendemodifikation när en individ vill påverka en annan individs beteende. Beteendemodifikation innebär att problemet söks inom elevens närmiljö och det är en fråga om förändring av situation och miljö som är avgörande att förändra. Dagens lärare uppvisar ofta ett felaktigt och oprofessionellt beteende gentemot elever som uppvisar ett felaktigt beteende (Karlberg, 2011). Lärares arbetsstrategi, då dessa vill avvänja negativa elevbeteenden, innefattar enligt Karlberg (2011) ofta att lärare höjer rösten och tar till hot och bestraffning, i syfte att få kontroll över situationen. Något som istället ökar konflikter och negativa beteendemönster på sikt. Karlberg (2011) är av den åsikt att elever söker uppmärksamhet oavsett om den är positiv eller negativ, vilket riskerar att elever som ständigt får negativ uppmärksamhet kan fortsätta med sina beteenden då detta resulterar i att lärare uppmärksammar eleven. Detta bidrar till att problembeteenden kan befästas vid negativ förstärkning (Karlberg, 2011).
Vårt perspektiv på förstärkningsprincipen är att om lärare använder sig av uppmuntrande och stöttande strategier när elever uppvisar vänliga handlingar kan detta bidra till ett gott klassrumsklimat för samtliga elever. Detta grundar vi på Skinners beskrivning av förstärkningsprincipen som en metod för hur människan kan utveckla beteendemönster som gynnar både personen i fråga och dess direkta omgivning om denna blir belönad och uppmuntrad vid uppvisande av goda handlingar (Säljö, 2014).
Första och andra forskningsfrågan, syftar till att synliggöra hur lärare arbetar med det centrala innehållet angående rätt och orätt och aktuella samhällsfrågor gällande ungdomsbrottslighet. Båda dessa områden innefattar hur mänskliga beteenden kan synas i elevernas vardag. Vi kan föreställa oss att rätt och orätt och aktuella samhällsfrågor kan kopplas till scenarion där elever kan ha blivit av med personliga tillhörigheter, vilket kan diskuteras i klassrummet. Under dessa lektioner kan lärare uppmuntra elevernas engagemang och tankar, i syfte att lyfta fram goda handlingar och att främja för fortsatt gott uppförande. Lärares förmåga att uppmuntra och att berömma gott uppförande istället för att fokusera på negativt beteende är relaterat till en behavioristisk arbetsstrategi.
Den behavioristiska teorin och förstärkningsprincipen anser vi har en relativt enkel syn på hur lärare kan förändra och utveckla elevernas beteende, att läraren med hjälp av enbart positiv förstärkning kan ändra på en individs förhållningssätt och beteende. Därför behövs en problematisering av både behaviorismens grundtanke och fenomenet brottsförebyggande undervisning i grundskolans tidiga år. Som vi tidigare nämnt avser vi att använda ramfaktorteorin i syfte att analysera studiens data som vidgar vår syn på lärares möjligheter att arbeta förebyggande mot ungdomsbrottslighet.
Enligt Lundgren (2014) skapades ramfaktorteorin som ”en uppgörelse med behaviorismen” (s. 215). Ramfaktorteorin kom att ifrågasätta varför skolans undervisning och resultat ser ut som det gör och vad som påverkar lärares möjligheter till god undervisning. Ramfaktorteorin rymmer både inre och yttre faktorer som kan förklara lärares utmaningar i den dagliga undervisningen, exempelvis samhällspåverkan, samspelet mellan människor, lärares tidigare erfarenheter och utbildning och läroplanens syfte (Lundgren, 2014). Dessa olika faktorer ligger till grund för att undersökningen behöver ytterligare ett teoretiskt perspektiv i analyssyfte.
Ramfaktorteorin kommer att hjälpa oss att besvara den tredje forskningsfrågan, angående övriga
pedagogiska insatser. Vi kan föreställa oss att lärare dagligen möter elever som uppvisar
beteendeproblematik och att de har förmågan att se undervisning som förebygger ungdomsbrottslighet ur en annan synvinkel än enbart den ämnesteoretiska delen. Lärare stöter ofta på oförutsedda
situationer, både i sin dagliga undervisning och i sina möten med elever och vårdnadshavare, där lärares personliga engagemang och vanliga arbetsstrategier utmanas. Situationer som lärare inte kan förutse eller kan styra över är exempelvis elevers bakgrundssituation där uppväxtmiljön och
familjeförhållanden kan ha präglat eleven så pass att lärare får svårigheter att befästa både
ämneskunskaper och etablera skolans normer och värden hos eleven. Ramfaktorteorin innefattar även situationer där lärare får handskas med elever som upplever utanförskap och mobbning. Lärare kan även se att elevernas förebilder, såsom vårdnadshavare, mediepersonligheter, äldre kamrater och syskon, kan utöva dåligt inflytande över elevernas beteende. Detta kan i sin tur störa både ordningen under lektionstid men även bidra till oroligheter på skolans område. Lärares personliga engagemang och arbetsstrategier behöver således även kunna hantera oförutsedda konflikter med exempelvis vårdnadshavare som inte lever upp till skolans värdegrund angående hur vi människor bör behandla varandra.
