Skadeutredning av kall återvinning : väg N730, Hyltebruk-Landeryd, Halland

O O O N 1-' W ...i G 4.! O =

VTI notat 41-2000

Skadeutredning av kall återvinning

Väg N730, Hyltebruk-Landeryd, Halland

;man ii v.

r-

'0 ' t -^_ ;u' .kkp '. c

Författare

Torbjörn Jacobson och

Fredrik Hornwall

FoUenhet

Väg- och banteknik

Projektnummer

60360

Projektnamn

Smärre uppdrag asfalt

Uppdragsgivare

Vägverket, Region Väst

Distribution

Begränsad

Väg- och

Förord

Slitlagret på väg N730 mellan Hyltebruk och Landeryd uppvisade ett år efter åtgärd skador av typen bärighetssprickor/utmattningssprickor samt en del materialsläpp. Slitlagret bestod av kall återvinning. VTI fick i uppdrag att undersöka skaderorsaken. Föreliggande rapport behandlar besiktning av objektet, provtagning, laboratorieundersökningar samt utvärdering av resultaten.

Undersökningarna har finansierats av Vägverket, Region Väst där Hans Stjernberg varit uppdragsgivarens kontaktperson. Från VTIs sida har Torbjörn Jacobson varit projektledare. Laboratorieundersökningarna har utförts av Karl-Axel Thörnström och Robert Karlsson. Vid sammanställningen av rapporten har Fredrik Hornwall deltagit.

Linköping i maj 2000

Torbjörn Jacobson

Innehå"

SAMMANFATTNING

INLEDNING, BAKGRUND, TYP AV SKADOR OCH BESIKTNING TÄNKBARA ORSAKER - PROBLEMORIENTERING

GRANULATET OCH ÅTERVINNINGSMASSAN PROVTAGNING AV BORRKÄRNOR

ÖVRIGA INTRYCK VID PROVTAGNINGEN ANALYSER AV BORRKÄRNOR

KOMMENTARER TILL LABPROVNINGEN SLUTSATSER

BHagch

1. Besiktning 1997 och RST-mätning. 2. Kvalitetskontroller vid utförandet.

3. Analysresultat från borrkärnør hösten 1999.

VTI n0tat 41-2000 10 12 13 14 15

Sammanfattning

Sommaren 1998 åtgärdades väg N73O mellan Hyltebruk och Landeryd genom att ett nytt slitlager av kall återvinningsmassa påfördes den gamla beläggningen. Vid besiktningen våren 1999 (utförd av Hans Stjernberg) observerades en del sprickor (typ bärighetsrelaterade sprickor, enstaka längsgående sprickor till krackeleringar) och mindre stensläpp på vägen, speciellt på mittpartiet. I början och slutet av sträckan var vägytan tätare och homogenare.

Enligt föreliggande utredning konstateras att ingenting från provningen av borrkärnorna tyder på att det skulle vara något direkt fel på återvinnings-beläggningen. Sammansättningen har dock blivit olycklig med tanke på förhållandena som rådde på vägen (stora töjningar som kräver en mycket flexibel beläggning) och av att granulatet varit ovanligt bindemedelsfattigt. Resultaten från förprovningen visar att kraven i TBVbel ÅA i stort sett uppfyllts men bindemedelshalterna ligger nära de undre gränsvärdena och hålrumshalterna nära de övre. Beläggningen hade sannolikt klarat sig betydligt bättre på en väg med högre bärighet och om underlaget (OG och undergrund) inte hade varit så mjukt. Beläggningen hade också i det aktuella fallet klarat sig bättre om mer bindemedel inblandats i granulatet.

Inledning, bakgrund, typ av skador och besiktning

Sommaren 1998 åtgärdades väg N730 mellan Hyltebruk och Landeryd genom att ett nytt slitlager av kall återvinningsmassa påfördes den gamla beläggningen. Enligt uppgift hade vägen innan åtgärden kraftiga kanthäng och oj ämnheter. Den befintliga beläggningen bestod av oljegrus, bitvis i relativt tjocka lager eftersom kanthäng hade justerats med oljegrus och två lager hade lagts. I början av objektet hade vägen också förseglats. Enligt äldre RST-mätning (1997) varierade IRI-värdet mellan 2-6 mm/m (ca 3 mm/m i medelvärde). Vägen hade en spårbildningen mellan 5-10 mm med lokala sektioner på 15-20 mm. Den sista sträckan av vägen (1400 111) var betydligt bättre enligt RST-mätningen från 1997, Vid besiktningen våren 1999 (utförd av Hans Stjernberg) observerades en del sprickor (typ bärighetsrelaterade sprickor, enstaka längsgående sprickor till krackeleringar) och mindre stensläpp på vägen, speciellt på mittpartiet. I början och slutet av sträckan var vägytan tätare och homogenare. Besiktningen och tidigare RST-mätningar finns beskrivna i bilaga 1. En förnyad besiktning i slutet av sommaren gav ungefär samma intryck och skadorna (sprickorna) fanns kvar och hade således inte återläkt under sommaren, vilket kan förekomma på mjukgjord beläggning (i viss mån även för varm beläggning), speciellt de första åren. Bortsett från sprickor och en del stensläpp (ej så farligt) verkade beläggningen vara homogen och väl bunden (färdighärdad).