4 Metod
I avsnitt 4.1 presenteras undersökningens Metodologi och en beskrivning av vår kvalitativa ansats. Vidare beskrivs Genomförande i avsnitt 4.2, där undersökningens tillvägagångssätt beskrivs. I
underavsnitt 4.2.1 Urval, presenteras undersökningens urval av informanter. Kapitlet fortsätter med en förklaring av Datainsamlingsmetod i underavsnitt 4.2.2 och hur insamlade data bearbetades i
underavsnitt 4.2.3 Databearbetning. Slutligen redogörs för Tolkning av empiri i underavsnitt 4.2.4 och de Etiska övervägandena i avsnitt 4.3.
4.1 Metodologi
Undersökningen syftar till att informanterna i denna studie beskriverhur de arbetar med
samhällskunskapens centrala innehåll gällande rätt och orätt och aktuella samhällsfrågor och vilka
övriga pedagogiska insatser informanterna anser kan förebygga brottsliga handlingar.
Undersökningens problemområde är att läroplanen framhåller att eleverna ska fostras till
samhällsmedborgare, samtidigt beskriver media ett samhälle där barn begår brottsliga handlingar. Metodvalet i denna undersökning kommer att ge oss väsentlig information om en lärares reflektioner, tankar och perspektiv på undervisning, vilket vi vill koppla till att undersökningen använder sig av en etnografisk metod. Lalander (2016) menar att om en studie ska vara etnografisk, behöver den ta reda på de tillfrågades syn på dess tillvaro.
Undersökningens etnografiska metod går hand i hand med att ansatsen är kvalitativ. Ahrne och Svensson (2016) menar att kvalitativa undersökningar får forskaren att närma sig informanterna, deras miljö och förhållningssätt för att förstå och att skapa ett empiriskt material. I en kvalitativ ansats analyseras informantens tankar och engagemang inom forskningsområdet, forskaren närmar sig insamlat material och får en direkt kännedom om forskningsområdet. Denscombe (2018) skriver att kvalitativa undersökningar med fördel kan användas genom frågeformulär och enkätundersökningar.
4.2 Genomförande
Undersökningens genomförande innebar att 100 skolor runt om i Sverige söktes upp. Rektorerna på dessa skolor kontaktades med e-post där vi som studenter presenterade oss och vad vi hade för önskemål med vår kontakt. I e-postmeddelandet bifogades missivbrevet (bilaga 1) som innefattade en länk till enkäten (bilaga 2). Rektorerna tillfrågades om att vidarebefordra missivbrevet till sina lärare inom F-3. Missivbrevet innefattade en kort presentation av oss, en kort sammanfattning av
undersökningen och dess syfte och etiska överväganden som är av vikt för våra informanter att ha vetskap om, exempelvis att de är helt anonyma då vi inte efterfrågar några personuppgifter (Vetenskapsrådet, 2017).
För att uppnå en god svarsfrekvens skickades en påminnelse ut till 50 av de tidigare kontaktade rektorerna, detta menar Denscombe (2018) är en god tanke om forskaren vill öka svarsfrekvensen. Denscombe (2018) skriver att undersökningar som genomförs på internet kan täcka en stor geografisk yta, är miljövänliga och är tidsbesparande då utsagor från informanterna enkelt kan samlas in.
4.2.1 Urval
Valet av urval grundas i undersökningens ansats som är kvalitativ. Vi har varit intresserade av att höra hur lärare, som arbetar inom F-3, ställer sig till våra frågeställningar. Ett explorativt urval har använts, som med fördel används i småskaliga kvalitativa undersökningar (Denscombe, 2018). Till vår hjälp använde vi webbsidan SkolListan.eu, där alla Sveriges skolor listas på ett slumpmässigt vis. I vår urvalsprocess stötte vi stundtals på problem, då vissa rektorers e-post inte fanns tillgänglig. Detta innebär enligt Denscombe (2018) att urvalet är ett icke-sannolikhetsurval, när vi var tvungna att kontakta nästkommande rektor på listan. Vår vision över urvalsmetoden var att det skulle infinna sig ett snöbollsurval. När kontakten med skolans rektor togs var vår förhoppning att hen skulle bifoga och att lärare på skolan skulle vilja delta och därigenom skapa vårt urval för undersökningen. Denscombe (2018) skriver att ett snöbollsurval växer fram genom att en person hänvisar till nästa vilket kan resultera i ett tillräckligt stort antal informanter och passar sig väl för kvalitativa undersökningar. Informanterna utgår ifrån samma bakgrund och besitter likartade erfarenheter av pedagogiskt arbete, då alla informanter i undersökningen arbetar och är verksamma lärare inom F-3.
4.2.2 Datainsamling
Datainsamlingsmetoden valdes på grund av den rådande situationen som infinner sig i Sverige och världen idag, CV- 19 pandemin. Detta fick oss att genomföra en enkät i syfte att undvika möte mellan oss och våra informanter. Responsen som vi har fått av datainsamlingsmetoden är att många rektorer har avböjt sin medverkan då rådande situation innebär att tidsåtgången för en undersökning inte har setts som möjlig.
Enkäten skapades i Google Formulär och innefattade sju öppna frågor med möjligheten för informanten att reflektera själv under respektive fråga. Vid öppna frågor får informanten själv formulera sitt svar, välja svarets längd och välja det innehåll som hen anser passar bäst till frågan (Denscombe, 2018). Denscombe (2018) lyfter fram fördelar med att använda öppna frågor och poängterar att denna typ av frågor med stor sannolikhet kommer att spegla informantens synvinkel på aktuell fråga. Problematik som kan uppstå med enkäter med öppna frågor är att det kan vara för
tidskrävande att medverka i undersökningen vilket kan resultera i att informanten väljer att inte besvara enkäten (Denscombe, 2018). Detta medför att om vi istället hade skapat en enkät med fasta frågor hade det säkerligen genererat i fler informanter. I enkäten får informanterna ta del av en inledning om forskningsområdet samt undersökningens syfte. Frågorna i enkäten lyfter fram ämnesteoretiska utmaningar och övriga pedagogiska insatser som en lärare anser kan ha brottsförebyggande syfte.
4.2.3 Databearbetning
Ordning skapas när mängden data ska bearbetas till förståelig och överskådlig empiri (Rennstam & Wästerfors, 2016). Denna databearbetning inkluderar hur forskaren sorterar, reducerar och
argumenterar för att kunna presentera trovärdig empiri (Rennstam & Wästerfors, 2016). Sorteringen av undersökningens data bygger på att samma resonemang återkom i flertalet av informanternas utsagor vilket medförde att vi direkt sammankopplade dessa till forskningsfrågornas begrepp.
Undersökningens insamlade material bestod av 112 utsagor av 11 informanter. Detta material har sammanställts i syfte att bli mer lättöverskådlig, då de transkriberade intervjuerna har sönderdelats och fragmenten, utsagorna, därefter sammanställts i kategorier i ett tidigt skede. Empirin som presenteras i denna undersökning är direkt kopplad till tidigare forskning och undersökningens bakgrundskapitel. Återkommande resonemang och begrepp som synliggjordes i utsagorna skapade fyra kategorier;
Lärares relation till eleverna, Det krävs en hel by för att fostra ett barn, Samverkan och ett gemensamt förhållningssätt och Praktisk förebyggande undervisning med undertemat Praktisk incidentbaserad undervisning. Nedanstående exempel visar arbetssättet:
Kategori 1, Lärares relation till eleverna har skapats utifrån lärarperspektiv på vikten av ett ständigt
relationsbyggande och förmågan att skapa goda relationer.
För att få ett fungerande klassrumsklimat behöver jag arbeta för goda relationer redan från förskoleklass.
Kategori 2, Det krävs en hel by för att uppfostra ett barn, har skapats utifrån lärares påståenden om
yttre faktorer som påverkar eleverna dagligen.
Elevens uppväxt MILJÖ!!
Det är ju ett större samhällsproblem som alla olika instanser (skolor, kommuner mm) måste jobba med,jag kan se direkt när jag går in i ett klassrum vilka elever som det kommer gå illa för i framtiden.
Ovanstående utsaga snuddar vid nästkommande kategori, Samverkan och ett gemensamt
förhållningssätt, då den berör andra instanser i samhället. Dock väger den tyngre i denna kategori då
den synliggör lärares förmåga att identifiera elever i riskzon och vilka eventuella pedagogiska insatser lärare kan arbeta med.
Kategori 3, Samverkan och ett gemensamt förhållningssätt, utmärktes av utsagor som betonade vikten
av samverkan mellan elever, lärare och andra samhällsaktörer.
Fråga eleven över hens perspektiv över hur den vill lösa dennes situation. Samarbeta i arbetslaget, detta resulterar ofta i ett tätare samarbete med EHT.
Kategori 4, Praktisk förebyggande undervisning, synliggjorde ett aktivt arbete i klassrummet med
brottsförebyggande undervisning, då liknande erfarenheter av estetiska tillvägagångssätt används i undervisningen.
Jag visar Lilla aktuellt skola med ett inslag av barn som begår brott.
Inom ovanstående kategori ingår underkategorin, Praktisk incidentbaserad undervisning. Där
incidenter som sker i elevernas vardag och hur lärare förhåller sig och vägleder eleven i detta skeende.
Eleverna får köpa nytt om de har förstört samt själva tillsammans med en vuxen ringa till målsman och tala om vad man har gjort.
4.2.4 Tolkning av empiri
I syfte att besvara forskningsfrågorna har empirin bearbetats utifrån behavioristiskt perspektiv och dess tillhörande förstärkningsprincip och ramfaktorteori. Forskningsfråga 1 och 2, hur lärare arbetar med det centrala innehållet rätt och orätt och aktuella samhällsfrågor och hur detta kan ligga till grund för undervisning som kan förebygga brottslighet, besvaras genom de undervisningsexempel som empirin visar. Empirin beskriver även hur lärare inom de olika kategorierna arbetar med
ämnesinnehållet och elevbeteenden i kombination när det gäller det centrala innehållet. Flertalet utsagor beskriver hur lärares undervisning syftar till att informera om demokratiska värderingar och vikten av att uppmuntra goda handlingar. Forskningsfråga 3, angående övriga pedagogiska insatser, visar utsagor på både planerad och oplanerad samhällskunskapsundervisning. Undervisning som förebygger ungdomsbrottslighet handlar till mångt och mycket om yttre påverkan, utanför skolans och lärares makt. Vårt perspektiv på behaviorismen och förstärkningsprincipen kopplas samman med lärares vision på ”hur det ska vara” i ett klassrum, den fina pedagogiska bilden, där lärare har kompetens och kontroll över undervisningssituationen, medan ramfaktorteorin blir hjälpsam när empirin ska spegla uppkomna elev- och undervisningssituationer som för lärare kan upplevas som bortom deras kompetens och kontroll.