Bild 1 En sträcka på vägen med sprickor (mellersta delen).

Bild 3 Exempel på tätare och oskadad beläggning (ej sprickor).

Bild 4 I slutet av objektet (nära Landeryd, ej sprickor).

Trafikvolym o

Trafikmängden (ADT) på det undersökta vägavsnittet var 500-1000 fordon per dygn (enligt STANGA). Vid provtagningen observerades flera tyngre fordon på vägen.

Tänkbara orsaker - problemorientering

Sprickbildningen första vintern tyder på att vägen har svag bärighet med stora töjningar i beläggningens underkant. Bidragande orsaker till trafikrelaterad sprickbildning på svaga konstruktioner kan vara otillräcklig flexibilitet hos beläggningen som kan bero på lågt bindemedelsinnehåll, åldrat, förhårdnat bindemedel eller val av alltför styvt bindemedel. På en väg med låg bärighet bör vid underhåll en flexibel beläggningen väljas (som oljegruset) och vid återvinning skapas detta genom val av ett mjukare bindemedel och förhållandevis hög tillsats av nytt bindemedel. Om den gamla beläggningen är ordentligt åldrad (förhårdnat bindemedel) bör mer bindemedel tillsättas, dock ej så mycket så att beläggningen blir instabil. Det är viktigt att påpeka att kall återvinningsmassa av ursprungligen varm asfaltbetong inte är lika flexibel som nytillverkad mjukgjord massa typ OG, MJOG eller MJAB eftersom det gamla bindemedlet är markant styvare och den nya mängden bitumen som inblandas betydligt lägre än vid nytillverkning.

Granulatet och återvinningsmassan

Uppgifterna har hämtats från Vägverket, Region Väst (besiktningsprotokoll, arbetsrecept och kvalitetskontroll, se bilaga 1 och 2). Asfaltgranulatet togs fram av gamla beläggningsmassor som lagrats en längre tid i ett mellanupplag. Beläggningens ursprung var ABT-massor. Materialet krossades och sorterades

upp i fin- resp. grovfraktion. Stenmaterial tillsattes granulatet. Återvinningsmassorna hade följ ande sammansättning:

0 60 % findel, 0-8 mm 0 20 % grovdel, 8-16 mm 0 20 % stenmaterial, 8-16 mm

Bindemedelshalten i det sammansatta granulatet var 3,4 vikt-%. Enligt återvinning av bindemedel erhölls följande egenskaper:

0 penetration: 381/10 mm

0 mjukpunkt: 54°C

Bindemedlet var förhållandevis åldrat men ändå typiskt för äldre asfaltbetong. Det får t ex användas till varm återvinning i verk.

Som bindemedel tillsattes i början av objektet BE65M/5000 (första kilometern). Därefter användes ett något mjukare bindemedel, BE65M/2000. Emulsionshalten var 3,3 % (en vanlig mängd vid återvinning av slitlager, ca 2,0 % i restbitumen). Det gav massan en restbitumenkvot av 5,8 % enligt arbetsreceptet (bilaga 2). Enligt TBV99-bel ÅA skall bindemedelshalten ligga mellan 5,0-7,5 % för slitlager. Massan innehöll 5,1 % vatten (något högt). Vid proportioneringen av massan erhölls följ ande resultat:

0 hålrumshalt. 9,5 vol-%

0 pressdraghållfasthet: 484 kPa

0 vidhäftningstal: 85 %

Kvalitetskontrollen av massan gav följande resultat (bilaga 2): 0 bindemedelshalt: 5,7, 5,7, 5,5, 5,4, 6,0, 5,8, 5,2 = 5,6 % 0 vattenkvot: 4,5, 4,8, 5,7, 3,5, 3,7, 3,4, 3,3 = 4,1 % 0 hålrumshalt: 9,5, 12,0 vol-%

0 pressdragh.: 570, 538 kPa 0 vidhäftningstal: 85, 84 %

Kornkurvan på extraherat material från massorna liknade ABT16. Vid tillverkningen i verket observerades en del klumpar av finmaterial och bindemedel i massan. Entreprenören avdelade en man till att kratta bort bollarna .

Provtagning av borrkärnor

En provtagningen av VTI utfördes hösten 1999. Syftet var att främst kontrollera materialets sammansättning men även studera egenskaperna genom provning av borrkärnor. Nollpunkten för sektionsangivelserna var vägskälet vid riksväg 26 och N730. Samtliga provtagningssektioner (provpunkter) valdes ut i riktningen mot Landeryd. Borrproverna besiktigades och mättes med avseende på lagertjocklekar.