4.3 Etiska överväganden
I beaktning har vi använt oss av Vetenskapsrådet (2017) forskningsetiska huvudprinciper.
Den första principen, deltagarnas intressen ska skyddas, innebär att forskaren alltid ska ha sina informanters bästa i åtanke, att insamlat material eller personliga uppgifter aldrig ska avslöjas (Denscombe, 2018). Denna princip anser vi uppfylls då våra informanter aldrig uppmanats att lämna sina person- eller kontaktuppgifter i samband med att de besvarat enkätfrågorna. Enligt
Vetenskapsrådet (2017), medför detta att vi kan garantera full anonymitet för våra informanter. Detta tillvägagångssätt gör det omöjligt för oss att koppla samman informanternas identitet med deras utsagor.
Den andra principen, deltagandet ska vara frivilligt och baserat på informerat samtycke, innebär att informanten ska informeras om att deltagandet i undersökningen är frivilligt och har därmed informerats om ett samtycke. Denna princip uppfylls genom att vi informerade i vårt missivbrev om att deltagandet i undersökningen är frivilligt och att informanten kan när som helst avbryta sin medverkan. Vårt missivbrev syftade även till att informera om vårt forskningssyfte, med denna information kan informanterna själva ta ställning till eventuellt deltagande (Denscombe, 2018).
I missivbrevet informerade vi även om att insamlat material kommer att kasseras efter genomförd undersökning, detta medför att informanterna är informerade om nyttjandekravet. Tivenius (2015) beskriver nyttjandekravet med att forskaren informerar informanterna om att insamlat data enbart kommer att behandlas av oss som forskare och kommer inte att vidarebefordra den till någon annan part.
All information som ingick i missivbrevet har givits till informanterna i syfte att de ska känna tillit till oss som studenter.
5 Resultat
I följande kapitel kommer insamlat material att presenteras. Inom avsnitt 5.1 Empiri beskrivs de fyra kategorierna som skapats utifrån insamlat material. I avsnitt 5.2 Tolkning beskrivs hur
undersökningens tolkning av empiri har utarbetats i syfte att besvara våra forskningsfrågor. Avsnitt 5.3 beskriver slutligen en sammanfattning av resultatet i en Resultatdiskussion.
5.1 Empiri
Empirin består av 112 utsagor, bearbetningen har resulterat i fyra kategorier som presenteras i
underavsnitten 5.1.1 Lärares relation till eleverna, 5.1.2 Det krävs en hel by för att uppfostra ett barn, 5.1.3 Samverkan och ett gemensamt förhållningssätt och 5.1.4 Praktisk förebyggande undervisning med tillhörande underkategori Praktisk incidentbaserad undervisning. Kategorierna beskriver attityder om hur lärare kan undervisa i syfte att förebygga ungdomsbrottslighet i grundskolans tidiga årskurser. Kategorierna är inte sammankopplade med enskilda informanter.
5.1.1 Lärares relation till eleverna
Den första kategorin Lärares relation till eleverna beskriver en lärares perspektiv på sin egen förmåga att skapa en trygg atmosfär till alla elever. Kategorin ger en bild av lärares perspektiv på vilka övriga pedagogiska insatser som ligger till grund för ett förebyggande arbete mot ungdomsbrottslighet. Tidiga pedagogiska insatser som innefattar en närvarande lärare som ger trygghet till barn som behöver den som mest.
Att finnas där som en fast punkt att hålla sig i när det stormar. Elever behöver fasta ramar och få prova gränser och veta att det finns någon som fångar när man faller och hjälper dem upp igen. Detta är naturligtvis viktigt för alla men lite extra för de som inte har den tryggheten hemma.
Eleverna behöver känna en omtanke från sin lärare. Skolan ska vara en säker och självklar plats där alla barn ska känna trygghet och ett villkorslöst relationsskapande.
Vi är tryggheten. Det är därför viktigt att visa att man tycker om och bryr sig om eleven.
När hemmiljön saknar trygghet och när eleven saknar en vuxen förebild är det viktigt att lärare finns där och kontinuerligt stöttar och vägleder elever i rätt riktning.
Jag kan vara en god förebild och ge flera olika synsätt som ett komplement till hemmiljö och dess värderingar. Jag kan ge en bredare generell bild än hemmet tror jag.
Jag kan finnas som stöd och stötta eleven utan att vårdnadshavare kan lägga sig i. Jag finns på en neutral plats och är kontinuerligt på plats.
Barn som kommer från en otrygg hemmiljö behöver extra omtanke och engagemang från lärare. Åtgärder som kan förklaras som en extra uppmuntran eller bekräftelse på gott beteende som i sin tur kommer leda till ett förbättrat beteendemönster. Detta görs genom praktisk handling, känslomässigt engagemang men även genom strukturen i klassrummet.
Vi har en viktig roll för elever i en otrygg miljö, ofta finns det behov av rutiner och en känsla av att de är sedda, välkomnande och har betydelse. Detta är något en lärare kan ge bara genom hur man är med och kring eleven samt vad läraren har för rutiner.
Att man hjälper det barnet extra och pushar när den gör rätt beteende så den ser att det lönar sig att bli en god medborgare. Ingen föds dum eller elak men kan få fel beteende pga (sic!) arv och miljö.