Sektion 1 (2,1 km från vägskälet)

Sex borrkärnor med diametern 100 mm togs i höger spår och två med diametern 150 mm togs mellan spår. Hela, provningsbara prov erhölls. Slitlagrets tjocklek var 28-30 mm med 60-70 mm oljegrus i underliggande lager. Skador som förekom på vägen var materialsläpp och en del sprickor. Sektionen betecknas som en sämre del av vägen och var belägen vid en åker nära en sjö.

T

,

i 'je/ti,

?tee ém é:

Bild 5-6 Borrprovfrån sektion 1.

Sektion 2 (3,2 km frånvägskälet)

Provsektionen var belägen inne i skogen med relativ fuktig mark. Omfattande sprickor förekom, dock främst mellan hjulspåren. Två borrkärnor med diametern 150 mm togs mellan spåren. Hela prov erhölls av slitlagret. Beläggningen bestod i 2 lager ÅA 90 mm (totalt) med 60 mm oljegrus i underliggande lager. Sektionen kan betecknas som sämre parti av vägen.

i 'ätt/*Um l:

4 ° Mtz

Bild 7-8 Borrproverfrån sektion Sektion 3 (4,8 km från vägskälet).

Provsektionen var belägen på skogsmark med mycket fuktig omgivning (vatten stod i dikena). Två borrkärnor med diametern 150 mm togs mellan spåren. Beläggningsproven bestod av slitlager ÅA 45 mm med 100-110 mm oljegrus i underliggande lager. Beläggningen gav intryck av att vara mer bindemedelsfattig än övriga och delvis sprucken i längsled. Sektionen kan betecknas som ett sämre parti av vägen.

2 mmm

. . V Sea-.3:7

Bild 9-10 Borrproverfrån sektion 3. Sektion 4 (5,6 km från vägskälet)

Sektionen var belägen på åkermark och omgivande mark verkade inte vara lika fuktig som vid de tre första sektionerna. Sex borrkärnor med diametern 100 mm togs i höger spår och två med diametern 150 mm togs mellan spår. Hela, provningsbara prov erhölls. Slitlagrets tjocklek var 35-40 mm med 50-80 mm oljegrus i underliggande lager. Beläggningen hade en helt annan karaktär än vid övriga sektioner. Inga sprickor eller materialsläpp kunde iakttas. Sektionen kan betecknas som bättre parti av vägen.

d 11- ' Borroverfrån ektio 4. 'i

Ovriga intryck vid provtagningen

Mellan sektionerna 2 och 3 fanns partier där beläggningen uppvisade både längsgående sprickor och frekventa tvärgående sprickor (0-5-1,0 m, eventuellt vältsprickor).

Vid sektion 3,7 km från vägskälet hade beläggningen kavlat upp sig utmed ett kortare parti (mot Hyltebruk). Beläggningen verkade inte ha något fäste mot underlaget (beläggningen gick att lyfta upp för hand). Prov togs vid detta parti men har ej att undersökts närmare.

Markförhållandena vid de tre första provtagningssektionerna skiljde sig från den fjärde sektionen. Vid sektion 1-3 (speciellt 2 och 3) var marken av väldigt fuktig och av skogskaraktär (nästan myrmark) och bärigheten verkade vara tvivelaktig. Mycket vatten stod i dikena. Ett spett kunde utan särskild kraft tryckas ned ca 0,5 m i Vägkroppen (precis utanför beläggningskanten) innan det tog emot. Enligt uppgift från skyltpersonalen hade man vid urgrävning av vissa partier funnit att vägen var pålad med träpålar (ca 3m långa), vilket tyder på vattenkänslig undergrund. Vägkroppens slänter var mycket mjuka (man sjönk ned mer än till fotknölarna) och det kändes som Vägkroppen innehöll vattenhållande material. Själva överbyggnaden låg dock relativt högt med bra tvärfall (bra avrinning där ej sprickor fanns).

Analyser av borrkärnor

Vid fyra sektioner bestämdes bindemedelshalten och kornkurvan på borrkärnorna med diametern 150 mm. Vid två sektioner bestämdes pressdraghållfasthet och vattenkänslighet på borrkärnorna med diametern 100 mm. Hålrumshalten bestämdes på samtliga prov. Resultaten finns redovisade i figurerna 1-3. Enskilda resultat redovisas i bilaga 3.

100 _Sektion1 90 (bindemedelshalt 5,3%) " - Sektion2 o 80 (bindemedelshalt 5,3%) ä - Sektion3 ,2 70 (bindemedelshalt5,3°/o) >. - Sektion 4 '8, 60 (bindemedelshalt 5,7%) ,5, -ABT16 E 50 0 E 40_E 3 m 30 N o. 20 10 o 0,074 0,125 0,25 0,5 1 2 4 5,5 3 11,2 16 22,4 31,5 Kornstorlek, mm

Figur 1 Bindemedelshalter och kornkurvor för samtliga sektioner. Kornkurvan för resp. sektion är medelkurvan av två delprov.