Elever som kommer ifrån en otrygg hemmiljö eller har beteendeproblematik behöver fångas upp och arbetas med under ett tidigt stadie. Dessa tidiga insatser kan ha en positiv påverkan på elevens framtid.
Det är värt att jobba och försöka fånga upp och se till att uppmärksamma dessa elever.
Jag tror att har eleven fått lära sig att vi behöver varandra för att lyckas kan ge ringar på vattnet i framtiden. Har jag den känslan från början har jag den med mig genom livet.
Lärare har i sitt bemötande gentemot eleven en avgörande del som inte bara kan förhindra ett oönskat beteendemönster utan kan i vissa fall även vara den enda förebild och vägledare för eleven. Inom denna kategori besitter lärare engagemang och kunskap om att forma och vägleda barn som kan riskera att hamna i ungdomsbrottslighet.
5.1.2 Det krävs en hel by för att uppfostra ett barn
Centralt för kategorin Det krävs en hel by för att uppfostra ett barn är faktorer som har stor inverkan på både elevers beteende och på lärmiljön. Faktorer såsom elevens hemmiljö, mediala förebilder och vårdnadshavares inverkan på sina barn. Faktorer som förknippas med svårigheter om hur lärare kan handskas med uppförandeproblematik och undervisningssituationer. Det finns en känsla av maktlöshet när det gäller hur lärare kan nå fram till elever som uppvisar uppförandeproblematik. Faktorerna känns som fastgjutna i ett större sammanhang och lärare kan enbart stå vid sidan av och släcka bränder.
Jag funderar kring föräldraansvar, tid, rädsla att lägga sig i, fattigdom, utanförskap, vardagssamtalet kring matbordet, rätt och fel och allt som påverkar på internet.
Ett bristande föräldraskap, ett föräldraskap som har förändrats över tid är påtagligt. Pedagogiska insatser gällande rätt och orätt som fungerade förr är möjligtvis inte produktiva i dagens skola. Elevbeteenden kan ha en negativ inverkan på skolan, när vårdnadshavare brustit i sitt föräldraskap när det gäller kopplingen handling och konsekvens.
Vuxna är idag ofta kompis med sitt barn och inte alltid visar vad som är rätt och fel, konsekvenser för sitt handlande i unga år är kanske inte så tydligt. Det gör att många elever provar sig fram och det blir inte så lyckat.
Några barn vill vara coola och imponera och då kan det bli helt galet istället. Några saknar förmågan att förstå när de gör fel om de aldrig har fått lära sig det hemifrån.
Samhällets övriga instansers förebyggande arbete, i syfte att komma till rätta med problematik som utgör elevers och lärares vardag. Vidare synliggörs även att lärare kan identifiera vilka elever i klassen som riskerar att hamna i ungdomsbrottslighet.
Det är ju ett större samhällsproblem som alla olika instanser (skolor, kommuner mm) måste jobba med,jag kan se direkt när jag går in i ett klassrum vilka elever som det kommer gå illa för i framtiden.
5.1.3 Samverkan och ett gemensamt förhållningssätt
Det centrala inom kategorin Samverkan och ett gemensamt förhållningssätt har varit inriktat mot att en tät samverkan mellan socialtjänst, polis och skola bör ske. Detta samarbete har en viktig roll för att kunna bryta beteendeproblematik och att ett förebyggande arbete ska vara möjlig. Lärare är idag medvetna om att lärare har svårare att förändra ett barn som redan har utvecklat ett brottsligt beteende. Något som skulle kunnat förebyggas och hindrats med en god samverkan.
Vi måste ha en god kontakt med socialtjänst och polis för att kunna fånga upp elever som riskerar att falla. Faller de är det svårare att ta tag i problemet senare.
Lärare idag skulle uppskatta om polis kommer ut till skolorna och pratar om ungdomsbrottslighet. Kategorin visar även att dagens lärare inte väljer att lyfta fram aktuella samhällsfrågor i klassrummet.
I år 1–3 pratar vi inte så ingående om detta.
Polis kan komma och prata om ungdomsbrottslighet redan på lågstadiet.
Ett fungerande samarbete mellan samhällets olika aktörer innefattar även hur alla verksamma inom skolan behöver ha ett gemensamt förhållningssätt gentemot vilka grundläggande värderingar som skolan arbetar efter. När denna samverkan fungerar kommer det att ge eleverna de förutsättningarna som de behöver för att kunna leva och att fungera i samhället.
Vi måste också arbeta i vuxengruppen för att veta var vi står för att kunna bygga starka individer som vet vad de själva står, tycker och värderar. Ett ständigt utvecklande arbete.
Ett gemensamt förhållningssätt hos personalen som ger ramar och trygghet och visar hur vi fungerar tillsammans i grupp.
Vi samarbetar med fritidshemmet och värdegrundsfrågorna.
Samverkan ska även genomsyra undervisningen och klassrumsklimatet, ett samarbete i klassrummet och hur man förhåller sig och är mot varandra. Eleverna stöttar gärna varandra om de regler som gäller i klassrummet. Klassrummet ses som ett litet samhälle där gruppdynamiken och en gemenskap
präglas.
Jag jobbar mycket med gruppen och försöker att skapa en gruppkänsla. Vi lär tillsammans och så fungerar det i samhället också.