20,0 ä Mellan hjulspår 18'0 IHöger hjulspår 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 -Hål rum sh alt, °/o 6,0 4,0 2,0 0,0

-Sektion 1 (sämre) Sektion 2 (sämre) Sektion 3 (något sämre) Sektion 4 (bättre)

Figur 2 Hålramshalterför samtliga sektioner. Skryma'ensiteten är bestämd enligt FAS metod 448 (Skjutmått).

1200 E Torra prover I Våta prover 1000 Vidhäftningstal 67% Vidhäftningstal 50% 800 600 400 -Pr essd ra gh ål lf as th et , kP a 200

-Sektion 1 (sämre) V Sektion 4 (bättre)

Figur 3 Pressdraghållfasthet och Vidhäftningstalför sektionerna 1 och 4. Proven är tagna i hjulspår.

Kommentarer till Iabprovningen

Analyserna av borrkårnorna Visade att kornkurvan liknade en ABT 16 och inga större skillnader förelåg mellan prov tagna i sämre eller bättre partier. Bindemedelshalterna för de sämre sektionerna (l, 2 och 3) låg på 5,3 % och för den bättre sektionen (4) låg bindemedelshalten på 5,7 %. Bindemedelshalterna i slitlagret är förhållandevis låga beroende på lågt bindemedelsinnehåll i granulatet samt att stenmaterial inblandades. Det innebär att belåggningen blir relativt styv samtidigt som utmattningshållfastheten kan bli lägre. Även beståndigheten

påverkas negativt av lägre bindemedelsinnehåll. I detta fall låg penetrationen i

granulatet på 38 (relativt lågt) som också bidrar till en styvare konstruktion. Noterbart är att bindemedelshalten låg högre på vägsträckan med mindre sprickor. De hålrumshalter som uppmättes låg mellan 11,8 och 15,7 %, vilket är relativt mycket för en återvinningsbeläggning men ej onormalt. De högre värdena kommer från prov tagna mellan hjulspår. Beläggningen bör efter sommaren 1999 ha erhållit en del efterpackning varför hålrumshalterna sannolikt låg något högre nivåer under den första vintern och våren då skadorna började uppträda. Det relativt låga bindemedelsinnehållet är en förklaring till de höga hålrumshalterna. Vid hålrumshalter på 10-15 % kan beläggningen släppa igenom vatten (har en viss permeabilitet).

Vidhäftningstalen låg mellan 50-67 %, dvs. beständigheten för vatten är inte så bra även om värdena inte kan betraktas som låga. De höga hålrumshalterna ger sannolikt beläggningen en dränerande förmåga, vilket är en gynnsam faktor vid provningen. Orsaken till de något låga vidhäftningstalen är sannolikt att granulatet och återvinningsmassorna totalt sett blivit alltför bindemedelsfattiga.

Slutsatser

Den främsta orsaken till de sprickor som uppträdde under första vintern/våren och till den stenlossning som förekom (av mindre grad) är att slitlagret blivit för styvt och bindemedelsfattigt med tanke på vägens låga bärighet, ett mjukt och tjockt underliggande lager av oljegrus samt en del tung trafik. En total bindemedelshalt på 5,3-5,7 0/0 bedöms vara för litet för en återvinningsbeläggning. Orsaken till det låga bindemedelsinnehållet är ett bindemedelsfattigt granulat (3,4 %) och inblandning av stenmaterial (20 %). Emulsionshalten som tillsattes var 3,3 0/0, vilket vid kall återvinning av normala granulat är en vanlig inblandningskvot. Med tanke på granulatets beskaffenhet, inblandning av nytt stenmaterial och förhållandena på vägen bör en högre emulsionsinblandning valts på väg N730. Erfarenheter från återvinning av bindemedelsfattiga granulat är dock liten och framför allt när massorna skall användas till slitlager blir mängden fräscht (både gammalt och nytt) bindemedel i materialet avgörande för hållbarheten.

Skadorna som uppkom på beläggningen var huvudsakligen längsgående sprickor och krackeleringar, dvs. skador som är bärighetsrelaterade. Den gamla vägen hade ett tjockt lager med oljegrus med mycket bra flexibilitet och återläkningsförmåga och var därför en lämplig beläggning för denna väg som verkar ha dåliga undergrundsförhållanden (en fallviktsmätning bör göras). En kall återvinningsmassa av ursprungligen varm, åldrad asfaltbetong får inte den mjukhet och flexibilitet som nytillverkad mjukgjord asfalt även om det nya bindemedlet är baserat på mjukbitumen. Den inblandade bindemedelsmängden (ca 2 % bitumen) blir betydligt lägre jämfört med nytillverkning (3,5-4 %), kornkurvan inte lika väldefinierad och det gamla, förhårdnade bindemedlet har en förstyvande inverkan på återvinningsmassan. Om flexibilitet prioriteras för en kall återvinningsbeläggning bör ett mjukt bindemedel användas och

inblandningen bör vara så hög som möjligt, dock utan risk för att plastiska deformationer uppstår.