Jag är tydlig med att vi är här för varandra och vi tillsammans ska hjälpa varandra med att lyckas.
Vi bygger grunden i f-klass och formar dom till en klass. De hjälps åt att hålla regler och rätta varandra om någon gör fel mot vad vi har bestämt i klassen o (sic!) i skolan.
Ett positivt klimat i klassen där eleverna är starka i sin egna (sic!) identitet ger dem möjlighet att själva ta beslut. Samtidigt tror jag att genom att själv försöka vara en god förebild och visa att även vuxna kan ha fel ger eleverna åtminstone ett exempel på god moralisk karaktär.
Samhällskunskapens centrala innehåll rätt och orätt och våga stå emot grupptryck behöver arbetas med i ett tidigt skede. Barn påverkas redan på lågstadiet av vad vänner tycker och vad som är rätt och fel, därför har en lärare idag en stor uppgift i att vägleda och att stötta barnen i sin vardag.
Vad är rätt och fel och grupptryck påverkar eleven tidigt därför måste vi på lågstadiet hjälpa varje elev att reflektera, samtala och ta ställning till sitt eget handlande i skolan.
5.1.4 Praktisk förebyggande undervisning
Kategorin Praktisk förebyggande undervisning lyfter fram det praktiska arbetet i klassrummet. Den praktiska undervisningen är planerad och direkt kopplad till samhällskunskapsämnets centrala innehållspunkter rätt och orätt samt aktuella samhällsfrågor där barn som begår brott har varit utgångspunkten för lektionerna. Vidare lyfts praktiska lektionsmoment fram där arbetet är grundat i värdegrundsfrågor. Avslutningsvis beskrivs ett undertema inom kategorin Praktisk förebyggande
undervisning.
Centralt innehåll gällande Rätt och orätt
Lektioner gällande rätt och orätt kännetecknas av att svårighetsgraden ökar i takt med elevernas ålder då lärare lägger stor vikt på att ämnet ska vara elevnära, i syfte att ämneskunskaperna ska vara relevanta och lättillgängliga för samtliga elever. Lärare förklarar begreppet brott med brottsliga handlingar som eleverna kan stöta på i sin egen vardag, i syfte att koppla felaktiga beteenden till dess konsekvenser. Kategorin framhåller även vikten av användandet av filmer som redogör för
ungdomsbrottslighet på ett elevnära sätt, detta medför att lärare kan skapa diskussionstillfällen mellan eleverna. Gruppdiskussioner bidrar därmed till att eleverna får resonera och reflektera hur olika beteenden kan påverka både dem själva och samhället.
Det är en progression i år 1 blir det mer elevnära för att öka under åren mer till samhället i stort. Det blir mycket praktiskt eftersom de är små. Jag försöker att det ska vara tydligt för eleverna.
Detta arbete pågår från f-klass då jag tar emot en grupp och förhoppningsvis hela livet. Jag arbetar med den grupp jag fått till åk 3. Grupparbeten, tankar och värderingar, medbestämmande, klassråd och skolråd. Tydlighet i regelverket förenklar för alla att ta reda på vad som är rätt och fel.
Vi tittar på utbildningsprogram så som ur.se vara vänner - olika dilemman. Har diskussioner då ex glasrutor som krossas med flit. Vem ska betala, varför och hur ska vi agera i dessa fall samt vad blir påföljden om barnet fortsätter den destruktiva förstörelsen av allmän eller andras egendom.
Centralt innehåll gällande Aktuella samhällsfrågor
Det praktiska arbetet gällande aktuella samhällsfrågor kännetecknas likt de inom rätt och orätt med att lärare alltid har sin utgångspunkt i elevnära diskussionsunderlag och att lärares resonemang och förklaringar sker på elevernas mognadsnivå. Lilla Aktuellt lyfts fram som ett bra lektionsmaterial för att synliggöra begreppet brott med F-3 elever. Eleverna själva får ta ställning i frågor som rör brottsliga handlingar och hur detta kan vara ett ingångsläge för fortsatt klassrumsdiskussion.
Vi lyfter brott i allmänhet men mest vilka rättigheter som barnen har. Vi tittar på Lilla Aktuellt och där så kan det komma frågor kring detta. Då är jag bara ärlig och försöker besvara frågorna på barnets nivå.
Vi har jobbat med frågan vid flera tillfällen. Bl.a [sic!] genom filmer med efterföljande fyra hörn övningar, i samband med frågor som tar upp i lilla aktuellt, i samband med högläsning när frågan har kommit upp i boken.
Samhällskunskapsundervisning gällande Värdegrundsfrågor
Lärare undervisar med brottsförebyggande undervisning även inom värdegrundsfrågor. Ett genomgående tema för praktisk undervisning var att låta eleverna möta begrepp som hör till
ungdomsbrottslighet genom dramatiseringar. Eleverna får genom sagor och berättelser själva gestalta olika karaktärer och på så sätt få en ökad förståelse för hur andra kan både känna och uppleva olika slags beteenden. Elevnära teman, så som stöld och snatteri, har i och med detta tillvägagångssätt bidragit till en ökad förståelse för det centrala innehållets del rätt och orätt. Ytterligare en positiv effekt av dramalektioner har visat sig vara att elevgrupper har fått en ökad gemenskap både i och utanför klassrummet.
Jag jobbar med dramatiseringar och samarbetsövningar.
Mycket lärs ut genom olika slags berättelser. Varje berättelse möter eleverna i den ålder och problematik som de kan möta. De är även vana vid samarbetsövningar och övningar som ska stärka dem som individer och grupp. Detta har lett till en klass som har ett fint bemötande mot varandra.
Genom att höra olika karaktärers perspektiv, där moral och regler flätas in ger dem en möjlighet att själva känna igen sig och känna (inte bara veta) vad som är rätt och fel.
Samhällskunskapsundervisning gällande Praktisk incidentbaserad undervisning.
Lärare arbetar i dagsläget med att planera för och genomföra lektioner som kan förebygga
ungdomsbrottslighet, detta visar på att brottsförebyggande undervisning är ett vanligt förekommande ämnesområde i lågstadiet. Lektioner inom rätt och orätt, aktuella samhällsfrågor och
värdegrundsfrågor som inte blivit som planerat, detta har ibland även förändrat planeringen för hela
skoldagen. Lärare behöver arbeta med ovanstående ämnesområden när det inträffar incidenter som direkt drabbar eleverna på skolan. Därför har denna kategori ett undertema som namngivits Praktisk
incidentbaserad undervisning. Undertemat förtäljer situationer som lärare och elever har upplevt och
som bidragit till att lektioner inom rätt och orätt, aktuella samhällsfrågor och värdegrundsfrågor måste utföras utan bakomliggande planering.
Vi har haft äldre barn i 2:an som snott pengar av yngre barn i f-klass. Vi har diskuterat vems saker är och hur man ska bete sig om man blir utsatt samt konsekvenser för den som begår brott i unga år och hur det blir ju äldre man blir. Även kläder har blivit stulna.
När kränkande behandling sker så arbetas det med berörda och om det gäller många även hela klassen. Samtal och återkoppling samt att vi pedagoger har nolltolerans mot kränkande behandling.
Vid de tillfällena då det inträffat incidenter ex skadegörelse, klotter, knuffar, ord mm i skolan har vi både pratat om vad det innebär att göra sådana saker samt vilka påföljder det kan ge och så har de som har gjort det fått ex ta bort det de har ritat eller skrivit.
Det är först i detta undertema som kränkande behandling elever emellan beskrivs. Elever som direkt blivit utsatta eller bevittnat brottsliga handlingar. Vikten av att lärare undervisar om att det även finns en underliggande progression i vilka konsekvenserna kan bli vid felaktigt beteende i samhället i och med stigande ålder. Den planerade undervisningen har även den fokuserat på bemötande och beteende, det är dock först nu som den praktiska undervisningen berör begreppet kränkande behandling som något som direkt kan kopplas till ungdomsbrottslighet. Det hör till vanligheten att elever utsätts för brottsliga handlingar när de befinner sig på skolans område och att brottsliga incidenter som berör eleverna sker trots att lärare kontinuerligt undervisar förebyggande mot ungdomsbrottslighet.
5.2 Tolkning av empiri
Kategorierna, Lärares relation till eleverna, Det krävs en hel by för att uppfostra ett barn, Samverkan
och ett gemensamt förhållningssätt och Praktisk förebyggande undervisning med tillhörande
underkategori Praktisk incidentbaserad undervisning, utgör undersökningens empiri. Empirin har tolkats utifrån förstärkningsprincipen inom behavioristiskt perspektiv och ramfaktorteorin. Inom avsnitten 5.2.1 Rätt och orätt, 5.2.2 Aktuella samhällsfrågor och 5.2.3 Övriga pedagogiska insatser, presenteras tolkningen av empirin och undersökningens tre forskningsfrågor besvaras.
5.2.1 Rätt och orätt
Undersökningens första kategori, Lärares relation till eleverna, präglas av lärares attityder till sin egen förmåga att skapa hållbara relationer till sina elever. Dessa relationer har en stor påverkan på elevernas beteende, klassrumsklimat och elevernas framtid. Yttre faktorer kan påverka elevernas beteenden, dock ser lärare sin egen profession som avgörande för att kunna förändra beteendemönster som icke gynnar skolans verksamhet eller samhället i stort. Den yttre faktorn som kan missgynna elevens beteende är vårdnadshavares förhållningssätt, något som lärare ser som ett ickehinder då lärare kan få fritt spelrum till att påverka eleverna i rätt riktning. Ramfaktorn, vårdnadshavares förhållningssätt, gör sig därmed påmind, men påverkar inte lärares uppdrag då lärare ser möjligheter med att förändra elevernas beteendemönster genom sitt bemötande. Den behavioristiska tanken att beteenden kan formas och påverkas av sin omgivning gestaltas vidare även inom kategori, Samverkan och ett
gemensamt förhållningssätt. Lärare arbetar med klassrumsklimatet och gruppdynamiken, som
resulterar i att eleverna hjälper varandra med att upprätthålla de gemensamma förhållningsregler som finns på skolan. Lärare har även en grundtanke om att all verksam personal på skolan ska föregå med gott exempel på hur människor ska vara mot varandra. Detta skulle medföra att även eleverna tar efter positivt beteende.