En lämplig åtgärd för denna väg hade varit att först ta bort oljegruset, sedan lägga ut återvinningsmassan som ett bärlager och därefter lägga tillbaka oljegruset som slitlager genom halvvarm återvinning. I norra Norrland återvinns gamla 0G- eller MJOG-beläggningar genom halvvarm återvinning och blandningen kan ske i verk

(vanligast) eller på vägen.

Sammanfattningsvis kan det konstateras att ingenting från provningen av borrkärnorna tyder på att det skulle vara något direkt fel på återvinnings-beläggningen. Sammansättningen har dock blivit olycklig med tanke på förhållandena på vägen och av att granulatet varit ovanligt bindemedelsfattigt. Resultaten från förprovningen visar att kraven i TBVbel ÅA i stort sett uppfyllts men bindemedelshalterna ligger nära de undre gränsvärdena och hålrumshalterna nära de övre. Beläggningen hade sannolikt klarat sig betydligt bättre på en väg med högre bärighet och om underlaget (OG och undergrund) inte hade varit så mjukt. Beläggningen hade också i det aktuella fallet klarat sig bättre om mer bindemedel inblandats i granulatet.

Bilaga 1

Å//74((c (vi/(.24 ä 5 /á/j

O/áam 73

Vägverket 1999- 10-15 _ (w .

VVÄte

m

/

Hans Stjemberg

wav

v

N 730 Hyltebruk - Landeryd

Yttrande angående skador i beläggningen och bedömd orsak till desamma.

Beläggningstyp ÅA 16, bindemedel BE 65M/5000 (första kilometem) BE GSM/2000 övrig sträcka. Arbetet utfört av Vägmästama AB 1998.

Tidigare beläggning OG.

Vägytans struktur varierar i vägens längd. I vägens början och slut är ytan tät och homogen medan mittpartiet har skador i form av sprickor och en mindre del stensläpp.

Noteringar: Ungefärliga sektionsangivelser.

Sekt 0/0 - 2/0 Ytan tät och homogen, inga sprickor. Sekt. 2/0 - 2/9 Något mindre stensläpp förekommer.

Sekt 3/6 ( plats där bilen stannade för disk vid besiktningsresan 1997) I hjulspår visst stenplock. Rörelse i underlaget. Visst stensläpp.

Sekt 4/2 Hel beläggningskaka på c:a 5 m2 som släppt från underlaget (urgrävt parti). Bärighetsskada, brant innerslänt 1:1,5 mot ett djupt dike, >1,0m. Visst stensläpp.

Sekt 4/6 Tvärgående sprickor frekventa Över ett mindre avsnitt, längsgående sprickor mot östra diket. Tvärgående sprickor härleds till rörelser i undergrunden, längsgående sprickor härleds till brant innerslänt och djupt dike. Visst stensläpp.

Sekt 2/9 - 6/0 Längsgående sprickor som härleds till oljegrusunderlaget. Sekt 6/0-8/0 Ytan tät och homogen, sprickor i liten omfattning.

Vid ungefär sektion 2/9 förändras omkringliggande terräng - undergrund från att vara stabil och vattengenomsläpplig, brukas som åkermark, till skogsmark som till stora delar består av mossmarker. Från sekt 6/0 - 8/0 är omkringliggande mark också stabil.

Mellan sekt 2/9 och 6/0 ligger vägen på skogbeklädd mossmark där rörelser förekommer. Vägytan har här sprickor och stensläpp förekommer. Sprickomas typ och frekvens liknar mycket det sprickmönster som är så karakteristiskt på oljegrusvägar. Troligen har en del sprickor som funnits i oljegruset gått igenom det nya slitlagret, andra sprickor som ej är genomgående har bildats genom rörelse i underlaget. Vid det begränsade stensläpp som finns bedömer jag att stenen har släppt och att bruket finns kvar. I någon punkt där vatten står längre period har även bruket till viss del försvunnit då genom tvättning .

Vid utvärdering av PMS-utdrag (bil. 1) av RST-mätningar utförda 1987, 1993, 1994, 1995 och 1997 bekräftas att både jämnheten och spårtillväxten, förändras mellan sekt 2/9 och 6/0 jämfört med avsnitten i vägens början och slut. Detta styrker bedömningen att undergrundens

beskaffenhet har betydelse för uppkomna skador.