Likt tidigare koppling mellan kategorierna Lärares relation till eleverna och Samverkan och ett
gemensamt förhållningssätt med den behavioristiska tolkningen forma och påverka, synliggörs detta
även inom kategori Praktisk förebyggande undervisning. Lärare låter eleverna få arbeta med det centrala innehållet gällande rätt och orätt genom estetiska lärandeformer. Detta bidrar till att elevernas beteendemönster utvecklas utifrån ett behavioristiskt synsätt. Lärare lyfter fram goda handlingar med hjälp av exempelvis dramatiseringar som sedan diskuteras i syfte att eleverna får utveckla sin förmåga att leva sig in i hur andra människor kan uppleva negativa beteenden och handlingar. Detta
värdegrundsarbete ligger dock på ett djupare plan i lärares värdegrund och uppdrag då kategori,
Praktisk incidentbaserad undervisning, lyfter fram hur lärare arbetar med positiv förstärkning och
konflikthantering i situationer där elever behöver vägledas i oplanerade pedagogiska insatser. Lärare arbetar med brottsliga incidenter som ligger till grund för fortsatt arbete med det centrala innehållet rätt och orätt när de informerar elever om hur felaktiga handlingar kan få konsekvenser för framtiden.
Koppling kan göras mellan lärares medlings strategi i dessa moment och förstärkningsprincipen då lärares fokus är att förändra beteendet och vägleda elever inför framtiden.
Undersökningens första forskningsfråga, Hur lärare inom F-3 väljer att lyfta frågor om rätt och
orätt i sin samhällskunskapsundervisning, besvaras utifrån olika synvinklar. Lärare väljer att se det
centrala innehållet som en värdegrundsfråga som ständigt lyfts fram med eleverna i syfte att skapa goda relationer och ett gott klassrumsklimat. Eleverna ska tidigt utveckla sina förmågor till att
behandla och bemöta andra människor med vänlighet. Dessa förmågor får eleverna automatiskt utifrån lärares grundtanke i hur hen själv beter sig och hur lärare bemöter sina medmänniskor inför eleverna, exempelvis kan detta värdegrundsarbete inkludera hur skolan ses som ett litet samhälle i ett stort samhälle. Inom detta lilla samhälle finns skolans ordningsregler som eleverna hjälper varandra att följa. Ordningsregler som ska följas genom en progression där eleverna får de förutsättningarna som behövs för att följa det stora samhällets regler. Lärare är av den uppfattningen att de elever som inte fått lära sig om rätt och fel hemifrån är lätta att identifiera, vilket medför att lärare kan behöva ta på sig en barnuppfostringsroll.
Vidare besvaras den första forskningsfrågan med att lärare väljer att lyfta rätt och orätt i sin undervisning genom att visa elevnära filmer som berör ämnet som därefter diskuteras i grupp. Relevanta begrepp som rör rätt och orätt i samhället förklaras på en elevnära nivå. Det centrala innehållet gällande rätt och orätt, gestaltas även i klassrummet genom dramatiseringar där eleverna praktiskt får kunskaper kring rätt och fel beteende.
Samhällskunskapens centrala innehåll gällande rätt och orätt, lyfts fram av lärare som en undervisning som sker utifrån incidenter som inträffar under skoldagen. Vanligt förekommande incidenter som rör konflikthanteringssituationer, där lärare behövs som medlare. I dessa situationer vägleder lärare elever och upplyser om vilka konsekvenser som kan uppstå av negativa handlingar.
5.2.2 Aktuella samhällsfrågor
Inom den fjärde kategorin, Praktisk förebyggande undervisning, arbetar lärare med att utveckla och förändra elevers beteendemönster utifrån ett behavioristiskt synsätt. Detta gestaltas med att estetiska lärandeformer kopplas till det centrala innehållet aktuella samhällsfrågor. Lärare lyfter fram goda handlingar samtidigt som elever får leva sig in i hur andra människor kan uppleva negativa beteenden och handlingar. Pedagogiska insatser som innebär att dramatiseringar och sagor får gestalta verkliga dilemman och problem. I sagor och berättelser kan elever få gestalta karaktärer och känna sig in i karaktärernas känslor, vilket medför att elever får en förståelse för motsatt part i exempelvis situationer där stöld, snatteri och värdegrundsfrågor har synliggjorts. Lärare lägger stor vikt på att undervisningen ska vara elevnära, de ämnen som lyfts fram ska vara sådana som elever stött på i sin vardag. Lärare använder sig av fyra-hörn-övningar efter högläsning och elevdiskussioner framhålls som en god undervisningsmodell för hur lärare kan nå fram med sitt budskap till eleverna.
Undervisningen syftar även till att lärare förklarar begrepp för elever som exempelvis har varit inkluderade i filmer som lärare anser kan kopplas till läroplanens centrala innehåll; aktuella
samhällsfrågor. Samtliga ovanstående behavioristiska undervisningsstrategier har en progression som förändras allt eftersom eleverna blir äldre. Denna tolkning ger undersökningen goda
undervisningsexempel på hur det centrala innehållet kan synliggöras i klassrummet och hur elever får resonera kring aktuella samhällsfrågor. Samtidigt visar den tredje kategorin, Samverkan och ett
gemensamt förhållningssätt, att lärare inte väljer att lyfta fram dessa områden ur det centrala innehållet
med elever i årskurserna F–3. Lärare efterfrågar att polis besöker skolan när undervisningen ska beröra ungdomsbrottslighet och aktuella samhällsfrågor. Detta innebär att ramfaktorteorin synliggörs i denna