Tillverkning av massan är gjord med MB 5000 på-förSta kilometern. Resterande avsnitt är utförd som TBV föreskriver med MB 2000. Jag bedömer att denna förändring inte påverkar uppkomsten av skadorna på något avgörande sätt. Jag noterar att i dagboksanteckningama har entreprenören antecknat att han bytt emulgator i sekt 2/9. Betydelsen av denna förändring kan ej bedömas utan analys på lab.

Bilaga 1

Finmaterialmängd mellan 0 och 2 mm är större än rekommenderad andel (AEOG 16) både i recept och vid kvalitetsprovning. Utförd press-dragprovnin g uppvisar klart godkända värden I vilket tyder på att tillsatt mängd bindemedel är tillräcklig för att uppnå tillfredställande

kohession i massan i lab.miljö.

Findelsandelen är storoch tar åt sig mycket bindemedel. Om tillräcklig bindemedelsmängd finns för att räcka till att binda det grova materialet kan ej bedömas ur tillgänglig

dokumentation. Svaret på detta kan möjligen fås vid ytterligare förfinad analys. I

dokumentationen finns noteringar att vid tillverkning av massan har det bildats klumpar, bindemedelsanhopningar, som manuellt tagits bort innan tillverkningen ändrades för att eliminera detta fenomen.

Slutsats: Då likvärdig massa med samma recept och utförande har använts på nästan hela objektet bedömer jag att skadomas uppkomst till övervägande del beror på rörelser i

underlaget som uppkommer vid trafikering och/som ger rörelser i slitlagret. Slitlagret är inte tillräckligt flexibelt för att ta upp de krafter som rörelsen alstrar.

Förslag till fortsatt utredning:

Vi bör studera liknande utförda objekt med ungeför samma förutsättningar för att konstatera om de har liknande skadeutveckling.

Vi bör även ta upp massaprov för att göra analyser som kan leda oss till hur ett recept skall utformas för att klara de påkänningar som detta underlag ger.

Har fmandelen mellan 0 och 2 mm någon avgörande inverkan på resultatet?

Har klumpama, bindemedelsanhopningama tagit åt sig så mycket bindemedel att massan i övrigt inte har tillräckligt med' bindemedel för att uppnå tillräcklig kohession?

Erfarenheterna av detta arbete bör kunna ge oss en kunskap om ÅAmassors möjligheter -begränsningar.

Åtgärdsförslag:

För att minimera risken för stensläpp ur beläggningen börytan förseglas med ett bindemedel som har förmågan att migrera med bruket.

Erfarenhet från 1999 års varma sommar är att på de ÅA-vägar som ytbehandlats har kraftiga

blödningar uppkommit på de avsnitt som har bindemedelsklumpar. På avsnitt som har

förseglats har detta fenomen inte varit lika påtagligt.

Bilagor.

Bil 1. PMS - utdrag, historik Bil.2. Lagerlista

V

A

G

V

E

R

K

E

T

7

N

7

3

O

Väg

ve

rs

io

n:

19

99

07

08

P

M

S

Ha

ll

an

ds

län

,V

äg

:

73

0.

00

,,

19

99

10

11

,

10

-0

4

St

räc

ka

:

0

-5

00

0,

Kör

fál

t:

10

,R

ik

tn

in

g:

Fr

am

åt

,

Si

da

för

väg

da

ta

:

1

//

4

\

A

M

L

U

T

W

M

"

/

ââ

m

M

u

26

.0

0<

-V;

6

__

.,

72

1.

00

| | . l/ Å/ 7/ .Ãå' 77 2/ 35 á/ /Q I7 ZÖZ Ã I I I I | I | | I | I | I I I I | I I I I I | I | I I I f | I I I I I I I I I I | | I I I I I I |

6

10:

00

20:

00

30:

00

40:

00

50:

00

LO

PA

|I6

511

)|1

2)I

546

Hl

11

1.

44

9

11

3.

04

01

3)

I3

.6

44

1

1)

22

3,

2)

39

0,

3)

3.

39

9,

AN

SL

VA

GA

[2

6.

00

[7

21

.0

0

Be

ll

ag

er

1

l|5

2ÅA

16

98

Be

l.

la

ge

r

2

|

*

Be

l.

la

ge

r

3

[

_

87

05

25

_

93

10

25

_

94

09

08

_

97

09

23

I3 es t1 Bilaga 1

V

A

G

V

E

R

K

E

T

"'

-N

7

3

O

Väg

ve

rs

io

n:

19

99

07

08

P

M

S

Ha

ll

an

ds

län

,V

äg

:

73

0.

00

19

99

10

11

,

10

-3

5

St

räc

ka

:

40

00

-9

00

0,

Kör

fäl

t:

10

,R

ik

tn

in

g:

Fr

am

åt

,

Si

da

för

väg

da

ta

:

1

/

72

1.

00

_I

₌II I | I I I I | I I I I I I I I II I I I I I I I I | I I I I | I I I I l I I | I I I II I I |

40

b0

50

60

60

00

70

b0

so

bo

90

b0

LO

PA

I4

.0

00

|5

.2

49

'

J1)

16

.4

40

|7

.8

05

1

1)

6.

24

0,

A

N

S

L

V

A

G

A

[7

21

.0

0

T

Be

l-la

ge

r

1

|5

2ÄA

16

98

I

Be

l.

la

ge

r

2

l

_

I

1

Bilaga 1

_

87

05

25

_

93

10

25

_"

94

09

08

_

97

09

23

I3 es t1

mamma _

:C ..

<m- .ao I<:m I _.mznmaä

m_ Sägs... mum;m0350

m_ 3:835mumzmuâå . " av. \.15\ x. . . \_§3

Bilaga 1

N730 Hyltebruk Landeryd 99-10-12

- 'rg-:éiêääåååáf ..

;n v *ä ' \-4 ,Å n' -. _ > ..L . 9;; ' nå." , * *än :4 , - .I i i' i.. ' :U -\"1 "'- 'i.4 'nfxfpluç i

-.. 411%-- .: ähMç-A.. ..« 4 _ .. . '= . * .. . » .tan-.å IS. '4. :r . N.

*5 1_-V_{' 05}5?? W: ._{en: ' v '}Ä

p ,3 ._h .agitwên ?,,vå-myy' ip;?7

a' A_ ;3 fy

_wzmmm H \ . . . .vx

g

s 2 x .w .in ; , _ . . Ä.. . . . V Nye., _. 4 ;uMWJK i'm i :.4..

:g: 9 a ?.32 Bilaga 1 w o '1 < . , x 0. 0 T lt_ ,pi..im, . 4:),54' rv' \*\: n ,-_, i . .-gwk')& .is-.fä ..v 3:: *' u.. 3."

J' Koi* ' ' Lv"LI "*\('...J'sir''« A *Å 95;\vv. » 5 v. ._{i ._} . 5,37. . v > -väg, C.:«_ < 1-» *c *N N; 'kn-*t* . 3.45**51%.*- l .i »M'**-rt . 5;: .3 , V

Ma rs ha llhål rum vo l-'A . Ar be ta re ce pt 9. 5

9

5

.

IA Ma rs ha ll hål rum vo l-'l o A m m m c e p t 9. 4

.9

,1

.7

,7

7,

0

.

.6

,7

o

-.

'

53

8

'

A

Sp al td ra ghål lf as th at kP a I ' Ar be ts re co pt 48 4 e l l ? ! F

0.

'

U-g

|-.

.-6

Sp al td ra gh ål lf as th et kP a Ar be ts re ce pt 56 3

47

5.

.

431

444

34

1

.

_ 0 0 0.

Re

sul

ta

t

av

in

st

am

pva

de

Ma

rs

ha

ll

pr

ovk

ro

pp

ar

ga

êup

p

D

H

11

/9

8

Vldh åf tn ln gs ta l7. Ar be ta re ce pt 85

84

Bilaga 2

Vld

häf

tnl

ngs

tal

7.

.

91

Ar bo ts re ce pt88 .

88

.8

0

.

6

6

. . -. mzq mua ms on <m ma mm $3 m >m . _

.2

35

28

mån

oz

:

.

....

-...

.

g å 94 en §3 0 !! -8 §3 0 " a b * : g Z -a : .i I I I I Q . 00 . H I I I ' I I I I ' I I T I I I i I I I I I . ,

I

I

L

r

I

1

V

1

I

r

I

I

J

I N. o

u

n.

.

.

.

n

u

._ o 'II' eqvco 9

.t-'f

I

H I II |I

ll

H I

i

I

I P %'l)l'^ 11"" ?L010 Jall'd %'H!^ IGPGWQPUM C? [x (D ID <1' (0 N 1-|\ (D U) 1' (O N

1-g'

5 0 8 3 3 3 as a» g l o -3 3 .x Ic a-2. 30 " ua i : K a t -a : ;0x m ; j . l ' -I . I ' _ ' l l . -I ' l ' I . I N . u . ' l l . I ' ' l l . l l l ' l ' ' I . l . I I I I i I I I F I I I i I I I i I I I I I I I I

.i

*g

-1nu

1g

'1

i

i

5

I m . . || | ._ . N 0 A m 0 .N . ._ M 0 A m m 4 'T 2 | | l a i I I 4. I | §3 2 . : nu 8 5 3 -3 2 3 0. .: .5 0 : a z-i o " 04 i . :o n-.§3 3 ... a: 5. : I I ||. I I ' I _ I I |I 4 I I |I . I I I . J J wo .. .r m .o

...

o-o

m..

.

0

ä

0

om

0

mb

:I

IJ

T I I T I I .

mm manualen o'DlIÅ IW Z'H

.q

-.r

' m . I . l ' l -l l l . i l -" l . . I ' . 4 M a A m m 4 4 m u A 0 m . .x

m

n

_s

ma

mZ

ma

m

l

um

awxä

v8

<

In km a 09 .5 3: 30 :5 0. 30

Bilaga 2

PRODUKTIONSKONTROLL

Beläggningsgrupp DH 11 1998

Slitlagermassa ÅAB-16

Resultat av sammansättningsanalys

Prov nr/ Bindemedels- Vattenkvot, Kornstorleksfördelning, % passerande sikt

Datum halt, vikt-'Vu vikt-% '

0,075 2,0 4,0 8,0 11,3

Recept

5,8

5,1

8

38

49

72

'86 .

Prov 1 _ 98.05.08 5,7 4,5 8 40 52 75 90 Prov 2 . 98.05.11 5,7 4,8 8 40 50 72 88 Prov 3 980511 5,5 5,6 8 40 51 68 84 3.000 ton 98.05.11 5,8 3,4 8 38 49 72 87 Prov 4 980512 5,4 3,5 8 36 47 70 87 Prov 5 980513 6,0 3:7 8 39 51 74 90 6.000 ton 98.05.13 5,2 3,3 7 31 40 61 80 Medeltal 5,6 4,1 8 38 49 71 87

Bilaga 2

Resultat av laboratorieprovning på instampade Marshallprovkroppar

Provets märkning/

Hålrum

Spaltdtaghållfasthet

Vidhäñzningstal

provtagningsdatum

vol-%

10 °C, kPa

%

Recept

9,5

484

85

3.000 ton 98.05.11

9,5

570

85

6.000 ton 98.05.13 '

12,0

538

84

Bilaga 2

ARBETSRECEPT FÖR ÅTERANVÄNDNINGSMASSA

Beställare:

Vägverket Region Väst

Beläggningsgrupp:

DH 11

1998

Entreprenör:

Vägmästama AB

Produktionsplats:

Hyltebruk

Massatyp:

ÅAB-16

Sammansatt gradering för granulatet

100 :52. / l' , I 80.----,-,---. ---_. ---..----./Ll JF..-" . r /

x

r/

1'-'å God----u--c-p---d---hp-O-a -t-o---J-/-- -IIOI ----D

3

_/

:á

/

,

§4..

3 "'""""" """"'°"'"""' '*' /f""'

A

" 3 . / 6.; 4. 20..---.---.---./-- -..---.__..----h . / Ä, ' / _l/ 0 -g--m'ø 0.015 0.125 0.25 0.50 | 2 4 5.6 3 11215 22 Siktmm

Granulatsammansättning:

60% fmdel O - 8 mm

20 % grQVdel 8 - 16 mm

20 %makadam 8 - 16 mm

Massans sammansättning och provningsresnltat

Massa typ

Slitlager ÅAB-16

Emulsionstyp

BE 65M/5000

Emulsionshalt Vikt-O/o 3,3

Restbindemedelshalt

vikt-%

5,8

Vattenkvot

vikt-%

5,1

Provkroppar, instampade enl Marshall vid 60 °C

* hálrurnshalt v01-°/0 9,5

* pressdraghâllfasthet 10 0C

kPa

484

Bilaga 2

Extraherat granulat

60 % ñndel + 20 % grovdel + 20 % makadam 8 - 16 mm.

Stenmaterialets gradering:

100 *

..

.

4

_.-

V /

_r ao.--..--- ... ----..-q / _ A.--" A' I ä: r/ I' :så 60.---_ ... inn/.--nan U

5'

_{s /}

/ /'

_/r 1' 40 ---..._. . . . _ . _ . . ..' q .- . ---_--- --c---d --1. .._-- p-..--1

/

32 " z / _ 20 .--_-. -..-'. ----_øá_--zá-_n-+_. -...._ --- --_{./O /} // i, ' U _{:_;.---}_--df/ 0 0.075 0.125 025 0.50 | 2 4 5.6 8 112m 2 Samma Bindemedelshalt: 3,4 vikt-%

Bindemedlets egenskaper:

* penetration

38

1/10 mm

* mjukpunkt

54 °c

*

viskositet vid 135 0C

1.370 .mmz/s

Bilaga 3

Analysresultat för borrkärnor från väg- N730, Hyltebruk

Slitlager av kall återvinning- borrprover hösten 1999

Prov Skrym Pressd rag- het Bmhalt

nummer sektion FAS 448 Hålrum hållfasthet kPa %

% våta torra % % 1 :1 1 140 13 3 508 1 :2 205 10 6 503 1:3 171 1 0 484 1:4 198 10 9 1:5 177 11 8 1:6 190 11 3 1 :7 117 14 2 1:8 2,055 16,7 2:1 128 1 9 2:2 2,080 14,9 3:1 124 13 9 3:2 2,105 13,8 4:1 168 11 5 4:2 168 11 5 ' 192 10 6 161 11 8 119 13 5 156 1 0 073 15 4 2,117 13,6